Finsk historisk syn på Laestadius och laestadianismen
|
|
- Isak Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Finsk historisk syn på Laestadius och laestadianismen Hannu Mustakallio Hannu Mustakallio, f. 1951, TD i Finlands och Skandinaviens kyrkohistoria, Helsingfors universitet 1983; docent i Finlands och Skandinaviens kyrkohistoria, Helsingfors universitet 1984, Uleåborgs universitet 1996; professor i kyrkohistoria vid Joensuu universitet , vid Östra Finlands universitet sedan Abstract Finland and the Finnish language influenced the Swedish clergyman Lars Levi Laestadius ( ) and the revival movement named after him, Laestadianism, despite the fact that Laestadius himself seldom visited Finland. This article uses examples from historians and Church historians to show the importance of Finnish influences on Laestadianism both in theological and political matters. Particularly strong influences on Læstadius were a new understanding of Lutheranism and fears connected to foreign policy in a time of nation building. Key words: Laestadianism, Lutheranism, nation building, foreign policy 64 Lars Levi Laestadius ( ) var en ytterst mångsidig man: språkvetare, botanist, etnolog, filosof, teolog och präst. Det finns mycket litteratur om själva Laestadius men ännu mycket mera om laestadianismen eller den laestadianska rörelsen, dess skeden och inflytande särskilt i de nordiska länderna och Amerika. 1 Jag försöker i det följande med några drag visa vilken roll framför allt Finland och det finska språket spelat för Laestadius och den laestadianska rörelsen. Jag kommer att vidröra endast det mest centrala för ämnet och lämna bort många intressanta frågor, t.ex. frågan om det samiska inflytandet på Laestadius verksamhet. Vidare ska jag föreställa kort hur Laestadius och laestadianismen har mottagits i den finska kyrkan. Jag vill också ge några exempel på hur man skildrat Laestadius
2 liv och gärning i Finland i några allmänna biografiska uppslagsverk och under några jubileumsår fram till början av 2000-talet. Jag frågar vem som har intresserat sig för Laestadius och vad man har skrivit om honom. Hela tiden vill jag närma mig ämnet som (kyrko)historiker eller fråga vad man kan veta om Laestadius på grund av ett urval av kyrkohistoriska eller historiska framställningar. Svensk man bland den finskspråkiga befolkningen Grundfaktum för Lars Levi Laestadius börd är att han var en svensk man vars släkt hade några samiska men inga finska rötter. Tornedalen där väckelsen uppstod i mitten av 1840-talet hörde till Sverige vad beträffar både den världsliga och den kyrkliga administrationen. Men den laestadianska väckelsen föddes bland den finskspråkiga befolkningen i området på grund av den långa svensk-finska kyrkliga traditionen. Trots det stora riksskiftet år 1810 som hade delat de gamla gemensamma församlingarna, riktades de ekonomiska och kulturella förbindelserna av Tornedalen till stor del till Finland. 2 Laestadius själv predikade inte på den finska sidan av riksgränsen efter 1848 då han gjorde det i Muonio (Muonioniska) kyrka vilket ledde till en anmärkning till kyrkoherden i Muonio. Invånarna på den finska sidan kunde dock komma till Pajala kyrka för att höra på Laestadius predikningar. Den väckelse som hade börjat i Karesuando ryckte bägge sidorna av Muonio och Torne älvar med sig. På detta sätt blev den svenska prästen en stor föreningslänk för den finska befolkningen i Tornedalen. Stilen i de finskspråkiga predikningarna av Laestadius vittnar om en exceptionell språklig begåvning. Finskan var från första början väckelsens modersmål, lingua sacra för den laestadianska rörelsen. 3 Den laestadianska rörelsen en utrikespolitisk fara för storfurstendömet Finland Laestadius inverkan begränsade sig dock inte till det finskpråkiga Tornedalen. Efter hans död (1861) utbredde sig den laestadianska rörelsen under två årtionden utom till norra Sverige och norra Norge också till hela Finland, till och med över Finlands gränser till det ryska Karelen, Sankt Petersburg och Ingermanland. Laestadianismen exporterades även med nordfinska (och nordnorska) emigranter till Förenta staterna. Det är viktigt att märka att tyngdpunkten för anslutningen till den laestadianska rörelsen och verksamheten i Finland redan sedan 1870-talet har legat söder om Nordkalotten. I Sverige och i Norge har laestadianismen däremot nästan uteslutande varit ett Nordkalottfenomen. Medan den laestadianska rörelsen i Sverige nästan uteslutande hade inflytande bland den finskspråkiga befolkningen och bara fick litet fotfäste i sydligare regioner, har den i Finland berört både folk och kyrka djupt. Finskan blev det härskande språket inom den laestadianska rörelsen. Laestadius finskspråkiga predikningar har samlats och utgivits nästan uteslutande i Finland Kort efter den laestadianska väckelsens början, år 1850, fick den lutherska kyrkan i Finland sitt tredje stift med biskopssäte i Kuopio. Stiftet var mycket vidsträckt då det omfattade hela norra och östra delen av landet från Lappland till norra Karelen. 5 Den första biskopen för stiftet var Robert Valentin Frosterus ( ) som gjorde sin första visitationsresa år 1852 just till den nordvästra delen av stiftet där den av Laestadius inspirerade väckelsen hade fått fotfäste. Den laestadianska väckelsen utgjorde redan före upproret i Koutokeino i november 1852 en utrikespolitisk fara för storfurstendömet Finland och det ryska riket. Följden var att alla kyrkliga förbindelserna mellan Sverige och Finland förbjöds i en central församling, nämligen Muonio, från år 1854 till Det finska prästerskapet i Muonio fick inte tjäna de svenska grannarna vilkas egen kyrka låg på 14 mils
