ABCDE. stadsdelsförvaltning O MSORG OM ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE. Remiss av betänkandet "Äldrepolitik för framtiden", SOU 2003:91
|
|
- Martin Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Farsta stadsdelsförvaltning O MSORG OM ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (15) DNR 176/2004 Handläggare: Iris Birath Tel Farsta stadsdelsnämnd Remiss av betänkandet "Äldrepolitik för framtiden", SOU 2003:91 Förslag till beslut 1. Farsta stadsdelsnämnd beslutar att som svar på remissen till kommunstyrelsen överlämna och åberopa förvaltningens tjänsteutlåtande. 2. Farsta stadsdelsnämnd beslutar om omedelbar justering. Birgitta Berg T.f. stadsdelsdirektör Margareta Venizelos Avdelningschef Beställare Annica Dominius Avdelningschef Utförare B OX 6027, E NSKEDE, B ESÖKSADRESS: LINGVÄGEN 100 T FN: , F AX:
2 DNR 176/2004 SID 2 (15) Ärendets beredning Detta tjänsteutlåtande har beretts inom avdelningarna för vård och omsorg om äldre och funktionshindrade. Ärendet har behandlats i det lokala pensionärsrådet Protokollsutdrag bifogas. Bakgrund Regeringen beslutade 1998 att tillsätta en parlamentarisk beredning med uppgift att skapa förutsättningar för en långsiktig utveckling av äldrepolitiken. Beredningen har antagit namnet SENIOR 2005 och dess ordförande har varit biskop Claes-Bertil Ytterberg. Enligt regeringens uppdrag skulle beredningens analyser och förslag utformas utifrån förhållanden i samhället som berör äldres situation under perioden fr.o.m. år 2005 och de närmast följande åren. Utgångspunkterna för arbetet skulle vara - de förändrade krav som ställs på samhället när såväl antalet som andelen äldre i befolkningen ökar, - de insatser som samhället kan vidta för att underlätta för de äldre att leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, - förutsättningarna för människor i Sverige att åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, - samhällets insatser för att främja att äldre bemöts med respekt, - möjligheterna för äldre att få tillgång till god vård och omsorg. Beredningen skulle även belysa skillnader mellan mäns och kvinnors förutsättningar och villkor samt beakta det ökande antalet äldre med utländsk bakgrund och de konsekvenser detta kan medföra. Beredningen skulle särskilt beakta behov av åtgärder för att ta till vara äldres erfarenheter, kompetens och kunskaper i högre utsträckning inom olika samhällssektorer. Även frågor som rör service, vård och omsorg skulle belysas. Beredningens förslag skall bidra till måluppfyllelsen med avseende på de av riksdagen fastställda nationella målen för äldrepolitiken. Om så erfordras skulle beredningen föreslå nya mål. Viktiga områden att beakta av beredningen var bl.a. - äldres inflytande och delaktighet i beslutsprocesser, - tillgänglighet i samhället för äldre med funktionshinder, - utveckling av IT-hjälpmedel för äldre i hemmiljö samt inom vård och omsorg, - kvalitet inom vård och omsorg, - anhörigas roll i vård och omsorg, - sociala kontakter och umgänge över generationsgränser, - äldres delaktighet i arbetslivet och möjlighet att fortsätta ett aktivt yrkesliv efter uppnådd pensionsålder, - äldres möjligheter att delta i eller ta del av kulturlivet. Beredningen fick i uppgift att ha kontakt och samråd med andra utredningar som har pågått parallellt och berört äldreområdet.
3 DNR 176/2004 SID 3 (15) Beredningen avlämnade ett delbetänkande under våren Slutbetänkandet SOU 2003:91 Äldrepolitik för framtiden, 100 steg till trygghet och utveckling med en åldrande befolkning lämnades till regeringen i oktober Det är detta betänkande med fyra bilagor som nu är ute på remiss. Farsta stadsdelsnämnd skall inkomma med sitt remissvar till kommunstyrelsen senast Betänkandets innehåll Betänkandet SOU 2003:91 Äldrepolitik för framtiden är indelat i 9 kapitel och utmynnar i 100 förslag till åtgärder, 100 steg till trygghet och utveckling med en åldrande befolkning. Beredningens ansats är att se äldrepolitiken i ett långsiktigt perspektiv som en fråga som berör flera samhällsområden. Man har ambitionen att anvisa strategier och metoder för utveckling och samordning med hänsyn till ekonomiska förutsättningar. Därför har man utgått från att det avser förhållanden för de personer som av sig själva eller av andra anses vara äldre år Detta innebär att betänkandets perspektiv omfattar de som är födda fram till mitten av 1950-talet och hur deras verklighet förändras och ser ut under och 2020-talen. SENIOR 2005 uttrycker sitt mål på följande sätt: Vi vill att regering och riksdag nu prioriterar satsningar som kan göra Sverige till ett exempel på hur en åldrande befolkning kan vara en tillgång." I kapitel 1, Vårt uppdrag och arbetssätt, beskrivs beredningens uppdrag och arbetssätt. Arbetssättet bygger på en metod som kallas backcasting och som innebär att man först beskriver en önskvärd framtid och därefter stakar ut en väg för att förverkliga den: Vad behöver göras? Hur kan det genomföras? När behöver olika åtgärder vidtages? Vem ska genomföra dem? Metoden anses vara lämplig att använda när de problem som ska studeras är komplexa och berör flera sektorer och nivåer i samhället samt när problemen orsakas av yttre faktorer som marknaden inte på ett tillfredsställande sätt kan hantera. Kapitel 2, Åldrande, individ och samhälle utmaningar inför framtiden, innehåller en genomgång av effekterna av åldersförändringar ur olika aspekter såsom demografisk, ekonomisk, social, kulturell, genus, etnicitet samt vård- och omsorgsbehov. I viss mån har beredningen beställt egna analyser, men kapitlet innehåller även en genomgång av annan forskning och statistik som berör området. I kapitel 3, En ny dagordning för äldrepolitiken, föreslår beredningen nya nationella mål för äldrepolitiken, pekar ut prioriterade inriktningar samt diskuterar strategi, ansvarsfördelning, nationella åtgärder och internationellt erfarenhets- och kunskapsutbyte.
