Från röd terror till Solidaritet

Transkript

1 Från röd terror till Solidaritet Text och foto Carl-Henrik Larsson Under perioden gick Polen från att vara en kommunistisk diktatur under sovjetisk kontroll, till att bli en oberoende demokratisk stat. Det polska folket fick sin frihet efter en långdragen process, i vilken fackföreningen Solidaritet, med katolska kyrkans starka stöd, var den drivande kraften. Lech Wałęsa, en av grundarna av fackföreningsrörelsen So - li da ritet och sedermera Polens president , visas på det ta frimärke från I bakgrunden syns silhuetten av Le nin varvet i Gdansk, och det var där fackföreningsrörelsen So li daritet startades i samband med den omfattande strejken Lech Wałęsa tilldelades Nobels fredspris 1983, men han vågade inte personligen resa till Oslo för att ta emot det av rädsla för repressalier från den kommunistiska regimen. Hans hustru mottog det därför i hans ställe 6 NORDISK FILATELI September 2016

2 D en sovjetiske diktatorn Josef Stalin hade redan i juni 1944 tagit det för s - ta steget i riktning mot ett kom - munistiskt Polen, genom att upprätta den så kallade Lub - lin regeringen, bestående av ett antal polska kommunister som levt i exil i Sovjet. Det var denna regering, och inte exilregeringen i London, som USA och Storbritannien er - kände som Polens regering vid Jaltakonferensen Detta var en eftergift åt Sta - lin som skulle få ödesdigra kon - sekvenser för befolkningen i Po len. Den kommunistiska terrorn inleddes redan innan andra världskrigets slut, med att hun - dratusentals polacker som uppfattades som potentiella fiender till kommunismen, deporterades till Gulag eller mördades. Den polska säkerhetstjän - sten, som var direkt under - ställd den sovjetiska säkerhets - tjänsten NKVD (vars huvud - uppgift var att mörda kommunismens fiender), gick mycket hårt fram och troligtvis försvann en miljon polacker fram till De fria val som det polska folket först utlovats av Stalin uteblev, och ersattes av manipulerade folkomröstningar där det polska kommunistpartiet framstod som helt dominerande. De kommunister som förespråkade en mildare och mer medmänsklig politik rensades ut till förmån för hårdföra stalinister. Kom - munistpolitikern Bo - le sław Bierut, som var Polens president och därefter premiärminister och generalsekreterare i det polska kommunistpartiet, drev en stalinistisk politik som gick ut på att förstatliga den polska industrin och näringslivet. All opposition slogs ner med mycket brutala metoder från statsmaktens sida. Ekonomin körd i botten Efter andra världskriget låg de flesta polska städerna helt i rui ner, och det dröjde decennier innan de var återuppbyggda, och det var det polska folket som fick stå för kostnaderna. Sta lin lät nämligen inte Po - len och de andra sovjetdominerade länderna i öst ta emot eko - nomiska medel från USA genom den så kallade Marshall - pla nen, som fick sitt namn efter USA:s dåvarande utrikesminister Geor ge C. Marshall. Genom denna plan, som bestod av lån och bidrag, ville USA medverka till att bygga Bakgrundsbilden: Detta är en av ingångarna till det stora skepps - varvet i Gdansk, som fram till kommunismens fall hette Lenin var - vet. Under den kommunistiska tiden var varvet en av Polens stör - sta arbetsplatser, men efter de stora nedskärningarna under 1990-talet minskades arbetsstyrkan betydligt, och idag finns det bara en mindre varvsverksamhet kvar på det stora området. Det var på Leninvarvet som fackföreningsrörelsen Solidaritet bildades 1980, och inne på varvsområdet finns ett museum tillägnat Solidaritet och dess betydelse för kommunismens fall i Polen. NORDISK FILATELI September

