Nämndsammanträde äger rum torsdag 6 december kl i Oasen, plan 2, HSC, Baravägen 3, Lund

Transkript

1 1 (4) KALLELSE Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) Se sändlista Nämndsammanträde äger rum torsdag 6 december kl i Oasen, plan 2, HSC, Baravägen 3, Lund DAGORDNING 1. Mötets öppnande 2. Justeringsperson 3. Dagordning Bilagor Protokoll och meddelanden 4. Protokoll - Föregående nämndprotokoll - Studiesociala kommittén Internationella kommittén Meddelanden - Delegationsbeslut Bilaga Bilaga Finns hos sekreteraren Bilaga Beslutsärenden 5. Sammanträdestider vt 2013 Förslag: To 7 feb, to 21 mars, to 23 maj 6. Budget 2013 Föredrogs vid förra sammanträdet 7. Kursplan för uppdragsutbildning - VMFNXX Allmän onkologi, 7,5 hp, avancerad nivå Jan Degerfält 8. Kursplan fristående kurs: - Barnkardiologi, 7,5 hp, avancerad nivå Pia Lundqvist 9. Kursplaner i Specialistsjuksköterskeprogrammet, Barnsjukvård, avancerad nivå: - SBUS12 Medicinsk och kirurgisk sjukvård för barn och ungdomar I, 7,5 hp - SBUP13 Medicinsk och kirurgisk sjukvård för barn och ungdomar II, verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 hp - SBUR14 Akut- och intensivvård för barn och ungdomar samt neonatalvård I, 7,5 hp - SBUP15 Akut- och intensivvård för barn och ungdomar samt neonatalvård II, verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 hp Pia Lundqvist Bilagor Bilaga Bilagor Postadress BMC F11, Lund Besöksadress Sölvegatan 19 Telefon dir , växel Telefax E-post Barbro.Soliman@med.lu.se Internet

2 Nämnden för omvårdnadsutbildning Informationsärenden 10. Årsapport från kommittéer - Internationella kommittén Elizabeth Crang Svalenius - Kvalitetskommittén Endast skriftlig rapport - Examinationskommittén, grund Elisabet Werntoft - Examinationskommittén, avancerad Karin Samuelson Bilagor Beslutsärenden forts 11. Bedömningskriterier för magisteruppsats Karin Samuelson 12. Kursplaner, valbara kurser i Masterprogrammet (ngt reviderade kopior av de första Bilagor tre kurserna i Specialistsjuksköterskeprogrammet, psykiatrisk vård): - VMFNXX Psykiatriska sjukdomstillstånd I, 15 hp - VMFNXX Psykiatriska sjukdomstillstånd II, 7,5 hp - VMFNXX Socialpsykiatriska arbetssätt, 7,5 hp Karin Björkman Björkelund 13. Kursplan för studenter i Specialistsjuksköterskeprogrammet som vill tillgodoräkna sig Bilaga magisteruppsats: - VMFN50 Självständigt fördjupningsarbete inom omvårdnad med särskild inriktning (examensarbete) Karin Björkman Björkelund 14. Examinatorer på grund- och avancerad nivå vt 2013 Bilagor - Sjuksköterskeprogrammet - Röntgensjuksköterskeprogrammet - Fristående kurser grundnivå - Barnmorskeprogrammet - Specialistsjuksköterskeprogrammet - Fristående kurser avancerad nivå 15. Kommittéer, ledamöter och uppdrag Bilagor - Studiesociala kommittén - Internationella kommittén - Vårdvetenskapliga etiknämnden 16. Företrädare för huvudområdena 2013 Bilaga 17. Förslag till utseende av lärare som ansvarar för utbildningslokaler i HSC: Bilaga Förslag till beslut: Universitetsadjunkt Arne Johannisson föreslås inneha uppdraget som ansvarig lärare för utbildningslokaler i HSC för perioden Ansökan bidrag till arbetsmarknadsdag Felix Molin Informationsärenden forts 19. Handlingsplan och organisation för nämndordförandes arbetsmiljöuppgifter gällande studenter på grund- och avancerad nivå inom Nämnden för omvårdnadsutbildning Delegering av arbetsuppgifter och beslutsbefogenheter Petra Lilja Andersson 20. Ordföranden informerar Bilaga Bilagor

3 Nämnden för omvårdnadsutbildning Programbokslut, grundnivå Bilaga Marianne Ahlner Elmqvist 22. Programdirektör, grundnivå informerar Bilaga (Program och kurser ht 2013) 23. Programdirektör, avancerad nivå informerar Bilaga (Program och kurser ht 2013) 24. Studentföreningen informerar Övrigt 25. Övriga ärenden 26. Sammanträdets avslutande Barbro Soliman Nämndsekreterare

4 Nämnden för omvårdnadsutbildning KALLADE Ordförande Petra Lilja Andersson Lärare Margaretha Danerek Jimmie Kristensson Inga Persson Bibbi Thomé Elisabet Werntoft Peter Åsman Representanter för yrkeslivet Lisa Davidsson. Region Skåne Heléne Bengtsson, Primärvården Katarina Rasmusson, Kommunförbundet Skåne Else-Maj Rosenlöf, Skånes universitetssjukhus Studenter Johan Nilsson Ellen Landgren Axel Reinholdz Närvaro- och yttranderätt Marianne Ahlner-Elmqvist, PD grundnivå Karin Björkman Björkelund, PD avancerad nivå Anna Forsberg, huvudområdesansvarig omvårdnad Anne Lundwall, fasansv, VfU, sjuksköterskeprogrammet Anders Sonesson, MedCUL Felix Molin, ordförande, VÅVS Inbjudna Jan Degerfors 7 Pia Lundqvist 8-9 Elizabeth Crang Svalenius 10 Karin Samuelson Sekreterare Barbro Soliman

5 PROTOKOLL 1 (4) Sammanträdesdatum Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) Nämndsammanträde Tid kl Plats Lagunen, HSC, Baravägen 3, Lund 77. Mötets öppnande Ordföranden hälsade ledamöterna välkomna, särskilt två nya studentrepresentanter, och förklarade sammanträdet öppnat. En presentationsrunda gjordes. 78. Justeringsperson Elisabet Werntoft utsågs att jämte ordföranden justera dagens protokoll. 79. Dagordning Dagordningen fastställdes med något ändrad ordningsföljd. 80. Protokoll och meddelanden Protokoll - Föregående nämndprotokoll - Studiesociala kommittén Meddelanden - Regler för ljudupptagning, fotografering och filmning i samband med undervisningssituationer -Beslut LS 2011/893 - Inrättande av Reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa som nytt huvudområde i Barnmorskeprogrammet M 2012/ Skrivelse till Husstyrelsen om lokaler M 2012/1584 Protokollen lades till handlingarna. Ordförande meddelade att inget svar på skrivelsen erhållits, men i protokollet från HSC styrelse framgår att NOU:s skrivelse avseende beaktande om likvärdiga lokaler för NOU-ledning inför den kommande omorganisationen vid HVS, inte bifallits, utan att forskargruppstillhörigheten är avgörande. Meddelandena lades till handlingarna. 81. Kursplan i Röntgensjuksköterskeprogrammet - RSJD14 Den medicinska bilden, 19,5 hp, grundnivå Dnr M 2012/1830 Inga Persson Beslut: Kursplanen fastställdes med redaktionella ändringar samt följande ändringar: Postadress BMC Kansli M-F11 Besöksadress Sölvegatan 19 Telefon dir , växel E-post barbro.soliman@med.lu.se Internet

6 Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) PROTOKOLL Sammanträdesdatum (4) - Färdighet och förmåga, sista målet, ändrades till reflektera över akuta sjukdomstillstånd i simulator och flyttades till Värderingsförmåga och förhållningssätt. - Sista målet under Värderingsförmåga och förhållningssätt: Ordet paternalism togs bort. 82. Kursplan för uppdragsutbildning - Ortopedisk vård och rehabilitering, 15 hp, avancerad nivå Dnr M 2012/1831 Ami Hommel, Erika Blücher 83. Kursplan för uppdragsutbildning - Kvalitetsinriktat arbete inom klinisk forskning och prövning, 7,5 hp avancerad nivå Dnr M 2012/1832 Solveig Wennerholm, Erika Blücher 84. Budget 2013 och bokslut kvartal 3 Laila Persson Beslut: Kursplanen fastställdes. Beslut: Kursplanen fastställdes med tillägg under Examination, nr 1: med individuell bedömning. Budgeten för 2013 är på totalt 74 miljoner. Utbildningen får ha 5 procent i myndighetskapital, varav 3 procent på nämnden och 2 procent centralt på universitetet. Om det blir överskott 2013 minskas tilldelningen 2014 i motsvarande grad. Budgeten föredrogs vid detta möte, och ska godkännas vid nästa nämndsammanträde. Prognosen för 2012 visar på ett beräknat underskott för nämnden på en halv miljon, vilket kompenseras av att kvalitetsdagarna inför start av nya utbildningarna samt en del kostnader för Moodle täcks av myndighetskapitalet. Programmen visar på ett underskott på , vilket beror på att ett VFU-överskott ligger på institutionen. 85. Ordföranden informerade Förslag till ledamöter för nästa mandatperiod presenterades. Avgående lärarledamöter är Margaretha Danerek, Jimmie Kristensson och Elisabet Werntoft. Nya föreslagna lärarledamöter är Karin Samuelson, Jonas Wihlborg och Susanne Wollinger. Övriga lärarledamöter och ordförande, liksom yrkeslivsrepresentanter föreslås till omval. Ordförande och ledamöter utses av fakultetsstyrelsen 12 december. Den av nämnden anmodade skrivelsen till HVS angående lärarsituationen, som delegerades till ordföranden vid förra nämndsammanträdet, har ersatts av en muntlig framställan till prefekten, vilken genomfördes 26 oktober "Arbetsmarknadsdag Corpus Laborans" Arbetsmarknadsdagen äger rum 13 februari 2013 och ska hållas undervisningsfri. 87. Programbokslut, avancerad nivå Karin Björkman Björkelund Programbokslut för Specialistsjuksköterskeprogrammet, samtliga inriktningar, två intag i Barnmorskeprogrammet samt fristående kurser, presenterades.

7 Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) PROTOKOLL Sammanträdesdatum (4) 88. Programdirektör grundnivå informerade Överintaget behöver ökas ytterligare för att nå upp till utbildningsuppdraget, då det finns ett tapp i mitten av utbildningen. Studenterna upplever att det nya sjuksköterskeprogrammet ställer höga krav, men de känner sig väl bemötta och är nöjda med utbildningens start. 89. Programdirektör avancerad nivå informerade PD hade ingen specifik information att framföra vid detta möte 90. Antagningsstatistik våren 2013 Söktrycket är högt, förutom Specialistsjuksköterskeprogrammet, psykiatrisk vård, där platserna kan bli svåra att fylla. Specialistsjuksköterskeprogrammet, kirurgisk vård, kan eventuellt starta våren Minskningen av intag i Barnmorskeprogrammet till en gång per år är tillfällig och beror dels på besparingar, dels på brist på VFU-platser och lärare. En återgång till två intag av tre kan således bli aktuell igen. 91. Vårdvetenskapliga studentföreningen informerade Studentföreningen rapporterade om hur de nya studenterna upplever det nya sjuksköterskeprogrammet. Studenterna har uppmanats att utvärdera om det är något som behöver förbättras. 92. Kommande sammanträden To 6 dec kl Sammanträdets avslutande Ordföranden tackade ledamöterna och avslutade sammanträdet. Vid protokollet Barbro Soliman Justerat Petra Lilja Andersson Elisabet Werntoft

8 Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) PROTOKOLL Sammanträdesdatum (4) Närvaroförteckning Närvarande Lilja Andersson, Petra ordförande Björkman Björkelund, Karin närvaro- och yttranderätt Ahlner Elmqvist, Marianne närvaro- och yttranderätt Danerek, Margaretha lärarrepresentant Davidsson, Lisa företrädare för yrkeslivet Landgren, Ellen studentrepresentant Nilsson, Johan studentrepresentant Persson, Inga lärarrepresentant Rasmusson, Katarina företrädare för yrkeslivet Rosenlöf, Else-Maj företrädare för yrkeslivet Thomé, Bibbi lärarrepresentant, vice ordf Werntoft, Elisabet lärarrepresentant Åsman, Peter lärarrepresentant Sekreterare Soliman, Barbro nämndsekreterare Inbjudna Blücher, Erika 82, 83 Hommel, Ami 82 Wennerholm, Solveig 83 Ej närvarande Bengtsson, Heléne företrädare för yrkeslivet Lundwall, Anne närvaro- och yttranderätt Kristensson, Jimmie lärarrepresentant Molin, Felix studentrepresentant Reinholdz, Axel studentrepresentant Sonesson, Anders närvaro- och yttranderätt

9 LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL Medicinska fakulteten Sammanträdesdag Internationell kommitté för omvårdnadsutbildning Närvarande Marianne Ahlner Elmqvist Karin Björkman Björkelund Elizabeth Crang Svalenius Boel Hovde Anneli Sundberg Anne Lundwall Monne Wihlborg Anneli Jönsson Jan Åke Hansson Nathalie Petersson Karin Frydenlund Teresa Svarvell Studentrepresentant Frånvarande Bodil T Andersson 1. Godkännande av justeringsperson Kommittén valde Anneli Sundberg som justeringsperson. 2. Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes. 3. Virtuella moduler och Jordanien besök Marianne Ahlner Elmqvist och Monne Wihlborg redogör kortfattat för historiken kring de virtuella modulerna som bl.a. innefattade ett besök från University of Virginia under VT12. Virtuell modul har testats en gång i första kursen i sjuksköterskeprogrammet och har därefter legat nere i avvaktan på att kurser lagts om och innehåll förändrats i Virginia resp Lund. Kommande besök av Dr. Areej Othman från University of Jordan är närmast föreliggande. Besöket initierades under Monnes längre vistelsetid vid University of Jordan under HT11. Dr Areejs besök behöver planeras och förtydligas ytterligare. En lång diskussion följer om samarbetet med Jordanien, de virtuella modulerna och vem som bör ha övergripande ansvar för detta. Från Jordaniens sida har två kursplaner identifierats för ett virtuellt samarbete. Även från Lunds sida har två lämpliga kurser identifierats, vilka inte är kompatibla med de kurser Jordanien tagit fram. Frågan återstår om universiteten kan mötas inom kurserna eller om obalansen i kunskapsnivå och innehåll är för stor. Här behövs mer diskussion och ännu kan inga virtuella moduler byggas. Efter en omfattande diskussion sammanfattar Teresa Svarvell kommitténs ståndpunkt: Det är önskvärt från NOU att Vanja Berggren arbetar mot Jordanien. Ett förslag avseende det kommande besöket av Dr Areej är att Anneli Sundberg koordinerar programmet med hjälp av övriga deltagare i den Internationella Kommittén för Omvårdnad. Besöket bör om möjligt skjutas upp till våren 2013.

