Fågeldagbok. Årsalmanacka för egna noteringar. Dan Zetterström Mats Ottosson. Bonnier Fakta

Transkript

1 Fågeldagbok 2013 Årsalmanaka för egna noteringar Dan Zetterström Mats Ottosson Bonnier Fakta

2 Ett år med fåglar På pappret börjar året den första januari. Men det är inte riktigt nyår förrän de första vårfåglarna kommer. Att plötsligt se sånglärkan hänga från sin osynliga tråd i himlen oh veva, veva, veva sig sjungande uppåt är bättre än alla nyårsfyrverkerier. Ja, med sånglärkan börjar året. Nåja, det där är vår personliga åsikt, var oh en får ha sin egen tideräkning. Men en sak kan nog de flesta instämma i året är inte bara en räka datum som mekaniskt bokas av kalenderblad för kalenderblad. Året är väder oh vind, liv oh lust, årstider som kommer oh går. Oh det finns inga andra som symboliserar detta bättre än fåglarna de markerar växlingarna oh levandegör kalenderåret. Fågelbordets besökare oh sidensvansarna i rönnen håller oss sällskap genom vintern. Vårens framskridande kan mätas i hur den ena flyttfågeln efter den andra anmäler sig till tjänstgöring. Sommaren fylls av nykläkta ungfåglar. Hösten är uppbrottstid; miljoner näbbar pekar söderut. Vintern är stillhet oh återseendets glädje vid fågelmatningen: Titta där är domherrarna igen! Så läggs ännu ett år till handlingarna. Men vänta bara, snart hänger sånglärkan där i sin tråd oh sjunger sig uppåt igen. Inget är sig likt, oh allt är sig likt. Fågeldagbok 2013 bejakar helt enkelt denna naturliga koppling mellan fåglarnas närvaro oh årets gång.

3 Låt er inte luras av det begränsade formatet. Boken är en offee table-bok i ordets bästa betydelse. En bok man har nära sig i vardagen: vid kaffebordet, i köksfönstret eller i hand väskan. Det är i alla fall så vi vill se den. Nu har vi gjort vårt: illustrerat oh skrivit. Nu är det er tur. Boken är ju i allt väsentligt fortfarande oskriven. Den som vill sätta varje dags väder på pränt hittar högst upp vid varje datum ett utrymme för dagens temperatur samt fem små symboler för soligt, mulet, regnigt, snöigt respektive dimmigt. Ringa in den symbol som passar bäst. Men framför allt väntar boken på era dagboksantekningar. Den som håller i pennan bestämmer förstås själv om det ska föras bok över vardagens små oh stora händelser eller över vilka fågelarter man sett. Ibland är det förresten samma sak.

4

5 Januari Året börjar lugnt. Dagarna blir visserligen längre för varje kalenderblad som bläddras fram, men det är långt till vårens yttre oh inre hetta. Fågellivet går på sparlåga i vinterkylan oh alla extravaganser är nedtonade. Kärleksliv? Glöm det. Stora som små är upptagna med att överleva. Varfågeln (bilden) tar sig an vinterns utmaning med skarpa ögon oh stillsamt tålamod. Från sin trädtopp spanar den efter en oförsiktig rörelse en sork kan upptäkas på 250 meters håll. Kring fågelborden är det livligare. Där finns fröer i ett överflöd som blåmesar, grönfinkar oh gulsparvar annars bara kan drömma om. Det gäller att förse sig, har man maten klarar man kylan. Alla stannfåglar har sin speiella strategi för att hitta föda under vintern. Till dem som klarar sig bäst hör flexibla födgenier som kråkfåglar, måsar oh trutar. Om maten kommer från växtriket eller djurriket spelar mindre roll för dem: allt lassas ner med samma friska aptit. Mesarna är en motsvarighet bland småfåglarna. I somras levde de på insekter, nu tar de för sig av hela fågelbordets kostirkel: från solrosfrön oh talgbollar till den gångna julens skinksvål.