4 DNR 176/2004 SID 4 (15) Kapitel 4, Riv ålderstrappan och forma flexibla livsloppsmönster, handlar om att förändra den traditionella och statiska synen på åldrandet, från perspektivet ålderstrappan, som samlar människor i grupper utifrån den kronologiska åldern, till ett livsloppsperspektiv där åldrandet ses som en del av hela livet, lika sammansatt och värdefull som de andra delarna, med möjlighet att dröja kvar eller börja om, och som också medger aktiva och delaktiga människor i högre åldrar. Detta anser man överensstämmer med den ökade levnadsåldern som innebär att många människor är friska pensionärer under mycket lång tid. Ålderstrappan beskrevs redan på 1600-talet i den s.k. Bondepraktikan. Kapitel 5, Bryt åldersbarriärer, innehåller beredningens förslag för att bryta åldersbarriärer. Kapitel 6, Planera för aktivt åldrande, handlar om vad som krävs så att samhället kan planeras för ett aktivt åldrande. Kapitel 7, Stärk sammanhållning och ansvarstagande över generationsgränser, handlar om ett generationskontrakt istället för generationskrig, att effekterna på förhållandet mellan åldersgrupper ska beaktas vid politiska beslut och i samhällsplanering, samt om att öka möjligheterna till möten över generationsgränserna. I kapitel 8, Tydliggör och säkerställ det offentliga åtagandet för vård och omsorg om äldre människor, redovisas fyra scenarier som beredningen har arbetat med för att få fram vilka konkreta åtgärder som behöver komma till stånd. Man har utgått från de olika sätt att lagreglera vård och omsorg som finns i dag och vilka områden som är möjliga att påverka genom den nationella politiken. Scenarierna utspelar sig 2025, då 40-talisterna är i 80-års åldern och de första 60-talisterna uppnår 65 år. Grundfrågan, menar beredningen, är hur det offentliga åtagandet för vård och omsorg om äldre kan tydliggöras i ett samhälle där antalet och andelen äldre ökar samtidigt som det offentliga åtagandet säkerställs avseende finansiering och personalförsörjning. Förvaltningens synpunkter i sammanfattning Förvaltningen finner tankegångarna i betänkandet och det arbetssätt som SENIOR 2005 har använt sig av som intressanta. Beredningens ansats att se äldrepolitiken som en fråga som berör flera samhällsområden och ha ett långsiktigt perspektiv är bra. SENIOR 2005 lanserar att livsloppsperspektivet ska bilda utgångspunkt för ett nytt synsätt på åldrandet, något som förvaltningen instämmer i. Ett flexiblare livsloppsmönster kan underlätta att utbildning, arbete, samhällsengagemang och fritid kan ske parallellt i alla åldrar utifrån individuella önskemål och inte förknippas med vissa åldrar samt att det kan bidra till en frigörelse från roller och begränsningar som är befästa i dagens struktur. För detta krävs en positiv förväntan från samhället att de äldre kan och vill bidra istället för en förväntan att de ska lämna plats och dra sig undan till avgränsade områden. Förvaltningen instämmer också med SENIOR 2005 att de avgörande besluten om livsloppet måste fattas av individen själv. Idag påverkas och begränsas dessa beslut starkt av förutsättningar som politiker och andra beslutsfattare ger. Förutsättningar måste ges
5 DNR 176/2004 SID 5 (15) för att möjliggöra nya och flexiblare former för livsloppsmönster utan (ytterligare) åldersuppdelningar. Trots denna ambition till nytänkande finns det dock en tendens att förslagen landar i välkända och ganska traditionella lösningar. Beredningens analyser och slutsatser avser i första hand personer som är födda fram till mitten av 50-talet, d.v.s. dagens 50-åringar och äldre. Om målet för den nationella äldrepolitiken såsom beredningen föreslår ska vara att alla människor skall kunna åldras i självständighet med möjligheter att vara aktiva och ha inflytande över vardagslivet samt med tillgång till god vård och omsorg (trygghetsmålet) och att alla människor skall oavsett ålder kunna utvecklas som individer, påverka och bidra till samhällsutvecklingen samt bemötas med respekt (utvecklingsmålet) krävs förändringar tvärs över flera samhällssektorer. Detta innebär att de samhällsförändringar som kan förändra synsätt och förutsättningar i det långsiktiga perspektivet måste utgå från dagens yngre befolkning. Allt pekar på att människor i framtiden måste arbeta längre än till nuvarande pensionsålder. Det är heller inget konstigt med det så länge medellivslängden fortsätter att öka och medför många friska år i en människas liv efter dagens pensionsålder. Det är också samhällsekonomiskt mer lönsamt att ha människor i arbete än att försörja dem genom pensioner. Men detta handlar framförallt om de som är kring 40 år eller yngre idag och mindre om dagens åringar. Allt tyder på att både för den enskildes hälsa och välbefinnande och för samhällsekonomin måste vi ha ett arbetsliv som förutsätter att vi kan arbeta längre än idag. Det är angeläget att förutsättningarna för detta klargörs snarast för att medge yngre människor möjlighet till egen planering i ett livsloppsperspektiv samtidigt som en sådan utveckling inte ska behöva kännas hotande för personer nära dagens pensionsålder. Detta innebär också att vi måste skapa ett arbetsliv som förebygger fysiska och psykiska skaderisker, ge människor större inflytande över sitt arbete, ge förutsättningar för kompetensutveckling, ta tillvara erfarenhet och engagemang, ge människor förutsättningar för utveckling i livsloppsperspektivet. Förvaltningen vill understryka att utformningen av den framtida äldrepolitiken måste utgå från grundläggande värden såsom jämlikhet, lika rättigheter oavsett egen ekonomi, solidarisk finansiering och lika bra vård och omsorg över hela landet. Förvaltningens synpunkter på konkreta förslag i betänkandet Nedan redovisas förvaltningens synpunkter på innehållet i de kapitel som innehåller konkreta förslag. Kapitel 3. En ny dagordning för äldrepolitiken SENIOR 2005 pekar på vikten och behovet av väl underbyggda beslut samt tydliga målformuleringar där äldrepolitiken ska tas på samma allvar avseende organisation och uppföljning, som gäller för övriga politikområden. Satsningar som kan göra Sverige till ett exempel på hur en åldrande befolkning kan vara en tillgång ska prioriteras.
6 DNR 176/2004 SID 6 (15) Förvaltningen vill framhålla vikten av att frågor om åldrande och äldre människor inkluderas inom alla politikområden. Det finns också ett stort behov av att skapa en gemensam grund som bygger på generella, politiskt gränsöverskridande och över mandatperioderna hållbara lösningar. Denna grund kan sedan kompletteras med tillfälliga och/eller riktade lösningar, t.ex. när det gäller anpassning till olika generationers behov. I förslagen 1-2 föreslår Senior 2005 åtgärder för mål och inriktningar I förslag 1 föreslås att nuvarande nationella mål för äldrepolitiken ersätts med två nya mål för trygghet och utveckling där åldrandet är en gemensam nämnare men som också innebär variationer och mångsidighet, d.v.s. det som äldrepolitiken ska syfta till att uppnå avser alla åldrar. - Trygghetsmålet: alla människor skall kunna åldras i självständighet med möjligheter att vara aktiva och ha inflytande över vardagslivet samt med tillgång till god vård och omsorg. - Utvecklingsmålet: alla människor skall oavsett ålder kunna utvecklas som individer, påverka och bidra till samhällsutvecklingen samt bemötas med respekt. De nationella målen föreslås därför i punkt 2 att kompletteras med fem inriktningar för det fortsatta arbetet med att ta bort ålderstrappan och åldersbarriärer samt ett flexiblare livsloppsmönster som grundstenar. Det är dess inriktningar som behandlas i kapitel 4-8. Förvaltningen är positiv till beredningens nytänkande avseende förändringen av de etablerade åldersstrukturerna. Ett förutsättningslöst förhållande till ålder till förmån för individuell förmåga och kunskap är en förutsättning för att ambitionerna i SENIOR 2005 ska kunna förverkligas. I förslagen 3-10 föreslår SENIOR 2005 åtgärder för genomförande, uppföljning och utvärdering. I förslag 3 föreslås att äldrepolitiken ska utgöras av två pelare där den ena är att frågor om åldrande och äldre ska inkluderas inom alla berörda områden och den andra att lösningar som är nödvändiga för människor över en viss ålder ska urskiljas och säkerställas. Förslagen 4-9 handlar om regeringens och andra aktörers ansvar i frågorna. Utredningen föreslår inrättande av en nationell ledningsgrupp för äldrepolitik och tillsättande av en kommitté som utreder både de samhällsekonomiska och regionala effekterna av en åldrande befolkning i syfte att skapa bred politisk enighet om långsiktigt hållbara lösningar samt översyn av värdegrundsfrågor, tillämpning av och metoder för att inlemma äldrefrågor i alla andra politikområden. SENIOR 2005 konstaterar genomgående risken för segregering av den äldre åldersgruppen. Förvaltningen vill därför avseende punkterna 4-9 framhålla risken för segregering om förslagen inte hanteras med varsamhet.
