Att arbeta säkert på
|
|
- Åsa Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att arbeta säkert på labb Hanna Wessman, Koordinator laboratoriesäkerhet Charlotte Immerstrand, Koordinator Biosäkerhet Miljö- och säkerhetsenheten LiU VAD VI TÄNKT TA UPP IDAG Välkomna! Kort om Miljö- och säkerhetsenheten och Laboratoriesäkerhet Att förbereda laborativt arbete t ex Välja kemisk produkt Varför ska jag riskbedöma? Vad är medicinsk kontroll? Vad gäller min mikroorganism eller cellinje? Behövs tillstånd eller anmälan? Hur ska jag arbeta säkert? Tillbud vad är det? Vem kan jag fråga? Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 1
2 INLEDNING Miljö- och säkerhetsenheten (MoS) Enheten består av följande personer med nedanstående egna ansvarsområden: Hanna Wessman, koordinator laboratoriesäkerhet & miljö (arbetsmiljöfrågor på labb, kemikalieavfall mm) Charlotte Immerstrand, koordinator biosäkerhet Kristina Orselius, koordinator kemikaliehantering Annevi Fredäng, koordinator brandskydd Helena Tegehed Dahlin, säkerhetschef Anna-Lena Vejdal, koordinator interna miljörevisioner AnnaKarin Unger, miljöstrateg och enhetschef Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 2
3 Kort om Miljö- och säkerhetsenhetens uppdrag Koordinera, driva, utveckla LiU:s miljö- och säkerhetsarbete Bevaka gällande lagstiftning, krav och regler Upprätta lokala instruktioner och riktlinjer Följa upp hur LiU följer externa och interna krav och beslut Laboratoriesäkerhet Arbetsmiljö Brandskydd Miljöarbete brandfarliga varor kemikaliehantering biosäkerhet strålskydd maskiner/utrustning gaser laboratorieavfall Institutionsgemensamt arbete LiU övergripande arbete genom MoS-enheten i samarbete med HR-enheten & SAMS (samarbete med Region Östergötland) Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 3
4 Laboratoriesäkerhetshandboken Lagkrav, regler och rutiner samt tolkningar, praktiska råd och tips om hur lagar och föreskrifter ska kunna uppfyllas. Kontaktuppgifter till ansvariga och sakkunniga personer inom LiU/Region Östergötland Länkar till annan relevant information. Du hittar den under A-Ö listan på Laboratoriesäkerhetshandboken Lagkrav, regler och rutiner samt tolkningar, praktiska råd och tips om hur lagar och föreskrifter ska kunna uppfyllas. Kontaktuppgifter till ansvariga och sakkunniga personer inom LiU/Region Östergötland Länkar till annan relevant information. Du hittar den under A-Ö listan på Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 4
5 Att arbeta säkert på labb INNAN Välja produkt/organism Anmälan/tillstånd, andra krav Riskbedömning Medicinsk kontroll Kunskapsnivå Lokal, utrustning UNDER Förvaring Arbeta säkert Arbetsplats, skyddsutrustning Oförutsedda händelser Tillbud EFTER Avfallshantering Återställa arbetsplatsen INNAN Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 5
6 INNAN att välja kemisk produkt Vilken/vilka kemiska produkter ska användas? Kolla upp dom! Enklast i kemikaliehanteringssystemet KLARA och i Laboratoriesäkerhetshandboken under A-Ö uppe till höger Behövs inget log in till KLARA, sök på produktens namn eller CAS nr INNAN att välja kemisk produkt I kemikaliehanteringssystemet KLARA finns info om bl a: Faropiktogram, faroangivelser, säkerhetsdatablad Tillstånd från Arbetsmiljöverket (få tillstånd INNAN du beställer, sanktionsavgift) CMR-ämne (bl a krav på utredning INNAN användning) Medicinska kontroller (ofta undersökning INNAN arbete påbörjas) Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 6
7 INNAN att välja kemisk produkt Kontrollera om krav på andra tillstånd eller krav på hantering finns i Laboratoriesäkerhetshandboken under Kemikaliehantering T ex krav på hur narkotiska produkter ska förvaras, krav på dispens för kvicksilverinnehållande ämnen Information om substitution, att välja en mindre farlig produkt i Laboratoriesäkerhetshandboken under Kemikaliehantering INNAN att välja kemisk produkt TBE-buffert 10x (TRIS-borat-EDTA-buffert), koncentrerad 10x vattenlösning Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 7
