Marinbiologisk kontroll Sandhammar bank, Ystad sandskog och Löderups strandbad
|
|
- Amanda Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Marinbiologisk kontroll 215 Sandhammar bank, Ystad sandskog och Löderups strandbad Mattias Jacobson Gustav Johansson Jonas Östgren
2 Omslagsfoto samt bilder i rapporten Trapezia 215 om inget annat anges. Innehåll Marinbiologisk kontroll Sandhammar bank, Ystad sandskog och Löderups strandbad... 1 Bakgrund... 3 Strandfodring... 3 Kontrollprogram... 5 Kustmöte och reviderat kontrollprogram Marin bottenfaunainventering... 6 Bottenfaunaprovtagning i täktområdet... 6 Laboratorieanalys... 7 Dataanalys... 7 Provfiske... 8 Reproduktionstider och spridningsförmåga... 9 Resultat... 1 Bottenfaunaundersökning i täktområdet (Sandhammar bank)... 1 Provfiske Övrigt... 2 Diskussion... 2 Slutsats Tackord Referenser... 23
3 Bakgrund Ystads kommun har sedan flera år arbetat med erosionsskyddsåtgärder längs kusten utmed Ystad sandskog och Löderups strandbad i form av bl.a. sandutläggning. Genomförandet av åtgärderna har villkorats med att kommunen ska genomföra vissa kontroller vad gäller påverkan av genomförda och planerade åtgärder. Detta sker bland annat genom de marinbiologiska kontrollerna av bottenfauna, provfiske av yngel och sanddynsinventering inom ramen från kontrollprogrammet. De undersökningar som redovisas i denna rapport omfattar bottenfaunaundersökningar i täktområdet samt yngeltrålning utanför Ystad sandskog och Löderups strandbad. Strandfodring Strandfodring innebär att sand läggs som utfyllnad på en strand för att skapa ett skydd mot erosion. Det innebär att erosionen fortsätter i sandutfyllnaden istället för i den befintliga stranden och skyddar därigenom stranden och kusten. Sand måste normalt tillföras regelbundet efter ett visst tidsintervall. I begreppet strandfodring ingår åtgärderna för att utvinna och lägga ut sanden samt undersökning, kontroll och tillståndsprövning. Som en åtgärd att förhindra stranderosionen lät Ystads kommun 211 genomföra sandtäkt på Sandhammar bank (täktområde Väst, Figur 3) med efterföljande utläggning vid Ystad sandskog och Löderups strandbad. Under april månad 214 skedde ytterligare strandfodring vid stränderna i Ystad Sandskog och Löderups Strandbad. Strandfodringen innebar att ca 8 m 3 sand hämtades från täkten ute vid Sandhammar bank och pumpades upp på stranden från muddringsfartyget. Ute i täktområdet togs sanden från samma plats område som 211. I Ystad sandskog utfördes strandfodringen på tre områden mellan de fyra västligaste pirarna. I Löderups strandbad utfördes strandfodringen vid tre olika lokaler (Figur 2). Nästa strandfodring planeras till 217.
4 Figur 1 Utläggningsområde för sand 214 (röda linjer), Ystad sandskog. Karta från Ystad kommun. Figur 2 Utläggningsområde 214 (röd triangel och röd linje), Löderups strandbad. Karta från Ystad kommun.
5 Kontrollprogram Sanden lades ut första gången i maj 211 och kontroll har gjorts enligt kontrollprogram 211 1, 212, 213 och 214 samt planeras pågå minst till 216. Eftersom de i kontrollprogrammet föreslagna undersökningsparametrarna (bottenfauna och bottenlevande fisk) bör studeras efter den varma årstidens biologiska tillväxttopp, d.v.s. under augusti-september, utfördes dessa undersökningar efter att den första utläggningen av sand hade skett. Påverkan från sandutläggningen antas sannolikt vara tämligen lokal under den första säsongen och provtagning i augusti-september år 211 anses då ändå kunna fungera som basundersökning. Eventuella skillnader beroende på avstånd från utläggningsområdena kommer att särskilt uppmärksammas i analysen av resultaten. Kustmöte och Reviderat kontrollprogram deltog Trapezia genom Gustav Johansson och Jonas Östgren i kustmötet, ett årligt möte ordnat av Erosionsskadecentrum och SGI gemensamt. Utöver att presentera resultaten hölls även ett separat möte med företrädare för Ystad kommun och Länsstyrelsen i Skåne i syfte att diskutera eventuell revision av kontrollprogrammet för de marinbiologiska kontrollerna. Baserat på undersökningarna kunde vi sammanfatta att ingen påverkan på bottenfauna, sanddynshabitat eller bottenlevande fisk kunde skönjas eller hänföras till sandutläggningen. Variationerna som observerats kunde inte kopplas till sandutläggningen. Baserat på detta föreslogs istället att insatserna koncentreras, från att ha gällt utläggningsområdena samt täktområdet till att mer fokusera på själva täktområdet, där en effekt skulle kunna förväntas. I utläggningsområdena, där finsand tillförs botten, skulle snarare en positiv effekt kunna förväntas (även om inte heller någon sådan kunnat skönjas) på grund av införsel av finsand som substrat. Förslaget gick ut på att dels utöka kontrollen på täkten genom tillägg av tre nya stationer i område där täkt ska ske 217. Dessa blir referens/baseline åren 215 och 216 för att sedan fungera som täktprov efter det. Dels föreslogs en avslutning av den akvatiska kontrollen i utläggningsområdet. Företrädare för Länsstyrelsen menade dock att myndigheten ville se någon slags akvatisk kontroll i anslutning till utläggningsområdena även fortsättningsvis. Efter diskussioner togs beslut om att avsluta sanddynsinventeringen samt bottenfauna i påverkansområdena men behålla yngeltrålningen tillsvidare. Anledningen var att yngeltrålningen skulle kunna användas som indikation på tillståndet hos bottenfaunan då de flesta fiskarter som fångas äter de bottenlevande organismerna. En nedgång i bottenfaunan skulle sannolikt speglas i en nedgång av 1 Täktområdet provtogs inte 211 efter samråd med länsstyrelsen i Skåne samt Naturvårdsverket. Se Rapport 211 för detaljer (Jacobson et al 212).
