Plats: Sessionssalen, Juneporten, Västra Storgatan 16, Jönköping

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (1) Miljönämnden Tid: Onsdagen den 5 juni, kl Plats: Sessionssalen, Juneporten, Västra Storgatan 16, Jönköping Förhindrad ledamot inkallar själv ersättare. Ersättare har rätt att närvara oavsett sådan kallelse. Ärenden 1. Upprop 2. Protokollets justering 3. Fastställande av dagordning 4. Informationsärenden Ledningen informerar Politiken informerar Övriga frågor 5. Meddelanden avslutade ärenden 6. Meddelanden handlingar för kännedom 7. Anmälan om delegationsbeslut 8. Anmälningsärenden 9. Remiss Program för hållbar utveckling - miljö, Mn Yttrande till stadsbyggnadsnämnden över detaljplan för flerbostadshus inom fastigheten Klippan 2 och 10, Jönköpings kommun Mn MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping [email protected] Fax diariet Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn Postadress (om inget annat anges) Jönköping

2 2 (2) 11. Förbud vid vite mot utsläpp från enskilt avlopp tillhörande fastigheten Portesbo 1:3 i Jönköpings kommun Mn Förbud vid vite mot utsläpp från enskilt avlopp tillhörande fastigheten Portesbo 1:3 i Jönköpings kommun Mn Förbud vid vite mot utsläpp från enskilt avlopp tillhörande fastigheten Portesbo 1:3 i Jönköpings kommun Mn Förbud vid vite mot utsläpp från enskilt avlopp tillhörande fastigheten Bosarp 2:5 i Jönköpings kommun Mn Förbud vid vite mot utsläpp från enskilt avlopp tillhörande fastigheten Bosarp 2:5 i Jönköpings kommun Mn Yttrande över remissen En översyn inom Sevesoområdet _ förslag till en förstärkt organisation för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (SOU 2013:14) Mn Yttrande till länsstyrelsen över ansökan om tillstånd för utökning av befintlig grustäkt inom fastigheten Bottnaryds Prästgård 1:1 i Jönköpings kommun MN Yttrande över förslag till kommunalt bostadsförsörjningsprogram (KBFP) för åren Mn Delegationsordning revidering MN Provgropar gruvprojekt Norra Kärr, Tasmet AB Yttrande till stadsbyggnadsnämnden angående brygga i Barnarpasjön, Mn Verksamhets- och investeringsplan (VIP) Mn Susanne Wismén Ordförande Staffan Welander Sekreterare

3 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening VÄTTERSMÅLEN 1:10 AVLOPP - BRISTFÄLLIGA MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn HESSEL, ARNOLD O MAJ-BRITT KLACKARP 3:2 AVLOPP - BRISTFÄLLIGA FRANSSON, ÅKE BOSARP 2:5 AVLOPP - BRISTFÄLLIGA SAMUELSSON, LARS/ELLEVAD, ROGER JEFF PORTESBO 1:3 AVLOPP - BRISTFÄLLIGA JOSEFSSON, ALF BJÖRKERYD 1:3 INSPEKTION HAGBARDSSON, PER-INGEMAR BYMARKEN 2:9 KLAGOMÅL - STÖRANDE BULLER FR KLUBBLOKAL IF HALLBY FOTBOLL FLAHULT 21:42 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - FORDONSTVÄTT BILVÅRDARNA TORSVIK FLAHULT 3:234 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - INDUSTRIOMRÅDE STARK, ROGER ÖSKARET 9 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - PROVTAGNING FORDONSTVÄTT JEMAB RENT AB EDESKVARNA 4:2 KLAGOMÅL - NEDSKRÄPNING ANONYM BOTTNARYDS PRÄSTGÅRD 1:182 BOTTNARYDS IF TILLSYNSÄRENDE ENL MB - PROJEKT VATTENSKYDDSOMRÅDE UNNARYD 1:26 ANM FR TK - DRICKSVATTEN NORRA UNNARYDS SKOLAS VATTENVERK VINKELN 17 ÅTERK KONTROLL CFC AMA FASTIGHETSBOLAG KLAGOMÅL - TOMKÖRNING PÅ TORPA LEFFE ÖRNNÄSTET 3 ÅRSRAPPORT - DRIVMEDELSFÖRSÄLJNING 2011 SHELL AUTOMAT ÖVERKASTET 6 ÅRSRAPPORT - DRIVMEDELSFÖRSÄLJNING 2011 ST1 ENERGY AB BUDKAVELN 25 ÅRSRAPPORT PREEM GRÄNNAVÄGEN ÖRINGEN 14 INSPEKTION ST1 SWEDEN AB VAKAN 1 INSPEKTION ST1 SVERIGE AB ÖVERMASKINISTEN 1 INSPEKTION ST 1 SVERIGE AB

4 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening ROSENGÅRD 14 ANALYSRESULTAT MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn ROSENS BILSERVICE MASSBREV RADON INVENTERING - RADON MÅNSARPS FÖRVALTNINGS AB MASSBREV- RADON INVENTERING - RADON AB GRÄNNAHUS VÄSTANÅ 1:1 KLAGOMÅL - NEDSKRÄPNING VÄSTANÅ SLOTT AB SALA 8 INSPEKTION WÄSTGÖTA-BAGAREN I MARIESTAD AB ÖVERLÄRAREN 5 INSPEKTION RÅSLÄTTS KÖTT OCH CHARK INGERYD 8:7 INVENTERING AVLOPP BURMAN, ROBERT O CHARLOTTE INGERYD 1:51 INVENTERING AVLOPP BÄVERHOLT, MAGNUS ROSENGÅRD 14 KLAGOMÅL - HANTERING HUSKVARNAS FRUKT HALL ATTARP 2:553 INSPEKTION COOP KONSUM BANKERYD ÖNSKEDRÖMMEN 21 INSPEKTION APOTEKET UGGLAN ÖRNNÄSTET 4 INSPEKTION CURA APOTEKET - ICA MAXI TUVERYD 1:6 ANS - TILLST ATT INRÄTTA AVLOPPSANL ALBINSON, EVA MARIE FOGSVANSEN 9 INSPEKTION HETVATTENCENTRALEN LILJEHOLMEN VÅRDTRÄDET 7 INSPEKTION KRONANS DROGHANDEL GRÄNNA STENSHOLM 1:332 ANM - INST VÄRMEPUMP - BERG SAGEMAR, KJELL KAPLANEN 5 ANM - INST VÄRMEPUMP - BERG PETTERSSON, ANDERS MÄLLBY 13:65 KLAGOMÅL - RÖK FR PANNCENTRALEN HETVATTENCENTRALEN GRÄNNA ÖGONGLOBEN 15 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - INSPEKTION JÖNKÖPINGS ENTREPRENAD OCH MARKBYGGNADS AB SONARP 1:40 ANS - TILLST ATT INRÄTTA AVLOPPSANL PETTERSSON, MALIN O JOHAN

5 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn VRIXLÖSA 1:2 VISINGSÖ FRUKT TILLSYNSÄRENDE ENL MB - ÅRLIG REDOV AV BEKÄMPNINGSMEDEL LILLA ÅSA 39:5 ANM - ENL RO - KOMPOSTERING AV KÖKSAVFALL INGELSTEN, MAJ KÄLLARP 1:3 INSPEKTION ROADSTAR ÄDELGASEN 1 INSPEKTION BANKOK KÖK SONARP 1:47 ANM - INRÄTTANDE AV BDT-ANL PETERSON, EWA-BRITT SONARP 1:45 ANM - INRÄTTANDE AV BDT-ANL FRANSSON, VERONICA O JONAS ÖGGESTORP 1:23 ANS - ENL RO - DISPENS FR SOPHÄMTNING ATTARP 2:690 INSPEKTION BJÖRKÄNGENS FÖRSKOLA BROLYCKAN 1 ANALYSRESULTAT OKQ8 HUSKVARNA ÖLMSTAD 2:23 ANM - INST VÄRMEPUMP - JORD SARIAN-SJÖKVIST, MILLAN NORRAHAMMAR 33:1 INSPEKTION SLÄTTENSKOLAN NORRAHAMMAR 30:1 INSPEKTION SLÄTTENS FÖRSKOLA LÄNKEN 1 INSPEKTION PINOCCHIO, PIZZERIA CIKADAN 6 ANM - MISSTÄNKT MATFÖRGIFTNING DAL BAFFO, RESTAURANG PILTEN 8 KLAGOMÅL - MÄRKNING AV FISK COOP KONSUM KRISTINEDALSGATAN ÖVERBLICKEN 11 INSPEKTION OKQ8 TVÄTT NORRAHAMMAR 28:3 INSPEKTION GJUTARENS ÄLDREBOENDE TRÄDGÅRDSMÄSTAREN 2 INSPEKTION KONSUM GRÄNNA ÖVERINGENJÖREN 5 ÅRSRAPPORT 2012 PREEM JORDBRON PREUSSEN 20 ÅRSRAPPORT 2012 PREEM ÅSENVÄGEN

6 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening ÖDESHÖG 10 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn JOHANSSON, LINA VINKELHAKEN 5 ÅRSRAPPORT 2012 HERENCO PRESS AB GRANITEN 15 INSPEKTION MAGNUS LADULÅSSKOLAN RODDAREN 12 ANM - INST VÄRMEPUMP - BERG LENGQVIST, LARS-OLA PILTEN 13 INSPEKTION BÄCKADALSGYMNASIETS UNDERVISNINGSKÖK OCH BUTIK BJÖRKLÖVET 5 INSPEKTION GRILLHOUSE (ÖSTER) ÖKENBRUNNEN 1 MILJÖRAPPORT HAGA GALVANISERING AB HÄLJARYD 1:203 MILJÖRAPPORT TENHULTS PRESSGJUTERI AB INVITEN 8 MILJÖRAPPORT HUSKVARNA ELEKTROLYTPOLERING AB VAGNMAKAREN 7 INSPEKTION EKO JÖNKÖPING VANDRINGSMANNEN 4 INSPEKTION LIDL JÖNKÖPING ÖVERSKOTTET 1 MILJÖRAPPORT SORTERGÅRD - JÖNKÖPING MAD 1:18 MILJÖRAPPORT SORTERGÅRD - KAXHOLMEN VISINGSBORG 3:1 MILJÖRAPPORT SORTERGÅRD - VISINGSÖ SMÖRBLOMMAN 5 MILJÖRAPPORT SORTERGÅRD - KUNGSÄNGSVÄGEN LANDÅN 5 MILJÖRAPPORT SORTERGÅRD - GRÄNNA FLAHULT 21:30 MILJÖRAPPORT SORTERGÅRD - TORSVIK BACKEN 1:1 MILJÖRAPPORT SORTERGÅRD - BANKERYD ÖVERSKOTTET 1 MILJÖRAPPORT AVFALLSSEK F SORTERGÅRDARNA ROGBERGA-HULT 5:3 SKR FR LST - ANM OM HANTERING AV SPILLVATTEN HULT AVFALLSANLÄGGNING

7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening VÅRDEN 1 MILJÖRAPPORT MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn RYHOV, LÄNSSJUKHUSET ÖRIKET 2 KLAGOMÅL - MÖGLIG YOGHURT LINDAHLS MEJERIPRODUKTER RIDDERSBERG 1:15 ANALYSRESULTAT JÖNKÖPINGS BILDEMONTERING AB HÅLAN 6:5 ÅRSRAPPORT RETUR ATTARP 2:472 ÅTERK KONTROLL CFC MISSIONSKYRKAN BANKERYD GASELLEN 5 ÅTERK KONTROLL CFC HEMMAKVÄLL HUSKVARNA 5:2 ÅRSRAPPORT FJ SINTERMETAL AB SJÖÅKRA 1:10 MILJÖRAPPORT PROTON FINISHING BANKERYD AB BACKEN 1:135 MILJÖRAPPORT INWIDO PRODUKTION DÖRRAR AB FLAHULT 77:3 MILJÖRAPPORT EKMANS JÖNKÖPING AB ÖVERSKOTTET 1 MILJÖRAPPORT SIMSHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK UTLOPPET 1 MILJÖRAPPORT HUSKVARNA AVLOPPSRENINGSVERK SJÖÅKRA 1:14 MILJÖRAPPORT BANKERYDS AVLOPPSRENINGSVERK BACKEN 9:22 MILJÖRAPPORT ANZA AB GRÄNNA 5:1 MILJÖRAPPORT GRÄNNA AVLOPPSRENINGSVERK ELEVEN 4 ÅRSRAPPORT ÅTERVINNINGEN VITVAROR ÖRINGEN 14 ÅRSRAPPORT - DRIVMEDELSFÖRSÄLJNING 2012 ST1 SWEDEN AB ÖVERKASTET 6 ÅRSRAPPORT - DRIVMEDELSFÖRSÄLJNING 2012 ST1 ENERGY AB ÖRNNÄSTET 3 ÅRSRAPPORT - DRIVMEDELSFÖRSÄLJNING 2012 SHELL AUTOMAT VAKAN 1 ÅRSRAPPORT - DRIVMEDELSFÖRSÄLJNING 2012 ST1 SVERIGE AB

8 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening ÖVERMASKINISTEN 1 ÅRSRAPPORT - DRIVMEDELSFÖRSÄLJNING 2012 MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn ST 1 SVERIGE AB BACKEN 2:40 ÅRSRAPPORT 2012 WESTAL AB FÖRFR - FÖRSÄLJNING AV OLIKA DRYCKER STJERNQUIST, MIA BARNARP 3:1 KLAGOMÅL - NEDSKRÄPNING WENNERHAG, ROLF ARENAN 1 INSPEKTION BAGERIET PÅ BRYGGAN SLÅTTERGUBBEN 1 KLAGOMÅL - DÅLIGA VAROR ÖXNEHAGA NÄRLIVS FABRIKEN 3 ÅTERK KONTROLL CFC TOBAKSHÖRNAN OCH DAGCENTRET ÄDELMETALLEN 5 ÅTERK KONTROLL CFC STEINSLABORATORIER TILLFÄLLIG LIVSMEDELSHANTERING FÖRFR - TILLFÄLLIG GLASSKIOSK TEKNISKA KONTORET HARPAN 5 ÅTERK KONTROLL CFC CLARION COLLETION HOTEL VIKTORIA DROSKAN 12 ÅTERK KONTROLL CFC CORALLEN I JÖNKÖPING AB ÖRONSKYDDET 8 ÅTERK KONTROLL CFC NYBLOMGRUPPEN AB ÖVERBLICKEN 6 ÅTERK KONTROLL CFC LUSTGÅRDEN KLÄPPEN 6 ÅTERK KONTROLL CFC LUSTGÅRDEN ÖVERBLICKEN 9 ÅTERK KONTROLL CFC FÖRVALTNINGS AB LUSTGÅRDEN BOSARP 5:1 ÅTERK KONTROLL CFC SÖDRA TIMBER JÄTTEN 8 ÅTERK KONTROLL CFC MÄSTER GUDMUNDS KÄLLARE LILLA ÅSA 3:169 ÅTERK KONTROLL CFC NK BO NORRAHAMMAR 28:3 ÅTERK KONTROLL CFC NK BO GRÄNNA 8:37 INSPEKTION GRÄNNA VATTENVERK

9 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening DOMHERREN 23 ÅTERK KONTROLL CFC MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn SAAB ODENGATAN JÖNKÖPING ÖNSKEDRÖMMEN 16 ÅTERK KONTROLL CFC RÅSLÄTT BOSTADS AB VÄTTERHEM VANTEN 1 ÅTERK KONTROLL CFC ÖSTERÄNGENS CENTRUM VALUTAN 14 INSPEKTION APOTEKET A6 CENTER ABISKO 17 INSPEKTION APOTEKET SESAM VAKTEN 11 INSPEKTION APOTEKET VAKTEN A ATTARP 2:704 INSPEKTION APOTEKET EKORREN BROLYCKAN 1 ANALYSRESULTAT OKQ8 HUSKVARNA ÖRNNÄSTET 4 INSPEKTION FISKBODEN VID MAXI ARKADIEN 4 INSPEKTION KAHLS THE & KAFFEHANDEL ABBORREN 2 INSPEKTION OIL & VINEGAR TABERGS MASUGNSPLAN 1:1 JÖKÖPINGS ENERGI NÄT AB BEG FR LST OM YTTR - ANM OM NEDLÄGGNING AV KABEL I TABERGSÅN/LST DNR LAMPAN 4 INSPEKTION TROJKA VANTEN 1 INSPEKTION WILLY S FISK BROLYCKAN 1 INSPEKTION OKQ8 HUSKVARNA ATTARP 2:704 INSPEKTION ICA SUPERMARKET BANKERYD MORELLEN 2 ANM - INST VÄRMEPUMP - BERG RYDELL, ERIK ÖRONLAPPEN 7 ANM - MISSTÄNKT MATFÖRGIFTNING FALAFEL KUNGEN VAKTEN 2 INSPEKTION WILLYS JÖNKÖPING A HÄLJARYD 2:67 ANM - INST VÄRMEPUMP - BERG ROSENBERG, LENNART

10 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening MOBIL ANLÄGGNING, ANNAN KOMMUN INSPEKTION MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn VÄSTRA TORGET ÖVERSKOTTET 1 ÖVRIGT ÄRENDE ENL MB - FÖRFR ÖVERSKRIDA TILLST SORTERGÅRD - JÖNKÖPING URMAKAREN 25 KLAGOMÅL - BILTVÄTT PÅ GATAN SMILJANA SMILJANIC HEDENSTORP 1:75 INSPEKTION JAFARIS GROUP BACKEN 2:40 WESTAL AB BESL FR KEMI - ANS OM DISPENS FR FÖRBUD MOT ANV AV TRIKLORETYLEN VENUS 13 INSPEKTION TEGNÉR POOLLÄGENHET HJORTEN 6 INSPEKTION THAIGRILLEN I GRÄNNA HÄLJARYD 18:1 INSPEKTION PINGSTLILJANS FÖRSKOLA MJÄLARYD 3:313 INSPEKTION HÖGALUNDS FÖRSKOLA HELGONET 5 INSPEKTION PIQUE NIQUE TALLTITAN 1 INSPEKTION NETTO SANNA 3:1 KLAGOMÅL - HUSHÅLLSSOPOR ANONYM FLAHULT 76:1 BEG FR STBN OM YTTR - BYGGLOV/FÖRHANDSBESKED STADSBYGGNADSNÄMNDEN GRANATEN 1 ANM - MISSTÄNKT MATFÖRGIFTNING EN ITALIENARE OCH EN GREK GRUVAN 5 INSPEKTION DELIKATESSBUTIKEN PÅ VÄSTER BALLADEN 1 INSPEKTION ALCAMO BLÅKLOCKAN 1 INSPEKTION NORRÄNGENS PIZZERIA GARVAREN 2 ÅRSRAPPORT 2012 KEMET ELECTRONICS AB HÄLJARYD 1:61 INSPEKTION SIBYLLA HOVEN 1 KLAGOMÅL - MATOS RESTAURANG ALAA DIN

11 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening FÖRFR - HÖGA LJUDNIVÅER VID HEMMAMATCHER MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn NORGREN, ANDERS FABRIKEN 3 INSPEKTION POOLLÄGENHET STJÄRNFABRIKEN LAPPEN 11 RIVNING AV BYGGNAD STADSBYGGNADSNÄMNDEN KAXHOLMEN 6:231 INSPEKTION KÄRNHUSET POOLLÄGENHET KAXHOLMEN 6:231 INSPEKTION KAXHOLMENS FÖRSKOLA KAXHOLMEN 1:5 INSPEKTION ICA NÄRA KAXHOLMEN SLÅTTERRÄFSAN 1 INSPEKTION BAMSE POOLLÄGENHET SLÅTTERRÄFSAN 1 INSPEKTION GETHAGENS FÖRSKOLA SLÅTTERGILLET 3 INSPEKTION KOHAGENS FÖRSKOLA PUMPEN 14 INSPEKTION VÅRSOLS FÖRSKOLA ROSENGÅRD 14 INSPEKTION WILLYS ROSEN ÖVERINGENJÖREN 5 ANM - REGISTRERING AV LIVSMEDELSANL - ÄNDRING PREEM JORDBRON NORRLAND 1 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN THULIN, JAN RASTSTÄLLET 1 INSPEKTION COOP KONSUM DALVIK LÖPAREN 2 INSPEKTION LÖPARENS FÖRSKOLA KRICKAN 1 INSPEKTION BÅGGATANS FÖRSKOLA LÄRLINGEN 9 INSPEKTION LÄRLINGENS FÖRSKOLA SJÖBERG 1:7 INSPEKTION SJÖBERGS SÄTERI STYCKERI VÄDERBERG 3:1 ANM - INRÄTTANDE AV BDT-ANL BJÖRNLINGER, MATS HELGONET 6 ANM - AVREGISTRERING LIVSMEDELSANL PIZZERIA CAMPINO

12 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening BUDKAVELN 24 MILJÖDIPLOMERING - OMDIPLOMERING MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn CCJ KOMMUNIKATION AB PER 7 MILJÖDIPLOMERING - OMDIPLOMERING GRÄNNAHUS AB PATRIOTEN 5 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN KARLSSON, BERNT FLAHULT 21:26 BEG FR STBN OM YTTR - BYGGLOV/FÖRHANDSBESKED STADSBYGGNADSNÄMNDEN RÖKSBERG 1:12 ANM - INST VÄRMEPUMP - JORD ALSTEINER, PETER ÖSTER 1:8 ANM - REGISTRERING AV LIVSMEDELSANL - ÄNDRING AQUA PIREN HARPAN 4 ANM - MISSTÄNKT MATFÖRGIFTNING ÅTTA GLAS HÄGERN 1 ANM - MISSTÄNKT MATFÖRGIFTNING SUSHI BAR TENHULT 15:1 ANM - AVREGISTRERING LIVSMEDELSANL GUNGHÄSTENS FÖRSKOLA PAVILJONG VIP BESL FR KF - REVIDERADE EKONOMISKA RAMAR F MILJÖNÄMNDEN ABISKO 17 INSPEKTION NAKED JUICEBAR - SESAM JÖNKÖPINGS TÄNDSTICKSFABRIK 1 MILJÖDIPLOMERING - OMDIPLOMERING JÖNKÖPINGS LÄNSTRAFIK RASTSTÄLLET 1 INSPEKTION DALVIKS SPELBUTIK BARNARP 1:153 KLAGOMÅL - GRÄVLING BÖRJESSON, BERTIL ROSENGÅRD 14 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - BES AV OLJEAVSKILJARE ROSENS BILSERVICE VINGEN 4 INSPEKTION BONARELLI LANDÅN 7 FÖRFR - MÄRKNING GRÄNNA KNÄCKE VÄGVALET 1 INSPEKTION CENTRIA SMEDJEBERG 1:3 RIVNING AV BYGGNAD STADSBYGGNADSNÄMNDEN KÅLGÅRDEN 1:2 KLAGOMÅL - BULLER DAB

13 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening ÖVERTIDEN 6 INSPEKTION MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn PROFFSKOPIA AB RUDU 2:14 INSPEKTION RUDENSTAMS PARTI FLITEN 4 INSPEKTION SJÖN VANDRARHEMMET 1 INSPEKTION HASSE PÅ SJÖKANTEN BUDKAVELN 25 INSPEKTION PREEM GRÄNNAVÄGEN ÖVERBLICKEN 6 INSPEKTION MATBOLAGET ÄMBARET 8 INSPEKTION NILSSONS MAT & CATERING ÖVERBLICKEN 6 INSPEKTION DRAGON RESTAURANG SOLÅSEN BUDKAVELN 25 ÅRSRAPPORT 2012 PREEM GRÄNNAVÄGEN ÄLGSKYTTEN 11 INSPEKTION RESTAURANG Z ÖVERKASTET 5 INSPEKTION JOHANS BAR VÅRDAREN 6 INSPEKTION MATROSEN, RESTAURANG NORNAN 1 MILJÖDIPLOMERING - OMDIPLOMERING EXPRESSTRANSPORT AB

14 JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Rubrik EKEBERG 4:13 SLUTBESIKTN AV AVLOPPSANL Namn SVENSSON, FREDRIK TUVERYD 1:6 BEKRÄFTELSE AV UTFÖRANDEINTYG ALBINSON, EVA MARIE GUNDARP 1:3 UTFÖRANDEINTYG NORDSTRÖM, BO VÄDERBERG 3:1 UTFÖRANDEINTYG BJÖRNLINGER, MATS 1

15 Ärende 6 JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - HANDLINGAR F K Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening MÅNSARPS-RENSTORP 1:114 SAMRÅD F K - ANG FORTSATT O UTVIDGAD TÄKT AV SAND Namn JÖNKÖPINGS BETONG AB MÅNSARPS-RENSTORP 1:148 SAMRÅD F K - ANG FORTSATT O UTVIDGAD TÄKT AV SAND JÖNKÖPINGS BETONG AB MÅNSARPS-RENSTORP 1:2 SAMRÅD F K - ANG FORTSATT O UTVIDGAD TÄKT AV SAND JÖNKÖPINGS BETONG AB ÅSEN 1:3 MOTORALLIANSEN SKR FR LST F K - ÖVERKLAGAN INKOMMIT O ÖVERLÄMNATS T MARK O MILJÖDOMSTOLEN/LST DNR ÅSEN 1:3 MOTORALLIANSEN SKR FR LST F K - ÖVERKLAGAN INKOMMIT O ÖVERLÄMNATS T MARK O MILJÖDOMSTOLEN/LST DNR ÅSEN 1:3 SKR FR JKPG`S TINGSRÄTT F K - UNDERRÄTTELSE/M MOTORALLIANSEN LJUNGARUM 2:3 KUNGÖRELSE F K - DETALJPLAN STADSBYGGNADSKONTORET KÄLLARP 2:1 RAPPORT F K - PERIODISK UNDERSÖKNING JÖNKÖPINGS JORDHANTERING AB HÄLJARYD 1:190 KOMPL HANDL F K - KARTA KARDELL, BJARNE RÅSLÄTT 6:1 SVARSBREV F K - FR FASTIGHETSÄGARE ASSYRISKA FÖRENINGEN 1

16 JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - HANDLINGAR F K Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening SONARP 1:45 KOMPL HANDL F K - BILDER Namn FRANSSON, VERONICA O JONAS BOTTNARYDS PRÄSTGÅRD 1:120 KOMPL HANDL F K - KARTA STRIDH, ANDERS RODDAREN 12 SKR FR LST F K - ÖVERKLAGAN INKOMMIT LENGQVIST, LARS-OLA VATTENPASSET 4 CHARKSERVICE SKR FR SLV F K - INFO GÄLLANDE RASFF OKLARHETER O RYKTEN ÖVERSKOTTET 1 SKR FR LST F K - ANM OM DRIFTSTÖRNING SIMSHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK BACKEN 2:30 BESL FR LST F K - TILLST TRANSPORT AV AVFALL JÖNKÖPINGS SPOL & MILJÖTJÄNST AB CENSORN 4 OC JÖNKÖPING INFO FR OC JÖNKÖPING F K - DOTTERBOLAGET UPPGÅR I MODERBOLAGET ÖRLOGSMANNEN 6 SKR FR NV FK - FÖREL VID VITE TOTALLJUD AB HÄLJARYD 1:145 SKR FR ANDERS JOHANSSON F K - SKJUTPGM TENHULTS JAKTVÅRDSFÖRENING SKÄLLINGSÖ 1:5 SKR FR LST F K - FÖRPRÖVN - ANS ARVIDSSON, DAG-HENRIK 1 2

17 JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - HANDLINGAR F K Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening VÄSTRA HÖREDA 9:1 SKR FR LST F K - FÖRPRÖVN - ANS Namn JANSSON, TOMMY ÖVERLAPPEN 12 STENA RECYCLING AB SKR FR NV F K - ANM AV GRÄNSÖVERSKRIDANDE TRANSPORTER AV AVFALL TEKNISKA KONTORET VÄGAR RAPPORT F K - UNDERSÖKNING AV VERKSTAD TEKNISKA KONTORET ATTARP 2:528 BESL FR LST F K - TILLST TRANSPORT AV AVFALL BRÖDERNA HALDEMO TRANSPORT AB NORRAHAMMAR 38:2 MÄTNING F K - RADON BRUKSBORG VINGEN 10 MÄTNING F K - RADON PROLYMPIA ÖDESTUGU-ÅNARYD 1:3 KOMPL HANDL F K - KARTA ALMÉN SPAAK, ANDERS ÖSTER 1:1 BESL FR STBN F K - TIDSBEGRÄNSAT BYGGLOV STADSBYGGNADSNÄMNDEN HUSKVARNA 5:2 SKR FR LST F K - ANM OM DRIFTSTÖRNING HUSQVARNA AB HUSKVARNA 5:2 HUSQVARNA AB SKR FR LST F K - ANM OM SLUTEN TVÄTTANL (TUNNELTVÄTT) 3

18 JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - HANDLINGAR F K Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening ÖVERDRAGET 8 SKR FR LST F K - TRANSPORT AV AVFALL Namn GSJ VENTSERVICE AB ÖRONTOFSEN 12 STENA RECYCLING AB JÄRN & METALL SKR FR NV F K - ANM AV GRÄNSÖVERSKRIDANDE TRANSPORT AV AVFALL JÄRSTORPS-TOLARP 1:18 SKR FR LST F K - ANM ENL 42 TRANSPORT AV AVFALL OSCARSSONS SKOGSENTREPRENAD I TOLARP AB VÄTTERSMÅLEN 2:2 ANM F K - BENSINSPILL RESTAURANG VÄTTERLEDEN AB 4

19 JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGATIONSBESLUT Hälsoskyddsärenden Miljökontoret Ärende 7 Diarienummer Signatur Beslut Fastighet Rubrik Namn Datum Statu DAH 261 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG PE ÖNSKEDRÖMMEN 13 KÄRRHÖKENS ÄLDREBOENDE A DAH 262 YTTR T SOC - ALKOHOLSERVERING EE HARVEN 3 COFFEEHOUSE BY GEORGE A DAH 263 YTTR T POLISEN - TILLSTÅND TILL ENDURTÄVLING MAW FLAHULT 21:1 NORRAHAMMARS MOTORKLUBB A DAH 264 YTTR T SOC - ALKOHOLSERVERING EE HELGONET 5 PIQUE NIQUE A DAH 265 BESL - UNDANT ENL RO - HUSHÅLLSAVF - BIFALL MR BUNNSTRÖM 1:29 CLAESSON, KNUT A DAH 266 BESL - UNDANT ENL RO - HUSHÅLLSAVF - BIFALL MR ÖRSNÄS 1:1 CLAESSON, KNUT A DAH 267 YTTR T SOC - ALKOHOLSERVERING EE VISINGSBORG 3:1 VISINGSÖ VÄRDSHUS A DAH 268 YTTR T STBN - BYGGLOV/FÖRHANDSBESKED MAW HEDENSTORP 1:53 STADSBYGGNADSNÄMNDEN A DAH 269 YTTR T STBN - BYGGLOV/FÖRHANDSBESKED MR HAKARPS-KNUTSTORP 1:7 STADSBYGGNADSNÄMNDEN J DAH 270 YTTR T POLISEN - DANSTILLSTÄLLNING EE SKÄNKEBERG 1:1 KORPFÖRENINGEN JÖNKÖPING A DAH 271 YTTR T POLISEN - DANS EE SKÄNKEBERG 1:1 JÖNKÖPINGS SPORTDANS KLUBB J DAH 272 TILLST HÅLLA DJUR - ORM LH STENSHOLM 1:295 CARLSSON, TOBIAS A DAH 273 YTTR T SOC - ALKOHOLSERVERING EE VISINGSBORG 3:1 RESTAURANG FISKBODEN J DAH 274 YTTR T SOC - ALKOHOLSERVERING EE GAMBRINUS 1 LA VINOTECA RUEDA TAPAS Y VINO AB J 1

20 JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGATIONSBESLUT Hälsoskyddsärenden Miljökontoret Diarienummer Signatur Beslut Fastighet Rubrik Namn Datum Statu DAH 261 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG PE ÖNSKEDRÖMMEN 13 KÄRRHÖKENS ÄLDREBOENDE A DAH 262 YTTR T SOC - ALKOHOLSERVERING EE HARVEN 3 COFFEEHOUSE BY GEORGE A DAH 263 YTTR T POLISEN - TILLSTÅND TILL ENDURTÄVLING MAW FLAHULT 21:1 NORRAHAMMARS MOTORKLUBB A DAH 264 YTTR T SOC - ALKOHOLSERVERING EE HELGONET 5 PIQUE NIQUE J DAH 265 BESL - UNDANT ENL RO - HUSHÅLLSAVF - BIFALL MR BUNNSTRÖM 1:29 CLAESSON, KNUT A DAH 266 BESL - UNDANT ENL RO - HUSHÅLLSAVF - BIFALL MR ÖRSNÄS 1:1 CLAESSON, KNUT A DAH 267 YTTR T SOC - ALKOHOLSERVERING EE VISINGSBORG 3:1 VISINGSÖ VÄRDSHUS A DAH 268 YTTR T STBN - BYGGLOV/FÖRHANDSBESKED MAW HEDENSTORP 1:53 STADSBYGGNADSNÄMNDEN A DAH 269 YTTR T STBN - BYGGLOV/FÖRHANDSBESKED MR HAKARPS-KNUTSTORP 1:7 STADSBYGGNADSNÄMNDEN J DAH 270 YTTR T POLISEN - DANSTILLSTÄLLNING EE SKÄNKEBERG 1:1 KORPFÖRENINGEN JÖNKÖPING A DAH 271 YTTR T POLISEN - DANS EE SKÄNKEBERG 1:1 JÖNKÖPINGS SPORTDANS KLUBB J DAH 272 TILLST HÅLLA DJUR - ORM LH STENSHOLM 1:295 CARLSSON, TOBIAS A DAH 273 YTTR T SOC - ALKOHOLSERVERING EE VISINGSBORG 3:1 RESTAURANG FISKBODEN A DAH 274 YTTR T SOC - ALKOHOLSERVERING EE GAMBRINUS 1 LA VINOTECA RUEDA TAPAS Y VINO AB J DAH 275 YTTR T KS EE BARNARP 3:1 TRAFIKVERKET J DAH 276 BESL - UNDANT ENL RO - SLAM - BIFALL MR BANKERYDS-MÅLSKOG 11:6 SVENSSON, JAN J 1

21 JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGATIONSBESLUT Enskilda avloppsanläggningar Miljökontoret Diarienummer Signatur Beslut Fastighet Rubrik Namn Datum Status DAL 033 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL PE STRAND 4:1 NILSSON, STIG J DAL 034 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL LH VALGÅRDA 1:5 ARVIDSSON, JOAKIM A DAL 035 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL LH MULSERYDS-RYD 3:4 ISAKSSON, ROBERT A DAL 036 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL LH FLASKEBO 6:1 KLINGBERG, JOHAN J DAL 037 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL LH KOHULT 1:1 LEVINSSON, INGEMAR J DAL 038 FÖREL MULLTOA GE KONUNGSÖ 1:25 WENNSTAM, KRISTINA A DAL 039 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL GE SVARTTORPS-HÖGSTORP 1:3 MÅNSSON, MATS J DAL 040 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL GE SUND 1:1 WEGELE, INGER J DAL 041 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL GE SUND 1:1 WEGELE, INGER J DAL 042 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL LH PORTESHULT 1:73 KARLSSON, MAGNUS A DAL 043 FÖREL MULLTOA LH TOKARP 7:1 SANDAHL, FRIDA A DAL 044 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL LH GRANBÄCK 2:5 ÖSTERBERG, IRENE A DAL 045 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL GE RIDDERSBERG 1:14 JOHANSSON, KJELL J DAL 046 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL GE GUNDARP 1:3 NORDSTRÖM, BO A DAL 047 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL GE ÖLMSTAD 2:102 JONZON, CARL-ROBERT J DAL 048 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL GE ÖLMSTADS-ÅNARYD 10:4 LARSSON, LARS-ARNE J DAL 049 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL GE ÖLMSTADS-ÅNARYD 10:1 LARSSON, LARS-ARNE J 1

22 JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGATIONSBESLUT Enskilda avloppsanläggningar Miljökontoret Diarienummer Signatur Beslut Fastighet Rubrik Namn Datum Status DAL 050 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL GE VÄDERBERG 3:1 BJÖRNLINGER, MATS A DAL 051 FÖREL MULLTOA GE MAD 1:1 HELLSTRÖM, TONY A DAL 052 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL GE INGARYD 1:1 INGARYDS NATUR FÖRENING J DAL 053 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL GE JÄRSNÄS 1:3 HELLSTRÖM, ÅKE J DAL 054 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL GE MÅRTENSDRÄTT 1:33 ARVIDSSON, HARALD J DAL 055 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL GE FLAHULT 80:3 DB SCHENKER LOGISTICS AB J 2

23 JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGATIONSBESLUT Livsmedelsärenden Miljökontoret Diarienummer Beslut Rubrik Datum Signatur Fastighet Namn Status DLI 129 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JSE HÖGSKOLAN 1 BOOKS & COFFEE A DLI 130 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JS PREUSSEN 20 PREEM ÅSENVÄGEN A DLI 131 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG MK KARSHULT 1:16 BERGSGÅRDENS FÖRSKOLA KARSHULT J DLI 132 FASTST AV AVG KHT VÄTTERSMÅLEN 2:2 RESTAURANG VÄTTERLEDEN (ÖLBRYGGERI) A DLI 133 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG KB SLÅTTERGUBBEN 1 ÖXNEHAGA NÄRLIVS A DLI 134 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JSL HANDELN 7 PK CATERING SMÖRGÅSBUTIK A DLI 135 FASTST AV AVG F EXTRA OFF KONTR JSL CIGARREN 19 ICA FLAMMAN ÖSTER A * DLI 137 FASTSTÄLLANDE AV PROVTAGNINGSPUNKTER OCH FREKVENS JS SVANSÖ 1:17 BRITTEBO LÄGERGÅRD DRICKSVATTENA DLI 138 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JS SVANSÖ 1:17 BRITTEBO LÄGERGÅRD DRICKSVATTENA DLI 139 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JS RIDDERSBERG 1:5 MATSALEN RIDDERSBERG/HÄSTANL J DLI 140 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JS JÄRSNÄS 4:1 JÄRSNÄSSKOLANS VATTENVERK J DLI 141 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG KHT UTGÅVAN 1 PASTABAGERIET A DLI 142 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG HDH RASTSTÄLLET 1 DALVIKS SPELBUTIK A DLI 143 FASTST AV AVG F EXTRA OFF KONTR JSL LANDÅN 7 GRÄNNA KNÄCKE A DLI 144 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG MS NORRAHAMMAR 28:110 CAFE MANGE A DLI 145 FASTST AV REGISTERINGSAVGIFT MS ÖVERSIKTEN 7 BILTEMA BISTRO A DLI 146 FASTST AV AVG F EXTRA OFF KONTR KHT ROSENGÅRD 14 WILLYS ROSEN A * DLI 136 BELSUT FINNS EJ PÅ DENNA PARAGRAF 1

24 JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGATIONSBESLUT Livsmedelsärenden Miljökontoret Diarienummer Beslut Rubrik Datum Signatur Fastighet Namn Status DLI 147 FASTSTÄLLANDE AV PROVTAGNINGSPUNKTER OCH FREKVENS KB VÄSTANÅ 1:1 GRÄNNA GOLFKLUBB - VATTEN A DLI 148 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG KB VÄSTANÅ 1:1 GRÄNNA GOLFKLUBB VATTENANLÄG A DLI 149 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JS GASELLEN 6 MEDICA CLINICAL NORD SVERIGE AB A 2

25 JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGATIONSBESLUT Miljöskyddsärenden Miljökontoret Diarienummer Beslut Rubrik Datum Signatur Fastighet Namn Status DMI 217 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB HL ÖRONSKYDDET 7 CERTEX SVENSKA AB J DMI 218 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB HL ÖRONSKYDDET 7 TMR MASKIN AB J DMI 219 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB HL ÖRONSKYDDET 7 LANNEN TRACTORS AB J DMI 220 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB HL ÖVERKASTET 6 ST1 ENERGY AB J DMI 221 MILJÖSANKTIONSAVG MR SUND 1:30 ERTZ, BIRGIT A DMI 222 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB HL ÖRNNÄSTET 3 SHELL AUTOMAT J DMI 223 MILJÖSANKTIONSAVG MR GYEBERG 1:9 EKLIND, BJÖRN A DMI 224 MILJÖSANKTIONSAVG MR TEGLET 5 WALLGREN, SÖREN A DMI 225 MILJÖSANKTIONSAVG MR KLÄMMESTORP 1:6 ALMBERGER, MARTIN A DMI 226 MILJÖSANKTIONSAVG MR JÄRSNÄS-HOLMA 1:1 SVENSSON, KARIN A DMI 227 MILJÖSANKTIONSAVG MR STENSHOLM 1:332 SAGEMAR, KJELL A DMI 228 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB HL ÖRINGEN 14 ST1 SWEDEN AB J DMI 229 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG AR STIGBY 3:12 BENGTSGÅRDEN HB A DMI 230 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB LV HÄLJARYD 1:107 GRÖNTIPP - TEGELVÄGEN A DMI 231 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB HL SJÖÅKRA 1:10 PROTON FINISHING BANKERYD AB J DMI 232 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR LILLA ÅSA 3:325 WALLIN, GUNNAR A DMI 233 MILJÖSANKTIONSAVG MR FLÄTTINGE 2:5 ÖBLOM, ULF O MARIA A 1

26 JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGATIONSBESLUT Miljöskyddsärenden Miljökontoret Diarienummer Beslut Rubrik Datum Signatur Fastighet Namn Status DMI 234 MILJÖSANKTIONSAVG MR KAPLANEN 5 PETTERSSON, ANDERS A DMI 235 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB HL VAKAN 1 ST1 SVERIGE AB J DMI 236 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB HL VAKAN 1 BILBOLAGET AUTOSERVICE KARLSSON & FINGAL ABJ DMI 237 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG AR LEKERYD 1:25 FRIMAN, THOMAS A DMI 238 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB LV RIDDERSBERG 1:15 JÖNKÖPINGS BILDEMONTERING AB J DMI 239 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR KAXHOLMEN 3:25 TUVENDAL, KRISTIAN A DMI 240 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR STENSHOLM 1:167 SVENSSON, SVEN-OLOF A DMI 241 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR FÖRENINGEN 11 SJÖBLOM, HÅKAN A DMI 242 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB HL BACKEN 2:30 JAHN JOHANSSONS MILJÖTJÄNST AB J DMI 243 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB HL VINGEN 9 RÄDDNINGSTJÄNSTEN J DMI 243 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB HL MULSERYDS-RYD 2:24 RÄDDNINGSTJÄNSTEN J DMI 243 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB HL BOTTNARYDS PRÄSTGÅRD 1:68 RÄDDNINGSTJÄNSTEN J DMI 243 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB HL NORRAHAMMAR 28:47 RÄDDNINGSTJÄNSTEN J DMI 243 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB HL MÄLLBY 13:29 RÄDDNINGSTJÄNSTEN J DMI 243 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB HL TUNNERSTAD 3:29 RÄDDNINGSTJÄNSTEN J DMI 243 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB HL STOCKMAKAREBYN 6 RÄDDNINGSTJÄNSTEN J DMI 244 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB HL ÖVERMASKINISTEN 1 ST 1 SVERIGE AB J 2

27 JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGATIONSBESLUT Miljöskyddsärenden Miljökontoret Diarienummer Beslut Rubrik Datum Signatur Fastighet Namn Status DMI 245 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG AR FLAHULT 3:243 STARK, ROGER A DMI 246 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG AR KLÄMMESTORP 1:27 JÖNKÖPINGS FÄLTRITTKLUBB A DMI 247 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB LV BARNARPS-KRÅKEBO 1:6 BRING EXPRESS SVERIGE AB A DMI 248 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG LV BARNARPS-KRÅKEBO 1:6 BRING EXPRESS SVERIGE AB A DMI 249 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB LO KÅLGÅRDEN 1:1 SWECO ENVIRONMENT AB J DMI 250 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB LO KÅLGÅRDEN 1:1 SWECO ENVIRONMENT AB J DMI 251 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG HL ÖRTEN 7 BILVÅRDSSPECIALISTEN (BVS) A DMI 252 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR BOTARP 1:4 MAGNUSSON, MIKAEL A DMI 253 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR ÖLMSTADS-TOKERYD 3:12 SJÖ, KARL-OLOF A DMI 254 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR BERGET 1:342 NECIN, MIKAEL A DMI 255 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR ROMMELSJÖ 2:4 DOVRÉN, HENRIC A DMI 256 YTTR T STBN - BYGGLOV/FÖRHANDSBESKED MR ARVIDABO 1:12 STADSBYGGNADSNÄMNDEN J DMI 257 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB KH BARNARPS-KRÅKEBO 1:39 JRAB JR-FÖRETAGEN AB J DMI 258 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB KH BACKEN 2:108 CLASÉNS BILVERKSTAD HB J DMI 259 YTTR T LST KH VARGÖN 6 AB SIGFRID STENBERG J DMI 260 YTTR T STBN PPA HEDENSTORP 1:3 STADSBYGGNADSNÄMNDEN A DMI 261 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB KH VÅRSTA 3 MACKEN HUSKVARNA AB J * * DMI 262 BESLUT FINNS EJ PÅ DENNA PARAGRAF 3

28 JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGATIONSBESLUT Miljöskyddsärenden Miljökontoret Diarienummer Beslut Rubrik Datum Signatur Fastighet Namn Status DMI 263 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB KH VENTILEN 5 ROSENLUNDSSKOLAN J DMI 264 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR LILLA ÅSA 3:292 BORG, RONNY A DMI 265 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR BARNARP 11:29 ALIMI, MALIK A DMI 266 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB PPA BOTTNARYDS PRÄSTGÅRD 1:68 BOTTNARYDS BIL OCH TRAKTOR AB J DMI 267 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG AR ÖDESTUGU-ÅNARYD 1:3 ALMÉN SPAAK, ANDERS A DMI 268 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG AR ÖDESTUGU-ÅNARYD 1:3 ALMÉN SPAAK, ANDERS A DMI 269 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB KH ÖSKARET 9 JRENT AB J DMI 270 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG AR BANKERYDS-MÅLSKOG 10:46 BANKERYDS RIDKLUBB A DMI 271 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG MN HILLINGE 1:10 DEMBACKE, VIKTOR O JOHANNA A DMI 272 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR SOLHÄLL 9 ELG, ANDREAS O JOHANNA A DMI 273 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR ROMMELSJÖ 5:8 GUSTAVSSON, NILS A DMI 274 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR MORELLEN 2 RYDELL, ERIK A DMI 275 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR LEKERYD 3:38 KARAUDA, KRZYSZTOF A DMI 276 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR HÄLJARYD 2:67 ROSENBERG, LENNART A DMI 277 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR BODA 1:1 SJÖBERG, BERTIL A DMI 278 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB LV ÄTTEHÖGEN 16 JÖNKÖPINGS LAST & MARK AB J DMI YTTR T LST MAN VÄTTERN LÄNSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN A 4

29 JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGATIONSBESLUT Miljöskyddsärenden Miljökontoret Diarienummer Beslut Rubrik Datum Signatur Fastighet Namn Status DMI 280 YTTR T LST MAN GRÄNNA 5:1 LÄNSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN A 5

30 Ärende 8 JÖNKÖPINGS KOMMUN ANMÄLNINGSÄRENDEN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Rubrik Namn MILJÖNÄMNDEN BESL FR KF - RAPPORT ANG KOMMUNENS ARBETE F ÖKAD INTEGRATION BESL FR KS - BUDGETUPPFÖLJNINGSRAPPORT NR 1 F 2013 KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNFULLMÄKTIGE BESL FR KS - UTFORMA KOMMUNGEMENSAMMA RIKTLINJER F MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR VIP BESL FR KF - REVIDERADE EKONOMISKA RAMAR F MILJÖNÄMNDEN 1