8 INNAN att välja kemisk produkt TBE-buffert 10x (TRIS-borat-EDTA-buffert), koncentrerad 10x vattenlösning - innehåller borsyra + Krävs inget tillstånd att använda - Kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet - Krävs en CMR-utredning INNAN att välja kemisk produkt CMR-utredning CMR ämnen - cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande kemiska ämnen och produkter Faroangivelser CMR-klassificerade (enligt CLP kemiska produkter Riskfraser får (enligt inte användas KIFS 2005:7) om det förordning) är tekniskt möjligt att ersätta dem H350: Kan orsaka cancer R45: Kan ge cancer H340: En Kan utredning orsaka genetiska ska visa defekter att ersättning R46: inte Kan ge är ärftliga möjliggenetiska skador H360: Kan Blankett skada fertiliteten för utredning eller det av CMR-produkter finns i R49: Kan ge cancer vid inandning ofödda barnet Laboratoriesäkerhetshandboken under Kemikaliehantering R60: Kan ge nedsatt fortplantningsförmåga R61: Kan ge fosterskador Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 8
9 INNAN att välja kemisk produkt CMR-utredning CMR-klassificerade kemiska produkter får inte användas om det är tekniskt möjligt att ersätta dem En utredning ska visa att ersättning inte är möjlig Blankett för utredning av CMR-produkter finns i Laboratoriesäkerhetshandboken under Kemikaliehantering INNAN att välja kemisk produkt TBE-buffert 10x (TRIS-borat-EDTA-buffert), koncentrerad 10x vattenlösning - innehåller borsyra + Krävs inget tillstånd att använda - Kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet - Krävs en CMR-utredning Bra om jag inte behöver jobba med TBE-buffert, finns det andra alternativ? Jag kollar i Laboratoriesäkerhetshandboken under Kemikaliehantering och hittar länk till Nationella substitutionsgruppen Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 9
10 INNAN att välja kemisk produkt Jag kollar i Laboratoriesäkerhetshandboken under Kemikaliehantering och hittar länk till Nationella substitutionsgruppen: INNAN att välja kemisk produkt Kanske TAE-buffert (tris-acetat- EDTA)? 50x lösning har denna märkning: Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 10
11 INNAN att välja kemisk produkt Kanske TAE-buffert (tris-acetat- EDTA)? 50x lösning har denna märkning: Hudirriterande bl a Men inte tillstånd, CMR-ämne Och om man väljer 1x lösning är den inte märkt med några faropiktogram, min arbetslösning är alltså inte klassad som farlig! TAE-buffert funkar till den avsedda applikationen, bättre val till projektet INNAN att välja kemisk produkt Ok, inget tillstånd krävs för TAE Ingen CMR produkt, ingen CMR-utredning Inget krav på medicinsk kontroll. Men vad är det eg Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 11
12 INNAN - medicinsk kontroll I KLARA står det när medicinsk kontroll krävs, som t ex för Bly: KOM IHÅG - det kan även finnas krav på medicinska kontroller kopplat till arbete med biologiska agens, försöksdjur, laser mm ibland är kravet relaterat till exponering (dvs begränsning i mängd eller tid) Därför mycket viktigt med riskbedömning, som bl a kan visa om det finns behov av medicinska kontroller! Om ni kommer fram till att medicinska kontroller behövs, görs det genom Företagshälsovården INNAN - medicinsk kontroll Medicinska kontroller kan innebära t ex läkarundersökningar, andra hälsoundersökningar, vaccination, ibland provtagningar Måste jag gå på medicinsk kontroll? Arbetsgivaren vara skyldig att ordna med någon typ av medicinsk kontroll. I dessa situationer är du skyldig att delta i undersökningen om du ska ha ett visst arbete. För andra arbeten måste arbetsgivaren erbjuda dig medicinsk kontroll. Då har du som medarbetare/student ingen skyldighet att delta i undersökningen. Men du bör delta i undersökningen som en extra trygghet mot att bli skadad i ditt arbete. Mer information finns i Laboratoriesäkerhetshandboken under Arbetsmiljö på labb. Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 12