6 t.ex. plattfisk (snarare än tvärtom). Mer information finns att läsa i det reviderade kontrollprogrammet för de marinbiologiska undersökningarna år 215. Marin bottenfaunainventering Bottenfaunaprovtagning i täktområdet Täktområdet ligger ca 11 km sydsydväst om Sandhammarens fyr. Storleken på området är ca 1 km 2 och vattendjupet är 15 m i nordost för att sedan slutta jämnt ner till ca 25 m i sydväst. Provtagningspunkterna från 212 och 213, 6 stationer, återbesöktes och tre nya stationer lades till i syfte att fungera som kontroll 215 och 216 samt ligga i nästa sandtäkt 217. Provtagningarna genomfördes med undersökningsbåten Robusta från Råå den 3-4 augusti 215. Under provtagningsdagen var vindarna svaga till måttliga. Vid provtagningarna användes en Haps-corer (Kanneworff & Nicolaisen 1973) med,13 m 2 provtagningsyta. Provtagningsdjupet har uppgått till minst 1 cm. På varje station togs 1 prover som sållades i 1, mm såll. Sållresten konserverades med 96 % etanol. Läget för provtagningslokalerna visas i Figur 3 med djup och koordinater i Tabell 1. Figur 3 Täktområdet kallat Väst i tidigare studier (blå ram), GPS-spåret är från sandsugningarna 211. Uttaget skedde i samma område 214 (rosa punkter).provtagningslokaler blå punkter (= referens) och röda punkter( = täkt). Orange punkter är de tre nya stationer som lades ut 215 och som ska tjäna som kontroll och sedan täkt 217. Sjökortets kurva för 2 m djup går mellan vitt och ljusblått.
7 Tabell 1 De olika provpunkternas djup och läge på Sandhammar bank. Koordinater i WGS84. Provpunkt Djup (m) N koordinat E koordinat Täkt ,662' 14 8,989' Täkt ,173' 14 7,54' Täkt ,78' 14 7,279' Ref ,727' 14 1,25' Ref ,15' 14 9,56' Ref ,4' 14 9,59' Ref4 2, ,67' 14 8,219' Ref5 19, ,852' 14 8,693' Ref5 19, ,455' 14 8,861' Laboratorieanalys På labb räknades och artbestämdes proverna. Etanolvåtvikten bestämdes artvis genom att låta proverna rinna av 2 min på filterpapper och därefter vägas. Dataanalys Non metric Multi Dimensional Scaling (MDS) används för att analysera bottenfaunan. MDS är ett sätt att grafiskt visualisera skillnader i t.ex. artantal och abundans mellan prover och använder en iterativ algoritm som presenterar data (i form av matriser) i två dimensioner som en graf med X- och Y-axel. Resultatet av MDS är en karta där positionen för varje prov bestäms av dess avstånd från alla andra punkter i analysen (och därmed sammansättningen av bottenfaunan). En viktig del av en MDS-plot är måttet på passning ( goodness of fit ) på grafen vilket kallas stressvärde. Normalt anses att ett stressvärde över,2 ger mindre informativa ordinationsdiagram. Stor sample-mängd, något som är fallet i föreliggande studie, tenderar dock att öka stressvärdet och vi har valt att ändå presentera ordinationen eftersom den ändå ger en bild av hur variationen ser ut. Vid framställandet av MDS har programmet Past 3.1 använts.
8 Rapport Ystad 215 Upprättad av: Granskad av: Datum: Projektnr: Dok-ID: JÖ GJ Rapport Ystad 215 Provfiske/yngeltrålning Inom vart och ett av de två områdena vid Ystad Sandskog och Löderups Strandbad gjordes 25 bomtråldrag (dvs. totalt 5 st.) under perioden 14 till 18 september 215 (Figur 4). Varje drag gjordes i 2 knops fart under ca tre minuter vilket ger en teoretisk ungefärlig längd på 185 m. Bomtrålen hade en bredd på 2 m och en maskstorlek på 5 mm i fångstdelen med en tyngre kedja fäst i framdelen. Den faktiska medellängden på tråldragen var 192 m (min 122 m, max 26 m) och trålningarna gjordes på 1,5 till 3,3 m djup, medeldjupet var ca 2 m. Längst österut i Ystad sandskog var botten rikligt beströdd med stora stenar vilket försvårade trålningen då det slår stopp i trålen, stenarna kan förstöra innehållet och i värsta fall trasa sönder trålen. I huvudsak gjordes samma tråldrag som 214. Vattentemperaturen var i medel ca 15,3 C vilket var något varmare än både 214 och 213. Fångad fisk artbestämdes och räknades. All plattfisk längdmättes till närmaste millimeter. Figur 4 Lägen för bomtrålsdragen i september 215. Överst Ystad sandskog, under Löderups strandbad. Trapezia AB Org nr Vegagatan 3, Stockholm info@trapezia.se Säte Stockholms län
9 Reproduktionstider och spridningsförmåga Tabell 2 tar upp de arter som påträffats i större mängder i bottenprovtagningarna i täktområdet på Sandhammar bank. Dessutom tas de kommersiellt viktiga fiskarterna piggvar och skrubbskädda samt den mycket vanliga sandstubben upp. Dessa arter fångades vid bomtrålsdragen i ovan nämnda strandområden. Reproduktionsperioder kan variera lokalt av olika skäl som t.ex. temperatur och ljusförhållanden och lokala uppgifter är svåra att få tag på. Många arter som har yttre befruktning (t.ex. musslor) styrs ofta av måncykler som följer tidvattnet vilket saknas i Östersjön. Observera att de båda plattfiskarna skrubbskädda och piggvar leker på djupare vatten (>1 m) än vad som rimligen borde påverkas av sandutläggningen inne vid kusten. De arter som har planktoniska eller frisimmande stadier har lättare att återkolonisera ytor där täkt har skett eller som täckts med sand. Frisimmande rör här mycket små djur som t.ex. plattfiskarnas och stubbens larver. Med tanke på de stora vattenrörelserna kan de närmast betraktas som plankton även de. Märlkräftan Bathyporeia pilosa simmar tämligen fritt under parningstid. Tabell 2 Huvudsaklig reproduktionsperiod, uppgift om frisimmande (planktoniska) larvstadier och fynd i täkt- och utläggningsområde för de vanligaste förekommande bottenlevande djuren i föreliggande studie. Art Grupp Huvudsaklig reproduktionsperiod Piggvar fisk senvår-sommar X Skrubbskädda fisk maj-juni X Sandstubb fisk vår-sommar X Bylgides sarsi havsborstmask vår-försommar X Hediste diversicolor havsborstmask vår-försommar Marenzelleria cf. viridis havsborstmask vanligen höst Pygospio elegans havsborstmask vinter-vår X Macoma balthica mussla feb-maj samt hösten X Mya arenaria mussla vår och sensommar (1-15 C) X Cerastoderma glauca mussla vår-sommar X Mytilus edulis mussla maj-juni X Bathyporeia pilosa märlkräfta sommar (x) Diastylis rathkei kommakräfta februari-mars Peringia ulvae Snäcka sommar X Planktoniskt larvstadium