31 Agenda 21 Eva Göransson TJÄNSTESKRIVELSE Ärende 9 1 (2) Miljönämnden JÖNKÖPING Remiss Program för hållbar utveckling miljö, Mn Sammanfattning Program för hållbar utveckling miljö utgör kommunens övergripande förbättringsarbete inom miljöområdet. Nämnden ska ta ställning till om punkter i programmet som gäller den egna verksamheten ryms inom budgeten för 2014 eller om extra medel behöver anslås. Nämnden kan också komma med egna förslag till nya punkter. Beslutsunderlag Program för hållbar utveckling miljö, , Remissversion A Program för hållbar utveckling miljö, , Remissversion B Följebrev till remissversionerna daterat Miljökontorets tjänsteskrivelse daterad Förslag till miljönämnden Miljönämnden lämnar följande synpunkter på remissen: Punkter i programmet som rör miljönämnden ryms inom ordinarie budget. Ärende Program för hållbar utveckling miljö utgör kommunens samlade förbättringsarbete inom miljöområdet. I enlighet med kommunfullmäktiges beslut ska Program för hållbar utveckling miljö uppdateras årligen integrerat med budgetprocessen. Nämnden ska ta ställning till om punkter i programmet som gäller den egna verksamheten ryms inom budgeten för 2014 eller om extra medel behöver anslås. Nämnden kan också komma med egna förslag till nya punkter. Kommunfullmäktige tar beslut om uppdateringar i Program för hållbar utveckling miljö i oktober Rolf Erlandsson Eva Göransson Miljöchef Samordnare Agenda 21 Beslutet expedieras till: MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping [email protected] Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn Postadress (om inget annat anges) Jönköping

32 Stadskontoret 2 (2)

33 stadskontoret Annelie Wiklund Miljöstrateg , (2) Samtliga nämnder Kommunala bolag Remiss -Program för hållbar utveclding- miljö, Ks/2013: Program för hållbar utveckling - miljö utgör kommunens samlade miljömålsarbete. I enlighet med kommunfullmäktiges beslut ska Program för hållbar utveckling miljö uppdateras årligen integrerat med budgetprocessen. Arbetet med att ta fi:am årets förslag till nya/reviderade mål och åtgärder har under vintern 2012/2013 bedrivits i arbetsgrupper inom områdena: Vår livsmiljö, Boende och stadsutveckling, Energi och transporter samt Produktion och konsumtion. Arbetsgruppernas fikslag bifogas detta följebrev i form av: A. En fullständig version av Program för hållbar utveckling miljö som innehåller både tidigare beslutade mål/åtgärder och arbetsgruppernas förslag till ändringar och tillägg. B. En bearbetad version av Program för hållbar utveckling miljö för respektive nämnd/kommunala bolag som innehåller hela kapitel l, de mål och åtgärder som nämnden/bolagen har ett ansvar för i övriga kapitel samt bakgrundsbeskrivningar och visioner. Det bör noteras att nämndema/bolagen kan beröras av flera av målenlåtgärderna än de som redovisas i version B. Det är därför angeläget att alla tar del även av den fullständiga versionen av dokumentet Följande markeringar har använts för att illustrera förslag till ändringar. G'*lemstruken tej<t =Förslag tiii strykningar =Förslag till nytt eller ändrat mål/åtgärd : sfreckäci lillä~~h;i- : ~ ' Rö<tmlu'Keraä iex =Mål/åtgärd som enligt tidigare beslut ska genomföras under Dessa mål/åtgärder kommer inte att vara med i den tryckta versionen efter kommunfullmäktiges beslut men redovisas i remissversionen som en påminnelse till berörda nämnder/bolag om det arbete som ska utföras under året. En särskild uppföljningsrapport för 2013 års mål och åtgärder kommer att upprättas i början av Förslag till nytt mål/åtgärd som inte bedöms kunna genomföras inom ordinarie budget utan kräver extra anslag alternativt omprioritering i befintlig verksamhet i VIP. För att dessa mål/åtgärder ska komma med i det slutliga programmet krävs således att berörd nämnd tar med motsvarande anslag i VIP. Om detta inte sker kommer målet/åtgärden att strykas ur programmet och, om det bedöms lämpligt, förslås nästa år istället STADSKONTORET v storgalan 16, 1 tr Juneporten, Jönköping Fax diariet o JÖNKÖPINGS KOMMUN Ljuset vid Vätlem

34 2 (2) I vissa fall har mål/åtgärder fåtts in som redan har beslutas i annat sammanhang. Dessa kompletteringar har inte ändringsmarkerats. Ovan beskrivna handlingar utgör underlag får den remissbehandling som ska ske samordnat med budgetprocessen. Nämndemas uppdrag är följande: l. Ta ställning till arbetsgruppemas fårslag till ändringar och tillägg i programmet. Nämnden ska ta ställning till om föreslagna ändringar ryms inom budgeten genom omprioriteringar i befintlig verksamhet eller om extra medel behöver anslås. I det fall utrymme inte finns får extra medel ska nämnden tydliggöra detta eller eventuella andra skäl till varfår den fåreslagna åtgärden i så fall tills vidare ska strykas ur programmet. 2. Ta ställning till om det med anledning av budgetarbetet eller av andra skäl behöver göras någrajusteringar i av fullmäktige tidigare beslutade mål och åtgärder. I annat fall är det nämndens ansvar att säkerställa att resurser avsätts i VIP får ett genomfårande av samtliga tidigare beslutade åtgärder. 3. Vid behov komma med egna förslag till nya mål/åtgärder som nämnden bedömer är prioriterade. Bolagens uppdrag är följande: l. Ta ställning till arbetsgruppernas fårslag till ändringar och tillägg i programmet. 2. Ta ställning till om det behöver göras några justeringar i redan beslutade mål och åtgärder. 3. Vid behov komma med egna förslag till nya mål/åtgärder som bolaget bedömer är prioriterade. Då kommunfullmäktiges beslut i oktober formellt inte omfattar bolagens mål/åtgärder fårväntas bolagen fatta egna beslut i särskild ordning beträffande de mål/åtgärder där bolaget har ett ansvar får genomfårande. Synpunkter enligt ovan ska vara Stadskontoret, Annelie Wiklund, Västra Storgatan 16, Juneporten, Jönköping tillhanda senast den 28 juni 2013 (via post eller e-post: [email protected]). Frågor besvaras av Armelie Wiklund, tel: c:::-~ ;. - l~~~ A \ elie Wiklund Mir) östrateg

35 Program för hållbar utveckling miljö Framtidens Jönköping Miljönämnden Remissversion

36 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Arbetsprocess Struktur och ref erenser Globala, nationella och regionala mål Samv erkan Engagera f lera 5 2 VÅR LIVSMILJÖ Bakgrund Visioner Mål och åtgärder Klimat Luft Giftfri miljö Vatten och våtmarker 9 3 BOENDE OCH STADSUTVECKLING Bakgrund Visioner Mål och åtgärder Stadsutveckling Vatten-, av lopp- och dagv attensystem 13 4 ENERGI OCH TRANSPORTER Bakgrund Visioner Mål och åtgärder Energi Transporter Engagera f lera 15 5 PRODUKTION OCH KONSUMTION Bakgrund Visioner Mål och åtgärder Produktion Konsumtion 17 Program f ör hållbar utv eckling miljö, Jönköpings kommun, Stadskontoret, Jönköping, Sammanställning: Annelie Wiklund, stadskontoret Foto: Christina Lindqv ist, Lena Gustafsson, Marianne Brännman m.fl. April 2013

37 1 INLEDNING 1.1 Arbetsprocess Program f ör hållbar utv eckling miljö utgör kommunens samlade miljömålsarbete som är ett årligt arbete med uppf öljning och uppdatering av v isioner, mål och åtgärder. Miljömålsarbetet bedriv s integrerat med budgetprocessen och arbetsgången beskriv s översiktligt i figur 1 på nästa sida. Beslut om ändringar och tillägg i Program f ör hållbar utv eckling miljö f attas av kommunf ullmäktige v arje höst. Beslut med anledning av uppf öljning av f öregående års mål/ åtgärder f attas av kommunf ullmäktige i mars. Dokumentets titel Program för hållbar utv eckling miljö har sin utgångspunkt i att Jönköpings kommun på sikt har som målsättning att skapa ett sammanhållet målarbete med syfte att åstadkomma en hållbar utv eckling. De tre perspektiven för hållbar utv eckling kan betraktas enligt modellen nedan. I webbv erkty get Hållbarometern (jonkoping.se/hallbarometern) redov isas miljömålsarbetet (Program för hållbar utveckling - miljö), ny ckeltalsuppföljning (Hur mår Jönköping?) samt öv ergripande mål som f astställs i VIP (Verksamhets- och inv esteringsplan). I webbverktyget redovisas även prognoser/ utf all och kommentarer. Program f ör hållbar utv eckling miljö ska f ungera som en samlande f aktor och sy f tar till att ge en öv ersiktlig bild av hela kommunkoncernens miljömålsarbete med f okus på f örbättringsarbetet. Tyngdpunkten ligger dock på arbetet i de kommunala f örvaltningarna och i enstaka fall redovisas även arbete som utf örs av icke kommunala aktörer. Det gemensamma arbetet med programmet ersätter dock inte nämndernas, f örvaltningarnas och bolagens ansv ar f ör att, inom sina ansv arsområden, även på andra sätt bidra till att vi som kommun når de mål som f astställts i programmet, se äv en av snitt 1.2 Struktur och ref erenser. Vid sidan av detta program f inns äv en en kontinuerlig sty r- ning av v erksamheten i f orm av andra sty rande dokument, t.ex. f örv altningsspecif ika eller f örv altningsöv ergripande dokument. Förbättringsåtgärder som startats inom ramen för Program f ör hållbar utv eckling miljö och som däref ter ska genomf öras löpande, f örs in i andra lämpliga sty rande dokument. Modellen illustrerar perspektiv ens f örhållande till v arandra där det sociala perspektiv et är i centrum. För att uppnå sociala mål kräv s medel i f orm av det ekonomiska perspektiv et och det miljömässiga perspektivet ger ramarna. Detta ef tersom v i är beroende av naturen både f ör dess liv suppehållande f örmåga och som resursbas. Strategier f ör hållbar utv eckling måste därf ör beakta människans och ekonomins beroende av biosf ären. Målet med hållbar utv eckling är därmed att kunna tillf redsställa dagens behov utan att äv enty ra f ramtida generationers möjlighet att tillf redsställa sina behov. Kommunfullmäktige har dock ännu endast f attat beslut om att vi ska ta ett steg i denna riktning genom att skapa ett sammanhållet program f ör miljöperspektiv et, därav tillägget miljö i titeln. 1.2 Struktur och referenser Grundstrukturen i detta dokument utgörs av f y ra områden: Vår liv smiljö Boende och stadsutv eckling Energi och transporter Produktion och konsumtion Inom samtliga dessa områden ingår äv en området Engagera f lera, se av snitt 1.5. Inom varje område redov isas v isioner, mål och åtgärder. Visionerna består dels av de Ålborg-åtaganden som har koppling till det aktuella området (se äv en av snitt 1.4) och dels ett antal v isioner som har f ormulerats inom ramen f ör miljömålsarbetet. De senare v isionerna utgör tillsammans kommunens miljöpolicy t.ex. i samband med miljödiplomering, se sidan 2. 1

38 Figur 1 Arbetsgång årligt miljömålsarbete. Förklaring: PHU =Program för hållbar utveckling miljö, MMA = Miljömålsanslag, KA = Klimatanslag, TU = Tekniskt utskott, KS = Kommunstyrelse, KF = Kommunfull mäktige. Miljöpolicy Vår livsmiljö Klimatet påv erkas inte av utsläpp av växthusgaser från mänskliga aktiv iteter. Människor och miljö exponeras inte f ör buller och ämnen med f arliga egenskaper. Yt- och grundv attentillgångar ger f örutsättning för en god liv smiljö f ör växter och djur. Vättern sky ddas f rån ny a f öroreningskällor och gamla f asas ut. Biologisk mångf ald bev aras, förstärks och utvecklas. Boende och stadsutveckling Kommunens f ortsatta tillväxt sker genom långsiktigt hållbar stads- och beby ggelseutveckling med en god markhushållning där gång-, cy kel- och kollektivtrafik prioriteras f ramför biltrafik i en v äl utbyggd och hållbar inf rastruktur. Kommunen har en try gg v attenförsörjning och en hållbar v attenanvändning. Inv ånarna och miljön utsätts inte för risker och samhällets sårbarhet har minimerats. Energi och transporter Energianv ändningen är ef f ektiv och sker med f örny elsebara energikällor. Lokala och regionala energikällor anv änds så långt som möjligt. Person- och godstransporter sker effektivt och med f örny elsebara energikällor. Produktion och konsumtion Jönköpings kommun är en god f örebild i miljöarbetet. Anv ändning av naturresurser sker effektivt. Vid inköp ställs krav på en miljöriktig produktion av varor och tjänster. Av f all samlas in och omhändertas i slutna kretslopp. Engagera flera Verksamhetsutövare och invånare i Jönköpings kommun har god kunskap om natur- och miljöf rågor och arbetar aktiv t för minskad negativ miljöpåverkan. Målen utgörs på den öv ergripande niv ån av de 14 nationella miljökv alitetsmålen som Jönköpings kommun berörs av. De öv ergripande målen har i v issa f all äv en brutits ned i lokala mätbara mål som redov isas under de olika områdena i detta dokument. Mindre omf attande mål och åtgärder hanteras i f örsta hand inom ramen f ör arbetet med verksamhetsplaner, miljödiplomering etc. eller i v issa fall på tjänstemannanivå, se f igur 2. Vissa undantag kan f innas, exempelvis åtgärder som berör många och som därmed behöv er kommuniceras kan ly f tas in i Program f ör hållbar utveckling miljö äv en om de är av karaktären mindre åtgärder. De öv ergripande målen namnges med utgångspunkt från det nummer som det öv ergripande nationella miljökvalitetsmålet har och tillhörande lokala mål namnges med en ef terföljande bokstav. I inledningen av v arje område v isas en illustration av de nationella miljökv alitetsmål som området berör (gråmarkerade mål berörs inte). Figur 2 Struktur för miljömålsarbetet i kommunal verksamhet. Åtgärderna redov isas under respektiv e område. Åtgärder som rör området Engagera f lera redov isas under öv riga områden. Ef ter rubriken f ör respektive åtgärd redovisas inom parentes v ilka mål som åtgärden är kopplad till. Dessa ref erenser är f ör de nationella miljökvalitetsmålen benämnda med motsv arande siff ra. För de lokala målen anges f örsta bokstav en i det området där målet redov isas tillsammans med sif f ran och bokstav en som utgör det lokala målets numrering. Antalet ref erenser i detta dokument har begränsats till de 3-4 v iktigaste (lokala mål har prioriterats). I Hållbarometern redov isas något f ler ref erenser. 2

39 Program f ör hållbar utv eckling miljö utgörs ursprungligen av en sammanslagning av f öljande dokument: Miljöprogram (MP) Energi- och klimatprogram (beslutsdel) (EoK) Naturv årdsprogram (mål och åtgärder) (Nv p) Ålborg-åtaganden miljö Genom att f öreliggande program har upprättats har de tre f örsta dokumenten upphört att gälla v ad gäller mål och åtgärder. Energi- och klimatprogrammets inf ormationsdel samt Naturv årdsprogrammets öv riga kapitel utgör dock tillsv idare en kunskapssammanställning inom respektiv e område. Begreppet hållbar utv eckling omf attar hela kommunens v erksamhet och f rån och med 2008 har mål f ör hela kommunens v erksamhet f astställts i Verksamhets- och inv esteringsplan, VIP. I f öreliggande dokument redov isas endast de mål som i VIP redov isats under rubriken hållbar utv eckling ef tersom man där av sett miljö när man anv änt begreppet hållbar utv eckling. Dessa mål har kompletterats med ändelsen VIP. Vissa öv riga mål och åtgärder som beslutats i annat f orum har också ly fts in i dokumentet för att ge en mer komplett bild av miljömålsarbetet. I sådant f all återges ref erenser enligt f öljande: Verksamhets- och inv esteringsplan (VIP) Nämdbeslut (t.ex. KS/BUN) Handlingsplan f ör hållbart resande (HHR) Länssty relsebeslut (lst) Av f allsplan (AP) En närmare redov isning av de kommunala bolagens miljöarbete v isas på webben. I de f all särskild miljöinf ormation f inns anges adresserna nedan. Jönköping Energi AB: icemeny /om-oss/miljo/ certif iering Bostads AB Vätterhem: atterhem.se/miljo Högskolef astigheter i Jönköping AB: ab.se/miljo.htm Jönköping Airport Fastighets AB: ab.se/miljo.html Jönköping Airport AB: Elmia AB: /miljo Det är endast kommunal v erksamhet exklusiv e kommunala bolag som f ormellt omfattas av kommunfullmäktiges beslut. Beslut om åtgärder som berör kommunala bolag f attas i särskild ordning av respektiv e bolag. För alla mål och åtgärder som rör kommunal v erksamhet f inns ett ansv ar def inierat i f orm av ansvarig nämnd. Beträffande mål som rör kommunen som geograf iskt område har endast ansv ar f ör måluppf öljning def inierats. För mål och åtgärder f inns äv en en kontaktperson angiven. Kontaktpersonen har ansv ar f ör att bidra i arbetet, f ölja upp, utv ärdera och rapportera resultatet, men har inte något ansv ar f ör att målet nås eller att åtgärden genomf örs. Figur 3 10 planetära gränser (grönt område) inom vilka mänskligheten kan fortsätta att utvecklas. Källa: Stockholm resilience centre. 1.3 Globala, nationella och regionala mål En mängd internationellt kända f orskare har identif ierat och kv antifierat 10 planetära gränser inom v ilka mänskligheten kan f ortsätta att utvecklas och blomstra, se grönt område i f igur 3. Att passera dessa gränser kan däremot generera plötsliga eller oåterkalleliga miljöf örändringar. Som f ramgår av f igur 3 är det f ramf ör allt biologisk mångf ald, kv äv ets kretslopp och klimatf rågan som är de områden som ur ett globalt perspektiv kräv er stora f örändringar f ör att v i ska komma tillbaka till det gröna området. De nationella och regionala miljömålen redov isas i sin helhet på På nästa sida redov isas de nationella miljökv alitetsmålen som i PHU utgör öv ergripande mål (mål som kommunen inte berörs av har gråmarkerats), se äv en av snitt 1.2. De regionala målen och åtgärderna utgör ett v iktigt underlag v id den årliga rev ideringen av Program f ör hållbar utv eckling miljö. Programmet utgör en beskriv ning av hur Jönköpings kommun tar ansv ar f ör att uppnå de nationella och regionala miljömålen. 3

40 0. Generationsmålet Det öv ergripande målet f ör miljöpolitiken är att till nästa generation lämna öv er ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanf ör Sv eriges gränser. Nedan redov isas gällande miljökv alitetsmål. 9. Grundvatten av god kvalitet Grundv attnet ska ge en säker och hållbar dricksv attenf örsörjning samt bidra till en god liv smiljö för växter och djur i sjöar och v attendrag. 1. Begränsad klimatpåverkan Halten av v äxthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonv ention för klimatförändringar stabiliseras på en niv å som innebär att människans påv erkan på klimatsystemet inte blir f arlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångf alden bev aras, liv smedelsproduktionen säkerställs och andra mål f ör hållbar utveckling inte äv enty ras. Sv erige har tillsammans med andra länder ett ansv ar f ör att det globala målet kan uppnås. 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhav et och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsf örmåga och den biologiska mångf alden ska bev aras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångf ald, upplev elsev ärden samt natur- och kulturv ärden. Näringar, rekreation och annat ny ttjande av hav, kust och skärgård ska bedriv as så att en hållbar utv eckling f rämjas. Särskilt v ärdef ulla områden ska sky ddas mot ingrepp och andra störningar. 2. Frisk luft Luf ten ska v ara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturv ärden inte skadas. 11. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och v attenhushållande f unktion i landskapet ska bibehållas och v ärdefulla v åtmarker bev aras f ör f ramtiden. 3. Bara naturlig försurning De f örsurande ef fekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen f ör v ad mark och vatten tål. Nedfallet av f örsurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i markf örlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska f öremål och hällristningar. 4. Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utv unnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångf alden. Halterna av naturf rämmande ämnen är nära noll och deras påv erkan på människors hälsa och ekosy stemen är f örsumbar. Halterna av naturligt f örekommande ämnen är nära bakgrundsniv åerna. 5. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. 12. Levande skogar Skogens och skogsmarkens v ärde f ör biologisk produktion ska sky ddas samtidigt som den biologiska mångf alden bev aras samt kulturmiljöv ärden och sociala v ärden v ärnas. 13. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och liv smedelsproduktion ska sky ddas samtidigt som den biologiska mångf alden och kulturmiljöv ärdena bev aras och stärks. 14. Storslagen fjällmiljö. Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet v ad gäller biologisk mångf ald, upplev elsev ärden samt natur- och kulturv ärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa v ärden och så att en hållbar utv eckling f rämjas. Särskilt v ärdef ulla områden ska sky ddas mot ingrepp och andra störningar. 6. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångf alden ska sky ddas mot skadliga ef f ekter av strålning. 7. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och v atten ska inte ha någon negativ inv erkan på människors hälsa, f örutsättningar f ör biologisk mångf ald eller möjligheterna till allsidig anv ändning av mark och v atten. 8. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och v attendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras v ariationsrika liv smiljöer ska bev aras. Naturlig produktionsf örmåga, biologisk mångf ald, kulturmiljöv ärden samt landskapets ekologiska och v attenhushållande f unktion ska bev aras, samtidigt som förutsättningar f ör f riluf tsliv v ärnas. 15. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan beby ggd miljö ska utgöra en god och hälsosam liv smiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturv ärden ska tas till v ara och utv ecklas. By ggnader och anläggningar ska lokaliseras och utf ormas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, v atten och andra resurser f rämjas. 16. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångf alden ska bev aras och ny ttjas på ett hållbart sätt, f ör nuv arande och f ramtida generationer. Arternas liv smiljöer och ekosystemen samt deras f unktioner och processer ska v ärnas. Arter ska kunna f ortlev a i långsiktigt liv skraf tiga bestånd med tillräcklig genetisk v ariation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångf ald, som grund f ör hälsa, liv skv alitet och v älf ärd. 4

41 1.4 Samverkan Ålborg-åtaganden Europeiska städer och kommuner som samv erkar i Europeiska städers kampanj f ör en hållbar stadsutv eckling har f ormulerat en v ision om en hållbar f ramtid. För att nå v isionen har totalt 50 åtaganden def inierats, de s.k. Ålborgåtagandena. Jönköpings kommun undertecknade dessa den 11 oktober 2007 v ilket innebär ett åtagande om att bedriv a ett målarbete i sy fte att uppfylla åtagandena, se äv en www. aalborgplus10.dk. Ålborg-åtagandena omf attar begreppet hållbar utv eckling ur både ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. I detta dokument redov isas endast åtaganden med koppling till miljöperspektiv et. Program f ör hållbar utv eckling miljö utgör tillsammans med kommunens öv ergripande mål i VIP kommunens mål och handlingsprogram f ör att nå Ålborg-åtagandena. Borgmästaravtal EU-kommissionen har lanserat ett klimatinitiativ som innebär att f öreträdare f ör Europas städer och regioner ansluter sig till ett av tal, Borgmästaravtalet, se ors.eu. Detta av tal innebär ett åtagande om att gå längre än EU:s mål när det gäller att minska koldioxidutsläppen (-20 % till 2020). Kommunf ullmäktige beslutade den 24 september 2009 att underteckna Borgmästaravtalet. Program för hållbar utveckling miljö utgör äv en kommunens handlingsprogram med anledning av Borgmästarav talet. Uthållig kommun/ Energieffektiviseringsstöd Jönköpings kommun har sedan 2008 deltagit i Energimy n- dighetens projekt Uthållig kommun. Jönköpings kommun har äv en erhållit energief f ektiv iseringsstöd av Energimy ndigheten och ett v illkor f ör att erhålla det är att mål och handlingsprogram f ör energief fektivisering upprättas. Program för hållbar utv eckling miljö utgör kommunens mål och handlingsprogram som redov isas inom ramen f ör både Uthållig kommun och Energief f ektiv iseringsstödet. Klimatkommunerna Jönköpings kommun är sedan 2009 medlem i Klimatkommunerna som är en f örening f ör kommuner, landsting och regioner som arbetar aktiv t med lokalt klimatarbete, se Föreningen ska v ara en pådriv ande aktör f ör det nationella klimatarbetet genom att lyfta f ram v ilka möjligheter, hinder och driv kraf ter som har bety delse f ör arbetets resultat. Klimatkommunerna sprider äv en inf ormation och erf arenheter om lokalt klimatarbete. För att bli medlem kräv s att man uppf y ller ett antal kriterier som beskriv s i ett s.k. medlemstest. Ekokommunerna Sv eriges Ekokommuners v erksamhet grundar sig på Det Naturliga Stegets def inition av hållbar utv eckling. Kort sagt by gger det på principen att ett hållbart samhälle är ett samhälle som kan behålla sin jämv ikt gentemot naturen samtidigt som människors förmåga att tillgodose sina behov inte hindras. Kriterierna ly der: 1. Ämnen som är tagna från berggrunden får inte öka i naturen Kriteriet innebär att v i ska sträva ef ter att minska spridning och ny anv ändning av material som hämtas ur berggrunden, exempelv is tungmetaller och olja. Detta kan ske genom att minska anv ändningen av dessa ämnen och samtidigt öka återanv ändningen av de ämnen som redan f inns i samhället. 2. Ämnen från samhällets produktion får inte öka i naturen Kriteriet innebär att v i ska arbeta f ör att minska miljöpåv erkande utsläpp f rån samhällets produktion och energianv ändning. Detta kan exempelv is ske genom att minska kemikalieanv ändningen, öka v år återv inning och källsortering och sträv a efter att minska förorenande utsläpp till luf t och v atten. 3. Det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald får inte utarmas Kriteriet innebär att v i inte ska anv ända v åra resurser i en snabbare takt än v ad naturen hinner återskapa dem. Vi ska till exempel undv ika att avverka mer skog eller f iska mer än v ad som motsvarar återväxten. Det innebär också att v i ska undv ika olika f ormer av manipulation av ekosy stemen, såsom att ändra grundv attenflöden, skapa jorderosion eller att asf altera öv er bördig jordbruksmark. 4. Vi ska ha en effektiv och rättvis resursfördelning så att människor kan tillgodose sina behov Äv en om de tre f örsta kriterierna är uppf y llda kan ett samhälle aldrig bli långsiktigt hållbart om inte v i människor mår bra. Den chilenske nationalekonomen Manf red Max- Neef har identif ierat nio mänskliga behov som v arit desamma i alla kulturer och i alla tider. Fy siska behov Try gghet/besky dd Engagemang Av koppling Tillgiv enhet Förståelse Kreativ itet Identitet/mening Frihet Ett socialt hållbart samhälle karakteriseras av att det tillgodoser dessa mänskliga behov för alla människor, var de än bef inner sig. Medlemskapet innebär äv en att kommunen årligen redovisar ett antal ny ckeltal. Vissa av dessa redov isas äv en i ny ckeltalsdokumentet Hur mår Jönköping? och Hållbarometern ( 1.5 Engagera flera En v iktig del i miljömålsarbetet i kommunen utgörs av området Engagera f lera som omf attar information, utbildning och samv erkan. Jönköpings kommuns egen v erksamhet har i många av seenden en begränsad direkt inv erkan på miljön jämf ört med den påv erkan som orsakas av inv ånare och öv riga f öretag och organisationer. Jönköpings kommun prioriterar därf ör arbetet med att inf ormera och engagera priv atpersoner, anställda i kommunal v erksamhet, f öretag och öv riga organisationer f ör att på så sätt åstadkomma en större positiv ef f ekt. Genom miljöarbetet kan äv en v arumärket Jönköpings kommun som geograf iskt område stärkas. Visioner för framtiden Verksamhetsutöv are och inv ånare i Jönköpings kommun har god kunskap om natur- och miljöf rågor och arbetar aktiv t f ör minskad negativ miljöpåv erkan. Åtgärder som är kopplade till området Engagera f lera redov isas under öv riga områden i dokumentet. 5

42 2 VÅR LIVSMILJÖ 2.1 Bakgrund I området Vår liv smiljö ingår kommunens arbete med klimat, luf tkvalitet, buller, giftfri miljö, vatten och våtmarker samt djur och v äxter. I bl.a. f öljande kommunala dokument f inns kunskapsläge sammanställt inom området Vår liv smiljö. Naturv årdsprogram (2009) Program f ör Jönköpings kommuns skogar (2012) med tillhörande riktlinjer Energi- och klimatprogram inf ormationsdel (2009) Hur mår Jönköping? (årlig) Nedan redov isas en kort orientering kring de huv udsakliga delområden som ingår i området. Klimat Enkelt uttry ckt innebär v äxthusef f ekten att solstrålningen v ärmer upp jordy tan och växthusgaserna i atmosfären håller kv ar den utgående v ärmestrålningen genom att ref lektera v ärmen tillbaka mot jordy tan. Naturliga v äxthusgaser som f inns i atmosf ären är f ramf örallt v attenånga och koldioxid. Våra mänskliga aktiviteter förstärker växthuseffekten utöv er naturliga v ariationer, f rämst genom f örbränning av kol, olja och naturgas som ökar halterna av koldioxid i atmosf ären. Åtgärder med koppling till klimatf rågan redov isas huv udsakligen i av snitt Boende och stadsutv eckling samt Energi och transporter. Luft En god luf tkvalitet i tätorterna är viktig f ör människors hälsa och f ör att f örhindra skador på v äxter, kulturv ärden och by ggnadsmaterial. Utsläpp från framför allt trafik, men också uppv ärmning, f örsämrar luf tkv aliteten i tätorterna med omgiv ningar. Lagstiftade miljökvalitetsnormer (MKN) f inns för luf t och dessa är tillsammans med de nationella miljömålen f ör luf t en v iktig utgångspunkt f ör arbetet med luf tkv alitet i kommunen. Buller Bullerkällor kan t.ex. v ara vägtrafik, tåg, restauranger, fläktar eller andra bullrande v erksamheter i samhället. Känsligheten f ör buller är indiv iduell och buller kan leda till sömnstörningar, stress och hjärt- och kärlsjukdomar. Buller kan äv en leda till sämre inlärningsf örmåga. Giftfri miljö Det är v iktigt att f örekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utv unnits av samhället inte hotar människors hälsa eller den biologiska mångf alden. Vi saknar dock f ortf arande my cket kunskap om v ilka egenskaper hos kemikalier och f öroreningar som påverkar människors hälsa och miljön. Därf ör är riskerna svåra att begränsa. Jönköpings kommun v ar tidigare en utpräglad industrikommun. Mark i anslutning till industrier och deponier kan v ara kraf tigt f örorenade. Mål och åtgärder med koppling till gif tf ri miljö redov isas äv en under öv riga områden. Vatten och våtmarker En bra v attenkv alitet är v iktig f ör att säkerställa bra dricksv atten, badvatten samt fiske. Negativa faktorer är bl.a. f örsurning, öv ergödning, v andringshinder f ör f isk och om v attendraget är rätat eller rensat. I kommunen finns problem med f örsurning i v äster, öv ergödning i öster, samt f öroreningar i dagv atten if rån tätorter. Växt- och djurliv et i v åra sjöar påv erkas negativt av utsläpp av försurande ämnen ifrån t.ex. traf ik och energianläggningar, öv ergödande ämnen, kemiska produkter och tungmetaller f rån t.ex. jordbruk och av lopps/dagvatten. Ett stort problem är äv en alla v åtmarker som har dränerats och dikats. Utsläppen av v äxthusgaser f rån dessa är i Sv erige minst lika höga som de f rån industrin. Inom ramen f ör arbetet med v attendirektivet finns miljökv alitetsnormer (MKN) f ör v atten fastställda. Åtgärdsprogram har f astställts av vattenmyndigheten för att uppnå MKN. Detta är en v iktig utgångspunkt f ör arbetet med delområdet v atten och v åtmarker. Djur och växter samt ansvarsområden Jönköpings kommun är rik på naturupplev elser och höga naturv ärden. I naturv årdsprogrammet f inns nära beskriv ningar av v ärdef ulla naturområden. Några av dem utgör särskilda ansv arsmiljöer: Vättern är en ren klarv attensjö, Europas f emte största sjö, och ingår i EU s nätv erk f ör sky ddsv ärd natur, Natura Vätterns tillrinnande v attendrag, vätterbäckarna, utgör en viktig del av detta ekosy stem. Stora my rar och högmossar är unika i ett internationellt perspektiv och sådana finns i v ästra delen av kommunen. Andra ansv arsmiljöer är bergbranter med ek/tallskogar och ädellöv branter. I det öppna jordbruks- 6

43 landskapet f inns f lera v ärdef ulla biotoper i stora träd (bl.a. jätteekar och stora tallar), gamla träd, hassellundar samt naturliga ängs- och betesmarker. Sv erige har ett internationellt ansv ar för bl.a. ekmiljöer med jätteträd. En del av ansv arsmiljöerna har sina koncentrationer, så kallade v ärdetrakter, i kommunens tätortsnära natur. My cket f inns också i östra delen, Östra Vätterbranterna, som är ett landskap som 2012 utsågs till biosf ärområde av UNESCO. Området är därmed ett modellandskap f ör att hitta hållbara lösningar. Naturen ger oss också ett antal ekosy stemtjänster som alltmer uppmärksammas när natur f örstörs eller påv erkas negativ t. Några v iktiga ekosy stemtjänster är: luf t- och v attenrening som bl.a. ger dricksv atten, sy reproduktion, pollinerande insekter och naturlig skadedjursbekämpning, jordbildning som ger bördiga marker att odla på, motstånd mot erosion, utjämning av höga f löden. Ekosy stemtjänster f ungerar ef fektivare i natur med hög biologisk mångf ald än i ensartad natur. Därf ör är det angeläget att veta var vi har rik natur och f örv alta den v äl. Ytterligare mål och åtgärder f ör skog f inns redov isade i Program f ör Jönköpings kommuns skogar med tillhörande riktlinjer. (understruken text i visionen till höger utgör förslag till kompletteringar) 2.2 Visioner Visioner för framtiden Klimatet påv erkas inte av utsläpp av v äxthusgaser f rån mänskliga aktiv iteter. Människor och miljö exponeras inte f ör buller och ämnen med f arliga egenskaper. Yt- och grundv attentillgångar ger f örutsättning för en god liv smiljö f ör v äxter och djur. Vättern sky ddas f rån ny a f öroreningskällor och gamla f asas ut. Biologisk mångf ald bev aras, f örstärks och utv ecklas. Ålborg-åtaganden Utv eckla och tillämpa ett strategiskt och integrerat arbetssätt f ör att begränsa klimatförändringen, och verka f ör en hållbar utsläppsniv å av v äxthusgaser. Höja medv etenheten om orsakerna till och de sannolika konsekv enserna av klimatf örändringen. Förbättra luf tkv aliteten. Förbättra v attenkv aliteten. Främja och öka den biologiska mångf alden och utv idga och v årda utpekade naturområden och grönområden. Förbättra jordkv aliteten. Minska v år inv erkan på den globala miljön och f rämja principen om miljörättv isa. 2.3 Mål och åtgärder Klimat Mål 1b. Koldioxidutsläpp kommunal verksamhet Det totala koldioxidutsläppet till följd av uppvärmning, el samt transporter ska minska med minst 40 % till Basår Ansvar: Samtliga nämnder Kontaktperson: Annelie Wiklund Åtgärder Åtgärder f ör att begränsa klimatpåv erkan redov isas under öv riga områden. 7

44 2.3.2 Luft Mål 2a. Benso(a)pyren Senast 2015 ska halten benso(a)py ren inte öv erstiga 0,1 nanogram/m³ som årsmedelv ärde. Ansvar för måluppföljning: Miljönämnden Kontaktperson: Lennart Oldén 2b. Bensen Senast 2020 ska halten av bensen inte öv erstiga 1 µg/m 3 luft beräknat som ett årsmedelv ärde. Ansvar för måluppföljning: Miljönämnden Kontaktperson: Lennart Oldén 2c. Partiklar Senast 2020 ska halten av : - partiklar (PM2,5) inte öv erstiga 10 µg/m 3 luf t beräknat som ett årsmedelv ärde eller 25 µg/m 3 luf t beräknat som ett dy gnsmedelv ärde. - partiklar (PM10) inte öv erstiga 15 µg/m 3 luf t beräknat som ett årsmedelv ärde eller 30 µg/m 3 luf t beräknat som ett dy gnsmedelv ärde. (Nationellt mål) Ansvar för måluppföljning: Miljönämnden Kontaktperson: Lennart Oldén 2d. Kvävedioxid Senast 2020 ska halten av kv äv edioxid inte öv erstiga 20 µg/m 3 luf t beräknat som ett årsmedelvärde eller 60 µg/m 3 luft beräknat som ett timmedelv ärde (98-percentil). (Nationellt mål) Ansvar för måluppföljning: Miljönämnden Kontaktperson: Lennart Oldén Åtgärder Åtgärder f ör att f örbättra luftkvaliteten redovisas under övriga områden, bl.a. av snitt Transporter på s Giftfri miljö Mål 4a. Gifter i fisk Halterna av kv icksilv er, PCB och dioxiner i f isk i södra Vättern ska 2015 understiga angiv na gränsv ärden f ör konsumtion och saluhållning. (MP) Ansvar för måluppföljning: Miljönämnden Kontaktperson: Marie Andersson 4b. Förorenade områden Senast 2020 ska av hjälpande åtgärder ha genomf örts i minst 10 prioriterade (MIFO klass 1/2) f örorenade områden. Ansvar: Miljönämnden Kontaktperson: Anna-Lena Wullf Åtgärder Förorenade områden - avslutade verksamheter (4,V4b) Länssty relsen genomf ör inv entering och riskklassning av potentiellt f örorenade områden f rån avslutade verksamheter v ilken bedöms v ara klar Undersökningar eller av hjälpande åtgärder ska f r.o.m påbörjas i minst ett f örorenat mark- eller v attenområde v arje år. Ansvar för uppföljning: Miljönämnden Kontaktperson: Lennart Oldén Förorenade områden - pågående verksamheter (4,V4b) Senast 2014 ska alla potentiellt f örorenade områden som härrör f rån pågående v erksamheter inv enteras och riskklassas enligt MIFO f as 1. Åtgärden avser områden som ska inv enteras enligt Naturv årdsv erkets branschlista. Ansvar för uppföljning: Miljönämnden Kontaktperson: Lennart Oldén 8

45 2.3.4 Vatten och våtmarker Mål 3a. Försurning Andelen f örsurningspåv erkade v attendrag och sjöar ska minska ska 50% av uppf öljningslokalerna hy sa öring och bottenf auna som är opåv erkad av f örsurning. Ansvar för måluppföljning: Miljönämnden Kontaktperson: Marie Andersson 7a. Övergödning I v attenförekomster där v attendraget inte uppnår v attenmy n- dighetens kv alitetskrav eller där det f inns risk f ör f örsämring ska kommunen arbeta aktiv t f ör att kunna uppf y lla krav en senast Ansvar: Miljönämnden i samarbete med tekniska nämnden Kontaktperson: Marie Andersson Åtgärder Vattendata (3, 7, 8) Naturv årdsprogrammet ska i samband med uppdateringen kompletteras med v attendata senast Ansvar: Miljönämnden i samarbete med stadsbyggnadsnämnden Kontaktperson: Dag Fredriksson Motiv: Enligt ny åtgärd under delområdet Djur och växter ska naturvårdsprogrammet uppdateras senast 2014 och då bör denna komplettering ske samtidigt. Restaurering dammar (8) 10 dammar och småv atten ska restaureras eller ny skapas på kommunens mark senast Bef intliga dammar ska dessutom underhållas ur biologiska aspekter. (Nv p) Ansvar: Tekniska nämnden i samverkan med miljönämnden Kontaktperson: Marie Andersson Motiv: Åtgärden föreslås senareläggas p.g.a. att miljökontorets tjänst med vatteninriktning har varit vakant under lång tid och den kommer i framtiden att få en något förändrad inriktning vilket innebär att genomförandetakten behöver sänkas. Fiskevårdsåtgärder (8, 16) Arealen lek- och uppv äxtområden f ör f isk ska utökas och f örbättras. Det ska ske genom att a) metoder f ör att bibehålla död v ed i och intill v atten utv ecklas, b) v andringshinder åtgärdas genom utrivning eller fiskvägar anläggs, c) v id röjning spara träd närmast v attendrag för att skapa öv erhäng och d) rensade sträckor återställs genom att död ved samt block och sten läggs ut. Arbete med återställande av lek- och uppv äxtområden enligt f astställd plan ska påbörjas senast Ansvar: Miljönämnden Kontaktperson: Marie Andersson Motiv: Genomförd och uppföljning sker i nästa uppföljningsrapport. 9 Barnarpasjön (7, V7a, 8) Restaureringsplan f ör att förbättra vattenkvaliteten ska fastställas senast Ansvar: Miljönämnden Kontaktperson: Marie Andersson Landsjön (7, V7a, 8) Arbete ska bedriv as f ör att senast minska den höga f osf orbelastningen och f örbättra Landsjöns v attenkv alitet. Ef ter att de kommunala bräddningarna åtgärdats (se Förny elsebehov VA, av snitt 3.3.3) ska kommunen v erka f ör att minska den negativa vattenregleringen av sjön samt att sky ddszoner och v åtmarker/dammar utmed de tillrinnande v attendragen och utmed sjön anläggs. Ansvar: Miljönämnden Kontaktperson: Marie Andersson Lilla Nätaren (7, V7a, 8) Möjligheten att f örbättra vattenkvaliteten ska utredas senast Utredningen ska redov isa f örslag till åtgärder inklusiv e kostnadsberäkningar. Ansvar: Miljönämnden i samverkan med Länsstyrelsen, Nässjö kommun, NAV samt Jönköping Energi AB (den senare beträffande vattenregleringsfrågor) Kontaktperson: Marie Andersson Lillån-Bankeryd (7, V7a, 8, 16) Arbete ska bedriv as f ör att förbättra v attenkv aliteten samt uppv äxtförhållandena för öringen. Förutom åtgärder rörande utsläpp av av lopps- och dagv atten (se Förny elsebehov VA, av snitt 3.3.3) ska senast v iktiga uppv äxtsträckor skyddas och kantzoner f ör att öka beskuggningen av v attendraget f örbättras. Ansvar: Miljönämnden Kontaktperson: Marie Andersson Tabergsån (8, 16) Restaureringsåtgärder f ör att underlätta f iskv andring ska genomf öras i Blockdammen, Magnusadammen och Masmästardammen med målsättning att samtliga dammar ska v ara klara Ansvar: Miljönämnden Kontaktperson: Marie Andersson Röttleån (7, V7a, 8, 16) Möjligheten att f örbättra vattenkvaliteten ska utredas senast Utredningen ska redov isa f örslag till åtgärder inklusiv e kostnadsberäkningar. Ansvar: Miljönämnden i samverkan med Jönköping Energi AB (den senare beträffande vattenregleringsfrågor) Kontaktperson: Marie Andersson Motiv: Samtliga ovanstående åtgärder föreslås senareläggas p.g.a. att miljökontorets tjänst med vatteninriktning har varit vakant under lång tid och den kommer i framtiden att få en något förändrad inriktning vilket innebär att genomförandetakten behöver sänkas.