6 TISDAG Nyårsdagen VECKA ONSDAG Svea 3 TORSDAG Alfred, Alfrida NÖTSKRIKA I höstas flög nötskrikan i skytteltrafik till närmaste ek oh hämtade krävan full av ekollon ett halvdussin per vända. Dessa gömdes i skogen oh utgör nu fågelns viktigaste vinterföda. Men ibland sviker minnet, oh ett ollon blir kvar under mossan. Ser man en liten ek mitt inne i skogen är det säkert en hamstrande nötskrika som planterat den.

7 Trettondedagsafton Trettondedag jul Januari FREDAG Rut LÖRDAG Hanna, Hannele SÖNDAG Kasper, Melker, Baltsar Kråktoppen Vilken är Sveriges vanligaste kråkfågel? Kråka, kaja oh skata trivs nära oss oh syns ständigt, de flesta skulle nog gissa på någon av dessa tre. Men man lurar sig. Nummer ett är nötskrikan, som lever ett undanskymt liv i skogen oh därför undgår sina släktingars kändisskap. Så här ser topplistan ut enligt Fåglarna i Sverige antal oh förekomst (Sveriges ornitologiska förening, 2012). Siffran anger antal häkande par: Nötskrika Skata Kaja Kråka Lavskrika Råka Korp Nötkråka

8 VECKA 2 7 MÅNDAG August, Augusta 8 9 TISDAG Erland ONSDAG Gunnar, Gunder 10 TORSDAG Sigurd, Sigbritt STÖRRE HACKSPETT Bästa känneteknet är de stora vita skulderfläkarna.

9 Januari FREDAG Jan, Jannike LÖRDAG Frideborg, Fridolf SÖNDAG Knut Spettar oh kottar Större hakspetten är allkonstnären bland spettarna. Den trivs i alla slags skogar oh äter det mesta som serveras, men vintertid framför allt tall- oh granfrön. Kotten kilas fast i en utvald barkspringa, sedan pangar spetten på motfjälls tills fröna är uppätna oh kottefjällen spretar åt alla håll. Under en sådan hakspettssmedja kan det ligga kottskrov i drivor. Dåliga kott-år kan leda till massutvandring. En större hakspett som ringmärkts i Sverige flög en sådan vinter ända till Italien.

10 VECKA 3 14 MÅNDAG Felix, Feliia TISDAG Laura, Lorentz ONSDAG Hjalmar, Helmer 17 TORSDAG Anton, Tony Steglits Färggrann som en burfågel letar steglitsen efter sin favoritföda: kardborrefrön.

11 Januari FREDAG Hilda, Hildur LÖRDAG Henrik SÖNDAG Fabian, Sebastian Naturens egen fröblandning Finkar är speialister på att äta frön, oh näbbformen speglar vilket slags frö varje art finslipats för. Steglitsens spetsiga näbb är till exempel perfekt för att pilla frön ur kardborrarnas fröställningar. Här är några svenska finkars vintertida fröfavoriter: Steglits: kardborre, tistel Vinterhämpling: gråbo Grönfink: nypon Gråsiska: björk Grönsiska: al Stenknäk: körsbär, slån, hägg Domherre: lönn, ask Mindre korsnäbb: gran Större korsnäbb: tall Tallbit: rönn

12 VECKA 4 21 MÅNDAG Agnes, Agneta TISDAG Vinent, Viktor ONSDAG Frej, Freja 24 TORSDAG Erika

13 Januari FREDAG Paul, Pål LÖRDAG Bodil, Boel SÖNDAG Göte, Göta folkräkning Sista helgen i januari hålls den årliga räkningen av Vinterfåglar inpå knuten. Sveriges ornitologiska förening håller i tyglarna oh svenskar räknar allt som rör sig kring sina fågelbord. Den sammanlagda topplistan för åren ser ut såhär: 1. Talgoxe (etta alla år!) 2. Pilfink 3. Blåmes 4. Grönfink 5. Gulsparv 6. Skata 7. Domherre 8. Koltrast 9. Kaja 10. Gråsparv GRÖNFINK Fågelbordets nummer fyra.