3 avstånd. Förbudet gällde inte relationerna till norrmännen eller andra finska församlingar som låg på den svenska gränsen. Fallet med Muonio församling är ett exempel på stängda gränser efter mitten av 1800-talet. 6 Då den laestadianska rörelsen under de följande decennierna utbredde sig till hela Kuopio stift, oroade sig stiftsledningen för den och ägnade mycket uppmärksamhet åt den under biskopsvisitationerna och synodalmötena. Man trodde ändå att den nya rörelsen under klok ledning från prästerskapet kunde befrukta kyrkans tro och liv. Men samtidigt konstaterades det att några laestadianska läror stod mot kyrkans bekännelse. Det gällde särskilt frågorna om det i Bibeln skrivna och i församlingen talade ordet, förhållandet mellan predikoämbetet och det allmänna prästadömet samt bikten. På 1880-talet var prästerskapet i Kuopio stift redan villigt att godkänna lekmännens rätt att predika. 7 Biskop Johanssons korståg mot laestadianismen Efter Frosterus fick det norra stiftet år 1884 Gustaf Johansson ( ) som sin nye biskop. Den unge och ivrige biskopen påbörjade ett direkt korståg mot den laestadianska rörelsen. Han stämplade den som en sekt som förorsakade splittring i kyrka och samhälle. Laestadius hade enligt Johansson gjort genomgripande och stora misstag. Under visitationerna i stiftet fortsatte Johansson med kritik av laestadianismen och råkade i konflikter med lokala anhängare av Laestadius. Johansson sade sig hoppas att laestadianerna med den såkallade dissenterlagen av år 1889 skulle utträda ur statskyrkan och bilda ett eget samfund. 8 I politiskt hänseende tycktes laestadianismen på 1890-talet vara ännu farligare då den fick anhängare också hos den ortodoxa befolkningen som inte officiellt kunde gå över till den lutherska kyrkan. 9 Biskop Johanssons kamp mot den laestadianska rörelsen tillspetsades i en omfattande polemisk skrift Laestadiolaisuus (den laestadianska rörelsen) som utgavs år Boken delade sig i en biografi över Laestadius, en skildring av laestadianismens utbredning i Finland och i utlandet samt en framställning av den laestadianska läran. Johansson, som tidigare hade varit professor i dogmatik, ägnade mest uppmärksamhet åt lärofrågor. Han var mycket kritisk mot de laestadianska uppfattningarna om absolutionen och församlingen. Det var en polemisk skrift som skulle visa att den laestadianska rörelsen var en irrlära och medförde splittring i moraliskt och socialt avseende. Särskilt irriterad var biskopen över att lekmännen hade höjts till en särskild ställning inom den laestadianska rörelsen. 10 Laestadianismen får hemortsrätt i den lutherska kyrkan Det norra stiftets hårda kamp mot laestadianerna var ändå slut i början av 1900-talet då Gustaf Johansson hade blivit ärkebiskop och stiftet, vars biskopssäte flyttades från Kuopio till Uleåborg, fick en ny biskop, Juho Rudolf Forsman, senare Koskimies ( ). Han gjorde från första början känt att det nu var slut med de officiella disciplinära åtgärderna mot de laestadianska prästerna som inte var så många i hans stift. Detta var en stor ändring i kyrkans officiella attityd till den laestadianska rörelsen då den inte längre var en sekt utan en inre riktning inom folkkyrkan, en väsentlig del av kyrkans och stiftets liv I den laestadianska rörelsen skedde vid sekelskiftet den första stora splittringen i gammallaestadianismen (eller östlaestadianismen), den nya väckelsen och de förstfödda (eller västlaestadianismen). Gammallaestadianismen (med centrum i Uleåborg) försvarade rörelsens tradition som hade blivit mer evangelisk än i begynnelseskedet. Den nya väckelsen framställde för sin del kritik mot denna utveckling och att man hade börjat betona medlemskapet i den laestadianska
4 församlingen på bekostnad av de innerliga upplevelserna. Enligt den behövde man en ny väckelse och ett återvändande till Laestadius. De förstfödda återigen höll fast vid auktoriteten av de förstföddas församling som hade förflyttats till de laestadianska ledarna i trakten av Jukkasjärvi och Gällivare. 12 Särskilt under och 1930-talen började man betrakta laestadianismen i Finland som en del av den äkta finska kristenheten vid sidan av de andra väckelserörelsena såsom de väckta och den evangeliska rörelsen. 13 Under laestadianismen har man sedan dess bland den allmänna opinionen i Finland menat gammallaestadianismen som är den absolut största gruppen inom rörelsen. Gammallaestadianismen hade från och med det första lantdagsvalet år 1907 fått några representanter till lantdagen, senare riksdagen men det skedde inte genom egna listor utan genom några världsliga partier, framför allt det gammalfinska eller konservativa partiet (det nationella samlingspartiet) och agrarförbundet. Vänsterpartierna socialdemokraterna och senare kommunisterna - var däremot inte tillåtna för laestadianerna. Laestadianerna fick år 1925 också en egen minister i den finska regeringen. Han var en nordfinsk bonde, Kalle Lohi, som blev social- och hälsovårdsminister. 14 Den laestadianska rörelsen fick sin slutgiltiga hemortsrätt i den finska kyrkan då dess främste präst, kyrkoherde Pekka Tapaninen ( ) från Ylitornio år 1933 valdes till kyrkomötet. Senare, år 1946 blev han den förste laestadianske prästen som assessor vid domkapitlet i Uleåborg, 1952 domprost och 1963 biskop i Uleåborg. 15 Den här utvecklingen ledde till en integrering av den laestadianska rörelsen i kyrkan. Samtidigt har förhållandet mellan folkkyrkan och den laestadianska rörelsen nästan alltid varit aktuell ända in i våra dagar. Svenskar i finska biografiska uppslagsverk Fastän Laestadius och hans viktigaste medarbetare Juhani Raattamaa ( ) var svenska medborgare har de tagits med i de nationella biografiska uppslagsverken som utgivits i Finland. Det första betydande verket av det här slaget var Kansallinen elämäkerrasto (Nationalbiografiskt lexikon) som utgavs år av Finska Historiska Samfundet och omfattade ca kortbiografier. Raattamaas liv och inverkan skildrades här av den laestadianske prästen Väinö Havas som lite tidigare (år 1927) hade utgivit verket Laestadiolaisuuden historia pääpiirteissään (Huvuddragen av den laestadianska rörelsens historia). Artikeln om Laestadius skrevs av professorn i kyrkohistoria Martti Ruuth som också för övrigt intresserade sig för väckelserörelserna men inte själv hörde till den laestadianska rörelsen. Medan Havas skildrade Raattamaas liv inifrån, genom andliga glasögon, ägnade Ruuth uppmärksamhet också åt Laestadius botaniska