46 Övergödning Röttleån (7, V7a, 8, 16) Senast 2014 ska alla enskilda av lopp v ara inv enterade och däref ter ska f astighetsägare med bristf älliga av lopp uppmanas till åtgärder. Ansvar: Miljönämnden Kontaktperson: Pernilla Eriksson Strömsbergsbäcken (7, V7a, 8, 15, 16) Arbete ska bedriv as f ör att motv erka öv ersv ämning och erosion, till v iss del orsakat av dagv attenutsläpp i bäcken. För detta ska en dagv attenplan med f okus på lokalt omhändertagande (LOD) tas f ram. Arbetet ska också inriktas på att höja v attenkv alitén och de biologiska f örutsättningarna i bäcken, exempelv is genom beskuggning, skapande av skyddszoner vid avverkning samt skapande av f ria v andringsv ägar f rån Rocksjön upp till Strömsbergsdammen. Arbetet ska pågå Ansvar: Miljönämnden i samverkan med tekniska nämnden och stadsbyggnadsnämnden. Kontaktperson: Marie Andersson, Johan Ahlqvist, Dag Fredriksson Finansiering: Åtgärderna bedöms kosta 500 tkr och f öreslås f inansieras v ia miljömålsanslaget f ör

47 3 BOENDE OCH STADSUTVECKLING 3.1 Bakgrund I området Boende och stadsutv eckling ingår kommunens arbete med f y sisk planering, by gg- och anläggning samt inf rastruktur f ör traf ik, d.v.s. planering och utby ggnad av v ägar, cy kelv ägar, järnv ägar samt kollektiv traf ik (anv ändningen av inf rastrukturen behandlas inom området Energi och transporter). En v iktig del av stadens infrastruktur utgörs av grönstruktur i f orm av natur, parker och gröna stråk f ör rekreation, f ritid, social samv aro och biologiska spridningskorridorer. En annan v iktig del av inf rastrukturen utgörs av v atten- och av loppssystem samt dagv attenhantering. Inom området hanteras äv en risk- och sårbarhetsf rågor med koppling till miljö. I f öljande kommunala dokument f inns kunskapsläge sammanställt inom området Boende och stadsutv eckling. Hur mår Jönköping? (årlig) Öv ersiktsplan 2002 Stadsby ggnadsv ision 2.0 (2008) Utby ggnadsstrategi inv ånare (2011) Ramprogram f ör södra Munksjön (2012) Bostadsf örsörjningsprogram (årligt) Kommunikationsstrategi (2012) Handlingsprogram kollektiv traf ik (2011) Bely sningsprogram f ör Jönköping kommun (2011) Handelsstrategi f ör detaljhandeln i Jönköpings kommun (2010) Grönstrukturplan f ör Jönköping och Huskv arna (2004) Naturv årdsprogram (2009) Dagv attenpolicy (2009) Riktlinjer f ör f örny else av VA-ledningar (2011) ABVA (Allmänna bestämmelser Vatten och av lopp) Förutsättningar och riktlinjer f ör Klimatf örändringar (2009) Handlingsprogram f ör try gghet och säkerhet (2012) Nedan redov isas en kort orientering kring de f rågor som ingår i området. Stadsutveckling En hållbar utv eckling av våra städer med dess inf rastruktur är en v iktig f örutsättning f ör att minska v år totala miljöpåv erkan. Det är t.ex. angeläget att tillväxten av våra tätorter så lite som möjligt sker genom ianspråktagande av jord- och skogsbruksmark eller annan ty p av v ärdef ull mark. Det är också angeläget att v i i all ny exploatering, f örtätning och omv andling anv änder oss av ett hållbart by ggande. Miljöåtgärderna ska samv erka med arkitektoniska kv aliteter och genom tillgång till grönska och v atten, tillvaratagande av dagsljus och v ariation i sy n- och hörselintry ck skapas en miljö som människor mår bra i. Den öv ersiktliga planeringen ska främja en långsiktigt hållbar samhällsutv eckling och ta hänsy n till och samordna relev anta öv ergripande nationella och kommunala mål f ör att sty ra samhället mot en hållbar utv eckling. Kollektiv traf ik, gång och cy kel ska prioriteras i planeringen där struktur, lokalisering och f ramkomlighet är v iktiga f aktorer. Den kommunomf attande översiktsplanen ska v ara aktuell f ör att kunna ny ttjas som ett strategiskt v erkty g i den f ortsatta planeringsprocessen. Tematillägg och f ördjupningar ska v id behov komplettera översiktsplanen i f råga om aktualitet och detaljeringsgrad. Kommunens planering och by ggande ska ske utif rån öv ersiktsplanen, stadsby ggnadsv isionen, utby ggnadsstrategi inv ånare, ramprogram för södra Munksjön och det kommunala bostadsf örsörjningsprogrammet. Infrastruktur för trafik För att minska miljöpåv erkan f rån transportsektorn är det angeläget att v åra tätorter har en attraktiv och v äl f ungerande kollektivtrafik samt att det f inns v äl f ungerande gång- och cy kelv ägar. 11

48 Vatten-, avlopp- och dagvattensystem Vatten- och av loppssystemet försörjer oss med dricksv atten och tar omhand av loppsv atten och dagvatten. Dricksv attnet ska ha god kv alitet och dagv atten samt av loppsv atten ska omhändertas på ett miljöriktigt sätt. Utsläppen av av loppsv atten och dagv atten medf ör of ta påv erkan på närliggande v attendrag. Avloppsvatten som renats i kommunala avloppsreningsv erk uppfyller normalt gällande krav på rening medan f unktionen hos enskilda av loppsanläggningar v arierar i stor utsträckning. Risker och sårbarhet Det är angeläget att alla som bor i Jönköpings kommun har en try gg och säker miljö. Kommunen ska planera och arbeta aktiv t f ör att f öreby gga och begränsa konsekv enserna av f örv äntade klimatförändringar. I detta dokument f okuseras i f örsta hand på risk- och sårbarhetsarbete med koppling till miljöpåv erkan. 3.2 Visioner Visioner för framtiden Kommunens f ortsatta tillväxt sker genom långsiktigt hållbar stads- och beby ggelseutveckling med en god markhushållning där gång-, cy kel- och kollektivtrafik prioriteras f ramf ör biltraf ik i en v äl utby ggd och hållbar inf rastruktur. Kommunen har en try gg v attenf örsörjning och en hållbar v attenanv ändning. Inv ånarna och miljön utsätts inte f ör risker och samhällets sårbarhet har minimerats. Ålborg-åtaganden Återanv ända och rev italisera öv ergiv na och utsatta områden. Undv ika stadsutbredning genom att uppnå lämpliga beby ggelsetätheter genom att prioritera tidigare anv änd mark inom stadens gränser f ramf ör oexploaterad mark i stadens utkanter. Se till att ha en blandning av olika anv ändningar och v erksamheter i by ggnader och beby ggelse med en bra balans mellan arbete, bostäder och serv ice, och med en prioritering av bostäder i stadens centrala delar. Tillämpa krav f ör hållbar stadsbyggnad och by ggande och f rämja arkitektur och by ggteknik av hög kv alitet. Minska behov et av privata motorfordon och f rämja attraktiv a alternativ som är tillgängliga f ör alla. Utv eckla en integrerad och hållbar plan f ör f ramkomlighet i staden. Mobilisera stadsplanerare till att integrera hälsohänsy n i sina strategier och initiativ f ör stadsplanering. 3.3 Mål och åtgärder Stadsutveckling Mål 15b. Radon bostäder Radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/ m 3 luf t. (Nationellt mål) Ansvar för måluppföljning: Miljönämnden Kontaktperson: Lasse Ekdahl 16b. Fiske i tätorten Sportf isket i tätortsnära områden ska senast 2015 stärkas och bedriv as så att f iskbara bestånd med en naturlig art- och storleksf ördelning bibehålls. Ansvar: Fritidsnämnden i samarbete med Miljönämnden Kontaktperson: Per Nygren 12

49 Åtgärder Fiske i centrala tätorten (16, B16b) Inf ormation och tillgänglighet till f iskeplatser i och runt Munksjön - Rocksjön ska f örbättras genom bland annat inf ormation och tillsyn. Stadsplaneringen genomf örs så att v iktiga f iskeområden i Munksjön och Rocksjön så långt som möjligt bev aras. Ansvar: Miljönämnden i samarbete med Stadsbyggnadsnämnden och Fritidsnämnden Kontaktperson: Per Nygren Motiv: Genomfört och följs upp i nästa uppföljningsrapport Vatten-, avlopp- och dagvattensystem Åtgärder Vattenförsörjningsplan (8,9) För att säkerställa tillgången till v attenresurser f ör dricksv attenf örsörjning ur ett f lergenerationsperspektiv ska en Vattenf örsörjningsplan f ör hela kommunen antas senast Ansvar: Tekniska nämnden i samarbete med miljönämnden och stadsbyggnadsnämnden. Kontaktperson: Marie Wikander Ederfors Finansiering: Ordinarie budget. Dagvattenpolicy (4, 15) Senast ska en uppdaterad plan f ör dagv attenhantering med tillhörande riktlinjer antas Ansvar: Tekniska nämnden i samverkan med miljönämnden Kontaktperson: Kerstin Nyström Åtgärden föreslås senareläggas ett år. Motiv: Brist på personella resurser hos berörda förvaltningar. Vattenstrateg (8, 9, 15) För att f å en öv ergripande och långsiktig hantering av v attenf rågor i kommunen ska en v attenstrategstjänst tillsättas senast Vattenstrategen ska bl.a. samordna v attenf rågor som berör f lera olika f örv altningar. Ansvar: Tekniska nämnden i samarbete med miljönämnden och stadsbyggnadsnämnden. Kontaktperson: Linda Tubbin Finansiering: Ny tjänst som beaktas i VIP Foto: Jan Magnusson 13

50 4 ENERGI OCH TRANSPORTER 4.1 Bakgrund I området Energi och transporter ingår kommunens arbete med bl.a. energief f ektivisering i befintlig v erksamhet, v al av energikällor, energiproduktion, v al av f ordonsbränslen och f ordonsslag samt transporteffektivisering. I f öljande kommunala dokument f inns kunskapsläge sammanställt inom området Energi och transporter. Hur mår Jönköping? (årlig) Kommunikationsstrategi (2012) Handlingsprogram kollektiv traf ik (2011) Handlingsplan f ör hållbart resande (2011) Energi- och klimatprogram inf ormationsdel (2009) Energicentrum på A6 utgör en v iktig funktion för att nå ut med energi- och klimatinf ormation till medborgare och mindre f öretag. Nedan redov isas en kort orientering kring de f rågor som ingår i området. Energi Samhällets anv ändning av energi belastar miljön på f lera olika sätt. Stof t, kolv äten och tungmetaller f örsämrar luf ten och påv erkar hälsan. Förbränning av f ossila bränslen, t.ex. bensin och olja, bidrar till v äxthuseffekten och ger utsläpp av f örsurande och öv ergödande ämnen. Exempel på kommunal energiproduktion är f järrv ärmeanläggningar, vattenkraft, vindkraf t, biogas samt solceller och solv ärme. Biogas är ett miljöv änligt lokalt producerat bränsle som utv inns ur olika ty per av avfall. Biogasen anv änds både som bränsle i f järrv ärmenätet, för elproduktion och f ör produktion av f ordonsbränsle. Det är angeläget att energianv ändningen ef f ektiv iseras i så stor utsträckning som möjligt. När man ska välja vilken typ av energikälla som är v iktigast att effektivisera kan man beakta dels klimatpåv erkan och dels primärenergianv ändning. Begreppet primärenergianv ändning beskriv er hur stor energianv ändning som sker f rån den ursprungliga energikällan v ia distribution till den slutliga energianv ändningen. Om hänsy n tas både till klimatpåv erkan och primärenergianv ändning bör f öljande prioritering tillämpas beträffande inom vilka områden energief f ektiv iseringsåtgärder bör v idtas: 1. El och f ossila bränslen 2. Biobränslen 3. Fjärrv ärme 4. Fjärrky la Transporter Jönköpings kommun är en transportintensiv kommun med my cket genomfartstrafik, en betydande lokal trafik och en stor speditionsv erksamhet. I centrala Jönköping skapar det geograf iska f örhållandet med smala landpartier mellan de centralt belägna sjöarna också trängsel. Biltrafiken är numera den f rämsta orsaken till hälsof arliga luf tf öroreningar, koldioxidutsläpp och störande buller. 4.2 Visioner Visioner för framtiden Energianv ändningen är ef f ektiv och sker med förnyelsebara energikällor. Lokala och regionala energikällor anv änds så långt som möjligt. Person- och godstransporter sker effektivt och med förnyelsebara energikällor. Ålborg-åtaganden Minska konsumtionen av primärenergi och öka andelen f örny elsebara energikällor. Undv ika onödig energikonsumtion och förbättra energieffektiv iteten hos slutanv ändaren. Öka andelen resor som sker med kollektivtrafik, till fots eller med cy kel. Uppmuntra öv ergången till f ordon med låga utsläpp. Minska transporternas konsekv enser f ör miljön och f olkhälsan. Låta politiken f ör klimatsky dd genomsy ra v år politik inom sådana områden som energi och transporter. 14

51 4.3 Mål och åtgärder Energi Mål 1g. Energianvändning kommunal verksamhet Den totala energianv ändningen per heltidsanställd (uppvärmning, el, transporter) och den totala energianv ändningen i kommunal v erksamhet ska minska med minst 10 % och 20 % (10 % reduktion av den totala energianv ändningen motsv arar 2 GWh/år). Ansvar: Samtliga nämnder Kontaktperson: Annelie Wiklund Transporter Åtgärder Implementering resepolicy (V1a, V1b, E1n, E1o) Ny resepolicy ska implementeras och följas upp under Ansvar: Samtliga nämnder Kontaktperson: Olle Gustafsson Engagera flera Åtgärder Energieffektivisering brukarsamverkan 2 (V1b, E1g) Energief f ektiv isering genom brukarsamv erkan ska under utökas så att den under 2014 omf attar alla f astigheter där f astighetsenheten anser att det är lämpligt. Ansvar: Tekniska nämnden i samverkan med övriga nämnder Kontaktperson: Thomas Olsson 15

52 5 PRODUKTION OCH KONSUMTION 5.1 Bakgrund I detta kapitel ingår kommunens arbete med produktion och konsumtion av varor och tjänster. Vi f örsöker ta hänsy n till v arornas och tjänsternas hela liv scy kel f rån produktion till slutgiltigt omhändertagande (av f all). I av snittet ingår äv en bredare mål och åtgärder som sy f tar till att engagera f lera men som inte kan hänf öras till något av öv riga områden. I f öljande kommunala dokument finns kunskap inom området: Av f allsplan Hur mår Jönköping? (årlig) Nedan redov isas en kort orientering kring de f rågor som ingår i området. Produktion och konsumtion Varor och tjänster ger upphov till olika ty per av miljöpåv erkan genom sin liv scykel: från design, råv aruutv inning och produktion till anv ändning och slutgiltigt omhändertagande, inklusiv e transporter i alla led. Ett hållbart jord- och skogsbruk är en v iktig grund i v aruproduktionen. Exempel på miljöproblem som kan kopplas samman med produktion och konsumtion av v aror och tjänster är utarmande av naturresurser och biologisk mångf ald, klimatpåverkan och utsläpp av kemikalier. Kommunen har som v ision att v ara en god f örebild i miljöarbetet. Vi arbetar därf ör löpande med att på olika sätt f örbättra v erksamheten f ör att minska den totala miljöpåv erkan. Detta gäller både den egna v erksamheten och v erksamhet/produkter som handlas upp. Vi arbetar äv en för att f ler v erksamheter ska arbeta sy stematiskt med sina miljöf rågor genom olika slags miljöcertifieringar. Exempel på sådan utåtriktad v erksamhet är miljödiplomering som är ett ledningssy stem som Jönköpings kommun erbjuder och som lämpar sig v äl f ör mindre f öretag, tjänstef öretag och of f entliga v erksamheter. Miljödiplomering anv änds äv en i kommunal v erksamhet. I skolor anv änds bl.a. Grön Flagg som är speciellt utv ecklat f ör f örskolor och skolor av Stif telsen Håll Sverige Rent. Skola f ör hållbar utv eckling är en annan nationell utmärkelse f ör skolor och f örskolor. Avfall Vi arbetar ständigt f ör att förbättra avfallshanteringen f ör att minska av fallsmängden och öka möjligheten till återanvändning och återv inning av olika material samt minska spridningen av oönskade ämnen i v år miljö. Ytterligare mål och åtgärder f inns redov isade i Av f allsplan Visioner Visioner för framtiden Jönköpings kommun är en god f örebild i miljöarbetet. Anv ändning av naturresurser sker ef f ektiv t. Vid inköp ställs krav på en miljöriktig produktion av v aror och tjänster. Av f all samlas in och omhändertas i slutna kretslopp Ålborgborg-åtaganden Utv eckla och förverkliga hållbarhetsprinciper för företagslokaliseringar. Uppmuntra marknader f ör högkvalitativa lokala och regionala produkter. Främja hållbar lokalturism. Bev ara ekologiskt produktiv mark. Främja ett hållbart jord- och skogsbruk. Aktiv t främja hållbar produktion och konsumtion, särskilt av miljömärkta organiska och etiska produkter samt rättv is handel -produkter. Bedriv a hållbar upphandling. Låta politiken f ör klimatskydd genomsyra vår politik inom sådana områden som upphandling, av f all, jord- och skogsbruk. Spara v atten och anv ända v atten mer ef f ektiv t. Undv ika och minska avfall, och öka återanv ändning och återv inning. Hantera och behandla av f all i öv erenskommelse med bästa tillgängliga kunskap. 16

53 5.3 Mål och åtgärder Produktion Mål 0c. Miljödiplom kommunal verksamhet Andel kommunanställda som omf attas av miljödiplom (undantaget skolor och f örskolor) ska minst dubbleras f rån 11 % (ca 770 personer) till 22 % (ca personer) f rån 2007 till Ansvar: Samtliga nämnder Kontaktperson: Eva Göransson Konsum tion Åtgärder Särskilt farliga ämnen (4) Kommunala v erksamheter som använder kemiska produkter 1) innehållande särskilt f arliga ämnen ska senast 2014 anteckna en f örklaring i webbv erktyget EcoOnline om varf ör produkten anv änds. Ansvar: Samtliga nämnder Kontaktpersoner: Peder Björklund, Maria Ossiansson, Roland Börjesson, Daniel Lind, Christian Friis, Gunnar Hansson, Gunilla Kärrdahl, Kenth Lundgren, Martin Petersson Dahl, Karin Hellström och Annelie Wiik. 1) Ett särskilt farligt ämne kan framkalla cancer, störa fortplantningsförmågan, vara mutagent eller vara svårnedbrytbart, långlivat och giftigt i miljön. Det gäller ämnen som omfattas av prio- eller begränsningsdatabasen, vattendirektivet eller kandidatförteckningen enligt REACH. 17

54 Hälsoskyddsenheten Maria Westlund TJÄNSTESKRIVELSE Ärende 10 1 (3) Miljönämnden JÖNKÖPING Yttrande till Stadsbyggnadsnämnden över detaljplan för flerbostadshus inom fastigheten Klippan 2 och 10, Jönköpings kommun Mn Sammanfattning Denna planändring omfattar en yta på kvm och ska medge ett bostadshus i tre plan. Huset kommer att ligga utmed Klostergatan. Plats ska även finnas för bilparkering och förråd. Bullerutredningen visar att trafikbullernivåer blir 66 dba, vid fasad vid en hastighetsgräns på 50 km/h. Trafikbullernivån på byggnadens motsatta sida ska uppgå till en tyst eller i alla fall en ljuddämpad sida, dvs dba. Bullerutredningen anger också att med en hastighetsgräns på 40 km/h så kan trafikbullernivån vid fasad komma ner till 65 dba. Beslutsunderlag Miljökontorets tjänsteskrivelse, daterad Bilaga till tjänsteskrivelse, Bullerstörningar och dess påverkan på människors hälsa, daterad Samrådshandlingen med utredningar återfinns på Jönköpings kommuns webbsida. Sök på pågående detaljplanearbete. Trafikbullerutredning , av Soundcon, daterad Ljudboken- Kunskapsportalen, Förslag till miljönämnden Följande synpunkter lämnas på detaljplan för flerbostadshus inom fastigheten Klippan 2 och 10, Jönköpings kommun: Byggnation anses olämpligt med hänsyn till den höga trafikbullernivån från Klostergatan. Alla lägenheter bör ha möjlighet till vädring mot tyst sida, dvs 45 dbl Aeq24h. Vädringsmöjligheten avser minst hälften av bostadsrummen eller alla sovrum. Ljudnivån från biltrafiken får inte överskrida 65 dbl Aeq24h vid fasad. MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping [email protected] Fax diariet Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn Postadress (om inget annat anges) Jönköping

55 2 (3) Byggnaden bör utföras enligt ljudklasstandard B. Innergården bör utformas så att ljudnivån från trafik, fläktar och liknande inte överskrider 45 dbl Aeq24h. Biltrafik och bilparkering bör inte tillåtas på gården. Bullerskärm bör sättas upp mot Klostergatan mellan ny och befintlig byggnad. Innan planen antas bör förekomsten av eventuella markföroreningar undersökas. Ärende Denna planändring omfattar en yta på kvm och ska medge ett bostadshus i tre plan. Planområdet ligger i centrum vid Klostergatan mellan Sjögatan och Vegagatan. Huset kommer att ligga utmed Klostergatan och kommer att utföras så att det passar väl in i omgivningen. Det ska även finnas plats för bilparkering och förråd. Byggnaden ligger vid en trafikerad gata med trafikbullernivåer på som mest 66 dba med en hastighetsgräns på 50 km/h för förväntad biltrafik år Trafikbullernivån på byggnadens motsatta sida ska uppgå till en tyst eller i alla fall en ljuddämpad sida, dvs dba. Bullerutredningen anger också att med en hastighetsgräns på 40 km/h så kan trafikbullernivån vid byggandes fasad komma ner till 65 dba. Bedömning Ljudlandskapet är viktigt för människors hälsa och spelar en viktig roll för människors återhämtning. Det är viktigt för människors hälsa att gällande riktvärden för trafikbuller efterlevs för att skapa miljöer och boende som värnar människors hälsa och miljön. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö anger att bullret i den byggda miljön inte ska utsätta människor för skadliga ljudnivåer. Det är dessutom viktigt att beakta att bullerberäkningarna som är gjorda bara innefattar trafikbuller från Klostergatan och inte den totala ljudnivån från trafikbullret i omgivningen. Forskning visar att 38% påverkas negativt när trafikbullernivån uppgår till 65 dba på den mest bullerstörda sidan och där ljudnivån på bostadens tysta sida uppgår som mest till 45 dba. Forskning visar även att det inte går att motivera avsteg där trafikbullernivån uppgår till 65 dba och till 50 dba på den tysta sidan. Naturvårdsverket anser inte att byggnation bör ske där trafikbullernivån överskrider 65 dba. Genom att bullerskydda innergården med en bullerskärm mellan befintlig och ny byggnad mot Klostergatan sänker man ljudnivån på innergården och ökar därmed kvalitén på innergårdens miljö och ökar möjlighet till vila och återhämtning. Bilparkering på innegården gör att dess kvalitéer minskar kraftigt. För att kompensera för det utsatta läget ska man inte ha bilar på innegården.

56 3 (3) Avsteg från gällande riktvärden för trafikbuller ställer höga krav på lägenheternas storlek och hur de planeras. Ligger sovrummen mot fasad med för höga ljudnivåer så går det inte sova med öppet fönster utan att påverkas negativt av buller. Det är också viktigt att lägenheterna är tillräckligt stora så att det verkligen finns sovrum som är tysta och går att vädra utan att störande buller från trafiken eller andra bullerkällor i kvarteret. Rolf Erlandsson Miljöchef Maria Westlund Miljöinspektör Beslutet expedieras till Stadsbyggnadsnämnden

57 Hälsoskyddsenheten Maria Westlund BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE (2) Bullerstörningar och dess påverkan på människors hälsa Mn Nästan var tredje svensk utsätts för trafikbuller som överskrider något av de gällande riktvärdena. Enligt Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2009 har andelen personer som besväras av trafikbuller ökat från 9% 1999 till 12% Den senaste Miljöhälsorapporten 2013 som är inrikta på barn visar att 4% av 12-åringar som bor i flerbostadshus anser sig ha svårt att somna pga störande trafikbuller. Bullerstörning nattetid gör att många inte kan sova med öppet fönster. Bullerstörning medför stressreaktioner på kroppen. Ljudstörningar kan ge fysiologiska effekter som förhöjt blodtryck, hypertoni och hjärtinfarkt. Ostörd nattsömn är viktigt för vila och återhämtning och behövs för att vi ska fungera såväl fysiskt som mentalt. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö anger att människor inte ska utsättas för skadliga luftföroreningar och ljudnivåer vad avser befintliga och nya bostäder år Forskning visar att det är viktigt att ta hänsyn till alla bullerkällorna för att få en totalbild av vilka ljudnivåer människor påverkas av. Riktvärdena för vägtrafikbuller i boendemiljö enl infrastrukturproposition 1996/97:53 som antogs av riksdagen är följande: Plats Inomhus (ekv) Inomhus (max) Utomhus vid fasad (ekv) Utomhus på uteplats (max) Ljudnivå (dba) 30 db L Aeq24h 45 db L AFmax 55 db L Aeq24h 70 db L AFmax I Boverkets allmänna råd 2008:1, Buller i planeringen, fastläggs dessa ljudnivåerna som huvudregler men avsteg definieras också för att avvägning ska kunna göras mellan ljudmiljö och andra intressen. Det kan beröra centrala delar av städer och tätorter med bebyggelse av stadskaraktär i exempelvis ordnad kvartersstruktur. Avsteg kan också motiveras vid komplettering av ny och befintlig tät bebyggelse och ordnad kvartersstruktur längs kollektivstråk i större städer. Det aktuella planområdet ligger centralt i kvartersliknande MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping [email protected] Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn Postadress (om inget annat anges) Jönköping

58 2 (2) struktur och därför kan det vara motiverat att göra avsteg från gällande riktvärden. Följande principer för avsteg ska följas då avvägningar ska göras mot allmänna intressen: - Vid dygnsekvivalent ljudnivå på dba vid fasad bör nya bostäder medges om det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dba vid fasad) eller i alla fall ljuddämpad sida (högst dba vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen och uteplatsen bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. - Vid dygnsekvivalent ljudnivå på dba bör nya bostäder endast medges i undantagsfall om det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dba vid fasad) eller i alla fall ljuddämpad sida (högst dba vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen och uteplatsen bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. I Boverkets allmänna råd anges att det alltid ska vara en strävan att klara en ljudnivå under 50 dba när avsteg måste göras och i så fall endast för ett fåtal lägenheter. Naturvårdsverket yttrade sig över Boverkets allmänna råd där man anser att ljuddämpad sida i praktiken innebär att 50 dba blir dimensionerande i bullerutsatta lägen. Ingen forskning visar att ljuddämpad sida med nivåer över dba skulle uppväga den ökade störningen på den bullriga sidan. Naturvårdsverket menar också att ljudklass B i svensk byggstandard bör tillämpas vid ljudnivåer på dba och ljudklass A vid byggande vid ljudnivåer på dba i de fall 45 dba på den tysta sidan inte kan uppnås. Avsteg enligt Boverkets allmänna råd ställer höga krav på lägenheternas storlek och hur de planeras. Ligger sovrummen mot fasad med för höga ljudnivåer så går det inte sova med öppet fönster utan att bli bullerstörd. Det är också viktigt att lägenheterna är tillräckligt stora så att det verkligen finns sovrum som är tysta och går att vädra mot tyst sida, dvs 45 dba. Avstegen från gällande riktvärden ställer också krav på att den tysta sidan och uteplatsen verkligen är tyst utan bullerstörningar från andra vägar eller andra bullrande ljudkällor. Utemiljön ska ligga i direkt anslutning till bostaden och vara en tilltalande miljö med naturinslag och ska skapa förutsättningar för samvaro och en hälsofrämjande utemiljön. För att göra en så tilltalande miljö som möjligt på innegården så bör ett bullerdämpande skydd sätta upp mellan den nya och gamla byggnaden mot Klostergatan. Forskning visar att det inte går att motivera avsteg där trafikbullernivån uppgår till 65 dba och 50 dba på den tysta sidan. Naturvårdsverket anser inte att byggnation bör ske där trafikbullernivån överskrider 65 dba. Forskningsprogrammet Ljudlandskap för bättre hälsa har granskat boendemiljöer ljudlandskap i stadsbebyggelse och människors upplevelse och påverkan av hela ljudlandskapet. Tillgången på kvalitativt ljudlandskap är av stor betydelse för folkhälsan. Maria Westlund Miljöinspektör

59 Infrastruktur Bv.a.anad Industri Kv Klippan 2, Jönköping Trafikbullerutredning MILJ NDEN l,l(njf<öpings KOMMUN D nr o 6 t3-2.t'1f( ~... *.~ tio. Rapport Antal sidor: Bilagor: doc Uppdragsansvarig Jönköping Magnus lngvarsson d:\data\program\lime easy\dokument\11117\ doc Soundcon AB Järnvägsgatan 9, Jönköping, Sweden Phone +46 (0)

60 Soundcolf Rapport Kv Klippan 2, Jönköping Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Bostads AB Vätterhem Box Jönköping Uppdrag: Beräkning av trafikbuller vid planerat bostadshus i Kv Klippan 2. Handläggare: Kvalitetskontroll: Magnus lngvarsson Andreas Berg d:\data\program\lime easy\dokument\11117\ doc Sida 2 (7)

61 Soundcorl" Rapport Innehåll 1. Bakgrund och syfte Riktvärden för trafikbuller Förutsättningar Trafikdata Utförda beräkningar Resultat från beräkningar Ljudnivåer utomhus Bakgrund och syfte Vid Kv Klippan 2 i Jönköping planerar Vätterhem att uppföra ett flerbostadshus. l samband med detta önskar man en trafikbullerutredning för området. Soundcon AB har kontaktats för att beräkna vilka trafikbullernivåer som kan förväntas att uppträda vid byggnadsfasaderna i framtiden. 2. Riktvärden för trafikbuller l samband med lnfrastrukturpropositionen, 1996/97:53, som antogs , fastställde riksdagen riktvärden för trafikbuller. Dessa riktvärden för nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad och/eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur redovisas i sammanfattning nedan. l planbestämmelserna anges att dessa riktvärden skall uppfyllas. Utrymme Inomhus Utomhus (frifältsvärden) Vid fasad På uteplats Högsta trafikbul/ernivå, db(a) Ekvivalentnivå Maximalnivå (nattetid) 55 Källa: Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 För bedömning av bostädernas lämplighet och möjligheten till eventuella avsteg från riktvärden med hänsyn till trafikbuller skall ett stort antal faktorer vägas in. För mer vägledning kring dessa frågor hänvisas till Boverkets Allmänna råd 2008:1 "Buller i planeringen - Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg - och spårtrafik". Nedan anges några av de vägledande principerna som enligt Boverket bör gälla vid avsteg från riktvärdena enligt lnfrastrukturpropositionen. 70 d:\data\program\lime easy\dokument\ doc Sida 3 (7)

62 Soundcolf Rapport i i i i 7-i 304 i 500 Nya bostäder bör kunna medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad uppgår till dba, under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dba vid fasad) eller i varje fall en ljuddämpad sida (45-50 dba vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. Nya bostäder bör endast i vissa fall medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad överstiger 60 dba, under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dba vid fasad) eller i vart fall en ljuddämpad sida (45-50 dba vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 dba. Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dba utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 dba vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 50 dba bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter samt vid uteplatser och gårds ytor. Även då ljudnivån överstiger 65 dba kan det finnas synnerliga skäl att efter en avvägning gentemot andra allmänna intressen tillåta bostäder. l dessa speciellt bullerutsatta miljöer bör byggnaderna vara orienterade och utformade på ett sådant sätt att de vänder sig mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Även vistelse ytor, entreer och bostadsrum bör konsekvent orienteras mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 dba. Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dba utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 dba vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 50 dba bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter samt vid uteplatser och gårdsytor. 3. Förutsättningar Den aktuella bostadsbyggnaden är tänkt att uppföras i fyra våningar. Huset angränsar till Klostergatan. l skisserna nedan visas husets placering samt skissförslag på planlösningar. d:\data\program\lime easy\dokument\11117\ doc Sida 4 (7)

63 Soundcon"" Rapport / / \ ' l \ ' \ l /\ / l l l. ' Figur 1 situationsplan över området samt det planerade huset BALKONG ~ o~ D (gjj ALKONG kok ~ Figur 1 Skissförslag för planlösningar d:\data\program\lime easy\dokument\ 11117\ doc Sida 5 (7)

64 Sound con" Rapport Trafikdata Uppgifter angående vägtrafiken har erhållits från Jönköpings kommun. Mätningar av trafikflöden på Klostergatan har genomförts under Beräkningar har utförts en framtidssituation år Trafiken på Klostergatan är uppräknad med 1% per år. 5. Utförda beräkningar Beräkningarna har utförts enligt Nordiska beräkningsmodellen för vägtrafikbuller, SNV rapport 4653 och genomförts i programmet SoundPlan ver Resultat från beräkningar Resultaten från beräkningarna redovisas i bilagor med ljudnivåer vid bygg nadsfasadern a. Bilaga 01 Ekvivalent ljudnivå för situation år 2025 Bilaga 02 Maximalljudnivå för situation år Ljudnivåer utomhus Som framgår av bilaga 01 så är den ekvivalenta ljudnivån över riktvärdet 55 dba vid fasader som exponeras mot vägen. Ljudnivån är för den mest utsatta fasaden 66 dba för prognosår 2025 och hastighet 50 km/h. En beräkning har också utförts där hastigheten satts till 40 km/h då detta troligen kommer att bli resultatet av den hastighetsöversyn som pågår inom landet. Denna beräkning visar att man vid prognosår 2025 ej överskrider 65 dba vid fasad för det planerade huset vid hastighet 40 km/h. För att möjliggöra bostadsbebyggelse inom de aktuella kvarteren skall således en bedömning av bostädernas lämplighet och möjligheten till eventuella avsteg från riktvärden med hänsyn till trafikbuller göras. För mer vägledning kring dessa frågor hänvisas till Boverkets Allmänna råd 2008:1 "Buller i planeringen- Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg - och spårtrafik". För att avsteg från riktvärdena skall kunna medges anges i rådet bl a att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dba vid fasad) eller i varje fall en ljuddämpad sida (45-50 dba vid fasad) för minst hälften av boningsrummen. Med de skissförslag som är framtagna innebär planlösningarna att kök och vardagsrum ligger mot gatan medan sovrum ligger mot gården där man får tillgång till tyst eller ljuddämpad sida. d:\data\program\lime easy\dokument\ 11117\ doc Sida 6 (7)

65 Soundcori" Rapport De maximala ljudnivåerna är under riktvärdet 70 dba på stora delar av gården, samt på balkonger till lägenheterna vilket innebär att uteplats som klarar riktvärdet kan erhållas. d:\data\program\lime easy\dokument\11117\ doc Sida 7 (7)

66 Kv Klippan 2, Jönköping TrafikbuUerutredning Prognos 2025 Dygnsekvivalent ljudnivå 2 m over mar!< OVRlGT Kartan visar ljudnmlemalnldusive filsadrellelcer Kolumner l IIIbei \'Isar våning, elcviyalent!udnmi samt l!laliimal judnmi fi'ån lraf"ok (Mfdllsvardefl) Ekvivalent ljudnivå LA,eq (dba) - > c:::::=j c:j <=45 D : 3 4 ~ ~-- - m I'ROJEl<TN\JMME BilAGA 01 HAiiDLAr"""RE Magnus lngwrsson GRANSI<AD TO!tjöm~ DA'IiJM 2013-lM-15 Soundcori" JARNvAGSGATAN 9 ~ JONKOPING

67 Kv Klippan 2, Jönköping Trafikbullerutredning Prognos 2025 Maximal ijudnivå 2 m over malit OVRiaT Kartan visar iudnivllerile lnlclusmi fllslldrelle>«kolumnerl1abel\'lsarwmng, -lent lu<inml -maximal""' ""' fiin trall< (frif8ls'lllnlen) Maximal ljudnivå LA.Fmax {dba) - > BO BO C]ss- 10 CJso <=60 I'ROJE!<TlMIMER BILAGA 02 IWiltAGGAAE. Magnus (ng'l8rsson G!IANSKAO Andraes:Be<g DA1I-" Soundcotf JARNVAGSGATAN JONKOPING WINW.SOUNOCON.SE

68 Hälsoskyddsenheten Pernilla Eriksson TJÄNSTESKRIVELSE Ärende 11 1 (3) Miljönämnden JÖNKÖPING Förbud vid vite mot utsläpp från enskilt avlopp tillhörande fastigheten Portesbo 1:3 i Jönköpings kommun. Mn Sammanfattning Fastighetsägare med personnummer - till fastigheten Portesbo 1:3 i Jönköpings kommun förbjuds vid vite om kronor att släppa ut spillvatten från WC samt Bad- Disk- och Tvätt (BDT) till bristfällig avloppsanläggning. Förbudet gäller från och med Beslutsunderlag Miljökontorets tjänsteskrivelse daterad Förslag till miljönämnden Med stöd av 26 kap 9 och med hänvisning till 9 kap 7 samt 2 kap 3 miljöbalken (1998:808) beslutar miljönämnden att förbjuda fastighetsägare med personnummer - att släppa ut avloppsvatten från WC och BDT till bristfällig avloppsanläggning tillhörande fastigheten Portesbo 1:3 i Jönköpings kommun. Med stöd av 26 kap 14 miljöbalken förenas förbudet med vite om kronor. Förbudet gäller från Överträds förbudet kan miljönämnden ansöka om vitets utdömande. Ärende Vid miljökontorets inventering , ett samarbete med tekniska kontorets renhållningsavdelning, framkom att avloppet på Portesbo 1:3 har en tvåkammarbrunn med ansluten vattentoalett. Den 24 februari 2004 informerades delägare till fastigheten Portesbo 1:3 och adressatens bror, via brev om att avloppet bedömts som bristfälligt samt uppmanade fastighetsägaren att ta kontakt med miljökontoret för de åtgärder som behövde vidtas. Fastighetsägaren meddelades i samma brev att om åtgärder inte är vidtagna före kan detta leda till föreläggande vid vite. MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping [email protected] Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn Postadress (om inget annat anges) Jönköping

69 2 (3) Enligt uppgift från tekniska kontorets renhållningsavdelning är slambrunnens volym på 1,6 m 3 och töms en gång per år. Övervägande och bedömning I det av riksdagen antagna miljömål Ingen övergödning finns det bland annat beskrivet att standarden på de enskilda avloppen bör höjas. Avloppsanläggningar kopplade till permanentboende som inte uppfyller kraven i gällande lagstiftning måste framför allt prioriteras. Utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten i sjöar och vattendrag orsakar övergödning vilket bland annat leder till igenväxning, algblomning och syrebrist. Utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten i mark leder även till förorening av grundvattnet och risk för förorening av omgivande vattentäkter. Miljöbalken har allmänna hänsynsregler i 2 kap. som säger att alla som bedriver en verksamhet skall utföra de skyddsåtgärder och vidta försiktighetsmått som behövs för att förhindra och motverka uppkomst av olägenhet på människors hälsa eller miljön (2 kap 3 miljöbalken). Vidare krävs även att införskaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa eller miljön (2 kap 2 miljöbalken). Avloppet tillhörande fastigheten Portesbo 1:3 består av en tvåkammarbrunn med ansluten vattentoalett. Avloppet bedöms inte uppfylla normal skyddsnivå gällande hälsoskydd och miljöskydd enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten. Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas omhand på något sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer (9 kap 7 miljöbalken). Utsläpp av avloppsvattnet ska inte medverka till en väsentligt ökad risk för smitta eller annan olägenhet, t.ex. lukt där människor kan exponeras för det, exempelvis genom förorening av grundvatten eller badvatten. Miljökontorets bedömning är att otillräcklig/ obefintlig rening sker efter slambrunnen. Det föreligger därmed risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Miljökontoret bedömer att avloppsanläggningen tillhörande fastigheten Portesbo 1:3 inte uppfyller de krav som ställs i miljöbalken. Av den anledningen beslutar miljönämnden om förbud att släppa ut avloppsvatten från och med Om förbudet överträds kan miljönämnden komma att ansöka om vitets utdömande. Enligt 26 kap 9 miljöbalken får en tillsynsmyndighet besluta om de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken skall efterlevas. Enligt 26 kap 14 miljöbalken får föreläggande eller förbud förenas med vite. Vitesbelopp Kostnaden att anlägga enskilt avlopp varierar beroende på vilken teknik som väljs och hur stort ingrepp som krävs. I allmänhet ligger kostnaden mellan och kronor för ett hushåll. Vitesbeloppet fastställs till

70 kronor. Portesbo 1:3 har enligt fastighetsregistret tre ägare. Alla fastighetsägare förbjuds vid vite mot utsläpp från enskilt avlopp. Vitesbeloppet fördelas efter ägarandelar. 3 (3) Kommunicering Fastighetsägare har beretts möjlighet att yttra sig över förslag till beslut. Sådant yttrande har inkommit via telefon från delägare Fastighetsägarna har för avsikt att sälja fastigheten och vill att förbudet ska gälla från och med Yttrandet föranleder ingen ändring till beslutet. Rolf Erlandsson Miljöchef Pernilla Eriksson Miljöinspektör Beslutet expedieras till: Portesbo Bottnaryd Bifoga bilaga L och ifyllt delgivningskvitto

71 Hälsoskyddsenheten Pernilla Eriksson TJÄNSTESKRIVELSE Ärende 12 1 (3) Miljönämnden JÖNKÖPING Förbud vid vite mot utsläpp från enskilt avlopp tillhörande fastigheten Portesbo 1:3 i Jönköpings kommun. Mn Sammanfattning Fastighetsägare med personnummer - till fastigheten Portesbo 1:3 i Jönköpings kommun förbjuds vid vite om kronor att släppa ut spillvatten från WC samt Bad- Disk- och Tvätt (BDT) till bristfällig avloppsanläggning. Förbudet gäller från och med Beslutsunderlag Information om bristfälligt avlopp på fastigheten Portesbo 1:3 daterad (Bilaga 1) Miljökontorets tjänsteskrivelse daterad Förslag till miljönämnden Med stöd av 26 kap 9 och med hänvisning till 9 kap 7 samt 2 kap 3 miljöbalken (1998:808) beslutar miljönämnden att förbjuda fastighetsägare med personnummer - att släppa ut avloppsvatten från WC och BDT till bristfällig avloppsanläggning tillhörande fastigheten Portesbo 1:3 i Jönköpings kommun. Med stöd av 26 kap 14 miljöbalken förenas förbudet med vite om kronor. Förbudet gäller från Överträds förbudet kan miljönämnden ansöka om vitets utdömande. Ärende Vid miljökontorets inventering , ett samarbete med tekniska kontorets renhållningsavdelning, framkom att avloppet på Portesbo 1:3 har en tvåkammarbrunn med ansluten vattentoalett. Den 24 februari 2004 informerades fastighetsägare via brev om att avloppet på Portesbo 1:3 bedömts som bristfälligt samt uppmanade fastighetsägaren att ta kontakt med miljökontoret för de åtgärder som behövde vidtas. Fastighetsägaren meddelades i samma brev att om åtgärder inte är vidtagna före kan detta leda till föreläggande vid vite. MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping [email protected] Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn (vxl) Postadress (om inget annat anges) Jönköping

72 2 (3) Enligt uppgift från tekniska kontorets renhållningsavdelning är slambrunnens volym på 1,6 m 3 och töms en gång per år. Övervägande och bedömning I det av riksdagen antagna miljömål Ingen övergödning finns det bland annat beskrivet att standarden på de enskilda avloppen bör höjas. Avloppsanläggningar kopplade till permanentboende som inte uppfyller kraven i gällande lagstiftning måste framför allt prioriteras. Utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten i sjöar och vattendrag orsakar övergödning vilket bland annat leder till igenväxning, algblomning och syrebrist. Utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten i mark leder även till förorening av grundvattnet och risk för förorening av omgivande vattentäkter. Miljöbalken har allmänna hänsynsregler i 2 kap. som säger att alla som bedriver en verksamhet skall utföra de skyddsåtgärder och vidta försiktighetsmått som behövs för att förhindra och motverka uppkomst av olägenhet på människors hälsa eller miljön (2 kap 3 miljöbalken). Vidare krävs även att införskaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa eller miljön (2 kap 2 miljöbalken). Avloppet tillhörande fastigheten Portesbo 1:3 består av en tvåkammarbrunn med ansluten vattentoalett. Avloppet bedöms inte uppfylla normal skyddsnivå gällande hälsoskydd och miljöskydd enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten. Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas omhand på något sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer (9 kap 7 miljöbalken). Utsläpp av avloppsvattnet ska inte medverka till en väsentligt ökad risk för smitta eller annan olägenhet, t.ex. lukt där människor kan exponeras för det, exempelvis genom förorening av grundvatten eller badvatten. Miljökontorets bedömning är att otillräcklig/ obefintlig rening sker efter slambrunnen. Det föreligger därmed risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Miljökontoret bedömer att avloppsanläggningen tillhörande fastigheten Portesbo 1:3 inte uppfyller de krav som ställs i miljöbalken. Av den anledningen beslutar miljönämnden om förbud att släppa ut avloppsvatten från och med Om förbudet överträds kan miljönämnden komma att ansöka om vitets utdömande. Enligt 26 kap 9 miljöbalken får en tillsynsmyndighet besluta om de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken skall efterlevas. Enligt 26 kap 14 miljöbalken får föreläggande eller förbud förenas med vite. Vitesbelopp Kostnaden att anlägga enskilt avlopp varierar beroende på vilken teknik som väljs och hur stort ingrepp som krävs. I allmänhet ligger kostnaden mellan och kronor för ett hushåll. Vitesbeloppet fastställs till

73 kronor. Portesbo 1:3 har enligt fastighetsregistret tre ägare. Alla fastighetsägare förbjuds vid vite mot utsläpp från enskilt avlopp. Vitesbeloppet fördelas efter ägarandelar. 3 (3) Kommunicering Fastighetsägare har beretts möjlighet att yttra sig över förslag till beslut. Sådant yttrande har inkommit via telefon. Fastighetsägarna har för avsikt att sälja fastigheten och vill att förbudet ska gälla från och med Yttrandet föranleder ingen ändring till beslutet. Rolf Erlandsson Miljöchef Pernilla Eriksson Miljöinspektör Beslutet expedieras till: Stugvägen Bottnaryd Bifoga bilaga L och ifyllt delgivningskvitto

74 Miljökontoret Lasse Hansson l (l) Stugvägen 21 Unnaryd BOTTNARYD Bristfälligt avlopp på fastigheten Portesbo 1:3 Mn Många sjöar och vattendrag i Jönköpings kommun har höga halter av kväve och fosfor. Kväve och fosfor verkar som gödselmedel och bidrar till negativa effekter såsom igenväxning, syrebrist och algblomning. En stor del av övergödningen i våra sj öar och vattendrag beror på bristfälliga enskilda avloppsanläggnfngar och näringsläckage från jordbruket. I det av riksdagen antagna miljömål "Ingen övergödning" finns det bland annat beskrivet att standarden. på de enskilda avloppen bör höjas. Framför allt måste åtgärder för avloppsanläggningar kopplade till permanentboende som inte uppfyller kraven i lagstiftningen prioriteras. I böljan av år 2001 påbö:tjade miljökontoret ett samarbete med tekniska kontorets renhållningsavdelning med syftet att inventera bristfälliga avlopp i kommunen och att få dem åtgärdade. Som ett resultat av detta kan övergödningen i våra sjöar och vattendrag minskas samtidigt som risken för en negativ påverkan på grundvattnet minskas. I inventeringen har det framkommit att Ert avlopp inte uppfyller miljöbalkens krav på enskilda avlopp. För att förhindra fortsatt utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten bör Ni senast ha vidtagit åtgärder så att er avloppsanläggning uppfyller miljöbalkens Ia;av. Om inte anläggningen är åtgärdad kan det leda till föreläggande med vite... Ta kontakt med miljökontoret för att få reda på vad som krävs för din anläggning och hur den kan åtgärdas. Kanske kan Ni gå ihop med grannar och anlägga en gem~nsam aruäggning. Broschyren "Information om små avloppsanläggningar" bifogas detta brev... Om Ni anser att ert avlopp uppfyller miljöbalkens krav på enskilt avlopp så bör ni snarast kontakta miljökontoret MILJÖKONTORET Lasse Hansson Miljöinspektör c.~ Gösta Emilsson Miljöinspektör MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping [email protected] Fax diariet O ~ JÖNKÖPING$ ~KOMMUN Ljuset vid Vättern. -.