14 VECKA 5 28 MÅNDAG Karl, Karla TISDAG Diana ONSDAG Gunilla, Gunhild 31 TORSDAG Ivar, Joar

15 Gästerna kring fågelbordet Att vintermata är bästa sättet att börja bekanta sig med fåglar. Arterna är lagom få oh låter sig beskådas på nära håll från ett välplaerat fönster. Januari Bergfink Stannar till på väg mot sydligare breddgraders bokollon. Blåmes Trots sin ringa storlek en av fågelbordets tuffaste. Domherre Hanen lyser röd på fågelbordet, honan är inte så färgstark. Talgoxe Sveriges vanligaste fågelbordsart. Nötväka Fröerna yr kring fågelbordets attakbesökare nummer ett. Gråsiska Kommer flokvis ena vekan, är försvunnen nästa. Vinterbuffé för bevingade besökare Vill man loka många arter ska man servera blandad kost. Använd din fantasi oh det som blir över i köket (det var så det upptäktes att stjärtmesar gillar pepparkaksdeg). Här några säkra tips. Hampfrö: mesar, gråsparv, pilfink, bofink, bergfink, domherre, grönfink Solrosfrö: talgoxe, nötväka, domherre, grönfink Havre: gråsparv oh gulsparv Jordnötter, osaltade: mesar, nötväka, siskor Talg, ister, kokosfett: större hakspett, skata, blåmes, talgoxe, trädkrypare Äpplen: trastar

16

17 April Nu öppnas de södra slussportarna oh vårvärme oh flyttfåglar strömmar in över landet. April är en storslagen flyttmånad. Tittar man mot himlen är hansen stor att man ser flokar av sparvar oh finkar, duvor oh trastar, gäss oh tranor. Samma sak är det vid havsstranden: band efter band av ejdrar oh andra sjöfåglar stryker tätt över vattenytan. Hormonstormarna skikar andra budskap okså: Till tranorna: Dansa! Till den sällsynta vitryggiga hakspetten (bilden) oh dess släktingar: Trumma! Till en rad andra arter: Sjung! På promenaderna hör man hur den ena stämman efter den andra ansluter till fågelkören. April är en bra tid för att börja lära sig de olika arternas sång. De har inte hunnit bli fler än att de hjälpligt kan hanteras, oh eftersom löven ännu inte slagit ut har man vissa hanser att få se den som sjunger, vilket ökar hansen att kunna prika in rätt art. Man väljer lämpligtvis en handfull arter som sjunger just nu till exempel bofink, rödhake, taltrast, koltrast, talgoxe, blåmes, gulsparv oh grönfink lyssnar in sig på en fågelskiva oh går sedan ut oh jämför med verkligheten. Det är en skön tillfredsställelse att märka hur fågelkören art för art förvandlas från en namnlös ljudmatta till igenkännbara oh bekanta röster.

18 VECKA 14 Annandag påsk 1 MÅNDAG Harald, Hervor TISDAG Gudmund, Ingemund 2 3 ONSDAG Ferdinand, Nanna 4 TORSDAG Marianne, Marlene

19 5 6 7 April FREDAG Irene, Irja LÖRDAG Vilhelm, William SÖNDAG Irma, Irmelin SÄDESÄRLA. Lätt att känna igen på den gråsvarta dräkten oh den vippande stjärten. Sädesärlan är punktlig Sädesärlan är ett lika troget som välkommet vårteken. Till Skåne kommer den redan i slutet av mars eller i månadsskiftet mars april. I Mälardalen brukar det vara dags denna veka, framåt mitten av månaden har sädesärlan hunnit upp till Jämtland oh mot slutet av april även till de nordligaste delarna av landet. Sädesärlan är med sin punktlighet ett utmärkt exempel på en datumflyttare, det vill säga en flyttfågel som lämnar sina övervintringsplatser när den inre klokan säger att det är dags. Motsatsen väderflyttarna struntar i almanakan, de ger sig av norrut när vädret är tjänligt, oh deras ankomsttid varierar därför från år till år. Väderflyttarna är oftast fåglar som övervintrar på nära håll i norra Europa, exempelvis sånglärkor oh tofsvipor.