10 Det är oklart vem som har uppdraget för besöket av Dr Areej. Institutionen har genom prefekt Inger Hallström lovat att ordna en arbetsplats. Monne ska kontakta Dr Areej för att följa upp och undersöka när besöket är planerat, hur länge stipendiet varar samt koppla henne till Anneli som kontaktperson. Virginia och Jordanien bör troligtvis ses som två separata projekt. Vem som får det övergripande ansvaret för det virtuella samarbetet med Virginia är ännu oklart. 4. Utbytesmöjligheter för nya sjuksköterskeprogrammet Teresa Svarvell sammanfattar ett möte med representanter från NoU och Internationella avdelningen angående utbytesmöjligheter i det nya sjuksköterskeprogrammet. Fokus kommer att läggas på: Sommarkursen VMFA60, som bör utvecklas för att involvera så många studenter som möjligt Det virtuella samarbetet med University of Virginia och University of Jordan Terminsutbyten kommer att minska då Erasmusperioden blir svår att uppnå i det nya programmet samt p.g.a. svårigheter att tillgodose inresande studenters önskemål inom sjukvården. Kortare utbyten kommer fortfarande att vara möjliga, framför allt inom hemsjukvård under termin 6. Särskilt intressanta utbytesmöjligheter kommer att behållas för ett fåtal studenter. Karin Frydenlund informerar om det internationella certifikat som planeras för meritering av internationella erfarenheter. Synpunkter kring innehållet för sjuksköterskeprogrammet kommer att tas in på ett lärarmöte senare i höst. 5. Avtalsförnyelse I samband med diskussionen om utbytesmöjligheter inom det nya sjuksköterskeprogrammet informerar Teresa Svarvell om status på befintliga avtal. Eftersom flertalet av avtalen löper ut efter läsår 12/13 är frågan om förnyelse högaktuell. Teresa ber samtliga IK deltagare att titta genom avtalslistan inför nästa möte då detta tas upp för diskussion igen. 6. Övrigt Boel Hovde informerar om Cultural Awareness som inte blev aktuellt under HT12. Eventuellt blir det aktuellt under VT13. Elizabeth Crang Svalenius informerar om svårigheter för studenter inom korta utbildningar att använda sina möjligheter till utlandsstudier inom nätverket Nordejordemodern. Detta tas upp som fast punkt under nästa IK möte. Vid protokollet, Teresa Svarvell

11 FÖRTECKNING 1 (2) Nämnden för omvårdnadsutbildning Delegationsbeslut ht 2012 Programdirektörer Karin Björkman Björkelund och Marianne Ahlner Elmqvist har beslutat följande: Datum Beslut Dnr Kvalitetskommittén 2013 Kvalitetskommittén har under 2013 som uppdrag att vara resurs till programledningen inför högskoleverkets utvärdering. M 2012/ Kvalitetskommittén består av: Elisabeth Werntoft, sammankallande Karin Samuelsson, Linda Kvist Examinationskommitté 2013 NOU ledning har beslutat att under år 2013 ha en gemensam examinationskommitté för grund- och avancerad nivå. M 2012/ Examinationskommittén får i uppdrag avseende kursplaner - att ha en konsultativ och stödjande funktion för lärarna framtill att kursplanen ska gå till beredning, - att sammanställa ett gott exempel dvs en lathund om hur man skriver kursplaner. I kursplanearbetet ingår också - att stimulera lärarna att variera examinationsformerna så att studenterna testas på olika aspekter av sina kunskaper, färdigheter och förhållningssätt, - att uppmuntra och bistå lärarna att utveckla bedömningskriterier för varje examination. Rapport lämnas till programdirektörerna i slutet av varje termin enligt överenskommelse och redovisas vid nämndens sista sammanträde Examinationskommittén består av: Anders Johansson, sammankallande Anna Forsberg, Bodil Andersson, Maria Ekelin, Marie Cedereke Postadress Box 157, Lund Besöksadress Baravägen 3 Telefon dir , växel Telefax E-post Anna-Karin.Dykes@omv.lu.se Internet

12 Kommitté för säker vård M 2012/ Kommitteen har att bevaka nyheter inom säker vård och att ge förslag på hur säker vård kan integreras i programmen samt att följa upp att det finns en progression av ämnet i programmen på grund- och avancerad nivå. Kommittén för säker vård består av: Anneli Jönsson, grundnivå, Lisbeth Hellmuth, avancerad nivå Nedläggning av Konferenskommittén fortsatt fördelning av medel M 2012/ Lärare som medverkar i grundutbildning (grund- och avancerad nivå) inom NOU har kunnat ansöka om medel för konferenser, kurser och andra former av aktiviteter, som på olika sätt kan bidra till utveckling av utbildningarna, via Konferenskommittén. PD-medel om kronor per år har avsatts för detta ändamål. Konferenskommittén läggs ner Från kommer medel om samma belopp att fördelas enligt ovanstående principer av programdirektörer och vice ordförande i samråd med GAP utifrån utbildningarnas behov. Programdirektör Karin Björkman Björkelund har beslutat följande: Inriktningsansvariga avancerad nivå, 2013 M 2012/ Program Inriktningsansvarig Barnmorskeprogrammet Specialistsjuksköterskeprogrammet, inriktning Eva Persson - Ambulanssjukvård Jonas Wihlborg - Anestesisjukvård Lisbeth Hellmuth - Barnsjukvård Lisbeth Jönsson - Distriktssköterska Helena Rosén - Intensivvård Karin Samuelson - Operationssjukvård Kerstin Åkesson - Onkologisk och palliativ vård Else-Marie Rasmusson - Onkologisk vård Else-Marie Rasmusson - Psykiatrisk vård Bertil Lundberg - Vård av äldre Boel Hovde

13

14

15

16

17 KURSPLAN Dnr 1 Fastställd av NOU Gäller från Nämnden för omvårdnadsutbildning VMFNXX Allmän onkologi 7,5 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A1N) Allmänna uppgifter Huvudområde Medicin Typ av kurs Kursen är en fristående kurs som följer riktlinjerna i högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar). Undervisningsspråk Svenska. Moment på engelska kan förekomma. Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna redogöra för centrala begrepp inom onkologiområdet och placera dessa i sitt sammanhang beskriva och diskutera riskfaktorer, inklusive ärftlig cancer för de vanligaste tumörsjukdomarna samt deras incidens, prevalens och mortalitet. beskriva tumörers utveckling, tumörcellers spridning och stadieindelning vid malign sjukdom. motivera evidensbaserade onkologiska behandlingar såsom tumörkirurgi, cytostatikabehandling, strålbehandling, och målstyrd behandling utifrån verkningsmekanismer och sidoeffekter. redogöra för potentiella interaktioner mellan pågående cancerbehandling och komplementär alternativ medicin utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet(kam) samt hur detta kan diskuteras med patienten. identifiera och motivera styrdokument av betydelse för onkologiska behandlingar Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall studenten kunna presentera en plan för personcentrerad vård och behandling av symtom vid såväl akuta som komplexa onkologiska tillstånd. kartlägga och presentera sidoeffekter av onkologisk behandling. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs skall studenten kunna reflektera över hur onkologiska behandlingar kan upplevas olika utifrån patientens ålder, kön, etnicitet och sexuella läggning.

18 KURSPLAN Dnr 2 Fastställd av NOU Gäller från Kursinnehåll Cancerepidemiologi Tumörcellen och dess spridning Patologi och stadieindelning Ärftlig cancer Tumörkirurgi Strålbehandling Cytostatika och målstyrd behandling Naturläkemedel vid onkologisk behandling Provmoment 1. Tumörsjukdomars spridning och behandling 2. Seminarium i allmän onkologi 2,5 hp 5 hp Kursens genomförande Undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. Olika läraktiviteter används, såsom individuellt arbete, läraktiviteter i grupp, seminarier och föreläsningar. Kursens examination Numreringen av examinationsformerna motsvarar numreringen av provmomenten ovan. 1. Skriftligt individuellt samt obligatoriska läraktiviteter 2. Muntligt i grupp med individuell bedömning samt obligatoriska lärkaktiviteter Vid omtentamen kan gruppuppgifter ersättas av individuella uppgifter. För varje provmoment anordnas en ordinarie och två omexaminationer. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå ytterligare examination. Antalet examinationstillfällen är begränsat till totalt sex för varje provmoment. Om studenten genomfört sex underkända examinationer inom samma provmoment ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Student som underkänts vid två examinationstillfällen kan, hos prefekten, begära byte av examinator. Betyg Betyg sätts på genomgången kurs. Som betyg används något av uttrycken godkänd eller underkänd Student som har godkänts i kurs skall på begäran få kursbevis av högskolan. Förkunskapskrav Särskild behörighet: Legitimerad sjuksköterska eller röntgensjuksköterska med minst 180 hp inkluderande ett självständigt arbete om 15 hp eller motsvarande

19 KURSPLAN Dnr 3 Fastställd av NOU Gäller från Övrigt Kursplanen gäller t o m Litteratur Se bilaga

20 KURSPLAN Dnr 4 Fastställd av NOU Gäller från VMFNXX Allmän onkologi 7,5 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A1N) Litteratur Degerfält, J., Moeglin, I-M. & Sharp, L. (Senaste upplaga) Strålbehandling. Lund: Studentlitteratur. Hassan, M. & Ljungman, P. (Senaste uppl.) Cytostatika Stockholm: Liber Järhult, J. & Offenbartl, K. (Senaste uppl.) Kirurgiboken: Vård av patienter med kirurgiska, urologiska och ortopediska sjukdomar. Stockholm: Liber (delar av) Ringborg, U., Dalianis, T. & Henriksson, R. (Red.) (Senaste upplaga) Onkologi Stockholm: Liber SBU 2001:155, Cytostatikabehandling vid cancer Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering SBU 2003:162, Strålbehandling vid cancer Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering Socialstyrelsen, Cancer i siffror Stockholm Werner, M. & Leden, I. (Red.) (Senaste upplaga) Smärta och smärtbehandling. Stockholm: Liber Vetenskapliga artiklar tillkommer.

21 VMFNXX, Barnkardiologi, 7,5 högskolepoäng Pediatric Cardiology, 7.5 credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är granskad av Nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med Utbildningsområde: Medicinskt 100% Ansvarig institution: Inst för hälsa, vård och samhälle 2. Allmänna uppgifter Kursen är en fristående teoretisk kurs. Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar). Huvudområde Medicin Omvårdnad Fördjupning A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav 3. Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna förklara patofysiologiska förändringar vid medfödda och förvärvade hjärtsjukdomar, redogöra för embryologi, etiologi, diagnos samt prognos vid medfödda och förvärvade hjärtsjukdomar, redogöra och argumentera för val av olika evidensbaserade behandlingsprinciper vid medfödda och förvärvade hjärtsjukdomar, redogöra och argumentera för tillämpningar av relevanta regelverk och styrdokument Färdighet och förmåga

22 2/ 3 Efter avslutad kurs skall studenten kunna identifiera och bedöma symptom samt komplikationer och dess orsaker vid medfödda och förvärvade hjärtsjukdomar hos barn och ungdom, tillämpa och utvärdera omvårdnadsåtgärder samt pre- och postoperativ vård med utgångspunkt i teoretisk vårdsituation, Identifiera en vårdpedagogisk fråga samt planera och utföra ett pedagogiskt moment riktat mot barn och/eller närstående alternativt personal Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs skall studenten kunna identifiera och reflektera över etiska konflikter och ställningstagande relaterat till hjärtsjukdomar hos barn och ungdom, motivera bemötande av barn och närstående med utgångspunkt i familjecentrerad vård med fokus på respekt, kommunikation och information. 4. Innehåll Biomedicin och patofysiologi Etiologi, diagnostik, undersökningar och behandlingar vid barnkardiologiska tillstånd Pre och postoperativ vård Farmakologi Smärta och smärtbehandling Familjecentrerad vård Vårdetik Vårdfilosofi Delkurser 3. Vårdpedagogik, 3,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 2. Case i familjecentrerad vård, 1,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 1. Barnkardiologi, 2,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 5. Undervisning och examination Undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. Olika läraktiviteter används, såsom individuellt arbete, läraktiviteter i grupp, seminarier och föreläsningar. Examination Numreringen av examinationsformerna motsvarar numreringen av provmomenten ovan. 1. Skriftlig individuell tentamen 2. Skriftlig inlämningsuppgift i grupp samt kritisk granskning av annan gruppuppgift. 3. Skriftlig inlämningsuppgift samt muntlig framställning i grupp vid ett seminarium (med individuell

23 3/ 3 bedömning). Vid omexamination kan examination i grupp ersättas av individuell examination. För varje provmoment anordnas en ordinarie och två omexaminationer. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå ytterligare examination. Antalet examinationstillfällen är begränsat till totalt sex för varje provmoment. Om studenten genomfört sex underkända examinationer inom samma provmoment ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Student som underkänts vid två examinationstillfällen kan, hos programdirektören, begära byte av examinator. 6. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd, Godkänd. För godkänd kurs krävs att alla provmoment är godkända. Student som har godkänts i kurs skall på begäran få kursbevis av högskolan. 7. Förkunskapskrav Specialistsjuksköterskeexamen inom hälso- och sjukvård för barn och ungdom, alternativt Barnmorskeexamen eller specialistsjuksköterskeexamen inom intensiv-, anestesi-, operations- eller ambulanssjukvård med minst ett års sammanlagd erfarenhet av barnsjukvård Röntgensjuksköterskeexamen eller medicine kandidatexamen med huvudområde biomedicin med minst ett års sammanlagd erfarenhet av barnsjukvård. 8. Litteratur Se bilaga. 9. Övrigt Undervisningsspråk: Svenska. Moment på engelska kan förekomma.