75 Hälsoskyddsenheten Pernilla Eriksson TJÄNSTESKRIVELSE Ärende 13 1 (3) Miljönämnden JÖNKÖPING Förbud vid vite mot utsläpp från enskilt avlopp tillhörande fastigheten Portesbo 1:3 i Jönköpings kommun. Mn Sammanfattning Fastighetsägare med personnummer - till fastigheten Portesbo 1:3 i Jönköpings kommun förbjuds vid vite om kronor att släppa ut spillvatten från WC samt Bad- Disk- och Tvätt (BDT) till bristfällig avloppsanläggning. Förbudet gäller från och med Beslutsunderlag Miljökontorets tjänsteskrivelse daterad Förslag till miljönämnden Med stöd av 26 kap 9 och med hänvisning till 9 kap 7 samt 2 kap 3 miljöbalken (1998:808) beslutar miljönämnden att förbjuda fastighetsägare med personnummer - att släppa ut avloppsvatten från WC och BDT till bristfällig avloppsanläggning tillhörande fastigheten Portesbo 1:3 i Jönköpings kommun. Med stöd av 26 kap 14 miljöbalken förenas förbudet med vite om kronor. Förbudet gäller från Överträds förbudet kan miljönämnden ansöka om vitets utdömande. Ärende Vid miljökontorets inventering , ett samarbete med tekniska kontorets renhållningsavdelning, framkom att avloppet på Portesbo 1:3 har en tvåkammarbrunn med ansluten vattentoalett. Den 24 februari 2004 informerades delägare till fastigheten Portesbo 1:3 och adressatens bror, via brev om att avloppet bedömts som bristfälligt samt uppmanade fastighetsägaren att ta kontakt med miljökontoret för de åtgärder som behövde vidtas. Fastighetsägaren meddelades i samma brev att om åtgärder inte är vidtagna före kan detta leda till föreläggande vid vite. MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping [email protected] Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn (vxl) Postadress (om inget annat anges) Jönköping

76 2 (3) Enligt uppgift från tekniska kontorets renhållningsavdelning är slambrunnens volym på 1,6 m 3 och töms en gång per år. Övervägande och bedömning I det av riksdagen antagna miljömål Ingen övergödning finns det bland annat beskrivet att standarden på de enskilda avloppen bör höjas. Avloppsanläggningar kopplade till permanentboende som inte uppfyller kraven i gällande lagstiftning måste framför allt prioriteras. Utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten i sjöar och vattendrag orsakar övergödning vilket bland annat leder till igenväxning, algblomning och syrebrist. Utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten i mark leder även till förorening av grundvattnet och risk för förorening av omgivande vattentäkter. Miljöbalken har allmänna hänsynsregler i 2 kap. som säger att alla som bedriver en verksamhet skall utföra de skyddsåtgärder och vidta försiktighetsmått som behövs för att förhindra och motverka uppkomst av olägenhet på människors hälsa eller miljön (2 kap 3 miljöbalken). Vidare krävs även att införskaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa eller miljön (2 kap 2 miljöbalken). Avloppet tillhörande fastigheten Portesbo 1:3 består av en tvåkammarbrunn med ansluten vattentoalett. Avloppet bedöms inte uppfylla normal skyddsnivå gällande hälsoskydd och miljöskydd enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten. Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas omhand på något sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer (9 kap 7 miljöbalken). Utsläpp av avloppsvattnet ska inte medverka till en väsentligt ökad risk för smitta eller annan olägenhet, t.ex. lukt där människor kan exponeras för det, exempelvis genom förorening av grundvatten eller badvatten. Miljökontorets bedömning är att otillräcklig/ obefintlig rening sker efter slambrunnen. Det föreligger därmed risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Miljökontoret bedömer att avloppsanläggningen tillhörande fastigheten Portesbo 1:3 inte uppfyller de krav som ställs i miljöbalken. Av den anledningen beslutar miljönämnden om förbud att släppa ut avloppsvatten från och med Om förbudet överträds kan miljönämnden komma att ansöka om vitets utdömande. Enligt 26 kap 9 miljöbalken får en tillsynsmyndighet besluta om de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken skall efterlevas. Enligt 26 kap 14 miljöbalken får föreläggande eller förbud förenas med vite. Vitesbelopp Kostnaden att anlägga enskilt avlopp varierar beroende på vilken teknik som väljs och hur stort ingrepp som krävs. I allmänhet ligger kostnaden mellan och kronor för ett hushåll. Vitesbeloppet fastställs till

77 kronor. Portesbo 1:3 har enligt fastighetsregistret tre ägare. Alla fastighetsägare förbjuds vid vite mot utsläpp från enskilt avlopp. Vitesbeloppet fördelas efter ägarandelar. 3 (3) Kommunicering Fastighetsägare har beretts möjlighet att yttra sig över förslag till beslut. Sådant yttrande har inkommit via telefon från delägare Fastighetsägarna har för avsikt att sälja fastigheten och vill att förbudet ska gälla från och med Yttrandet föranleder ingen ändring till beslutet. Rolf Erlandsson Miljöchef Pernilla Eriksson Miljöinspektör Beslutet expedieras till: Portesbo Bottnaryd Bifoga bilaga L och ifyllt delgivningskvitto

78 Hälsoskyddsenheten Pernilla Eriksson TJÄNSTESKRIVELSE Ärende 14 1 (3) Miljönämnden JÖNKÖPING Förbud vid vite mot utsläpp från enskilt avlopp tillhörande fastigheten Bosarp 2:5 i Jönköpings kommun. Mn Sammanfattning Fastighetsägare med personnummer - till fastigheten Bosarp 2:5 i Jönköpings kommun förbjuds vid vite om kronor att släppa ut spillvatten från WC samt Bad- Disk- och Tvätt (BDT) till bristfällig avloppsanläggning. Förbudet gäller från och med Beslutsunderlag Information om bristfälligt avlopp på fastigheten Bosarp 2:5 daterad (Bilaga 1) Miljökontorets tjänsteskrivelse daterad Förslag till miljönämnden Med stöd av 26 kap 9 och med hänvisning till 9 kap 7 samt 2 kap 3 miljöbalken (1998:808) beslutar miljönämnden att förbjuda fastighetsägare med personnummer - att släppa ut avloppsvatten från WC och BDT till bristfällig avloppsanläggning tillhörande fastigheten Bosarp 2:5 i Jönköpings kommun. Med stöd av 26 kap 14 miljöbalken förenas förbudet med vite om kronor. Förbudet gäller från Överträds förbudet kan miljönämnden ansöka om vitets utdömande. Ärende Vid miljökontorets inventering , ett samarbete med tekniska kontorets renhållningsavdelning, framkom att avloppet på Bosarp 2:5 består av en enkammarbrunn med ansluten vattentoalett. Den 6 september 2010 informerades fastighetsägare och via brev att avloppet på Bosarp 2:5 bedömts bristfälligt samt uppmanade fastighetsägarna att ta kontakt med miljökontoret för de åtgärder som behövde vidtas. Fastighetsägaren meddelades i samma brev att om åtgärder inte är vidtagna före kan detta leda till föreläggande vid vite. MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping [email protected] Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn (vxl) Postadress (om inget annat anges) Jönköping

79 2 (3) Enligt telefonkontakt med fastighetsägarna var avsikten att avloppet skulle åtgärdas. Enligt uppgift från tekniska kontorets renhållningsavdelning är slambrunnens volym på 0,6 m 3 vilket även klargjordes i informationsbrevet Övervägande och bedömning Utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten i sjöar och vattendrag orsakar övergödning vilket bland annat leder till igenväxning, algblomning och syrebrist. Utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten i mark leder även till förorening av grundvattnet och risk för förorening av omgivande vattentäkter. Miljöbalken har allmänna hänsynsregler i 2 kap. som säger att alla som bedriver en verksamhet skall utföra de skyddsåtgärder och vidta försiktighetsmått som behövs för att förhindra och motverka uppkomst av olägenhet på människors hälsa eller miljön (2 kap 3 miljöbalken). Vidare krävs även att införskaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa eller miljön (2 kap 2 miljöbalken). Avloppet tillhörande fastigheten Bosarp 2:5 består av en enkammarbrunn på 0,6 m 3 med ansluten vattentoalett. Avloppet bedöms inte uppfylla normal skyddsnivå gällande hälsoskydd och miljöskydd enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten. Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas omhand på något sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer (9 kap 7 miljöbalken). Utsläpp av avloppsvattnet ska inte medverka till en väsentligt ökad risk för smitta eller annan olägenhet, t.ex. lukt där människor kan exponeras för det, exempelvis genom förorening av grundvatten eller badvatten. Miljökontorets bedömning är att otillräcklig/ obefintlig rening sker efter slambrunnen. Det föreligger därmed risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Miljökontoret bedömer att avloppsanläggningen tillhörande fastigheten Bosarp 2:5 inte uppfyller de krav som ställs i miljöbalken. Av den anledningen beslutar miljönämnden om förbud att släppa ut avloppsvatten från och med Om förbudet överträds kan miljönämnden komma att ansöka om vitets utdömande. Enligt 26 kap 9 miljöbalken får en tillsynsmyndighet besluta om de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken skall efterlevas. Enligt 26 kap 14 miljöbalken får föreläggande eller förbud förenas med vite. Vitesbelopp Kostnaden att anlägga enskilt avlopp varierar beroende på vilken teknik som väljs och hur stort ingrepp som krävs. I allmänhet ligger kostnaden mellan och kronor för ett hushåll. Vitesbeloppet fastställs till

80 3 (3) kronor. Bosarp 2:5 har enligt fastighetsregistret två ägare. Båda fastighetsägarna förbjuds vid vite mot utsläpp från enskilt avlopp. Vitesbeloppet fördelas efter ägarandelar. Kommunicering Fastighetsägare har beretts möjlighet att yttra sig över förslag till beslut. Sådant yttrande har inte inkommit. Rolf Erlandsson Miljöchef Pernilla Eriksson Miljöinspektör Beslutet expedieras till: Nilssonsberg 33, lgh Göteborg Bifoga bilaga L samt ifyllt delgivningskvitto

81 Hälsoskyddsenheten Penrilla Eriksson l (l) Nilssonsberg 31 6tr GÖTEBORG Bristfålligt avlopp på fastigheten Bosarp 2:5 Många sjöar och vattendrag i Jönköpings kommun har höga halter av kväve och fosfor. K v ä ve och fosfor verkar som gödselmedel och bidrar till negativa effekter såsom igenväxning, syrebrist och algblomning. En stor del av övergödningen i våra sjöar och vattendrag beror på bristfålliga enskilda avloppsanläggningar och näringsläckage från jordbruket. I det av riksdagen antagna miljömål "Ingen övergödning" finns det bland annat beskrivet att standarden på de enskilda avloppen bör höjas. Framfår allt måste åtgärder för avloppsanläggningar kopplade till permanentboende som inte uppfyller kraven i lagstiftningen prioriteras. Miljökontoret samarbetar med tekniska kontorets renhållningsavdelning med syftet att inventera bristfålliga avlopp i kommunen och att få dem åtgärdade. Som ett resultat av detta kan övergödningen i våra sjöar och vattendrag minska, samtidigt som även risken för negativ påverkan av grundvattnet minskar. I inventeringen har det framkommit att Ert avlopp består av en 0,6m 3 enkammarbrunn, vilket inte uppfyller miljöbalkens krav på enskilda avlopp. För att förhindra fortsatt utsläpp av otillräck1igt renat avloppsvatten bör Ni senast ha vidtagit åtgärder så att er avloppsanläggning uppfyller miljöbalkens krav. Om inte anläggningen är åtgärdad kan det leda till fåretäggande med vite. Ta kontakt med miljökontoret för att få reda på vad som krävs för din anläggning och hur den kan åtgärdas. Broschyren "Är det dags att anlägga enskilt avlopp?" bifogas detta brev. Om Ni anser att ert avlopp uppfyller miljöbalkens krav på enskilt avlopp så bör ni snarast kontakta miljökontoret MILJÖKONTORET 'l~~.~ Pernilla Eriksson Miljöinspektör MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra stargatan 16, Jönköping [email protected] Fax diariet JÖNKÖPINGS KOMMUN ljuset vid Vättern

82 Hälsoskyddsenheten Pernilla Eriksson TJÄNSTESKRIVELSE Ärende 15 1 (3) Miljönämnden JÖNKÖPING Förbud vid vite mot utsläpp från enskilt avlopp tillhörande fastigheten Bosarp 2:5 i Jönköpings kommun. Mn Sammanfattning Fastighetsägare med personnummer - till fastigheten Bosarp 2:5 i Jönköpings kommun förbjuds vid vite om kronor att släppa ut spillvatten från WC samt Bad- Disk- och Tvätt (BDT) till bristfällig avloppsanläggning. Förbudet gäller från och med Beslutsunderlag Information om bristfälligt avlopp på fastigheten Bosarp 2:5 daterad (Bilaga 1) Miljökontorets tjänsteskrivelse daterad Förslag till miljönämnden Med stöd av 26 kap 9 och med hänvisning till 9 kap 7 samt 2 kap 3 miljöbalken (1998:808) beslutar miljönämnden att förbjuda fastighetsägare med personnummer - att släppa ut avloppsvatten från WC och BDT till bristfällig avloppsanläggning tillhörande fastigheten Bosarp 2:5 i Jönköpings kommun. Med stöd av 26 kap 14 miljöbalken förenas förbudet med vite om kronor. Förbudet gäller från Överträds förbudet kan miljönämnden ansöka om vitets utdömande. Ärende Vid miljökontorets inventering , ett samarbete med tekniska kontorets renhållningsavdelning, framkom att avloppet på Bosarp 2:5 består av en enkammarbrunn med ansluten vattentoalett. Den 6 september 2010 informerades fastighetsägare och via brev att avloppet på Bosarp 2:5 bedömts bristfälligt samt uppmanade fastighetsägarna att ta kontakt med miljökontoret för de åtgärder som behövde vidtas. Fastighetsägaren meddelades i samma brev att om åtgärder inte är vidtagna före kan detta leda till föreläggande vid vite. MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping [email protected] Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn (vxl) Postadress (om inget annat anges) Jönköping

83 2 (3) Enligt telefonkontakt med fastighetsägarna var avsikten att avloppet skulle åtgärdas. Enligt uppgift från tekniska kontorets renhållningsavdelning är slambrunnens volym på 0,6 m 3 vilket även klargjordes i informationsbrevet Övervägande och bedömning Utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten i sjöar och vattendrag orsakar övergödning vilket bland annat leder till igenväxning, algblomning och syrebrist. Utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten i mark leder även till förorening av grundvattnet och risk för förorening av omgivande vattentäkter. Miljöbalken har allmänna hänsynsregler i 2 kap. som säger att alla som bedriver en verksamhet skall utföra de skyddsåtgärder och vidta försiktighetsmått som behövs för att förhindra och motverka uppkomst av olägenhet på människors hälsa eller miljön (2 kap 3 miljöbalken). Vidare krävs även att införskaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa eller miljön (2 kap 2 miljöbalken). Avloppet tillhörande fastigheten Bosarp 2:5 består av en enkammarbrunn på 0,6 m 3 med ansluten vattentoalett. Avloppet bedöms inte uppfylla normal skyddsnivå gällande hälsoskydd och miljöskydd enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten. Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas omhand på något sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer (9 kap 7 miljöbalken). Utsläpp av avloppsvattnet ska inte medverka till en väsentligt ökad risk för smitta eller annan olägenhet, t.ex. lukt där människor kan exponeras för det, exempelvis genom förorening av grundvatten eller badvatten. Miljökontorets bedömning är att otillräcklig/ obefintlig rening sker efter slambrunnen. Det föreligger därmed risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Miljökontoret bedömer att avloppsanläggningen tillhörande fastigheten Bosarp 2:5 inte uppfyller de krav som ställs i miljöbalken. Av den anledningen beslutar miljönämnden om förbud att släppa ut avloppsvatten från och med Om förbudet överträds kan miljönämnden komma att ansöka om vitets utdömande. Enligt 26 kap 9 miljöbalken får en tillsynsmyndighet besluta om de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken skall efterlevas. Enligt 26 kap 14 miljöbalken får föreläggande eller förbud förenas med vite. Vitesbelopp Kostnaden att anlägga enskilt avlopp varierar beroende på vilken teknik som väljs och hur stort ingrepp som krävs. I allmänhet ligger kostnaden mellan och kronor för ett hushåll. Vitesbeloppet fastställs till

84 3 (3) kronor. Bosarp 2:5 har enligt fastighetsregistret två ägare. Båda fastighetsägarna förbjuds vid vite mot utsläpp från enskilt avlopp. Vitesbeloppet fördelas efter ägarandelar. Kommunicering Fastighetsägare har beretts möjlighet att yttra sig över förslag till beslut. Sådant yttrande har inte inkommit. Rolf Erlandsson Miljöchef Pernilla Eriksson Miljöinspektör Beslutet expedieras till: Nilssonsberg 33, lgh Göteborg Bifoga bilaga L samt ifyllt delgivningskvitto

85 Hälsoskyddsenheten Penrilla Eriksson l (l) Nilssonsberg 31 6tr GÖTEBORG Bristfålligt avlopp på fastigheten Bosarp 2:5 Många sjöar och vattendrag i Jönköpings kommun har höga halter av kväve och fosfor. K v ä ve och fosfor verkar som gödselmedel och bidrar till negativa effekter såsom igenväxning, syrebrist och algblomning. En stor del av övergödningen i våra sjöar och vattendrag beror på bristfålliga enskilda avloppsanläggningar och näringsläckage från jordbruket. I det av riksdagen antagna miljömål "Ingen övergödning" finns det bland annat beskrivet att standarden på de enskilda avloppen bör höjas. Framfår allt måste åtgärder för avloppsanläggningar kopplade till permanentboende som inte uppfyller kraven i lagstiftningen prioriteras. Miljökontoret samarbetar med tekniska kontorets renhållningsavdelning med syftet att inventera bristfålliga avlopp i kommunen och att få dem åtgärdade. Som ett resultat av detta kan övergödningen i våra sjöar och vattendrag minska, samtidigt som även risken för negativ påverkan av grundvattnet minskar. I inventeringen har det framkommit att Ert avlopp består av en 0,6m 3 enkammarbrunn, vilket inte uppfyller miljöbalkens krav på enskilda avlopp. För att förhindra fortsatt utsläpp av otillräck1igt renat avloppsvatten bör Ni senast ha vidtagit åtgärder så att er avloppsanläggning uppfyller miljöbalkens krav. Om inte anläggningen är åtgärdad kan det leda till fåretäggande med vite. Ta kontakt med miljökontoret för att få reda på vad som krävs för din anläggning och hur den kan åtgärdas. Broschyren "Är det dags att anlägga enskilt avlopp?" bifogas detta brev. Om Ni anser att ert avlopp uppfyller miljöbalkens krav på enskilt avlopp så bör ni snarast kontakta miljökontoret MILJÖKONTORET 'l~~.~ Pernilla Eriksson Miljöinspektör MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra stargatan 16, Jönköping [email protected] Fax diariet JÖNKÖPINGS KOMMUN ljuset vid Vättern

86 Miljöenheten Karin Hellström onkoping.se TJÄNSTESKRIVELSE Ärende 16 1 (2) Miljönämnden JÖNKÖPING Yttrande över remissen En översyn inom Sevesoområdet förslag till en förstärkt organisation för att förebygga och begränsa följderna av allvarlig kemikalieolyckor (SOU 2013:14) Mn Sammanfattning Miljönämnden har beretts tillfälle att yttra sig över remissen En översyn inom Sevesoområdet förslag till en förstärkt organisation för att förebygga och begränsa följderna av allvarlig kemikalieolyckor (SOU 2013:14). Miljökontoret föreslår att nämnden avstår från att yttra sig i ärendet. Beslutsunderlag En översyn inom Sevesoområdet förslag till en förstärkt organisation för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (SOU 2013:14) Miljökontorets tjänsteskrivelse med bilaga daterad Förslag till miljönämnden Miljökontoret föreslår att nämnden avstår från att yttra sig i ärendet. Ärende Regeringen beslutade att se över regelverket kring verksamheter som hanterar farliga kemiska ämnen av visst slag och viss mängd, s.k. Sevesoverksamheter. En utredning tillsattes och de överlämnade i mars 2013 betänkandet En översyn inom Sevesoområdet förslag till en förstärkt organisation för att förebygga och begränsa följderna av allvarlig kemikalieolyckor (SOU 2013:14). Betänkandet skickades ut på remiss till ett antal myndigheter och kommuner, bl.a. Jönköpings kommun. Miljönämnden har av kommunstyrelsen beretts tillfälle att yttra sig över remissen. Förslaget innebär bl.a. att tillsynsansvaret för Sevesolagstiftningen förs från landets 21 länsstyrelser till enbart de länsstyrelser som har en miljöprövningsdelegation. För Jönköpings län innebär förslaget att sevesotillsynen flyttas till Östergötlands län. För närvarande finns enbart en sevesoanläggning i Jönköpings kommun, oljedepån inom fastigheten Örnklon 10. Miljökontoret avstår från att yttra sig i ärendet. Rolf Erlandsson Miljöchef Karin Hellström miljöinspektör MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping [email protected] Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn Postadress (om inget annat anges) Jönköping

87 Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen 2 (2)

88 Miljöskyddsenheten Magnus Nilsson TJÄNSTESKRIVELSE Ärende 17 1 (2) Miljönämnden JÖNKÖPING Yttrande till länsstyrelsen över ansökan om tillstånd för utökning av befintlig grustäkt inom fastigheten Bottnaryds Prästgård 1:1 i Jönköpings kommun Mn , Lst dnr Sammanfattning Stråkengrus AB ansöker om tillstånd av länsstyrelsen att bedriva fortsatt och utvidgad grustäkt inom fastigheten Bottnaryds Prästgård 1:1 i Jönköpings kommun. Ansökan gäller en utvidgning av verksamhets- och brytningsområdet söderut samt ett utökat maximalt totalt uttag från ton till ton grus och sand. Befintligt tillstånd gäller fram till år Nytt tillstånd söks för en period av 20 år framöver. Beslutsunderlag Ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet inkommen Miljökontorets delegationsbeslut , dmi 70, om komplettering Kompletteringar till ansökan daterade Miljökontorets tjänsteskrivelse daterad Förslag till miljönämnden Miljönämnden anser att de viktigaste miljöaspekterna är välutredda och att verksamheten ur denna synpunkt kan godtas med brukliga villkor på bland annat buller, damning och kemikalieförvaring. Som frågor att beakta vid prövningen vill nämnden framhålla påverkan på ett tätortsnära rekreationsområde samt att de överväganden som görs vad gäller behov av naturgrus som ändlig resurs och bolagets ansökta tillståndstid blir väl belysta. Ärende Verksamheten innebär avbaning av ytlager, brytning, krossning, siktning, anordnande av upplag samt lastning för transport ut på marknaden. Mobilt kross- och sorterverk används. Endast en mindre del grövre sten och grus behöver krossas. Krossning planeras ske en gång vartannat år. Arbetstiden planeras till vardagar kl I undantagsfall kan verksamhet behöva bedrivas fram till kl I genomsnitt beräknas lastbilar med släp passera utfarten per dag. Transporterna är dock inte jämt fördelade utan varierar markant på grund av efterfrågan. Ut- och intransporter sker till väg 185 via egen utfart som inte passerar bebyggelse. MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping [email protected] Fax diariet Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn (vxl) Postadress (om inget annat anges) Jönköping

89 2 (2) Ansökan avser ett verksamhetsområde på totalt 33 ha, varav brytningsområde utgör 28 ha. Täktområdet ligger 1,5 km nordöst om Bottnaryd strax öster om väg 185 mot Mullsjö och väster om sjön Stråkens södra ände. Kring täkten finns flera områden med olika skyddsintressen. Angränsande norra delen av täkten där verksamhet bedrivits inom nu gällande tillstånd, ligger den närmsta delen av riksintresset Stråken-Bottnarydsfälten. Området är av riksintresse för naturvården på grund av den speciella geologin med tydliga spår av den senaste istiden och ett brett spektra av formationer skapade av isavsmältning. I översiktsplanen är området avgränsat så att täktområdet ligger utanför riksintresseområdet. Någon annan indirekt påverkan av täkten på de riksintressanta formationerna är svår att se. Sydväst om täkten finns Bottnaryds vattentäkt. Sekundär skyddszon ligger 150 m sydväst om brytningsområdet. Gräns för tertiär skyddszon följer västra kanten inom 100 m från tänkt utvidgning av täkten. Risk för påverkan av vattentäkten var knappt omnämnd i den ursprungliga ansökan. Bolaget har i kompletteringarna utrett frågan med detaljer om avrinning från området via ytoch grundvatten. Tekniska kontorets VA-verksamhet har bedömt täktansökan och angett att även om det finns viss osäkerhet i bestämningen av vattendelaren gör brythöjden ovan grundvattenytan att risken för påverkan av den kommunala vattentäkten torde var minimal. Sjön Stråken ligger mer än 300 m öster om det utvidgade täktområdet och har klass 2 mycket höga naturvärden i kommunens naturvårdsprogram. Sjön har högt naturvärde på grund av den mångformiga strand- och vattenvegetationen, den artrika fiskfaunan och det rika fågellivet. Efter synpunkter i samrådsskedet har täktområdet flyttats ytterligare en bit bort från Stråken sedan den ursprungliga ansökan. Den befintliga delen av täkten ligger i norr mindre än 150 m från Stråken. En utvidgning av täkten innebär att ytterligare ett antal bostadshus hamnar inom störningsområdet från täkten. Framför allt gäller det fyra fastigheter öster om täkten vid Stråkens strand varav den närmsta ligger ca 350 m från brytningsområdet. Enligt de bullerberäkningar som gjorts kommer naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller att uppfyllas om viss verksamhet undviks nattetid. Det handlar främst om att avbaning av den östra delen av täkten kan överskrida 40 dba ekvivalent ljudnivå nattetid (kl ). Övrig påverkan av utvidgad täkt är också att en bit tätortsnära rekreationsområde försvinner. Framförallt gäller det en slinga på en stig som ligger lättillgängligt i anslutning till samhället Bottnaryds nordöstra del. Rolf Erlandsson Miljöchef Magnus Nilsson Miljöinspektör Beslutet expedieras till: Länsstyrelsen Östergötland, Miljöprövningsdelegationen

90 JÖNKÖPINGS KOMMUN Stadsbyggnadsnärru1den SAMMANTRÄDESPROTOKOLL ~~"'~""~~~,,~~""" 216 Komplettering av tillståndsansökan för sand- och grustäkt på Bottnaryds Prästgård l :l (Stbn/2013:96) Ärende Länsstyrelsen i Östergötland har till stadsbyggnadskontoret i Jönköpings kommun översänt av bolaget inlämnad komplettering till ansökan om tillstånd för gms- och sandtäkt på fastigheten Bottnaryds Prästgård l: l. Täktansökan har inlämnats av Stråkengms AB via ombudet GeoPro. Området är beläget som närmast ca 500 m NO Bottnaryds samhälle. Företaget har ett tillstånd som sträcker sig till 2021 men vill utöka tillåtet uttag, areal samt förlänga tillstånd i tid. Sökt koncessionsområde är en fördubbling jämfört med tidigare och sträcker sig södemt jämfö1t med befintlig täkt. T otalt förväntas l,5 milj o ner ton material brytas ut jämfört med ton för beviljad 20-årsperiod. stadsbyggnadskontoret anser inte att tillräcklig hänsyn till friluftslivet har tagits i inlämnad ansökan med kompletteringar. Ärendet bedöms inte beröra barn i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Beslutsunderlag Länsstyrelsen remiss till Jönköpings kommun ]änsteskrivelse med bilaga Handbok för praktisk tillämpning av barnkonventionen i Jönköpings kommun, okt2012. Förslag till stadsbyggnadsnämnden Tjänsteskrivelse med bilaga överlämnas till Länsstyrelsen i Östergötland. Den västra gränsen för brytningsområdet bör flyttas östemt för att i högre utsträckning anpassas till friluftsintressena. Efterbehandling av befintlig och kommande täktområden bör ske med anpassning till djur- och växtarter som trivs i öppna och störda sand- och grusmark er.

91 JÖNKÖPINGS KOMMUN stadsbyggnadsnämnden SA~TRÄDESPROTOKOLL STADSBYGGNADSNÄMNDENS BEHANDLING stadsbyggnadsnämndens beslut Tjänstesla'ivelse med bilaga överlämnas till Länsstyrelsen i Östergötland. Den västra gränsen för brytningsområdet bör flyttas österut för att i högre utsträckning anpassas till friluftsintressena. Efterbehandling av befintlig och kommande täktområden bör ske med anpassning till djur- och växtarter som trivs i öppna och störda sand- och grusmarker. Beslutet expedieras till: Länsstyrelsen i Östergötland, Mfc, Norra Mo kommundelsråd, akten 1

92 Översiktlig planering Dag Fredriksson T JÄNSTESKRIVELSE (1) stadsbyggnadsnämnden Remiss ang. Iwmplettering av tillståndsansökan för sand- och grustäkt på Bottnaryds Prästgård 1:1 Stbn/2013: Ärende Länsstyrelsen i Östergötland har till stadsbyggnadskontoret i Jönk:öpings kommun översänt av bolaget inlämnad komplettering till ansökan om tillstånd för gms- och sandtäkt på fastigheten Bottnaryds Prästgård l: 1. Täktansökan har inlämnats av Siråkengrus AB via ombudet GeoPro. Området är beläget som närmast ca 500 m NO Bottnaryds samhälle. Företaget har ett tillstånd som sträcker sig till2021men vill utöka tillåtet uttag, areal samt förlänga tillstånd i tid. Sökt koncessionsområde är en fördubbling jämfört med tidigare och sträcker sig södemt jämfört med befintlig täkt. Totalt förväntas l,5 miljoner ton material brytas ut jämfö1t med ton for beviljad 20-årsperiod. stadsbyggnadskontoret anser inte att tillräcklig hänsyn till friluftslivet har tagits i inlämnad ansökan med kompletteringar. Ärendet bedöms inte beröra bam i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Beslutsunderlag Länsstyrelsen remiss till Jönköpings kommun Tjänsteskrivelse med bilaga Handbok för praktisk tillämpning av barnkonventionen i Jönlcöpings k:n, okt 2012 Förslag till stadsbyggnadsnämnden Tjänsteskrivelse med bilaga överlämnas till Länsstyrelsen i Östergötland Den västra gränsen för brytningsområdet bör flyttas östemt för att i högre utsträckning anpassas till friluftsintressena Efterbehandling av befintlig och koll1ll1ande täktområden bör ske med anpassning till djur- och växtarter som trivs i öppna och störda sand- och grusmarker.ctuuadlf4d~ Gunnel Holmberg Karlsson Chef Översiktlig planering Beslutet expedieras till: Miljöprövningsdelegationen, Länsstyrelsen i Östergötlands län/miljökontoret/norra Mo kommundelsråd/arkiv STADSBYGGNADSKONTORET Besöksadress Juneporten, Västra storgalan Jönköping [email protected] Fax diariet JÖNKÖPINGS KOMMUN

93 översiktlig planering Dag Fredriksson BILAGA TILL T JÄNSTESKRIVELSE (2) Remiss ang. komplettering av tillståndsansökan för sand- och grustäkt på Bottnaryds Prästgård 1:1 Stbn/2013: Bakgrund Länsstyrelsen i Östergötland har till stadsbyggnadskontoret, lönköpings kommun, översänt av bolaget inlämnad kompletteringtill ansökan om tillstånd för grus- och sandtäkt på fastigheten Bottnaryds Prästgård l: l. Täktansökan samt kompletteringar har inlämnats av stråkengrus AB via ombudet GeoPro. Stadsbyggnadsnärnuden yttrade sig över ansökan om tillstånd Området är beläget som näimast ca 500 m NO Bottnaryds samhälle och 1,5 km från Bottnaryds centrum. 250m från planerad täkt finns bebodda fastigheter vid sjön Stråkens strand. Företaget har ett tillstånd som sträcker sig till 2021 men vill utöka tillåtet uttag, areal samt förlänga tillstånd i tid. Sökt koncessionsområde är till arealen en fördubbling jäinfört med tidigare och sträcker sig söderut jämfört med befintlig täkt. Totalt förväntas l,5 miljoner ton material brytas ut jämfört med ton som uppskattades för 20-årsperioden som fick tillstånd I området finns inga av skogsstyrelsen, Länsstyrelsen eller i lönlcöpings kommuns naturvårdsprogram upptagna naturobjekt, nyckelbiotoper eller dylikt. Området fu en del i ett stöne bö~jande kamelandskap av grus och sand, skapat i samband med avsmältningen av inlandsisen. Sjön Stråken ligger ca 400 m från det nya täktområdet och bostäder som näimast ca 350 m. Nuvarande täktområde ligger som näimast l 00 m från Stråken och 70 m från bostäder. Skogsåldem kan uppskattas till år med en karalctfu som fu tilltalande ur rekreationssyfte. Friluftsväi dena i näi heten av exploateringsområdet är höga och hela området är även i kommunens översiktplan utpekat som ett intresseområde för rörligt friluftsliv. En anlagd stig på ca 2 km arrgränsar till området och delar måste flyttas vid en exploatering. lönköpings kommuns översiktsplan anger att området är ett 11 område med grundvattenintresse 11 Synpunkter Stigen genom kamelandskapet arrgränsar till exploateringsområdet och är mycket väi defull ur rekreationssynpunlct. Enligt karta över planerad verksamhet kommer östra delen av stigen att exploateras och behöva flyttas. Frilufts- STADSBYGGNADSKONTORET Besöksadress Juneporten, Västra storgalan Jönköping [email protected] Fax diariet JÖNKÖPINGS KOMMUN ljuset vid Vättern

94 2 {2) området mellan väg 26 och täkten blir mycket smalt. Värdet för friluftsliv blir mycket lägre. För att minska påverkan bör brytningsområdet begränsas i väst så att dalgången där västra grenen av stigen leds idag fortfarande finns kvar under hela exploateringstiden. Ä ven om onuådet inte är utpekat som just "närrekreationsområde" utan "övrig betydelsefull friluftsmark" i översiktplanen minskar det inte dess värde ur rekreationssynpunkt Området används också för orientering, svarnpploclming nun. Bolaget har i sina kompletteringar inte kunnat visa att konsekvenserna för friluftsvärdet i näronuådet är tillräckligt låga. Konsekvenser för friluftslivet från nuvarande förslag är däremot alltför höga. Därför yrkar stadsbyggnadsnämnden på att bolaget visar hur större hänsyn till fi:iluftsvärdena ska tas. Vid efterbehandling av täktområden är det viktigt att anpassa till fauna och flora. Öppna grusmarker är intressanta för många hotade arter som till exempel sandödla. All mark bör inte återgå till skogsmark utan efterbehandlingsplanen bör innehålla åtgärder för att gynna arter som är anpassade till öppna sand- och grusområden, helst där stönringar kontinuerligt pågår. Ärendet bedöms inte beröra barn i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. g Dag Fredriksson Ekolog

95 D '7~7 ~l ~ //! /.1'. ~ {L.~(atrq -/ \ f0 1 8 / J ;/ J l,'/ / / ( \ \ \ l \ / / l..dl..4~~::.j \ Björkön // t~? 2 / ~ l., / F~~.. Storö - i ~l \ \ \ } Grustäkt. w < " 2 " z < C;; Verksamhetsområde Brytningsområde In- och utfart N t l,._ E 1 Qf'\ O ~00 - ~!Jvf'\ ~.Mv. C::.IV\v,"',,..:.cc.::= System SWEREn g nv1-al<1ualitet: -2lr09-04-fT l wl ~w..ul 'LU' I!J_I ~_1 -_LI J--~ - -liv N= Kartredovisningen har inte rättsverkan, jmfr mot beslut i lantmäterihandlingar. E= KF Skala 1:10000

96 Miljöenheten Magnus Nilsson BESLUT - Dmi Dnr (1) Länsstyrelsen Helena Bäckman JÖNKÖPING Yttrande över kompletteringsförfrågan gällande ansökan om tillstånd för befintlig grustäkt på fastigheten Bottnaryds Prästgård 1:1 Lst beteckning ; Beslut Nämnden anser att ansökan behöver kompletteras med en riskbedömning av den planerade grustäktens eventuella påverkan på närliggande vattentäkt för Bottnaryds samhälle. Brytningsområdet som anges i ansökan ligger som närmast 150 m från sekundär skyddszon. Den västra gränsen för verksamhetsområdet följer sedan den östra gränsen för tertiär skyddszon norrut till täktens infartsväg. Eftersom grustäkten ändå kommer att ligga helt utanför skyddszonen krävs inga tillstånd eller undantag enligt vattentäktens skyddsföreskrifter. Men när det gäller en ansökan för ett uttag av ton grus under 20 års tid i ett område som gränsar till vattenskyddsområdet anser nämnden att eventuella konsekvenser ändå bör utredas i ansökan. I miljökonsekvensbeskrivningens kapitel om effekter och konsekvenser för yt- och grundvatten (punkt 9.9.1) nämns bara helt kort att Täkten berör inte något vattenskyddsområde eller annat angivet skydd för grundvattnet. MILJÖNÄMNDEN Magnus Nilsson Miljöinspektör MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping [email protected] Fax diariet Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn (vxl) Postadress (om inget annat anges) Jönköping

97 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Miljöprövningsdelegationen Handläggare: Camilla Sigefjord REMISS Länsstyrelsen MILJÖNÄMNDEN l JÖNKÖPINGS KOMMUN _~~ 6 ~s~ J-o;3-J9oV ogso-2o-on Dnr... ~...:,K.tbilaga nr 14 lk; r., j (:.J. J _l"'-') Miljö nämnden, J ärrköpings kommun Stadsbyggnadsnämnden, J ärrköpings kommun SGU Ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet Sökande: Stråkengrus AB Anläggningstyp /verksamhet: grus- och sandtäkt på fastigheten~bottt~aryd~-~~~~~gård 1:~ Bilagda handlingar 1 l översänds för [g! D yttrande eventuellt yttrande g]!)handlingarna har tidigare översänts i samband med Miljöprövningsdelegationens förfrågan om eventuellt behov av komplettering av ansökningshandlingarna. Senaste datum för yttrande CU:MrJrJL~ ~ t ClaryLewau Kopia till aktförvararen Postadress: Besöksadress: Telefon: E-post: www: LINKÖPING Östgötagatan [email protected] lansstyrelsen.se/ostergotland

98 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Miljöprövningsdelegationen Tidningskungörelse sid 1 (1) Aktbilaga nr 13 Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken Stråkengrus AB ansöker hos Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen Östergötland om tillstånd enligt miljöbalken för befmtlig och utökad gms- och sandtäkt på fastigheten Bottnatyds Prästgård 1:1 ijönköpings kommun. Ansökan omfattar uttag av ton grus och sand med ett beräknat årligt uttag av ca ton och med ett maximalt årligt uttag av ton. Tillstånds söks för 20 år. Till ansökan har fogats en miljökonsekvens beskrivning. Handlingarna i ärendet finns tillgängliga på Länsstyrelsens miljöskyddsenhet, Östgötagatan 3, LINKÖPING och hos aktfötvararen, stadskontorets kanslienhet i J önköpings kommun. Den som vill yttra sig i ärendet ska göra det skriftligen till Länsstyrelsen senast den 10 maj. Ange diarienummer Införes i J önköpings Posten Faktura till/betalas av: GeoPro AB ref: Stefan Klingberg, von Flatensgatan 8, Jönköping Kopia till Servicefunktionen (e-post till [email protected]) W ebbansvarig (e-post till [email protected], [email protected]) Sökanden Länsstyrelsen i J önköpings län Miljönämnden i J önköpings kommun stadsbyggnadsnämnden i J önköpings kommun SGU Aktförvararen POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: E-POST: WWW: LINKÖPING Östgötagatan ostergotland@la nsstyrelsen.se lansstyrelsen.se/ ostergotia n d

99 Täkt Mark Miljö Vatten [AKTBILAGA nr...../.~.....] Länsstyrelsen i Östergötlands län Miljöprövningsdelegationen r---~~ LINKöPING ~~nsstyrelsen astergötland o l.: 3'J Miflöprövningsdelegationen ~51-53b0-/2 Jönköping Nr fO- JvO- O=f:G ' ' KOMPLETTERING AVSEENDE TILLSTÅNDANSÖKAN OM TÄKTVERKSAMHET INOM FASTIGHETEN BOTTNARYDS PRÄSTGÅRD 1:1 l JÖNKÖPINGS KOMMUN DNR Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Östergötlands län inkom med ett föreläggande om komplettering avseende ansökan om tillstånd till täktverksamhet inom fastigheten Bottnaryds Prästgård 1:1 i Jönköpings kommun. På uppdrag av Stråkengrus AB (Bolaget), Falköpingsvägen 44, MULLSJÖ översänds kompletterande handlingar i 6 exemplar i enlighet med Miljöprövningsdelegationens föreläggande Kompletteringen följer den ordning som angivits i Miljöprövningsdelegationens föreläggande om komplettering. 1 För att undersöka de hydrageologiska förhållandena inom och i anslutning till det planerade verksamhetsområdet har Bolaget granskat kart- och informationsmaterial från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Enligt SGU utgörs jordlagren inom och i anslutning till det planerade verksamhetsområdet av isälvssediment med huvudsaklig sammansättning av sand och grus. Berggrunden inom och i anslutning till det planerade verksamhetsområdet utgörs av granit (granodiorit). Grundvattenkapaciteten i jord- och berglagren är relativt hög. Enligt SGU uppgår grundvattentillgången i jordlagren till5-25l/s, grundvattenuttaget uppgår till1-5l/s. Grundvattentillgången i berggrunden är lägre än i jordlagren och till 0,17-0,56 l/s. GeoPro ~ Ge o Pro AB, von Platensgatan 8, Jönköping Tel / Fax E-post info@geopro se Hemsida Bankgiro Postgiro InneharF-skattebevis VA T.SE Styrelsens säte Jönköping

100 I samband med upprättandet av Bolagets tillståndsansökan genomfördes inmätningar av täktbottennivå (brytningsnivå) samt grundvattnets läge. Bolagets verksamhet bedrivs mellan ca 210,7 och 214,9 m ö h. Bolagets inmätningar visar att grundvattnets läge inom verksamhetsområdet varierar mellan ca 208,9 och 209,4 m ö h. Genom att jämföra resultatet av Bolagets inmätningar avseende täktbottennivån och grundvattnets läge kan det konstateras att grundvattnets läge följder markytans läge, d v s en högre marknivå medför att grundvattnets läge blir högre. Det kan även konstateras att Bolagets verksamhet bedrivs ovanför grundvattnets högsta kända läge. Enligt SGU finns heller inga naturliga grundvattenutflöden (källor) inom eller i anslutning till det planerade verksamhetsområdet. Avsaknaden av naturliga grundvattenutflöden tyder på att grundvattnets läge i området är beläget på ett relativt stort djup. Genom att Bolagets verksamhet bedrivs ovanför högsta kända grundvattennivå bedömer Bolaget att det hydrageologiska sambandet mellan det planerade verksamhetsområdet och grundvattenmagasinet för den kommunala vattentäkten i huvudsak är kopplat till grundvattenströmningar i området. Grundvattnets strömning är generellt sett laminär, d v s i skikt i strömningsriktningen. Grundvattenflödet mellan två punkter bestäms av skillnaden i trycknivå mellan punkterna, d v s den hydrauliska potentialen. Förenklat är det skillnaden i hydraulisk potential som ger upphov till grund vattenströmningar. Grundvattnet strömmar (strörnningsriktningen) från område med hög potential till områden med låg potential samt mot områden som är "torrare" än den omgivande marken. Områden som är belägna högt i terrängen har generellt sett en högre hydraulisk potential än områden som är belägna långt ned i terrängen vilket gör att grundvattnet rör sig nedåt i terrängen. Grundvattenströmmarna i området är således i princip desamma som ytvattenströmmama, d v s hur nederbörden i området avrinner. Genom att undersöka hur ytavrinningen sker i ett området kan man med god säkerhet även fastställa grundvattenströmningarna inom samma område. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) har upprättat en beräkningsmodell och en databas för större Svenska vattendrags avrinningsområden kallad "Vattenweb". A v SMHis beräkningsmodell framgår att den kommunala vattentäkten är belägen inom delavrinningsområdet "Mynnar i Nissan" som i sin tur tillhör Nissans huvudavrinningsområde medans den planerade verksamheten är belägen inom delavrinningsområde "Utloppet av Stråken" som ingår i Göta älvs huvudavrinningsområde. Den kommunala vattentäkten är således belägen inom ett annat huvud- och delavrinningsområde jämfört med den planerade verksamheten (se figur 1). Nr

101 ('16) Figur 1: Utdrag från SM His databas "Vattenweb". Det blå fältet visar delavrinningsområdet "Utloppet av stråken" som ingår i Göta älvs huvudavrinningsområde. Den kommunala vattentäkten vid Bottnaryd representeras av en röd cirkel. Bolagets planerade verksamhetsområde representeras av en gul ellips. Av figuren framgår att den kommunala vattentäkten och Bolagets planerade verksamhetsområde är beläget inom olika huvud- och delavrinningsområden. I och med att den aktuella verksamheten och den kommunala vattentäkten är belägen inom olika huvud- och delavrinningsområden kan det konstateras att sambandet mellan det aktuella verksamhetsområdet och grundvattenmagasinet för den kommunala vattentäkten är begränsat. Ä ven om SMHis beräkningsmodell ger en god bild av vattensituationen inom och i anslutning till den aktuella verksamheten har Bolaget tagit fram en datorgenererad karta över de hydrologiska förhållandena som i detalj visar vattnets strömmar inom det aktuella området (se bilaga 1). Den hydrologiska kartan baseras på en höjdmodell som i sin tur är genererad m h a höjddata från Lantmäteriets höjddatabas. Den hydrologiska kartan är indelad i olika fält beroende på hur topografin ser ut inom området. De olika fälten har tilldelats en specifik färg och avgränsas av en svart linje. Till varje fält hör en generell strömningsriktning som i kartan representeras av en blå linje. Bolagets hydrologiska karta överrensstämmer med den beräkningsmodell som tagits fram av SMHI. Vatten inom det planerade verksamhetsområdet strömmar norrut, bort från den kommunala vattentäkten och dess vattenskyddsområde. Det geohydrologiska sambandet mellan verksamhetsområdet och grundvattenmagasinet för Bottnaryds vattentäkt får, med stöd av såväl SMHis beräkningsmodell såväl som Bolagets hydrologiska karta, anses vara mycket begränsat. Bolaget bedömer att den aktuella verksamheten inte kommer att påverka Bottnaryds vattentäkt i någon nänmbar omfattning. Nr

102 Bolagets nuvarande och planerade verksamhetsområde är, enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS), belägen inom en grundvattenförekomst vid namn "Taberg-Tunarp" (SE ). Baserat på tillgängliga data och utförda sammanställningar har SGU bedömt att den kvantitativa statusen för grundvattenförekomsten "Taberg-Tunarp" är god. SGU har även bedömt att grundvattenförekomstens kemiska status är god. Bedönmingen baseras på SGUs föreskrifter för statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten (SGU-FS 2008:2). Enligt 6 i ovan nänmda föreskrifter föreligger god kvantitativ status i gnmdvattenförekomsten när det t ex råder en balans mellan uttag och grundvattenbildning och när det till följd av mänsklig påverkan inte uppstår sådana långsiktiga förändringar i Rödesriktningen att det sker inträng av salt grundvatten eller förorening i grundvattenförekomsten. Bolagets planerade verksamhet medför inget uttag av grundvatten. Bolaget pumpar och leder inte om vatten för att kunna bedriva verksamheten. Grundvattenbildningen bedöms förbli densamma oavsett om Bolaget bedriver verksamhet på platsen eller inte. Inte heller bedöms Bolagets verksamhet medföra sådana förändringar av Rödesriktningen att salt grundvatten kan tränga in i grundvattenförekomsten. Såvitt Bolaget vet finns inget salt grundvatten i området över huvudtaget. Enligt 7 föreligger god kemisk grundvattenstatus t ex när det inte sker någon inträngning av förorening l grundvattenförekomsten eller när föroreningar inte försämrar kvaliteten på vattnet som ska användas som dricksvatten eller i övrigt försämrar möjligheten att använda grundvattnet. För vissa typer av föroreningar finns riktvärden vilka listas i bilaga 1 till föreskrifterna. Diesel används och förvaras inom verksamhetsområdet. Diesel innehåller några av de ämnen (föroreningar) som finns upptagna i bilaga 1 till föreskrifterna. För att förhindra förorening till följd av Bolagets dieselhantering har Bolaget vidtagit skyddsåtgärder. M h a de skyddsåtgärder som redovisas under kompletteringspunkt 6 och 7 nedan bedömer Bolaget att den ansökta verksamheten inte kommer medföra någon negativ påverkan av betydelse på grundvattnets kvalitet eller motverka att grundvattenförekomstens kemiska status förblir god. 3 Om en naturgrustäkt kräver tillstånd eller anmälan enligt 9 kap eller föreskrifter som meddelats med stöd av 9 kap får täkten, enligt 9 kap 6,inte komma till stånd om: l. det med hänsyn till det avsedda användningsområdet är tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt att använda ett annat material, 2. naturgrusförekomsten är betydelsefull för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning och täkten kan medföra en försämrad vattenförsörjning, eller 3. naturgrusförekomsten utgör en värdefull natur- eller kulturmiljö. Nr '09-- \ 2

103 .\., ) (l)) Under punkt 3a-3c redogör Bolaget för den ansökta verksamhetens förenlighet med punkt 1-3 ovan. 3a Bolaget redovisar de huvudsakliga användningsområden för Bolagets produkter under punkt 5. Som framgår av punkt 5 används den absoluta merparten av de produkter som produceras inom Bolagets verksamhet för betongtill verkning. I Sveriges Geologiska Undersöknings (SGU) rapport "Ersättningsmaterial for naturgrus-kunskapssammanställning och rekommendationer för användningen av naturgrus" (SGU-rapport 2011:10) redogörs för de olika användningsområdena för naturgrus (betong, filtrering, putsbruk m m) samt huruvida det är möjligt att ersätta naturgrus med bergkross för dessa användningsområden. I SGUs rapport listas de olika användningsområden där ersättningsmaterial finns, där lokala brister kan förekomma och slutligen dc användningsområden där ersättningsmaterial saknas. Naturgrus för betongtillverkning är ett sådant användningsområde där naturgrusfraktionen i betongen inte nödvändigtvis kan ersättas med bergkross till följd av lokala förutsättningar. Det är framför allt finfraktionen i betongen (0-4 mm) som utgörs av naturgrus och där ersättningsmaterial kan vara svårt att finna. Bolagets största kund utgörs av Ulricehamns Betong AB (UBAB). UBAB projekterar, utvecklar och tillverkar betongelement för bostads-, kontors- och industristommar d v s trappor, väggar, bjälklag och balkar. De betongelement som UBAB producerar används i stor utsträckning för byggnation av bostadsfastigheter vilket medför att konstruktioner ska hålla under mycket lång tid vilket i sin tur innebär att producentansvaret för beständigheten och arbetbarbeten är särskilt viktig och att extra höga krav ställs på betongsammansättningcn. Bolaget varit i kontakt med UBAB för att undersöka behovet av naturgrus för betongtillverkning sett ur ett kund- och producentperspektiv (se bilaga 2). UBAB, som kontinuerligt undersöker de tekniska möjligheterna att ersätta naturgrus med bergkross även för finfraktionen i betongtillverkningen, menar att det inte finns några alternativa möjligheter att ersätta naturgrus med bergkross fullt ut varken i dagsläget eller sett till en 20-årsperiod. En mindre del av de produkter som Bolaget producerar används för vissa anläggningsändamål (t ex gårdsgrus, singel och marks ten) där det enligt SGUs rapport finns ersättningsmaterial. Efterfrågan på dessa produkter styrs huvudsakligen av estetiska och inte av tekniska skäl. SGU anser att en täkt inte bör komma till stånd med huvudmotivet att materialet ska användas för ovan nämnda anläggningsändamål SGU anser vidare att den anläggningssten som behövs huvudsakligen bör tas ut från i dagsläget aktiva naturgrustäkter, vilka levererar material till kvalificerade användningsområden. Bolaget anser, likt SGU, att det är lämpligt att befintliga naturgrustäkter även kan nyttja och Nr 109-'2