13 INNAN riskbedömning Riskbedömning Faror Aktiviteter Skyddsåtgärder Identifiera vilka faror som finns T ex vilka kemikalier, material, utrustningar. Riskfyllda moment? Identifiera kritiska arbetsmoment T ex hur använder jag utrustningen, kemikalien? Under vilka förhållanden? Vilka risker gäller för mig i normalfallet och vid en driftstörning? Uppskatta riskernas storlek och värdera riskerna. Kom ihåg: Vad göra vid oväntade händelser? T ex spill, stick/skärskada, ventilationsavbrott, brand Vilka skyddsåtgärder behövs? T ex val av arbetsmetod, utrustning och produkter. Val av arbetsplats och skyddsventilation. Personlig skyddsutrustning som skyddsrock, handskar, glasögon, andningsskydd. Dragskåp, ögon- och nöddusch. Arbets- och hanteringsinstruktioner. Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 13
14 INNAN några fler förberedelser Lokal? Arbetsplats? Skyddsutrustning (process ventilation, ögondusch mm)? Personlig skyddsutrustning (skyddshandskar, glasögon mm) Rätt sorts handske för arbetet/kemikalien? Information finns på Arbetsmiljöverkets hemsida och från tillverkare. Har vi det som jag behöver? Beställa? Lägga in uppgifter om inköp av TAE-buffert i KLARA INNAN - biosäkerhet Föreskrifter från Arbetsmiljöverket som rör arbete med biologiska agens och GMM: - Mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxin, överkänslighet (AFS 2005:1) - Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorgansimer (AFS 2011:2) Välja organism kan finnas olika alternativ Riskbedömning Beskriva organismens egenskaper och arbetet, oförutsedda händelser Riskbedömningen mynnar ut i vilka skyddsåtgärder som behövs => skyddsnivå Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 14
15 Blanketten finns tillgänglig i Laboratoriesäkerhetsha ndboken under Säker arbetsmiljö på labb INNAN - biosäkerhet Medicinsk kontroll Finns vaccination tillgänglig? Behövs annan medicinsk förebyggande åtgärd eller kontroll? Kunskapsnivå Alla arbetstagare ska ha lämplig utbildning och tillräckliga kunskaper Lokal, utrustning Riskbedömningen ger rätt skyddsnivå, har vi lokaler som passar för arbetet? Var ska jag förvara mitt agens/mina celler? Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 15
16 INNAN - biosäkerhet Om smittämne ska skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner finnas för arbetet Anmälan/tillstånd till Arbetsmiljöverket INNAN risknivåer biologiska agens, GMM Allvarlig sjukdom. Liten eller ingen möjlighet att bota eller förebygga. Epidemisk spridning. Tex Ebola Riskklass 4 Riskklass 3 R Allvarlig sjukdom. Svår att bota eller förebygga, ibland hög smittsamhet. Tex Mycobacterium tuberculosis, HIV Kan orsaka infektion hos människa. Möjlig att förebygga, bota eller självläker Tex Salmonella, influensavirus och andra isolerade från människa som inte tillhör högre riskklass Riskklass 2 L Riskklass 1 F GMM Orsakar normalt inte infektion hos människa, kan ge annan ohälsa Tex mjölksyrebakterier, vissa cellinjer Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 16
17 INNAN - biosäkerhet Om smittämne ska skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner finnas för arbetet Anmälan/tillstånd till Arbetsmiljöverket Biologiska agens: anmälan för riskklass 2, tillstånd för riskklass 3-4 GMM: anmälan för riskkategori F (ingen eller försumbar risk) och L (Låg risk), tillstånd för riskkategori R (måttlig eller hög risk) Varje forskningsledare ansvarar för att anmäla sin användning Se AV:s sidor om användning av mikroorganismer, och GMM länkar från Laboratoriesäkerhetshandbokens ämnessida för biosäkerhet Exempel val av organism Jag vill studera hur tarmceller påverkas av ett virus som orsakar blödarsjuka - Crimean-Congo hemorrhagic fever virus Förberedelser Vilken riskklass tillhör viruset, vilken skyddsnivå behöver jag jobba på? Se AFS 2005:1 för riskklasser och skyddsnivåer Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 17