24 Litteratur Barnkardiologi, A, 7,5 hp Litteratur Böcker Bischofberger, E., Dahlqvist, G.,Edwinson Månsson, M.,Tingberg, B., & Ygge, BM. (senaste upplaga). Barnet i vården. Stockholm: Liber. Björk, J. Praktisk statistik för medicin och hälsa. Stockholm: Liber. Daubeney, P., Rigby, M., Gatzoulis, M., & Niwa, K. (Ed). Pediatric Heart disease: A clinical guide. Oxford: Wiley. Granskär, M., & Höglund, B. (red). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. Hallström, I., Lindberg, T. (red). (senaste upplaga). Pediatrisk omvårdnad. Stockholm: Liber AB. Hanséus K., Lagerkrantz, H., & Lindberg T. (Ed.). (senaste upplaga). Barnmedicin. Lund: Studentlitteratur. Klang Söderkvist B. (senaste upplagan). Patientundervisning. Lund: Studentlitteratur. Lagerkrantz, H., Hellström Westas L., & Norman M. (red). (senaste Upplagan). Neonataologi. Lund: Studentlitteratur Stryhn H. (senaste upplagan). Etik och omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Olsson GL., & Jylli, L. (Ed.) (senaste upplaga). Smärta hos barn och ungdomar. Lund: Studentlitteratur. Aktuella författningar, kompendier, avhandlingar, referenslitteratur och vetenskapliga artiklar tillkommer/kan tillkomma.

25 1 (4) KURSPLAN Dnr M 2012/ Fastställd av NOU 2012 Gäller från vt 2013 Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) SBUS12 Medicinsk och kirurgisk sjukvård för barn och ungdomar I 7,5 högskolepoäng (hp) A1N Allmänna uppgifter Huvudområde Medicin, omvårdnad Typ av kurs Kursen ingår som en obligatorisk, teoretisk kurs i Specialistsjuksköterskeprogrammet, inriktning barnsjukvård, 60 hp, men kan även läsas som fristående kurs. Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar). Undervisningsspråk Svenska. Moment på engelska kan förekomma Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna redogöra för patofysiologiska förändringar, etiologi, prevention och diagnos vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd hos barn, redogöra och argumentera för olika behandlingsprinciper inom medicinsk och kirurgisk sjukvård för barn, redogöra för och motivera tillämpningar av relevanta regelverk och styrdokument inom medicinsk och kirurgisk vård, redogöra och argumentera för teorier inom ledarskap och organisationsutveckling. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall studenten kunna identifiera och bedöma specifika vårdbehov hos barn, med utgångspunkt i en teoretisk vårdsituation, samt upprätta en omvårdnadsplan, utföra hjärt-lungräddning samt läkemedelsberäkning till barn, identifiera en vårdpedagogisk fråga samt planera och utföra ett undervisningsmoment riktat mot barn och/eller dess närstående, argumentera för planering och uppföljning av säkerhetsarbete samt resursanvändning inom något/några områden inom medicinsk och kirurgisk vård.

26 2 (4) KURSPLAN Dnr M 2012/ Fastställd av NOU 2012 Gäller från vt 2013 Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs skall studenten kunna motivera bemötande och professionellt förhållningssätt av barn och dess närstående med utgångspunkt i familjecentrerad vård med fokus på respekt, kommunikation och information. Kursinnehåll Barnsjuksköterskans profession Anatomi, fysiologi och patofysiologi Farmakologi, farmakokinetik och dynamik samt läkemedelsberäkning Cirkulations- respirations- immunologiska- endokrinologiska- neurologiska, ortopediska samt magtarmsystemets sjukdomar Generella behandlingsprinciper Smärta och smärtbehandling Omvårdnad inom medicinsk och kirurgisk barnsjukvård Ledarskap i barnsjukvård Vårdpedagogik Vårdetik Vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt Styrdokument Hjärt-lungräddning till barn (barn-hlr) Provmoment 1. Case i medicinsk och kirurgisk sjukvård för barn 2. Undervisningsmoment 3. Ledarskap och teamarbete 4. Medicinsk och kirurgisk vård 5. Barn-HLR Undervisning och examination 2,0 hp 2,0 hp 1,0 hp 2,0 hp 0,5 hp Undervisning Undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. Olika läraktiviteter används, såsom individuellt arbete, läraktiviteter i grupp, seminarier och föreläsningar. Examination Numreringen av examinationsformerna motsvarar numreringen av provmomenten ovan. 1. Skriftlig, i grupp, hemtentamen samt kritisk granskning av annat arbete i grupp (individuell bedömning) 2. Skriftlig och muntlig framställning i grupp vid seminarium 3. Seminarium i grupp (individuell bedömning) 4. Skriftlig, individuell tentamen 5. Individuellt, prekliniskt moment Vid omexamination kan examination i grupp ersättas av individuell examination. För varje provmoment anordnas en ordinarie och två omexaminationer. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå ytterligare examination. Antalet examinationstillfällen är begränsat till totalt sex för varje provmoment. Om studenten genomfört sex underkända

27 3 (4) KURSPLAN Dnr M 2012/ Fastställd av NOU 2012 Gäller från vt 2013 examinationer inom samma provmoment ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Student som underkänts vid två examinationstillfällen kan, hos programdirektören, begära byte av examinator. Betyg Betyg sätts på genomgången kurs. Som betyg används något av uttrycken godkänd eller underkänd. Student som har godkänts i kurs skall på begäran få kursbevis av högskolan. Förkunskapskrav Särskild behörighet Se utbildningsplan. Kurserna läses i den ordning de ges. Litteratur Se bilaga

28 4 (4) KURSPLAN Dnr M 2012/ Fastställd av NOU 2012 Gäller från vt 2013 SBUS12 Medicinsk och kirurgisk sjukvård för barn och ungdomar I 7,5 högskolepoäng (hp) A1N Litteratur Studenten läser valda delar av litteraturen. Bischofsberger E., Dahlquist G., Edwinson Månsson M., Tingberg B., Ygge B-M. (senaste upplaga). Barnet i vården. Stockholm: Liber. Ejlertsson, G. (senaste upplagan). Dtatistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Frenckner B., & Hirsch G. (senaste upplaga). Kompendium i Barnkirurgi och barnortopedi. Stockholm: Karolinska University Press. Granskär, M., & Höglund, B. (red). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. Hagren, B. (senaste upplagan). Läkemedelsräkning med interaktiva övningsuppgifter. Lund: Studentlitteratur Hallström, I., Lindberg, T. (red.). (senaste upplaga). Pediatrisk omvårdnad. Stockholm: Liber AB. Klang Söderkvist B. (senaste upplagan). Patientundervisning. Lund: Studentlitteratur. Hanséus K., Lagerkrantz, H., & Lindberg T. (red). (senaste upplaga). Barnmedicin. Lund: Studentlitteratur. Nilstun T, Lundqvist A., & Löfmark R. (senaste upplaga). Etik och ansvar i sjukvården från sinnelag till situation. Lund: Studentlitteratur. Olsson G L., & Jylli, L. (red). (senaste upplaga). Smärta hos barn och ungdomar. Lund: Studentlitteratur. Svenska rådet för hjärt-lungräddning. (senaste upplaga). HLR för barn. Göteborg. Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (senaste upplaga). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. Aktuella författningar, kompendier, avhandlingar, referenslitteratur och vetenskapliga artiklar tillkommer.

29 1 (4) KURSPLAN Dnr M 2012/ Fastställd av NOU Gäller från vt 2013 Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) SBUP13 Medicinsk och kirurgisk sjukvård för barn och ungdomar II, verksamhetsförlagd utbildning 7,5 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A1F) Allmänna uppgifter Huvudområde Omvårdnad, medicin Typ av kurs Kursen ingår som en obligatorisk, verksamhetsförlagd kurs i Specialistsjuksköterskeprogrammet, inriktning barnsjukvård, 60 hp. Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar). Undervisningsspråk Svenska Moment på engelska kan förekomma Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna motivera barnets och närståendes omvårdnadsbehov och argumentera för barnets behov av övervakning och vård, argumentera för tillämpning av regelverk, styrdokument och säkerhetsföreskrifter samt reflektera över hur dessa efterföljs. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall studenten kunna självständigt, och i team, utöva och utvärdera medicinsk vård och omvårdnad till barn utifrån ett familjecentrerat perspektiv, ge information, genomföra och utvärdera undervisning med fokus på förståelse och inverkan på barnet och närstående, identifiera risker och planera för prevention, bedöma, behandla och utvärdera barns smärta och nutrition utifrån omvårdnadsprocessen, under handledning färdigställa, kontrollera och använda medicinteknisk utrustning. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs skall studenten kunna argumentera för ett förhållningssätt som värnar om barnets och dess närståendes trygghet, delaktighet och integritet, analysera och reflektera över egna kunskaper och färdigheter samt utvärdera egen insats.

30 2 (4) KURSPLAN Dnr M 2012/ Fastställd av NOU Gäller från vt 2013 Kursinnehåll Kursen består av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom medicinsk och kirurgisk barnsjukvård med integrerat teoretiskt kunskapssökande. Vård och övervakning relaterat till vårdbehov Förberedelser och eftervård vid undersökningar och behandlingar Smärtbehandling Läkemedelsadministrering till barn Familjecentrerad vård Personcentrerat lärande för barn och närstående Vårdplanering och dokumentation Medicinsk teknik Patientsäkerhet Provmoment 1. Förberedelser inför vårdhandling 2. Yrkesmässig handledning 3. Barnmedicin och barnkirurgi (VFU) 2,0 hp 0,5 hp 5,0 hp Undervisning och examination Undervisning Undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritiskt analys. Olika arbetsformer används, såsom individuellt arbete, färdighetsträning, läraktiviteter i grupp, seminarier och föreläsningar. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) omfattar i genomsnitt 32 timmar per vecka och kan förläggas dag, kväll eller natt under veckans alla sju dagar. VFU sker med organiserad handledning och färdighetsträning. Examination Bedömning av VFU sker individuellt utifrån ett standardiserat formulär. Numreringen av examinationsformerna motsvarar numreringen av provmomenten ovan. 1. Skriftlig och muntlig, individuell 2. Seminarium utifrån klinisk patientsituation, individuellt och grupp 3. Muntligt, formativt och summativt enligt fastställda kriterier, individuellt. Vid omexamination kan examination i grupp ersättas av individuell examination. För varje VFU anordnas ett ordinarie verksamhetsförlagt utbildningstillfälle. Student som inte uppnår godkänt resultat vid första examinationen erbjuds ytterligare ett utbildningstillfälle med examination. Antalet verksamhetsförlagda utbildningstillfällen är begränsat till totalt två. Student som underkänts vid två examinationstillfällen ges inte något ytterligare utbildningstillfälle med examination.