104 saluföra de fraktioner som typiskt sett inte används till kvalificerade ändarnål i de fall dessa fraktioner utvinns från en befintlig naturgrustäkt där det huvudsakliga motivet är att försörja ett ändarnål där ersättningsmaterial inte finns att tillgå i dagsläget. Bolagets naturgrustäkt är en sådan verksamhet där anläggningssten kan utvinnas vid sidan av utvinning av betongballast 3b Det aktuella området ingår i SGU:s rapport - Identifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjningen, Rapport och meddelanden nr 115. Hela grusåsformationen sträcker sig från Tidaholm i norr till Värnarna i söder. Enligt Jönköpings kornmuns översiktsplan är Bolagets planerade verksamhetsområde inte beläget inom skyddsområdet för Bottnaryds grundvattentäkt Bolagets verksamhetsområde är dock beläget inom ett område med grundvattenintresse. Det område med grundvattenintresse som pekats ut i översiktsplanen har i huvudsak samrna utsträckning som det område som pekats ut i SGUs rapport- Identifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjningen. SGUs rapport är ett teoretiskt framtaget underlag som utgör en nationell översikt och ett första steg mot att identifiera, peka ut och i slutänden skydda geologiska formationer av vikt för vattenförsörjningen. Bedömningen är gjord på stora åspartier och kan användas som underlag för prioritering av fortsatta insatser men ska enligt SGU inte användas i bedömningen av enskilda fall. För det aktuella område finns flera faktorer som talar emot att området kornmer att bli aktuell för framtida grundvattenuttag: Det saknas inte vare sig alternativ eller volymer ifråga om grundvattenuttag i kommunen. Förekomst och täkt ligger i anslutning till riksväg 185 med på- och avfarter och med de risker som därmed föreligger för förorening och påverkan på akvifären. Sammantaget och med hänvisning till ovan anser Bolaget att den aktuella naturgrusformationen inte är aktuell eller betydelsefull för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning. Bolaget bedömer därutöver att verksamheten som sådan inte medför att vattenförsörjningen i området försämras. Nr

105 7 ( 16) 3c Enligt Jönköpings kommuns översiktsplan är Bolagets planerade verksamhetsområde inte upptaget som ett intresseområde för naturvården. Det finns, enligt skogsstyrelsens definition, inga nyckelbiotoper eller höga naturvärden inom det planerade verksamhetsområdet. Det aktuella området ingår i Länsstyrelsen i Jönköpings läns meddelande 2002:14 "Sammanställning av grusinventeringar i Jönköping, Tranås, Aneby, Nässjö och Eksjö kommuner". I ovan nämnda meddelande har de inventerade grusavlagringarna delats in i 3 olika naturvärdeskategorier (1-3) där grusavlagringar som tilldelats klass l har särskilt stora naturvärden och grusavlagringar som tilldelats klass 3 har begränsade naturvärden. Grusformationen inom Bolagets planerade verksamhetsområde har tilldelats naturvärdesklass 3. Den aktuella grusformationen är även inkluderad i SGUs databas över grusförekomsters naturvärdesklass (se figur 2). Naturvärdesklassen i SGUs databas är densamma som i Länsstyrelsen i Jönköpings läns meddelande, d v s naturvärdesklass 3. r J-1111 : ~l.l r n-.t 'Il._.. 11 :J ;o r F-t III'.' ~l -j'-' i l Figur 2: Utdrag från SGUS databas över grusförekomsters naturvärdesklass. Bolagets verksamhet representeras av en ljusgrön cirkel. Vad gällande naturvärdena inom det aktuella området kan Bolaget konstatera att dessa är låga. Vegetationen inom området utgörs i huvudsak av planterad barrproduktionsskog. I samband med samrådet påpekade Länsstyrelsen i Jönköping att inga ytterligare naturvärdesinventeringar är nödvändiga. Vad gällande naturgrusförekomstens kulturvärden har dessa inventerats av Länsstyrelsen i Jönköpings län I samband med Länsstyrelsens inventering hittades inga tecken på odlingsspår och inga forn- eller kulturlämningar. Topografin indikerade inte att det skulle finnas några fornlämningar under nuvarande marknivå varför Länsstyrelsen gjort den bedömningen att en arkeologisk utredning inom nu aktuellt område inte är motiverad (se bilaga 26 i Bolagets MKB). Nr

106 8 ( 1<1) Sammantaget anser Bolaget att den aktuella naturgrusförekomsten inte utgör en värdefull natur- eller kulturmiljö. 4 Enligt l kap 3 Plan- och bygglagen (1987:10) ska en översiktsplan ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Vidare framgår att översiktsplaner inte är bindande för myndigheter och enskilda. Jönköpings kommuns översiktsplan visar hur kommunen anser att markoch vattenområdet bör användas. Kommunfullmäktige antog översiktsplanen Under 2010 beslutade kommunfullmäktige att översiktsplanen fortfarande är aktuell. Bolagets verksamhet har markerats med ett "Tg" i översiktsplanens mark- och vattenanvändningskarta vilket innebär att det inom området pågår en kommersiell täktverksamhet Enligt översiktsplanens rekommendationer regleras dessa täktverksamheter i gällande täkttillstånd. Därtill gör rekommendationerna gällande att ny bebyggelse i täktområdets närhet bör placeras på sådant sätt att störningar inte uppkommer. Väster om Bolagets planerade verksamhetsområde återfinns en vattentäkt samt ett vattenskyddsområde för grundvattentäkt (se figur 3). Avståndet mellan Bolagets planerade brytningsområde och vattenskyddsområdet enligt översiktsplanen uppgår till ca 150 m. Figur 3: Utdrag från Jönköpings kommuns översiktsplan. Den vänstra halvan av figuren visar ett utdrag från översiktsplanens mark- och vattenanvändningskarta. Den högra delen av figuren visar ett utdrag från översiktsplanens kommundel Bottnaryd. Bolagets verksamhetsområde representeras av en röd ellips. Vattenskyddsområde för grundvattentäkt representeras av ett blått rastrerat fält (vänstra figuren). Område med grundvattenintresse representeras av ett ljusblått prickigt raster (högra figuren). Område med friluftsintresse är markerat med ett grönt streckat område (högra figuren). Nr

107 GeoF'r"o l\l~ 9 (16) Enligt översiktsplanens rekommendationer gäller särskilda bestämmelser för markanvändningen inom vattenskyddsområdet För att veta vilka restriktioner som gäller inom vattenskyddsområdet hänvisas till de föreskrifter som är kopplat till vattenskyddsområdet Vattenskyddsområdet kring den kommunala vattentäkten har delats in i en primär, en sekundär och en tertiär skyddszon (se figur 4). Utformningen av skyddszonerna i vattenskyddsföreskrifterna skiljer sig från vattenskyddsområdets utformning enligt översiktsplanen. Som exempel kan det nämnas att den tertiära skyddszonen sträcker sig över väg 185 enligt vattenskyddsföreskrifterna vilket vattenskyddsområdet enligt översiktsplanen inte gör. Figur 4: Utdrag från Jönköpings kommuns vattenskyddsföreskrifter för Bottnaryds vattentäkt. Vattentäkten är belägen centralt i det röda fältet. Olika regler och förbud gäller inom de olika skyddszonerna. Vattentäktens skydd är starkare inom den primära skyddszonen vilket innebär att reglerna och förbuden är fler inom den primära skyddszonen än inom den tertiära skyddszonen. Vattenskyddsföreskriftens 9 reglerar materialtäkter och markarbeten inom de tre skyddszonerna. I tabell l nedan redogörs för de förbud som gäller inom vattentäktens skyddszon. Nr

108 ( J --~ ~ ": l. l f_.-, J' 1 t~~,, Tabell 1: Reglering av materialtäkter och markarbeten enligt 9 va tt ens k <Yl dd s fö res k n 'ft er f" or B o tt na_iy! d s va tt en t"kt a Primär skyddszon sekundär skyddszon Te~ärskyddszon Sprängning, schaktning, Samma föreskrift som i --- grävning, pålning, spontning och underjordsarbeten erfordrar tillstånd. primär skyddszon. n.ktverksamhet, Samma föreskrift som i Täktverksamhet till en undantaget husbehovstäkt, primär skyddszon. lägre nivå än 2 meter över är förbjuden. högsta naturliga grundvattennivå är förbjuden. Husbehovstakt erfordrar Samma föreskrift som i --- tillstånd av miljönämnden i Jönköping_s kommun. primär skyddszon. Utfyllning med massor som Samma föreskrift som i Samma föreskrift som i medför risk för förorening primär skyddszon. sekundärskyddszon. av grund- eller ytvatten är förbjudet. Vid en jämförelse mellan Bolagets täktplan och vattentäktens skyddszoner enhgt figur 3 ovan framgår att Bolagets verksamhetsområde tangerar gränsen för den tertiära skyddszonen i väster. Bolagets planerade brytningsområde är dock beläget utanför den tertiära skyddszonen. Det är således inte aktuellt att bedriva sand- och grustäkt inom vattenskyddsområdet Bolagets verksamhet uppfyller därmed vattenskyddsföreskrifterna för Bottnaryds vattentäkt. Bolaget önskar dock återigen poängtera att täktverksamhet sker ovanför högsta naturliga grund vattennivå. Bolagets verksamhet är, enligt översiktsplanen, belligen inom ett område med grundvattenintresse (se figur 2). Områden med grundvattenintresse har avgränsats utifrån olika grundvattenaspekter, t ex nuvarande och framtida vattenförsörjning. Av översiktsplanens rekommendationer framgår att vid pågående och förändrad markanvändning inom området ska grund vattenintresset beaktas. Bolaget beaktar grundvattenintresset inom det aktuella området genom att anpassa verksamheten på sådant sätt att brytning endast sker ovanför grund vattenytan. Verksamheten är även belägen inom ett område som enligt översiktsplanen utgörs av ett område med friluftslivsintressen (se figur 2). Enligt rekommendationerna för områden med friluftsintressen bör det vid åtgärder inom området visas hänsyn till friluftslivet intressen. Bolaget tar så stor hänsyn som möjligt tiii friluftsintresset och dess behov. Bolaget har anpassat brytningsområdet efter topografin i området för att på så sätt minska insynen. Bolaget har även anpassat brytningsområdet så att den vandringsstig som löper Nr

109 utmed den västra delen av verksamhetsområdet sparas. Bolagets verksamhet kommer inte att inskränka på allemansrättsliga principer för området. Det är fritt att gå och röra sig som tidigare i området, inklusive i det område där Bolaget bedriver täktverksamhet De hänsynskrav som inbegrips i allemansrätten gäller förstås även inom Bolagets verksamhetsområde. Sammanfattningsvis anser Bolaget att den ansökta verksamheten kan anses förenlig med Jönköpings kommuns översiktsplan. Den planerade verksamheten bedrivs i enlighet med de regler och förbud som är kopplade till vattenskyddsföreskrifterna för Bottnaryds vattentäkt. Bolaget har beaktat grundvattenfrågan i och med att brytning sker ovanför högsta grundvattennivå. Likaså har Bolaget beaktat friluftslivets intressen genom att utformat den ansökta verksamheten på sådant sätt att påverkan på intresset begränsas. 5 Bolaget har sammanstälit de senaste 5 årens huvudsakliga användningsområde för det naturgrusmaterial som producerats inom Bolagets verksamhet (se bilaga 3). A v Bolagets sammanställning framgår att den absoluta merparten av det sand- och grusmaterial som utvinns inom ramen för Bolagets verksamhet nytljas för betongtill verkning. En mindre del används för infiltrationsanläggningar, dräneringar och som anläggnings- och dekorsten. 6 Som Bolaget bedömer det är den huvudsakliga föroreningsrisken kopplat till tankning, förvaring av drivmedel eller drift av Bolagets maskinpark inom verksamhetsområdet. Tankning av maskinparken sker vid en för ändamålet särskilt iordningsställd yta som kan ta upp eventuellt föroreningsspill Tankning sker alltid under uppsikt av personal. Genom ovan nämnda skyddsåtgärder anser Bolaget att risken för att det uppstår ett föroreningsspill till följd av tankning är mycket liten. Om det mot förmodan ändå uppstår ett föroreningsspill har personalen tillgång till absorberingsmedel Bolaget förvarar endast drivmedel inom verksamhetsområdet. På grund av stöldrisken förvaras endast drivmedel för en eller ett par dagars drift inom verksamhetsområdet. Förvaring av drivmedel sker i dubbelmantlad ADR-tank som i sin tur är uppställd inuti en container. Drivmedlet är därmed skyddat från påkörning såväl som nederbörd. Förvaring av drivmedel sker i dagsläget i enlighet med det förslag till villkor som Miljöprövningsdelegationen lämnat i och med kompletteringspunkt 7 (se mer nedan). Vad gällande driften av maskinparken föreligger det alltid en viss risk att t ex kopplingar, hydraulslangar eller liknande brister eller går sönder och ett läckage uppstår. Läckage av det här slaget sker dock alltid när maskinen är i drift vilket innebär att spillet omedelbart kan upptäckas och tas om hand. Nr

110 Bolaget bedömer att risken för att grundvattnet förorenas av spill är likvärdig inom hela verksamhetsområdet. Det bedöms inte finnas några delområden där risken är större än vad den är inom verksamhetsområdet som helhet. Faktorer som begränsar risken för att en förorening sprids till grund vattnet är markens mättnadshalt (förmåga att hålla kvar och ackumulera oljespill) och avståndet till grundvattnet. Sand- och grusmaterial har en relativt hög mättnadshalt Mättnadshalten styrs av sand- och grusmaterialets fraktionsammansättning, desto finare fraktioner desto högre mättnadshalt och vice versa. Sand- och grusmaterialets fraktionsammansättning inom det aktuella området består i huvudsak av en blandning av finsand och grovsand (geoteknisk indelning). Mättnadshalten för grovsand och finsand uppgår till 15 respektive 25l/m 3 (Ballastindustrins miljöpåverkan, särskilt grustäkters inverkan på grundvattnet och efterbehandling av täkter, Anna Sander, 1997). För att en förorening över huvudtaget ska nå grundvattenytan krävs således att spillet är betydande. I och med sand- och grusmaterialets mättnadshalt krävs det att föroreningen inte upptäcks inom rimlig tid så att spillet för tid att perkolera ned genom sandoch grusmaterialet för att därefter nå grundvattnet. Infhtrationshastigheten för vatten i sand (geoteknisk indelning) är ca l meter/timma. Inflitrationshastigheten för dieselolja i sand är ca 20-50% av vattnets hastighet (Ballastindustrins miljöpåverkan, särskilt grustäkters inverkan på grundvattnet och efterbehandling av täkter, Anna Sander, 1997). Sand- och grusmaterialets mättnadshalt kombinerat med dieseloljans låga inflitrationshastighet och Bolagets skyddsåtgärder medför att även om ett dieselspill uppstår har Bolaget en god tidsmarginal och goda förutsättningar att ta hand om spillet. Sammantaget bedömer Bolaget att risken för att grundvattnet förorenas av spill av exempelvis drivmedel är mycket låg. 7 Som Bolaget redogjort för under punkt 6 ovan förvaras endast drivmedel inom verksamhetsområdet. Drivmedlet förvaras i en dubbelmantlad AD R-tank som står uppställd i en container. De tekniska och ekonomiska möjligheterna för att uppfylla Miljöprövningsdelegationens förslag till villkor är därför mycket goda. Även den miljömässiga möjligheten att uppfyua Miljöprövningsdelegationens förslag till villkor är mycket god. Bolaget ser positivt på att villkoret för kemikaliehantering utformas enligt Miljöprövningsdelegationens förslag. Bolaget har således inget att erinra mot villkorsförslaget 8 På uppdrag av Bolaget har ÅF-Ingemanssons upprättat en bu Uerberäkning som visar den förväntade ljudnivån vid de närmast belägna bostadsfastigheterna till följd av Bolagets utökade verksamhet (se bilaga 4). Bolagets bullerberäkning innefattar samtliga av de arbetsmoment som bedrivs inom ramen för den ansökta verksamheten, t ex avbaning av ytlager, siktning, lastning och transporter samt krossning. Beräkningen avser sammanlagt 4 st olika Nr 109-'12

111 beräkningsfall Beräkningsfall l och 2 avser avbaning i det utvidgade brytningsområdet i öster respektive söder. Beräkningsfall3 avser krossning, siktning, utlastning och transporter inom det utvidgade brytningsområdet Beräkningsfall4 avser verksamhet i form av utlastning och transporter inom det utvidgade brytningsområdet Beräkningar har genomförts vid sammanlagt 13 stycken bostadsfastigheter i området kring den aktuella verksamheten, merparten av beräkningspunktema återfinns öster om verksamheten och utmed sjön stråkens västra strand. Bolagets bullerberäkning visar att den beräknade ekvivalenta ljudnivån till följd av Bolagets verksamhet uppgår som mest till43 db(a) i samband med krossning, siktning, utlastning och transporter (beräkningsfall3). Bolagets verksamhet uppfyller därmed Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller dag- och kvällstid för samtliga verksamhetsscenarion. A v bullerberäkningen framgår att Bolaget kan bedriva viss verksamhet (avbaning i öster, utlastning och transporter) nattetid (kl22-06) utan att Naturvårdsverkets riktlinjer överskrids. I sammanhanget bör det även poängteras att Bolagets bullerberäkningen avser medvindsfall, d v s medvind från bullerkälla till recipient i alla riktningar (360 ), detta scenario är ett "värsta fall scenario", att liknande förutsättningar skulle uppstå i verkligheten är ytterst osannolikt. Bullerberäkning tar inte heller hänsyn till vegetation mellan bullerkälla och recipient, detta medför att de verkliga bullervärdena sannolikt är lägre än de beräknade. 9 Ca 150 m öster om det planerade verksamhetsområdet återfinns en f d deponi som går under benämningen "Bottnarydstippen". Enligt kartering av äldre avfallsupplag utfärdad har Bottnarydstippen använts mellan och för att deponera hushålls- som industriavfall (se bilaga 5). Inom ramen för karteringen har de hydrologiska förhållandena på platsen bedömts. Situationen vid Bottnarydstippen har inte bedömts känslig vad gällande yt- och grundvatten, inte heller har situationen bedömts som känslig beträffande markbeskaffenheten. Den samlade bedömningen av Bottnarydstippen är, enligt 1984-års kartering, att deponin ska tilldelas grupp 4. Länsstyrelsen i Jönköping har, utifrån nuvarande kunskapsläge, tilldelat Bottnarydstippen en preliminär branschriskklass. Branschriskklasser är generella för branschen (t ex deponier) som helhet. Alla deponier som inte genomgått utredning och undersökts specifikt tilldelas således en branschriskklass. Objekt som tilldelats branschriskklass l är objekt med mycket stor risk, klass 2 är objekt med stor risk, klass 3 är objekt med måttlig risk och klass 4 är objekt med liten risk. Den generella branschriskklassen för deponier är klass 2, d v s stor risk. Nr

112 GeoPro AB 14 (16) Figur 5: Hydrologisk karta över Bottnarydstippen samt del av Bolagets planerade verksamhets- och brytningsområde. Bolagets verksamhets- och brytningsområde representeras av en svart streckad linje respektive en svart prickad linje. Bottnarydstippen representeras av en röd- och gulrastrerad yta. Som Bolaget redogjort för under kompletteringspunkt l ovan har Bolaget upprättat en karta över de hydrologiska förhållandena inom det aktuella området. Bolagets karta visar att vattenströmmarna inom det område där Bottnarydstippen är lokaliserad (guldbrunt område i figur 5 ovan alt bilaga l) rör sig bort från Bolagets verksamhet och mot Bussbroflogen som är en del av sjön Stråken. A v Bolagets hydrologiska karta framgår även att vattenströmmarna inom Bolagets planerade verksamhetsområde går norrut, bort från det område där Bottnarydstippen är lokaliserad. Bolaget bedömer, med stöd av Bolagets karta över de hydrologiska förhållandena, att den utökade verksamheten inte kommer medföra någon påverkan av betydelse på Bottnarydstippen eller de föroreningar som förmodas finnas inom eller i anslutning till denna. 10 Med avfall avses i Förordningen (2008) om utvinningsavfall (förordningen) detsamma som i 15 kap l Miljöbalken (MB). Enligt 15 kap l MB avses med begreppet avfall varje föremål som innehavaren (verksamhetsutövaren) gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Vidare framgår att ett ämne eller föremål ska anses vara en biprodukt istället för avfall, om ämnet eller föremålet: l. har uppkommit i en tillverkningsprocess där huvudsyftet inte är att producera ämnet eller föremålet, 2. kan användas utan någon annan bearbetning än den bearbetnings som är normal i industriell praxis, och Nr109 12

113 - ; -~ ~- J ; kommer att fortsätta användaspä ett sätt som är hälso- och miljömässigt godtagbart och inte strider mot lag eller annan författning. Med utvinningsavfall avses i förordningen avfall från prospektering, utvinning eller bearbetning, avfall frän lagring av en mineraltillgång och avfall från driften av bergtäkt Med mineralfyndigheter avses i förordningen naturligt förekommande fyndigheter i jordskorpan av energimineral, malmer, industriella mineral och bergarter avsedda för byggnads- eller anläggningsändamål eller andra organiska eller oorganiska ämnen som inte är vatten, För att en verksamhet överhuvudtaget ska omfattas av bestämmelserna i förordningen krävs att verksamheten ger upphov till utvinningsavfall Bolaget anser att den ansökta verksamheten inte ger upphov något avfall kopplat till utvinning eller bearbetning eller lagring av den aktuella mineralfyndigheten. Allt sand- och grusmaterial som utvinns ur mineralfyndigheten saluförs. Det uppkommer inga fraktioner som Bolaget inte kan sälja. De avbaningsmassor som uppkommer i samband med ianspråkstagande t av nya ytor läggs i upplag och används i för att efterbehandla tidigare utbrutna områden. Sammanfattningsvis anser Bolaget att den ansökta verksamheten inte omfattas av bestämmelserna i förordningen. Miljönämnden inom Jönköpings kommun (aktbilaga 5) De utredningar och bedörrmingar som efterfrågas av Jönköpings kommuns miljönämnd har belysts genom Miljöprövningsdelegationens komplettering. statsbyggnadsnämnden inom Jönköpings kommun (aktbilaga 6) Bolaget noterar att Jönköpings kommuns översiktsplan inbegriper två olika typer av friluftslivsområden, "närströvsområde" och "område med friluftslivs intresse". Enligt översiktsplanen utgörs närsträvsområdena av tätortsnära mark som är lämplig för friluftsliv medan område med friluftslivsintresse är områden med betydelse för friluftslivet. Område med fril-uftslivsintresse är, till skillnad från närströvsområdena, belägna utanför tätortszonen. Som Bolaget redogjort för under kompletteringspunkt 4 ingår Bolagets planerade verksamhetsområde i ett större område som är utpekat som ett område med friluftslivsintresse. Det aktuella verksamhetsområdet är däremot inte utpekat som ett närströvsområde. I statsbyggnadsnämndens såväl som skogsstyrelsens yttrande framhålls att Bolagets planerade verksamhetsområde är "tätortsnära". Med utgång från översiktsplanen anser Bolaget att det aktuella området inte utgör ett sådant tätortsnära naturområde som statsbyggnadsnämnden och skogsstyrelsen vill göra gällande. Nr 109-1'2

114 Bolaget tar så stor hänsyn som möjligt till det rörliga friluftsintresset och dess behov. Bolaget har anpassat brytningsområdet efter topografin i området för att på så sätt minska insynen. Bolaget har även anpassat brytningsområdet så att den vandringsstig som löper utmed den västra delen av verksamhetsområdet sparas. Bolagets verksamhet kommer inte att inskränka på allemansrättsliga principer för området. Det är fritt att gå och röra sig som tidigare i området, inklusive i det område där Bolaget bedriver täktverksamhet. De hänsynskrav som inbegrips i allemansrätten gäller förstås även inom Bolagets verksamhetsområde. Mot bakgrund av de resultat som framkommit i samband med Bolagets bullerberäkning är ett avstånd om 350 m mellan verksamhet och bostadsfastigheter mer än tillräckligt för att uppfylla Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller. Vidare kommer insynen till verksamheten från ett ev LIS-område att vara begränsad till följd av att verksamheten "döljs" av brytfronten. Sammantaget bedömer Bolaget att ett ev LIS-området söder om den planerade verksamheten inte kommer medföra någon förändring av verksamhetens tillåtlighet i jämförelse med de förutsättningar som råder i dagsläget. Länsstyrelsen i Jönköpings län ( aktbilaga 1 O) De synpunkter som framförts av Länsstyrelsen i Jönköpings län belyses i och med Miljöprövningsdelegationens kompletteringspunkt 8 och 9 samt genom statsbyggnadsnämndens yttrande. Med vänlig hälsning ~AB~- Oskar Karlsson Kopia för kännedom till: stråkengrus AB, Falköpingsvägen 44, MULLSJÖ Nr J 09-12

115 KARTA ÖVER HYDROLOGisKA FÖRHÄLLANDEN FRAMSTÄLLD UR DATA FRÄN HÖJDSKANNING FÖRKLARINGAR VATIENSKYDDSOMRÄDE ENL ÖP 2002 VERKSAMHETSOMRÄDE BRYTNINGSOMRÄD E HUVUDSAKLIG FLÖDESRIKTNING O meter

116 Timmele På UBAB har vi stort behov av fortsatt använda naturgrusmaterial till vår produktion. Vi producerar trappor, väggar, pelare, bjälklag och balk både slakarmerade och förspända, som gör att det ställs höga krav på att betongsammansättningen, som måste vara efter speciellt framtagna recept. Tillverkningen är trygg och innehållet i denna typ av ballastmaterial är väl beprövat och utforskat under många år. Eftersom vi till stor utsträckning tillverkar hus för boende är det viktigt att använda rätt material i produktionen som är väl utprovade. Vi forskar o tittar på andra lösningar allt efterhand detta ger oss möjlighet, men ser på ett 20 års perspektiv nödvändigheten av fortsatt användande av naturgrus. Som vi ser det idag har vi inga andra alternativa lösningar som ger den trygghet vi söker för vår produktion. ~ ~ Anders Swennberg Kvalite/Miljö ansvarig Betongstationsansvarig UBAB U lr~eham ns Betong AB UBAB Ulricehamns Betong AB Betongvägen, Timmele SE ULRICE HAMN Tel: Te l dir: Mobil : Fax: E-post: Internet: O l [email protected]

117 au. AG~ U3 STRAKENGRUS AB "'C::::i STEN GRUS SAIID ~ Pro du ktionsra p port Bottnarydstäkten ÅR Sortiment Mängd Ändamål 2008 Betonggrus/sand Betongtillverkning Infiltrationssand 1138 Infiltrering Singel/makadam 3675 D r ä n e ringa r /bet o ngtillverkn i ng Vägmaterial 785 Vägar o trädgårdar 2009 Betonggrus/sand Betongtillverkning Infiltrationssand 3963 Infiltrering Singel/makadam 4102 Dräneringar/betongtillverkning Vägmaterial 285 Vägar o trädgårdar 2010 Betonggrus/sand Betongtillverkning Infiltrationssand 1105 Infiltrering Singel/makadam 4001 Dräneringar/betongtillverkning Vägmaterial 4491 Vägar o trädgårdar 2011 Betonggrus/sand Betongtillverkning lnfiltrationssa n d 1206 r nfi l tre ring Singel/makadam 6286 Dräneringar/betongtillverkning Vägmaterial 2843 Vägar o trädgårdar 2012 Betonggrus/sand Betongtillverkning Infiltrationssand 1863 Infiltrering Singel/makadam 7236 Dräneringar/betongtillverkning Vägmaterial 5501 Vägar o trädgårdar

118 RAPPORT Handläggare PärWigholm Tel +46 (0) Mobil +46 (0) Fax Datum stråkengrus AB Ingemar Eriksson Falköpingsvägen MULLSJÖ Uppdragsnr l (13) GRUS- OCH SANDTÄKT PÅ BOTTNARYD PRÄSTGÅRDEN 1:1 I JÖNKÖPINGS KOMMUN BERÄKNING AV EXTERNT INDUSTRIBULLER AF-Infrastructure AB Granskad PärWigholm Per Wikström Rapport Bottrnuyd Externt industribuller nom

119 RAPPORT (13) Innehållsförteckning l BAKGRUND... 4 UPPDRAG... 4 UNDERLAG... 5 BEDÖMNINGSGRUNDER....S Externt industribuller EXEMPEL PÅ UUDNIVÅER... 6 PLANERAD VERKSAMHET... 7 Drifttider... 7 Maskinell utrustning i täkten... 7 Ljuddata bullerkällor... 7 BERÄKNING AV BULLER FRÅN GRUSTÄKTEN... 8 Beräkningsmetod... 8 Beräkningsfall... 9 Beräkningspunkter BERÄKNINGSRESULTAT Beräkningsfalll-2, avbaning utvidgat brytområde Beräkningsfall 3-4 normal verksamhet utvidgat brytområde Maximala momentana ljudnivåer nattetid kl KOMMENTAR... l3 Bilagor Bilaga l. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Avbaning i utvidgat brytområde, östlig placering. Avbaning i utvidgat brytområde, sydlig placering. Verksamhet med krossning, siktning, utlastning och transporter inom utvidgat brytningsområde. Verksamhet med utlastning och transporter inom utökat brytningsområde rapport bottnaryd externt industribuller

120 RAPPORT (13) Sammanfattning Rapporten redovisar resultatet av utförda beräkningar av externt buller från fortsatt grus- och sandtäkt inom fastigheten Bottnaryd Prästgården 1:1 i Jönköpings kommun. Beräkningarna avser beräkning av buller till omgivningen från utvidgad grus- och sandtäkt söder om befintligt täktområde. I utredningen ingår beräkning avseende avbaningsskede för två olika placeringar inom brytningsområdet samt beräkning av bullerutbredning från normal verksamhet i täkten med och utan krossning/siktning. Beräkningarna grundas på uppgifter om verksamhetens maskinutrustningar och planerad brytningsplan_ Förväntade ekvivalenta ljudnivåer beräknas för totalt 13 st. fastigheter omkring täktområdet I beräkningarna ingår också beräkning av ljudnivåbidraget från lastbilstransporter mellan täktområdet och anslutningspunkt på det allmänna vägnätet vid väg 185. Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller (nyetablerad verksamhet), innehålls alla tider för samtliga beräkningsfall vid beräknade bostäder utom nattetid för situationerna avbaning öst samt normal verksamhet med krossning och sorteringsverk. Den högsta totala ekvivalenta ljudnivån beräknas till 43 dba i beräkningspunkt 2 och 5 i samband med krossning och siktningsverksamhet i det utvidgade brytningsområdet Maximala ljudnivåer nattetid beräknas inte överskrida riktvärdet 55 dba bostäder vid drift nattetid rapport bottnaryd ekternt industribuller l30l2l

121 RAPPORT (13) 1 Bakgrund stråkengrus AB, ansöker om tillstånd till fortsatt täktverksamhet inom fastigheten Bottnaryd Prästgården 1:1 i Jönköpings kommun. Utifrån den befintliga täktens läge skall den fortsatta brytningen ske främst i riktning söderut enligt figur l nedan. Inom ramen för täktansökan skall man bland annat utreda den fortsatta verksamhetens förväntade bullerpåverkan till omgivningen runt grus- och sandtäkten. ~-~--... ~ ~ - - $rån-lifferehiai..b'.a&iim..mm4-il IW 0 m Bi-J )l) i;t,) '500fPI Figur l. Verksamhets- och brytningsområde för fortsatt verksamhet inom Bottnaryd Prästgården 1:1 i lönköpings kommun, GeoPro AB. 2 Uppdrag På uppdrag av stråkengrus AB, genom GeoPro AB, har AF Ljud och Vibrationer utfört beräkningar av buller från planerad bryt-, och transportverksamhet inom grus- och sandtäkten till närmaste bostäder omkring utvidgat täktområde. Till grund för utredningen ligger givet kartmaterial över täktområdet och närmaste omgivning samt en beskrivning av framtida verksamhet i form av listad maskinutrustning, brytningsområde och transportvägar rapport bottnaryd elternt industribuller 130lll

122 RAPPORT (13) 3 Underlag Följande underlag har använts i utredningen: Teknisk beskrivning, översiktsbilder samt brytplan över området tillhandahållna av GeoPro AB. Fastighetskartan (rasterdata) samt höjddata i 2 m rutnät över området, inköpt hos Lantmäteriet. Ljuddata från ljudtrycksmätningar utförda i jämförbar täkt 2012, AF Ljud och Vibrationer. 4 Bedömningsgrunder 4.1 Externt industribuller I Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller (SNV 1978:5 rev. 1983) anges riktvärden för befintlig respektive nyetablerad industri. Nedan anges riktvärden (nyetableringskrav) vilka sammanfaller med de bullervillkor som stråkengrus har idag vid täkten i Bottnaryd. Tabell l. Utomhusriktvärden invid bostäder för externt industribuller angivna som ekvivalent ljudnivå i db(a). Tabellen avser frifältsvärden Områdesanvändning 1 J Ekvivalent ljudnivå, db(a) Högsta ljudnivå i dbalöge "FAST" Dag Kväll Natt Momentana kl kl kl ljud nattetid kl. samtsöndag och helgdag kl Arbetslokaler för ej bullrande verksamhet Bostäder och ) 55 rekreationsytor i bostäders grannskap samt utbildningslokaler och vårdbyggnader Områden för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv där naturupplevelsen är en viktiq faktor. 3 ' l) Vid de fall där kringliggande områden ej utgörs av angivna områdestyper bör bullervillkoren anges på annat sätt, t ex ljudnivå vid stadsplanegräns eller på visst avstånd från anläggningen. 2) Värdet för natt behöver ej tillämpas för utbildningslokaler rapport bottnaryd externt industribuller

123 RAPPORT (13) 3) Avser områden som planlagts för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv. Buller från lastbilstransporter skall klassas som externt industribuller inom ett industriområde. Vad det gäller buller från transporter utanför verksamhetsområdet skall de enligt Naturvårdsverkets allmänna råd bedömas utgående från gällande riktvärden för vägtrafikbuller. Inom detta uppdrag har vi räknat in ljudemissionen från lastbilstransporter på vägen mellan täktområdet och det allmänna vägnätet vid riksväg 185 (se figur 3 och 4.) som externt industribuller från täktområdet s Exempel på ljudnivåer 194 Högsta JjudnlvA som Jean uppträda Svagt vindbrus Nonnal1 samtal starlanile långtradare J niirbel av jetplan Figur 2. Ljudtrycksnivåer vid olika aktiviteter rapport bottnalyd externt industribuller

124 RAPPORT (13) 6 Planerad verksamhet 6.1 Drifttider I bullerutredningen av verksamheten ingår moment som avbaning av ytlager, krossning, siktning, samt lastning av lastbilar för transport av material ut på allmänna vägnätet. Driftstider för verksamheten är vardagar från kl. 06:00-18:00. I undantagsfall kan verksamheten bedrivas till kl. 22:00. Normalt startar verksamheten upp med enbart utlastning av material mellan kl. 06:00-07:00. Krossar och sorteringsverk startar normalt efter kl. 07:00. Bullerutredningen belyser flera scenarier av bullerpåverkan från täktverksamheten: verksamhet med avbaning, lastning och transporter verksamhet med krossning, siktning, lastning och transporter verksamhet med lastning och transporter Dimensionerande ljudkrav för driften dagtid är 50 dba enligt tabell l. Mellan kl skall nattkravet om ekvivalent ljudnivå 40 dba innehållas samt maximala momentana ljudnivåer om högst 55 dba. Kvällstid skall 45 dba ekvivalent nivå innehållas. 6.2 Maskinell utrustning i täkten Den maskinella utrustningen redovisas geografiskt i figur 6 och 7. 2 st. hjullastare; Ljungby Ll8 och Caterpillar 950 för brytning av material, avbaning, lastning i tippficka samt utlastning av sand- och grus till lastbil. l st. mobil käftkross. l st. mobil konkross. l st. mobil sikt, Maskin Mekano LS Bandtransportörer l st. Grävmaskin ( i samband med avbaning) Uttransporter av material sker med lastbilar som trafikerar transportväg för anslutning till det allmänna vägnätet vid väg 185. Antalet transporter uppskattas maximalt till 20 uttransporter per dag. I bullerutredningen har 20 transporter dvs. 40 tunga passager på transportvägen använts som indata till beräkningarna vilket kan anses vara maximal planerad utlastning. Vid avbaning används normalt en grävmaskin samt en hjullastare. 6.3 Ljuddata bullerkällor Mätning nära befintliga bullerkällor vid stråkengrus i Bottnaryd har inte kunnat genomföras pga. väderleken då bl.a. krossning och siktning inte är i drift vid temperatur kallare än 5 minusgrader samt att marken varit snöklädd. Ljuddata från tidigare likvärdiga mätningar vid grus- och sand under 2012 lagrade i AF Ljud och Vibrationers kältdatabas har använts som indata till bullerberäkningarna rapport bottnal}'d externt industribuller

125 RAPPORT (13) Tabell2. Bullerkällor vid Bottnaryds grus- och sandtäkt. Källa Antal Drift Ljudeffektnivå, Ekvivalent dba rel.lpw ljudtrycksnivå lometers avstånd, dba re l. 20 ppa l. Konkross l 100% Käftkross l 100% Lastning tippficka l 20% Sikt Maskin Mekano l 100% Hjullastare 2 100% Grävmaskin (avbaning) l 100% Lastbilstransporter 20 per dag 106 Kommentar: I beräkningarna har vi antagit att krossar och sorteringsverk är i full drift hela arbetstiden. Vad det gäller Uudemissioner från hjullastare har vi i beräkningarna antagit att dessa arbetar över större delen av det utvidgade brytningsområdet Hastighet på täktvägen har ansatts till 30 km/h. Lastbilstrafiken på transportvägen har beräknats som en industribullerkälla utmed vägsträckningen fram till riksväg Beräkning av buller från grustäkten Beräkningsgången kan kort beskrivas enligt föijande: - Digitalt kartunderlag, över brytningsområdet och dess omgivning har använts som grunddata i programmet. Utgående från kartunderlaget har samtliga betydande externbullerkällor matats in i kartans koordinatsystem. - Bullerkällornas utstrålade ljudeffektnivå har lagts in som källdata. - Beräkningsprogrammet tar hänsyn till de ytor och byggnader som befinner sig i närheten av källorna samt utefter ljudets utbredning i omgivningen. Detta innebär att eventuella ijudreflektioner eller skärmningar som påverkar ljudutbredningen från respektive källa räknas in automatiskt. -Övriga ijuddämpande parametrar som ingår i beräkningen är dämpning på grund av avståndet, atmosfärsdämpning, markdämpning (hård eller mjuk mark), vegetationsdämpning samt skärmning på grund av olika byggnader i området. - Resultatet redovisas som beräknade totala ijudimmissionsnivåer vid mottagarpunkt samt som så kallade bullerspridningskartor i färg där nivågränser i steg om 5 dba redovisas. 7.1 Beräkningsmetod Beräkningarna av buller från täktverksamheten är baserade på en gemensam nordisk modell för beräkning av externt industribuller, DAL32 (Kragh J, Andersen B, Jacobsen J: "Environment noise from industrial plants. General prediction method." Lydtekniskt laboratorium, report nr 32, Lyngby, Danmark 1982) rapport bottnaryd externt industribuller

126 RAPPORT (13) Beräkningarna genomförs i oktavband och avser ett s.k. "medvindsfafl", dvs. vindriktning från källa till mottagare(± 45"). Som hjälpmedel har använts datorprogrammet SoundPlan ver. 7.0 där ovanstående beräkningsmodell ingår. Beräkningsmodellens osäkerhet ligger inom ca+/- 2 dba. 7.2 Beräkningsfall Beräkningarna avser beräkning av buller till omgivningen från utvidgad grus- och sandtäkt söder om befintligt täktområde. I utredningen ingår beräkning avseende avbaningsskede för två olika placeringar inom brytningsområdet samt beräkning av bullerutbredning från normal verksamhet i täkten med och utan krossning/siktning. Beräkningsfall l. Avbaning i utvidgat brytområde, östlig placering. Beräkningsfall 2. Avbaning i utvidgat brytområde, sydlig placering. Beräkningsfall 3. Verksamhet med krossning, siktning, utlastning och transporter inom utökat brytområde. Beräkningsfall 4. Verksamhet med utlastning och transporter inom utökat brytområde. Beräkningsfalll-2 Avser avbaning av ytlager inom den östra respektive södra delen av täktens utvidgning. I samband med avbaning i det östra läget antas att lastning av fordon sker vid befintlig sorteringsplats. ~ L;...,.--: ,...-~ : -.. Beteckningar Figur 3. Maskinpositioner vid beräknade avbaningsalternativ samt transportvägar rilpport botlnilryd Clll:rnt iml~~lrib~ller l~olzl

127 RAPPORT (13) Beräkningsfall 3-4 Avser normal verksamhet i det utvidgade täktområdet med och utan krossning och siktning. Täktbottennivå i utvidgat brytningsområde är placerad på +219 m.ö.h. Beteckningar ~ :;,v~ Höjd över havsytan 1 meter <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < = < <= < <= < Figur 4. Maskinpositioner och transportvägar vid normal verksamhet inom utvidgat brytområde, beräkningsfall rappon indu~tribuller nom

128 RAPPORT (13) 7.3 Beräkningspunkter Beräkningar av det totala ljudimmissionsbidraget från täkten och från lastbilstrafiken på täktvägen har utförts till13 st. utvalda fastigheter runt om täkten. Fastigheterna visas i figur 5 nedan. ' \ }' Beteckningar Bl'ytntlg..orrw~ Figur 5. Beräkningspunkter i omgivningen. 8 Beräkningsresultat I tabell 3-4 redovisas beräknade ekvivalenta ljudnivåer från redovisade beräkningsfall för verksamheten i täkten inklusive lastbilstrafik på täktväg en. Redovisade värden i varje beräkningspunkt avser frifältsvärde n. Se beskrivning av varje beräkningsfall i kap 7.2. Varje beräkningsfall presenteras även av en bullerkarta i bilaga med samma numrering som respektive beräkningsfall rapport bottnal}'d externt industribuller

129 RAPPORT (13) 8.1 Beräkningsfalll-2, avbaning utvidgat brytområde Tabel/3. Beräknade ekvivalenta ljudnivåer i beräkningsfal/1-2 Beräkningspunkt Beräkningsfalt ekvivalent ljudnivå i dba l. Avbaning, östra delen av 2. Avbaning, södra delen av utvidgat brytområde utvidgat brytområde l lo Kommentar: De beräknade ijudnivåerna från avbaningen motsvarar två positioner utvalda för att ge så stort bidrag som möjligt vid närmaste bostäder. Avbaningsverksamhet innehåller ijudkrav alla tider utom nattetid (mellan kl ) vid avbaning i den östra delen av det utvidgade brytningsområdet Avbaning planeras dock inte att utföras nattetid. 8.2 Beräkningsfall 3-4 normal verksamhet utvidgat brytområde Tabel/4. Beräknade ekvivalenta ljudnivåer i beräkningsfal/3-4 Beräkningspunkt Beräkningsfall, ekvivalent ljudnivå i dba 3. Normal verksamhet i det 4. Normal verksamhet i det utvidgade täktområde med utvidgade täktområde utan krossning och siktning krossning och siktning l Kommentar: De beräknade ijudnivåerna från den normala verksamheten i täktens utvidgade område innehåller U u d krav alla tider utom nattetid vid verksamhet inklusive krossar och sorteringsverk rapport bottnaryd externt industribuller

130 RAPPORT (13) 8.3 Maximala momentana ljudnivåer nattetid kl Högsta maximala momentana ljudnivåer beräknas till 48 dba i beräkningspunkt 9 i samband med eventuell avbaning i den östra delen av det utvidgade täktområdet Ljudnivån vid avbaning bestäms av grävmaskin och hjullastare. Avbaning utförs dock ej normalt nattetid. För normal verksamhet med krossning och sorteringsverk beräknas den högsta maximala momentana ijudnivån nattetid till 45 dba i beräkningspunkt 5. Sorteringsverk och krossar bestämmer den högsta ijudnivån. Beräknade ijudnivåer underskrider riktvärdet om högsta momentana ijudnivå på 55 dba. Krossar och sorteringsverk är dock normalt ej i drift nattetid. 9 Kommentar Den högsta totala ekvivalenta ljudnivån beräknas till 43 dba i beräkningspunkt 2 och 5 i samband med krossning och siktningsverksamhet i det utvidgade täktområdet Den högsta totala ekvivalenta ljudnivån beräknas till 42 dba i beräkningspunkt 9 i samband med avbaning i det utvidgade täktområdets östra del. Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller (nyetablerad verksamhet), innehålls alla tider för samtliga beräkningsfall vid beräknade bostäder utom nattetid för situationerna avbaning öst och normal verksamhet med krossning och sorteringsverk. Man kan därför konstatera att det inte är lämpligt att starta upp denna typ av verksamhet före kl. 07:00. Beräkningarna avser medvindsförhållanden (vind från maskiner mot bostäder). Bifogade bullerkartor är beräknade med antagande om medvind i alla utbredningsriktningar. Vid andra vindförhållanden än medvindsförhållande mellan källa och mottagare blir ijudnivåerna genomgående lägre än beräknade värden i tabeller samt i bilagor. I en sand- och grustäkt har man normalt stora upplag av olika grusfraktioner nära sorteringsplatsen. Upplagen kan ha en betydande bulleravskärmande verkan av maskiner i täkten om upplagens storlek och utbredning är tillräckligt stor. Placeringen av sorteringsplats och upplagshögar bör beaktas för att ge bästa möjliga bullerdämpning till omgivningen. Skog är inte medtaget i bullerberäkningarna pga. att vegetationsdämpningen varierar beroende på årstid samt att man i bullerutredningen inte kan utesluta att skogen kommer att avverkas i en längre tidshorisont rapport bottnaryd externt industribuller

131 ~ ~ lt.. Beteckning Punktkälla Q Beräkningspunkt Transportväg Ekvivalent ljudnivå LAeq i db(a) O. 40 < 45 < 50< 55< <=40 <=45 <=50 <=55 Längdskala 1 :7500 o AF-Jnfrastructure AB R, lll a""r,i Prästgården!:l, grus.h sandtäkt Sträkengms AB l Uill~.~, \' han1n:_: med grävmaskin och bpij1,.,(~n. i den östra delen av täkt området. Granskad in PW Ritning 8 ~ 1. A b"l"nng öst

132 J Beteckning Punktkälla Q Beräkningspunkt -- Transportväg Ekvivalent ljudnivå LAeq i db(a) <=40 40 < <=45 45 < <=50 50< <=55 55< EJ o1111 ol"l L Prästgården 1:1, grusl:ll!h sandtäkt Str"dkengms AB - Längdskala 1 :7500 o ~ 1 2 ' ~,.,,. "'""' med grävmaskin och ll~, ~ar>.' i d~ södra delen av utvidgade täktområdet