18 AFS 2005:1 Bilaga 2B Förteckning över vissa smittämnen i riskklasserna 2, 3 och 4 Kriterier för klassificering Högsta riskklassen, skyddsnivå 4 krävs! Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 18
19 AFS 2005:1 Bilaga 2B Förteckning över vissa smittämnen i riskklasserna 2, 3 och 4 Skyddsnivå 2 krävs! Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 19
20 Exempel, fortsättning Riskbedömning för att säkerställa skyddsnivå Medicinska kontroller, Kunskapsnivå, Lokaler och utrustning, Skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner Exempel, fortsättning Krävs anmälan eller tillstånd? Biologiskt agens riskklass 2 => anmälan enligt AFS 2005:1 Kontakta koordinator i biosäkerhet på er institution eller LiU (Charlotte) Försättsblad finns på Arbetsmiljöverkets hemsida, uppgifter som ska vara med i anmälan beskrivs i AFS 2005:1, Bilaga 4 Anmälan skickas till Arbetsmiljöverket, kopia till koordinator(er) biosäkerhet och registrator Om viruset skulle vara genetiskt modifierat blir det istället en anmälan av GMM L- verksamhet Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 20
21 Riskbedömning, anmälan/tillstånd för GMM Beskriv: Mottagarorganism (GMM före modifiering) Den vektor som används Det genetiska materialets avsedda funktion Riskbedömning potentiellt skadliga effekter förknippade med GMM Effekter på människors hälsa och på miljön Bedöm hur allvarliga effekterna är och sannolikheten för att de ska uppstå Bra temasida om GMM på Arbetsmiljöverkets hemsida, inkl blanketter och vägledning UNDER Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 21
22 UNDER förvaring av kemisk produkt I avsedda skåp/förråd på ett säkert sätt med t ex spillskydd, vid behov ventilerat och med hänsyn till samförvaringsregler: Brandfarligt ska separeras från giftigt/frätande Syror och baser ska förvaras separerade från varandra Låsta skåp för farliga el särskilt begärliga kemikalier UNDER förvaring av kemisk produkt Kemikalieskåp ska märkas med vilken typ av kemikalier som finns där t ex brandfarliga, giftiga osv Alla flaskor/kärl ska vara märkta (originalmärkning eller faropiktogram, namn och halt av farliga ämnen) Alla kemikalier märkta enligt CLP innan Därför måste ni märka om alla behållare (flaskor, burkar mm) på LiU enligt CLP senast maj 2019 Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 22
23 UNDER hantering av kemisk produkt Arbeta utifrån riskbedömningen! Se över riskbedömning, uppdatera Om nåt händer rapportera alltid tillbud & olyckor! Tillbud (Oj!)= allvarlig incident som höll på att orsaka en arbetsskada men gynnsamma omständigheter gjorde att det stannat vid en påminnelse om riskerna Arbetsskada/Olycka ( Aj ) = skada som uppkommer på arbetsplatsen eller på väg till eller ifrån arbetet Mer information finns i Laboratoriesäkerhetshandboken under Nödlägen och olyckor Kom ihåg att gå på ev medicinska kontroller UNDER arbeta säkert Enligt riskbedömning Skyddsåtgärder i enlighet med skyddsnivå Från Folkhälsomyndigheten. Sep 29, Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 23
24 UNDER arbeta säkert Handskar Använda handskar? Använd rätt sort, bestäms i riskbedömningen Skydd mot mikroorganismer, krävs virustestad handske? Även skydd mot kemikalier? Information om skyddshandskar på Arbetsmiljöverkets hemsida här Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 24
25 UNDER arbeta säkert Risk för aerosolbildning Aerosoler: små droppar som innehåller smittämnen, kan ibland spridas och orsaka smitta utan att smittämnet normalt överförs som luftburen smitta. Störst risk för smittämnen med liten infektionsdos Exempel på åtgärder som minskar risk för aerosolbildning: Blås ej ur sista droppen ur pipetten Stick inte ner en het platinaögla i en bakteriekoloni, engångsögla ett alternativ Inkubera agarplattor med mediet uppåt för att minska kondensbildningen Undvika att hälla kulturer i öppna kärl Arbeta i säkerhetsbänk Använd säkerhetskoppar vid centrifugering Om spill, täck spillet med en duk som man dränker in med desinfektionsmedel (häll ej direkt på) UNDER arbeta säkert Mikrobiologisk säkerhetsbänk Olika typer av bänkar: Vilken bänk behöver jag? Vilken bänk finns på labbet? Blockera inte öppningen Ej för mycket saker inne i bänken UV-ljus? Tänk på riskerna BSC class II A1, modified from WHO Laboratory biosafety manual, 3rd edition (2004) Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 25