31 3 (4) KURSPLAN Dnr M 2012/ Fastställd av NOU Gäller från vt 2013 Student som utan särskilda skäl avbryter sin VFU i förtid, dvs. när 40 procent eller mer av den totala tiden är genomförd, ska examineras. Student som på grund av bristande kunskaper och/eller färdigheter begår allvarliga misstag på utbildningsenheten får avbryta sin VFU och examineras i förtid och en individuell plan upprättas. När bristerna är åtgärdade kan verksamhetsförlagd utbildning åter erbjudas. Teoretiska moment: För varje provmoment anordnas en ordinarie och två omexaminationer. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå ytterligare examination. Antalet examinationstillfällen är begränsat till totalt sex för varje provmoment. Om studenten genomfört sex underkända examinationer inom samma provmoment ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Student som underkänts vid två examinationstillfällen kan, hos programdirektören, begära byte av examinator. Betyg Betyg sätts på genomgången kurs. Som betyg används något av uttrycken godkänd eller underkänd. Student som har godkänts i kurs skall på begäran få kursbevis av högskolan. Förkunskapskrav Särskild behörighet Se utbildningsplan. Kurserna läses i den ordning de ges. Godkänd kurs: Barns livsvillkor, hälsa och ohälsa, A, 7.5 hp eller motsvarande Litteratur Se bilaga

32 4 (4) KURSPLAN Dnr M 2012/ Fastställd av NOU Gäller från vt 2013 SBUP13 Medicinsk och kirurgisk sjukvård för barn och ungdomar II, verksamhetsförlagd utbildning 7,5 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A1F) Litteratur Studenten läser valda delar relevanta för den verksamhetsförlagda utbildningen. Bischofberger, E., Dahlqvist, G.,Edwinson Månsson, M.,Tingberg, B., & Ygge, BM. (senaste upplaga). Barnet i vården. Stockholm: Liber. Frenckner B., & Hirsch G. (senaste upplaga). Kompendium i Barnkirurgi och barnortopedi. Stockholm: Karolinska University Press. Hallström, I., Lindberg, T. (red). (senaste upplaga). Pediatrisk omvårdnad. Stockholm: Liber AB. Hanséus K., Lagerkrantz, H., & Lindberg T. (Ed.). (senaste upplaga). Barnmedicin. Lund: Studentlitteratur. Olsson GL., & Jylli, L. (Ed.) (senaste upplaga). Smärta hos barn och ungdomar. Lund: Studentlitteratur. Aktuella författningar, kompendier, avhandlingar, referenslitteratur och vetenskapliga artiklar tillkommer.

33 1 (4) KURSPLAN Dnr M 2012 Fastställd av NOU 2012 Gäller från vt 2013 Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) SBUR14 Akut- och intensivvård för barn och ungdomar samt neonatalvård I 7,5 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A1F) Allmänna uppgifter Huvudområde Omvårdnad, medicin Typ av kurs Kursen ingår som en obligatorisk teoretisk kurs i Specialistsjuksköterskeprogrammet, inriktning barnsjukvård, 60 hp, men kan även läsas som fristående kurs. Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar). Undervisningsspråk Svenska Moment på engelska kan förekomma Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna redogöra för patofysiologi, etiologi, diagnos och undersökningar samt avancerade omvårdnadsåtgärder vid komplexa sjukdomstillstånd hos barn, redogöra och argumentera för olika evidensbaserade behandlingsprinciper vid komplexa sjukdomstillstånd hos barn, redogöra och argumentera för bedömning och behandling av krisreaktioner hos barn, närstående och personal, motivera tillämpning av relevanta regelverk, styrdokument och säkerhetsföreskrifter inom högteknologisk vård av barn. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera för personcentrerad vård för barn med komplexa sjukdomstillstånd samt argumentera för dess relevans och utvärdering, utföra avancerad hjärt-lungräddning samt läkemedelsberäkning till barn, identifiera och tillämpa forskningsresultat med utgångspunkt i en teoretisk vårdsituation inom akut- intensiv och neonatalvård.

34 2 (4) KURSPLAN Dnr M 2012 Fastställd av NOU 2012 Gäller från vt 2013 Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs skall studenten kunna motivera bemötande av barn och dess närstående med utgångspunkt i familjecentrerad vård med fokus på respekt, kommunikation och information, identifiera och formulera behov av ytterligare kunskap inom yrkeskompetensen. Kursinnehåll Akut- intensiv- och neonatalvård Generella behandlingsprinciper Vätske-, elektrolyt- och syra-bas Farmakologi inklusive läkemedelsberäkning Smärta och smärtbehandling Familjecentrerad vård Kristeori och behandling Vårdetik Styrdokument Vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt Avancerad hjärt- lungräddning till barn (Barn A-HLR) Provmoment 1. Case inom akut- intensiv- eller neonatalvård 2. Vetenskaplig metod 3. Akut- intensiv- och neonatalvård 4. Barn A-HLR Undervisning och examination 2,5 hp 1,5 hp 2,5 hp 1,0 hp Undervisning Undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. Olika läraktiviteter används, såsom individuellt arbete, läraktiviteter i grupp, seminarier och föreläsningar. Examination Numreringen av examinationsformerna motsvarar numreringen av provmomenten ovan. 1. Skriftlig, i grupp, hemtentamen, samt kritisk granskning av annat arbete i grupp (individuell bedömning) 2. Seminarium i grupp (individuell bedömning) 3. Skriftlig och muntlig individuell tentamen 4. Individuellt, prekliniskt moment Vid omexamination kan examination i grupp ersättas av individuell examination. För varje provmoment anordnas en ordinarie och två omexaminationer. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå ytterligare examination. Antalet examinationstillfällen är begränsat till totalt sex för varje provmoment. Om studenten genomfört sex underkända examinationer inom samma provmoment ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Student som underkänts vid två examinationstillfällen kan, hos programdirektören, begära byte av examinator.

35 3 (4) KURSPLAN Dnr M 2012 Fastställd av NOU 2012 Gäller från vt 2013 Betyg Betyg sätts på genomgången kurs. Som betyg används något av uttrycken godkänd eller underkänd. Student som har godkänts i kurs skall på begäran få kursbevis av högskolan. Förkunskapskrav Särskild behörighet Se utbildningsplan. Kurserna läses i den ordning de ges. Godkända kurser: Barns livsvillkor, hälsa och ohälsa, A, 7,5 hp eller motsvarande Skolbarns och ungdomars livsvillkor, hälsa och ohälsa, A, 7,5 hp eller motsvarande Medicinsk och kirurgisk sjukvård för barn och ungdomar I, A, 7,5 hp eller motsvarande Litteratur Se bilaga

36 4 (4) KURSPLAN Dnr M 2012 Fastställd av NOU 2012 Gäller från vt 2013 SBUR14 Akut- och intensivvård för barn och ungdomar samt neonatalvård I 7,5 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A1F) Litteratur Studenten läser valda delar av litteraturen. Bischofberger, E., Dahlqvist, G., Edwinson Månsson, M., Tingberg, B., & Ygge, BM. (senaste upplaga). Barnet i vården. Stockholm: Liber. Ejlertsson, G. (senaste upplagan). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Frenckner, B. & Hirsch, G. (senaste upplaga). Kompendium i Barnkirurgi och barnortopedi. Stockholm: Karolinska University Press. Granskär, M., & Höglund, B. (red). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. Hallström, I., Lindberg, T. (red). (senaste upplaga). Pediatrisk omvårdnad. Stockholm: Liber AB. Lagerkrantz, H., Hellström Westas L., & Norman M. (red). (senaste Upplagan). Neonataologi. Lund: Studentlitteratur Larsson, A., Lindqvist, B., & Norgren, S. (red.) (senaste upplaga). Akut pediatrik. Stockholm. Liber. Lundqvist, P. (red). (senaste upplaga). Omvårdnad av det nyfödda barnet. Lund: Studentlitteratur. Hanséus K., Lagerkrantz, H., & Lindberg T. (red.). (senaste upplaga). Barnmedicin. Lund: Studentlitteratur. Olsson, G.L., & Jylli, L. (red.) (senaste upplaga). Smärta hos barn och ungdomar. Lund: Studentlitteratur. Svenska rådet för hjärt-lungräddning. (senaste upplaga). A-HLR för barn. Göteborg. Willman, A., Stolt, P., Bahtsevani, C. (senaste upplaga). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (2nd review edition). Lund: Studentlitteratur. Aktuella författningar, kompendier, avhandlingar, referenslitteratur och vetenskapliga artiklar tillkommer.

37 1 (4) KURSPLAN Dnr M 2012/ Fastställd av NOU 2012 Gäller från vt 2013 Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) SBUP15 Akut- och intensivvård för barn och ungdomar samt neonatalvård II, verksamhetsförlagd utbildning 7,5 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A1F) Allmänna uppgifter Huvudområde Omvårdnad, medicin Typ av kurs Kursen och ingår som en obligatorisk, verksamhetsförlagd kurs i Specialistsjuksköterskeprogrammet, inriktning barnsjukvård, 60 hp. Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar). Undervisningsspråk Svenska. Moment på engelska kan förekomma Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna motivera barnets och närståendes omvårdnadsbehov och argumentera för barnets behov av högteknologisk övervakning och vård, argumentera för tillämpning av regelverk, styrdokument och säkerhetsföreskrifter samt reflektera över hur dessa efterföljs inom högteknologisk vård. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall studenten kunna utöva och utvärdera medicinsk vård och omvårdnad till barn med komplexa sjukdomstillstånd utifrån ett familjecentrerat perspektiv, bedöma smärta med stöd av evidensbaserade smärtskattningsinstrument, samordna olika aktiviteter i barnets vård och behandling samt informera och stödja barnet och närstående, under handledning färdigställa, kontrollera och använda medicinsk teknisk utrustning samt bedöma barnets behov av medicinsk teknisk övervakning. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs skall studenten kunna tillämpa ett problemlösande arbetssätt och ett tvärprofessionellt samarbete, argumentera för ett förhållningssätt som värnar om barnets och närståendes trygghet, delaktighet och integritet analysera och reflektera över egna kunskaper och färdigheter samt utvärdera egen insats.

38 2 (4) KURSPLAN Dnr M 2012/ Fastställd av NOU 2012 Gäller från vt 2013 Kursinnehåll Kursen består av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom akut-, intensiv, och neonatalvård med integrerat teoretiskt kunskapssökande. Högteknologisk vård och övervakning Smärtbedömning Läkemedelsadministrering till barn Familjecentrerad vård Vårdplanering och dokumentation Medicinsk teknik Patientsäkerhet Personcentrerad information Vårdmiljöns betydelse Planering och prioritering Provmoment 1. Smärtbedömning 2. Akut omhändertagande 3. Akut-, intensiv- eller neonatalvård (VFU) 1,0 hp 1,5 hp 5,0 hp Undervisning och examination Undervisning Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) sker med organiserad handledning och färdighetsträning. Undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritiskt analys. Olika arbetsformer används, såsom individuellt arbete, färdighetsträning, gruppuppgifter, seminarier och föreläsningar. Examination Numreringen av examinationsformerna motsvarar numreringen av provmomenten ovan. 1. Skriftlig och muntlig, individuell 2. Seminarium, skriftlig och muntlig individuell och i grupp 3. Muntligt, formativt och summativt enligt fastställda kriterier Vid omtentamen kan gruppuppgifter ersättas av individuella uppgifter. För godkänd kurs krävs att alla provmoment är godkända. VFU: Bedömning sker individuellt utifrån kursens mål och provmoment samt utifrån kriterier enligt ett standardiserat formulär. För varje provmoment anordnas ett ordinarie verksamhetsförlagt utbildningstillfälle. Student som inte uppnår godkänt resultat vid första utbildningstillfället erbjuds ytterligare ett utbildningstillfälle. Vid omprövning gäller samma regler som för ordinarie verksamhetsförlagd utbildning. Antalet verksamhetsförlagda utbildningstillfällen är begränsat till totalt två. Student som underkänts två gånger får avbryta utbildningen.

39 3 (4) KURSPLAN Dnr M 2012/ Fastställd av NOU 2012 Gäller från vt 2013 Avbrott/examination av verksamhetsförlagd utbildning kan ske i förtid om studenten beroende på bristande kunskaper och färdigheter begår allvarliga misstag på praktikplatsen. För student som måste avbryta VFU eller blir underkänd vid förtida examination skall en individuell plan upprättas. De brister som uppdagats skall förtecknas, det stöd som studenten kan få beskrivas och tidpunkter för examination och eventuell reexamination av bristerna anges. Först när studenten visat att bristerna är åtgärdade kan verksamhetsförlagd utbildning ske. Teori: För varje provmoment anordnas ett ordinarie och två omtentamenstillfällen. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå förnyad examination vid senare tillfälle. Antalet examinationstillfällen är begränsat till totalt sex för varje provmoment. Student som underkänts två gånger vid examination för provmoment eller del av provmoment kan hos programdirektören begära att annan examinator utses. Student som underkänts sex gånger får avbryta utbildningen. Betyg Betyg sätts på genomgången kurs. Som betyg används något av uttrycken godkänd eller underkänd. Student som har godkänts i kurs skall på begäran få kursbevis av högskolan. Förkunskapskrav Särskild behörighet Se utbildningsplan. Kurserna läses i den ordning de ges. Godkända kurser: Barns livsvillkor, hälsa och hälsa, A, 7,5 hp eller motsvarande Skolbarns och ungdomars livsvillkor, hälsa och ohälsa, A, 7,5 hp eller motsvarande Medicinsk och kirurgisk sjukvård för barn och ungdomar I, A, 7,5 hp eller motsvarande Medicinsk och kirurgisk sjukvård för barn och ungdomar II, A, 7,5 hp eller motsvarande Litteratur Se bilaga

40 4 (4) KURSPLAN Dnr M 2012/ Fastställd av NOU 2012 Gäller från vt 2013 SBUP15 Akut- och intensivvård för barn och ungdomar samt neonatalvård II, verksamhetsförlagd utbildning 7,5 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A1F) Litteratur Studenten läser valda delar relevanta för den verksamhetsförlagda utbildningen. Bischofberger, E., Dahlqvist, G., Edwinson Månsson, M., Tingberg, B., & Ygge, BM. (senaste upplaga). Barnet i vården. Stockholm: Liber. Frenckner, B. & Hirsch, G. (senaste upplaga). Kompendium i Barnkirurgi och barnortopedi. Stockholm: Karolinska University Press. Hallström, I., Lindberg, T. (red). (senaste upplaga). Pediatrisk omvårdnad. Stockholm: Liber AB. Larsson, A., Lindqvist, B., & Norgren, S. (red.) (senaste upplaga). Akut pediatrik. Stockholm. Liber. Lundqvist, P.(red). (senaste upplagan). Omvårdnad av det nyfödda barnet. Lund: Studentlitteratur. Hanséus, K., Lagercrantz, J., & Lindberg, T.(red. (senaste upplaga). Barnmedicin. Lund: Studentlitteratur. Lagercrantz, H., Hellström Westas,L., & Norman, M. (red). (senaste upplagan), Neonatologi. Lund. Studentlitteratur. Olsson, G.L., & Jylli, L. (red.) (senaste upplaga). Smärta hos barn och ungdomar. Lund: Studentlitteratur. Aktuella författningar, kompendier, avhandlingar, referenslitteratur och vetenskapliga artiklar tillkommer.