10 Resultat Bottenfaunaundersökning i täktområdet (Sandhammar bank) Totalt påträffades 17 taxa vid undersökningen 215 varav sandmusslan Mya arenaria och havsborstmaskarna Pygospio elegans och Marenzelleria cf. viridis var de vanligaste (Tabell 3). Påtagligt var att sandmusslan har ökat kraftigt i antal under 215 jämfört med tidigare år i både täkt och referensprov (Figur 9). Medelvikten har dock inte ökat i samma utsträckning (Figur 1) och det rör sig alltså om små musslor. I övrigt saknas tydliga mönster (Figur 5-1). Mängden kräftdjur (Bathyporeia och Diastylis) visar nedåtgående trender under de senaste åren även om mönstret inte är entydigt. Detta gäller både täkt- och referensområden (Figur 7). Genomgående är att variationen mellan år och mellan stationer är större än mellan täkt och referens R1 213 R1 214 R1 215 R2 213 R2 214 R2 215 R3 213 R3 214 R3 215 T1 213 T1 214 T T2 213 T2 214 T2 215 T3 213 T3 214 T3 215 R4 215 R5 215 R Pygospio Marenzelleria Hediste Figur 5 Medelindividantal per kvadratmeter för havsborstmask på de olika provlokalerna R anger referensprov och T proverna i täktområden. Felstaplarna anger standardfel. Totalt togs 1 prover per lokal och år. R4-R6 är de tre nya provlokaler som endast provtagits 215. Tabell 3 Registrerade taxa samt totalt antal individer i proverna från Sandhammar bank 215 Art Antal Art Antal Art Antal Mya arenaria 519 Gammarus sp. 3 Peringia ulvae 7 Pygospio elegans 367 Bathyporeia pilosa 23 Jaera albifrons 6 Marenzelleria viridis 17 Hediste diversicolor 15 Crangon crangon 1 Macoma balthica 162 Bylgides sarsi 1 Halicryptus spinulosus 1 Mytilus edulis 53 Oligochaeta indet. 1 Saduria entomon 1 Cerastoderma glaucum 49 Diastylis rathkei 7
11 REF REF REF REF REF REF REF REF REF TÄKT TÄKT TÄKT TÄKT TÄKT TÄKT TÄKT TÄKT TÄKT REF REF REF Pygospio Marenzelleria Hediste Figur 6 Medelvikt i gram per kvadratmeter för havsborstmask på de olika provlokalerna R anger referensprov och T proverna i täktområden. Felstaplarna anger standardfel. Totalt togs 1 prover per lokal och år. R4-R6 är de tre nya provlokaler som endast provtagits R1 213 R1 214 R1 215 R2 213 R2 214 R2 215 R3 213 R3 214 R3 215 T1 213 T1 214 T1 215 T2 213 T2 214 T2 215 T3 213 T3 214 T3 215 R4 215 R5 215 R Bathyporeia Diastylis Figur 7 Medelindividantal per kvadratmeter för kräftdjur på de olika provlokalerna R anger referensprov och T proverna i täktområden. Felstaplarna anger standardfel. Totalt togs 1 prover per lokal och år. R4-R6 är de tre nya provlokaler som endast provtagits 215.
12 1 REF REF REF REF REF REF 2 215,8,6 REF REF REF TÄKT TÄKT TÄKT TÄKT TÄKT TÄKT TÄKT TÄKT TÄKT REF REF REF 6 215,4,2 Bathyporeia Diastylis Figur 8 Medelvikt i gram per kvadratmeter för kräftdjur på de olika provlokalerna R anger referensprov och T proverna i täktområden. Felstaplarna anger standardfel. Totalt togs 1 prover per lokal och år. R4-R6 är de tre nya provlokaler som endast provtagits R1 213 R1 214 R1 215 R2 213 R2 214 R2 215 R3 213 R3 214 R3 215 T1 213 T1 214 T1 215 T2 213 T2 214 T2 215 T3 213 T3 214 T3 215 R4 215 R5 215 R Cerastoderma Macoma Mya Figur 9 Medelindividantal per kvadratmeter för musslor på de olika provlokalerna R anger referensprov och T proverna i täktområden. Felstaplarna anger standardfel. Totalt togs 1 prover per lokal och år. R4-R6 är de tre nya provlokaler som endast provtagits 215.
13 REF REF REF REF REF REF REF REF REF TÄKT TÄKT TÄKT TÄKT TÄKT TÄKT TÄKT TÄKT TÄKT REF REF REF Cerastoderma Macoma Mya Figur 1 Medelvikt i gram per kvadratmeter för musslor på de olika provlokalerna R anger referensprov och T proverna i täktområden. Felstaplarna anger standardfel. Totalt togs 1 prover per lokal och år. R4-R6 är de tre nya provlokaler som endast provtagits 215. MDS-ordinationen (Figur 11) visar att trenderna i artsammansättning snarare visar mellanårsvariation än skillnader mellan täkt och referens. Det finns en antydan till skillnad mellan täkt- och referensprover efter sandupptaget 214 men denna skillnad ligger längs axel 2 (y-axeln) som, jämfört med axel 1, har en relativt låg förklaringsgrad (,11jämfört med,27). De tydligaste avvikarna från det generella mönstret är annars prover från 215, både täkt och referens. Stressvärdet för ordinationen var högt (,42) vilket visar att ordinationen som helhet har en relativt låg förklaringsgrad. Sammanfattningsvis finns inget som tyder på att sandupptaget har haft någon mätbar påverkan på bottenfaunasamhället.
14 ,15,1,5 -,15 -,1 -,5,5,1,15 -,5 -,1 -,15 -,2 Figur 11 MDS-ordination på artsammansättningen i bottenfaunaprov i referensområdet (blå toner) och täktområdet (orange-röda toner) (ljusare toner anger senare år) samt referensproverna från 21 (gröna toner, olika för olika lokaler) och de nya referenslokalerna från 215 (svart, olika symboler för olika lokaler). Stress-värdet, som anger hur väl den tvådimensionella ordinationen visar skillnaderna i artsammansättning, var tämligen högt (,42). De påtagligaste avvikarna är proverna från 215 (ljusast blå för ref och närmast gul för täkt) samt en av de nya lokalerna från 215.