7 DNR 176/2004 SID 7 (15) Kapitel 4. Riv ålderstrappan och forma flexiblare livsloppsmönster SENIOR 2005 framhåller att ett flexiblare livsloppsmönster kan underlätta att utbildning, arbete, samhällsengagemang och fritid kan ske parallellt i alla åldrar utifrån individuella önskemål och inte förknippas med vissa åldrar samt att det kan bidra till en frigörelse från roller och begränsningar som är befästa i dagens struktur. För detta krävs en positiv förväntan från samhället att de äldre kan och vill bidra istället för en förväntan att de ska lämna plats och dra sig undan till avgränsade områden. Förvaltningen instämmer med SENIOR 2005 att de avgörande besluten om livsloppet måste fattas av individen själv. Idag påverkas dessa beslut starkt av förutsättningar som politiker och andra beslutsfattare ger. Förutsättningar måste ges för att möjliggöra nya och flexiblare former för livsloppsmönster utan (ytterligare) åldersuppdelningar. I förslagen föreslår SENIOR 2005 åtgärder för att öka människors vilja och möjligheter att förvärvsarbeta fram till pensioneringen och därefter. Beredningen föreslår i förslag ett femårigt nationellt projekt med syfte att stärka de äldres (50+) ställning i arbetslivet och öka arbetskraftsdeltagandet bland personer som är 50 år eller äldre, ytterligare forskning för att möta en framtida arbetsmarknad med en åldrande arbetskraft och generationsskiften samt om effekter på arbetskraftsutbudet om möjligheten till deltidspension förbättras. Beredningen föreslå också att mått och metoder utvecklas för att följa förändringar av arbetskraftsdeltagandet för personer som är femtio år och äldre, att pensionsavtalen förändras så att större flexibilitet och rörlighet blir möjligt och ger ekonomiskt utbyte för den som vill arbeta efter 65 års ålder, samt att fakta om äldres företagande och om värdet av riktade insatser till äldre utifrån internationella exempel bör sammanställas. I förslag 14 föreslås att arbetsmiljötillsynen utvecklas. I förslag 17, 18 och 19 föreslår beredningen att informationen om det förväntade sammanlagda pensionsutfallet ska förbättras till enskilda, att nya studiefinansieringssystem för vuxna utvecklas, samt att validering bör kunna tillämpas för personer som är 50 år eller äldre och som vill skaffa sig ny yrkeskompetens.
8 DNR 176/2004 SID 8 (15) Förvaltningen instämmer med beredningen i att människor i framtiden måste arbeta längre än till nuvarande pensionsålder. Det är heller inget konstigt med det så länge medellivslängden fortsätter att öka och medför många friska år i en människas liv efter dagens pensionsålder. Det är också samhällsekonomiskt mer lönsamt att ha människor i arbete än att försörja dem genom pensioner. Förvaltningen anser dock att utredningen koncentrerar sig för mycket kring de som idag är 50+. Det handlar enligt förvaltningens uppfattning framförallt om de som nu är kring 40 år eller yngre och mindre om dagens åringar. Det är angeläget att förutsättningarna för detta klargörs snarast för att medge yngre människor möjlighet till egen planering i ett livsloppsperspektiv samtidigt som en sådan utveckling inte ska behöva kännas hotande för personer nära dagens pensionsålder. Förvaltningen tillstyrker förslaget att utveckla arbetsmiljötillsynen. För att möjliggöra arbete i högre åldrar måste vi skapa ett arbetsliv som förebygger fysiska och psykiska skaderisker, ge människor större inflytande över sitt arbete, ge förutsättningar för kompetensutveckling, ta tillvara erfarenhet och engagemang, ge människor förutsättningar för utveckling i livsloppsperspektivet. Det är bra om långsiktigt hållbara mått och beslutsunderlag kan tas fram. När man diskuterar pensionering är det viktigt att inte glömma bort att det finns många som inte kan arbeta så länge. En mer flexibel pensionsålder skulle ge människor friheten att själv få påverka sitt livsloppsmönster. I förslagen föreslår SENIOR 2005 åtgärder för att öka och ta till vara äldre människors engagemang i politiska beslutsprocesser, kulturliv och social ekonomi. Förvaltningen anser att detta är ett arbete som gäller alla åldrar och särskilt de yngre. Grunden till ett socialt och politiskt engagemang läggs vid yngre ålder och vid frånvaro av engagemang så hjälper inte alla förutsättningar i världen för att få ett engagemang som äldre. I förslagen föreslår Senior 2005 åtgärder för att öka möjligheterna för människor med utsatta livslopp att vara aktiva och delaktiga i samhället under åldrandet. Förvaltningen förutsätter att det som är beredningens huvudförslag, d.v.s. att frågor om äldre ska ingå i alla politikområden, kommer att gälla. Det behövs därför inga särlösningar på detta område.