strävanden samt särskilt hans pastoralskrift Crapula mundi (1843) och det märkvärdiga religionsfilosofiska verket Dårhushjonet. Ruuths artikel visade att laestadianismen såsom de andra religiösa folkrörelserna hade blivit legitima föremål också i den akademiska kyrkohistoriska forskningen i Finland under 1920-talet Laestadius och Raattamaa var också med i det biografiska uppslagsverket av herdarna för den finska kyrkan Mikael Agricolasta E. W. Pakkalaan (Från Mikael Agricola till E. W. Pakkala), som utgavs år 1947 och som omfattade 69 män men bara en kvinna. Många av de skildrade gestalterna i boken var väckelsepräster eller lekmannapredikanter. Författarna var teologie doktor Aulis Zidbäck för Raattamaa och teologie doktor Martti E. Miettinen för Laestadius. Zidbäck var systematiker och Miettinen kyrkohistoriker och båda var med i den laestadianska rörelsen. Zidbäck hörde till de förstfödda, Miettinen till den nya väckelsen. Miettinen hade år 1942 disputerat med den första (och enda) delen av undersökningen Lestadiolainen heräysliike (den laestadianska väckelserörelsen) som gällde Laestadius tid. Artikeln om Laestadius präglades av den pietistiska dualismen sorglös (suruton) väckt med långa avsnitt av hans predikningar. Däremot berättade Miettinen ingenting om andra
5 dimensioner i Laestadius liv, t.ex. om de vetenskapliga eller filosofiska strävandena. Miettinen skrev till slut att Laestadius med fog kan tillräknas som en man av den finska kyrkan, till och med en av dess mest betydande män. 17 Pekka Raittila som banbrytare inom forskningen om laestadianismens historia Den mest betydande av de finska forskarna som behandlat den laestadianska väckelsen är utan tvivel kyrkohistorikern Pekka Raittila ( ), professor i kyrkohistoria vid Helsingfors universitet. Han ägnade hela sitt liv åt forskningen av laestadianismen men kunde fullborda bara en del av sina utgivningsplaner. Han var ursprungligen bibliotekarie och utgav först en Bibliographia Laestadiana i festskriften till hundraårsminnet av Laestadius död som utkom något senare än planerat, nämligen år Därefter publicerade Raittila år 1967 i serien Finska kyrkohistoriska samfundets handlingar verket Lestadiolaisuuden matrikkeli ja bibliografia, Biographia et bibliographia Laestadiana som alltjämt är ett enastående hjälpmedel vid studium av Laestadius och den laestadianska rörelsen. 18 I förordet skrev Raittila att matrikeln och bibliografin hade blivit till i samband med en undersökning om laestadianismens historia under 1800-talet. Raittila hade samlat så mycket personhistoriskt material om de laestadianska lekmannapredikanterna att det visade sig ändamålsenligt att publicera detta som en separat matrikel. Matrikeln innehöll för det första uppgifter om alla identifierade laestadianska predikanter under 1800-talet, frånsett en del av de norska. För det andra innehöll matrikeln uppgifter om laestadianska präster under 1800-talet och därjämte om sådana personer, som genom skriftlig och annan verksamhet hört till centralgestalterna inom väckelserörelsen. Av praktiska skäl hade Raittila lagt till en bibliografi över Laestadius och laestadianismen till samma band. Avsikten med den var att så noggrant som möjligt förteckna de tryckalster, som blivit till inom laestadianska kretsar intill slutet av år Materialet för bibliografin hade valts efter vissa principer med beaktande av forskningens behov. I bibliografin uppräknades först tryckta skrifter av Laestadius själv, sedan publikationer som gällde Laestadius eller laestadianismen allmänt. Vidare kom publikationer som hänförde sig till splittringarna av laestadianismen eller de olika gruppernas verksamhet. Till slut publicerades listor över laestadianska tidskrifter, sångpublikationer och brevpublikationer samt andaktslitteratur. 19 Raittila utgav en undersökning om den finska laestadianismen under 1860-talet (Lestadiolaisuus 1860-luvulla, 1976) som sin akademiska avhandling och en annan om laestadianismen i Nordamerika intill år 1885 (1982). Det material som Raittila samlat har särskilt Seppo Lohi ( ) utnyttjat sig av i sin akademiska avhandling om den laestadianska rörelsens utbredning i Finland under åren (1997) och i dess fortsättning som gäller den stora splittringen inom laestadianismen och dess bakgrund (2007). 20 Raittila skrev också många vetenskapliga och populära artiklar om laestadianismen. Han är med sin omfattande produktion alltjämt den högsta auktoriteten inom den finska forskningen om laestadianismen. Han har lagt grunden för den allmänna bilden om laestadianismen under 1900-talet och i dag. 21 Då man år 1961 firade hundraårsminnet av Laestadius död hörde Raittila till de främsta sakkunniga som presenterade Laestadius verksamhet i offentligheten Senare har Raittila givit betydande impulser till exempel till Jouko Talonen ( ) som har disputerat i kyrkohistoria om den politisk-samhälleliga profilen av laestadianismen i norra Finland under åren (1988). Talonen har också skrivit en undersökning om de förstfödda laestadianernas roll i det finska samhället (1993). 23 Han verkar nuförtiden som professor för kyrkohistoria vid Helsingfors universitet. Hannu Mustakallio ( ) har undersökt bakgrunden till, och de första skedena av den första laestadianska folkhögskolan