41 Internationell kommitté för omvårdnadsutbildning 2012 Elizabeth Crang Svalenius (ordförande) Boel Hovde, Monne Wilhborg, Annelie Sundberg, Bodil Andersson, Evelina Crona (studentrepesentant VT 12), Nathalie Petersson (studentrepesentant HT 12) Kommittén har haft tre möten under VT12 och två möten under HT. Diskussion och genomgång av strategiska partneruniversitet har förts. De nordiska nätverken: Nordinet, Nordannet samt Nordejordemodern bibehålls, då de är välfungerande och är lämpliga för utbyte. Flera av de tidigare partneruniversiteten i Europa bibehålls också, till exempel Hasselt, som tar emot ca 3-5 studenter i hemsjukvård varje termin. Dessutom Coimbra, Valladolid, Bruxelles, Rom, Huddersfield och Nottingham. Kontaktbesök genomfördes, av representanter från institutionen och internationella avdelningen, i Huddersfield, Nottingham, Coimbra och Rom. Diskussioner med ansvariga vid varje lärosäte fördes, med speciellt fokus på möjligheter för studentutbyte, innehåll i den verksamhetsförlagda utbildningen samt vilka krav på språkkunskaper utöver engelska som kan ställas. Utbytesmöjligheter utanför Europa är Khon Kaen i Thailand, där institutionen har Linnaeus Palme stipendium för lärare och studenter. Två masterstudenter från Khon Kaen befinner sig i Lund 20 veckor under höstterminen inom Linnaeus Palme. Under vårterminen genomförde två sjuksköterskestudenter sin vfu i hemsjukvård i Khon Kaen och en student från specialistsjuksköterskeprogrammet genomförde sin verksamhetsförlagda utbildning inom barn under hösten. Dessa utbyten var dock utanför Linnaeus Palme samarbetet. En representant från kommittén genomförde kontaktbesök (2011) vid University of Jordan i Amman och diskussioner kring möjligheten till virtuellt utbyte fördes under våren Samarbetet med University of Virginia fortgår men det virtuella utbytet har inte varit möjligt under 2012 pga omorganisation av sjuksköterskeprogrammen vid universiteten i Virginia och Lund. Kontaktbesök av lärare från Virginia genomfördes under VT En medlem från kommittén presenterat forskning vid två tillfällen på internationella konferenser under året, i form av en paper som handlar om internationalisering i högre utbildning. Vederbörande har också skrivit två artiklar är skrivna varav en publicerad i internationell vetenskaplig tidskrift och en är under review. Summer school visade sig vara mycket populär och åtta studenter gavs möjlighet att vistas tio veckor vid sjukhus i bla Uganda och Tanzania. Detta ger möjlighet för ett större antal studenter att ha internationellt utbyte inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Representanter från Institutionen deltog under vårterminen i Cultural Awareness in Nursing i Hasselt och Coimbra. Planerad Cultural Awareness modul i Lund inställdes pga lärarnas tidsbrist. U21 i New Zeeland hade medverkande representanter från Lund. Planerad internationell termin har ännu inte verkställts pga omorganisation av sjuksköterskeprogrammet. Ambitionen är att inresande och utresande studenter ska vara lika många och ytterligare genomgång av samarbetspartners kan därför vara nödvändigt. Lund Internationell kommitté för omvårdnadsutbildning

42 Rapport från Kvalitetsgruppen Kvalitetsgruppen har under 2012 bestått av Ami Hommel, Linda Kvist, Anders Johansson, Erna Törnkvist, Lisbeth Hellmuth och Anneli Jönsson. Gruppen hade till uppgift att arbeta med patientsäkerhet, kursvärdring och alumni. När det gäller kursvärderingen kommer vi inte längre. Från olika representanter på universitetet har vi under flera år fått besked på att VETA 2 skall införas, men det sker hela tiden framflyttning om när det kan testas och introduceras. Senast 5 okt fick Ami jag följande besked av Ola Stjänhagen Företaget har nu tagit fram en specialversion av programmet efter fakulteternas önskemål. Jag sitter precis och går igenom alla funktioner. I slutet av oktober kommer ett antal lärare vid varje fakultet att få testa programmet så att vi kan kontrollera att tekniken fungerar. Faller testperioden väl ut kommer programmet att tas i fullt bruk därefter. Göran Thomé meddelade den 24 oktober att Programmet fungerar även om en del anpassning till LU återstår. Alumni.. Vi i gruppen utförde under november-december hösten 2011 materialinsamlingen, för att under mars-april 2012 utföra en preliminär sammanställning. Denna sammanställning har vidarebefodrats till Viktoria Klingenfors (VK) för slutgiltig sammanställning maj I augusti 2012 erhåller gruppen följande information ifrån VK: Jag har börjat så smått på att sammanställa alumn rapporten enligt samma format (mall) som de jag mfl har gjort för Biomedicin, Sjukgymnaster och Logopeder dvs den bygger inte på det som du har gjort. Jag vill ha samma format, mall för att det ska finnas möjlighet att jämföra mellan utbildningarna. Det står på min lista men jag behöver sammanhängande tid för att arbeta med den vilket inte låter göra sig just nu. Gruppen har inte hört något efter detta, rapporten bifogas. Patientsäkerhet: arbete pågår, Anneli Jönsson har gjort en sammanställning over patientsäkerhet dels i den nya utbildningen och dels i den gamla utbildningen. Denna bifogas. Introduktionen för patientsäkerhetsarbetet ändrades inför kursstart hösten 2012, specialistutbildningarna hade då en egen introduktion med Tomas Kirkhorn, Sven Lewin sjukhusjurist och Cecilia Persson patientsäkerhetssamordnare. Innehållet var patientsäkerhetslagen och genomgång av händelser som skett. Inför kursstart Vt 2013 kommer introduktionen att ändras igen Tomas Kirkhorn kommer att gå igenom hur händelseanalys utförs och studenterna ska träna i att göra egna analyser Ami Hommel

43 Alumni-undersökning av barnmorskor och specialistutbildade sjuksköterskor i Region Skåne hur väl utbildningarna svarar upp mot de krav som nämnda sjuksköterskor möter i arbetslivet? Anders Johansson, Anneli Jönsson, Linda Kvist, Lisbeth Hellmuth, Erna Törnkvist, Ami Hommel, Institutionen för Hälsa, Vård och Samhälle, Medicinska fakulteten, Lunds Universitet. April 2012 Lunds universitet Medicinska fakulteten Institutionen för hälsa, vård och samhälle Avdelningen för omvårdnad Box 157, LUND

44 Alumni-undersökning av barnmorskor och specialistutbildade sjuksköterskor i Region Skåne hur väl utbildningarna svarar upp mot de krav som nämnda sjuksköterskor möter i arbetslivet? Anders Johansson, Institutionen för Hälsa, Vård och Samhälle, Medicinska fakulteten, Lunds Universitet. April 2012 Abstrakt Föreliggande Alumni-undersökning ingår som en del av HSV s kvalitetsutvärdering av barnmorskor och specialistutbildade sjuksköterskor vid Institutionen för Hälsa, Vård och Samhälle (HVS), medicinska fakulteten, Lunds Universitet. Uppföljningskriterierna är utvecklade med syfte att utvärdera utbildningarnas resultat i förhållande till övergången mellan utbildning och arbetsliv. Resultat: Det föreligger en hög grad av samstämmighet i de summerade svaren ifrån Alumner och chefer. Generellt sätt är Alumnerna mycket nöjda med sin barnmorske-/specialistutbildning vid nämnt lärosäte samt utbildningarna svarar upp mot de krav som ställs av chefer inom Region Skånes verksamheter. Nyckelord Kvalitetssäkring, Alumnundersökning, chefer, Region Skåne Avdelningen för omvårdnad Institutionen för hälsa, vård och samhälle Medicinska fakulteten Lunds universitet, Box 157, LUND

45 Bakgrund Frågan om hur väl grundutbildning svarar upp mot de krav som nyutexaminerade grundutbildade sjuksköterskor möter i arbetslivet är nyligen genomförd (SKL, 2010). Sammanfattning visade en hög grad av samstämmighet från de nyutexaminerade sjuksköterskorna och tillfrågade chefer, att grundutbildningen till stor del svarade upp mot de krav som ställs men att behov av förbättringar fanns inom några områden. Framför allt gällde det att utveckla förmågan att kunna hantera komplexa situationer, prioritera, leda och fördela omvårdnadsarbetet samt att agera i akuta situationer. För övrigt ansågs utbildningens styrka ligga i att den la grund för ett evidensbaserat arbetssätt, medan svagheten var i att utbildningen behövde ha gett bättre kunskap och förberedelse för det praktiska kliniska arbetet. Bilden av yrket under utbildningen jämfört med upplevelserna som yrkesverksam stämde dock inte helt överens (a.a.). För att förbättra övergången mellan utbildning och arbetsliv föreslogs mer praktisk träning, väl planerad och genomförd verksamhetsförlagd utbildning (VFU), samt längre, mer strukturerad och individanpassad introduktion (SKL, 2010). Även om introduktionen upplevdes bra, visade svaren på flera frågor att bättre och längre inskolning och stöd efterfrågades för att successivt kunna utvecklas i yrkesrollen, vilket ansågs som viktiga frågor för arbetsledare och chefer att förbättra (a.a.). Inom specialistutbildningar har tidigare Utvärderingsenheten vid Lunds Universitet (medicinska fakulteten) genomfört Rapport 2006:239 och resultatet visade att utbildningarna erhöll mycket goda omdömen ifrån så väl studenter som lärare. Måluppfyllelsen angående yrkesspecifika färdigheter och förmåga till samverkan var hög. Till skillnad ifrån utvärderingen av grundutbildade sjuksköterskor ansågs de specialistutbildade sjukskörterskorna kunna Observera och bedöma komplexa behov som en utvärderad kategori som kunde tjäna som förebild. Röntgensjuksköterskeprogrammet fick jämte specialistsjuksköterskeutbildningarna de bästa omdömena inom fakulteten (a.a.). 2

46 SKL s (2010) pilotprojekt påvisade att en bra samverkan mellan lärosäte och arbetsgivare har varit viktigt och att både utbildningens och arbetslivets perspektiv har behövts. Utvärderingen belyser även att det har varit av stort värde att både sjuksköterskor och chefer har tillfrågats. Det gemensamt framtagna underlaget har skapat förutsättningar för att i samverkan kunna förbättra utbildningen och övergången mellan utbildning och arbetsliv och förhoppningen var att projektet skulle inspirera både lärosäten och arbetsgivare att i samverkan genomföra ytterligare uppföljningar av tidigare utbildadeeller andra utbildade studenter på annan nivå (avancerad). Förhoppning har också varit att även Högskoleverket skulle inspireras av modellen nu när verket ger universitet och högskolor i uppdrag att utvärdera olika andra utbildningarnas resultat där fortlöpande alumni-undersökningar kommer att ingå i uppdraget. Högskoleverkat har alltså i uppdrag att utvärdera olika utbildningars resultat (HSV, 2010:22 R). Föreliggande alumni-undersökning ingår därför som en del av HSV s kvalitetsutvärdering av barnmorskor och specialistutbildade sjuksköterskor i kommande utvärdering av Institutionen för Hälsa, Vård och Samhälle (HVS), medicinska fakulteten, Lunds Universitet. Uppföljningskriterierna är utvecklade med syfte att utvärdera utbildningarnas resultat i förhållande till övergången mellan utbildning och arbetsliv. Metod och urval Urval av utbildningar och arbetsgivare har skett inom HSV respektive RS. Föreliggande undersökning har riktat sig till samtliga barnmorskor samt specialistutbildade sjuksköterskor (4 program) vid HVS som har avslutat sina utbildningar januari 2009, juni 2009, januari 2010 samt juni Syftet var att nå de alumner som hunnit etablera sig på arbetsmarknaden och samtidigt ha utbildningen i relativt färskt minne. För inkludering av alumner och deras adresser användes studentregistret LADOC. Brev skickades ut där alumner ombads först fylla i en webbaserad upplaga (Bilaga 1). Enkäterna skickades ut i början av november med påminnelser i slutet av november samt 3