26 UNDER skador Undvik vassa föremål där det går, särskilt vid risk för smitta Rutin för stick-, skär och stänkskada om något skulle hända Finns i Laboratoriesäkerhetshandboken under Nödlägen och olyckor Lokal rutin för IKE på interna sidor för Arbetsmiljö här Sätt gärna upp rutinen i labbet! Rutinen i korthet: 1. Direkt Om det blöder: Låt det blöda och tvätta rikligt med tvål och vatten, sedan handdesinfektion Om stänk i munnen, på slemhinnor, i ögonen eller skadad hud: skölj rikligt med vatten eller isoton koksalt (NaCl) 2. Om prov från patient Kolla upp mer, känd infektion hos patient? Be kliniken testa patienten om möjligt. 3. Kontakta alltid infektionsmottagningen för bedömning Kontorstid (Må-To 8-16, Fr 8-15): infektionskliniken via växeln Övriga tider (om högre risk för infektion): Bakjouren på sökare eller infektionsavd Rapportera tillbud- eller arbetsskada EFTER Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 26
27 EFTER Återställa arbetsplatsen? Rengöring? Ta bort skyltning? Desinfektion vid arbete med smittämnen eller GMM Gör rent arbetsbänken enligt skriftliga instruktioner för smittämnen Viktigt välja desinfektionsmedel som är verksamt mot det agens man jobbar med EFTER desinfektionsmedel översikt Karolinska Institute Laboratory safetycourse (2010) Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 27
28 EFTER Lösningar, kemikalier? Prover? Biologiska agens? Avfall eller överlämna? EFTER Avfallshantering Handskar = laboratorieavfall Särskilda regler för olika sorters kemikalieavfall, radioaktivt avfall osv Inga levande celler ska hällas ut Avfall innehållande GMM och smittförande avfall ska tas omhand så nära källan som möjligt Särskild rutin för GMM-/smittförande avfall som ska transporteras bort för destruktion Se Laboratoriesäkerhetshandboken under Avfall Gula tunnor och kärl för stickande/skärande: tänk på att försluta ordentligt innan kärlen hämtas/ställs i miljörum Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 28
29 Vem kan jag fråga? Kontaktuppgifter Miljö- och säkerhetsenheten Koordinator miljö och laboratoriesäkerhet Hanna Wessman telefon: e-post: Koordinator biosäkerhet Charlotte Immerstrand telefon: e-post: Koordinator intern miljörevision och uppföljning Anna- Lena Vejdal telefon: e-post: Säkerhetschef Helena Tegehed Dahlin telefon: e-post: Koordinator kemikaliefrågor Kristina Orselius telefon: e-post: Koordinator brandskydd Annevi Fredäng telefon: e-post: Kontaktuppgifter HR-enheten HR-konsult, arbetsmiljö Monika Rissanen telefon: e-post: Miljöstrateg/enhetschef AnnaKarin Unger telefon: e-post: Hanna Wessman Charlotte Immerstrand Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 29
Att arbeta säkert på labb
Att arbeta säkert på labb Hanna Wessman, Koordinator laboratoriesäkerhet Charlotte Immerstrand, Koordinator biosäkerhet från Miljö- och säkerhetsenheten LiU Välkomna! Vi som arrangerar dagen är: Hanna
Hur ska vi arbeta med mikroorganismer? AFS 2005:01 http://www.av.se/lagochratt/afs/ Ingrid Bölin Avd f mikrobiologi och immunologi Innehåll
Hur ska vi arbeta med mikroorganismer? AFS 2005:01 http://www.av.se/lagochratt/afs/ Ingrid Bölin Avd f mikrobiologi och immunologi Innehåll 1. Riskklasser och riskbedömning 2. Skyddsåtgärder 3. Anmälan/tillstånd
Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom
Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom 2013-03-20 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta för att arbetsgivarna
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4)