3 T.v.: Den polske kommunistledaren Bolesław Bierut ( ) visas på detta frimärke från Bierut gick tidigt med i kommunistpartiet, och under andra världskriget var han en ledande kraft bakom motståndet mot den nazistiska ockupationsmakten i Polen. Efter kriget blev han generalsekreterare i det polska kommunistpartiet, och fram till sin död i Moskva 1956 var han partichef. Han var Polens president , samt landets premiärminister Han bedrev en hårdför stalinistisk politik med terror och mord mot de polacker som uppfattades som regimens fiender. T.h.: Detta polska frimärke från 1950 gavs ut för att uppmärksamma det mödosamma arbetet med att återuppbygga War - szawa efter förstörelsen under andra världs kriget. Vid krigsslutet 1945 var Warszawa mer eller mindre jämnat med marken, liksom flertalet av Polens andra städer. Eftersom Stalin nekade Polen att ta emot bidrag från den amerikanska Marshallhjälpen, blev det en ytterst kostsam historia för det polska folket. Detta var en viktig orsak till varför den polska ekonomin såg ut som den gjorde under senare delen av 1900-talet. upp det krigshärjade Europa, och den var en bidragande orsak till Västeuropas ekonomiska försprång jämfört med Öst - europa under efterkrigstiden. Det ekonomiska underskottet som kom att prägla den pol - ska ekonomin fram till ta let, hade sin yttersta bakgrund i de enorma kostnader som uppstod i och med åter - uppbyggnaden av det polska samhället efter andra världs - kriget. Missnöjet mot det kommunistiska styret och den ekonomiska politiken var omfattande i Polen, och vid flera tillfällen gjorde befolkningen revolt mot systemet, händelser som tystades ner av regimen. En så dan utspelades i sta den Poz nan 1956, då befolkningen demonstrerade för bättre ekonomiska villkor samt att Polen skulle demokratiseras. Kom - mu nistregimen satte in strids - vagnar mot demonstranterna, och ett 80-tal personer dog när ningar, även att kommunistregimen skulle visa upp en mer medmänsklig sida. Större delen av den polska befolkningen stod enad bakom arbetarnas krav, och det fanns ett stort folkligt stöd för en uppluckring av det kommunistiska diktaturstyret, där censur och förföljelser av politiska motståndare var en del av vardagen. Valfrihet och mänskliga rät - tigheter var ingenting som kännetecknade den kommunistiska regimen i Polen, lika lite som i de övriga sovjetiska lydstaterna! Mer än personer samlades utanför Leninvarvet i au gusti 1980 för att visa varvs - arbetarna sitt stöd, och det dröj de inte länge förrän befolkningen runt om i Polen höjde sina röster för att regimen skul - le ge efter för arbetarnas krav. Elektrikern som blev ledare En drivande kraft i varvsarbemilitären sköt rakt in i folkmas - san. Strejker och demonstrationer mot regimen, hörde alltså inte till ovanligheten i det kommunistiska Polen. Arbetarna krävde bättre villkor I augusti 1980 inledde varvs - arbetarna vid det jättelika Le - ninvarvet i den nordpolska sta den Gdansk en omfattande strejk, som skulle komma att få stora konsekvenser för den kommunistiska regimen, inte bara i Polen utan i hela östblocket. Det är ingen överdrift att på stå att strejken som inleddes i Gdansk 1980, och sedan spred sig till andra polska fab - riker och företag, innebar början till slutet på det kommunistiska styret i Östeuropa. Arbetarna på Leninvarvet krävde, förutom högre löner, för bättrade pensionsvillkor och möjlighet att bilda fackföre- T.v.: I augusti 1944 bestämde sig den polska hemmaarmén för att befria Warszawa innan Röda armén intog staden. Denna händelse som har gått till historien som Warszawaupproret (inte att blanda ihop med upproret i det judiska ghettot 1943) slutade med att tyskarna massakrerade tiotusentals polacker. Detta samtidigt som Stalin valde att avstanna offensiven och inte komma motståndsrörelsen till undsättning. Den polska hemmaarmén hade nämligen ingen plats att fylla i det kommunistiska Polen som Stalin planerat för. Frimärket har getts ut 1965 till 