47 december 2011 samt i januari Därefter ytterligare och sista påminnelsen med pappersenkät i februari För att garantera alumnernas konfidentialitet och att samtidigt göra det möjligt att skicka ut påminnelser användes inloggning med personlig kod. Svaren bearbetades manuellt samt med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Eftersom enkäten inför utvärderingen inom grundutbildningen utvecklades samt testades av en referensgrupp har detta förfaringssätt inte upprepats. Detta baseras på att de tidigare enkäterna till de nyutexaminerade grundutbildade sjuksköterskor och chefer har utvecklats gemensamt av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Lunds universitet, Sophiahemmet Högskola och Mittuniversitetet, Region Skåne, kommunförbund i Skåne, Jämtlands, Västernorrlands och Stockholms län samt landsting i Jämtlands, Västernorrlands och Stockholms län. Inledningsvis tog företrädarna för respektive region/landsting och kommunförbund kontakter med chefer, medicinsk ansvariga sjuksköterskor och nyutexaminerade sjuksköterskor i verksamheter inom vården både i kommuner och landsting. Enkäternas utformning utgjordes av diskussioner i utvecklingsråd, fokusgrupper, övriga gruppdiskussioner, andra enkätundersökning mm. Efter genomgång och diskussion av utformad enkät ansågs denna av författarna även vara fullgod för att användas i föreliggande alumni-undersökning inom barnmorske- samt specialistsjuksköterskeprogrammet. Enkät Enkäten innehöll 39 färdigheter som en nyutexaminerad barnmorska samt specialistutbildad sjuksköterska anses behöva kunna inom de aktuella områden. Enkätfrågorna handlar om krav, i vilken utsträckning de förekommer i arbetet och hur väl utbildningarna svarar upp emot kraven, övergången mellan utbildning och arbetsliv, introduktion, fortsatt utbildning samt styrkor och svagheter i utbildningen. Frågorna är till största delen desamma till nämnda sjuksköterskegrupper och chefer. Enkäterna var utformade med fasta svarsalternativ med möjligheter till kommentarer. Totalt är det 19 frågor i enkäten till barnmorskor/sjuksköterskor och 16 frågor till chefer. Vad gäller kraven i arbetet och bedömningen av utbildningen kom barnmorskorna/ 4

48 specialistsjuksköterskorna dels att ange i vilken utsträckning krav på de 39 färdigheterna ingick i deras nuvarande arbete samt dels bedöma hur den färdighetsträning de fick i sin barnmorske/specialistsjuksköterskeutbildning svarade upp mot dessa krav. Båda bedömningarna görs utifrån en fyragradig skala. Det fanns även möjlighet att ange om färdigheten inte var relevant för arbetet eller att träning av färdigheten inte förekom i utbildningen. Cheferna fick på motsvarande sätt bedöma dels i vilken utsträckning krav på dessa färdigheter för nämnda barnmorskor-/specialistsjuksköterskor förekom på deras arbetsplats och dels bedöma hur barnmorskornas/specialistsjuksköterskornas kunskaper och färdigheter motsvarade dessa krav. Urvalet av cheferna kom att inkluderas utifrån funktion som enhetschef, avdelningschef eller motsvarande i verksamheter där nyutexaminerade barnmorskor/ specialistsjuksköterskor framför allt arbetar. Det är alltså inte respektive enskild nyutexaminerad barnmorskas/specialistsjuksköterskas chef som tillfrågades, utan ett urval chefer inom vården utifrån specialiseringar. Urvalet kommer att göras/är gjort med företrädare för arbetsgivarna (SKL). 5

49 Resultat Både avnämare (Chefer) och alumner har erhållit en ordinarieförfrågan samt 3 påminnelser. För alumnerna utdelades sista utskicket i pappersform. Totalt antal svar (både alumner och chefer) blev 286 varav 86.2% (n=175) Kvinnor och 13.3% (n=27) män. Till Alumner skickades totalt 348 enkäter, varav 5st återkom som bounced . Utav kvarvarande 343 förmodade framkomna blev svarsfrekvensen 59 % (n=203). Av dessa svarande är det en Alumn som inte svarat på fråga 6 och 7, två som inte svarat på fråga 7. Dessvärre har det blivit fel fråga kring behov i arbetslivet gällande socialtjänstlagen vilket innebar två likadana frågor efter varandra förekom därför har denna fråga utelämnats i vidare analys. Av utvalda Chefsrepresentanter blev 156 tillfrågade. Tjugonio (29) enkäter utgår genom bouncad eller med av anledning att respondenter ej anser sig kunna svar pga.: ny chef, inga nyutbildade, diverse andra anledningar samt att de redan svarat på 1-2 enkäter (dvs troligtvis att de erhållit flera gånger). De återstående besvarade enkäterna (n=63) innebär en svarsfrekvens på 49 %. Bakgrundsuppgifter redovisas nedan under respektive ställd fråga utifrån enkät. Bakgrundsuppgifter Kön Alumner Chefer % # % # Kvinnor Män ? Fråga 3, Alumner. Har du arbetat som barnmorska/specialistsjuksköterska efter din utbildning? Ja 95.1% (n=193)- Nej 3.5% (n=7). 6

50 Fråga 3, Chefer. Vilken organisation tillhör Din verksamhet? % # Landsting 49.2% 31 Privat 47.6% 30 Annan 3.17% 2 Summa 100% 63 Fråga 4, Alumner. När avslutade Du din barnmorske- /specialistsjuksköterskeutbildning? % # A) Utbildningen avslutad 30.5% 62 januari 2009 B) Utbildningen avslutad 22.7% 46 juni 2009 C) Utbildningen avslutad 17.7% 36 januari 2010 D) Utbildningen avslutad 14.3% 29 juni 2010 E) Annan 12.8% 26 F)? 1.97% 4 Summa 100% 203 Fråga 4, Chefer. Vilken specialitet representerar Du? % # A) Ambulanssjukvård 12.7% 8 B) Anestesisjukvård 12.7% 8 C) Barnmorska 14.3% 9 D) Barnsjukvård 14.3% 9 E) Distriktssköterska 25.4% 16 F) Intensivvård 9.52% 6 G) Okologisk pall vård 0% 0 H) Operationssjukvård 7.94% 5 I) Psykiatrisk vård 0% 0 J) Vård av äldre 1.59% 1 K)? 1.59% 1 Summa 100% 63 7

51 Fråga 5, Alumner. Vilken specialistutbildning genomförde Du? % # A) Ambulanssjukvård 13.3% 27 B) Anestesisjukvård 12.3% 25 C) Barnmorska 16.7% 34 D) Barnsjukvård 4.93% 10 E) Distriktssköterska 27.1% 55 F) Intensivvård 10.8% 22 G) Okologisk pallitaiv 2.96% 6 vård H) Operationssjukvård 5.42% 11 I) Psykiatrisk vård 6.4% 13 Summa 100% 203 Fråga 6 i Alumnenkät respektive Fråga 12 i Chefsenkät kring barnmorske/specialistutbildningen (frågor n=38, Bilaga 1 och 2). Ange hur Du bedömer den färdighetsträning Du fick i din barnmorske- /specialistutbildning vad det gäller att kunna (Alumner), i förhållande till vad Chefer bedömer att nyutexaminerade studenters kunskaper och färdigheter motsvarar arbetets krav. Totalt (sammanlagt medelvärde Mkt nöjd och Ganska nöjd) anger Alumner i högre grad nöjdhet (84 vs 78 %), angående deras Färdighetsträning (Fråga 6 i Alumnenkät) än vad cheferna anger att studenternas kunskaper motsvarar arbetets krav (Fråga 12 i Chefsenkät). De frågor Alumner anger högst total nöjdhet är: Att kunna Tillgodose patienternas omvårdnadsbehov, Se patienterna i ett helhetsperspektiv samt Samverka med andra professioner. Till de frågor Chefer angav högts nöjdhetsskattning angående att studenternas kunskaper motsvarade arbetets krav var: Tillgodose patienternas vårdbehov, Rapportera förändringar samt Samverka med andra professioner (Tabell 1). 8

52 Tabell 1. Sammanlagt medelvärde högst skattade relativa frekvenser (%) Mkt nöjd och Ganska nöjd, angående Alumners och chefers skattning av studenternas Färdighetsträning samt hur studenternas kunskaper motsvarar arbetets krav. Relativ frekvens angiven kursivt inom parantes motsvarande värde, men Ej högst skattat. Alumner Chefer Tillgodose patienternas omvårdnadsbehov Se patienterna i ett 93 (79) helhetsperspektiv Rapportera förändringar (88) 93 Samverka med andra professioner Totalt Mkt nöjd och Ganska nöjd (n=37 frågor) Definierad lägst medelvärde Mkt nöjd och Ganska nöjd angående färdighetsträning angav Alumnerna frågorna att: Hantera medicintekniska produkter och apparatur enligt gällande regelverk, Arbeta miljömedvetet samt att Handleda studenter. Chefer angav lägst medelvärde utifrån färdigheter såsom att Arbeta kostnadseffektivt, Handleda studenter samt Handleda medarbetare (Tabell 2). Tabell 2. Sammanlagt medelvärde lägst skattade relativa frekvenser (%) Mkt nöjd och Ganska nöjd, angående Alumners och chefers skattning av studenternas Färdighetsträning samt hur studenternas kunskaper motsvarar arbetets krav. Relativ frekvens angiven kursivt inom parantes motsvarande värde, men Ej lägst skattat. Alumner Chefer Hantera medicintekniska 70 (81) produkter och apparatur enligt gällande regelverk Arbeta miljömedvetet 62 (68) Handleda studenter Arbeta kostnadseffektivt (72) 64 Handleda medarbetare (72) 67 9

53 Fråga 7 i Alumnenkät respektive fråga 11 i Chefsenkät, kring arbetslivet. Fråga 7 i Alumnenkät; Ange nedan, hur du bedömer att du i ditt nuvarande arbete ska kunna respektive fråga 11 i Chefsenkät; I vilken utsträckning förekommer följande arbetsuppgifter för nyutexaminerad barnmorskor-/specialistsjuksköreskor på Din arbetsplats? Totalt (sammanlagt medelvärde Till mkt stor del och Till stor del) bedömer Alumner i högre grad att De skall kunna förmågor (78 vs 67 %) angående deras arbete än vad Cheferna anger att förekommande arbetsuppgifter finns. Till de frågor Alumner högst anger att arbetsuppgifter förekommer är: Att kunna Kommunicera med patienter och närstående på ett respektfullt och empatiskt sätt, Se patienterna i ett helhetsperspektiv samt Självständigt interagera och använda kunskaper. Till de frågor Chefer angav högts, att förekommande arbetsuppgifter finns var: Göra riskbedömning, Rapportera förändringar samt Arbeta enligt riktlinjer för vårdhygien (Tabell 3). Tabell 3. Sammanlagt medelvärde högst skattade relativa frekvenser (%) Till mkt stor del och Till stor del, hur Alumner bedömer att i deras arbete de skall kunna och chefers bedömning att förekommande arbetsuppgifter finns i arbetet. Relativ frekvens angiven kursivt inom parantes motsvarande värde, men Ej högst skattat. Alumner Chefer Kommunicera med 91 (78) patienter och närstående på ett respektfullt och empatiskt sätt Se patienterna i ett helhetsperspektiv Självständigt interagera och 91 (79) använda kunskaper Göra riskbedömning (71) 85 Arbeta enligt riktlinjer för (84) 84 vårdhygien Totalt Till mkt stor del och Till stor del (n=36 frågor)

54 Definierad lägst sammanlagt medelvärde Till mkt stor del och Till stor del angående hur Alumner bedömer att i deras arbete de skall kunna var att: Handleda studenter, Genomföra hälsobefrämjande och förebyggande arbete samt att Medverka till att förbättra vården utifrån aktuell kunskap. Chefer angav lägst medelvärde utifrån att förekommande arbetsuppgifter finns i arbetet såsom att: Handleda medarbetare, Identifiera behov av hälsobefrämjande och förebyggande arbete samt Genomföra hälsobefrämjande och förebyggande arbete (Tabell 4). Tabell 4. Sammanlagt medelvärde lägst skattade relativa frekvenser (%) Till mkt stor del och Till stor del, hur Alumner bedömer att i deras arbete de skall kunna och chefers bedömning att förekommande arbetsuppgifter finns i arbetet. Relativ frekvens angiven kursivt inom parantes motsvarande värde, men Ej lägst skattat. Alumner Chefer Handleda studenter 62 (38) Genomföra hälsobefrämjande och förebyggande arbete Medverka till att förbättra 61 (60) vården utifrån aktuell kunskap Genomföra (67) 44 hälsobefrämjande och förebyggande arbete Handleda medarbetare (65) 27 Efter utbildningen Fråga 8 i Alumnenkät: I vilken utsträckning anser Du att examinationerna under utbildningen fokuserade på sådan kompetens som Du behöver som yrkesverksam? % # A) Till mycket stor del 26.1% 53 B) Till stor del 43.3% 88 C) Till viss del 27.1% 55 D) Inte alls 1.97% 4 E)? 1.48% 3 Summa 100%

55 Fråga 9 i Alumnenkät: Är Du nöjd med Din barnmorske-/specialistutbildning? % # Ja 95.6% 194 Nej 3.45% 7? 0.985% 2 Summa 100% 203 Fråga 11 i Alumnenkät: Är Du nöjd med val av lärosäte? % # Ja 92.1% 187 Nej 5.91% 12? 1.97% 4 Summa 100% 203 För Resultat övriga frågor i Alumnenkät hänvisas till Bilaga 1. Resultat Övriga frågor i Chefsenkät. Fråga 13 i Chefsenkät. Vilka styrkor finns med dagens barnmorske- /specialistutbildning? Tre slumpmässigt utvalda kommentarer (n=28): - Omvårdnadinriktad, dokumentations- och forskningsinriktad - Studenter självständiga men inser sina begränsningar - God förberedelse inom teoretiskt område Fråga 14 i Chefsenkät. Vilka svagheter finns med dagens barnmorske- /specialistutbildning? Tre slumpmässigt utvalda kommentarer (n=24) - Verklighetsanknytning till den kliniska verkligheten - Lite praktisk övning, mycket vetenskap 12