6 som grundades år 1923 i Ylitornio (1994). Han har även skrivit om den politik som biskoparna i det norra stiftet bedrev i förhållande till den laestadianska rörelsen intill år 1939 (2009). Han är professor i kyrkohistoria vid Östra Finlands universitet i Joensuu. 24 Laestadius i de nyaste finska och svenska nationalbiografierna Som redan på 1930-talet hör Laestadius också till samlingen av den nyaste finska nationalbiografins gestalter. Den här nationalbiografin Suomen kansallisbiografia utgavs efter intensiva förberedelser under det första tiotalet av detta århundrade. I den finska nationalbiografin har medtagits också utlänningar som haft någon inverkan på Finland, såsom Luther, Lenin och Stalin. Det är naturligt att redan denna utvidgning gör Laestadius och Raattamaas närvaro i samlingen förståelig. Artikeln om Laestadius har skrivits av Jouko Talonen. Den har med tillägg fått ett utrymme av ca tecken, alltså nästan 15 sidor. Av de kyrkliga figurerna är det bara reformatorn Mikael Agricola och den förste finske ärkebiskopen Jacob Tengström som har fått mera plats i den finska Nationalbiografin. Talonen har behandlat Laestadius mångsidigt också som vetenskapsman. 25 Artikeln ingår som förkortad översättning till Biografiskt lexikon för Finland. 26 I de nordiska motsvarigheterna har Norsk biografisk leksikon ( , ) inte någon artikel om Laestadius. Däremot ingår i Svenskt biografiskt lexikon artiklar både om släkten Laestadius, Lars Levi Laestadius och hans bröder Carl Eric och Petrus Laestadius. Artikeln om Lars Levi Laestadius skrevs på 1970-talet av filosofie doktor Olle Franzén som också har utgivit en undersökning om Laestadius som naturalhistoriker. Kännetecknande för beskrivningen av Laestadius är en stor mångsidighet. 27 Jubileumsåret 2000 Ett mycket behändigt sätt att analysera synen på Laestadius i de nordiska länderna är att följa med i vad som skedde år 2000 då tvåhundraårsminnet av hans födelse firades i Sverige, Finland och Norge. Jag nöjer mig med att plocka upp några händelser som Jouko Talonen skildrat i sin artikel i Finska kyrkohistoriska samfundets årsskrift. Talonen skriver att jubileumsåret producerade otroligt mycket allmän information och många olika seminarier om Laestadius. I Norge utkom ett frimärke av Laestadius. Tornedalens årsbok som är en tvåspråkig publikation ägnades helt och hållet åt Laestadius och laestadianismen. Tidningspressen gav mycket plats åt Laestadius och laestadianismen. Den kungliga vetenskapsakademin organiserade ett vetenskapligt symposium i Stockholm. Där behandlades Laestadius roll som botanist, utvecklare av samiska och kännare av den samiska folkkulturen. Däremot berörde man inte Laestadius roll som teolog och väckelsepredikant. I Helsingfors arrangerade några nypietistiska organisationer ett vetenskapligt symposium om Laestadius som ville markera att Laestadius var pietist i sin teologi. Domkapitlet för Uleåborgs stift arrangerade ett eget seminarium i Rovaniemi som samlade präster och företrädare för de olika laestadianska riktningarna. 69 I Sverige fick Pajala en central roll under jubileumsåret som just där öppnades av biskop Rune Backlund. Ett norskt seminarium hölls på Högskolen i Finnmark i Alta med t.ex. professor Einar Niemi och teologie doktor Sölve Anderzén som föredragshållare. Ett tvåspråkigt seminarium arrangerades också i Torneå på bred svensk-finsk basis vilket manifesterade det naturliga samarbetet över gränserna. I sin analys av jubileumsårets betydelse var Talonen ändå mycket kritisk. Han konstaterade att det inte hade producerat någon ny forskning. Man upprepade bara det som man tidigare hade vetat. Det var bara en betydande prestation som
7 Talonen ville lyfta fram. Det gällde artikelsamlingen Vekkelse og vitenskap, Lars Levi Laestadius 200 år som hade kommit till vid Universitetet i Tromsö. Denna bok recenserades utförligt i årsskriften av docent Markku Ihonen. Han tyckte att artikelsamlingen var mycket inspirerande och att Norge raskt höll på att komma till det första ledet av forskningen rörande laestadianismen. 28 Noter: 1 Kaarlo Castrén, Kiveliön suuri herättäjä Lars Levi Laestadius. Helsinki 1932; Per Boreman, Lars Levi Laestadius. En levnadsteckning. Lars Levi Laestadius och hans gärning. Festskrift till hundraårsminnet av hans död den 21 februari Red. av Per Boreman och Gustaf Dahlbäck. Stockholm 1965, ; Pekka Raittila, Lestadiolaisuuden matrikkeli ja bibliografia. Biographia et bibliographia Laestadiana. (Finska kyrkohistoriska samfundets handlingar 74). Helsinki 1967; Seppo Lohi, Sydämen kristillisyys. Lars Levi Laestadius ja lestadiolaisen herätyksen alkuvaiheet. Oulu 1989; Juha Pentikäinen & Risto Pulkkinen, Lars Levi Laestadius Yksi mies, seitsemän elämää. Helsinki Pekka Raittila, Lestadiolaisuus suomalaiskansallisena ja kirkollisena liikkeenä. Valvoja 1962 (a), 21; Tapani Vuorela, Keisarillisen Suomen senaatin kirkkopolitiikka (Opetusministeriön historia 1). Helsinki 1976, Pekka Raittila, Laestadius Suomessa. Tornedalica 1. Uppsala 1962 (b), 48-50; Hannu Mustakallio, Laestadianismen, den finskspråkiga minoriteten i norra Sverige och de finsk-svenska kyrkliga relationerna från 1890-talet till år Gränsöverskridande kyrkohistoria. De språkliga minoriteterna på Nordkalotten. (Studies on the Religious History of the North 1). Red. Daniel Lindmark. Umeå 2016, Hannu Mustakallio, Pohjoinen hiippakunta. Kuopion Oulun hiippakunnan historia Helsinki 2009, Mustakallio 2009, ; Mustakallio, Lestadiolaisuus Kuopion Oulun hiippakunnassa Teologinen Aikakauskirja 2014, Mustakallio 2009, Seppo Lohi, Pohjolan kristillisyys. Lestadiolaisuuden leviäminen Suomessa Oulu 1997; Mustakallio 2009, Hannu Mustakallio, Lestadiolaisuus valtiollisena vaarana. Venäjän sisäministeriön tiedustelu hihhulilahkon opista ja sen toiminnan laadusta vuodelta Vaikka voissa paistais? Venäjän rooli Suomessa. Juhlakirja professori Osmo Jussilalle 14. maaliskuuta Porvoo 1998, Mustakallio 2009, Mustakallio 2009, Raittila 1962a, 21-22; Raittila 1962b, 49; Raittila, Lestadiolaisuus Pohjois-Amerikassa vuoteen (Finska kyrkohistoriska samfundets handlingar 121). Loimaa 1982 (a); Pekka Raittila, Lestadiolaisuus pohjoiskalotin ilmiö & Laestadianismen et Nordkalottfenomen. Suomalaiset Jäämeren rannoilla. Finnene ved Nordishavets strender. Kveeniseminaari Rovaniemellä Kveneseminaret i Rovaniemi Red. Maija-Liisa Kalhama. Turku 1982 (b), 109, 115; Raittila, Lestadiolaisuus Lapin kristillisyys. Lappi 4. Hämeenlinna 1985, Pekka Raittila, Lestadiolaisuus. Mitä missä milloin Keuruu 1980, ; Raittila 1982b, ; Raittila 1985, ; Seppo Lohi, Lestadiolaisuuden suuri hajaannus ja sen taustat. Oulu 2007; Jouko Talonen, Lestadiolaisuuden synty, leviäminen ja hajaannukset. Teologinen Aikakauskirja 2014, Eino Murtorinne, Finlands kyrkohistoria 4. Från förtrycksperioden till våra dagar Skellefteå 2000, ; Mustakallio 2009, 476.