9 DNR 176/2004 SID 9 (15) Kapitel 5. Bryt åldersbarriärer Negativ särbehandling på grund av ålder bör vara en diskrimineringsgrund bland andra enligt SENIOR Den äldrepolitik som föreslås i SENIOR 2005 syftar till att bryta åldersbarriärer och skapa förutsättningar för ett samhälle där människor inte utsätts för negativ särbehandling på grund av hög ålder. Att synliggöra och motverka negativ särbehandling handlar ytterst om att främja mänskliga rättigheter för alla samt om att skapa goda förutsättningar även för andra inriktningar inom äldrepolitiken. I förslagen föreslår SENIOR 2005 åtgärder för att synliggöra och bekämpa negativ särbehandling på grund av hög ålder. I förslag 36 föreslås ett införande av en samlad diskrimineringslagstiftning där ålder ingår som en diskrimineringsgrund. I förslagen föreslås en översyn av det statliga språkbruket, inkl. lagtexter, så att staten föregår med gott exempel på hur grundlagens förbud mot diskriminering på grund av ålder ska tillämpas i det offentliga livet. I förslag 40 föreslås att statligt finansierad statistik inte bör innehålla några övre åldersgränser. Förvaltningen ser förslagen som tillfredsställande då statens agerande får ses som tongivande för samhället i stort. Förvaltningen anser att förslagen även ska gälla offentliga myndigheter som kommun och landsting. I förslagen föreslår SENIOR 2005 åtgärder för att stärka utvecklingen av ny teknik för äldre. Förvaltningen har i princip inga synpunkter på förslagen, men konstaterar att de har sin utgångspunkt i nuvarande äldre åldersgrupp och kommer att sakna relevans inom snar framtid. De blivande äldre har med sig andra förutsättningar Kapitel och kunskap 6. Planera om ny för teknik ett aktivt än den åldrande tidigare generationen. SENIOR 2005 konstaterar att ett aktivt åldrande måste utgå från den enskildes egna intressen och önskemål, inte från en föreställning om hur äldre människor ska aktiveras. Det innebär också att en uttalad vilja att dra sig tillbaka och inte vara aktiv i yttre mening måste respekteras. Alla samhällets aktörer har ett ansvar för att så långt möjligt erbjuda lösningar för en åldrande befolkning. Det handlar om att undvika dyra särlösningar och övervältring av ansvar på vård- och omsorgssektorn. Ett stort antal olika aktörer berörs av frågor om åldrande och vardagsliv, bl.a. flera olika kommunala förvaltningar, landsting, byggherrar och förvaltare, lokala näringsidkare, frivilligorganisationer, samfund och trafikföretag. I förslagen föreslår SENIOR 2005 åtgärder för att öka människors möjligheter att ta ansvar för sin hälsa under åldrandet. I förslag 50 föreslås att olika organisatoriska lösningar för tvärsektoriella förebyggande insatser under åldrandet prövas och följs upp.
10 DNR 176/2004 SID 10 (15) Förvaltningen har deltagit i diskussioner och framskrivandet av många bra samverkansdokument genom åren men det är inte lätt att få samverkan att fungera i det praktiska arbetet. I förslag 51 föreslås att kunskaperna ska öka hos nyckelgrupper inom samhällsplanering, socialtjänst, hälso- och sjukvård m.m. när det gäller möjligheterna att uppnå positiva effekter på äldre människors hälsa genom livsstilsförändringar som rökstopp, ökad fysisk aktivitet och ändrade kostvanor men också när det gäller betydelsen av kultur och natur. Förvaltningen anser att det är oklart vilka yrkesgrupper som avses med nyckelgrupper. I förslagen föreslår SENIOR 2005 åtgärder för att öka människors möjligheter att ta ansvar för boende och livsmiljö under åldrandet. SENIOR 2005 hänvisar till Boverkets rapport Hur bor morgondagens äldre?. Boverket skisserar ett vägval när det gäller samhällets insatser för äldres framtida boende: - Om samhällets intentioner verkligen är att en fortsatt allt större andel av de äldre med omfattande vårdbehov ska bo kvar i sina hem bör man också analysera konsekvenserna av detta och ta ställning till vem som ska stå för kostnaderna för att anpassa bostäderna så att de fungerar som arbetsplats för hemtjänstpersonal och personliga assistenter. - Om samhället däremot vill uppnå en ökad rörlighet bland äldre som bor i egnahem så behövs insatser som gör andra boendeformer mer attraktiva för äldre. SENIOR 2005 menar att det inte kan vara ett antingen eller utan föreslår olika stimulansåtgärder för att få både och. Förvaltningen delar beredningens uppfattning att det krävs åtgärder som stimulerar utvecklingen i båda dessa riktningar. I förslagen föreslår SENIOR 2005 åtgärder för att förbättra kunskaperna om vad tillgång till service i hemmet betyder för självständighet och hälsa. Beredningen refererar till de kommuner som har olika system för service i hemmen utan särskild bedömning. Om den enskilde får insatser utan behovsbedömning faller verksamheten utanför socialtjänstlagen och är momspliktig. Beredningen påpekar att en behovsbedömning måste ske men att lagtexten inte föreskriver hur den ska gå till. Den behovsbedömning som görs vid prövning av om en person behöver begränsad insats om några timmar per månad bör kunna vara mindre omfattande än den som görs inför beslut om omfattande insatser. Kommunen får enligt gällande regler i förvaltningslagen och socialtjänstlagen inte överlämna till en privat entreprenör att göra bedömningen. Flera kommuner i landet har olika system för service i hemmet utan särskild bedömning.
11 DNR 176/2004 SID 11 (15) I Linköpings kommun finns ett system med boservice där kommunen har fattat beslut om innehållet. I boservice ingår städning, tvätt/strykning, inköp/ärenden, värmning av färdiglagad mat eller matdistribution. Den äldre beställer boservice direkt hos hemtjänstenheten. Vid ett möte mellan den enskilde och hemtjänstenheten tecknas ett serviceavtal där man kommer överens om vilka insatser inom boservice den enskilde vill ha. Förvaltningen anser att detta system borde prövas och utvärderas i större omfattning. I förslagen föreslår SENIOR 2005 åtgärder som möjliggör ett aktivt åldrande för människor som behöver vård och omsorg. I förslag 70 föreslår beredningen att huvudmännen för vård och omsorg måste på ett bättre sätt uppmärksamma äldres behov av rehabilitering, habilitering och funktionsuppehållande träning samt betydelsen av detta för både individ och samhälle. Beredningen konstaterar att ansvaret för äldres rehabilitering är uppdelat på olika huvudmän och att det finns brister i samordningen. Beredningen nämner arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Förvaltningen anser att även behovet av logopedinsatser bör uppmärksammas. I förslag 72 framhåller beredningen att personalens kompetens att arbeta med frågor som berör olika former av aktiviteter hos äldre med behov av vård och omsorg bör öka. Personalen bör integrera ett rehabiliterande arbetssätt i den vardagliga vård- och omsorgssituationen. Förvaltningen anser att de flesta som arbetar inom vård och omsorg redan i dagsläget vill arbeta med ett rehabiliterande förhållningssätt men detta är tids- och därmed även kostnadskrävande. Beroende på den pressade arbetssituation som råder inom dagens äldreomsorg är det lätt hänt att istället för att vänta på att den Kapitel äldre utför 7. Stärk sysslorna sammanhållning själv så hjälper och vårdpersonalen ansvarstagande dem. över generationsgränser SENIOR 2005 framhåller att långsiktigt hållbara former för att tillförsäkra äldre människor goda levnadsförhållanden, utan orimliga belastningar på deras barn eller andra anhöriga, fortfarande är en av de viktigaste förutsättningarna för goda relationer mellan generationer i såväl familjeliv sam samhälle. I förslag föreslår SENIOR 2005 åtgärder för att beakta effekter på förhållandet mellan åldersgrupper vid politiska beslut och i samhällsplanering. I förslag föreslår SENIOR 2005 åtgärder för att öka möjligheterna till möten mellan människor över generationsgränser.