15 Provfiske Totalt fångades 11 arter, 1 vid Ystad sandskog och 6 vid Löderups strandbad, under provfisket 215. Detta kan jämföras med 16 arter 214 och 213, 11 arter 212 och endast 7 arter totalt under 211. Inga nya arter påträffades under provtagningen 215. Jämfört med tidigare år påträffades fler rödspättor och färre piggvarar i Ystad sandskog. I Löderups strandbad påträffades, jämfört med tidigare år, färre skrubbskäddor. I Tabell 4 nedan presenteras totalfångsten av samtliga arter som fångats under provfiskena Vid årets fångst togs årsyngel av sill och/eller skarpsill. Artbestämning av dessa är rätt komplicerad och i det här sammanhanget av mindre betydelse. Dessa individer fördes till kategorin sill/skarpsill. Tabell 4 Totalt antal individer av de arter som fångats vid provfiskena utanför Ystad sandskog och Löderups strandbad. Art Ystad sandskog Löderups strandbad Skrubbskädda Piggvar Rödspätta Slätvar Sandstubb Tobis (Kusttobis/Tobiskung) Tångspigg Tånglake Sjustrålig smörbult Svart smörbult 1 Mindre havsnål Rötsimpa Oxsimpa 2 Taggmakrill 2 Ringbuk 2 Tångsnälla Sill 1 3 Sjurygg 1 Storspigg Skarpsill 7 Sill/skarpsill 7
16 Nedan presenteras ett urval av taxa som påträffats Skrubbskädda (Platichtys flesus) Skrubbskäddan, även känd som skrubba eller flundra, är den mest spridda plattfisken i Sverige. Den förekommer ända upp i Bottenviken och klarar även av sötvatten. Arten har påträffats både i Mälaren och i Vänern. För leken krävs dock en salthalt på minst 6, alltså upp till Stockholms skärgård. Utseendemässigt är skrubbskäddan mycket lik rödspottan. De sträva taggiga fjällen längs sidolinjen och basen av rygg- och bukfena avslöjar dock lätt vilken art det är frågan om även om man måste ta till tungan för de minsta exemplaren. Skrubbskäddan är skicklig på att kamouflera sig genom att skifta färg. Grundmönstret är dock ofta mer eller mindre prickigt eller fläckigt. En egenhet hos skrubbskäddan är att upp till en tredjedel av individerna har ögonen på vänster sida, något som annars endast vararna har. Litet skrubbskäddyngel. Piggvar (Scophthalmus maximus) Piggvaren är relativt vanlig upp till Ålands hav men påträffas regelbundet längre norrut. Yngel av piggvar anses vara mer beroende av rena sandbottnar än t.ex. yngel av skrubbskädda. Piggvaren kan endast förväxlas med slätvar men de tydliga piggarna på ryggen och avsaknaden av ringmönster gör det enkelt på större exemplar. Yngel på några centimeter saknar dock dessa karaktärer men framkanten på ryggfenan hos slätvaren har karaktäristiskt förlängda och flikiga fenstrålar. Litet piggvarsyngel och en några år gammal individ.
17 Sandstubb (Pomatoschistus minutus) Sandstubb har varit den i särklass vanligaste arten i undersökningarna i Ystad kommun de senaste tre åren. Arten förekommer och leker ända upp till Luleå skärgård. De flesta sandstubbar överlever endast en säsong men enstaka individ blir två år och kan då bli upp till decimeterlånga. Arten skiljs från den närbesläktade lerstubben genom att ha fjäll på bröst och framför ryggfenan vilket lerstubben saknar. Tobisarter (kusttobis Ammodytes tobianus och tobiskung Hyperoplus lanceolatus) Kusttobisen förekommer längs hela Sveriges kust medan tobiskungen avtar redan i norra Bottenhavet. Båda arterna föredrar sandbottnar där de ofta ligger helt nedgrävda. Kusttobisen leker normalt på grundare vatten än tobiskungen. Under tidigare provfisken har dessa båda arter inte skiljts åt något som dock gjordes med alla individer som fångades under 213 och 214. Det fanns en tydlig färgskillnad mellan arterna där kusttobisen var påtagligt brunare och tobiskungen mer blågrön. Tobiskungens karaktäristiska fläck på sidan av nosen är tyvärr något otydlig på bilden nedan. De säkraste artskillnaderna är dock att överkäken går att fälla ut mycket längre hos kusttobisen än hos tobiskungen. Den senare har också två kraftiga tänder i muntaket. Kusttobis ovanför tobiskung. Munnen kan dras ut mycket längre på den förra. Resultat Skrubbskäddan ligger fortfarande på relativt låga nivåer vid både Ystad sandskog och Löderups strandbad (Figur 13). Den återhämtning som sågs vid Ystad sandskog 214 är sannolikt normal mellanårsvariation. Det är fortfarande dåligt med piggvar i vid Ystad sandskog medan den ökat rejält vid Löderups strandbad(figur 14). Sandutläggning har skett vid de fyra västligaste dragen och eventuella effekter bör alltså synas i dessa drag och klinga av österut. Effekter av sandutläggning bör dessutom vara likartade de år utläggning skett, d.v.s. 211 och
18 214. Några sådana effekter har dock inte kunnat skönjas. Årsynglen av skrubbskädda var i år sannolikt upp till 58 mm (Figur 15) medan det var svårare att dra gränsen för piggvar (Figur 16). Antingen var det vid 34 eller vid 58 mm. En intressant iakttagelse från årets fiske vara att alla rödspättor var mellan 72 och 18 mm (Figur 17). Det är uppenbart att arten inte leker innanför Öresund utan att det rör sig om årsgammal fisk som är i området för födosök. Man bör vara uppmärksam på att fiskrekrytering i hög grad är beroende av temperaturförhållanden under vår och försommar och att stora skillnader i årsklasser förekommer naturligt Skrubbskädda Ystad Y1 Y2 Y3 Y4 Y5 Y6 Y7 Y8 Y9 Y1 Y11 Y12 Y13 Y14 Y15 Y16 Y17 Y18 Y19 Y2 Y21 Y22 Y23 Y24 Y Skrubbskädda Löderup L1 L2 L3 L4 L5 L6 L7 L8 L9 L1 L11 L12 L13 L14 L15 L16 L17 L18 L19 L2 L21 L22 L23 L24 L25 Figur 11 Fångsten av skrubbskädda 215 (antal/1 m 2 ) visat som löpande medelvärden över fem tråldrag. Stapeln för t.ex. draget L12 visar alltså medelvärdet för dragen L1-L14. 1,8,6,4,2 1,8,6,4,2 Piggvar Ystad Y1 Y2 Y3 Y4 Y5 Y6 Y7 Y8 Y9 Y1 Y11 Y12 Y13 Y14 Y15 Y16 Y17 Y18 Y19 Y2 Y21 Y22 Y23 Y24 Y25 Piggvar Löderup L1 L2 L3 L4 L5 L6 L7 L8 L9 L1 L11 L12 L13 L14 L15 L16 L17 L18 L19 L2 L21 L22 L23 L24 L25
19 Figur 12 Fångsten piggvar 215 (antal/1 m 2 ) visat som löpande medelvärden över fem tråldrag. Stapeln för t.ex. draget L9 visar alltså medelvärdet för dragen L7-L Skrubbskädda >15 Figur 13 Längdhistogram (antal individer, övre gränser i mm, 2 mm-intervall) för skrubbskädda 215. Stapeln längst till höger anger alla individer över 15 mm. 7 6 Piggvar Figur 14 Längdhistogram (antal individer, övre gränser i mm, 2 mm-intervall) för piggvar 215. Stapeln längst till höger anger alla individer över 1 mm.