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4) Helen Karlberg Ph.D. Mikrobiolog Enheten för kemiska och mikrobiologiska faktorer Avdelningen för Regler 2018-09-14 Syfte? Förtydliga reglerna
Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009
Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009 Gudrun Skoglund Arbetsmiljöverket 112 79 Stockholm Tel. 08/730 95 40 E-post: gudrun.skoglund@av.se Arbetsmiljöverkets olika distrikt Luleå Umeå Härnösand Falun Stockholm
Riskbedömning Beredning och användning av cytostatika i in vitro-försök
Sida 1( 7) Riskbedömning Beredning och användning av cytostatika i in vitro-försök Utförd 2014-08-26 Av Anna Darabi på Rausinglab. Andrad senast 2014-10-31 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden
Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7
Arbetsmiljöverkets nya j y ändringsföreskrifter AFS 2012:7 17 maj 2013 - Jenny Persson Blom 2013-05-17 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta
Substitution eller minskad användning av miljö- och hälsofarliga ämnen vid Linköpings universitet
2016-06-20 DNR LIU-2015-02256 1(16) Substitution eller minskad användning av miljö- och hälsofarliga ämnen vid Linköpings universitet Rapport avseende 2015 års substitutionsenkät Sammanfattning Enligt
Strategi för ommärkning av kemikalier vid LiU
2017-12-18 1(12) Strategi för ommärkning av kemikalier vid LiU Sammanfattning Enligt krav från Arbetsmiljöverket måste samtliga kemiska produkter som används eller förvaras på en arbetsplats vara märkta
Kemiska arbetsmiljörisker
Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-06-01 1 Kemiska ämnen är farliga på olika
8 Kemikaliehantering. Sammanfattning. Bakgrund. Innehållsförteckning
2018-09-13 11253 1 (7) Sammanfattning Dokumentet beskriver en ur hälso- och miljösynpunkt säker och korrekt hantering av kemikalier inom. Kemikaliehantering är knuten till flera lagkrav och riktlinjen
Att förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Hygiensjuksköterska
Att förebygga blodburen smitta Osk Atladottir Hygiensjuksköterska 22/2 2017 Blodburen smitta-definition Mikroorganismer i blod eller kroppsvätskor som kan överföras från en individ till en annan och orsaka
Nya föreskrifter AFS 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker Smitta, toxinpåverkan, överkänslighet
Nya föreskrifter AFS 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker Smitta, toxinpåverkan, överkänslighet Ersätter Biologiska ämnen, Smittfarligt arbete Upphäver Riskavfall Tillämpningsområde, definitioner Användning
Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter
Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter Inledning Inom landstingen/regionerna upphandlas centralt kemikalier och kemiska produkter som används i stora volymer.
Riktlinjer för märkning av kemiska produkter
UFV 2008/759 Riktlinjer för märkning av kemiska produkter Uppsala universitet Fastställd av universitetsdirektören 2008-05-29 Innehållsförteckning Märkning av kemiska produkter 3 Ansvar 3 Allmänna anvisningar
Checklista. Skolans kemiundervisning
Checklista Skolans kemiundervisning Ni kan använda checklistan i sin helhet eller bara för det område ni är osäkra över. Både föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete och de om laboratoriearbete
Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter
Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter Inledning Inom landstingen/regionerna upphandlas centralt kemikalier och kemiska produkter som används i stora volymer.
Riskbedömning av laboratoriekemikalier Karolinska Institutet
Riskbedömning av laboratoriekemikalier Karolinska Institutet 1 Vad är en farlig kemisk produkt? Definition: en produkt som klassificeras som farlig enligt KIFS 2005:7 eller CLP. Dvs en produkt som genom
Riskbedömning Beredning av 4% paraformaldehyd
Sida 1( 5) Riskbedömning Beredning av 4% paraformaldehyd Utförd 2013-11-25 Av Anna Darabi på Rausinglab. Andrad senast 2014-10-30 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel risk 1.