56 - För kort utbildning och för lite praktik. För mycket forskningsinriktad i förhållande till utbildningslängd. Fråga 15 i Chefsenkät. Hur tycker Du att övergången mellan barnmorske- /specialistutbildningen och arbetsliv skulle kunna utvecklas? Tre slumpmässigt utvalda kommentarer (n=27): - Införa typ allmäntjänstgöring eller ändra till att specialistutbildningen ligger inom den 2-åriga modellen, utbildning 50% och 50% tjänstgöring - Praktik ger färdighet. Teori kombinerat med längre praktik då ges det möjlighet att omsätta kunskap till praktik och tidigare erfarenhet - Mer praktik, längre utbildning För Resultat övriga frågor i Chefsenkät hänvisas till Bilaga 2. Sammanfattning Då svarsfrekvenserna i föreliggande Alumn- samt avnämarundersökning är måttlig bör slutsatser formuleras med en viss försiktighet. Syftet med undersökningen har varit fokuserad på om barnmorske- respektive lärosätets specialistutbildningar matchar den vardag som studenterna mötte i arbetslivet. Frågornas utformning kan diskuteras men är trots allt designade genom ett samarbete med Lunds universitet, Sophiahemmets högskola, Mittuniversitet, Region Skåne, kommunalförbundet i Skåne, Jämtlands, Västernorrlands och Stockholms läns samt landsting i Jämtlands, Västernorrlands och Stockholms vilket borde medföra fullgod pragmatisk validitet. Liksom i tidigare uppföljning inom grundutbildning (2010) innehöll enkäten två delar, dels enkät till tidigare studenter samt dels till första linjens chefer inom berörda verksamheter, utvalda av företrädare för Region Skånes personalförsörjning. I denna rapport redovisas specifikt sammanlagt medelvärde högst skattade relativa frekvenser 13

57 Mkt nöjd och Ganska nöjd, angående Alumners och chefers skattning av studenternas Färdighetsträning samt hur studenternas kunskaper motsvarar arbetets krav samt också sammanlagt lägst skattade medelvärde relativa frekvenser Till mkt stor del och Till stor del, hur Alumner bedömer att i deras arbete de skall kunna och chefers bedömning att förekommande arbetsuppgifter finns i arbetet. Anledningen till att Inte specifikt redovisa de lägst angivna värden inom Ganska missnöjd samt Mycket missnöjd och Till viss del samt Inte alls, är att 194 Alumner (95.6 %) av 203 respondenter är nöjda med sin utbildning. Sammanfattningsvis kan följande slutsatser ifrån Alumner och chefer nyanseras: Det föreligger en hög grad av samstämmighet i de summerade svaren ifrån Alumner och chefer (Bilaga 1), dock skattar sig Alumner generellt högre att vara förbered för yrket än vad avnämare anser att de är förberedda. Generellt sätt är Alumnerna mycket nöjd med sin barnmorske- /specialistutbildning vid nämnt lärosäte. Utbildningarna svarar upp mot de krav som ställs på Alumnerna inom Region Skånes verksamheter. Speciellt framhölls att Alumnerna på ett förtjänstfullt sätt Kommunicerar med patienter och närstående på ett respektfullt och empatiskt sätt, Ser patienterna i ett helhetsperspektiv samt Samverkar med andra professioner. Avnämarna ansåg att styrkorna med dagens barnmorske-/specialistutbildning är att de är Omvårdnadinriktade, dokumentations- och forskningsinriktade med goda förberedelser inom respektive teoretiska områden. 14

58 Till de områden inom utbildningarna där förbättringsmöjligheter antyds ifrån avnämarna var: Att Handleda studenter och medarbetare samt att Arbeta kostnadseffektivt och förebyggande. Till svagheterna antyds Verklighetsanknytning till den kliniska verkligheten, för Lite praktisk övning samt att de anser För kort utbildning. 15

59 Lunds universitet Medicinska fakulteten Avdelningen för omvårdnad Anneli Jönsson, universitetsadjunkt Patientsäkerhet i sjuksköterskeprogrammet Patientsäkerhet i Sjuksköterskeprogrammet fr.o.m. hösten 2012 Programmet utgår från sjuksköterskans kärnkompetenser och en av kärnkompetensen är patientsäkerhet. Säker vård, som innebär att förhindra vårdskador genom att aktivt arbeta riskförebyggande och därmed bidra till patienters säkerhet och trygghet. Kurs/termin Kursmål Läraktivitet Examination SJSD10/T1 SJSD11/T1 Reflektera över professionsbegreppet och modeller om profession i relation till egna föreställningar Redogöra för vanligt förekommande mikroorganismer samt hur de sprids och påverkar hälsa och ohälsa Föreläsning: Introduktion om patientsäkerhet Anneli Jönsson Skriftlig gruppuppgift: (A) jämföra nationella och internationella strategier/styrdokument om patientsäkerhet (B) beskriva sjuksköterskeyrkets skyldigheter med fokus på patientsäkerhet Föreläsning: Allmän bakteriologi och virologi Genomförs som en skriftlig inlämningsuppgift. SJSD14/T2 Systematiskt sammanfatta säkerhetsåtgärder från nyföddhetsperioden till ålderdomen. Planera för och dokumentera åldersanpassade strategier för att upprätthålla personens säkerhet såväl inom det egna hemmet som inom primärvård och kommunal hälso och sjukvård. SJSD15/T3 Redogöra för lagstadgade skyldigheter och rättigheter att ta del av patientdata inom en vårdenhet Beräkna, förbereda och administrera läkemedel Förbereda, genomföra och utvärdera Ej fastställt Ej fastställt

60 Lunds universitet Medicinska fakulteten Avdelningen för omvårdnad Anneli Jönsson, universitetsadjunkt personcentrerade omvårdnads och medicinska åtgärder utifrån tekniska, hygienska föreskrifter samt författningar om patientens säkerhet SJSD19/T4oT5 Standardvårdplan, kvalitetsindikatorer Ej fastställt SJSD18/T5 Ej fastställt SJSD21/T6 VFU, SJSD12/ T1, T2,T3 Kontrastera olika kommunikationstekniker som fokuserar på patientens behov Beräkna administrering av läkemedel på ett säkert sätt Beskriva metoder för att bedöma en patientens risk för skada Jämföra strategier för att behandla trycksår, främja sårläkning och förhindra komplikationer vid sårläkning Positionera, förflytta och mobilisera patienter på ett säkert och ergonomiskt sätt Använda medicinsk teknik för att främja hälsa och förebygga komplikationer Ej fastställt Sjuksköterskeprogrammet från termin 2 till termin 6 (start våren 2012) Kurs/termin Kursmål Läraktivitet Examination SJSA17/T3 redogöra för faktorer av betydelse för uppkomsten och läkningen av sår redogöra för faktorer av betydelse för adekvat näringstillförsel Diskutera säkerhetsfaktorer under ordinarie Vårdseminarier som hålles under VFU perioden VFU VFU bedömningskriterier vid vårdseminarium

61 Lunds universitet Medicinska fakulteten Avdelningen för omvårdnad Anneli Jönsson, universitetsadjunkt SJSB23/T4 identifiera riskfaktorer för uppkomsten av sår samt faktorer av betydelse för läkningen av sår förebygga sänglägeskomplikationer utföra medicintekniska moment under handledning och medverka vid funktionskontroll av utrustning under handledning hantera och administrera läkemedel samt tillämpa läkemedelsberäkning Planera och utvärdera systematiskt kvalitetssäkringsarbete Föreläsning om risk och händelseanalys, patientsäkerhetskultur Individuell tentamen SJSB28/T6 beräkna, förbereda och administrera läkemedel på ett säkert sätt utöva ledarskap i patientnära vård i interaktion med patient, närstående och vårdteam argumentera för sjuksköterskans roll som företrädare för patienten och som ska bevaka dennes rättigheter och tillgodose behov i omvårdnadsprocessen (patient advocacy) VFU Föreläsning om Lex Maria, händelseanalys Samverkansdag

62 Rapport från Examinationskommittén grundnivå 2012 Aktivitet i förhållande till uppdrag Uppdrag Hålla sig á jour med den internationella utvecklingen inom området examination Överblicka examinationer inom programmet och stimulera lärarna att variera examinationsformerna så att studenten testas på olika aspekter av sina kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Utvecklingsarbete för programövergripande examinationer ska prioriteras. Kontrollera att de mål sonm framgår av examensordningen uppnås och examineras. Stödja lärarna med rådgivning av kommittéerna och bedöma validitet och reliabilitet. Aktivitet Inget att rapportera Nya kursböcker har utvecklats för termin 1 och 2 i nya sjuksköterskeprogrammet där en variation av examinationsformer är säkerställd och där bedömningskriterier finns formulerade för obligatoriska lärkativiteter och examinationer. Detta arbete bevakas av kommitténs ordförande som också uppbär rollen som projektledare för framtagandet av ett nytt sjuksköterskeprogram. Bedömningskriterier för examensarbetet på kandidatnivå har använts och följts upp med slutsatsen att de fungerar väl vid examination av uppsatser. Nytt är utveckling av bedömningskriterier för projektplan inför kandidatuppsats (termin 4 i grundutbildningen). Dessa kommer att användas från vårterminen 2013 I det nya sjuksköterskeprogrammet har generella bedömningskriterier för skriftlig och muntlig presentation använts och fungerar väl i relation till olika examinationsformer. Dessa kriterier kan användas genom hela programmet. Fortsatt uppföljning av dessa bedömningskriterier sker under våren Kontroll av detta har genomförts avseende första årets kurser i nya sjuksköterskeprogrammet. Kursansvariga, examinatorer i synnerhet och övriga lärare i allmänhet ges stöd avseende kursplaner, kursböcker och examinationsformer av kommitténs ordförande och övriga ledamöter. Lund Anna Forsberg- ordförande Anna Forsberg E post: anna.forsberg@med.lu.se

63

64

65

66

67 Nämnden för Omvårdnadsutbildningar Bedömningskriterier för magisteruppsats Instruktioner för användning: Bedömningskriterierna används som ett underlag för vad som krävs för att uppnå betyget godkänt. För varje kriterium skriver examinator kommentarer om godkänd alternativt vad som behöver kompletteras/åtgärdas för att uppnå betyget godkänt (inom 10 dagar). Betyg och ett sammanfattande omdöme av uppsatsen noteras på första sidan. Student: Examinator: Sammanfattande omdöme av uppsatsen: Datum: Godkänd Komplettering inom 10 dagar Underkänd Bedömningskriterier för magisteruppsats Gäller från

68 Bedömningskriterier för examensarbete på magisternivå Problemområde, bakgrund och syfte Betyg godkänd Betyg Examinatorns kommentar Problemområdet är introducerat. Det valda forskningsproblemet är problematiserat, motiverat och avgränsat utifrån aktuellt forskningsläge, samt har relevans för den aktuella utbildningsinriktningen (för fristående magisterutbildning accepteras en mera allmän förankring i professionsfältet). Förankringen i tidigare kunskap/forskning/styrdokument i bakgrunden är tydlig och anknyter till problemområdet samt är balanserad till omfattning och djup. Referenslitteraturen är relevant samt innefattar bredd och djup. Förankring i teori och centrala begrepp är tydlig och anknyter på ett adekvat sätt till problemområdet. Syfte och frågeställningar är relevanta för vetenskapsområdet, klart formulerade och avgränsade i relation till forskningsproblemet. Metod Metodvalet är motiverat och relevant i förhållande till syfte och frågeställningar och förankrat i metodlitteratur. Urvalet är beskrivet och motiverat. Eventuellt bortfall/bortfallsanalys (om relevant) är beskrivet. Datainsamlingen är klart beskriven så att man tydligt kan följa tillvägagångssättet. Analysen av data är stringent och transparant beskriven (en röd tråd finns både i struktur och innehåll och analysen kan följas steg för steg). Analysen är förankrad i metodlitteratur och kopplad till teori eller modell (om relevant). Forskningsetiska överväganden är beskrivna i relation till undersökningsgruppen.

69 Resultat Analysen av data är korrekt och systematiskt genomförd enligt vald metod. Resultatredovisningen är strukturerad och presenterad i relation till syfte och frågeställningar. Figurer/tabeller/citat förtydligar resultatredovisningen samt är balanserade i förhållande till texten. Diskussion Styrkor och svagheter i metoden i relation till resultatet diskuteras med ett reflekterande och kritiskt förhållningssätt. Studiens validitet/trovärdighet diskuteras. Huvudfynd från resultatet diskuteras med ett reflekterande och kritiskt förhållningssätt i relation till aktuellt forskningsläge och i relation till begrepp, teori och modell (om relevant). Konklusioner och implikationer för praxis redovisas i relation till resultatet. Diskussionen är logisk, konsekvent i argumentationen och trovärdig. Läsbarhet och helhet Arbetet är skrivet på korrekt vetenskapligt språk med kommunikativ tydlighet och röd tråd igenom hela arbetet, inklusive relevant titel. Abstraktet sammanfattar uppsatsens alla delar och 3 7 relevanta keywords finns angivna. Källor, källhänvisningar och citat är korrekt redovisade enligt valt referenshanteringssystem.