20 5 4 Rödspä`a Figur 15 Längdhistogram (antal individer, övre gränser i mm, 2 mm-intervall) för rödspotta 215. Övrigt Mängden trådalger som påträffades i trålen varierade kraftigt, mellan ca 1 liter och inga alger alls. Stora mängder trådalger kan påverka resultatet då risken ökar att vissa fiskar helt enkelt missas. Dessutom undviker plattfiskynglen normalt fläckar med stora mängder trådalger. Vid tråldragningen undveks därför ytor med stora trådalgsmängder i görligaste mån. Diskussion Inga detekterbara skillnader mellan proverna i täktområdet jämfört med referensproverna kan fortfarande skönjas utifrån bottenfaunaprovtagningarna. Inte heller provfiskena ger någon indikation på störningar av tidigare sandutläggning. Både bottenfaunan i och kring täktområdet och fisksamhället inne vid land visar större variation mellan provpunkter och år än mellan täkt-/utläggningsområden och referenser. De nya referenspunkter som började provtas i det förra täktområdets närhet kommer troligtvis att innefattas i 217 års sandupptag. Det kommer då att finnas två års förstudier på dessa punkter vilket borde utgöra en bra referens att utgå ifrån. Det kan vara intressant att se om ytterligare tillförsel av sand vid Ystad sandskog och Löderups strandbad 217 kommer att ge någon effekt på fisksamhället. Eftersom det framförallt är sandstubben och kusttobisen som leker i anslutning till utläggningsområdena är de möjligen dessa som skulle kunna påverkas direkt negativt av sandutläggning. Dessa båda arter är dock viktig föda för t.ex. större piggvar och denna och övrig rovfisk skulle då också kunna påverkas. Tidigare års studier i utläggningsområdena har dock inte kunnat visa på någon påverkan på övrig bottenfauna som utgör föda för de flesta mindre fiskarna i området. Länsstyrelsen i Skåne publicerade 214 en rapport där bl.a. erosionsproblematiken diskuteras (Ehrnstén m.fl. 214). I rapporten menar Länsstyrelsen att sand är en begränsad resurs och sandfyndigheterna till havs utanför Skåne där möjligheten för uttag finns är inte många. Kostnaderna i långa loppet för att åstadkomma denna
21 strandfodring kan därmed bli samhällsekonomiskt ohållbar. Huruvida kostnaderna för strandfodringen uppfyller Miljöbalkens rimlighetsavvägan eller inte ligger utanför denna rapports omfattning. Däremot är inte sanden en begränsad resurs på det sätt som den används här. Den sand som hämtas från täktområdet och påförs stränderna förs tillbaka till havet genom erosionen (vilket är en av poängerna med metoden) och borde, rent teoretiskt, återföras, om inte till täktområdet så till områden till havs. Täktområdet ute till havs ska utgöra ett ackumulationsområde för de kornstorlekar som ska utvinnas från täkten, vilket innebär att sand tillförs området genom naturliga processer och ersätter de kvantiteter som tas upp. Det innebär att det blir en balanserad sandbudget på en större spatial skala, vilket är en väsentlig skillnad jämfört med rena sandtäkter på bottnar där borttransport medför nettoförlust i sandbudgeten. Vidare menar Länsstyrelsen i Skåne att sandsugning innebär mycket stor negativ påverkan på marina värden då grunda sandområden är viktiga uppväxtmiljöer för bottenfauna och fisk (Ehrnstén m.fl. 214). Täktområdet ligger ca 11 km sydsydväst om Sandhammarens fyr. Storleken på området är ca 1 km 2 och vattendjupet är 15 m i nordost för att sedan slutta jämnt ner till ca 25 m i sydväst. Området kan inte, baserat på avstånd från kust och djup, betraktas som uppväxtmiljö av särskild betydelse för bottenfauna och fisk, vilket får sägas vara positivt eftersom det minskar risken för negativ påverkan från själva täkten. Slutsats Med ledning av undersökningarna går det inte att säga att utläggningarna vid Ystad sandskog och Löderups strandbad har några tydliga effekter, vare sig positiva eller negativa, på bottenfauna- eller fisksamhälle. Vi föreslår att kommande uttag av sand 217 koncentreras till en ny yta som omfattar punkterna ref 4-6 i årets undersökning för att de provpunkterna ska kunna användas först som opåverkad referens och sedan som täktprover. På så sätt bör eventuella effekter tydligare kunna ses. På samma sätt kommer den eventuella återhämtningen av effekterna från sandsugningen kunna studeras i punkterna täkt 1-3 som efter 217 kommer att bli referenspunkter. Uttaget koncentreras samtidigt till ett område för att minimera störningsspridningen. Vi menar fortfarande att kontrollprogrammet bör modifieras ytterligare för att koncentreras på täktområdet till havs enbart.
22 Tackord Författarna vill tacka Peter Göransson, Magnus Nilsson och Jenny Weibull på Ystad hamn samt Nike Nylander och Simon Selberg, studenter vid Uppsala universitet, för god hjälp vid rapportframställningen.
23 Referenser Ehrnstén T, Foltýn A-M, Persson P m.fl.(214). Regional handlingsplan för klimatanpassning för Skåne 214 Insatser för att stärka Skånes väg mot ett robust samhälle. Rapport nr 214:7. Länsstyrelsen i Skåne 214. Jacobson M, Johansson G & Östgren J Marinbiologisk kartläggning och kontroll samt uppföljning av dynhabitat Ystad sandskog, Löderups strandbad och Sandhammaren 211. Rapport Ystad Kommun, projektnr 665. Trapezia 212. Jacobson M, Johansson G & Östgren J Marinbiologisk kontroll samt uppföljning av dynhabitat Sandhammar bank, Ystad sandskog och Löderups strandbad 212. Rapport Ystad Kommun, projektnr 665. Trapezia 212. Jacobson M, Johansson G & Östgren J Marinbiologisk kontroll samt uppföljning av dynhabitat Sandhammar bank, Ystad sandskog och Löderups strandbad 213. Rapport Ystad Kommun, projektnr 665. Trapezia 213. Jacobson M, Johansson G & Östgren J Marinbiologisk kontroll samt uppföljning av dynhabitat Sandhammar bank, Ystad sandskog och Löderups strandbad 214. Rapport Ystad Kommun, projektnr 665. Trapezia 214. Kanneworff E & Nicolaisen W The Haps a frame-supported bottom corer. Ophelia 1: Lundgren F. 21. Undersökning av bottenfauna vid Sandhammar bank, Ystad. Toxicon Rapport 24-1, Landskrona. Som bilaga 2a till Almström, B. (21). Miljökonsekvensbeskrivning, Ystad Sandtäkt/Strandfodring. Rapport Ystad Kommun, Uppdragsnummer 1226.