20-årsminnet av Warszawas befrielse. T.h.: Polen drabbades hårt av andra världs - kri gets vedervärdigheter. Landet delades upp mellan Nazityskland och Sovjetunionen i september 1939 i enlighet med ett hemligt tillägg i Molotov Ribbentrop-pakten. Båda si dor gjorde sig skyldiga till krigsförbrytelser, men det var efter att Nazityskland ockuperat hela Polen 1941 som de värsta brotten begicks. I östra Polen lät den sovjetiska säkerhetstjänsten (NKVD) mörda tusentals polacker. Frimärket gavs ut av Polen 1990 som en hyllning till de mer än polska officerare som mördades av NKVD i Katyn - skogen NORDISK FILATELI September 2016

4 T.v.: Prästen Jerzy Popiełuszko ( ), som visas på detta polska frimärke från 2009, engagerade sig i Solidaritet och var ett starkt stöd för arbetarna under strejken I oktober 1984 greps han av tre agen ter från den hemliga polska polisen, och några dagar senare återfanns hans kropp i floden Wisła. Mordet ledde till en folkstorm i Polen, men mördarna släpptes fria i brist på bevis. Jerzy Popiełuszko saligförklarades av Vatikanen 2010, och processen för att kanonisera (helgonförklara) den mördade prästen inleddes T.h.: Höjdpunkten för den katolska kyrkan i Polen un der kommunisttiden var när den polske teologen och författaren Karol Józef Wojtyła valdes till påve 1978, under namnet Johannes Paulus II. Under sitt besök i Polen 1979 möttes han av miljoner troende polacker som ville visa sin vördnad. Mot denna folkstorm kunde inte kommunistpartiet gärna agera. Bilden till höger på frimärket är tagen under påvens besök i Polen Johannes Paulus II spelade en viktig symbolisk roll för polackerna i kampen för frihet från det kommunistiska förtrycket! Frimärket gavs ut tarnas sammanslutning 1980 var elektrikern Lech Wałęsa (f. 1943), som senare skulle komma att bli det demokratiska Polens president ( ). Arbe - tarna på Leninvarvet utsåg den karismatiske och populäre Wałęsa till ledare för den strejkkommitté som förde arbetarnas talan mot regimen, ett upp - drag som han hade tidigare erfarenhet av. Wałęsa som anställts som elektriker vid varvet 1967, hade nämligen varit en av kommitténs ledare vid den strejk som utbröt i Gdynia och Gdansk i december 1970, en strejk som slutade i ett blodbad. Han var med andra ord väl insatt i vilka metoder som den kommuni - stiska statsmakten kunde använda sig av för att slå ner mot - stånd. Händelserna 1970 hade sin de, men mindre blodiga aktioner, skedde samtidigt på and - ra platser i Gdansk och Gdy - nia. Militärens brutala ingripan - de i december 1970 kostade enligt de officiella siffrorna 45 män niskor livet. Troligtvis var dödstalet betydligt högre än så! Den hemliga polisen Lech Wałęsa, likt tusentals and ra vanliga människor runt om i Polen som vågat kräva förändring, fick personligen känna på regimens maktutövning. I det kommunistiska Polen sked de denna maktutövning mot privatpersoner främst geupprinnelse i att befolkningen var missnöjd med det polska kommunistpartiets ekonomiska politik. Landets ekonomi var körd i botten samtidigt som livsmedelspriserna steg och lev - nadsstandarden sjönk. Befolk - ningen i de nordpolska städerna vädrade sitt missnöje öppet, och de polska arbetarna, däri - bland de på Leninvarvet, slöt upp och gick i strejk. Utanför en av ingångarna till Leninvarvet, på den plats som idag kallas Solidaritets - tor get, och där det finns ett monument till minne av offren, öppnade militären eld mot de strejkande arbetarna. Lik nan - Denna polska frimärksutgåva från 2006 visar upproret i den polska staden Poznan 1956, som slutade i ett blodbad. Revolten började med en lugn demonstration där det ställdes krav på bättre arbetsvillkor och höjda löner. Demonstranterna ville också se reformer i demokratisk riktning. När regimen satte in militär och säkerhets - tjänst för att få slut på protesterna, steg missnöjet och flera byggnader stormades av den uppretande folkmassan. Militären öppnade eld mot demonstranterna och ett 80-tal av dem blev ihjälskjutna under denna tragiska händelse. NORDISK FILATELI September