12 DNR 176/2004 SID 12 (15) Beredningen påpekar i förslag 76 att mötesplatserna i det offentliga livet för människor i olika åldrar måste bli fler och att lokala aktörer har en nyckelroll i sammanhanget. Det föreslås att formerna för stöd till föreningslivet bör ses över för att inte ytterligare förstärka åldersuppdelningen i olika aktiviteter. Förvaltningen föreslår att en översyn av stödet till föreningslivet även ska omfatta en översyn av stödet till offentliga samhällslokaler vars roll som mötesplats mellan generationer behöver stärkas till förmån för separata lokaler för varje förening. Kapitel 8. Tydliggöra och säkerställ det offentliga åtagandet för vård och omsorg om äldre människor SENIOR 2005 anser att förtroendet för vården och omsorgen om äldre människor sviktar. Beredningen visar på behovet av att förtydliga innehållet i det offentliga åtagandet inom vård och omsorg om äldre och konstaterar att det finns två centrala områden för framtidens vård och omsorg om äldre: - Samhällsekonomi och finansiering av vård och omsorg om äldre - Tillgång till personal med rätt kompetens SENIOR 2005 framhäver att det behövs en bred diskussion om framtidens vägval på både nationell och lokal nivå. Som underlag har man tagit fram fyra olika scenarier som har sin grund i de olika sätten att lagreglera vård och omsorg som finns i dag genom socialtjänstlagen (SOL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Utgångspunkter är områden som är möjliga att påverka genom den nationella politiken. Scenarierna utspelar sig 2025, då 40-talisterna är i 80-års åldern och de första 60-talisterna uppnår 65 år. Scenarierna utgår ifrån förändringar från 2012 och framåt och vad de skulle innebära för den enskilde i form av rättigheter, trygghet, samt för det offentliga för att tillhandahålla detta och samtidigt ta ansvar för ekonomin. Beredningen analyserar dessa scenarier ur olika perspektiv och redovisar konkreta exempel för att belysa effekterna av den tänkta utvecklingen. 1. Den juridiska vägen skulle innebära att det finns två rättighetslagar, Lagen om äldreomsorg och HSL. Lagstiftningen har noga preciserat i vilka situationer som den enskilde har rätt till hälso- och sjukvård respektive äldreomsorg. Det finns ingen möjlighet att få andra insatser än dem som är angivna i lagstiftningen. Politikernas ansvar är att ordna finansiering och se till att det finns personal med rätt kompetens. 2. Den politiska vägen skulle innebära att den enskilde har rätt till en behovsbedömning enligt SOL eller HSL. Politikerna har klargjort vilka behov den enskilde kan få hjälp med och vilka insatser som ska utgå i olika situationer. Det finns en viss möjlighet att göra individuella bedömningar. Politikerna ansvarar för att precisera insatsernas kvalitet och innehåll och se till att det finns personal med rätt kompetens.
13 DNR 176/2004 SID 13 (15) 3. Förvaltningsvägen tänks innebära att lagstiftningen ser ut som idag men att HSL har kompletterats med rätt till en bedömning av behovet hälso- och sjukvård. Det finns vare sig juridiskt eller politiskt preciserat när man kan få hjälp eller vilka insatser som den enskilde kan få hjälp med eller vilken kvalitet de ska ha. Bedömningen görs utifrån lagstiftning och tillgängliga resurser. Politikernas viktigaste uppgift är att ordna de ekonomiska förutsättningarna för vården och omsorgen om de äldre. 4. Expertvägen skulle innebära att HSL kvarstår men att SOL blir en skyldighetslag liknade HSL. Den enskilde har inga preciserade rättigheter utan insatserna ges inom ramen för vetenskap och beprövad erfarenhet samt tillgängliga resurser. Politikerna ansvarar för lagstiftning och att ställa de ekonomiska resurserna till förfogande. Förvaltningen anser att det är en brist i utredningsdirektiven att beredningen inte ska ta upp huvudmannaskapsfrågorna och den framtida finansieringen av äldreomsorgen. Detta innebär att det är svårt att få möjlighet att pröva nya lösningar. Beredningens sätt att via fyra scenarier skissera olika framtida utvecklingsalternativ visar med all tydlighet att det inte finns någon enkel lösning på framtidens vård och omsorg om äldre. I förslag föreslår SENIOR 2005 att den politiska processen som formar det offentliga åtagandet för vård och omsorg om äldre människor breddas och fördjupas. Förslag 81 vill arbeta med att bredda och fördjupa de politiska processer som format det offentliga åtagandet för vård och omsorg om äldre människor. Den bygger på undersökningar som är genomförda och som visar att det finns en stor osäkerhet och ett dåligt förtroende bland medborgare för äldreomsorgen. I förslag 84 föreslås att utveckla indikatorer för att följa upp och kvalitetssäkra verksamheten ur olika perspektiv inom vård och omsorg om äldre. Förvaltningen ser fram emot att det tas fram gemensamma verktyg för alla tillsynsmyndigheter både på lokal, kommunal, regional och statlig nivå. I förslag föreslås att följa upp prioriteringar och utveckla prioriteringsunderlag inom vård och omsorg om äldre. SENIOR 2005 konstaterar att det riksdagsbeslut som togs 2001 om Prioriteringar i vården har fått genomslag i det praktiska arbetet på nationell, regional och lokal nivå, men att riksdagsbeslutet innebär ringa vägledning för kommunerna i deras arbete med prioriteringar. I förslag 85 föreslås att följa upp arbetet med prioriteringar inom hälso- och sjukvården med bakgrund att prioriteringar inte följs när det gäller äldre människor.
14 DNR 176/2004 SID 14 (15) I förslag 86 föreslås regeringen att ta initiativ till ett arbete där frågor om prioriteringar inom vård och omsorg om äldre tas upp till diskussion. Förvaltningen välkomnar en sådan diskussion då det finns en känsla av att äldre människor ofta blir nedprioriterade inom hälso- och sjukvården och att det successivt har skett en förskjutning av gränsdragningen mellan landsting och kommun. Kommunerna står också inför stora ekonomiska problem och då måste en diskussionen om framtida prioriteringar inom vård och omsorg för äldre upp på agendan. I förslag föreslås att formulera en kvarboendeprincip. SENIOR 2005 tar upp termen särskilt boende som ett samlingsnamn där förutsättningarna i boendestandard, bemanning och kompetens skiljer sig en hel del åt. Frågor som måste besvaras är också om det behövs särskilda boendeformer eller om all vård och omsorg kan tillgodoses i det ordinära boendet? Ska den som flyttat in i ett särskilt boende få bo kvar i resten av livet oavsett om behoven av vård och omsorg förändrats? Diskussion om eventuell lagstiftning i dessa frågor tas upp i förslag Förvaltningen ser stora problem med kvarboendeprincipen inom särskilt boende då det finns många äldre som framförallt behöver en högre hälso- och sjukvårdskompetens i livets slutskede. Ur ekonomiska aspekter är det inte möjligt att ha den nödvändiga personaltätheten och höga kompetensen i alla boendeenheter dygnet runt. I förslag 94 tas upp ett förslag om att utreda möjligheten att bostadsanpassningsbidrag även ska kunna utgå för att kunna tillgodose anhörigas eller personalen behov. Förvaltningen ser mycket positivt på förslaget.