133 Beteckning Punktkälla Q Beräkningspunkt -- Transportväg O. Ekvivalent ljudnivå LAeq i db{a) <=40 40 < - <=45 45 < <=50 50< <=55 55 Längdskala 1 :7500 O W100 W O.11~~----L-... ~ ~I m ÅF Infr astruc:ture AB [1, nr.nq J Prästgärden 1:1, grus... tl sandtäkt Siråkengrus AB Hii.L.!\13 sorteringsverk. h!li>:;j.nu.l~. ut l"-'lllll'l~ och transporter inom ckl läktomrädet. Ritning 3. Nom1al

134 Beteckning Punktkälla Q Beräkningspunkt -- Transportväg Ekvivalent ljudnivå LAeq i db(a) 40 < 45 < 50< 55< <=40 <=45 <=50 <=55 ll~n ro Prästgärden 1:1, grussandtäkt St;dkengms AB ' ' 4 'lln'm in~ och transporter inom 1~ utvidgade täktomrildet. Längdskala 1 :7500 o Granskad av ;.w Ritning ~'looga 4. Normal ~. kross/sikt

135 Hälsoskyddsenheten Monica Ryttman TJÄNSTESKRIVELSE Ärende 18 1 (2) Miljönämnden JÖNKÖPING Yttrande över förslag till kommunalt bostadsförsörjningsprogram (KBFP) för åren Mn , Tn 2013:308 Sammanfattning Det nu upprättade bostadsförsörjningsprogrammet avser perioden I programmet redogörs även för det aktuella läget under Sammanställning av nybyggnadsobjekt för åren finns redovisade i tabell 11. Nytt för i år är att avsnittet om möjligt bostadsbyggande redovisas i en särskild bilaga som heter Utredningsområden för bostäder. Sammanställningens syfte är att ge en överblick för markberedskapen för bostäder i ett längre perspektiv än vad KBFP gör. Den är också en viktig länk mellan Utbyggnadsstrategin inv. och KBFP. För varje utredningsområde redovisas kända förutsättningar som kan ha betydelse för framtida exploatering. Vid all exploatering av mark prövas lämpligheten slutgiltigt vid detaljplaneläggning. Upptagna objekt kan därmed komma att omprövas. Beslutsunderlag Miljökontorets tjänsteskrivelse daterad Bilaga till tjänsteskrivelse Sammanställning av synpunkter över KBFP Förslag till kommunalt bostadsförsörjningsprogram för åren Programmet finns på Kompassen under miljönämnden Förslag till miljönämnden Följande synpunkter lämnas över förslag till kommunalt bostadsförsörjningsprogram för åren : Invändningar och synpunkter enligt bilaga. Klimatanpassning med mångfunktionella ytor i städer och tätorter ska eftersträvas. Vid förtätning bör utveckling och bevarande av närnatur och grönområden prioriteras med hänsyn till människors välbefinnande och möjlighet till återhämtning. Vid nybyggnation av bostadsområden måste trafikens påverkan på människors hälsa och miljön begränsas. MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping [email protected] Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn Postadress (om inget annat anges) Jönköping

136 Ärende I vissa av de områden där bostadsbyggande planeras finns det påtaglig risk för störningar som kan medföra olägenhet för människors hälsa. I projektplan redovisas både objekt som funnits med i tidigare KBFP och nytillkomna. Miljönämnden har i vissa fall lämnat samma synpunkter på gamla objekt i tidigare yttranden. Sammanställningen Utredningsområden för bostäder har kommenterats vad gäller områden där det bedrivs fritidsaktiviteter inom skytte och motorsport. Dessa verksamheter påverkar omgivningen med buller och är därför viktigt att beakta vid områdets lämplighet för bostadsbebyggelse. Sammanställningen kommer att uppdateras årligen i samband med revideringen av KBFP. T.ex. bör revideringen till nästa år innehålla resultatet från den pågående bullerkartläggningen för Jönköpings kommun. Projekten har kommit olika långt vad gäller detaljplan, bygglov och byggnation. Miljönämndens yttrande över KBFP är översiktligt. Vid framtida yttrande över detaljplaner och bygglov kan mer tydliga och specifika synpunkter komma att lämnas. 2 (2) Rolf Erlandsson Miljöchef Monica Ryttman Miljöinspektör Beslutet expedieras till: Tekniska nämnden, Jönköpings kommun

137 Sammanställning av synpunkter över KBFP Projektplan Nr Objekt Status detaljplan Tidplan Miljökontorets synpunkter A11 Klippan 2, Klostergatan, Jönköping Samråd pågår 2014 Trafikbuller A12 Peru, Åsenvägen, Jönköping Laga kraft 2013 Trafikbuller A14 Munksjö fabriksområdet (södra) Samråd pågår Trafikbuller A37 Vingpennan (Kungsängen) Arbete påbörjat Trafikbuller A49 Samset Laga kraft Trafikbuller A50 Åsen, Kommunen Laga kraft Trafikbuller A55 Hisingstorp, etapp 4 C Arbete påbörjat 2014 Inskränker på naturvårdsområde A58 Runstaven 1, Dalvik Arbete påbörjat 2015 A65 Kortebo Ej påbörjat Trafikbuller A66 Strandängen, etapp 1, södra delen Laga kraft Trafikbuller A66 Strandängen, etapp 2 Del av planprogram Trafikbuller B05 Kv. Budkaveln 2 m.fl. Junex parkering Ej påbörjat B17 Hagstensgärdet 1:5 Laga kraft 2015 Trafikbuller Etablering av Netto. Problem med dagvatten och att området används som bollplan för närboende och Dalviksskolan. Synpunkter lämnade vid samrådet Risk för markförorening och vägtrafikbuller från E4, Skyddsavstånd behövs till verksamhetsområde Förtätning. Hänsyn till Barnkonvention. Vad betyder platsens karaktär för närboende barn? B18 Stensholm 1:112, nytt område Laga kraft 2015 B26 Stensholm 1:425, Fagerslätt Ej påbörjat Barriär mot naturvårdsområde C02 Attarp 2:425, Nytt område Trafikbuller C03 Bankeryds-Nyarp 1: Tågbuller C10 Bankeryd, Gränsvägen Ej påbörjat Trafikbuller C11 Backen 11:29, Bankeryd Laga kraft 2014 Trafikbuller C14 Bankeryds-Målskog, Bergalla Arbete påbörjat Tågbuller C16 Sjöåkra kursgård, Bankeryd Arbete påbörjat Dagvatten Ev markföroreningar. Påverkan på rekreationsområdet kring hembygdsgården D01 Idyllen 10, Hovslätt Arbete påbörjat D10 Norrahammar 28:1, 28:99 Ingen uppgift Förtätning, trafikbuller från järnväg. D15 Flahult Laga kraft Buller skjutbana och enduro E04 Taberg, Tahe, nytt omr. Ej påbörjat E17 Månsarp, Hustomten Ej påbörjat 2014 Barriär mot lantbruket Innebär förtätning av glesbebyggt område och påverkan på sommarhus

138 E18,20 Månsarp, nytt omr. Ej påbörjat Område för rekreation och närnatur H07 Tenhults Herrgård Arbete påbörjat Trafikbuller I02 Lekeryd Inte påbörjat På jordbruksmark, nära vattenskyddsområde J03 Drättinge 1:9 Arbete påbörjat Dagvatten, cykel och gångvägar, jordbruksmark Nr Område Utredningsområden för bostäder Miljökontorets synpunkter B:203 A1 Samset Närhet till hagar Klämmestorps ridanläggning. Viktigt med skyddsavstånd för allergiker. Trafikbuller och buller från Axamo Ring B:203 A2 Samset Trafikbuller och buller från Axamo Ring samt hänsyn transformatorstation B:203 B Åsen Trafikbuller och buller från Axamo Ring B:306 Flahult Buller från skjutbana och enduro

139 Mark och exploatering o 1(1) Rosalie Sandahl [email protected] Berörda remissinstanser Förslag till kommunalt bostadsförsörjningsprogram Tn/2013:308, f ct5"tj Ni bereds hänned tillfälle att lämna synpunkter på det av ASP-gruppen upprättade fårslaget till Kommunalt Bostadsfårsörjningsprogram får åren Programmet går att ladda ned från kommunens hemsida: genom att söka på KBFP eller bostadsfårsörjningsprogram. Om ni önskar erhålla programmet i tryckt fonn, vänligen kontakta Rita Ljung, tel , [email protected] Programmet komme~ efter remissfårfarandet att behandlas av tekniska nämnden den 13 augusti 2013 och avses att fastställas av kommunfullmäktige den 26 september Enligt kommunfullmäktiges beslut beträffande KBFP ska berörda nämnder i samband med kommande revidering av kommunalt bostadsfårsörjningsprogram redovisa en uppfåljning av kommunfullmäktiges tidigare beslut och lämnade uppdrag. Frågor med anledning av det nu upprättade programmet besvaras av Rosalie Sandahl, tel eller Andreas Zeidlitz, tel Eventuellt yttrande lämnas till Jönköpings kommun, Tekniska nämnden, Jönköping. Besöksadress: Västra Storgatan 16, Juneporten, Jönköping. Yttranden går även att skicka via e-post till e-postadressen: tekniskia@j onkoping.se Yttrande skall vara Tekniska nämnden tillhanda senast den 24 juni TEKNISKA NÄMNDEN ~ l :Jj r-;;/'/'. ~'XI~ Thomas Bergholm Teknisk direktör TEKNISKA KONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping [email protected] Fax diariet Ljuset vid Vättern

140 Ärende 19 T JÄNSTESKRIVELSE (1) Miljönämnden JÖNKÖPING Delegationsordning - revidering Mn Sammanfattning Förslag till reviderad delegationsordning har tagits fram med anledning av att Sveriges Kommuner och landsting utgivit cirkulär om anpassning av kommunala delegationsordningar till ny lagstiftning (miljöbalken) och tidigare förändringar i livsmedelslagstiftningen. Beslutsunderlag Miljökontorets tjänsteskrivelse med bilaga daterad Bilaga: förslag till revidering av delegationsordning Förvaltningens förslag Miljönämnden beslutar att godkänna förslag till revidering av delegationsordningen. Ärende En översyn har gjorts av miljönämndens delegationsordning med anledning av Sveriges Kommuner och landstings cirkulär om utformning enligt miljöbalken. Ändringar i förhållande till nuvarande delegationsordning redovisas i bilagt förslag. Delegationsordningen har även uppdaterats med de förändringar miljönämnden fattat beslut om i enskilda fall tidigare samt förändringar med anledning av livsmedelslagstiftningen. Rolf Erlandsson Miljöchef vik. Administrativ chef MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping [email protected] ~ JÖNKÖPING$ ~KOMMUN Ljuset vid Vättem JÖNKÖPINGS KOMMUN 1 Tfn oo 1 Postadress (om inget annat anges) Jönköping 1

141 Mn l (13) Förslag till revidering av DELEGATIONSORDNING FOR MILJONAMNDEN JONKOPINGS KOMMUN (MN S_ _xx) Gul marl<.ering = för slag till ändringar

142 Mn (13) ALLMÄNNA BEST ÄMMELSER FÖR DELEGATIONSBESLUT Delegationsbeslut fattas i miljönämndens namn. Det åligger nämnden att fmtlöpande övervaka hur delegerad beslutanderätt utövas. Beslut skall anmälas till nämnden vid nästkommande sammanträde. När anmälan görs till nämnden om fattat beslut skall uppgifter lämnas som ger nämnden möjlighet att fullgöra sin kontroll av beslutanderättens användning, samt uppgifter om vem som fattat beslutet. Anmälan kan ske genom att delegationsbesluten finns tillgängliga vid sammanträdet. Delegerad beslutanderätt får ej utnyttjas i ärenden av principiell natur. Om delegat anser att det finns särskilda skäl, kan ärendet överlämnas till miljönämnden för avgörande, eller vid vidaredelegation till miljöchefen. Miljöchefen och administrativa chefen har rätt, om särskilda skäl föreligger, att besluta i alla ärenden där handläggare har tilldelats delegation. Vidaredelegation: I de fall där nämnden delegerat beslutanderätten till miljöchefen får denne i sin tur uppdra åt handläggare att besluta i dennes ställe. Delegatens rätt att besluta i en viss ärendegrupp innefattar också rätt att: Fatta beslut i fi åga om överklagande av beslut och domar som innefattar ändring av delegatens beslut. - Ompröva beslut som delegaten tidigare fattat samt rättidsprövning och avge yttrande till högre instans med anledning av överklagande av delegatens beslut. - Besluta att lämna klagomål utan åtgärd (handlingar som meddelar hur man kan överldaga skall då medsändas). - Besluta att ärende skall avskrivas (t.ex. då sökanden/idaganden har avlidit, flyttat, på egen begäran drar tillbaka ärendet eller då stämingen har upphört). - Besluta om föreläggande och förbud med eller utan vite eller förordna om rättelse på den ansvariges bekostnad att gälla omedelbart även om beslutet överklagas. Gäller under förutsättning att detta kan göras enligt tillämpad lag. - Ansöka om verkställighet eller särskild handräckning.

143 Mn (13) Förkortningar: De i delegationsfö1ieclmingen använda förkortningar har följande innebörd: MN-ordf MN- vice ordf Handläggare Miljöchef Adm chef Miljönämndens ordförande Nämndens l :e eller 2:e vice ordförande Miljöhandläggare (miljöinspektör, livsmedelsins ektörer eller i förekommande fall förvaltningschef eller administrativ chef) MILJÖBALKEN Allmänna tillsynsbestämmelser Besluta att meddela föreläggande och fårbud enligt 26 kap. 9 miljöbalken. Besluta om att föreläggande eller fårbud får förenas med vite upp till och med kr (26 kap. 14 miljöbalken). Besluta att ålägga tidigare ägare eller nyttjanderättshavare att lämna uppgift om ny ägares eller nyttjanderättshavarens namn och adress (26 kap. 13 miljöbalken). Besluta att sända föreläggande eller fårbud som meddelats mot någon i egenskap av ägare till fastighet m.m. till inskrivningsmyndigheten får anteckning i inskrivningsregistret (26 kap. 15 miljöba1ken). Besluta att begära, att den som bedriver verksamhet, som kan befaras medfåra olägenhet får människors hälsa eller påverka miljön, skalllämna fårslag till kontrollprogram eller fårbättrande åtgärder (26 kap. 19,tredje stycket miljöbalken). Besluta att förelägga den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärd, att lämna de uppgifter och handlingar som behövs får tillsynen (26 kap. 21 miljöbalken). Besluta att förelägga, den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärd eller som upplåter byggnad får bostäder eller allmänt ändamål, att utföra sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs får tillsynen (26 kap. 22, fårsta stycket, fårsta och andra meningen miljöbalken). Handläggare Handläggare Handläggare Handläggare Handläggare Handläggare Handläggare MILJÖKONSEK VENSBESKRlVNINGAR OCH ANNA T BESLUTSUNDERLAG Yttranden Avge yttrande till mark- och miljödomstol/länsstyrelsen inför beslut om en verksamhet eller åtgärd kan antas medfåra betydande miljöpåverkan (6 kap. 4,tredje stycket miljöbalken). Avge yttrande till mark- och miljödomstol/länsstyrelsen beträffande kontrollprogram. Handläggare Handläggare

144 Mn (13) A v ge yttrande till verksamhetsutövare med anledning av utökat sann åd med miljökonsekvensbedömning (6 kap. 5 miljöbalken). Handläggare MILJÖFARLIG VERKSAMHET OCH HÄLSOSKYDD Tillsyn och J.!l övning av miljöfarlig verksamhet Besluta i tillsynsärenden angående miljöfarlig verksamhet som i bilaga till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd har prövningsnivå A, B eller C samt miljöfarlig verksamhet i övrigt. Handläggare Särskilda bestämmelser om inrättande av avloppsanläggningar och värmepumpar Besluta i ärenden om tillstånd att inrätta avloppsanordning med vattentoalett ansluten eller att ansluta vattentoalett till befmtlig avloppsanordning (13 första och andra styckena förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd). Besluta i ärenden ang. värmepumpar (17, +&,--1-9 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd). Handläggare Handläggare Särskilda bestämmelser för mellanlagring, återvinning och bortskaffande av farligt avfall Avge yttrande till mark- och miljödomstol/länsstyrelsen över ansökan om tillstånd till mellanlagring, återvinning eller bmtskaffande av farligt avfall (20 b förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd). Handläggare Särskilda bestämmelser till skydd mot olägenheter för människors hälsa Besluta om åtgärder för bekämpning av ohyra och andra skadedjur (9 kap. 9 miljöbalken). Besluta i tillsynsärende angående hälsoskyddet (33, 34, 35, 36, 37, 38 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd). Handläggare Handläggare Lokala föreskrifter för Jönl{öpings lwmmun avseende sl{ydd av människors hälsa och miljö Besluta i ärende om tillstånd att inrätta annan toalett än WC (2 lokala föreskrifter). Besluta i ärende om tillstånd (3 lokala föreskrifter) att inom område med detaljplan hålla: nötkreatur, häst, get, får eller svin, pälsdjur eller fjäderfå som inte är sällskapsdjur, mm. Besluta i ärenden om spridning av gödsel (5 lokala föreskrifter). Besluta i ärenden om tillstånd för installation av värmepumpsanläggning (6 lokala föreskrifter). Besluta i ärenden om skötsel och tillsyn av eldningsanordning (7 lokala föreskrifter). Besluta i ärenden om eldning av löv, kvistar och annat trädgårdsavfall (8 lokala föreskrifter). Medge dispens från bestämmelsema (l! lokala föreskrifter). Handläggare Handläggare Handläggare Handläggare Handläggare Handläggare Handläggare

145 Mn (13) Vattenskyddsområden Besluta om tillstånd 14 eller dispens 15 utifrån vattenskyddsföreskrifter får vattenskyddsområden som beslutades av kommunfullmäktige med stöd av 7 kap miljöbalken. Handläggare Yttranden A v ge yttrande till miljödomstol eller länsstyrelse, vid förfi ågan om behov av komplettering, inför prövning av ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet. Handläggare Avge yttrande till mark- och millödomstolllänsstyrelsen i anmälningsärende som avser en mindre ändring av tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet (5 andra stycket samt 21,22 och 26 fårordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd). A v ge yttrande till stadsbyggnadsnämnd i ärende angående bygg1ov, rivningslov, marklov och bygganmälan. A v ge yttrande till stadsbyggnadsnämnden i ärende angående ändring av detaljplan och områdesbestämmelser samt i ärenden där enkelt planförfarande tillämpas. A v ge yttrande till stadsbyggnadsnämnd över detaljplaner och områdesbestämmelser i samband med utställning, när nämnden tidigare avgett yttrande i samrådsskedet A v ge yttrande till socialnämnd avseende risk får olägenheter i samband med alkoholservering. Handläggare Handläggare Handläggare Handläggare Handläggare VATTENVERKSAMHET Avge yttrande till mark- och miljödomstol/länsstyrelsen i ärenden som avser miljöbalken kap 11 9a, vattenverksamhet som inte bedöms medfura någon betydande miljöpåverkan. Handläggare VINDKRAFT Yttranden A v ge yttrande tilllänsstyrelsen vid prövning av ansökan om tillstånd att upprätta vindkraftverk. MN Föreläggande om förbud Besluta att meddela föreläggande med försiktighetsmått och förbud enligt 26 kap. 9 miljöbalken vad avser vindkraft. MN FÖRORENADEOMRÅDEN Besluta i ärende, angående vidtagande av åtgärder inom förorenade områden, som avses i 10 kap. miljöbalken och där kommunalt tillsynsansvar gäller (28 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd). Handläggare

146 Mn (13) Besluta i ärende, om ansvar får verksamhetsutövare eller den som annars är ansvarig får efterbehandling, att svara får kostnader får att utreda föroreningar (lo kap. 8 miljöbalken). Handläggare JORDBRUKSMARK Tillsynsärenden Besluta i tillsynsärende angående lagring av stallgödsel (7, 8, 9 fårordningen 0111 miljöhänsyn i jordbruket). Handläggare Yttranden Avge yttrande tilllänsstyrelsen i ärende om dispens får djurhållning och gödselhantering (9 fårordningen om miljöhänsyn jordbruket). Handläggare Dispenser Medge undantag från kravet på nedbrukning av gödsel samma dag som spridning skett under tiden l december- 28 februari. Handläggare KEMISKA PRODUKTER Tillstånds/dispensbeslut Besluta i ärende om tillstånd till spridning av kemiska bekämpningsmedel (14 SNFS 1997:2 och undantag en!. 16 ). Handläggare Tillsynsärenden Besluta i ärende om spridning av kemiska bekämpningsmedel (l l SNFS 1997:2). Besluta i ärende 0111 skydd mot vattenfårorening vid hantering av brandfarliga vätskor. (SNFS 2003:24) Handläggare Handläggare Besluta i ärende om anläggningar som innehåller CFC, HCFC, halogener och Handläggare HFC (SFS 2007:846) Yttranden Avge yttranden till kemikalieinspektionen/jänsstyrelsen i tillståndsärenden och övriga ärenden där yth ande begärs avseende kemiska produkter eller biotekniska organismer (7 fårordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer). Handläggare AVFALL OCH PRODUCENTANSVAR Beslut om tillstånd/dispens Besluta i ärende om tillstånd/dispens att själv återvinna och bortskaffa avfall (15 kap. 18 tredje och fjärde styckena miljöbalken). Besluta om dispens eller undantag från bestämmelserna i lokal renhållningsordning. Handläggare Handläggare

147 Mn (13) Tillsynsärenden Besluta i ärende om kompostering, nedgrävning eller annat återvinnande eller Handläggare bmtskaffande på fastigheten, av annat avfall än trädgårdsavfall (38 avfallsfårordningen ). Besluta om, att den som bedriver verksamhet där farligt avfall uppkommer eller transporterar farligt avfall, att lämna över anteckningar som ska fåras enligt avfallsfårordningen (45 avfallsfårordningen). Besluta i ärende om tillfålliga åtgärder, som är nödvändiga för att förhindra eller förebygga skador på människors hälsa eller miljön till följd av särskilda omständigheter, vid hanteringen av avfall (51 avfallsförordningen). Handläggare Handläggare A V GIFTER FÖR PRÖVNING OCH TILLSYN Besluta att debitera avgift enligt kommunens taxa får prövning och tillsyn enligt miljöbalken (27 kap. l miljöbalken). Besluta att sätta ned eller efterskänka avgift enligt kommunens taxa får prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Handläggare Miljöchef, Adm chef eller Handläggare SANKTIONER Besluta om miljösanktionsavgifter upp till och med kr. (30 kap. 3 miljöbalken och fårordning 1998: 950 om miljösanktionsavgifter). Förelägga bidragsskyldig till miuöskadeförsälu-ing eller saneringsförsäkring att fullgöra sin skyldighet att bidra till försäkringarna (33 kap. 4 mi U ö balken). Ansöka om utdömande av vite (20 kaq. 3 2 st. miljöbalken). Miljöchef, Adm chef eller Handläggare Handläggare Handläggare LIVSMEDELSLAGSTIFTNINGEN FRÅGOR OM GODKÄNNANDE OCH REGISTRERlNG A V LIVSMEDELSANLÄGGNING M.M. Lagrum Besluta om fastställande av provtagningspunkter samt frekvensen av nonnal respektive utvidgad kontroll av dricksvatten. Besluta om inskränkningar av omfattningen av den utvidgade kontrollen respektive av provtagnings- och analysfrekvensen får den normala kontrollen av dricksvatten, jämfört med vad som anges i bilaga 3. Il dricksvattenföreskrifterna (SL VFS 200 l :30) 11 dricksvattenföreskrifterna (SL VFS 2001 :30) Handläggare Handläggare

148 Mn (13) Besluta i ärende om registrering av livsmedelsanläggning. Besluta i ärende om godkännande av livsmedelsanläggning. Art a) och b) i EG-förordning 882/2004 samt artikel &.UBG fllftlfdaiag 852/2004, 23 livsmedelsförordningen Art c) EG-förordning 882/2004,-Mmt 23 livsmedelsförordningen Handläggare Handläggare Beslma i ärtmåe am geålåinnanåe a 1 abläggairg for animaliska li ISmeåel. Besluta i ärende om villkorat godkännande av livsmedelsanläggning Beslma i äreaåe am villkarat geåkän aaade av aaläggaiag tllr animaliska liysmeåel. Besluta am återkallaase eller tillfälligt l:lflflhä'i&bde av geåkälmaaåe av liysmedelsabläggaibg Art 3.l a) EG foreråaiag 854/2004 samt art. tio 3) EG forerdnirg 882/2004, 23 livsmedelsfoftlrdaibgea Art d) EG-förordning 882/2004, 23 livsmedelsförordningen Art. 3.1 EG färerdaibg 854/2004 samt art. tio 3) EG forerdaibg 882/2004, 23 li ~&meåelstllrerdaingea f.rt 312 e) EG tllrerdairg 882/2004, 24 livsmedelstorerdaibgen Art. 31 EG forordbing 882/2004 samt art. 4 i EG ror erdnirg 853/2004 Handläggare Handläggare Hanåläggare Handläggare Randläggare ÅTGÄRDER VID BRISTANDE EFTERLEVNAD M.M. Hänvisning Besluta att Mmeddelande-av- de förelägganden och förbud som behövs för att lagen, de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen och de beslut som har meddelats med stöd av EG-bestämmelserna skall följas. Meddelande av Besluta att förelägganden och förbud enligt 22 eller enligt de EG bestätlrmelser som kompletteras ay -lagen,livsmedelslagen rorenat förenas med vite~ Besluta om skyldighet att person som arbetar med livsmedel genomgår läkarundersökning om det behövs av livsmedelshygieniska skäl. 22 livsmedelslagen 23 livsmedelslagen Viteslagen ( 1985 :206) 8 livsmedelsförordningen Handläggare Handläggare Handläggare

149 Mn (13) Besluta att ta hand om en vara som a) har släppts ut på marknaden, eller uppenbart är avsedd att släppas ut på marknaden i strid med l O livsmedelslagen eller de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen, eller b) avses med ett föreläggande eller ett förbud enligt 22, om föreläggande eller förbudet inte följs. 24 livsmedelslagen 34 livsmedelsförordningen Handläggare Besluta om att på ägarens bekostnad låta förstöra omhände1tagen vara, eller varor som omfattas av ett förbud enligt föreskrifter meddelade med stöd av 6 6 livsmedelslagen. Besluta om sanering eller andra åtgärder som anses vara nödvändiga för att se till att livsmedel är säkra eller att lagstiftningen följs. Besluta om att begränsa eller förbjuda utsläppande av livsmedel på marknaden och import eller export av livsmedel. Besluta om att beordra att livsmedel återkallas, dras tillbaka från marknaden och/eller destrueras. Besluta om tillstånd till att livsmedel används för andra ändamål än dem som de ursprungligen var avsedda för. Besluta om att tillfälligt avb1yta driften av eller stänga hela eller delar av det berörda företaget under en lämplig tidsperiod. Besluta om åtgärder som avses i artikel 19 i EG -förordning 882/2004 för sändningar från tredjeländer. Besluta om andra åtgärder som den behöriga myndigheten aw.;es-anser vara motiverade. Besluta om rättelse på den felandes bekostnad Besluta om åtgärder som behövs för att spåra smitta och undanröja risk för smittspridning efter undeitättelse från smittskyddsläkaren om att smitta sprids eller misstänks spridas genom livsmedel. 24 livsmedelslagen 34 livsmedelsförordningen A1t a) EG-förordning 882/2004 Alt b) EG-förordning 882/2004 Art c) EG-förordning 882/2004 Art d) EG-förordning 882/2004 Art e) EG-förordning 882/2004 Art g) EG-förorclning 882/2004 Alt h) EG-förordning 882/ livsmedelslagen 25 livsmedelslagen Handläggare Handläggare Handläggare Handläggare Handläggare Handläggare Handläggare Handläggare Handläggare Handläggare

150 Mn (13) KONTROLL A V INFÖRSEL A V LIVSMED EL FRÅN TREDJELÄNDER Lagtum Besluta om omhände1iagande av livsmedel från tredjeländer som inte överensstämmer med bestämmelserna i livsmedelslagstiftningen samt besluta om att a) Förordna om att livsmedlet destrueras, blir föremål får särskild behandling i enlighet med mt. 20 eller återsänds utanfår gemenskapen i enlighet med mi. 21 eller vidtagande av andra lämpliga åtgärder b) Beträffande livsmedel som redan släppts ut på marknaden, förordna om att livsmedlet återkallas eller dras tillbaka från marknaden innan någon av de åtgärder som anges fwalt-i punkt a) vidtas. Besluta om att omhände1ta sändning i avvaktan på destluktion eller vidta andra lämpliga åtgärder som är nödvändiga får att skydda människors hälsa. Beträffande livsmedel av ickeanimaliskt ursprung som är föremål för strängare kontroller i enlighet med art och som inte kontl ollerats eller hanterats i enlighet med art. 17, se till att det återkallas och omhändertas och att det därefter antingen destrueras eller återsänds i enlighet med art 21. Besluta om att omhände1ta en sändning till dess kontrollmyndigheten erhållit resultat av offentlig kontroll vid misstanke om bristande efterlevnad m.m. Alt. 19.l EG-fårordning 882/2004 Alt EG-fårordning 882/2004 Art. 18 EG-fårordning 882/2004 Handläggare Handläggare Handläggare AVGIFT Besluta om inklassning av livsmedelsfåretag vilken ligger till grund för årlig kontrollavgift Besluta om att sätta ned eller efterskänka avgiften Besluta om avgift för extl a offentlig kontl oll som fåranleds av bristande efterlevnad av regelverket Lagrum ~J. -6 fårordning (2006: 1166) om avgifter får offentlig kontroll av livsmedel_7 samt art. 27 EG-fårordn ing 882/2004 lo fårordning (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel Il fårordning (2006: 1166) om avgifter får offentlig kontl oll av livsmedel samt mi. 28 EG-fårordning 882/20047 Handläggare Handläggare Handläggare

151 Mn (13) Besluta om avgift för godkännande och registrering. Besluta om ersättning för kontrollmyndighetens kostnader som uppkommer till följd av åtgärder i samband med omhändettagande av vara enligt 24 livsmedelslagen förordning (2006: 1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel samt art. 27 EG-förordning 882/2004o 34 livsmedelsförordningen Handläggare Handläggare LAG MED SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM GATURENHÅLLNING OCH SKYL TNING Besluta om att förelägga om uppstädning på plats utomhus där allmänheten får fårdas fi itt ( 4 lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning). Handläggare TOBAKSLAGEN För den del av lagen där miljönämnden skall ha tillsyn, meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att lagen skall följas (20 tobakslagen). Handläggare STRÅLSKYDDSLAGEN; SFS 1988:220 Kräva in upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen, samt begära tillh äde till den anläggning eller plats där soladeverksamhet bedrivs för undersökningar och provtagning i den omfattning som behövs. Avser den del av strålskyddslagen där tillsynen övettagits av miljönämnden (31 strålskyddslagen). Meddela de förelägganden och förbud som behövs i enskilda fall för att denna lag eller föreskrifter eller villkor som har meddelats med stöd av lagen skall efterlevas (32 strålskyddslagen). Handläggare Handläggare A V GIFTER FÖR PRÖVNING OCH TILLSYN Besluta att debitera avgift enligt kommunens taxa för prövning och tillsyn enligt strålskyddslagen (16a sh ålskyddsförordning 1988:293). Besluta att sätta ned eller efterskänka avgift enligt kommunens taxa för prövning och tillsyn enligt strålskyddslagen. Handläggare Miljöchef eller handläggare

152 Mn (13) FÖRVALTNINGsLAGEN A v visa för sent inkommet överklagande (24 förvaltningslagen). Miljöchef, Adm chef eller Handläggare TRYCKfRlHETSFÖRORDNINGEN Prövningjtlmlik tryckfrihetsfårordningen och sekretesslagen av frågor om utltlmnande av allmtlnna handlingar (2 kap. 14 tryckfrihetsförordningen). Miljöchcf, Adm chef LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER Avge yttrande till polismyndigheten (4 lokala ordningsföreskrifter). Handläggare VITESLAGEN Ansöka om utdömande av vite (6 lagen om viten). Ilandläggare ÖVRlGT Allmän ad ministration Utse ombud att föra nämndens talan vid domstolar och andra myndigheter, stämmor, sammanträden och fönättningar av olika slag. Gallring av allmänna handlingar av tillfalligeller ringa betydelse. Beslut om att polisanmäla brott begångna av personal inom nämndens verksamhetsom råd e. MN-ordf eller MN- vice ordf Miljöchef Adm chef Miljöchef Adm chef E konorniad min ist ration Beslut om om budgetering inom verksamhel (två positioner i kontoplanen) under förutsättning av att verksamheten ej påverkas. Miljöchef!\dm chef Beslut om ombudgetering mellan verksamheter (två positioner i kontoplanen) Miljöchef lulder föruts1lttning av att verksamhetens inriktning ej påverkas. Adm chef Reglering av skadestånd enligt skadeståndslagen. Utseende av besluts- och behörighetsattestanter (kompletterande beslut). Miljöchef Adm chef Miljöchef Adm chef

153 Mn (13) Personaladministration Beslut om återbesättande av tjänst (exkl. förvaltningschefstjänsten). Ökning av sysselsättningsgrad inom tillgänglig personalbudget Tillsvidareanställning samt visstidsanställning av personal (exkl. ledningsgrupptjänster) över en period om minst sex månader. (Kmtare tid räknas som verkställighetsbeslut). Beslut om uppsägning av person som är tillsvidareanställd. Beslut om avskedande av person som är tillsvidareanställd. Försätta arbetstagare ur tjänstgöring eller avstänga från tjänstföring, utfårda varning. Upprätta yttrande till stadskontoret i frågor om garantipension. TjänsteköpsavtaL Miljöchef Adm chef Miljöchef Adm chef Miljöchef Adm chef Miljöchef Adm chef Miljöchef Adm chef Miljöchef Adm chef Miljöchef Adm chef Miljöchef Adm chef BRÅDSKANDE ÄRENDEN Besluta i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas MN-ordf

154 Miljöenheten Magnus Nilsson TJÄNSTESKRIVELSE Ärende 20 1 (2) Miljönämnden JÖNKÖPING Yttrande till länsstyrelsens miljöprövningsdelegation angående tillstånd för provbrytning av mineraler på fastigheten Norra Kärr 1:2 Mn , lst Sammanfattning Tasmet AB har ansökt om tillstånd enligt miljöbalken för provbrytning av bergmaterial. Verksamheten omfattar schaktning av fyra gropar med syfte att ta ut totalt 200 m³ bergmaterial till provanrikning vid externa anläggningar. Beslutsunderlag Ansökan om tillstånd för provbrytning från mars Miljökontorets tjänsteskrivelse med bilaga daterad Förslag till miljönämnden Nämnden anser att ansökan med de skyddsåtgärder som föreslås kan tillstyrkas. Eftersom buller från borrning och lastning kommer alstras under några få korta perioder anser nämnden att närboende borde få besked om när detta kommer ske i så god tid som möjligt innan varje provbrytningstillfälle. Ärende Tasmet AB söker tillstånd enligt miljöbalken för provbrytning av bergmaterial. Bergmaterialet ska användas till att prova ut metoder för anrikning av de sällsynta jordartsmetaller som bolaget på sikt avser söka brytningstillstånd för. Den planerade provbrytningen kommer att omfatta borrning, sprängning, urschaktning, transport och återställning. Den totala arbetstiden per tillfälle uppskattas till 1-2 veckor. Bullrande arbeten uppskattas till cirka 12 timmar per provgrop, varav borrning 8 timmar och lastning 4 timmar. Dessa arbeten kommer göras mellan kl. 07:00 och 18:00 på vardagar. Var och en av de fyra provgroparna kommer att bli m 2 och 2-3 m djupa. Den planerade omfattningen av provgroparna är begränsad till ett totalt uttag av cirka 200 m 3 bergmaterial där uttaget kan komma att ske vid olika tillfällen under en period av cirka två år. Av de störningar som typiskt sett kan förekomma från borrning, sprängning och schaktning kan nämnas buller, vibrationer och förorening av grundvatten. När det gäller risk för förorening av grundvatten har bolagets mätningar av grundvattennivå indikerat att grundvattenytan ligger 4-5 meter under markytan MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping [email protected] Fax diariet Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn Postadress (om inget annat anges) Jönköping

155 i provgrop A och 2-3 meter under markytan i provgrop B,C och D. Bolaget anger att eftersom provgroparna görs ned till ett djup av cirka 2 meter kommer med största sannolikhet ingen schaktning att ske under grundvattenytan. Skulle vatten rinna in i provgroparna kommer ingen avledning att ske. I den vibrationsutredning som gjorts visar beräkningar att sprängning enligt ansökan ger upphov till vibrationsnivåer på maximalt 0,8 mm/s för närmaste bostadshus. För bergtäkter föreskrivs normalt villkor på maximalt 4 mm/s. Bolaget har föreslagit villkor om riktvärde för buller baserat på Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från byggplatser. Detta menar bolaget är rimligt med hänsyn till den begränsade tiden då bullrande verksamhet pågår. I riktlinjerna för buller från byggplatser är riktvärdet 60 dba ekvivalent ljudnivå vid bostadshus jämfört med riktlinjerna för externt industribuller där motsvarande riktvärde är 50 dba. I riktlinjerna för byggplatser anges att byggverksamhet som pågår i högst två månader bör 5 dba högre värden kunna tillåtas. Riktlinjerna för externt industribuller avser verksamheter som bedrivs kontinuerligt. Närmaste bostadshus ligger i Kaxtorp cirka 300 m sydväst om provgrop C. Enligt beräkningar kan bullernivåerna vid detta bostadshus uppgå till 60 dba vid borrning och 54 dba vid lastning. I dessa beräkningar ingår inte eventuell dämpningseffekt av skog. Mellan provgrop C och Kaxtorp ligger ett område med skog som bedöms kunna dämpa ljudnivåerna med 5-10 dba. 2 (2) Rolf Erlandsson Miljöchef Magnus Nilsson Miljöinspektör Beslutet expedieras till: Länsstyrelsen i Östergötland, Miljöprövningsdelegationen

156 Miljöenheten Marie Andersson TJÄNSTESKRIVELSE Ärende 21 1 (2) Miljönämnden JÖNKÖPING Yttrande till Stadsbyggnadsnämnden beträffande bygglov för anläggande av brygga vid Barnarpasjön, Odensjö 7:7. Dnr: Mn Sammanfattning Stadsbyggnadsnämnden beslöt vid sitt sammanträde den 23 maj 2013 att återremittera ett bygglov beträffande anläggande av en brygga vid Barnarpasjön på fastigheten Odensjö 7:7 till miljönämnden. Miljökontoret har tidigare yttrat sig i frågan och hänvisar till 5 kap. 32 Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer. Beslutsunderlag Miljökontorets tjänsteskrivelse daterad Bygglovsansökan för anläggande av brygga vid Barnarpasjön, Odensjö 7:7, daterad , med bilagor. Förslag till miljönämnden Miljökontoret uppmanar att så långt som möjligt undvika tryckimpregnerat virke genom att alternativa byggnadsmaterial beaktas. Vid särskilt utsatta byggnationer som exempelvis bryggor, kan det finnas anledning att använda sig av impregnerat trä, se 5 kap. 32 Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2). Man ska då se till att användningen leder till så liten belastning som möjligt på människors hälsa och miljön. Ärende Odensjö Utveckling AB har inkommit med en bygglovsansökan för att anlägga en brygga vid Barnarpasjöns norra strand. Bryggan anläggs tillsammans med samfällighetsföreningen för bostadsområdet norr om sjön och är tänkt för fiske och samvaro. Bryggan kommer att ha måtten 17x5 meter och anläggs med långsidan längs med strandlinjen. Pålar kommer att sättas i strandzonen samt ute i vattnet så att delar av bryggan hamnar uppe på land medan resterande del ligger ute i vattnet. Byggkonstruktionen består av pålar av kärnfurustock med dimensionen mm. Övrig konstruktion utgörs av sågat/ hyvlat tryckimpregnerat virke. Bryggan ökar tillgängligheten till vattnet för de boende och allmänheten. Vegetationen norr om bryggan sparas som skydd. Fram till 1940-talet var Barnarpassjön en populär badsjö. Idag är Barnarpasjön starkt övergödd med kraftiga algblomningar under sommaren och lämpar sig MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping [email protected] Fax diariet Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn Postadress (om inget annat anges) Jönköping

157 2 (2) därför inte längre som badsjö. Miljökontoret arbetar med att förbättra sjöns vattenkvalité. Vid platsen för bryggan är marken gräsbevuxen med enstaka lövträd och strandzonen används idag av fastighetsägaren som betesmark för nötkreatur. I strandkanten och en liten bit ut i vattnet finns vassvegetation och näckrosor. Botten är dyig. Miljökontoret uppmanar att man så långt som möjligt undviker tryckimpregnerat virke vid byggnadsarbeten eftersom denna typ av virke ofta innehåller miljöfarliga ämnen. Den som använder tryckimpregnerat virke ska noga överväga om det finns andra alternativ och om inte, se till att användningen leder till så liten belastning som möjligt på hälsa och miljön. Vid särskilt utsatta byggnationer som exempelvis bryggor, kan det finnas anledning att använda sig av impregnerat trä, se 5 kap 32 p 1 o 2 Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer. Man bör då se till att inte använda ett mer behandlat virke än vad som är nödvändigt. Tidigare tryckimpregnerades virke ofta med ämnen som kresot, krom, koppar och arsenik. Då dessa är hälso- och miljöfarliga bör man undvika att använda begagnat tryckimpregnerat virke, speciellt vid byggnationer där virket ofta kommer i kontakt med huden. Rolf Erlandsson Miljöchef Marie Andersson Miljöinspektör/limnolog Beslutet expedieras till: Stadsbyggnadskontoret Bygglovsavdelningen att. Carl Pehrsson

158 Bygglovavdelningen Carl Pehrsson Bygglovingenjör Miljö- och hälsoskyddsnämnden JÖNKÖPING REMISS MILJÖNÄMNDEN l JÖM<ÖP 1 1\JGS KOMiV' UN l ~ ' 1: lj /J/ t~/! J Dnr... å....'""""' ""'"" D nr Fastighets beteckning: Fastighetsadress: Ansökan avser: Sökande: ODENSJÖ 7:7 Odensjö gård Nybyggnad av brygga Odensjö Utveckling AB Warebom Ingemar c/o Bodafors Trä. Box MALMBÄCK Bifogade handlingar översändes f'dr yttrande. Atersändes snarast. dock senast ~ Handläggare f'dr ärendet är Carl Pehrsson V g ange diarienummer enligt ovan i all korrespondens. STADSBYGGNADSKONTORET Enligt STADSBYGGNADSKONTORET BesOksadress V. Storgatan 16 Juneporten, 1 tr, JOnköping stadsbyggnad@ jonkoplng.se Fax ~ JÖNKÖPINGS ~ KOMMUN Ljuset vid VAtlern

159 bsv arkitekter & ingenjörer ab 1 P094283E r 1 Jönköpings kommun Plan- och bygglovavdelningen Jönköping. '.. - Värnamo Bygglov för anläggande av en brygga vid Barnarpasjön Sökanden, Odensjö Utveckling AB, har för avsikt att, tillsammans med samfällighetsföreningen inom bostadsområdet norr om sjön, anlägga en brygga vid den norra änden av Barnarpasjön. Bryggan är tänkt att öka tillgängligheten till vattnet för de boende och allmänheten samt att öka attraktionen i området. Sjön är idag övergödd med dyig botten. Motorbåtstrafik är begränsad till elmotorer. Med hänsyn till detta är bryggan tänkt för fiske och samvaro. Syftet är att, vid vattnet, skapa en plats för umgänge och avkoppling för boende inom bostadsområdet i norr. Bryggan ska ge plats för bl a grillkvällar, "ljugarbänk", mete och kanske musik och dans. Vegetationen bakom (norr om) bryggan sparas som skydd och ger ett optimalt söderläge. Bryggan läggs med långsidan mot strandkanten och uppförs i tryckimpregnerat trä. Konstruktionen är tänkt att genomföras med stolpar/pålar som sätts i strandzonen närmast vattnet och ute i vattnet, enligt till ansökningarna hörande situationsplan. Del av bryggan kommer därmed att ligga uppe på land medan andra delen ligger ute i vattnet. Strandzonen används idag av fastighetsägaren som betesmark för nötkreatur och vid platsen för bryggan är marken gräsbevuxen med enstaka lövträd. l strandkanten och en liten bit ut i vattnet finns vassvegetation och näckrosor. Botten är dyig. Bedömningen är att ett anläggande av en brygga i föreslaget läge inte innebär att några särskilda naturvärden berörs. box 113, brogatan 24 box 69, stargatan värnamo tranemo tel tel fax fax kompanigatan jönköping!el o stargatan 45E box 4093, engelska v vetlanda kaimar tel/fax tel f ax reg nr bg nr pg nr

160 Carl-Magnus Pehrsson Från: Skickat: Till: Ämne: stenström Anders den 13 maj :07 Carl-Magnus Pehrsson SV: Odensjö 7:7, Nybyggnad av brygga, (Bygglov och strandskyddsdispens) Hej igen, Inget beslut är ännu f attat. Det beror på tidsbrist från min sida och inte att något är oklart gällande åtgärdens lämplighet. Som jag ser det behöver ju inte kommunen vid en bygglovsprövning invänta Länsstyrelsens beslut i ett anmälningsärende, utan är fri att behandla frågan ur sin synvinkel. En enkel hänvisning att ärendet ur vattenrättslig synvinkel även behandlas av Länsstyrelsen räcker. Med vänlig hälsning- Anders Anders stenström Naturvårdshandläggare Naturavdelningen - Enheten för Naturskydd och tillsyn Länsstyrelsen i Jönköpings län Jönköping Tel: Fax: E-post: [email protected] 1!1 '( 'i'!l!'j - fifl= {) ~ & i::, k : U..) U 'V '1"lt Dnr Tillhör beslut... Från: Carl-Magnus Pehrsson [mailto:[email protected]] Skickat: den 10 maj :27 Till: stenström Anders Kopia: [email protected] Ämne: SV: Odensjö 7:7, Nybyggnad av brygga, (Bygglov och strandskyddsdispens) Hej Anders Vi har ärendeberedning till stadsbyggnadsnämnden nu på måndag den 13/5. Jag hade tänkt att ta med rubricerade ärenden då om ni har fattat beslut om tillstånd för vattenverksamhet då. Om det inte är klart då så får vi ta upp det i juni... Hur ser det ut för er? Jag är tacksam om jag har ett svar från dig senast kl 14:00 på måndag. Carl-Magnus Pehrsson Bygglovingenjör Jönköpings kommun s tadsbyggnadskontoret Jönköping Tfn O 57 82, mobil Fax [email protected] Frän: stenström Anders [mailto:[email protected]] Skickat: den 24 april :26 Till: Carl-Magnus Pehrsson Ämne: SV: Odensjö 7:7, Nybyggnad av brygga Hej Carl-Magnus, Beslut är inte t agit än nu. Kopia kommer skickas t ill kommunen. Jag kan se till att även m a ila en kopia t ill dig personligen när beslutet är klart. 1