8 14 Jouko Talonen, Pohjois-Suomen lestadiolaisuuden poliittis-yhteiskunnallinen profiili (Finska kyrkohistoriska samfundets handlingar 144). Helsinki 1988, 64-90, Mikko Juva, Mies etsi vapautta. L. P. Tapanisen elämä. Helsinki 1989; Mustakallio 2009, ; Hannu Mustakallio, Leonard Pietari Tapaninen ( ), Oulun piispa, lestadiolaisvaikuttaja, kansanedustaja. Kirkollisia vaikuttajia Pyhästä Henrikistä nykyaikaan. Red. Hannu Mustakallio. (Studia Biographica 10). Porvoo 2012, Martti Ruuth, Laestadius, Lars Levi. Kansallinen elämäkerrasto III. Porvoo 1930, ; Väinö Havas, Raattama, Juhani. Kansallinen elämäkerrasto IV. Porvoo 1934, ; Eino Murtorinne, Martti Ruuth ( ). Kirkollisia vaikuttajia Pyhästä Henrikistä nykyaikaan. Red. Hannu Mustakallio. (Studia Biographica 10). Porvoo 2012, Martti E. Miettinen, Lauri Leevi Laestadius & Aulis Zidbäck, Juhani Raattamaa ( ). Mikael Agricolasta E. W. Pakkalaan. Suomen kirkon paimenien elämäkerrasto. Red. Jaakko Haavio. Porvoo 1947, Pekka Raittila, Bibliographia Laestadiana. Lars Levi Laestadius och hans gärning. Festskrift till hundraårsminnet av hans död den 21 februari Red. av Per Boreman och Gustaf Dahlbäck. Stockholm 1965, ; Raittila 1967; Eino Murtorinne, Pekka Raittila. In memoriam. Finska kyrkohistoriska samfundets årsskrift 79 (1989). Helsinki 1990, 28-29; Kauko Pirinen, Pekka Raittila In memoriam. Academia Scientiarum Fennica. Vuosikirja Year Book Helsinki 1991, ; Seppo Lohi, Pekka Raittila lestadiolaisuutta koskevan lähdeaineiston kerääjänä ja järjestäjänä. Finska kyrkohistoriska samfundets årsskrift Helsinki 2002, Raittila 1967, Talonen 1988; Talonen, Esikoislestadiolaisuus ja suomalainen yhteiskunta (Finska kyrkohistoriska samfundets handlingar 163). Helsinki Hannu Mustakallio, Herätysliikkeen, maakunnan ja rajaseudun opisto. Ylitornion kristillisen kansanopiston perustaminen ja alkuvaiheet 1920-luvun lopulle saakka. Ylitornio 1994; Mustakallio 2009; Mustakallio Jouko Talonen, Laestadius, Lars Levi ( ). Suomen kansallisbiografia 5. (Studia Biographica 3: 5). Helsinki 2005, ; Hannu Mustakallio, Kirkolliset ja uskonnolliset vaikuttajat Suomen kansallisbiografiassa. Teologinen Aikakauskirja 2008, , 259, Jouko Talonen, Laestadius, Lars Levi ( ). Biografiskt lexikon för Finland 2. (Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 710: 2). Helsingfors ( ). 27 Svenskt biografiskt lexikon 22. Stockholm , Tornionlaakson vuosikirja Tordedalens årsbok Tornio 2000; Laestadius 200 år. HiF-Rapport 2001: 6. Alta 2001; Iustitia 14. Suomen teologisen instituutin aikakauskirja. Lestadiolaisuuden monet kasvot. Red. Jouko Talonen & Ilpo Harjutsalo. 2. uppl. Helsinki 2001; Jouko Talonen, Lars Levi Laestadiuksen juhlavuosi Finska kyrkohistoriska samfundets årsskrift ( ). Helsinki 2002, ; Markku Ihonen, Vankkaa tutkimusta Norjan lestadiolaisuudesta. Finska kyrkohistoriska samfundets årsskrift ( ). Helsinki 2002, Pekka Raittila, Lestadiolaisuus 1860-luvulla. Leviäminen ja yhteisönmuodostus. Helsinki 1976; Raittila 1982a; Lohi 1997; Lohi Raittila 1980; Raittila Kaleva (Uleåborg) ; Kotimaa (Helsingfors) , Lars Levi Laestadius (Pekka Raittila).
uteslutande bara bland den finskspråkiga befolkningen och fick bara litet fotfäste i sydligare regioner har den i Finland djupt berört både folk och
1 Professor Hannu Mustakallio, Östra Finlands universitet (University of Eastern Finland), Joensuu hannu.mustakallio@uef.fi Seminar i Tromsö om Laestadius 29. 30.10.2015 En nordisk komparasjon av synet
Handskrift 192. Docent och Komminister Sölve Anderzéns arkiv ( )
Handskrift 192. Docent och Komminister Sölve Anderzéns arkiv (1939-2016) Acc. 2016:16 Sölve Anderzén föddes 1939 i Eda i Värmlands län. 1977 tog Anderzén prästexamen och 1992 disputerade Anderzén vid Uppsala
http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Gränsöverskridande kyrkohistoria: de språkliga minoriteterna på Nordkalotten. Citation for the original published chapter:
Nordisk kyrkohistoria (7,5p)
Kursplan Nordisk kyrkohistoria (7,5p) Survey of Nordic Church history (15 ECTS credits) Nivå: Fördjupningskurs Ämnesområde: Kyrko- och missionsstudier Kurskod: KM 201 Förkunskapskrav Grundläggande behörighet
Lärarexemplar med facit
UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till
Dramatisering kristendomen
Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där
Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors
Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland
Något om Laestadianismen
Något om Laestadianismen Förord Den broschyr du håller i din hand berättar om den laestadianska väckelserörelsen och dess historia. Den ger en kort inblick i väckelsens uppkomst, utbredning och de verksamhetsformer
5.15 Religion. Mål för undervisningen
5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,
Tyckande och teologi. Ledare SPT nr 3 2012
Ledare SPT nr 3 2012 Tyckande och teologi EN EFFEKT AV DEN snabbt ökande internetanvändningen i vår samtid är att det produceras oerhört mycket teologi nu för tiden. Teologi? Ja, med nutida definition
Norden blir kristet långsamt
Kristendomen del 7 Norden blir kristet långsamt Kristnandet av Norden var en lång process som började under vikingatiden (ca 800-1000-talet). En orsak till att det tog lång tid för kristendomen att få
Världens största religion
Kristendomen Film Världens största religion Kristendomen är världens största religion med omkring två miljarder anhängare. Kristendomen uppstod i det lilla landet Palestina (dagens Israel) för cirka två
Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan
Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan Kyrkans första 300 år Kyrkans förföljelse slutade med kejsarens Konstantin toleransdekret. Han arrangerade Första konciliet (kyrkomötet) i
Motion till riksdagen. 1985/86: Ub832. AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige. Obalans mellan språkens ställning i Finland och Sverige
Motion till riksdagen 1985/86: Ub832 AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige De finska och svenska språken har i århundraden brukats i både Sverige och Finland. Antalet finskspråkiga har under
Kristendomen. Kristendomens tidiga historia
Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det
SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD
SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera
Handskrift 63. Biskop Stig Hellstens arkiv (1913-1999)
Handskrift 63. Biskop Stig Hellstens arkiv (1913-1999) Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se) Stig Hellsten föddes i Uppsala 1913 som son till majoren Nils Hellsten och
Risken för arbetslöshet störst bland personer med främmande språk som modersmål
Befolkning 2012 Sysselsättning 2011 Bagrundsinformation om arbetslösa Risken för arbetslöshet störst bland personer med främmande språk som modersmål Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik
För kyrkan och enskilda kristna är några frågor alltid högaktuella. Det är frågor som
Inledning Det var med förundran jag gick in i den nyrenoverade kyrkan. Hittades också den där målningen här tidigare? Och den där? Javisst, var svaret jag fick. Vad hade hänt? Jo, kyrkobyggnaden hade restaurerats,
Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4
Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och
ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2
ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2 DEMOKRATI I SVERIGE Folkrörelser Under 1800-talet var det många människor, som tyckte att de levde i ett orättvist samhälle. Tillsammans bildade de föreningar, som hade en
KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 27/2005 20.9.2005
KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 27/2005 20.9.2005 KOLLEKTERNA ÅR 2006 Kyrkostyrelsen har i dag med stöd av 22 kap. 2 kyrkolagen beslutat att under år 2006 i Borgå stifts församlingar uppbärs följande kollekter:
Livsfilosofins ursprung
Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.
Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen
Gud blev människa Nr 3 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GUD UPPENBARAR SIG FÖR OSS Kristna tror att Gud söker oss människor i alla tider och överallt på jorden. Gud har visat oss vem han är genom
Yaria. Viktor Rydberg
Yaria Viktor Rydberg Innehåll Förord 9 Förra avdelningen Om Buddah återvände 15 Inledning till Victor Pfeiffs översättning av Edwin Arnolds dikt»asiens ljus». 1888. Den mekaniska världsteorien 50 Inledande
Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10
Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor
Bekännelsen gestaltas i gudstjänst och liv
Vi skall nu fortsätta genom att gå igenom dessa inalles sex nivåer i skrivningen om bekännelsen, och kommentera vad respektive nivå innebär liksom vilka dokument som ingår i respektive nivå och i någon
BARA NÅD HELGELSENS VÄG. och. Einar Bäfverfeldt
BARA NÅD och HELGELSENS VÄG Einar Bäfverfeldt Einar Bäfverfeldt Tryckt hos Författares Bokmaskin, Stockholm 2015 ISBN 978-91-637-9139-0 Där inte annat är angivet är bokens bibelcitat tagna från Svenska
FEMINISTISK STADSVANDRING
FEMINISTISK STADSVANDRING Betydelsefulla årtal för Uppsala 1477 Universitetet grundas. 1872 Som första kvinnliga student skrivs Betty Pettersson in vid universitetet. 1883 Ellen Fries blir Sveriges första
Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41419 Ämnen: Historia, Religionsvetenskap Målgrupp: Grundskola 4-6 Speltid: 15 min Produktionsår: 2014 INNEHÅLL:
Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.
Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens
Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land)
Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land) Nordisk tillsynskonferens 2015 Helsingfors den 2 Oktober Parallellsession C1 Chef
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales πdiskussion Vilka tvåhundra år? Vilken parentes? Vems politiska filosofi? Robert Callergård replikerar på Sven Ove Hanssons intervjusvar
Att backa in i framtiden
Ledare SPT nr 9 2012 Att backa in i framtiden 2010 GJORDES EN STOR enkätundersökning av Svenska kyrkans medlemmar. Den beskrivs och redovisas av Jonas Bromander i en bok på Verbum: Svenska kyrkans medlemmar
Kyrkan, makten och kunskap. - om Johannes Rudbeckius, Västeråsbiskop kl 13:30 av Göran Neider
Kyrkan, makten och kunskap - om Johannes Rudbeckius, Västeråsbiskop 1619-1646 för Tisdagsträffen i Missionskyrkan 2019-03-05 kl 13:30 av Göran Neider 2019-03-05 Kyrkan, makten, kunskap om Johannes Rudbeckius
Den kristna kyrkans inriktningar
Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,
EN SAMTALSGUIDE Författad av Eva Ajaxén & Ulrika Jonsson för Sensus studieförbund. I Luthers fotspår
EN SAMTALSGUIDE Författad av Eva Ajaxén & Ulrika Jonsson för Sensus studieförbund I Luthers fotspår Boken i Luthers fotspår är skriven av Peter Strömmer och Göran Agrell Modell för samtalet Denna samtalsguide
Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N
Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.
MEÄNKIELI SVERIGES NATIONELLA MINORITETSSPRÅK OCH SVENSKT TECKENSPRÅK
MEÄNKIELI 1 Vägmärken i Tornedalen skrivs på både svenska och på meänkieli. Meänkieli är ett av Sveriges nationella minoritetsspråk. Namnet är en sammansättning av två ord som betyder vårt språk. Innan
Masterprogram i teologi med inriktning kyrkohistoria 120 högskolepoäng
Masterprogram i teologi med inriktning kyrkohistoria 120 högskolepoäng Master of Church history (Two Years), 120 higher education credits Teologiska högskolan Stockholm Utbildningsplan Beslut: 2017-12-20
innehåll religion som kunskap
innehåll Förord 7 I religion som kunskap Religionen och vetenskapens anda 13 Neuraths båt 29 Ingemar Hedenius och religionen 37 Verkligheten som Guds språk 56 Teologiska tillbakablickar och kognitiv oro
Språket i det svenska SAMhället
Språket i det svenska SAMhället där Onkel Sam befaller: Att använda svenska och att få ALL offentlig information på svenska i Sverige borde betraktas som en medborgerlig rättighet. Det tog ändå sin tid
Uppsala stift. En del av svenska kyrkan
Uppsala stift En del av svenska kyrkan Vi har ett gemensamt uppdrag att dela evangelium i ord och handling Svenska kyrkan Är ett evangelisk-lutherskt trossamfund och en öppen folkkyrka med rikstäckande
Bynamnen i Nyland Om den geografiska utbredningen av byar med namn på -by, -böle och -skog
ELJAS ORRMAN Bynamnen i Nyland Om den geografiska utbredningen av byar med namn på -by, -böle och -skog Artikeln ursprungligen publicerad i Studier i nordisk filologi 67 SSLS 539, 1987, s. 143 148 Svenska
Det finlandssvenska migrationshjulet :
Det finlandssvenska migrationshjulet : Varför flyttar finlandssvenskar till Sverige? Charlotta Hedberg Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet Det finlandssvenska migrationshjulet Process
Utställningen Svenska tiden
Uppgifter till Utställningen Svenska tiden Innehåll 2 3 4 5 5 6 9 10 Märkespersoner under Svenska tiden Bildtexter till de historiska bilderna Korsord Kronologi Slutvärdering Svar på frågorna Ordförklaringar
Magisterprogram i teologi med inriktning kyrkohistoria 60 högskolepoäng
Magisterprogram i teologi med inriktning kyrkohistoria 60 högskolepoäng Master of Theolgy (One Year) With Specialization in Church History 60 higher education credits Teologiska högskolan Stockholm Utbildningsplan
Författningssamling i Borlänge kommun. Riktlinjer för flaggning i Borlänge kommun. Beslutad av kommunstyrelsen , 22
Författningssamling i Riktlinjer för flaggning i Beslutad av kommunstyrelsen 2017-01-30, 22 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Riktlinjer för flaggning i Dokumentägare Chef servicecenter Dokumentansvarig
Vetenskap och vetenskaplighet. Magnus Nilsson
Vetenskap och vetenskaplighet Magnus Nilsson Disposition Universitetets historia Institutionella aspekter på vetenskaplighet seminarieuppgifter Universitetets historia Grunden i antikens Grekland Men mycket
Nu känner vi riktningen! men vem bestämmer! hur det blir?!