70 VMFNX1, Psykiatriska sjukdomstillstånd I, 15,0 högskolepoäng Psychiatric Disorders I, 15.0 credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är granskad av Nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med Utbildningsområde: Medicinskt 100% Ansvarig institution: Inst för hälsa, vård och samhälle 2. Allmänna uppgifter Kursen ingår som en valbar teoretisk kurs i Masterprogrammet i medicinsk vetenskap, 120 hp, men kan även läsas som fristående kurs. Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar). Huvudområde Omvårdnad Medicin Arbetsterapi Sjukgymnastik Fördjupning A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav 3. Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna utifrån kurslitteraturen förklara hur urval, diagnostiska system och sjukdomsduration påverkar incidens, prevalens och sjukdomsrisk i psykiatriska epidemiologiska undersökningar förklara psykiatriska sjukdomars etiologi, patogenes och diagnostik utifrån ett stress- och sårbarhetsperspektiv

71 2/ 3 värdera och motivera psykofarmakologiska, somatiska, psykologiska och psykosociala behandlingsprinciper förklara samband mellan psykosociala faktorer, missbruk, somatiska sjukdomstillstånd och suicid relaterat till psykisk ohälsa sammanfatta och motivera lagars, författningars och säkerhetsföreskrifters tillämpning relaterat till psykiatrisk vård Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall studenten kunna argumentera för och motivera användandet av evidensbaserad psykiatrisk vård och behandling föreslå relevant information om psykisk ohälsa och dess behandling till patienter och närstående Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs skall studenten kunna värdera såväl sårbarhets- som skyddsfaktorers betydelse för psykisk hälsa utifrån en etisk problemställning argumentera för och emot olika omvårdnadsåtgärder utifrån ett empiriskt kunskapsperspektiv reflektera kring teorier och metoder som används inom psykiatrisk vård 4. Innehåll Epidemiologi Psykopatologi vid psykotiska sjukdomstillstånd, personlighetsstörningar Samsjuklighet Psykofarmakologi Psykologiska och psykosociala behandlingsmetoder Lagstiftning och författningskunskap Rättspsykiatri Delkurser 2. Psykossjukdomar I, 2,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 1. Personlighetsstörningar I, 2,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 4. Psykossjukdomar II, 9,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 3. Psykofarmakologisk behandling I, 2,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 5. Undervisning och examination Undervisning Undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. Olika läraktiviteter används, såsom individuellt arbete, läraktiviteter i grupp, seminarier och föreläsningar. Examination Numreringen av examinationsformerna motsvarar numreringen av provmomenten ovan.

72 3/ 3 1. Skriftlig individuell uppgift med kollegial granskning 2. Skriftlig individuell uppgift med kollegial granskning 3. Skriftlig individuell uppgift med kollegial granskning 4. Skriftlig individuell tentamen Vid omexamination kan examination i grupp ersättas av individuell examination. För varje provmoment anordnas en ordinarie och två omexaminationer. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå ytterligare examination. Antalet examinationstillfällen är begränsat till totalt sex för varje provmoment. Om studenten genomfört sex underkända examinationer inom samma provmoment ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Student som underkänts vid två examinationstillfällen kan, hos programdirektören, begära byte av examinator. 6. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd, Godkänd. För godkänd kurs krävs att alla provmoment är godkända. 7. Förkunskapskrav Examen från arbetsterapeut-, sjukgymnast- röntgensjuksköterske- respektive sjuksköterskeprogrammet motsvarande kandidatexamen (180 hp) alternativt motsvarande kompetens inom medicinsk vetenskap. 8. Litteratur Se bilaga. 9. Övrigt Undervisningsspråk: Svenska. Moment på engelska kan förekomma.

73 Litteratur - Psykiatriska sjukdomstillstånd I, 15 hp Brunt, D & Hansson, L (red). (senaste upplaga) Att leva med psykiska funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. Cullberg J. (senaste upplaga) Psykoser: ett integrerat perspektiv. Stockholm: Natur & Kultur. Herlofson J, Ekselius L, Lundh LG, Lundin A, Mårtensson B, Åsberg M. (Senaste upplaga) Psykiatri. Lund: Studentlitteratur. Kamphuis J H, Emmelkamp P. (senaste upplaga) Personlighetsstörningar. Lund: Studentlitteratur. Kåver A. (senaste upplaga) KBT i utveckling en introduktion till kognitiv beteendeterapi. Stockholm: Natur & Kultur. Laraia T. Stuart G W (senaste upplaga) Principles and Practice of Psychiatric Nursing. St Louis: Mosby. Nasrallah, H A, Meyer J M (senaste upplaga) Medical illness and Schizophrenia. Washington, DC: American Psychiatric Publishing Inc. Ottosson, J-O (senaste upplaga) Psykiatri. Stockholm: Liber. Palmkron Ragnar, Å (senaste upplaga) KBT kognitiv beteendeterapi: komma på bättre tankar. Lund: Argos/Palmkrons förlag. Socialstyrelsen. Effekter av psykosociala insatser för personer med schizofreni eller bipolär sjukdom. En sammanställning av systematiska översikter. Stockholm: Socialstyrelsen Topor A (senaste upplaga) Vad hjälper?: vägar till återhämtning från svåra psykiska problem. Stockholm: Natur & Kultur. Avhandlingar och vetenskapliga artiklar tillkommer.

74 VMFNXX, Psykiatriska sjukdomstillstånd II, 7,5 högskolepoäng Psychiatric Disorders II, 7.5 credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är granskad av Nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med Utbildningsområde: Medicinskt 100% Ansvarig institution: Inst för hälsa, vård och samhälle 2. Allmänna uppgifter Kursen ingår som en valbar teoretisk kurs i Masterprogrammet i medicinsk vetenskap, 120 hp, men kan även läsas som fristående kurs. Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar). Huvudområde Medicin Fördjupning A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav 3. Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna identifiera och särskilja olika typer av ångesttillstånd och deras behandling identifiera och särskilja vanliga barnpsykiatriska tillstånd, och deras behandling förklara samband mellan drogeffekter och abstinenssymtom samt föreslå akuta och långsiktiga behandlingsinsatser vid missbruk Färdighet och förmåga

75 2/ 3 Efter avslutad kurs skall studenten kunna argumentera för och motivera användandet av evidensbaserad psykiatrisk vård och behandling utifrån ett kunskapsperspektiv diskutera kring sambanden mellan psykisk ohälsa och drogmissbruk Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs skall studenten kunna utifrån ett etiskt och personcentrerat förhållningssätt argumentera för och emot olika omvårdnads- och behandlingsinsatser 4. Innehåll Barnpsykiatri Ångestsyndrom Missbruk Psykofarmakologi Psykologiska och psykosociala behandlingsmetoder Delkurser 4. Vård och behandling, 4,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 2. Vård vid ångesttillstånd, 1,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 3. Vård vid drogmissbruk, 1,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 1. Barnpsykiatrisk vård, 1,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 5. Undervisning och examination Undervisning Undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. Olika läraktiviteter används, såsom individuellt arbete, läraktiviteter i grupp, seminarier och föreläsningar. Examination Numreringen av examinationsformerna motsvarar numreringen av provmomenten ovan. 1. Skriftlig individuell uppgift med kollegial granskning 2. Skriftlig individuell uppgift med kollegial granskning 3. Skriftlig individuell uppgift med kollegial granskning 4. Skriftlig individuell tentamen Vid omexamination kan examination i grupp ersättas av individuell examination. För varje provmoment anordnas en ordinarie och två omexaminationer. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå ytterligare examination. Antalet examinationstillfällen är begränsat till totalt sex för varje provmoment. Om studenten genomfört sex underkända examinationer inom samma provmoment ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Student som underkänts vid två examinationstillfällen kan, hos programdirektören, begära byte av examinator.

76 3/ 3 6. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd, Godkänd. För godkänd kurs krävs att alla provmoment är godkända. 7. Förkunskapskrav Examen från arbetsterapeut-, sjukgymnast- röntgensjuksköterske- respektive sjuksköterskeprogrammet motsvarande kandidatexamen (180 hp) alternativt motsvarande kompetens inom medicinsk vetenskap. 8. Litteratur Se bilaga. 9. Övrigt Undervisningsspråk: Svenska. Moment på engelska kan förekomma.

77 Litteratur Psykiatriska sjukdomstillstånd II, 7,5 hp Herlofson J, Ekselius L, Lundh LG, Lundin A, Mårtensson B, Åsberg M. (senaste upplaga) Psykiatri. Lund: Studentlitteratur. Kåver A. (senaste upplaga) KBT i utveckling en introduktion till kognitiv beteendeterapi. Stockholm: Natur & Kultur. Laraia T. Stuart G W (senaste upplaga) Principles and Practice of Psychiatric Nursing. St Louis: Mosby. Ottosson, J-O (senaste upplaga) Psykiatri. Stockholm: Liber. Gillberg C. Hellgren L. (senaste upplaga) Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholm Natur & Kultur. Palmkron Ragnar, Å (senaste upplaga) KBT kognitiv beteendeterapi: komma på bättre tankar. Lund: Argos/Palmkrons förlag. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård vägledning för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och beroendeproblem. Stockholm: Socialstyrelsen Avhandlingar och vetenskapliga artiklar tillkommer.

78 VMFNXX, Socialpsykiatriska arbetssätt, 7,5 högskolepoäng Psychosocial Interventions, 7.5 credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är granskad av Nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med Utbildningsområde: Vård 100% Ansvarig institution: Inst för hälsa, vård och samhälle 2. Allmänna uppgifter Kursen ingår som en valbar teoretisk kurs i Masterprogrammet i medicinsk vetenskap, 120 hp, men kan även läsas som fristående kurs. Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar). Huvudområde Omvårdnad Sjukgymnastik Medicin Arbetsterapi Fördjupning A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav 3. Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna identifiera och reflektera över den psykiatriska sjukvårdens och socialtjänstens vårdansvar utifrån socialtjänstlagen (SoL) och lagen om särskilt stöd och service (LSS) kritiskt granska tillgänglighet och utbud av psykosociala insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning

79 värdera hur attityder, fördomar och diskriminering kan påverka återhämtningsprocessen hos personer med psykisk funktionsnedsättning 2/ 3 Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall studenten kunna genomföra ett empiriskt arbete utifrån det egna professionsområdet och utifrån detta muntligt och skriftligt redogöra för tillgänglighet och utbud av evidensbaserade psykosociala insatser riktade till psykiskt funktionsnedsatta bistå patienter och närstående med information om stödinsatser och aktivt medverka till att patienten får sina rättigheter i samhället tillgodosedda Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs skall studenten kunna utifrån ett kunskapsperspektiv reflektera över livsvillkoren för personer drabbade av psykisk funktionsnedsättning inta ett förhållningssätt som gynnar aktiv brukarmedverkan i vården och som motverkar stigmatisering 4. Innehåll Den socialpsykiatriska vårdorganisationen Tidig intervention Psykopedagogisk intervention Rehabilitering Social färdighetsträning Lagar och författningar Delkurser 2. Evidensbaserade psykosociala insatser, 2,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 1. Kommunal socialpsykiatri, 5,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 5. Undervisning och examination Undervisning Undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. Olika läraktiviteter används, såsom individuellt arbete, läraktiviteter i grupp, seminarier och föreläsningar. Examination Numreringen av examinationsformerna motsvarar numreringen av provmomenten ovan. 1. Skriftlig gruppuppgift med kollegial granskning, individuell muntlig framställning vid seminarium 2. Skriftlig individuell uppgift, individuell muntlig framställning vid seminarium Vid omexamination kan examination i grupp ersättas av individuell examination.

80 För varje provmoment anordnas en ordinarie och två omexaminationer. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå ytterligare examination. Antalet examinationstillfällen är begränsat till totalt sex för varje provmoment. Om studenten genomfört sex underkända examinationer inom samma provmoment ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Student som underkänts vid två examinationstillfällen kan, hos programdirektören, begära byte av examinator. 3/ 3 6. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd, Godkänd. För godkänd kurs krävs att alla provmoment är godkända. 7. Förkunskapskrav Examen från arbetsterapeut-, sjukgymnast- röntgensjuksköterske- respektive sjuksköterskeprogrammet motsvarande kandidatexamen (180 hp) alternativt motsvarande kompetens inom medicinsk vetenskap. 8. Litteratur Se bilaga. 9. Övrigt Undervisningsspråk: Svenska. Moment på engelska kan förekomma.

81 Litteratur Socialpsykiatriska arbetssätt Burns T, Firn M (senaste upplaga) Samhällsbaserad psykiatrisk vård. Lund: Studentlitteratur. Brunt, D & Hansson, L (red). (senaste upplaga) Att leva med psykiska funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. Davidsson B (senaste upplaga) Handläggning av stöd och service till människor med funktionshinder enligt LSS och SoL. Lund: Studentlitteratur. Herlofson J, Ekselius L, Lundh LG, Lundin A, Mårtensson B, Åsberg M. (senaste upplaga) Psykiatri. Lund: Studentlitteratur. Laraia T. Stuart G W (senaste upplaga) Principles and Practice of Psychiatric Nursing. St Louis: Mosby. Ottosson, J-O (senaste upplaga) Psykiatri. Stockholm: Liber. Avhandlingar och vetenskapliga artiklar tillkommer.

82 VMFN50, Självständigt fördjupningsarbete inom omvårdnad med särskild inriktning (examensarbete), 7,5 högskolepoäng Independent Study in Nursing with Special Focus - Degree Project, 7.5 credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är granskad av Nämnden för omvårdnadsutbildning Utbildningsområde: Vård 100% Ansvarig institution: Inst för hälsa, vård och samhälle 2. Allmänna uppgifter Kursen ingår som en fördjupningskurs i Specialistsjuksköterskeprogrammet med viss inriktning för studenter som kan tillgodoräkna sig del av magisteruppsatskurs. Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar). Huvudområde Omvårdnad Fördjupning A1F, Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav 3. Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna identifiera ett problemområde med klinisk relevans för specialistområdet utifrån aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, formulera relevanta, strukturerade kliniska forskningsfrågor och kritisk använda vetenskaplig litteratur. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall studenten kunna