161 Carl-Magnus Pehrsson Från: Skickat: Till: Kopia: Ämne: Kjell Thulin se> den 21 maj :22 Carl-Magnus Pehrsson Carl Edvard Rösiö SV: VB: brygga/däck i Barnarpasjön -l j f1 pf(l~= 2 'l 1~ f ( b u ~ ~ ~- ~ Hej Carl-Magnus l Dnr 1;'1-1 Föt attjust-etimtnera-kontaktjrreharrsto!parfpålat oclt vattnet-harvafts-grov~i~~~~~~~ar riiätä,~: ~ Övrig bryggkonstruktion är belägen ovan vattenytan. På handlingarna som tillhör bygglovet föreskrivs: Ritning A : "Pålar skall härstamma från tätvuxen norrlandsfur (stockar), avbarkad.".._.._..._.._ =.. ='. L l anmälan till Länsstyrelsen om vattenverksamhet har angetts: "Bryggkonstruktionen består av stolpar/pålar av kärnfurustock d im mm. Övrig konstruktion utgörs av sågat/hyvlat och tryckimpregnerat virke av furu eller gran". (Not.: Anmälan till Länsstyrelsen har godkänts och delgetts Er) Hoppas att frågeställningen klarnat- i annat fall- återkom. Med vänlig hälsning l<jell Thulin E-post: [email protected] Direkt: Mobil: l Väl'namo {Hk) Brogatan 24 33~ 30 \i'ämamc nanemo Box 69 f;storg.l4) Tranemo lönköping Kompan i gatan 1-:2 553 o:5 _15nkiiping ikbinwr fnge~sl:a vä.gem 1 3!j3 56 1(a1ma. 'i.1äxjö Kungsgatail 2 9& : Växj-5 Nässjö Vattll.Jgatan 11!>7~ 40 Nässjö 12.~~ llit fi;jc::e:!~og)< - ~ ~ "' ~ ~--- - " --~ ~--.-~ --~ -~ ~ - " ~ ~ - Från: Carl-Magnus Pehrsson [mailto:[email protected]] Skickat: den 21 maj :50 Till: Kjell Thulin Kopia: Carl Edvard Rösiö Ämne: VB: VB: brygga/däck i Barnarpasjön Hej Se nedan. Kan ni skicka mig ett svar idag på mailen gällande nedanstående? (Anders är ordförande i stadsbyggnadsnämnden) His /Carl P, stadsbyggnadskontoret, JKPG l

162 Carl-Magnus Pehrsson Från: Skickat: Till: Kopia: Ämne: Marie Andersson den 21 maj :54 Carl-Magnus Pehrsson Erik Engwall VB: VB: brygga/däck i Barnarpasjön angående tryckimpregnerat virke och byggande av brygga i Barnarpasjön.. Miljökontoret har ännu inte har några skrivna bestämmelser vad gäller användning av tryckimpregnerat trä, men uppmanar att så långt som möjligt undvika denna typ av virke eftersom tryckimpregnerat trä ofta innehåller miljöfarliga ämnen. Den som använder tryckimpregnerat virke ska noga överväga om det finns andra alternativ och om inte, se till att användningen leder till så liten belastning som möjligt på hälsa och miljön. Vid särskilt utsatta byggnationer, exempelvis bryggor, kan det finnas anledning att använda sig av impregnerat trä. Se 5 kap 32 p 1 o 2 Kemikalieinspektionens föreskrifter (I<IFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer. Man bör då se till att köpa virke från en byggfirma etc. och inte använda ett mer behandlat virke än vad som är nödvändigt (oftast A eller AB klassificering). Tidigare tryckimpregnerades virke med kresot, krom, koppar och arsenik, ämnen som är hälso- och miljöfarliga. Man bör därför undvika att använda begagnat virke, speciellt vid byggnationer där virket ofta kommer i kontakt med huden. Hälsningar Marie Andersson Miljöinspektör/limnolog Jönköpings kommun Miljökontoret Jönköping tfn O lax O [email protected] Ini< ~ 2 U Dnr (;1/1\./l Tillhör beslut.... Frän: Carl-Magnus Pehrsson skickat: den 21 maj :08 Till: Monica Ryttman; Erik Engwa/1 Ämne: VB: VB: brygga/däck i Barnarpasjön Hej Se nedan. Det gäller ett ärende som ska upp på stadsbyggnadsnämnden. (Ny brygga i Barnarpssjön). Är det någon hos er på Miljökontoret som kan skicka mig ett svar? Det verkar som att en i vår nämnd har varit i kontakt med Miljökontoret (Se längst ner) Anders, är ordförande i stadsbyggnadsnämnden. Carl-Magnus Pehrsson Bygglovingenjör Jönköpings kommun stadsbyggnadskontoret Jönköping Tfn O 57 82, mobil F ax O Carl-magnus. peh [email protected] 1

163 ~ BESLUT Länsstyrelsen i Jönköpings län Sida 1/2 Datum Beteckning Anmälan om vahenverksamhet enligt 11 kap. 9 a miljöbalken avseende anläggande av brygga på fastigheten Odensjö 7:7/ Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen har från naturmiljösynpunkt inget att invända mot anläggarrdet av fast btygga i Bamarpasjön, så som anges i anmälan. Anläggningen ska vara uppförd i sin helhet inom tre år från detta besluts datum för att beslutet ska gälla. Har anläggningen inte uppförts inom denna tid måste en ny anmälan göras till Länsstyrelsen. Bokgrund Odensjö utveckling AB har den 14mars 2013 kommit in med en anmälan om vattenverksamhet avseende anläggarrdet av en fast brygga i Bamarpasjöns norra del, på fastigheten Odensjö 7:7. Enligt anmälan kommer den nya b1yggan att ha måtten 17 x 5 meter och anläggs med långsidan längs strandlinjen. Byggkonstruktionen består av pålar av kärnfurustock med dimensionen mm. Övrig konstmktion utgörs av sågat/ hyvlat tryckimpregnerat virke. Strandområdet utgörs idag av betesmark. Jönköpings kommun har fått tillfälle att yttra sig över den anmälda åtgärden. Kommunen hat den 24 april2013 1neddelat att man inte har något att invända mot åtgärden, men att man gäma ser att användande av hyckimpregnerat virke undviks i största möjliga mån. Avgift för anmälan om vattenverksamhet inkom till Länsstyrelsen den 3 april ---~ JÖNI~ÖP!NGS _KOM~UN ST,l\DS:-<.ON ro Fl t:. T 21H n Dnr... j ~.!,! ~ '"!..!,_~~u.;.ä.l~ -..i> a~ Länsstyrelsen i Jönköpings lön l Besöksadress Hamngatan 4, Jönköping 1 Postadress Jönköping Telefon Fax l E-post [email protected] 1 W ebbplats

164 Tillhör-L peslut ansstyrelsens änr S- 3:':;~ ~ ') c...l2. 9 ~,i.,;'j,3 ANVISNINGAR l(' ORESKRIFTER Jo\..liiKÅTTIIII ~lhåti rån 11(1'( la~ VÅ N711!.'«i 1.' Barnarpasjön < ' '

165 .-/!~--; )f ~ ' '.f l.. -- l - lj ~ \',, J( K-4: :.\ 1"., ~~i,_ \.-'-r, r-~.,.. \ : ' L--~

166 ANVISNINGAR l FÖR ESI<RIFTER ~ i ALLA I":ÅTT l r,, l S~AU1Åli FÅ~ l.~ f E ia.s PÅ n;i.\:.\c: ~ Barnarpasjön - ~ ~

167 JÖNKÖPINGS KOMMUN stadsbyggnadsnämnden Jönköping Tel 036/ Dnr MILJÖNÄMNDEN S ~nunanträdesdatum l JÖNKÖPINGS KOMMUN -~ ). / ('.?'2)-r /' / V'" (./ /~ SAMMANTRÄDEsPROTOKOLL ;}()!J-d./! J 1 Dnr...:.~ '._,Likande Odensjö Utveckling AB W arebom Ingemar c/o Bodafors Trä, Box MALMBÄCK Paragraf Sida ~ 1(2) o Fastighetsbeteckning: Fastighetsadress: Ansökan avser: ODENSJÖ 7:7 Odensjö gård Nybyggnad av brygga UTLÅTANDE Ansökan avser nybyggnad av brygga, (86 m 2 ). F öreslagen åtgärd överensstämmer med gällande detaljplan, antagen Kontrollansvarig, Carl-Edvard Rösiö, har utsetts av bygghenen och är certifierad. Ansökan om strandskyddsdispens belmadlas i separat ärende, (dnr ). FÖRSLAG TILL BESLUT Bygglov beviljas. Handlingar fastställs enligt till ärendet hörande handlingsfö1ieckning. UPPL YSNINGAR Åtgärden får ej påbö1jas innan byggnadsnämnden har gett startbesked enligt Plan- och bygglagen kap l O. Kontakta byggnadsinspektör Madeleine Andersson, ; för utfärdande av stmibesked. Påbö1jas byggnadsåtgärden innan stmibesked hm lämnats riskerar man att en byggsanktionsavgift kan påföras den avgiftsskyldige enligt Plan- och byggförordningen kap 9. Vid tveksamhet kring bryggans placering, kontakta stadsbyggnadskontorets kartavdelning för utstakning och lägeskontroll (Direktnummer till kmiavdelningen: ). Ärendet behandlas även av Länsstyrelsens naturavdelning ur vattenrättslig synvinkel. Ärendet bedöms inte beröra brun i enlighet med FN: s konvention om barnets rättigheter. Justerandes sign ---t

168 JÖNKÖPINGS KOMMUN Stadsbyggnadsnänrrnden Jönköping Tel 036/ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragraf Sida ~ 2(2) Dm GIL TIGHETSTID Beviljat lov upphör att gälla om åtgärden inte har påbötjats inom två år och avslutats inom fem år från det datum då ärendet vunnit laga haft. Bygglovavgift Delgivning till: Protokoll till: 2 400:- akten,skn,skm,fast.ägare,ka,länsstyrelsen Justerandes sign --- ~ ~

169 ~ " { l l ') j l

170 ' ANVISNINGAR l FÖRESKRIFTER l Barnarpasjön l.. " ~,... l'~- ;--...., :._:.: -i~~:: i. ' ~ --:-,.

171 l l l ANVISNINGAR l FÖRESI<RIFTER AUA1'1lTTI1111 SlULHhTF.I.RIIIlETA:PlRtTNIN!j PkA.RSKAlLHAilSTAHHAFRÅHTÄT... UXENNCRRLANO: FUIIUISTOCKAR),AVOARKAD, P.\L.ut:KAUfiY!SE:HtDt9JLLltltiAiliUUACKAOEl,HIHI.ST PERPllL PÅl[tt2SO looi155ti l STOMHEFÖRPERGOlAN15d III\ l III l III 1111 Il Il l "\!T' 1\ /] 1f 1111 l III III l l III L III _:t:: \ r l \ l Il w PLAN (KONSTRUKTION) SKALA 1,So - :-, ALK11Sd15 '' ' '',.,_ I:Z.I15r225 SITT!tÄHK.!!,!!~~!!!~:!! --~~~~:!! BYGGLOVSHANDLING., l J ELEVATION (MOT SÖDER) SKALA 1'SO ELAVA T\ON!MOT VÄSTERI SKALA 1:50 Sl<ALA 1:50 iffl il zo13-n-2o BARNARP NYB YGGHAD AV BRYGGA PRINCIPI<oNSTRUI<TIDN ~~o c=c=c=c~t=~~~r=r=r ~~~~ ~ ~~A,~=,,~so~_~I A~4~0~.~1-~1~0~0~--~d l ~

172 bsv arkitekter & ingenjörer ab 1 P094283E i '! ' r - "': Jönköpings kommun Plan- och bygglovavdelningen Jönköping. -.. ~ ~ - ~ -- :.;. ~ ~ 4. Värnamo Bygglov för anläggande av en brygga vid Barnarpasjön Sökanden, Odensjö Utveckling AB, har för avsikt att, tillsammans med samfällighetsföreningen inom bostadsområdet norr om sjön, anlägga en brygga vid den norra änden av Barnarpasjön. Bryggan är tänkt att öka tillgängligheten till vattnet för de boende och allmänheten samt att öka attraktionen i området. Sjön är idag övergödd med dyig botten. Motorbåtstrafik är begränsad till elmotorer. Med hänsyn till detta är bryggan tänkt för fiske och samvaro. Syftet är att, vid vattnet, skapa en plats för umgänge och avkoppling för boende inom bostadsområdet i norr. Bryggan ska ge plats för bl a grillkvällar, "ljugarbänk", mete och kanske musik och dans. Vegetationen bakom (norr om) bryggan sparas som skydd och ger ett optimalt söderläge. Bryggan läggs med långsidan mot strandkanten och uppförs i tryckimpregnerat trä. Konstruktionen är tänkt att genomföras med stolpar/pålar som sätts i strandzonen närmast vattnet och ute i vattnet, enligt till ansökningarna hörande situationsplan. Del av bryggan kommer därmed att ligga uppe på land medan andra delen ligger ute i vattnet. Strandzonen används idag av fastighetsägaren som betesmark för nötkreatur och vid platsen för bryggan är marken gräsbevuxen med enstaka lövträd. l strandkanten och en liten bit ut i vattnet finns vassvegetation och näckrosor. Botten är dyig. Bedömningen är att ett anläggande av en brygga i föreslaget läge inte innebär att några särskilda naturvärden berörs G>oJE-14~bFOgat-all-24--bo-~~ stefgatan-'14-- k.ompanigatan.:~-u -'- -.=.~Jcyiil<~~u;._--=.>r..tl.ll.l;,~ värnamo tranemo jönköping tel tel tel BO fax fax vetlanda te I/fax tel fax

173 -----n,ox---t-tjjbre-g-ata 24-b&x-~!eF\}8\ctA--M-hompa~a\aA """"'"--'---""~B värnamo tranemo 553 os jönköping vetlanda kaimar bg nr te l tel tel tel/lax tel pg nr fax lax fax bsv. arkit~~ter & 1ngen1orer ab ' ~ ' l ' ("- l.. Runt sjön finns idag gångvägar som används av allmänheten och det är även möjligt att promenera genom hagarna med nötkreatur. Bryggan skall utföras på sådant sätt att den blir tillgänglig, och därmed även en rastmöjlighet med plats för avkoppling, för den som utnyttjar möjligheten att promenera, springa etc runt sjön. Med vänlig hälsning Odensjö Utveckling AB e u bsv arkitekter & ingenjörer ab Bilagor: Bygglovsansökan situationsplan Principkonstruktion Fotomontage Kopia till: Odensjö Utveckling AB, Box 111, Malmbäck

174 >...,,. l ':, : ~ ', ~1-1. 'oj ~ i' j't \ :J., t, f L

175 )~- /. ~ JÖNKÖPING$ : }:;~ KOMMUN -.- BYGGLOVANSÖKANi r.. Ansökan av&er. '..., ~... ".'.... [Z] Bygglov D Tidsbegränsa! bygg lov, to. m... D Förhandsbesked lamnat... ~-~i~i~ii~j.,;;;~ 8 D Marklov O Rivningslov D Skylt D Ändring eller förnyelse av bevilja! lov Strandskyddsdispens Beslul"<fai<Jm och ~ Fastighet och sökanden Faslighelsbeteckning Jönköping Odensjö 7:7 Fas tighelens adress Odensjö Gård 1-3, 2 Sökandens namn Odensjö UtvecklinQ AB Postadress {ut~ehngsa~reu) Box 111 Postnummer o Ort Malmbäck Ärendets art [{J Helt ny byggnad h Inredande av yllerllgare ~ boslad/lokal Byggnadstyp D Tillbyggnad D Ombyggnad n Annat D Påbyggnad D Parkeringsplats Gruppbyggda småhus/radhus OBS'Personuppgliler kommer all behandlas en/ ncrso.,upo(jdrsray"" {PUL! Faslighetsägare (om annan :In sökanoen} Ingemar W arebom m fl Faslighetsägarens e-post [email protected]!telefon bostaden Telefon arbetet Organisationsnr/Personor Mobil Sökandens e-post [email protected] O Utvändig ändring D Upplag D Ändrad anvandnlng D skyltanordning Antal berorda lagenheter Industribyggnad Garagebyggnad Hotell/Restaurang Ytuppglfter {''"ny och t llbyggnad l m.m. Fastighetsarea (tomtyta) Utvändiga material och färgeq.,~ ny-odlt IIDyggnad r.arntut b!jg l<l<lnng) Fasadbeklädnad Takbeläggning Fönster om QTegel OPuts OBetong D Piat O Tegel D Papp D Plåt D Sktffer O Betong 0Trä 0Piast 0LIIttmetatt pannor Annat... F arg (NCS nr) Annat... Färg (NCS-nr)..... Annat F!lrg (NCS-nr)..... Övriga upplysningar, blfogado handllna r Nybyggn karta (tomtkarta) Förenk.nybyggn.kerta Kommunalt vallen (Z] sektlonsritning Kommunalt dagvatten Fasadritning O Planritning D Kommunalt spillvatten l Övrigt.. f.' C?.~9.1J!!?.Q~ i.s1.~.. Byggfelsförs!lkrfng/lärdigställandeskydd Enskild VA-an laggning O Uppgifter om medverkande projektörer TelllfQIJ. arbetet ~ O;.Jrp /CJ O 2.. uo Mobiltelefon 6?0 7'/?? d.rz Pasladrest Stadsbyggnatls ontoret Plan och Bygglovav~elnlflgen 5$1 89 JonkOprng BeSOI<a~ ress J uneporten VIISirU Storgalan 15 Teloron F s E-post S ladsbygg nadcjon~opo g se I'IWI'I.)Oni<op ng.5t

176 Carl-Magnus Pehrsson Från: Skickat: Till: Ämne: stenström Anders den 13 maj :07 Carl-Magnus Pehrsson SV: Odensjö 7:7, Nybyggnad av brygga, (Bygglov och strandskyddsdispens) Hej igen, Inget beslut är ännu fattat. Det beror på tidsbrist från min sida och inte att något är oklart gällande åtgärdens lämplighet. Som jag ser det behöver ju inte kommunen vid en bygglovsprövning invänta Länsstyrelsens beslut i ett anmälningsärende, utan är fri att behandla frågan ur sin synvinkel. En enkel hänvisning att ärendet ur vattenrättslig synvinkel även behandlas av Länsstyrelsen räcker. Med vänlig hälsning- Anders Anders stenström Naturvårdshandläggare Naturavdelningen - Enheten för Naturskydd och tillsyn Länsstyrelsen i Jönköpings län Jönköping Tel: Fax: wvwv.lansstyrelsen.se/jonkoping E-post: [email protected] Tillhör beslut o Från: Carl-Magnus Pehrsson [mailto:[email protected]] Skickat: den 10 maj :27 Till: stenström Anders Kopia: [email protected] Ämne: SV: Odensjö 7:7, Nybyggnad av brygga, (Bygglov och strandskyddsdispens) Hej Anders Vi har ärendeberedning till stadsbyggnadsnämnden nu på måndag den 13/5. Jag hade tänkt att ta med rubricerade ärenden då om ni har fattat beslut om tillstånd för vattenverksamhet då. Om det inte är klart då så får vi ta upp det i juni... Hur ser det ut för er? Jag är tacksam om jag har ett svar från dig senast kl 14:00 på måndag. Carl-Magnus Pehrsson Bygglovingenjör Jönköpings kommun stadsbyggnadskontoret Jönköping Tfn O 57 82, mobil Fax [email protected] Från: stenström Anders [mailto:[email protected]] skickat: den 24 april :26 Till: Carl-Magnus Pehrsson Ämne: SV: Odensjö 7:7, Nybyggnad av brygga Hej Carl-Magnus, Beslut är inte tagit ännu. l<opia kommer skickas till kommunen. Jag kan se till att även rnaila en kopia till dig personligen när beslutet är klart.

177 _~.~-- Carl-Magnus Pehrsson Från: Kjell Thulin <[email protected]> Skickat: den 21 maj :22 Till: Carl-Magnus Pehrsson Kopia: Carl Edvard Rösiö ~~-~-~-~~~~--~ e""; ; - ~--~-- ~-~--~ ; Ämne: SV: VB: brygga/däck i Barnarpasjön 8"1/l, 5b~ ;~~:~:~,i~;~ J ~:\~~~~;,;;,-~-~;~ -;~:)EN l Hej Carl-Magnus ~,' :, ZO~~~ 2 ~-:J För att just eliminera kontakt mellan stolpar/pålar och vattnet har valts grov, ~~~~l~'ill~~~ ~ id:ir.rlturå ;:-.... Övrig bryggkonstruktion är belägen ovan vattenytan. På handlingarna som tillhör bygglovet föreskrivs: Ritning A : "Pålar skall härstamma från tätvuxen norrlandsfur (stockar), avbarkad." l anmälan till Länsstyrelsen om vattenverksamhet har angetts: "Bryggkonstruktionen består av stolpar/pålar av kärnfurustock dim mm. Övrig konstruktion utgörs av sågat/hyvlat och tryckimpregnerat virke av furu eller gran". (Not.: Anmälan till Länsstyrelsen har godkänts och delgetts Er) Hoppas att frågeställningen klarnat- i annat fall- återkom. Med vänlig hälsning Kjell Thulin E-post: [email protected] Direkt: Mobil: Vämamo (Hk) Brogatan :3"0 Vä.mamo iranemo Box 69 (,Stcrg.14) : Tranemo Jönköping Kompanigatan l Jönköping!{almar lengenska väge11 1 it93 56 Kalmar väx:jo Kungsgatan 2 9& Växjö Nässjo V.attugatan T l Nässjö FöiLo_s~_ ta faceb()ok n Från: Carl-Magnus Pehrsson [mailto:[email protected]] Skickat: den 21 maj :50 Till: Kjell Thulin Kopia: Carl Edvard Rösiö Ämne: VB: VB: brygga/däck i Barnarpasjön Hej Se nedan. Kan ni skicka mig ett svar idag på mailen gällande nedanstående? (Anders är ordförande i stadsbyggnadsnämnden) His /Carl P, stadsbyggnadskontoret, JKPG

178 Carl-Magnus Pehrsson tu J ~ Från: Skickat: Till: Kopia: Ämne: Marie Andersson den 21 maj :54 Carl-Magnus Pehrsson Erik Engwall VB: VB: brygga/däck i Barnarpasjön Hej, angående tryckimpregnerat virke och byggande av brygga i Barnarpasjön.. Miljökontoret har ännu inte har några skrivna bestämmelser vad gäller användning av tryckimpregnerat trä, men uppmanar att så långt som möjligt undvika denna typ av virke eftersom tryckimpregnerat trä ofta innehåller miljöfarliga ämnen. Den som använder tryckimpregnerat virke ska noga överväga om det finns andra alternativ och om inte, se till att användningen leder till så liten belastning som möjligt på hälsa och miljön. Vid särskilt utsatta byggnationer, exempelvis bryggor, kan det finnas anledning att använda sig av impregnerat trä. Se 5 kap 32 p 1 o 2 Kemikalieinspektionens föreskrifter (/(/FS 2008:2} om kemiska produkter och biotekniska organismer. Man bör då se till att köpa virke från en byggfirma etc. och inte använda ett mer behandlat virke än vad som är nödvändigt (oftast A eller AB klassificering). Tidigare tryckimpregnerades virke med kresot, krom, koppar och arsenik, ämnen som är hälso- och miljöfarliga. Man bör därför undvika att använda begagnat virke, speciellt vid byggnationer där virket ofta kommer i kontakt med huden. Hälsningar Marie Andersson Miljöinspektör/limnolog Jönköpings kommun Miljökontoret Jönköping tf n o f ax O [email protected] ~-----~ ~--~~--4 SlADSBYGGNADSNÄMNDEN Jö n! :öpin~jg!::ornrnun? r"ll~ -n~- 2 i Ini< t.ij h, '" "" onr J.t4c( Tillhör beslut.... Från: Carl-Magnus Pehrsson skickat: den 21 maj :08 Till: Monica Ryttman; Erik Engwall Ämne: VB: VB: brygga/däck i Barnarpasjön Hej Se nedan. Det gäller ett ärende som ska upp på stadsbyggnadsnämnden. (Ny brygga i Barnarpssjön). Är det någon hos er på Miljökontoret som kan skicka mig ett svar? Det verkar som att en i vår nämnd har varit i kontakt med Miljökontoret (Se längst ner) Anders, är ordförande i stadsbyggnadsnämnden. Carl-Magnus Pehrsson Bygglovingenjör Jönköpings kommun stadsbyggnadskontoret Jönköping Tfn O 57 82, mobil Fax [email protected]

179 Länsstyrelsen i Jönköpings län BESLUT Sida 1/2 Datum Anders stenström Naturavdelningen Anmälan om vattenverksamhet enligt 11 kap. 9 a miljöbalken avseende anläggande av brygga på fastigheten Odensjö 7:7, Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen hat från naturmiljösynpunkt inget att invända mot anläggarrdet av fast b1ygga i Batnatpasjön, så som anges i anmälan. Anläggningen ska vata uppförd i sin helhet inom tre åt från detta besluts datum för att beslutet ska gälla. Hat anläggningen inte uppfötts inom denna tid måste en ny anmälan göras till Länsstyrelsen. Bakgrund Odensjö utveckling AB hat den 14 mats 2013 kommit in med en anmälan om vattenverksa~et avseende anläggandet av en fast b1ygga i Bamatpasjöns notta del, på fastigheten Odensjö 7:7. Enligt anmälan kornmer den nya b1yggan att ha måtten 17 x 5 meter och anläggs med långsidan längs strandlinjen. Byggkonstruktionen beståt av pålat av kärnfw.ustock med dimensionen mm. Övrig konstruktion utgörs av sågat/ hyvlat nyckimpregnerat virke. Strandområdet utgörs idag av betesmatk Jönlcöpings kornmun hat fått tillfålle att yttra sig över den anmälda åtgärden. Kotnmunen hat den 24 april2013 meddelat att man inte hat något att invända mot åtgärden, men att man gäma set att användande av tryckimpregnerat virke undviks i största möjliga mån. Avgift för anmälan om vattenverksamhet inkom tilllänsstyrelsen den 3 april Länsslyrelsen l Jönköplngs län l Besöksadress Hamngalan 4, Jönköping 1 Posladress 551 B6 Jönköping Telefol} ~6~ 9_50 OQ _j_fal( 036-]1J ~ _L E-pos! jon ~ opiij_q@ia~sl y relsen.se l Webbplals

180 ~ Länsstyrelsen i Jönköpings län Slda 2/2 Datum Beteckning Motivering AKTUELLA BESTÄMMELSER Av bestätnmelsetna i 11 kap. 2 miljöball{en (MB) jämte 19 förordning (1998:1388) om vattenverksamhet med mera ftatngåt att uppförande av anläggningar, fyllning och pålning med en bottenyta av högst 3000 nl i an dta vattenomtåden än vattendrag är en anmälningspliktig vattenverksatnhet. Amnälan enligt 11 kap. 9 a MB ska göras till Länsstyrelsen. BEDÖMNING Batnaipasjön är en näringsrik sjö med vegetationsrika stränder. Länssty:telsen känner inte till några särskilda natuivätden på platsen som kan påverkas av den atunälda åtgärden. Länsstyrelsen instämmer i ko.tntnunens yttrande att det är positivt om tiyckitnpregnerat virke kan undvikas vld anläggningar i vatten. Dock set Länsstyrelsen det som orimligt långtgående att helt förbjuda tryckimpregnerat virke vid anläggningar av den aktuella typen, då det även hat sina fördelar ur hållba.thetssynpunl{t. Länsstyrelsen har sarrunantaget inga synpunkter på uppförandet av bryggan. Upplysningar Av bestätntnelserna i 2 kap. miljöbalken följer att den sotn vidtar en åtgärd alltid ät skyldig att ta miljöhänsyn så att skador och olägenheter inte uppkotnmer för människors hälsa eller miljön. Länsstyrelsen tar i ett anmälningsärende enligt 11:9 a MB inte ställning till markägarförhållandena och rådigheten över vatteno!n.tådet. Det ät verksamhetsutövarens ansvar att inhämta erforderliga tillständ för tillttäde till det aktuella området. ;:Ä- $~ /r/1p- Charlotta Urberg T.f enhetschef ){@Jm A!: 11 Stensttöm NatUlvåtdshandläggare Bilaga: l. Karta Kopia till: Jönköpings kommun (inkl karta) Diariet Internt: Ola Broberg, Charlotta Urberg (båda via e-post) Lönsstyrelsen l Jönköplngs län 1 Besöksadress Hamngatan 4. Jönköping 1 Postodress Jönköping Telefon l Fax l E-post [email protected] l W ebbplats

181 Barnarpasjön ~ ' '. S.KALA 1500 lllllli llli ~ET~ 10 l l

182 Miljökontoret Staffan Welander TJÄNSTESKRIVELSE (2) Miljönämnden JÖNKÖPING Verksamhets- och investeringsplan, VIP Mn Sammanfattning Stadskontoret har översänt anvisningar för arbetet med Verksamhets- och Investeringsplan, VIP , med de ekonomiska ramar som gäller för nämnderna. Beslutsunderlag Miljökontorets förslag till VIP Miljökontorets tjänsteskrivelse daterad Behovsutredning för miljönämndens verksamhetsområde - bristfälliga enskilda avlopp. Skrivelse om medel för vattensamordnare Verksamhetsmål för miljökontoret i Jönköpings kommun MBL-protokoll Förslag till miljönämnden Miljönämnden godkänner förslag till Verksamhets- och investeringsplan, VIP Under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut överförs resurser motsvarande 0,75 årsarbetare som informatör inklusive OH-kostnader och exklusive lokalkostnader till kommunstyrelsen. Ärende Kommunfullmäktige har den 25 april 2013 beslutat om nedan redovisade ekonomiska ramar för miljönämnden (tkr). Miljönämnden har att lämna ett underlag. Ramarna innebär en besparing på 200 tkr 2014 och ytterligare 200 tkr Nämnden kompenseras i efterhand för löne- och prisökningar. MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping [email protected] Fax diariet Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn (vxl) Postadress (om inget annat anges) Jönköping

183 2 (2) tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Miljö och hälsoskydd Kalkningsprojekt -21 Totalt Besparingsuppdraget genomförs genom neddragningar av personalbudgeten. Neddragningen kommer att lösas genom naturlig avgång. Nämnden föreslår dock samtidigt vissa utökningar av verksamheten samt begär medel härför: Driftbudget tkr 1,0 Tjänst som vattensamordnare 750 Medel för luftmätningar 100 Medel för tillkommande kostnader i samband med gruvprojekt Norra Kärr (minskas till 150 tkr/år ) 250 2,0 tjänst som miljöinspektör, enskilda avlopp (finansieras till största delen via avgifter) 250 1,0 tjänst som livsmedelsinspektör (finansieras inom egen budgetram) 0 Summa föreslagen ramökning Medel ur miljömålsanslaget Åtgärder för Barnarpasjön och Strömsbergsbäcken 575 Verksamhetsmål En genomgång av verksamhetsmålen har genomförts. Någon större förändring av dessa har f n dock ej bedömts vara aktuellt varför det blir fråga om smärre justeringar av tidigare mål. Målen inklusive mål avseende jämställdhet framgår av bilaga Verksamhetsmål för miljökontoret. MBL-förhandling Samråd med personalrepresentanter har ägt rum. Parterna har varit överens. Rolf Erlandsson Miljöchef Staffan Welander vik Administrativ chef Beslutet expedieras till: Stadskontoret

184 MILJÖKONTORET VERKSAMHETS- OCH INVESTERINGSPLAN, VIP

185 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Nämndens uppdrag... 2 Övergripande målsättningar... 4 Verksamhetsmått... 4 Nettoanslagens utveckling... 5 Personalplan... 7 Sammanfattning Kommunfullmäktiges budgetram innebär besparingar om 200 tkr för 2014 och ytterligare 200 tkr Nämnden avser att genomföra detta genom neddragningar av personalbudgeten. Neddragningen kommer att lösas genom naturlig avgång. Nämnden föreslår dock samtidigt vissa utökningar av verksamheten samt begär medel härför: Driftbudget tkr 1,0 Tjänst som vattensamordnare 750 Medel för luftmätningar 100 Medel för tillkommande kostnader i samband med gruvprojekt Norra Kärr 250 ( minskas till 150 tkr/år) 2,0 tjänst som miljöinspektör, enskilda avlopp 250 (finansieras till största delen via avgifter) 1 tjänst som livsmedelsinspektör 0 (finansieras inom egen budgetram) Summa föreslagen ramökning Medel ur miljömålsanslaget Barnarpasjön och Strömsbergsbäcken 575 Nämndens uppdrag I nämndens uppgifter ingår följande: Miljöbalken svara för den prövning och den tillsyn av miljöbalken som ankommer på kommunen med undantag av de uppgifter som lagts på andra nämnder följa utvecklingen inom kommunen i miljö- och hälsoskyddshänseende och därvid utarbeta de förslag och bereda de ärenden som är påkallade och som ankommer på miljönämnden 2

186 medverka i planering där miljö- och hälsoskyddsfrågor berörs genom regelbundna mätningar övervaka luftkvaliteten i kommunen Lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning, 4 utöva tillsyn över att uppstädning sker på plats utomhus där allmänheten får färdas fritt Livsmedelslagstiftningen kontrollera livsmedelsverksamheter i kommunen avseende riskerna med råvarorna, hanteringen och de färdiga produkterna godkänna eller registrera olika livsmedelsverksamheter ansvara för att smittskyddsåtgärder vidtas mot livsmedel, inklusive dricksvatten, som sprider eller misstänks sprida smittsamma sjukdomar Smittskyddslagen ansvara för smittspårning via den fysiska miljön Tobakslagen utöva tillsyn avseende rökförbud i de miljöer och lokaler för vilka Statens Folkhälsoinstitut har den centrala tillsynen Strålskyddslagen utöva tillsyn av lokaler där solarium upplåts till allmänheten Agenda 21 ansvara för kommunens operativa Agenda 21-arbete; initiera, inspirera till och uppmuntra arbetet inom de kommunala förvaltningarna och bolagen, bland näringsliv, föreningar, organisationer samt hos allmänheten Kalkning ansvara för kalkning av sjöar och vattendrag i kommunen, med tillhörande provtagning och bedömning. 3

187 Strålningsmätning av mark i samarbete med räddningstjänsten mäta markstrålningen på fasta punkter inom kommunen Lag om foder och animaliska biprodukter ansvara för att säkerställa en hög skyddsnivå för djur och människors hälsa när det gäller foder och animaliska biprodukter. Övergripande målsättningar Verksamhetsmål En genomgång av verksamhetsmålen har genomförts. Någon större förändring av dessa har f n dock ej bedömts vara aktuellt varför det blir fråga om smärre justeringar av tidigare mål. Mål avseende jämställdhet framgår av bilaga Verksamhetsmål för miljökontoret. God ekonomisk hushållning Miljönämnden har deltagit i brukarundersökning och jämförelser av kostnader och nyckeltal 2012 med kommuner i samma storleksordning. Resultaten visar på att Jönköping ligger mycket väl till om man ser till förhållandet mellan kostnader och uppnådda resultat. Ambitionen är att bibehålla denna nivå. Arbetet med kvalitetshandbok och rutinbeskrivningar pågår och målsättningen är att fortsätta med kompletteringar. Hållbar utveckling I kommunens budgetskrivelse om hållbar utveckling betonas styrdokumentet Program för hållbar utveckling miljö. Under rubriken Vår livsmiljö finns flertalet mål kopplade till miljökontoret som rör luft, buller, vatten och våtmarker samt mark. Under rubriken Boende och stadsutveckling har vi också målet att se över radonhalter i bostäder. Dessa mål är kopplade till vår verksamhetsplan. Verksamhetsmått Verksamhetsmåtten bedöms fortfarande vara relevanta och inga förändringar har skett i dess sammansättning till årets VIP. Verksamhetsmått Utfall 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Antal tillsynsbesök enligt följande lagstiftning: Miljöbalken Livsmedelslagen

188 Nettoanslagens utveckling Nedan redovisat förslag bygger på anvisade ramar (nettokostnad) samt nämndens förslag till utökad ram. Begärda medel ur miljömålsanslag är ej medtagna. Budget 2013 avser budget före tillfälliga anslag. Överföring av informatörstjänst till kommunstyrelsen är ej medtagen. Driftbudget , tkr Bokslut Budget Plan Plan Plan Kostnad för arbetskraft Ändring arbetskraft Kapitalkostnad Ändring kapitalkostnad Lokalkostnad Städkostnad Övriga kostnader Ändring övriga kostnader Summa kostnader Bidrag Ändring bidrag Avgifter Övriga intäkter Summa intäkter Nettokostnad Förslag till ändrad budgetram 1 tjänst vattensamordnare Medel för luftmätningar Kostnader gruvprojekt tjänster enskilda avlopp Summa Summa förslag till ny budgetram Verksamhetens utveckling Besparingskrav 1,5 % per år Förvaltningen möter ålagt besparingskrav genom att en miljö- och hälsoskyddsinspektör på hälsoskyddsenheten går i pension vid halvårsskiftet 2014 och ersätts av en person ur befintlig personalstyrka. Samma sak gäller vid halvårsskiftet 2015 när miljövårdsingenjören går i pension. Då är förvaltningens plan att en tillsvidareanställd miljöinspektör som i dag innehar ett föräldravikariat skall tilldelas denna tjänst. Sammanfattningsvis handlar det om två halva årsarbetslöner kommande år. 5

189 Kompetensuppbyggnad avseende gruvärenden hos förvaltning och nämnd kungörs att Bergstaten har beviljat Tasman Metals AB bearbetningskoncession för gruvbrytning i Norra Kärr. Om eventuella överklaganden lämnas utan bifall, kommer miljöbalksprövningen att inledas med samråd och utarbetande av MKB, miljökonsekvensbeskrivning. Eftersom miljönämnden kommer att vara en mycket viktig remissinstans, måste erforderliga resurser i form av personalresurs och kompetensuppbyggnad säkerställas. Vid överläggningar mellan kontor och nämnd har framkommit behov av resurstillskott om kr, där kr avser extraordinära arbetskraftskostnader med resterande medel för kompetenshöjande aktiviteter för nämnd förvaltning. En bedömning är att kommer att behövas år 2 och 3 under planperioden, dvs och Sammanfattningsvis behövs kr 2014, kr 2015 och kr Miljöövervakning, luftmätningar i Jönköpings kommun Miljökontoret har genomfört mätningar i urban bakgrundsmiljö sedan Efter 2002 har dessa kompletterats med fast mätpunkt för övervakning av partikelmängder i gatumiljö. Däremellan har luftmätningar gjorts med mobil mätutrustning på olika platser. I dag sker kontinuerlig övervakning av partiklar i luft på Barnarpsgatan och gasformiga föroreningar på Kungsgatan. I december 2012 enades länets kommuner om att tillsammans med Jönköpings läns luftvårdsförbund bilda ett samverkansområde för luftkvalitetsmätningar. På detta sätt skulle miljölagstiftningen krav på kontroll av utomhusluften i förhållande till miljökvalitetsnormerna tillgodoses i hela länet. Utförandet av mätningar och beräkningar har upphandlats av externa konsulter. Därigenom uppfylls kraven på mätkompetens, omfattningen av mätningar tillåts minska med lägre kostnader som följd och eventuella jävsförhållanden undviks. Arbetet beräknas vara i gång sommaren För Jönköpings kommuns del, som har krav på övervakning på grund av överskridanden eller befarade sådana, erhålles mätningar i minst samma omfattning som i dag. Kostnaden beräknas till kr per år, mot dagens kr exklusive arbetskostnad, som motsvarar kostnaden för 250 timmars arbete. Effekten av effektiviseringen kan förhoppningsvis utläsas Sammanfattningsvis behövs en budgetförstärkning med kr under kontot luftövervakning. Arbete med bristfälliga enskilda avlopp Miljönämnden anser att de enskilda avloppen är en prioriterad fråga för miljö- och hälsoskydd och det bör inrättas två fasta tjänster för att klara arbetet med de bristfälliga avloppen. Nämnden anser att det är av vikt att kontoret kommer igång ordentligt med detta arbete då andra människors hälsa kan äventyras. Avgiftsintäkterna har uppskattats till kr för en tjänst. Budgetförstärkning uppskattas till 250 tkr. Inrättande av en ny kommungemensam tjänst som vattensamordnare På uppdrag av miljönämnden äskas medel för en ny tjänst inom Jönköpings kommun som vattensamordnare. Tjänsteinnehavaren skall samordna vattenuppdragen som åligger 6

190 tekniska-, stadsbyggnads- och miljönämnden vad gäller kommungemensamma arbetsuppgifter som rör vattensäkerhet. Miljönämnden föreslår att tjänsten placeras på miljökontoret. Förslag till arbetsinnehåll och kravspecifikation för tjänsten redovisas i ett separat dokument. Den beräknade kostnaden uppgår till 750 tkr per år. Inrättande av tjänster för livsmedelskontroll inom befintlig budgetram Yrkeskategorierna livsmedelsinspektörer och miljöinspektörer är svårrekryterade. För att kunna anställa och behålla kompetent personal är det viktigt att kunna erbjuda tillsvidareanställningar. Genom att vi har haft vakanser i relativt stor omfattning har tillfälliga anställningar endast kunna erbjudas. Kommunens styrprinciper innebär att man endast kan tillsvidareanställa personal om en tjänst är inrättad. En lösning är då att inrätta tjänster utan att budgetramen utökas och finansiera tjänsterna med medel som uppkommer på grund av vakanser samt genom att tjänsterna genererar intäkter i viss mån. Nämnden föreslår därför att en tjänst som livsmedelsinspektör inrättas. Medel ur miljömålsanslaget Ur program för hållbar utveckling begärs följande medel: - Restaureringsplan för att förbättra vattenkvalitén i Barnarpasjön, 75 tkr. - För arbetet med att motverka översvämning och erosion, till viss del orsakat av dagvattenutsläpp, samt på att höja vattenkvalitén och de biologiska förutsättningarna i Strömsbergsbäcken, 500 tkr. Taxor Utredning genomförs under om införande av riskbaserad taxa. Sådan taxa kan medföra ökning av finansieringsgraden samt ge förbättrad tillsyn. Nämndens taxor indexjusteras årligen i december. Personalplan Under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut överförs resurser motsvarande 0,75 årsarbetare som informatör inklusive OH-kostnader och exklusive lokalkostnader till kommunstyrelsen. Antal årsarbetare Miljöenheten Livsmedelsenheten Hälsoskydd Ledning och kansli Informatör Agenda 21-samordnare Summa

191 Hälsoskyddsenheten Lasse Ekdahl TJÄNSTESKRIVELSE (3) Miljönämnden JÖNKÖPING Behovsutredning för miljönämndens verksamhetsområde - bristfälliga enskilda avlopp Mn Sammanfattning Det är en påtaglig differens mellan tillsynsbehov och faktiska resurser inom hälsoskyddsenheten. Situationen innebär att inkommande ärenden ofta prioriteras på bekostnad av planerad tillsyn. Störst differens mellan behovet och tillgången av resurser gäller tillsynen av bristfälliga avlopp. Miljökontoret föreslår att en ny tjänst inrättas som till 80% ska arbeta med bristfälliga avlopp och till 20% med äldreboenden och solarier. Finansiering sker med intäkter från tillsynsavgifter på 474 tkr som den nya tjänsten beräknas generera. Beslutsunderlag Bilaga 1: Behovsutredning för miljönämndens verksamhetsområde - bristfälliga enskilda avlopp miljökontorets tjänsteskrivelse daterad Bilaga 2: Behovsutredning för hälsoskyddsenheten och miljöenheten daterad Bilaga 3: Prioriterad fråga för samverkan små avlopp uppföljning av tillsynsprojekt i Jönköpings län från Miljösamverkan F Bilaga 4: Enskilda avlopp Styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt från Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till miljönämnden Det ekonomiska tillskottet i form av tillsynsavgifter (474 tkr) som behovsutredningen påvisar används för inrättande av en fast tjänst för att täcka delar av resursbristen inom tillsynsarbetet gällande bristfälliga enskilda avlopp och tillsyn på fasta hälsoskyddsobjekt. Ärende Det är en påtaglig differens mellan tillsynsbehov och faktiska resurser inom hälsoskyddsenheten. Situationen innebär att inkommande ärenden ofta priorite- MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping [email protected] Fax diariet Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn (vxl) Postadress (om inget annat anges) Jönköping

192 ras på bekostnad av planerad tillsyn. Miljökontoret har under 2012 tagit fram en behovsutredning för miljönämndens verksamhetsområde gällande miljöoch hälsoskydd. Utredningen visar att det på hälsoskyddsenheten beräknade resursbehovet för 2014 är 10,2 tjänster medan den faktiska resurstillgången är 7 tjänster. Störst differens mellan behovet och tillgången av resurser gäller handläggning av bristfälliga avlopp. Vid nationella enkätundersökningar som Naturvårdsverket gjort, har det visat sig att en mycket stor del av de befintliga enskilda avloppsanläggningarna är i behov av upprustning. Man uppskattar att endast 60 procent av dessa anläggningar är av godtagbar standard. Under 2012 har Miljösamverkan F, i rapporten Prioriterad fråga för samverkan -små avlopp, tagit fram siffror för länet som visar att det i Jönköpings kommun kan handla om att över av kommunens enskilda avlopp är bristfälliga och behöver åtgärdas. Bristerna kan bestå i att det helt saknas längre gående rening än slamavskiljning vilket innebär att avloppsvatten går mer eller mindre orenat ut i vattendrag och orsakar övergödning och risk för lokal smittspridning. En annan risk med undermåliga och felplacerade avloppsanläggningar är att grundvattnet påverkas med risk för smittspridning till närbelägna enskilda dricksvattentäkter. I rapporten anges Jönköpings kommuns åtgärdstakt av bristfälliga avlopp under de senaste åren till ca 6%. I den siffran räknas dock även in de omvandlingsområden som under tidsperioden anslutits till kommunalt avlopp. Räknar man på åtgärdstakten som miljökontorets styckvisa handläggning representerar är siffran bara 2%. Detta är i sammanhanget en otillfredsställande låg siffra som kan jämföras med en åtgärdstakt på 5,5% för övriga länet. En resursförstärkning av arbetet med bristfälliga avlopp med 800 timmar per år sedan 2010 har hittills resulterat i att cirka 30 bristfälliga avlopp har åtgärdats per år sedan dess. Handläggningstiden för ett bristfälligt avlopp får utifrån detta bedöms till ca 25 timmar. I denna tid ingår handläggning av nytt tillstånd med 5 timmar och där utöver inventering, resor, skriftväxling etc. Enligt ovanstående resonemang krävs en arbetsinsats med timmar för att inventera och sanera samtliga bristfälliga enskilda avlopp i kommunen. Detta motsvarar en heltidstjänst under 50 år. Räknar man dessutom in att en avloppsanläggning i allmänhet beräknas ha en livslängd på ca 20 år så framstår åtgärdstakten som än mer otillfredsställande, detta då det hela tiden tillkommer avloppsanläggningar som på grund av ålder blir bristfälliga. Miljökontoret föreslår att en ny tjänst inrättas som till 80% ska arbeta med bristfälliga avlopp. Enligt SKL:s beräkningsmodell beräknas en tjänst till 1000 tillsynstimmar. Detta skulle utöver det rena nettotillskottet av 800 timmar tillsynstid och en dubblering av antalet handlagda och åtgärdade bristfälliga avlopp, även innebära synergieffekter som ytterligare kan höja åtgärdstakten. Med ökade resurser kan inventering ske områdesvis med större intensitet. Detta innebär att ett större antal fastigheter i avgränsade områden får besök av inspektörer under en kortare tidsperiod, vilket är en fördel om man som fastighetsägare vill samordna sina avloppslösningar med närliggande grannar. Vidare skulle kortare ledtider mellan inventering och utskick av brev och förelägganden medföra att inventeringsresultaten hålls mer aktuella och att den etablerade kontakten med fastighetsägaren inte behöver avbrytas, eller att ägarbyte 2 (3)

193 3 (3) sker, om det går alltför lång tid mellan inventering och handläggning av ärendet. Med ett resurstillskott på 800 timmar bör åtgärdstakten i Jönköpings kommun närma sig 5%, vilket är den lägsta takten som man ser som acceptabel i Havsoch Vattenmyndighetens redovisning Enskilda avlopp Styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt. Del av kostnaden för resursökningen finansieras enligt nedan med ökade intäkter från handläggningsavgifter för tillståndsansökningar samt ett ökat uttag av timavgifter för övrig handläggning som t.ex. platsbesök, inventering och upprättande av skrivelser. Andelen debiterbar tid uppskattas till hälften av den övriga tiden, 10 timmar per ärende tillståndsansökningar per år; 129 tkr timmar övrig debiterbar tid per år; 259 tkr Resterande 20% av tjänsten kan användas för tillsyn på fasta objekt inom hälsoskyddsområdet, främst på ett par utpekade tillsynskrävande områden där tillsynen inte fullt ut hinns med idag, äldreboenden och solarier. Härvid bör åtminstone halva tiden bestå av debiterbar tid, vilket skulle generera ytterligare intäkter enligt nedan timmar debiterbar tid per år; 86 tkr Sammanlagt kan en ny tjänst generera 474 tkr i nya tillsynsavgifter. Rolf Erlandsson Miljöchef Lasse Ekdahl Miljöinspektör

194 VIP för miljönämnden, bilaga angående tjänst som vattensamordnare Mn Motion om vattenstrategi, kommunfullmäktiges beslut Stadsbyggnadsnämnden, miljönämnden och tekniska nämnden ges i uppdrag att gemensamt inför nästa års budgetarbete närmare utreda och beskriva hur en samordnande funktion för vattenfrågorna ska kunna utformas med avseende på kompetens, innehåll, ansvarsområde samt vilken nämnd som ska vara huvudansvarig för tjänsten. Den nämnd som ska vara huvudansvarig ges i uppdrag att beakta kostnaderna i sitt förslag till verksamhets- och investeringsplan. Motionen förklaras vara besvarad. Synpunkter från företrädare för nämnderna ovan; Linda Tubbin, Marie Andersson, Marie Wikander Ederfors och Kerstin Nyström Ett värdefullt underlag för en vattenstrategtjänst i Jönköpings kommun har lämnats. Arbetsuppgifter har förtecknats, kompetenskrav definierats och organisatorisk placering har övervägts. Se nedan:

195 Vattenstrategtjänst i Jönköpings kommun underlag Arbetsuppgifter: Leda framtagande av kommunens övergripande vattendokument såsom; dagvattenplan, vattenstrategi mm, samt leda och koordinera genomförandet av desamma. Även driva på i strategiska frågor kring vattenhantering och planering som t ex dagvattenhantering, miljökvalitetsnormer för vatten, översvämning. Kommunen måste bli tydligare och ställa krav. Samordna kommunens arbete med förvaltningsöverskridande vattenplanering och vattenåtgärder bl a genom att delta i intern och extern samverkan kring vattenfrågor samt att driva, samordna och stötta åtgärdsarbetet. Kommunen måste bli tydligare och ställa krav. Bevaka och följa upp kommunens åtaganden i åtgärdsprogram för vatten (Vattenmyndigheten), åtgärdsprogram Miljömålen för vattnets bästa (Länsstyrelsen), regionala åtgärdsplaner vatten, miljökvalitetsnormer för vatten etc. Miljömål och åtgärder som rör vatten i PHU, Program för hållbar utveckling. Kontaktperson för övergripande vattenfrågor i kommunen t ex gentemot myndigheter, näringsliv etc. Kontaktpersonen agerar som kommunens ingång och utgång t ex vid myndighetsremisser och svar på desamma. Samverka med kommuner och andra intressenter Bevaka möjligheten att ansöka om bidrag från exempelvis HaV Kompetens: Relevant högskoleutbildning, Kunskaper inom relevant lagstiftning såsom PBL, LAV och MB är klart önskvärt. Kunskaper om miljökvalitetsnormer och vattenförvaltning. Arbetslivserfarenhet inom området. Social kompetens och förmåga att samordna samt arbeta övergripande är av stor vikt. God förmåga att uttrycka sig i tal och skrift samt kommunicera sitt budskap. Ett strukturerat och målinriktat arbetssätt. Erfarenhet från planering av VA, dagvatten och/eller vattenresurser i offentlig verksamhet. Erfarenhet av projektledning/utredning.