5 Fackföreningsrörelsen Solidaritet lyfts fram på detta polska frimärke från Året innan föll den kommunistiska regimen i Polen, och Solidaritet var en av de viktigaste bidragande krafterna bakom fallet. Landet hade styrts som en kommunistisk diktatur sedan andra världskrigets slutskede, och regimens terror mot befolkningen var omfattande under årtiondet efter kriget. Precis som i de baltiska staterna pågick även i Polen en väpnad kamp mot den kommunistiska regimen som var kontrollerad från Moskva. Denna kamp pågick till början av 1950-talet då motståndet hade krossats. tryckt kyrkan i Polen sedan andra världskrigets slut Efter att kommunisterna, under Sovjetunionens kontroll, tagit mak ten i Polen fängslades, deporterades eller mördades en stor del av det polska prästerskapet. Statsmakten i Polen lyckades dock aldrig med sin mål - sättning att radera ut kristendomen från befolkningens medvetande. För många polacker kom katolska kyrkan istället att symbolisera en motpol till det kommunistiska förtrycket. Kommunismens fall Det styrande kommunistpartiet (Polska förenade arbetarpartiet PZPR), som varit det enda tillåtna partiet i Polen sedan 1948, hade 1980 inga tankar på att överge makten till folket, och dessutom ställde Sov - jetunionen krav på den pol ska kommunistregimen att de snarast skulle sätta ner foten mot medborgarrättsrörelsen och Soli daritet. Annars hotade en sovjetisk invasion! Ledaren för det polska kommunistpartiet Edward Gierek ( ), som hade arbetat för att göra Polen mindre beroende av Sovjet, samt gått in för en mer avspänd politik gentemot västmakterna, tvingades av gå i samband med strejken Han ersattes 1981 med den hårdföre generalen Woj - ciech Jaruzelski, som tidigare bland annat varit chef för den polska generalstaben samt innom den hemliga polisens terrorsystem. Den hemliga polska polisen, Słužba Bezpieczeństwa, förkor - tat SB, grun dades 1956, och dess kontroll av medborgarna genom ett vida spritt angiverisystem var omfattande och genomsyrade hela samhällssys - te met. De medborgare som identifierats som fiender till den pol - ska kommuniststaten utsattes för exempelvis tortyr, fängelse - straff, övervakning och arbets - förbud, det vill säga på tvingad arbetslöshet. SB drog sig inte heller för att mörda sina offer, vilket dock blev alltmer ovanligt i slutet av det kommunistiska styret. Lech Wałęsa hade genom sitt engagemang i strejken 1970 dra git SB:s blickar till sig. Ge - nom sitt samröre med underjordiska antikommunistiska or - ganisationer som verkade för mänskliga rättigheter och arbetarnas rätt att bilda fria fack - föreningar, hade Lech Wałęsa utmärkt sig som en fiende till staten. Han utsattes för täta ar resteringar och trakasserier - na kulminerade 1976, då han först blev av med sitt arbete på Leninvarvet på grund av sitt fackliga engagemang, och sedan fängslad. Arbetarna på Leninvarvet glömde dock inte bort honom och hans kämpaglöd, och när strejken drog igång 1980, var det alltså inte så konstigt att de utsåg den frisläppte Lech Wałęsa som sin företrädare. Solidaritet Kommunistregimen gjorde i augusti 1980 allt i sin makt för att få slut på strejken som hotade lamslå hela den polska industrin, men inte ens närvaro av polis och militär kunde lugna situationen. I och med att strejken spred sig och backades upp av i stort sett hela befolkningen, tvingades till slut kommunistregimen att gå med på arbetarnas krav. I september 1980 bildade Lech Wałęsa, tillsammans med de andra drivande krafterna bakom strejken, fackföreningen Solidaritet, som därmed var den första