15 DNR 176/2004 SID 15 (15) I förslag föreslås att förtydliga stödet till anhöriga/ närstående till äldre människor som behöver vård och omsorg. SENIOR 2005 tar bland annat upp jämnställdhetspolitiken där tillgång till barnomsorg har varit en viktig faktor för att göra det möjligt för män och kvinnor att delta på lika vilkor i arbetslivet. Tillgång till vård och omsorg om äldre har i mycket begränsad omfattning uppmärksammats i detta sammanhang. I förslag 95 föreslås en lagreglering av kommunernas skyldighet att stödja anhöriga/närstående. Förvaltningen anser inte att riksdagen ska lägga ett större ekonomiskt ansvar på kommunerna. Nya rättigheter bör inte införas innan det offentliga åtagandet i sin helhet har definierats och finansierats. I förslag 100 föreslås att utreda ansvaret för tekniska hjälpmedel för anhörigvårdare/ närståendevårdare. Förvaltningen ser positivt på förslaget eftersom en viktig förutsättning för att anhörigvårdare/närstående ska ha möjlighet att klara sin uppgift är att de kan få information om och tillgång till tekniska hjälpmedel. SLUT
Svar på remiss om Betänkandet SOU 2017:21 Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre
Skärholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för äldre, personer med funktionsnedsättning och socialpsykiatri Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2017-07-03 Handläggare Nicoletta Zoannos Telefon: 08-508 24 594
Äldrepolitik för framtiden (SOU 2003:91) Betänkande av SENIOR 2005 Remiss från Socialdepartementet Remisstid 30 september 2004
Bilaga 18:11 till kommunstyrelsens protokoll den 22 september 2004, 19 PM 2004 RVII (Dnr 327-1316/2004) Äldrepolitik för framtiden (SOU 2003:91) Betänkande av SENIOR 2005 Remiss från Socialdepartementet
Anhörig/närståendepolicy för Stockholms stad äldreomsorg
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING OMSORGEN OM ÄLDRE OC H STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Handläggare: Lena Alksten, Therese Lang Telefon: 08-508 24 551, 08-508 24 506 2010 Till Skärholmens stadsdelsnämnd
Svar på remiss av betänkandet Ett fönster av möjligheter
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Analys och kvalitet Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-03-27 Handläggare Susanna Juvas Hagbjörk Telefon: 08-508 03 000 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Svar på remiss
Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen
DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till
VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten
Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas
Ett Stockholm för alla, Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning
Rinkeby - Kista stadsdelsförvaltning Avdelning äldre, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Sida 1 (6) 2018-02-07 Handläggare Linda Lantz Telefon: 08-508 01 449 Till Rinkeby-Kista Stadsdelsnämnd 2018-02-22
Anhörig-/närståendepolicy för Stockholms stads äldreomsorg, remissvar
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGSAVDELNIN GEN Handläggare: Anneli Rydström Telefon: 08-508 22 068 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 55-2010-1.5.1 SID 1 (5) 2010-02- 22 Till Hägersten-Liljeholmens
Remiss: Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre, SOU 2017:21
Tjänsteskrivelse 2017-06 - 27 Handläggare Marie Lindström Utredningsenheten Diarienummer 2017VON/0088 Vård - och omsorgsnämnden Remiss: Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre, SOU 2017:21
PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015
PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ
Stockholms stads program för stöd till anhöriga
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-25 Handläggare: Marita Danowsky Kerstin Larsson, Anne Vilhelmsson Tel. 08-508 12 000 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2012-11-22 Stockholms
Yttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU 2019:13) KSN
Sida 1 (1) Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Protokollsutdrag 2019-08-20 222 Yttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU
Politiska inriktningsmål för vård och omsorg
Dnr 2017KS562 078 Politiska inriktningsmål för vård och omsorg Förord En helhetssyn med utgångspunkt från den enskildes behov och alla människors lika värde tillsammans med självbestämmande, trygghet och
Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i Välfärden (SOU 2017:38)
Administrativa avdelningen Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Sida 1 (5) 2017-06-02 Handläggare Susanna Nytell Telefon: 08-508 50 129 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2017-06-15 Kvalitet i Välfärden (SOU 2017:38)
För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017
PM 2017:93 RVI (Dnr 110-408/2017) För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017 Borgarrådsberedningen
Riktlinjer för ledsagning och ledsagarservice
Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab och kansli Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-03-09 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 12196 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2018-04-19
Kvalitet i välfärden
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning Kansliavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-06-15 Handläggare Johan Andersson Telefon: 08-508 02 012 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd 2017-06-20 Svar på remiss
Remiss av Betänkandet " På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen SOU 2017:43
Äldreförvaltningen Utvecklingsavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-08-24 Handläggare Annica Dominius Telefon: 0850836237 Till Äldrenämnden den 19 september Remiss av Betänkandet " På lika villkor!
ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4.
ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. Kommunens äldreomsorg styrs av ramar som utgörs av bland annat socialtjänstlagen, hälsosjukvårdslagen, ekonomiska förutsättningar och politiska mål.
Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017
Kommittédirektiv Översyn av styrningen inom Dir. funktionshinderspolitiken 2017:133 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över styrningen inom
Yttrande över betänkande Värdigt liv i äldreomsorgen (SOU 2008:51)
Kommunstyrelsen 2008-10-13 215 364 Arbets- och personalutskottet 2008-09-29 209 516 Dnr 08.491-73 oktks16 Yttrande över betänkande Värdigt liv i äldreomsorgen (SOU 2008:51) Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning
Förslag till gemensam värdegrund för äldreomsorgen i Stockholm Yttrande till kommunstyrelsen
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR E TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-08-23 Handläggare: Christina Almqvist Telefon: 08-508 19 231 Till Farsta stadsdelsnämnd 2010-09-30 Förslag till gemensam
Föredragande borgarråden Åsa Lindhagen och Ann-Margrethe Livh anför följande.
PM 2016:209 RVI+IX (Dnr 110-1564/2016) En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle förslag på struktur för genomförande, uppföljning och inriktning inom funktionshindersområdet Remiss
På lika villkor! delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjning
Administrativa avdelningen Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-09-04 Handläggare Susanna Nytell Telefon: 08-508 150 29 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2017-09-21 Svar på remiss
Program för ett jämställt Stockholm
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning Kansliavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-09-04 Handläggare Ewa Jungstedt Pilestål Telefon: 08-508 01 522 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd 2017-09-21 Svar på
Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR
Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR Till Socialdepartementet Diarienummer S2017/02040/FST Remissvar Betänkande SOU 2017:21 Läs mig!
Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen Framtidens socialtjänst (S 2017:03) Dir. 2018:69. Beslut vid regeringssammanträde den 19 juli 2018
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen Framtidens socialtjänst (S 2017:03) Dir. 2018:69 Beslut vid regeringssammanträde den 19 juli 2018 Ursprungligt uppdrag Regeringen beslutade den 6 april
Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad
Utlåtande 2009: RI (Dnr 031-2279/2008) Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Den Nationella IT-strategin
Värdegrund- förslag till lagändring
Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för
Svensk social trygghet i en globaliserad värld
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning Kansliavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-08-04 Handläggare Johan Andersson Telefon: 08-508 02 012 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd 2017-08-24 Svar på remiss
Remissvar på motion om riktlinjer för ledsagning dnr /2015
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2016-02-05 Handläggare Pia Ehnhage Telefon: 08-508 25 911 Till Socialnämnden 2016-03-22 Remissvar på motion
Del 1 Utgångspunkter. Del 2 Förslag
US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (6) 2016-12-14 1850/16 En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle - Myndigheten för delaktighets förslag på struktur för genomförande, uppföljning
1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Kommunerna i Norrbotten och Norrbottens läns landsting är överens om att god
Äldreprogram för Sala kommun
Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt
Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med
Bilaga 1 Dnr SN 2013/298 Socialnämndens strategi för VÅRD och OMSORG Gäller från och med 2014-01-01 1 Förord Denna strategi för vård och omsorg redovisar den övergripande och långsiktiga inriktningen för
Ingenting om oss utan oss
Ingenting om oss utan oss Handlingsprogrammet utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och svensk lagstiftning. Syftet med handlingsprogrammet är att vägleda och
Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)
YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för
Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38)
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Förvaltningsyttrande Sida 1 (6) 2017-06-19 Handläggare Carolina Morales Telefon: 08-508 25 146 Till Socialnämnden 2017-08-22 Välfärdsutredningens
Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU2016:46)
Utbildningsförvaltningen Gymnasieavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-09-28 Handläggare Sara Lidegran Telefon: 08 50833741 Till Utbildningsnämnden 2016-10-20 Samordning, ansvar och kommunikation
Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen
Socialutskottets betänkande 2011/12:SoU21 Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition
och handikappomsorg VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING
Äldre- och handikappomsorg VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING Handläggare: Ariane Andersson Telefon: 08-508 20 065 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2005-08-31 SDN 2005-09-22 Dnr 504-216/2005 STOCKHOLMS STADS ÄLDREOMSORGSPLAN
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Remissvar på förslag till ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)
SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR FÖRS KOLA, FRITID OCH FUN KTIONSHINDER TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR: 006-566/2008 SID 1 (7) 2008-11-03 Handläggare: Carina Bessner Telefon: 08 508 03 341 Till
2012-10-26. Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2012-10-26 Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Förslag till beslut Socialförvaltningen föreslår att nämnden beslutar: att förslag till lokala
Ändrade övergångsbestämmelser för den föreslagna lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Avdelningen beställare äldreomsorg, funktionsnedsättning, individ och familj inklusive socialpsykiatri Sida 1 (5) 2017-03-31 Handläggare: Joakim Olsson, 08 508 19 207 Pia Sundqvist, 08 508 18 161 Till
Yttrande över remiss från Sveriges kommuner och landsting om Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-03-27 p 18 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-02-27 HSN 1202-0133 Handläggare: Ewa Printz Kim Nordlander Yttrande över remiss från Sveriges kommuner
Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen
Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En
Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun
Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun Förslag från äldreomsorgsnämnden 2005-07-06 122 Dnr KS2006/50 1.1 Vision Framtidens äldreomsorg skall utvecklas mot att det ska finnas små marknära enheter i varje
Remiss - Rekommendation att besluta om Hälsooch sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet, (Dnr: /2014)
Socialförvaltningen Strategiska enheten Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-08-18 Handläggare Krister Eriksson Telefon: 08-508 25 567 Till Socialnämnden Remiss - Rekommendation att besluta om Hälsooch sjukvård
SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket
1 (5) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar från Länsstyrelsen i Stockholms län, dnr 700-5233-2017 SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska
Utlåtande 2013:13 RV (Dnr /2012)
Utlåtande 2013:13 RV (Dnr 327-984/2012) Överenskommelse om vård och omsorg för personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och stöd till deras närstående Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms
ÄLDREPOLITISKT PROGRAM FÖR EKSJÖ KOMMUN
2008-02-03 ÄLDREPOLITISKT PROGRAM FÖR EKSJÖ KOMMUN Framtaget av vuxenberedningen på uppdrag av kommunfullmäktige Inledning Vi ser i Sverige idag en utveckling där befolkningen blir allt äldre. 1,6 miljoner
RINKEBY -KISTA STADSDELSFÖRVALTNING. Värdigt liv i äldreomsorgen (SOU 2008:51)
RINKEBY -KISTA STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) DNR 006-369-2008 2008-09-04 SDN 2008-09-17 Handläggare: Ewa-Britt Ek Tfn: 08-508 01 401 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Värdigt
ABCDE. Mottagande av barn från annat land Remiss. stadsdelsförvaltning I NDIVID OCH FAMILJ. Till Farsta stadsdelsnämnd. Förslag till beslut
ABCDE Farsta stadsdelsförvaltning I NDIVID OCH FAMILJ Handläggare: Bosse Dannert Tfn: 508 18 040 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2005-02-16 DNR 000033/2005 Till Farsta stadsdelsnämnd Mottagande av barn från
POLITISKA INRIKTNINGSMÅL FÖR OMRÅDE FUNKTIONSHINDER
1 (3) POLITISKA INRIKTNINGSMÅL FÖR OMRÅDE FUNKTIONSHINDER Förord De politiska inriktningsmålen är ett komplement till gällande lagstiftning, lagar och förordningar som reglerar stöd och service för målgruppen
Yttrande Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning, världens möjlighet
Datum Yttrande Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning, världens möjlighet (dnr ) Länsstyrelsen i Jönköpings län yttrar sig över Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Agenda 2030 och Sverige: Världens
Tolktjänst för vardagstolkning Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 20 juni 2016
PM 2016:120 RVI (Dnr 110-565/2016) Tolktjänst för vardagstolkning Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 20 juni 2016 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Som
Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun
Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun 1 Bakgrund Fagersta kommuns funktionsrättspolitiska program har sin grund i den nationella funktionshinderpolitiska målsättningen, antagen av regeringen,
Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31
Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av
Instruktion för Stockholms stads äldreombudsman
Utlåtande 2016:49 RI+RVIII (Dnr 105-1889/2015) Instruktion för Stockholms stads äldreombudsman Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Instruktion för Stockholms stads äldreombudsman
Tydligare ansvar och regler för läkemedel, (Slutbetänkande SOU 2018:89)
PM Rotel VIII (Dnr KS 2019/194) Tydligare ansvar och regler för läkemedel, (Slutbetänkande SOU 2018:89) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 10 maj 2019 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Stockholms stads program för stöd till anhöriga
SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Handläggare: Pia Modin tfn 08-508 25 618 Lotta Burenius tfn 08-508 36 202 Till Socialnämnden Äldrenämnden GEMENSAMT TJÄNSTEUTLÅTANDE SON DNR 3.1-098/2012 ÄN DNR 070303-159/2012
Ett fönster av möjligheter - stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Avdelningen för individ- och familjestöd Sida 1 (5) 2018-03-12 Handläggare Patricia Hamberg Telefon: 08-508 15 024 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2018-04-12 Svar på remiss
Funktionshinderpolitiskt program
Funktionshinderpolitiskt program 2016 2020 Antaget av kommunfullmäktige 2016-10-25 97 Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning.