196 Erfarenhet från arbete inom en politiskt styrd organisation. Info till ledningen: Ansvaret för vattenfrågorna är i dag fördelade på många förvaltningar och verksamheter. Därav finns ett behov av samsyn på vad som behöver göra, och vem som skall ta ansvaret Det är viktigt att tjänsten får tyngden och styrkan att representera kommunen på ett förvaltningsövergripande och samordnande sätt. Tjänsten ska vara kommunens vattenansikte utåt, dock utan att frånta förvaltningarna deras olika roller vid myndighetsutövande. Farhågan är att tjänsten, om den placeras på någon annan förvaltning än stk, inte får samma dignitet och riskerar att ätas upp av frågor specifika för den förvaltning tjänsten har placerats under. En placering på stk innebär också en nära kontakt med kommunledningen vilket troligen underlättar beredning av ärenden, att hålla politiken uppdaterad etc. Om en placering av tjänsten på stk inte är möjlig får tjänsten placeras på någon av förvaltningarna sbk, tk eller mk. Ett förslag är då på någon av förvaltningarna på vån 1 Hoven. Tjänsten bör då inte heta något med strateg utan t.ex. vattensamordnare. Eftersom kommunens övriga strateg-tjänster ligger direkt under stadsdirektören. Hur fungerar det praktiskt med dokument som arbetas fram för beslut? Vilka fördelar/nackdelar finns det om tjänsten är placerad på stk kontra någon av förvaltningarna sbk, mk och tk? Placeringen kan också ha betydelse för beslutsvägar, remisshantering etc. Geografiskt föreslås resursen sitta i Hoven, förslagsvis på vån 1 då mycket samordning och kontakt sker med förvaltningarna sbk och mk. Från vån 1 i Hoven är det också nära till vån 2 och 3 där tk huserar. Ska tjänsten ha någon budget? Förslagsvis kan tjänsten ha en budget för kommunens övergripande vattenutredningar och ev. projekt. Den förvaltning; stk, sbk, mk eller tk, som är aktuell för tjänsten står även för ev. budget. Det är dock viktigt att förvaltningsspecifika vattenutredningar och projekt inte belastar denna budget och resurs. Det gäller även ansvarsfrågor där det är viktigt att slå fast vilken förvaltning som bär ansvar för vilken del i kommunens vattenhantering och planering. Tjänsten bör däremot kunna vara behjälplig med att reda ut ansvarsfrågor. Vid ett internt möte mellan cheferna på Stadsbyggnadskontoret, Miljökontoret, Tekniska kontoret och Räddningstjänsten 13 mars 2013 överenskoms att miljöchefen äskar medel för en vattenstrategitjänst i VIP med budget för 2014 Frågeställningar att ta ställning till vid inrättande av en ny tjänst i Jönköpings kommun som vattenstrateg/vattensamordnare:

197 Vättern som en hållbar dricksvattentäkt, viktigt med tillsyn och kontroll enligt miljöbalken, livsmedelslagstiftningen, planering av mark och VA-huvudmannaskap EU:s ramdirektiv för vatten med tillhörande miljökvalitetsnormer, viktigt med tillsyn, prövning och planläggning Vattenmyndighetens statusklassning av sjöar och vattendrag, här förekommer bl.a. övergödning, miljögifter och fysisk påverkan i form av vandringshinder för fisk VA-planer för att minska belastningen på dagvatten, krav på enskilda avlopp och åtgärder på jordbruksmark Tillförseln av miljöfarliga ämnen till Vättern från Tabergsån och Munksjön Framtida klimatförändringar påverkar hur vi skall omhänderta dagvatten och minska risken för utläckage från förorenade områden, förutom riskerna för översvämningar, ras och skred Huvudsaklig arbetsuppgift för vattenstrateg/vattensamordnare Leda framtagande och genomförande av en övergripande vattenstrategi för Jönköpings kommun med en uttalad strategi om samverkan, såväl internt som externt. Att läsa: Västerås stads vattenplan , antagen av kommunfullmäktige , finns på Västerås stads hemsida, sök på vattenplan Miljösamverkan Västra Götaland, Vattenförvaltningen och tillsyn enligt miljöbalken, modell för arbete med vattenförvaltningen i ett avrinningsområde, eller del av ett avrinningsområde, samt stöd för tillsynsarbetet, februari 2013, finns på miljosamverkan.se under dokument

198 Verksamhetsmål för miljökontoret i Jönköpings kommun Målen som gäller för mandatperioden, utgör grunden för VIP för miljökontoret. För att öka förståelsen och läsbarheten, har aktiviteterna för innevarande år 2013 medtagits. Miljökontoret

199 Innehållsförteckning 1. Inledning God kontorsservice och effektiv handläggning Ekonomi och administration Kvalitet IS/IT Information och kommunikation Lokal Agenda Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag/myllrande våtmarker Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Offentliga lokaler och fritidsanläggningar Folkhälsofrågor Inomhusmiljö Samhällsplanering Buller Avfall Säkra livsmedel inkl. dricksvatten Nationella mål Planerad kontroll 2013, livsmedelsenheten Tillsynsplan, miljöenheten Tillsynsplan, hälsoskyddsenheten Signaturlista... 22

200 1. Inledning Utgångspunkt för verksamhetsmålen Detta dokument visar miljökontorets planerade verksamhet 2013 samt mål för mandatperioden I bilagor finns även tillsynsplaner för miljö- och hälsoskydd respektive kontrollplaner för livsmedelskontrollen. Målformuleringarna bygger på de lagstiftningar miljönämnden har att övervaka. Här ingår miljöbalken, livsmedelslagstiftningen med dess ca 200 EU-regler, strålskyddslagen m.fl. lagar. Vidare har nationella, regionala och kommunala miljömål beaktats. Exempel på detta är nationella miljökvalitetsmål och miljömål, nationella folkhälsomål, länsstyrelsens regionala miljömål samt Jönköpings kommuns Program för hållbar utveckling miljö. Vision Miljökontorets verksamhet inom det lokala miljöoch hälsoskyddsarbetet skall aktivt bidra till att Jönkö-pings kommun utvecklas på ett ekologiskt hållbart sätt och till att förutsättningarna för en god miljö och en god livskvalitet hela tiden sätts i förgrunden. Miljönämndens/miljökontorets uppdrag Miljönämnden är lokal tillsynsmyndighet med uppgift att övervaka efterlevnaden av miljöbalken, livsmedelslagstiftningarna m.fl. lagar. Vi är en stödjande och rådgivande resurs till kommunledningen och kommunens förvaltningar i frågor som rör lokal Agenda 21, sjöar och vattendrag, samhällsplanering samt förorenad mark. Vi svarar också operativt för kalkningsverksamhet och luftkvalitetsmätningar. Strategier God kompetensutveckling för alla kvinnor och män. Medarbetarna ska ha god kunskap om de verksamheter/branscher som vi bedriver tillsyn över. Miljökontoret ska ha ett tydligt och jämställt ledarskap och medarbetarskap. Delaktiga medarbetare med en positiv attityd och som ser möjligheter. Arbetet ska kännetecknas av kreativitet, öppenhet och tolerans. Tydliga mål och värderingar som är kända av alla. Högt i tak, öppet för kritik och en vilja att utveckla. Ett bra hälsoförebyggande arbete. Ekonomi Miljönämndens nettobudget för 2013 är tkr, där det största kostnadsslaget utgörs av kostnad för arbetskraft och den största intäkten är tillsynsavgifter. Tillsynsavgifterna väntas uppgå till ca tkr. Kostnaderna väntas bli ungefär tkr för miljökontoret och 600 tkr för miljönämnden. Personal Antal anställda på kontoret inför 2013 är 23 kvinnor och 10 män, varav 4 kvinnor är visstidsanställda. Miljöskydd Miljöenhetens ansvarsområde rör bl.a. Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och Myllrande våtmarker. Enheten omfattar nio heltidstjänster och på enheten finns sex kvinnor och fyra män. Under första halvåret 2013 har tillsynstiden minskat med motsvarande ca 0,60 tjänst p.g.a. vakans orsakad av föräldraledigheter på enheten. Andra halvan av året är planerad med motsvarande kompensation för föräldraledigheter eller motsvarande ledigheter. Enheten har främst ansvar för operativ tillsyn enligt miljöbalken, men även för vatten- och luftövervakning. Hälsoskydd Hälsoskyddsenhetens huvudsakliga arbetsområde ligger inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö som berör vår livsmiljö. Därutöver handläggs bl.a. ärenden om enskilda avlopp och värmepumpar som påverkar miljömålen för Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och Ingen övergödning. På enheten finns sju tjänster, som innehas av fyra kvinnor och tre män. Enhetens verksamhet är i stor omfattning händelsstyrd genom inkommande ansökningar, remisser och klagomål. Livsmedel Livsmedelsenheten beräknas ha ca 8,4 tjänster till förfogande under Kontrollarbetet kommer att genomföras med två större revisionsprojekt samt ett länsprojekt. Därutöver sker löpande kontroller i form av REJS (Riskbaserad Effektfull Jönköpings Strategi). REJS kan enklast beskrivas som intensiva kontrollperioder. Antalet kontroller planeras bli ungefär lika många som planerades för 2012, fastän med 10 % mindre personalresurser. 3

201 Metod och läsanvisning Dokumentets struktur följer de nationella miljömålen. Miljökontorets mål är tänkta att gälla under en mandatperiod, med reservation för ändrade regelverk eller ändrade övergripande ambitioner. Härmed åstadkommer vi stabilare planeringsförutsättningar. Under vissa rubriker finns nyckeltal angivna. Detta kan t.ex. röra sig om antalet inkomna ärenden, vilket vi inte kan påverka i vår planering. Genom att förteckna nyckeltal kan vi sedan redovisa dessa i verksamhetsbokslutet. Vår utgångspunkt är att varje heltidsinspektör förfogar över timmar till myndighetsutövning. Detta kan dock variera något beroende på andra uppdrag, t.ex. ansvar för kontorets kvalitetsarbete och enhetsansvar. I tiden utöver de timmarna ingår bl.a. utbildning, planering, kvalitetsarbete och olika former av samverkan, t.ex. enhetsmöten. Varje handläggare/inspektör har ett individuellt målkort som tydliggör ansvarsområden, målformuleringar och aktiviteter. Detta målkort har verksamhetsplanen som utgångspunkt. På kansliet har vi istället valt att planera för timmar per person, eftersom vi räknar med färre timmar för bl.a. olika samverkansgrupper och utbildning. Uppföljning Vi följer upp målen genom tidsredovisning och delårsbokslut/bokslut. Vår tidsredovisning sker löpande och följer aktiviteterna i detta dokument. Delårsredovisningar till miljönämnden sker i maj och september. Vi presenterar också ett bokslut över föregående års kontroll- och tillsynsplan i januari/februari. På individnivå följs det operativa arbetet upp via utvärdering av målkort vid medarbetarsamtal. Modell för miljökontorets mål, verksamhetsplanering och uppföljning. I nationella mål ingår lagstiftning, miljökvalitetsmål och folkhälsomål. 4 Årshjul över när verksamhetplanering och redovisningar.

202 2. God kontorsservice och effektiv handläggning Miljönämndens myndighetsroll ställer höga krav på en god, säker och effektiv ärende- och dokumenthantering. Metoden för att åstadkomma det är att bygga upp ett internt ledningssystem med kvalitetshandbok och ett bra IT-stöd. Medarbetarna vid miljökontoret har ett ansvar för mångfalds- och jämställdhetsarbetet. Det handlar om att respektera och se värdet av olikheter och tillvarata den kunskap som uppstår i mötet mellan människor. 2.1 Ekonomi och administration Miljökontorets mål Nämndadministration ska ske i enlighet med kommunens riktlinjer. Vi ska ha god intern kontroll över ekonomi och verksamhet Vi ska ha en effektiv posthantering, diarieföring och arkivering. Aktivitet 2013 Antal tim. Tidpunkt för genomförandet Ansvar Nämndadministration 540 kontinuerligt CGG, AG, CL Intern kontroll och ekonomi kontinuerligt CGG, AEJ Posthantering, diarieföring kontinuerligt AG, AEJ, AMS Arkivering 650 kontinuerligt AG, AEJ, AMS, CGG Klassificeringsstruktur -arkiv 200 Pågående under CGG, AEJ Personal 500 kontinuerligt CGG, AEJ Nyckeltal Antal inspektioner Antal registrerade nya ärenden/år Antal avslutade ärenden Antal ärenden på balanslistan 2.2. Kvalitet Miljökontorets mål Genomföra regelbunden tillsyn/kontroll som ligger i nivå med lagstiftning och svarar mot tillsynsbehov och avgifter. Inga pågående ärenden ska vara äldre än 3 år. Handläggningen av klagomål ska påbörjas inom tre veckor. Förvaltningen ska ha ett gällande miljödiplom enligt den modell vi själva driver Alla inköp ska ske med ett miljökrav eller en fråga om produktens miljöpåverkan/företagets miljöarbete. Ansvar: alla som gör inköp Ständiga förbättringar vad gäller service till näringsliv och enskilda. Jämn könsfördelning och låg personalomsättning. Det ska inte råda några löneskillnader på grund av kön. Ansvar: förvaltningschefen 5

203 Det ska råda en jämn könsfördelning i lednings-, projekt- och arbetsgrupper. Ansvar: förvaltningschefen Sexuella trakasserier ska inte förekomma. Ansvar: förvaltningschefen Kvinnor och män ska ha lika möjligheter att utveckla sin kompetens. Ansvar: förvaltningschefen Aktivitet 2013 Kvalitetshandboken, Kontinuerligt revidera miljökontorets kvalitetshandbok med rutiner för styrning, handläggning och uppföljning. Antal tim. Tidpunkt för genomförandet Ansvar 250 kontinuerligt alla ansvarig LV Bevakning av balanslistan en gång i kvartalet RE, kansli, alla Jämställdhetsarbete 30 EG Krisberedskapshandläggning 30 CL Miljökontorets interna miljödiplomering 30 EG Internrevisionsgrupp Nyckeltal Antal fortbildningstimmar per anställd kvinna och man (h) Pappersförbrukning Busskortsanvändning (h/vecka) EG, MS, KH, AE, MR 2.3. IS/IT Miljökontorets mål Förvaltningens behov av IS/IT ska vara tillgodosedda i kommunens IS/IT-arbete. Genom MiljöReda ska tillsynen vara effektiv och likvärdig. Miljökontorets ärendehantering ska vara effektiv och lätt att följa upp när det gäller bl.a. ekonomi, tidsredovisning, rutiner och mallar. Aktivitet 2013 Antal tim. Tidpunkt för genomförandet Ansvar E-rådet 50 kontinuerligt CGG Registervård miljöskydd 180 kontinuerligt miljöenheten Ansvarig för MiljöReda 200 kontinuerligt LE Övrigt, projekt m.m. 80 kontinuerligt LE, CL 2.4. Information och kommunikation Miljökontorets mål Information och kommunikation ska bidra till att miljökontorets medarbetare känner sig delaktiga samt ges möjlighet att påverka och ta del av andras erfarenheter. Miljökontorets informatör ska vara delaktig i det kommunövergripande informations- och marknadsföringsarbetet. Miljökontoret ska informera verksamheter och allmänheten för att förebygga negativ miljöpåverkan och inspirera till ett miljövänligare handlande. Resultat från mätningar och projekt ska finnas på ett lättillgängligt sätt för den som önskar ta del av det. 6

204 Aktivitet 2013 Interna möten ledningsråd arbetsplatsträff samverkansgrupp enhetsmöten Antal tim. Tidpunkt för genomförandet varannan vecka 1 gång/månad 1 gång/månad varannan vecka Webbplatsen, den externa och Kompassen 200 kontinuerligt CL Internt info-arbete, trycksaker, m.m. 150 kontinuerligt CL Samarbete med andra förvaltningar 100 kontinuerligt CL Wätterstänk 50 kontinuerligt CL Länstidningen +E 50 kontinuerligt CL Information Agenda kontinuerligt CL Information hälsoskydd 50 kontinuerligt CL Information miljöskydd 50 kontinuerligt CL Information livsmedel 50 kontinuerligt CL Arrangera informationsmöte för lantbrukare om nitratkänsliga områden Ansvar RE RE RE resp. enhet 50 första kvartalet MN, AR 3. Lokal Agenda 21 Genom information och utbildning ska människor i Jönköpings kommun motiveras till handlande för en bättre miljö och ett uthålligt samhälle. Miljökontorets mål Aktiviteter ska genomföras så att kommunens invånare, organisationer och företag har kännedom om kommunens miljöarbete. Aktiviteterna ska bland annat beskriva kommunens roll i miljöarbetet samt vad enskilda personer, organisationer och företag kan göra för att minska sin miljöpåverkan. Aktiviteter 2013 Antal tim. Tidpunkt för genomförandet Ansvar Förvaltningarnas miljöarbete, samordning, stöd 100 kontinuerligt EG Vattengruppen, samordning av 20 kontinuerligt EG förvaltningsövergripande vattenfrågor Föreläsningar om kommunens miljöarbete 20 kontinuerligt EG Miljöfika 80 kontinuerligt EG Klimatkonferensen 40 kontinuerligt EG Kemikalie/miljökonferensen 60 kontinuerligt EG Aktivitetsdagar och projekt (Europeiska 80 kontinuerligt EG trafikantveckan, m.fl.) Tvätta bilen, informationsprojekt 60 kontinuerligt EG Övrigt informationsarbete (foldrar, rapporter, 140 kontinuerligt EG utställningar, frågor från allmänheten) Program för hållbar utveckling miljö, 100 kontinuerligt EG gruppledare produktion & konsumtion Miljödiplomering, projektledning 200 kontinuerligt EG Miljöpris, projektledning 50 januari-juni EG 7

205 Nyckeltal Antal kvinnliga och manliga miljöfikadeltagare (personer) Antal kvinnliga och manliga deltagare i projekt (personer) 4. Begränsad klimatpåverkan Nationellt miljömål Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farligt. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Miljökontorets mål Öka andelen biogas som våra biogasbilar körs på till 76 %. Anvar: alla som kör Sänka vår totala klimatpåverkan från våra bilar till kg CO 2 /år. Ansvar: alla som kör Sänka vår klimatpåverkan per kilometer från våra bilar till 70 g CO 2 /km. Ansvar: alla som kör Aktivitet 2013 Klimatkonferensen, se Agenda 21 Energitillsyn miljöfarlig verksamhet ingår i tillsyn A,B,C,U, se mål 7. Giftfri miljö Antal tim. Tidpunkt för genomförandet Kontinuerligt Ansvar miljöenheten Nyckeltal Biogasanvändning mk:s gasbilar (%) Totala koldioxidutsläpp från mk:s bilar (kg CO 2 ) Koldioxidutsläpp från mk:s bilar (g CO 2 /km) 5. Frisk luft Nationellt miljömål Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Miljökontorets mål Genom mätningar och modellberäkningar ska luftkvaliteten i hela kommunen vara känd. Resultatet ska jämföras med miljökvalitetsnormer och miljömål och rapporteras. Företag/miljöfarliga verksamheter med utsläpp till luft ska minska sina utsläpp genom t.ex. bättre rening. Boende i kommunen ska inte utsättas för olägenhet från rök och lukt från småskalig fastbränsleeldning. Vi ska verka för att det kommunala målet om dubbdäcksanvändning nås. 8

206 Aktivitet 2013 Mätning av luftföroreningar i gatumiljö med DOAS och partikelprovtagare. Resultatet ska jämföras med miljökvalitetsnormer och miljömål och rapporteras.* Tillsyn av verksamheter med utsläpp till luft ingår i tillsyn A, B, C, U, se mål 7. Giftfri Antal tim. Tidpunkt för genomförandet Ansvar 275 kontinuerligt LO, GE kontinuerligt miljöenheten miljö. Utreda klagomål tomgångskörning 20 kontinuerligt LO Utreda klagomål vedeldning 50 kontinuerligt MAW * Ev. kan aktiviteten utgå p.g.a. att extern konsult utnyttjas via samverkansområde och Jönköpings läns luftvårdsförbund. 6. Bara naturlig försurning Nationellt miljömål De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Miljökontorets mål Motverka försurningens negativa effekter genom kalkning och biologisk återställning såsom återintroducering av mört och flodkräfta samt borttagande av mänskligt uppförda vandringshinder. En minskning av ammoniakavgången vid gödsellagring eftersträvas som ett led i att minska det lokala nedfallet av försurande ämnen. Aktivitet 2013 Optimering och utvärdering av kalkningsverksamhet Antal tim. Tidpunkt för genomförandet Ansvar 200 kontinuerligt MA 7. Giftfri miljö Nationellt miljömål Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits i samhället och som kan hota människors hälsa och miljön eller den biologiska mångfalden. Miljökontorets mål Alla miljöfarliga verksamheter har en god egenkontroll. Alla fordonstvättar uppfyller riktvärdena i Riktlinjer för tvätt av fordon. Alla oljeavskiljare ska vara tekniskt funktionsdugliga. Utfasningsämnen och särskilt farliga ämnen enligt vattendirektivet används inte. Bekämpningsmedel används på ett korrekt sätt. Miljökontoret har god kännedom om samtliga miljöfarliga U-verksamheter. Vid minst ett förorenat område tillhörande riskklass 1 har efterbehandlingen påbörjats. 9

207 Vid minst tre nedlagda kommunala avfallsupplag har åtgärder påbörjats för att minska miljöpåverkan. Samtliga fastigheter där PCB-sanering krävs enligt lagstiftningen är sanerade senast Aktivitet 2013 Antal tim. Tidpunkt för genomförandet Ansvar Planerad tillsyn miljöfarlig verksamhet A, B, Kontinuerligt miljöenheten C, U Händelsestyrd tillsyn Kontinuerligt miljöenheten Handlägga ej övertagna objekt 270 Kontinuerligt miljöenheten Handlägga ej övertagna objekt täkter 200 Kontinuerligt MN Handlägga ej övertagna objekt vindkraft 450 Kontinuerligt AR, HL Rivningsplaner/rivningslov 100 Kontinuerligt LV Handlägga PCB-ärenden 150 Kontinuerligt KH, LV Handlägga anmälan om sanering av 20 Kontinuerligt LV kvicksilverförorenade avloppsrör Handlägga anmälan om användning av avfall 90 Kontinuerligt LV, AR för anläggningsändamål Kemikalieolyckor vid larm från 35 Kontinuerligt LO, GE, RE räddningstjänst/sos Ej objektsbunden cisterntillsyn 45 Kontinuerligt ALW, MT, HL Genomföra ansvarsutredning för 40 LO, (ALW) oljedepåområdet Markföroreningar anmälningsärenden, 1164 Kontinuerligt LO, ALW, HL underrättelser m.m. Projekt: Besiktning av oljeavskiljare. 240 kontinuerligt miljöenheten Projekt: Informationsinsats riktad till 25 första kvartalet KH fastighetsägare och bostadsbolag om bekämpningsmedelsansökan och uppmaning att undvika glyfosatinnehållande preparat på hårdgjorda ytor. Projekt: Användning av asfalt i anläggningsändamål. 100 kontinuerligt AR, LV Nyckeltal Nyckeltal för antalet inspektioner avser hela miljöenhetens verksamhetsområde, d.v.s. operativ tillsyn, vattenvård och luftövervakning. Inspektioner fördelade på: Ansökan/anmälan händelsestyrt Ej i verksamhetsplan Incident händelsestyrt Planerad Inspektion Klagomål händelsestyrt Återbesök planerade Antal ärenden enl. nedan angivna rubriker i Miljöreda: Dmi förel enl 26 kap 9 MB under året Startade ärenden under året Tillsynsärende enl MB - bes av oljeavskiljare Startade markföroreningsärenden under året Anm - sanering mark Pågående ärenden avseende markföroreningar vid årets slut 10

208 8. Skyddande ozonskikt Nationellt miljömål Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Miljökontorets mål Miljökontoret ska ha kännedom om alla anmälnings- och rapporteringspliktiga kyl- och värmepumpsanläggningar i kommunen. Aktivitet 2013 Antal tim. Tidpunkt för genomförandet Ansvar Värmepumpar, handläggning av anmälan, 300 händelsestyrt MR rådgivning och information Anmälningar och årsrapporter om köldmedium 500 kontinuerligt LE, HL Nyckeltal Antal anmälningar installation av värmepump Antal handlagda köldmedierapporter 9. Säker strålmiljö Nationellt miljömål Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Aktivitet 2013 Mätning av bakgrundsstrålning (Mätning sker tillsammans med räddningstjänsten var 7:e månad på 10 platser i kommunen.) Antal tim. Tidpunkt för genomförandet Ansvar 40 kontinuerligt MAW, JSE 10. Ingen övergödning Nationellt miljömål Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Miljökontorets mål Belastningen av näringsämnen till övergödda sjöar och vattendrag ska minska. Antalet bristfälliga avlopp ska minska. Arealen lek- och uppväxtområden för fisk ska utökas och förbättras. 11

209 Aktivitet 2013 Delta i arbetet kring att minska belastningen av fosfor till Landsjön, Lilla Nätaren, Röttleån m.fl. vattendrag, ingår i tillsyn A, B, C, U, se mål 7. Giftfri miljö Förebyggande arbete inom lantbruk för att minska belastningen av näringsämnen till övergödda sjöar och vattendrag, ingår i tillsyn A, B, C, U, se mål 7. Giftfri miljö. Antal tim. Tidpunkt för genomförandet kontinuerligt kontinuerligt Ansvar MA, MN, AR, PE MN, AR, MA Nya ansökningar för enskilda avlopp 600 händelsestyrt GE, LE, Inventering av avlopp längs Röttleån med 200 planerad PE tillflöden, pågående Handläggning av bristfälliga avlopp 600 planerad PE Nyckeltal Antal inventerade avlopp Antal slutbesiktigade bristfälliga avlopp Antal slutbesiktigade övriga avloppstillstånd 11. Levande sjöar och vattendrag/ytvattentäkt/ Myllrande våtmarker Nationellt miljömål Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Miljökontorets mål Dagvatten från vägar och hårdgjorda ytor renas vid om- och nybyggnation av bl.a. verksamhetsområden och bostadsområden. Stadsnära vattenmiljöer ska öka i omfattning och göras tillgängliga för främjande av folkhälsa. Öka kunskapen om värdet och skötsel av sjöar, vattendrag och småvatten hos verksamhetsutövare och kommuninvånare genom informationsdagar samt projekt. Åtgärda vandringshinder för fisk där miljönytta, hänsyn till kulturminnesvård och ekonomisk rimlighet motiverar åtgärden för att främja biologisk mångfald samt sport-, fritids- och yrkesfisket. Områden och källor av miljögifter t.ex. kvicksilver, dioxiner och PCB, till sjöar och vattendrag ska kartläggas, karaktäriseras, prioriteras och vid behov åtgärdas. Ha god kännedom om biologisk och kemisk status i sjöar och vattendrag i kommunen. Kontrollera att kommunens friluftsbad har en god badvattenkvalitet. Våtmarker och småvatten ska skapas i kommunen för att främja biologisk mångfald samt att minska näringstillförseln i vattendragen, se Ingen övergödning. 12

210 Bevara och förbättra kantzoner runt sjöar och vattendrag för att bibehålla biologiska värden samt att minska utläckage av närsalter. Restaurering av 10 småvatten under Säkerställa att vattenskyddsområde för Vättern efterlevs. Aktivitet 2013 Övervaka att förebyggande åtgärder tas upp i översiktsplan, detaljplan och bygglov för att uppnå miljökvalitetsnormen för vatten. Handlägga anmälningar, yttrande och remisser om dagvatten och annat som rör vattenmiljön. Åtgärder i vattendrag medel för biologisk återställning, projekt samverkan lst Projekt Förbättra uppväxtmiljön för öring i Nissans avrinningsområden Miljömålsarbete rörande vatten (anslag enl. PHU) - projekt 1750 Förbättra uppväxtmiljön för öring i Lillån Bankeryd -projekt 1751 Underlätta fiskvandringi i Lillån Huskvarna -projekt 1754 Underlätta fiskvandring i Tabergsån -projekt samordning restaurering av våtmarker och småvatten (förv.övergripandet uppstart 2013) Restaurering av sjöar och vattendrag enligt kommunens åtgärdslista som baseras på vattenförekomsternas klassning och prioriteringslista Program för vattenkontroller (sjöprovtagningsprogram, elfiskeprogram och provfiskeprogram) Antal tim. Tidpunkt för genomförandet Ansvar 90 kontinuerligt MA 140 kontinuerligt MA 180 Kontinuerligt samarb. lst MA 180 Kontinuerligt MA Kontinuerligt inkl. Miljömålsarbete MA 180 augusti-september MA Vattengruppen, samordning av förvaltningsövergripande vattenfrågor, se Agenda 21 Kontroll av strandbad med provtagning 200 Planerad EE, LE, GE Nyckeltal Antal strandbadsprov totalt Antal strandbadsprov med resultatet tjänligt med anmärkning Antal strandbadsprov med resultatet otjänligt 13

211 12. Grundvatten av god kvalitet Nationellt miljömål Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Aktivitet 2013 Antal tim. Tidpunkt för genomförandet Ansvar Uppföljning och kontroll av 100 kontinuerligt HL vattenskyddsområden (8 grundvattentäkter) Tillsyn och rådgivning enskilt dricksvatten 75 händelsestyrt LE, EE, GE 13. God bebyggd miljö Nationellt miljömål Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Nationellt folkhälsomål Sunda och säkra miljöer och produkter är av grundläggande betydelse för folkhälsan och skall utgöra ett särskilt målområde Offentliga lokaler och fritidsanläggningar Miljökontorets mål Verksamheter där hög musik spelas ska inte utsätta besökare för buller som överskrider Socialstyrelsens riktvärden för höga ljudnivåer Ingen ska orsakas ohälsa på grund av dåliga hygieniska förhållanden vid vistelse i en offentlig lokal eller på en fritidsanläggning. Alla kommunens bassängbadsanläggningar ska ha goda förutsättningar för en god badvattenkvalitet. Skolor och förskolor ska bedrivas så att människors hälsa och miljön inte påverkas negativt. Behandla ärenden om tillståndspliktig djurhållning i detaljplanelagt område så att ingen utsätts för olägenhet. Besökare på solarium ska kunna sola tryggt och säkert. Aktivitet 2013 Antal tim. Tidpunkt för genomförandet Ansvar Klagomål höga ljudnivåer 20 händelsestyrt EE Tillsyn vid dans och annan musikverksamhet 150 planerat PE, EE med höga ljudnivåer Klagomål och anmälan om nyanläggningar av 50 händelsestyrt EE, LE idrottsanläggningar, hotell, camping och bassängbad Remisser gällande tillstånd för offentliga 100 händelsestyrt EE arrangemang Klagomål och anmälan nyanläggning hygienlokaler 100 händelsestyrt EE 14

212 Tillsyn solarier 40 planerat PE Tillstånd djurhållning i detaljplanelagt område 30 händelsestyrt LE Tillsyn skolor och förskolor och handlägga inkommande anmälningar 500 Planerad och händelsestyrd GE, MAW Nyckeltal Antal inspektioner i skolor och förskolor Antal inspektioner på solarier Folkhälsofrågor Nationellt folkhälsomål Samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar måste bibehålla en hög nivå för att inte de framsteg som gjorts i fråga om att minska förekomsten av smittsamma sjukdomar skall gå förlorade. Bruket av beroendeframkallande medel är en viktig bestämningsfaktor för hälsan. Målet för samhällets insatser inom tobaksområdet skall vara att minska tobaksbruket. Miljökontorets mål Varor på marknaden ska uppfylla kraven om begränsad frisättning av nickel, för att andelen barn och ungdomar med nickelallergi ska minska. Aktivitet 2013 Antal tim. Tidpunkt för genomförandet Ansvar Tillsyn allergi/tobak 10 händelsestyrt EE Smittskyddsfrågor, t.ex. legionella 40 händelsestyrt RE, EE, LE, GE Inomhusmiljö Miljökontorets mål Radonhalten i alla bostäder år 2020 ska vara lägre än 200 Bq/m 3 luft. Samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid ska ha en dokumenterat fungerande ventilation. Aktivitet 2013 Antal tim. Tidpunkt för genomförandet Ansvar Tillsyn äldreboenden 40 planerad PE Klagomål bostäder 400 händelsestyrt EE, LE, GE, MAW, TM Inventering av radon i flerbostadshus och 400 planerat TM bostadsrättsföreningar. Rådgivning och handläggning radonärenden 200 händelsestyrt GE, LE Omarbeta hundföreskrifterna och lokala hälsoskyddsföreskrifter 160 Planerad EE, LE Nyckeltal Antal inspektioner på äldreboenden Antal klagomål om bostäder 15

213 13.4. Samhällsplanering Miljökontorets mål Samhällsplaneringen ska medverka till att negativ påverkan på människors hälsa och miljön minimeras Under 2013 kommer Jönköpings kommun påbörja arbetet med att ta fram ny översiktplan. Miljökontoret kommer att medverka i olika arbetsgrupper för det arbetet och arbetet med att ta fram riktlinjer för klimatanpassning och för Hållbar utbyggnadsstruktur. Aktivitet 2013 Antal tim. Tidpunkt för genomförandet Ansvar Planprogram och detaljplaner 300 händelsestyrt MR, MAW Översiktsplanering, medverkan i olika 200 händelsestyrt MR MAW arbetsgrupper och yttranden Bygglov, förhandsbesked, samråd enligt PBL 400 händelsestyrt MR, MAW, LE, GE, EE Vindkraftsetablering 250 MT, AR Nyckeltal Antal remisser detaljplan och planprogram Antal remisser, bygglov och förhandsbesked Buller Miljökontorets mål Exponeringen för buller ska minska i inom- och utomhusmiljöer Medverka i arbetet att upprätta så kallade strategiska bullerkartor och beräkna hur många invånare som exponeras för olika bullernivåer samt ta fram ett åtgärdsprogram enligt EUdirektiv 2002/49/EG och förordning SFS 2004:675 om omgivningsbuller. Aktivitet 2013 Strategiska bullerkartor tas fram i i samverkan mellan trafikavdelningen, sbk, och miljökontoret Åtgärdsprogram för vägtrafikbuller, Antal tim. Tidpunkt för genomförandet Ansvar 50 planerat EE 200 EE framförallt fönsteråtgärder Klagomål på buller från trafikinfrastrukturen 100 händelsestyrt EE Tillsyn vid skjutbanor och motorbanor 100 planerad MAW Nyckeltal Antal klagomål trafikbuller 16

214 13.6 Avfall Miljökontorets mål Boende i kommunen ska inte utsättas för olägenhet till följd av nedskräpning eller bristfällig avfallshantering. Avfall hanteras så att återvinning underlättas och att god resurshushållning främjas. Aktivitet 2013 Antal tim. Tidpunkt för genomförandet Ansvar Klagomål avfall och nedskräpning 150 Händelsestyrt MR Handläggning undantag från sophämtning och 150 Händelsestyrt MR slamtömning, rådgivning och övriga tillsynsåtgärder gällande hushållsavfall Bevaka materialbolagens åtgärder vad gäller producentansvar för förpackningar främst gällande återvinningsstationer 20 Händelsestyrt MR Nyckeltal Antal klagomål avfall och nedskräpning Antal ansökningar undantag från renhållningsordningens bestämmelser 14. Säkra livsmedel inkl. dricksvatten Nationellt folkhälsomål Goda matvanor och säkra livsmedel är förutsättningar för en god hälsoutveckling hos befolkningen. Nationella mål Den offentliga kontrollen av livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd ska ge konsumenterna säkra livsmedel som de kan lita på. Konsumenterna ska kunna känna trygghet i att livsmedlen är producerade på ett acceptabelt sätt. Informationen om livsmedlen ska vara både tillräcklig och enkel att förstå. Företagen har tilltro till kontrollen och upplever den som meningsfull. Kontrollen ska ge företagen likvärdig, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig kontroll med helhetssyn. Detta stärker förtroendet för företagens produkter. Optimal samverkan mellan kontrollmyndigheterna. Kontrollplanen säkerställer att hela produktionskedjan kontrolleras genom att samarbetet mellan de myndigheter och kontrollområden som ingår i kontrollkedjan utvecklas, att man lär av varandra och utnyttjar gemensamma erfarenheter. Samarbetet möjliggör effektivare kontroller. Det gynnar både konsumenterna och de producenter som kontrolleras. Strategiska mål Regler och råd på livsmedelsområdet är ändamålsenliga, kända och använda. Livsmedelskontrollen är riskbaserad, ändamålsenlig och effektiv. Beredskapen är god och i kris kan försörjningen av säkra livsmedel och säkert dricksvatten upprätthållas. 17

215 Miljökontorets mål Kontrollen ska utföras enligt den kontrollplan och verksamhetsplan som miljönämnden fastställer inför varje verksamhetsår. Verksamhetsplanen utformas så att alla anläggningar får regelbunden kontroll baserad på risk och erfarenhet. Varje enskild livsmedelsanläggning ska kontrolleras minst vart annat år. Livsmedelskontrollen ska vara kvalitetssäkrad. Aktivitet 2013 Antal tim. Ansvar Planerad kontroll 4144 utegrupp Registrering 200 innegrupp Planerad kontroll efter registrering 450 innegrupp Extra offentlig kontroll (återbes. klago. matf.) 600 hela enheten Obefogade klagomål, matförgiftningar 200 innegrupp RASFF 10 innegrupp Resor för planerad kontroll 650 utegrupp Avgifter 300 hela enheten Registervård, inventering 100 hela enheten Övriga ärenden, remisser, åtal, information, 1200 hela enheten rapportering slv, tidsredovisning mm. Summa 7854 (8,4 tjänster á 1700 tim /år = tim, och 55% av detta ger 7854 tim) Nyckeltal Antal planerade inspektioner Antal händelsestyrda inspektioner. Antal återbesök. Antal inkommande klagomål. Antal anmälningar om misstänkt matförgiftning. Antal anmälningar om registrering (helt nya och nya ägare) Andel anläggningar med avvikelse vid planerad kontroll 18

216 Bilaga 1 Planerad kontroll 2013, livsmedelsenheten Livsmedelsenheten beräknas ha ca 8,4 tjänster, till förfogande under Kontrollarbetet kommer även fortsättningsvis att delvis ske i projektform. Antalet projekt minskas till två större revisionsprojekt med projektrapport samt ett länsprojekt. Revisionskontrollerna kommer att vara mer tidskrävande än vanliga inspektioner. Därutöver sker löpande kontroller i form av 9 st REJS (Riskbaserad Effektfull Jönköpings Strategi). REJS kan enklast beskrivas som intensiva kontrollperioder. Mellan varje REJS ligger en kortare period för uppföljning av kontrollarbetet samt planering inför nästa REJS. Antalet kontroller planeras bli ungefär lika många som planerades för 2012, men med 10 % mindre personalresurser. Projekt Revision restauranger Revision butik Länsprojekt förpackningsmaterial antal planerade inspektioner antal timmar planerad kontroll st REJS* (enligt årslista) Summa Totalt antal registrerade anläggningar 1032 *REJS Riskbaserad Effektfull Jönköpings Strategi 19

217 Bilaga 2 Tillsynsplan, miljöenheten Här redovisas den operativa tillsynen d.v.s. tillsyn som utövas mot den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd. I tillsynen ingår inspektioner, resor, skrivelser, beslut, granskning av rapporter och viss rådgivning. Vid inspektioner på miljöfarliga verksamheter kontrolleras bl.a. företagens egenkontroll samt deras hantering av kemikalier och avfall. Utöver den planerade tillsynen sker händelsestyrd tillsyn på t.ex. nya verksamheter, i samband med nedläggningar eller andra oförutsedda händelser på företagen. Årligt tillsynsbehov motsvarar det antal timmar som resp. bransch är berättigad till utifrån årlig tillsynsavgift, vilket bygger på kända risker och miljöpåverkan samt miljökontorets egna tillsynserfarenheter. Prioriteringar har gjorts utifrån nuvarande personalresurser enligt följande: inspektion sker minst en gång per år för A- och B-objekt (tillståndspliktiga verksamheter), var 18:e månad för C-objekt (anmälningspliktiga) och vissa U-objekt med fast avgift samt var 3:e-5:e år för övriga objekt. Antalet objekt som anges bygger på data ur Miljöreda. Uppdatering av antalet tillsynsobjekt sker årligen. Under 2013 läggs extra fokus på tillsyn av utsläpp till mark och vatten genom tillsynsprojektet besiktning av oljeavskiljare. Mer fokus planeras läggas på markföroreningar och dagvattenhantering. Första halvåret 2013 har till har tillsynstiden minskat med motsvarande ca 0,60 tjänst p.g.a. föräldraledigheter. Förhållandet kommer att kompenseras under andra hälften av året. Planerad operativ tillsyn 2013 Årligt tillsynsbehov (timmar) Planerad tillsynstid 2013 (timmar) Objektsbunden tillsyn inom respektive bransch Antal objekt A/B C U U-Tim Avfallsanläggning Avloppsreningsverk Bekämpningsmedel (exkl. lantbruk) Bensinstation/bilvård Betongindustri Detaljhandel Elektriska artiklar Infrastruktur Förbränningsanläggning/värmepump Gjuteri Kemindustri/kemlagring Kylserviceföretag Lantbruk (inkl. anim. biprodukter) Livsmedelsindustri Plastindustri Tryckeri och fotoverksamhet Trävarutillverkning Tvätteri Täkter, husbehov Verkstadsindustri Vindkraft (se även mål 7. Giftfri miljöhandl. ej övertagna objekt-vindkraft) Vårdinrättning Ytbehandlare Summa objektsbunden tillsyn: Summa ej objektsbunden tillsyn: 4093 Summa tillsyn inom 3 projekt: 365 Total summa planerad operativ tillsyn (exl. vattenvård): 7148 Antal planerade inspektioner:

218 Bilaga 3 Tillsynsplan, hälsoskyddsenheten Här redovisas planerad tillsyn vid s.k. fasta tillsynsobjekt. Tillsyn och övrig handläggning i samband med nyetableringar, anmälningar, ansökningar, klagomål mm redovisas under respektive miljömål. Antal objekt Antal inspektioner Solarier 35 5 Lokaler för undervisning Äldreboende 36 5 Strandbad Skjutbanor 6 2 Motorbanor 6 2 Höga ljud i offentliga lokaler 25 4 Flerbostadshus (radon) Summa Projekt under 2013 Inventera radon i flerbostadshus ett arbete som kommer fortgå under flera år. Omarbeta Hundföreskrifterna Omarbeta de lokala hälsoskyddsföreskrifterna 21

219 Bilaga 4 Signaturlista Ledning, kansli, information RE Rolf Erlandsson CGG Caroline Gillberg AEJ Anne Johansson AO Amira Oruc AG Anita Nilsson AMS Anne-Marie Sjögren CL Christina Lindqvist Agenda 21 EG Eva Göransson Miljöskydd KH Karin Hellström MA Marie Andersson LO Lennart Oldén PPA Peter Prima MT Maria Thorell LV Linda Vikström ALW Anna-Lena Wullf AR Annette Rosén HL Henrik Larsson MN Magnus Nilsson Hälsoskydd LE Lasse Ekdahl GE Gösta Emilsson EE Erik Engwall MR Monica Ryttman MAW Maria Westlund PE Pernilla Eriksson TM Therese Mattisson Livsmedel KB Karin Berg MS Maria Sandquist MM Malin Malmberg ANJ Anneli Jyrkin HDH Harald Holmström JS Jessica Svensson KHT Katarina Holmstedt JSE Johan Schütte JSL Johanna Sandberg Larsson KS Karin Stennek MK Maria Kjellander 22

220 ~ JÖNI<ÖPINGS ~ I<OMMUN 1 (1) P R OTO KO L L MBL-förhandling Tid: Plats: Förhandlingsparter Miljökontoret För arbetsgivaren, miljöförvaltningen Jönköpings kommun: Rolf Erlandsson och Staffan Welander För Vision, Jönköpingsavdelning: Gösta Emilsson För Naturvetarna: Johanna Sandberg Larsson Ärende Miljöförvaltningens VIP-underlag Förhandlingarna har påkallats av arbetsgivaren enl. MBL 19 i ovan angivna ärende. 2 Arbetsgivaren redovisar, motiverar och kommenterar det VIP-underlag som förvaltningen avser att tillställa miljönämnden inför dess möte 5 juni Vision och Naturvetarna har inget att erinra mot nämnda förslag. 4 Förhandlingarna förklarades avslutade. Vid protokollet Rolf Erlandsson Justeras För arbetstagarparten Vision: Gösta Emilsson Naturvetarna: Johanna Sandberg Larsson