fria fackföreningen i det kommunistiska Östeuropa. Rörelsen vann snabbt anhängare, och inom ett år samlade Solidaritet närmare tio miljoner medlemmar i Polen. Även katolska kyrkan ställde sig helhjärtat bakom arbetarnas krav under strejken 1980, vilket inte var så konstigt med tanke på att den kommunistiska regimen hade för - Frimärksutgivningen i det kommunistiska Polen, liksom i de övriga länderna i det sovjetiskt dominerade Östeuropa, präglades inledningsvis av kommunistiska propagandautgåvor. Detta tonades efterhand ned till förmån för utgåvor som illustrerade både kultur, historia och idrott m.m. Detta polska frimärke från 1985 som föreställer segelfartyget ORP Iskra, är gravören Piotr Naszarkowskis första frimärksgravyr för Polen. Naszarkowski har graverat svenska frimärken sedan NORDISK FILATELI September 2016

6 nehaft posten som försvarsminister. Wojciech Jaruzelski införde undantagstillstånd i december 1981, och kommenderade ut mi litären på gatorna. Kommu - nistpartiet återtog därigenom sin maktposition. Tusentals anhängare till Solidaritet greps och fängslades, däribland Lech Wałęsa, som släpptes efter ett knappt år i fängelse. Många andra medlemmar i fackföreningen satt fängslade ända fram till 1986, då de sista politiska fångarna släpptes. Solidaritet förbjöds och detta förbud varade fram till 1989, samma år som kommunismen föll i Polen. Regimen öppnade i början av 1989 upp för samtal med företrädare för Solidaritet och krafter som verkade för demokrati. Fria val utlystes men från kom munistpartiets si da slog man fast att det var kommuni - sterna som skulle inneha den främ sta makt positionen i det politiska system som skulle efterfölja valet. Så blev inte fallet! Solidari - tet vann en jordskredsseger och kommunistpartiet förpassades till den politiska periferin. En viktig anledning till att denna situation uppkom, var att Sov jetunionen inte längre backade upp det polska kommunistpartiet med militära maktmedel. Istället bildades den första icke-kommunistiska regeringen sedan andra världs - kriget krigets slut, med solidaritetsaktivisten Tadeusz Ma - zo wiecki ( ) som premiärminister. och där fortsatte som gravör för bland annat den svenska posten. Det första polska fri - märket som Słania graverade gavs ut 1950 i samband med fredskongressen, och förställer en arbetare med slägga och en vit fredsduva. Słania graverade endast en liten del på detta frimärke, och därför finns hans namn inte på det. Efter kommunismens fall gra verade Słania återigen fri - märken för Polen. Även gravören Piotr Naszar - kowski (f. 1952) graverade fri - märken för sitt hemland Po - lens räkning under kommunisttiden. Naszarkowski, som ni kan läsa mer om i en artikel skriven av Peter Larsson, och som finns på Nordisk Filatelis hemsida (se under Red. och artiklar ), graverade sitt första polska frimärke 1985, och det finns med som illustration på föregående sida. Naszarkowskis första grave - rade svenska frimärke gavs ut Detta monument är tillägnat alla de varvsarbetare och civila som sköts ihjäl av den polska militären under strejken Det finns på Frihets - torget precis utanför varvet i Gdansk. Monumentet restes 1981, och det var Solidaritet som drev igenom kravet på att ett monument skulle resas till minne av den fruktansvärda massakern. Den infällda bilden visar en detalj från monumentet. Även i Gdynia finns ett monument föreställande ett gigantisk kors, som hyllar offren från massakern Frimärksutgivningen Den polska frimärksutgivningen under kommunisttiden var relativt omfattande, vilket inte var ovanligt för länderna i Östeuropa. Motiven va - rierade från kommunistisk pro - paganda till kultur, natur och historia. Gravören Czesław Słania ( ) graverade ett femtiotal polska frimärken innan han flyttade till Sverige 1956, NORDISK FILATELI September