20 VECKA 15 8 MÅNDAG Nadja, Tanja 9 10 TISDAG Otto, Ottilia ONSDAG Ingvar, Ingvor 11 TORSDAG Ulf, Ylva

21 April FREDAG Liv LÖRDAG Artur, Douglas SÖNDAG Tiburtius Sveriges nationalfågel Det var i en läsaromröstning i Dagens Nyheter år 1962 som svenska folket gjorde sitt val oh korade koltrasten till sin nationalfågel. Även om både den sotsvarta hanen oh den bruna honan har sin yttre skönhet, så är det nog sången som väker de starkaste känslorna. Det melodiska vemodet träffar en öm punkt inom många lyssnare. Som allra vakrast klingar den under vårkvällarna, när koltrasthanen sjunger in skymningen från en trädtopp eller tvantenn långt efter att de flesta andra fågelröster tystnat. KOLTRAST. Hanen är vakert svart med klargul näbb oh ögonring.

22 VECKA MÅNDAG Olivia, Oliver TISDAG Patrik, Patriia ONSDAG Elias, Elis 18 TORSDAG Valdemar, Volmar ORRE. Tupparnas bubblande spel kan höras vida omkring så här års.

23 April FREDAG Olaus, Ola LÖRDAG Amalia, Amelie, Emelie SÖNDAG Anneli, Annika Stridstuppar I gryningen anänder orrtupparna till spelplatsen oh intar sina positioner, var oh en i sitt lilla område. De kråmar upp sig, breder ut de lyrformade stjärtarna, hänger med vingarna oh blänger under blodröda ögonkammar. Om någon kliver över den osynliga gränsen blir det tuppfäktning på riktigt. Över hela spelplatsen ligger en ljudmatta av kraftiga blåsljud oh bubblande kutter. Allt handlar förstås om att imponera på hönorna, som brukar dyka upp i slutet av månaden. Då blir det extra fart i spelet. En lykad tupp kan få para sig med alla hönorna, medan de andra blir utan helt oh hållet.

24 VECKA MÅNDAG Allan, Glenn TISDAG Georg, Göran ONSDAG Vega 25 TORSDAG Markus MORKULLA. Den brunspräkliga färgen ger ett perfekt kamouflage.

25 April FREDAG Teresia, Terese LÖRDAG Engelbrekt SÖNDAG Ture, Tyra Morkullan flyger i skymningen De tystlåtna skogsvanorna oh den perfekta skyddsfärgen gör morkullan osynlig under större delen av året. Men det finns ett undantag: på våren när hanarna flyger sina fasta kvällsrutter över trädtopparna, om oh om igen. Oftast uppmärksammar man lätet först, det skarpa pissp hörs på långt håll, först på närmare håll hör man att det varvas med ett läderknarrigt: oårt oårt. Så har man den plötsligt rakt ovanför sig med långsamma vingslag ror den genom lufthavet. Mötet blir kort, men står man kvar är det myket möjligt att den kommer tillbaka igen på nästa varv.

26 VECKA MÅNDAG Tyko Valborgsmässoafton 30 TISDAG Mariana vårens budbärare Det majestätiska vingspannet, det rullande, klangfulla trumpetandet oh ankomsten kring vårdagjämningen gör tranan till en stark symbol för ljusnande tider. I vissa delar av landet (till exempel i sydöstra Småland) firas fortfarande Trandagen den 25 mars.