Nu känner vi riktningen men vem bestämmer hur det blir? Välfärdsinsatser på religiös grund CRS vid Uppsala universitet Studiedag onsdag 21 jan 2015 Docent Filip Wijkström Center for Civil Society Studies
Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40
Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Idag är det tacksägelsedagen och temat för helgen är lovsång. Lovsången hänger intimt samman med tron på vem Jesus är. Dagens text som handlar
NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017
NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017 NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017 Svenska folkpartiet är din röst för ett tvåspråkigt Finland. Vi jobbar genomgående och på alla plan: i kommunen, i din region
Innehåll. i. bakgrund: de långa linjerna. ii. neutralitetsproblem. iii. sverige och finland. Förord av utrikesminister Carl Bildt 9
Innehåll Förord av utrikesminister Carl Bildt 9 Inledning av Mats Bergquist och Alf W Johansson 13 i. bakgrund: de långa linjerna Sverige, Norden och stormakterna 17 Ett historiskt perspektiv på ordförandeskapet
H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med. anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den
H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den 15 januari 2009 Republikens president, doktor Arajärvi, kära vänner från
34 kap. Kyrkans anställda
34 kap. Kyrkans anställda Befattningar för en församling 1 För varje församling ska det finnas anställd 1. en kyrkoherde, 2. minst det antal övriga präster (komministrar) som stiftsstyrelsen bestämmer,
Margareta Westman 2713 1936-1518 2000
Margareta Westman 2713 1936-1518 2000 Svensk språkvård har sorg. För bara en dryg vecka sedan, den 15 augusti, avled Margareta Westman efter en längre tids sjukdom. Då återstod ungefär ett halvt år tills
Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.
Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som
Bifogas beslut i Pressens Opinionsnämnd, där tidningen Dagen klandras för påståenden om att:
Domkapitlet i Visby Svenska kyrkan Underlag till tidigare anmälan av Mats Hermansson Jag bad den 12 april i mejl till domkapitlets sekreterare Anna Tronêt om att få träffa domkapitlets utredare, eftersom
Yttrande över Församlingsfakultetens i Göteborg ansökan om statlig tillsyn och rätt till studiestöd
Per Westman 08-563 85 39 per.westman@hsv.se UK-Beslut 2010-06-14 Reg.nr 13-4599-09 Yttrande över Församlingsfakultetens i Göteborg ansökan om statlig tillsyn och rätt till studiestöd (Remiss 2009-08-31,
Om Johannesevangeliet
Evangelium enligt Johannes 2016 Frank Lorentzon lorentzon.info 1 Om Johannesevangeliet Skiljer sig mycket från övriga, samsynta, evangelier. Skrevs troligen strax efter 90, då de kristna uteslutits ur
Svensk invandringspolitik
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor
EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN
EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN Vi i Warenbergskyrkan tillhör EFS som är en missionsrörelse i Svenska kyrkan. EFS är en del av den världsvida Kyrkan och en del av Kristi kropp på jorden, vi bekänner därför
Språkhistoria. - Det svenska språkets utveckling
Språkhistoria - Det svenska språkets utveckling Svenskan förändras hela tiden. Du och jag pratar heller inte svenska på samma sätt. Här är exempel på hur svenskan har låtit under 1900-talet. (Tänk dig
De kristna kyrkorna och deras historia Läs detta först Lärare:
Skrivning i moment 6 Fredag 19 januari 2007 klockan 12-16 i Hörsal B4 Stockholms Universitet Maxresultat är 30 poäng (6 poäng per fråga där ej annat anges), ett totalresultat i intervallen 15-22 poäng
Grunddokument för Kyrkan i Enebyberg
Kyrkan i Enebyberg I originaldokumentet användes det dåvarande samfundsnamnet Svenska Missionskyrkan, men i denna webbversion har detta ersatts med det nya namnet Equmeniakyrkan. På samma sätt användes
Församlingsinstruktion för Haparanda församling
Församlingsinstruktion för Haparanda församling Församlingspresentation Haparanda församling står inför utmaningar i sitt dagliga församlingsarbete. Vi vill möta människor i olika livssituationer vilket
Finskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand
Finskt förvaltningsområde - vad innebär det? Leena Liljestrand Lagar som gäller: (2009:724) Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Fr o m 1 januari 2010 stärkta rättigheter och möjligheter
En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete
En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen
Om etiken i samband med engagemang
Om etiken i samband med engagemang Lilla Kung Jay C. I. Svensk version www.littlekingjci.com Hjälp oss att dela med oss vår lilla berättelse på så många språk som möjligt. Översätt texten till din dialekt
intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet
politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra
Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7
Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige
Samfundet Svenska kyrkan på engelska. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Motionens förslag. Yttrande från Läronämnden.
Kyrkomötet Kyrkomötet Ekumenikutskottets betänkande 2016:8 Samfundet Svenska kyrkan på engelska Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2016:62, som handlar om att namnet för trossamfundet Svenska
Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna. De viktigaste förslagen är:
2009-01-29 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna De viktigaste förslagen är: Ny lag om nationella minoriteter och
Hur läser vi Bibeln? Strängnäs
Hur läser vi Bibeln? Strängnäs 2015-11-22 Apg 8:26 En Herrens ängel talade till Filippus: "Stå upp och gå ut mitt på dagen längs vägen som går ner från Jerusalem mot Gaza. Den ligger öde." 27 Filippus
RP 98/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om ortodoxa kyrkan
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om ortodoxa kyrkan PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om ortodoxa kyrkan ändras.