Marinbiologisk kontroll 2016
Marinbiologisk kontroll 216 Sandhammar bank, Ystad sandskog och Löderups strandbad Mattias Jacobson Gustav Johansson Jonas Östgren Vegagatan 3, 113 29 info@trapezia.se Säte s län Omslagsfoto samt bilder
SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019
SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019 Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) är en fiskart, som härstammar från Svarta havet och Kaspiska havet. Den har troligen kommit till Östersjön med hjälp av ballastvatten.
Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander
Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2007 Hans Cederwall och Görel Fornander Inledning På Naturvårdsverkets initiativ påbörjades år 2007 ett nationellt-regionalt
Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011
Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag
Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)
Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)
BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG
BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG HÖSTEN 2013 Stina Bertilsson Vuksan Peter Göransson MILJÖFÖRVALTNINGEN HELSINGBORG 2014 1 SAMMANFATTNING Under hösten 2013 utfördes
Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år Rapporter om natur och miljö nr 2010:15
Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år 2009 Rapporter om natur och miljö nr 2010:15 Slutrapport 2010-06-30 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna
Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013
Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013 20 i Adress: Box 43 590 70 LJUNGSBRO Besöksadress: Hedagatan 5 590 73 LJL]NGSBRO E-post: kj ell.enstedt@e1k-ab.
Biosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket
Biosfär 2014 Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten Lena Svensson marinbiolog Vattenriket Sjögräs, tång och alger, ålgräs, blåstång och sågtång Är tång och alger samma sak? Var
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo
Nätprovfiske 2018 Löddeån- s- Löddeåns fvo INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Lokaler 5 4.2 Fångst 5 4.3 Jämförelse med tidigare fisken 9 4.4 Fiskarter 11 5 Referenser
Kustprovfiske mellan Södertälje hamn och Landsort 2016
Kustprovfiske mellan Södertälje hamn och Landsort 2016 2016-10-14 Kustprovfiske mellan Södertälje hamn och Landsort 2016 Rapportdatum: 2016-10-14 Version: 1.0 Projektnummer: 3140 Uppdragsgivare: Ramböll
Kustprovfiske mellan Södertälje hamn och Landsort 2016
Kustprovfiske mellan Södertälje hamn och Landsort 2016 2017-09-21 Kustprovfiske mellan Södertälje hamn och Landsort 2016 Rapportdatum: 2016-09-21 Version: 2.0 Projektnummer: 3140 Uppdragsgivare: Ramböll
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Bakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.
Borstahusens hamn Naturvärdesbedömning för det grunda havsområdet söder om Borstahusens hamn Toxicon rapport 030-15 Härslöv juni 2015 www.toxicon.com 1 Bakgrund och syfte Syftet med föreliggande inventering
INVENTERING AV GRUNDA BOTTNAR I HELSINGBORGS KOMMUN
INVENTERING AV GRUNDA BOTTNAR I HELSINGBORGS KOMMUN (Monitoring Programme of Shallow Water Fauna in Coastal Areas of Helsingborg Municipality, Sweden, summer 21) Sommaren 21 Daniel Simonsson Miljönämnden
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1987; kustöversiktsnät börjar
havets barnkammare och skafferi
B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och
Integrerad fiskövervakning i kustreferensområden, Fjällbacka
Integrerad fiskövervakning i kustreferensområden, Fjällbacka Årsrapport för 2 Stig Thörnqvist FISKERIVERKET Kustlaboratoriet Integrerad fiskövervakning i kustreferensområden, Fjällbacka Årsrapport för
Provfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén
Provfiske i Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan,, &. Sammanställt av Nils-Olof Ahlén V-A.xlsx Sida () Innehållsförteckning Beskrivning: Allmän beskrivning. sida Diagram: Vattentemperatur, syrehalt
Bottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden
Bottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden Rapport till WSP Environmental 2007-06-12 Mats Uppman RAPPORT Utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Laboratorier
Långtidsförändringar av bottenfaunan i Östersjön
Långtidsförändringar av bottenfaunan i Östersjön Hans Cederwall, Baltic Bentos / Jan Albertsson, Umeå universitet / Caroline Raymond & Jonas Gunnarsson, Stockholms universitet Den ekologiska statusen för
rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth
rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Författare Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Foto Författarna om inget annat anges Produktion
Fiske efter svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) i anslutning till fem hamnar, Gotland, 2015
Fiske efter svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) i anslutning till fem hamnar, Gotland, 2015 Beskrivning På uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län har burfiske efter svartmunnad smörbult (Neogobius
Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning
Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning Mona Ohlsson Skoog, Miljö och klimatstrateg mona.skoog@ystad.se Kustförvaltningen i Ystad Policy för förvaltning och skydd av kusten 2008 Den generella
Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013
Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013 Johan Persson JP Aquakonsult Gustav Johansson Hydrophyta Ekologikonsult Uppsala 2013-12-09 Omslagsbilden visar årsyngel av
Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)
Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)
INVENTERING AV GRUNDA BOTTNAR I HELSINGBORGS KOMMUN SOMMAREN 2014
INVENTERING AV GRUNDA BOTTNAR I HELSINGBORGS KOMMUN SOMMAREN (Monitoring Programme of Shallow Water Fauna in Coastal Areas of Helsingborg Municipality, Sweden, summer ) Magnus Andersson och Ingrid Röös
Faktablad. Regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön
Faktablad Regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön Asköfjärden 2005-2014 Faktablad från regional kustövervakning i Egentliga Östersjön Asköfjärden 2005-2014 Ylva Ericson December 2014 SLU, institutionen
Svartmunnad smörbult risk eller resurs
Svartmunnad smörbult risk eller resurs Ann-Britt Florin, Sveriges lantbruksuniversitet Den svartmunnade smörbulten kom från Kaspiska havet och Svarta havet med ballastvatten till Östersjön. 199 upptäcktes
Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:
Faktablad om provfisket Bakgrund i Lumparn 2017 Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1986; kustöversiktsnät användas i mindre omfattning. 1987 2008; fullt
Provfiske på grunda bottenområden i Hanöbukten inom Kristianstads kommun
Provfiske på grunda bottenområden i Hanöbukten inom Kristianstads kommun Vattenriket i fokus 2017:02 Lena Svensson Nov 2016 Titel: Provfiske på grunda bottenområden i Hanöbukten inom Kristianstads kommun
Faktablad om provfisket i Lumparn 2015
Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag
Projektarbete Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk Handledare: Björn Nelehag 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund och syfte sida 3 Beskrivning:
Faktablad om provfisket i Lumparn 2016
Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten
Antal gäddor per skott Täckningsgrad i genomsnitt per intervall (%) Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten 2010 2011 Länsstyrelsen i Blekinge, maj 2012 METODER
Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna. När och Östergarn, Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2012:8
Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland 2010 Rapporter om natur och miljö nr 2012:8 Slutversion [2011 09 28] Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna
Kustfiskövervakning i Öresund, 2011 Barsebäck, Lundåkrabukten/Lommabukten
Kustfiskövervakning i Öresund, 11 Barsebäck, Lundåkrabukten/Lommabukten 1999-11 December 11 Inledning I svensk kustfiskövervakning ingår ett antal referensområden som anses obetydligt påverkade av lokal
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1986; kustöversiktsnät används i mindre omfattning. 1987 2008; fullt
Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/)
Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare
I NNEHÅLLSFÖRTECKNI NG
I NNEHÅLLSFÖRTECKNI NG I nledning 2 Material och Metod 3 Beskrivning av de olika arterna inom släktet Marenzelleria 4 Områdesbeskrivning 5 Resultat 6 Diskussion 10 Sammanfattning 11 Referenser 11 Omslagsfigurer:
Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2011
Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2011 Ola Svensson, Caroline Raymond, Hans Cederwall och Jonas Gunnarsson På uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötlands län Förord
Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén
-9- Provfiske i Kalvfjärden, Tyresö Text, tabeller och diagram: ils-olof Ahlén Provfisket genomfört i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län som medfinansierat projektet via det statliga fiskevårdsbidraget.
Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.
HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför
havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl
Hur svarar biologin på p åtgärder i en havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl Vattendagarna 2012 Jönköping Susanna Andersson Stefan Tobiasson Jonas Nilsson Plan Projektets bakgrund Utgångsl
Undersökning av den marina miljön efter svavelsyrautsläpp från Kemira Kemi AB
Undersökning av den marina miljön efter svavelsyrautsläpp från Kemira Kemi AB Lena Börjesson, Magnus Karlsson & Peter Göransson Miljönämnden i Helsingborg 2005 1 Sammanfattning Översiktliga undersökningar
Marin inventering av kuststräckan från Fredshög till Stavstensudde 2010. Trelleborgs kommun
Marin inventering av kuststräckan från Fredshög till Stavstensudde 21 Trelleborgs kommun Inventeringen utfördes på uppdrag av miljöförvaltningen 21 av: Ellinor Tjernström, Niklas Sjöberg och Jakob Larsson
Miljötillståndet i Hanöbukten
Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
rapport 2010/4 underlag för fiskefredning
rapport 2010/4 underlag för fiskefredning Fiskrekrytering i tre grunda havsvikar i Gräsö södra skärgård 2010 Johan Persson och Tomas Loreth Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult,
Inventering av grunda bottnar i Helsingborgs kommun 2015
Inventering av grunda bottnar i Helsingborgs kommun 215 Monitoring Programme of Shallow Water Fauna in Coastal Areas of Helsingborg Municipality, Sweden, 215 Caspar Håkansson och Lisa Winberg von Friesen
Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,
Jens Olsson 1 Ulf Bergström Bild: BIOPIX Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU Riksmöte för vattenorganisationer, 2012-09-17 Bild: BIOPIX Fyra frågor Varför skall
Resultat Bilaga 1 Sammanställning av infauna och mobil epifauna. Individer per m 2 och biomassa (g/m 2 ) för infauna respektive mobil epifauna
INVENTERING AV GRUNDA BOTTNAR I HELSINGBORGS KOMMUN SOMMAREN 2004 Josephine Karlfelt, Tobias Kånneby, Jonas Pålsson och Jenny Skoglund Miljönämnden i Helsingborg 2005 Omslagsbilden: Sandräkan Crangon crangon
Störar. Stjärtfena hajlik, övre fliken betydligt större än nedre
Störar Stjärtfena hajlik, övre fliken betydligt större än nedre Fem rader med stora benplattor: längs ryggraden, mellan rygg och kroppssidorna samt mellan kroppssidorna och buken. Fyra skäggtömmar framför
Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten
Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten av Hans Kautsky och Susanne Qvarfordt Systemekologiska Institutionen Stockholms Universitet 9 Stockholm
Kräftprovfisken i Flian nedströms Hornborgasjön 2018
1(6) Fredrik Nilsson Enheten för fisk och vattenåtgärder Kräftprovfisken i Flian nedströms Hornborgasjön 2018 Under 2018 har Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomfört vissa undersökningar av fisk
Kinnekulle och Sunnanå 2010
Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna
MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2012 Bilaga 11 BILAGA 11
BILAGA 11 Bottenfauna kust år 2012 Metodik Provtagning Provtagningen av marin bottenfauna utfördes 7-10 maj 2012 av Medins biologi AB. Fem stationer i sju olika havsbassänger undersöktes. Provtagningen
Beskrivning av använda metoder
Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes
Vad finns att berätta om denna rapport?
Vad finns att berätta om denna rapport? Del i rapportserie om kalkningens effekter på biologin Fisk i rinnande vatten Bottenfauna i rinnande vatten Fisk i sjöar Flodpärlmussla (Flodkräfta) Baserade på
Kustfiskövervakning i Öresund, 2013 Barsebäck, Lundåkrabukten/Lommabukten 1999-2013
Kustfiskövervakning i Öresund, 213 Barsebäck, Lundåkrabukten/Lommabukten 1999-213 December 213 Inledning I svensk kustfiskövervakning ingår ett antal referensområden som anses obetydligt påverkade av lokal
Bottenfauna vid Kiviksbredan 2013
En undersökning vid fem stationer samt filmning av botten Jenny Palmkvist Annika Liungman Robert Rådén, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 031-338 35 40 // Fax 031-88 41 72 // www.medins-biologi.se
Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö
På uppdrag av: Magnus Gustavsson, Söderköping Version/datum: 2017-11-01 Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö Inför samråd gällande anläggande av brygga Calluna AB (org.nr: 556575-0675) Linköpings
Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2016:4
Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2016:4 Asköfjärden (Egentliga Östersjön) 2005-2016 Anna-Li Jonsson Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser. Öregrund 2016 Faktablad
Varar i svenska vatten B IO I O L OG O G I
B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Nedan: Att plattfiskar ser skeva ut i huvudet beror på att deras ena öga vandrar över från ena sidan till den andra. På bilden syns en piggvar,
NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN
NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN Beskrivning av marina miljöer Underlag för programplan Rapport 088-07 HÄRSLÖV NOVEMBER 2007 Inledning Vellinge kommun har under några år arbetat med ett fördjupat
Fauna och flora utanför Saltö
Fauna och flora utanför Saltö Inventering i havsområdet väst om Saltö 2018 Toicon rapport 028-18 Härslöv juni 2018 www.toicon.com 1 Fauna och flora utanför Saltö. Inventering i havsområdet väst om Saltö
Fiskar på Åland. På Åland finns säkra fynd av 57 fiskarter. Sötvattensarter 16 st:
Fiskar på Åland Sötvattensarter har sitt ursprung från sjöar och vattendrag, där salthalten i vattnet är låg (
PROFILMÄTNINGAR VID YSTAD SANDSKOG OCH LÖDERUPS STRANDBAND
Varbergsgatan B 65 GÖTEBORG Tel -7655 Fax -7799 PROFILMÄTNINGAR VID YSTAD SANDSKOG OCH LÖDERUPS STRANDBAD PROFILMÄTNINGAR VID YSTAD SANDSKOG OCH LÖDERUPS STRANDBAND U55656 Göteborg 6-8 Marin Miljöanalys
Övervakning av kustfisk i Östersjön. Forsmark
Övervakning av kustfisk i Östersjön. Forsmark Copyright Lantmäteriverket. Ur GSD, ärende nr -/88- BD, AC, Y, X, AB, E, H och K. Copyright Sjöfartsverket tillstånd nr -9. Fakta om provfisket i Forsmark
BEDÖMNING AV MILJÖKVALITET I GOTLANDS KUST- VATTEN MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN MJUKBOTTEN- FAUNANS SAMMANSÄTTNING. Rapporter om natur och miljö nr 2007: 12
BEDÖMNING AV MILJÖKVALITET I GOTLANDS KUST- VATTEN MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN MJUKBOTTEN- FAUNANS SAMMANSÄTTNING Rapporter om natur och miljö nr 2007: 12 BEDÖMNING AV MILJÖKVALITET I GOTLANDS KUSTVATTEN MED
Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2016:5
Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2016:5 Barsebäck (Öresund) 1999 2016 Susanne Tärnlund, Frida Sundqvist Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser. Väröbacka 2016
Fisk och bottenfauna i anslutning till planerad tippningsplats vid Björkö, Mysingen
Fisk och bottenfauna i anslutning till planerad tippningsplats vid Björkö, Mysingen Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Bakgrund och syfte... 4 3 Metod... 4 3.1 Förutsättningar fiske...4 3.2 Fiskets genomförande...6
Övervakning av mjukbottenfauna
Övervakning av mjukbottenfauna Havsmiljöseminariet 2013 Jonas Gunnarsson, Caroline Raymond och Ola Svensson (SU) Jan Albertsson (UMF) Stefan Agrenius (GU) Upplägg av presentationen Bakgrund Statusbedömning
RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén
RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2016 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Elfiske i omlöpet i centrala
RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR. i Fyrisån 2015
RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR i Fyrisån 2015 Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Tomas Remén Loreth, Upplandsstiftelsen FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson
Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet
Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning
Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2015:6
Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2015:6 Älgöfjorden (Västerhavet) 2002 2015 Ida Ahlbeck Bergendahl, Maria Jansson, Frida Sundqvist Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2015:6
Miljösituationen i Malmö
Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt
Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2018:3
Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2018:3 Asköfjärden (Egentliga Östersjön) 2005 2017 Henrik Flink, Noora Mustamäki och Anders Adill Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska
RAPPORT. ISSN Nr 2012:9. Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 2011
RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2012:9 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 2011 Regional miljöövervakning och Vattenförvaltning Titel: Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna
Provfiske i Västra Ringsjön 2005 en jämförelse med resultaten 2001 och 2002
Provfiske i Västra Ringsjön en jämförelse med resultaten och 96 mm, 76 g och 6 år gammal har denna gös satt i sig oändliga mängder småfisk MS Naturfakta Mikael Svensson Box 7 8 OSBY msnaturfakta@telia.com
Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013
Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013 Lagnö 2002-2013 September 2013-1 - Sammanfattning Resultaten indikerar att fisksamhällets status varit oförändrad under den studerade
Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.
Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu 17, 06100 PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan 17, 06100 BORGÅ Hur påverkar
Kustfiskövervakning i Kattegatt, 2011 Kullen, Skälderviken
Kustfiskövervakning i Kattegatt, 211 Kullen, Skälderviken 22-211 December 211 Inledning I svensk kustfiskövervakning ingår ett antal referensområden som anses obetydligt påverkade av lokal mänsklig aktivitet.
Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken
AquaBiota Notes 2008:1 Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken Del av utsjöbanksinventeringen 2008 Författare: Anna Engdahl & Josefin Sagerman November 2008-0 - Inledning Denna inventering
Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013
Institutionen för akvatiska resurser Skrubbskädda Platichthys flesus Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Skrubbskädda/Skrubba/Flundra Östersjön UTBREDNINGSOMRÅDE Skrubbskäddan finns i Skagerrak,
Bottenfauna. En undersökning av bottenlevande infauna i kustvattnet innanför Landsort
Bottenfauna En undersökning av bottenlevande infauna i kustvattnet innanför Landsort 2016-10-07 Bottenfauna. En undersökning av bottenlevande infauna i kustvattnet innanför Landsort Rapportdatum: 2016-10-07
Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006
Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske
Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010
Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Författare: Ulf Lindqvist 21-6-1 Rapport 21:13 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 421 761 73 Norrtälje 176 22 9 65 Recipientundersökningar
Grundvikens belastningskänslighet
Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu 17, 06100 PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan 17, 06100 BORGÅ Grundvikens
Kustprovfiske. Nätprovfiske i Luleå skärgård 2014
Kustprovfiske Nätprovfiske i Luleå skärgård 24 obert ådén Jonatan Johansson Karin Johansson 24--25, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 3-338 35 4 // Fax 3-88 4 72 // www.medins-biologi.se // Org.
FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM FÖR LILLGRUND, ÖRESTADS VINDKRAFTPARK
FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM FÖR LILLGRUND, ÖRESTADS VINDKRAFTPARK Marin flora och fauna Toxicon projekt 057/03 LANDSKRONA MAJ 2003 1 (17) FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM FÖR LILLGRUND, ÖRESTADS VINDKRAFTPARK
Sammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren
Sammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren Av Magnus Andersson Figur 1. Ovan Vänern med röda markeringar för vikarna Dättern, Gatviken, Fågelöviken och Ölmeviken. Nedan Hjälmaren
Havsnejonöga. Petromyzon marinus. Längd: max 1 m, vikt: max 2,5 kg
Havsnejonöga Längd: max 1 m, vikt: max 2,5 kg Kropp lång och smal, ållik. Saknar dock bröst- och bukfenor. Melerad i vitt, grått och svart. Hos vissa exemplar kan det vita vara utbytt mot saffransgult.
Väster om Ängakåsen, Kivik BREDBAND
Arkeologisk kontroll 2016 Väster om Ängakåsen, Kivik BREDBAND RAÄ Södra Mellby 122:1, Södra Mellby socken i Simrishamns kommun, Skåne län. Österlenarkeologi Rapport 2017:1 Lars Jönsson Arkeologisk kontroll
Åtgärdsområde 004 Västerån
Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf
Faktablad. Regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön
Faktablad Regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön Lagnö 2002-2014 Faktablad Regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön Lagnö 2002-2014 Anna Lingman December, 2014 SLU, institutionen