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Sida 1 (5) 2017-10-03 Handläggare Carolina Morales Telefon: 08-508 25 146 Till Socialnämnden 2017-10-17 Nästa steg på vägen mot en mer
Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2017-05-31 S2017/02040/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21)
bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund
bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun
Program för stöd till anhöriga
Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera
Norrbottens kommuner, Kungsgatan 23 B, Box 947, Luleå. Telefon: E-post:
Sida 15 av 27 PLATS Norrbottens Kommuner, Kungsgatan 23 B, Luleå BESLUTANDE Helena Öhlund, (S), Älvsbyn Mats Abrahamsson, (S), Arjeplog Margareta Bladfors Eriksson. (S), Luleå ÖVRIGA DELTAGARE Ingrid Carlenius,
Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun
Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt
Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn 508 05 411 Dnr - - 2006 Sammanträde 25 april 2006 Tjänsteutlåtande 7 april 2006 1 (4) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd
Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)
2016-08-19 Ks 376/2016 Ert dnr: KU2016/00088/D Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Kulturdepartementet har inkommit med en remiss till Örebro kommun gällande betänkandet
Föredragande borgarrådet Karin Wanngård anför följande.
PM 2017:230 RI (Dnr: 110-1170/2017) Så stärker vi den personliga integriteten, slutbetänkande av integritetskommittén (SOU 2017:52) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 10 november 2017 Borgarrådsberedningen
Förslag till organisatorisk placering av Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) och Medicinsk ansvarig för rehabilitering (MAR)
SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNING ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDER TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2012-05-14 Handläggare: Ulla söderlind Telefon: 08 508 03 281 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Förslag
Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508
Riktlinjer för handläggning inom socialtjänstens äldreomsorg
Avdelningen för äldreomsorg Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-09-04 Handläggare Susanna Nytell Telefon: 08-508 150 29 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2017-09-21 socialtjänstens
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.
Äldreplan för Härjedalens kommun. år
Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen
Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011
Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,
1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
En sammanhållen diskrimineringslagstiftning, SOU 2006:22 Remiss av slutbetänkande av Diskrimineringskommittén
Kansliavdelningen S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Lisbeth Westerlund Tfn: 08-508 25 016 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2006-05-22 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2006-06-13 DNR 106-0305/2006 Till Socialtjänstnämnden En
Funktionsrätt Sveriges idéprogram
Funktionsrätt Sveriges idéprogram Antaget på kongressen 2017 Funktionsrätt Sverige 2017 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning antogs av Förenta Nationerna år 2006. Sverige har
Ett Stockholm för alla Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning
Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab Sida 1 (5) 2017-12-19 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 12196 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2018-02-01 Ett Stockholm för alla Program
Anmälan angående remiss om behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (Ds 2009:18)
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIAL A FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2009-05-19 Handläggare: Pia Ludvigsen Ehnhage Telefon: 08 508 25 911 Till Socialtjänst-
Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remiss från kommunstyrelsen Dnr: /2014
Östermalms stadsdelsförvaltning äldreomsorg och socialtjänst Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-09-04 Handläggare Hanna Markkula Tfn: 076-12 10 133 Eva Svedman Tfn: 076-12 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd,
Ds 2017:12 Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-06-09 Ert dnr: Sektionen för socialtjänst Greger Bengtsson Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Ds 2017:12 Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre
Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-08-31 Handläggare Annelie Sjöberg Tfn: 08-508 25 008 Till Socialnämnden 2017-09-19 Program för barnets
stödet till anhöriga omsorgsgivare 1 emelie juter NSPHs inspirationsdag om anhörigstöd
1 emelie juter NSPHs inspirationsdag om anhörigstöd 2014-11-07. Riksrevisionens utgångspunkter 2 Den omsorg som ges av anhöriga till närstående har en samhällsbärande funktion. Utan de anhörigas omsorgsinsatser
Äldre och förskolan Motion (2015:51) av Maria Danielsson (-)
Utlåtande 2016:26 RI (Dnr 106-1149/2015) Äldre och förskolan Motion (2015:51) av Maria Danielsson (-) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion (2015:51) om äldre och förskolan
8 Tydliggör och säkerställ det offentliga åtagandet för vård och omsorg om äldre människor
8 Tydliggör och säkerställ det offentliga åtagandet för vård och omsorg om äldre människor SENIOR 2005 bedömer: Beslut om framtidens vård och omsorg om äldre människor berör och påverkar alla i befolkningen.
Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss
Kyrkogårdsförvaltningen staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-27 Handläggare Karin Söderling Telefon: 08 508 30121 Till KN 2016-05-17 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Förvaltningens
Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) (dnr /2017)
Socialtjänsten Skärholmens stadsdelsförvaltning Sida 1 (5) 2017-05-30 Handläggare Sofia Forsberg Telefon: 08-50824836 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU
Strategi för en äldrevänlig stad
Rinkeby- stadsdelsförvaltning Avdelning äldre, funktionsnedsatta och socialpsykiatri Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-02-13 Handläggare Annika Ekengren Telefon: 08-508 01 230 Till Rinkeby- stadsdelsnämnd
Översyn av styrdokument och utarbetande av digitaliseringsprogram för Stockholms stad
Sida 1 (4) 2019-05-23 Handläggare Kerstin Henningsson Telefon: 0850823016 Till stadsdelsnämnd 2019-06-13 Översyn av styrdokument och utarbetande av digitaliseringsprogram för Stockholms stad Yttrande till
Handläggare: Inger Norman Telefon: Till Farsta stadsdelsnämnd
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR BARN OCH UNGDOM SID 1 (5) 2010-02-23 Handläggare: Inger Norman Telefon: 08-508 18 040 Till Farsta stadsdelsnämnd 2010-03-25 Förslag till riktlinjer för samverkan
Ärende 18. Motion om att utreda möjligheterna att inrätta en äldreombudsman
Ärende 18 Motion om att utreda möjligheterna att inrätta en äldreombudsman Tjänsteskrivelse 1(3) 2018-10-02 KS. 2018-00207 Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Sandra Karlsson Svar på motion om
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4)
REMISSYTTRANDE 1 (5) 2017-11-06 1456/17 Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4) (S2017/03553/FS) Myndigheten för ungdoms-
Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)
REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2008-09-25 S2008/7126/ST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning
Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck
Östermalms stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Dnr 2016-512-1.5.1. Sida 1 (5) 2016-10-01 Handläggare Anne Menes Telefon: 08 508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2016-11-24 Förslag till program