Tal vid utdelningen av Statsrådet Mauritz Hallbergs pris den 16 maj 2019
Prägeln på myntet Tal vid utdelningen av Statsrådet Mauritz Hallbergs pris den 16 maj 2019 Julia Dahlberg Ärade ordförande för Svenska litteratursällskapet, mina damer och herrar. Jag har inte lyckats
Jerusalem den 7 juni 2014
Jerusalem den 7 juni 2014 Kära vänner! Denna gång kommer nyhetsbrevet att bli ovanligt personligt. Det beror på att jag just passerat en viktig milstolpe i livet, som i viss mån kommer att påverka min
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
romska ärenden Brochyrer 2002:7swe
Delegationen för romska ärenden Brochyrer 2002:7swe Delegationen för romska ärenden Delegationen för romska ärenden (officiellt delegationen för zigenarärenden) har till uppgift att främja den romska befolkningens
Tryckt hos Saligen avsomnade Georg Hantsch:s Efterlevande änka År 1669
Tryckt hos Saligen avsomnade Georg Hantsch:s Efterlevande änka År 1669 INLEDNING Denna faksimilutgåva skänktes av Barbro Lundqvist till Sancta Lucia Gille i november 2016 1600-talet Den Svenska Stormaktstiden
M E D I A I N M O T I O N
L Ä R A R H A N D L E D N I N G M E D I A I N M O T I O N Lärarhandledning: Kristendom, Andliga Ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen
Kista kyrka 30 år. Jubileumsprogram 30 september - 5 oktober
Kista kyrka 30 år Jubileumsprogram 30 september - 5 oktober KISTA KYRKA 30 ÅR TISDAG 30/9 Kista kyrka, vad berättar byggnaden? En kväll om själva kyrkobyggnaden med kyrkorum och angränsande verksamhetslokaler.
Kursinformation och kursuppgifter
1 Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Svenska kyrkans tro och liv Ht 2010 Kurskod: 790G90 Kjell O. Lejon, professor Tel. 013-28 56 67 kjell.o.lejon@liu.se Kursinformation
Peter Lorenz Sellergren
OLLE MADELAND Peter Lorenz Sellergren En småländsk väckelsepräst UNIVERSITÄTSBIBLiOTHIK KiEL ' - ZENTRALBIBLIOTHEK - VÄXJÖ STIFTSHISTORISKA SÄLLSKAP - SKRIFTER 21 Artos INNEHÅLL Förord 11 Inledning 13
De fyra evangelierna hör till Bibelns mest kända material. Ändå har de
Inledning De fyra evangelierna hör till Bibelns mest kända material. Ändå har de en förmåga att ständigt bjuda på överraskningar. När det gäller innehållet är de unika. Innehållsmässigt presenterar de
kyrkoarkiv kulturarv
kyrkoarkiv kulturarv Liksom kyrkobyggnaderna är kyrkoarkiven en självklar del av det svenska kulturarvet. Det är till arkiven som framtidens forskare och intresserade allmänhet kommer att bege sig för
På väg mot den nya biblioteksla en
På väg mot den nya biblioteksla en Hans största välgörenhetsinsats var troligen byggandet av bibliotek. Från 1883 till sin Hans största välgörenhetsinsats var troligen byggandet av bibliotek. Från 1883
Församlingsbrev. Hösten 2009
Sankt Mikaels katolska församling Församlingsbrev Hösten 2009 Sankt Mikaels katolska församling Ny kyrkoherde Kära församling! Det är er nye kyrkoherde som skriver denna hälsning, och det är väl på sin
Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos
Högre utbildning av god och jämn kvalitet? Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos tankar till produktion av bilar enligt taylorismens principer. Debatten har
Vägkyrkorna som andlig näring vackra byggnader och vad annat?
Vägkyrkorna som andlig näring vackra byggnader och vad annat? Ers Högst Helgade Metropolit Fäder, systrar och bröder i Kristus, ärade deltagare i Pilgrimsseminariet Är vägkyrkorna källor för andlig näring?
Helsingfors universitet Juridiska fakulteten
Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska
Bästa lärare i samhällslära och religion på gymnasiet,
1 Bästa lärare i samhällslära och religion på gymnasiet, i läroplanen för gymnasiet lyfts studerandes delaktighet och demokratiska verksamhet upp på följande sätt: Delaktighet och demokratisk verksamhet
FSD2118 World Values Survey 2005 : Suomen aineisto
KYSELYLOMAKE Tämä kyselylomake on osa Yhteiskuntatieteelliseen tietoarkistoon arkistoitua tutkimusaineistoa FSD2118 World Values Survey 2005 : Suomen aineisto Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata
Fakta om Martin Luther
LISETTE AGERBO HOLM SIDAN 1 Läraramaterial Vad handlar boken om? I boken presenteras en man vid namn Martin Luther. Han var en kristen man som ville förändra kyrkan. Han gillade inte allt som kyrkan gjorde
Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium
Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium 1 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Metod och Material...3 Resultat...4 Diskussion...12 Slutsats...14 Källförteckning...15 Processrapport...16 2 Bakgrund Hur
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och
RELIGIONSFRIHETEN. OCH RF 16 Av teol. dr PER-OLOV AHREN
RELIGIONSFRIHETEN OCH RF 16 Av teol. dr PER-OLOV AHREN FRAGAN om religionsfriheten tillhör de frågor, som de senaste årtiondena tilldragit sig förhållandevis stort intresse i vårt land. Utgångspunkt har
pí êâ=çéí=ñáåëâ~=ëéê âéíë= ëí ääåáåö=á=pîéêáöé= = = OMMSJMUJMT=
pí êâçéíñáåëâ~ëéê âéíë ëí ääåáåöápîéêáöé OMMSJMUJMT pí êâçéíñáåëâ~ëéê âéíëëí ääåáåöápîéêáöé oéöéêáåöéåëîáâéêëîéêáöéñáåå~êå~ I december 1999 erkände riksdagen fem grupper som nationella minoriteter i Sverige,
Fisketraditionsfestival. Haparanda-Torneå 6 september 8 september
Fisketraditionsfestival Haparanda-Torneå 6 september 8 september 1 (6) Om Lippo2018 Lippo2018 Fisketraditionsfestival förenar professionella och småskaliga fiskare från hela världen för att växla erfarenheter