Riskhantering vid laboratoriearbete
Anna Maria Näslund, arbetsmiljöingenjör Annie Engström, kemikaliesamordnare Enheten för miljö och fysisk arbetsmiljö Riskhantering vid laboratoriearbete Vad är risk? Några definitioner: En risk är sannolikheten
Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna
Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska ämnen är farliga på olika sätt Kan orsaka direkta hälsoskador eller död Öka risken
Att förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Roseli Sandbreck Hygiensjuksköterskor HT 2016
Att förebygga blodburen smitta Osk Atladottir Roseli Sandbreck Hygiensjuksköterskor HT 2016 Blodburen smitta-definition Mikroorganismer i blod/blodtillblandade kroppsvätskor som kan överföras från en individ
Dokumenttyp Föreskrift Dokumentnamn Föreskrift för biosäkerhet vid Clinical Research Centre och Wallenberglaboratoriet
208XXXX 208XXXX av 0 Syfte Denna föreskrift ska skapa gemensamma rutiner och regler för arbete med material som kan medföra smittspridning eller som utgör genetiskt modifierade mikroorganismer. Avsikten
Rutin för inköp av kemikalier
UFV 2017/1750 Rutin för inköp av kemikalier Hantering från beställning till avfall Uppsala universitet Fastställd 2017-10-23 av universitetsdirektör Katarina Bjelke Innehållsförteckning Syfte 3 Ansvar
Xxxxx. Gravida och ammande arbetstagare. föreskrifter Arbetsmiljöverkets (AFS xxxx:xx) föreskrifter om om ändring i Arbetsmiljöverkets
AFS 2014:XX 2014:41 Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Arbetsmiljöverkets (AFS xxxx:xx) föreskrifter om om ändring i Arbetsmiljöverkets
RISKBEDÖMNING ENL. AFS 1997:10
RISKBEDÖMNING ENL. AFS 1997:10 Datum: Forskargrupp: Procedur/försök: 1: Farlighetskategori (enl. tabell 1) A: Mycket Hög Risk B: Hög Risk C: Måttlig Risk D: Låg Risk 2: Exponeringsnivå (enl. tabell 2)
Blodburen smitta. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Blodburen smitta Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen genom kontakt med blod som leder till infektion (med/utan symtom) Aktuella smittämnen (virus)
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Nya och nygamla kemiregler Carola af Klinteberg 2015-06-01 1 Mitt uppdrag: Ändringar i föreskrifter från den 1 juni 2015 Förtydliga nya begrepp och lyfta fram
MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård
Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Stickskada Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:
Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län
Innan det händer Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom) Från patient till patient
Riskbedömning Lysering RIPA
Sida 1( 6) Riskbedömning Lysering RIPA Utförd 2014-09-22 Av Lars Ekblad på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2014-09-24 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel risk 1. Ange vilka
KLARA Riskbedömning. - vid arbete med laboratoriekemikalier. Ulrika Olsson, Kemikalisäkerhetssamordnare ulrika.olsson@ki.se
KLARA Riskbedömning - vid arbete med laboratoriekemikalier Ulrika Olsson, Kemikalisäkerhetssamordnare ulrika.olsson@ki.se Introduktion Arbetsmiljöverket tar fram föreskrifter som vi skall förhålla oss
Kemiska risker i arbetsmiljön
Kemiska risker i arbetsmiljön Information om kemireglerna På www.av.se finner du En presentation av kemiföreskrifterna. En Vägledning till reglerna om kemiska arbetsmiljörisker. Arbetsmiljöverkets föreskrifter
LINKÖPINGS UNIVERSITET 2010-02-03. Checklista Laboratorier, verkstäder och klinisk verksamhet
LINKÖPINGS UNIVERSITET 2010-02-03 Checklista Laboratorier, verkstäder och klinisk verksamhet 6.1 Definition Frågorna i checklistan berör laboratorieverksamhet eller områden som bedöms på likartade grunder
Avfallskärl till laboratorier, verkstäder
Avfallskärl till laboratorier, verkstäder Enligt avtal som gäller från januari 2016 (Dnr LiU 2015-01754) Hanna Wessman Koordinator Laboratoriesäkerhet och Miljö, Miljö- och säkerhetsenheten, Rättsavdelningen
Laborationssäkerhet CBGAM0, vt 2012 2012-04-20
Laborationssäkerhet CBGAM0, vt 2012 2012-04-20 Grundregler Använd alltid skyddsklädsel, labbrock samt skyddsglasögon. Man får inte äta eller dricka på lab. Man får inga omständigheter smaka på kemikalierna.
Kemiska risker i arbetsmiljön
Kemiska risker i arbetsmiljön I den här broschyren beskriver vi hur du som är ansvarig för arbetsmiljön ska göra för att förebygga kemiska risker. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om
Riskbedömning Coomassie-infärgning av gel
Sida 1( 5) Riskbedömning Coomassie-infärgning av gel Utförd 2014-09-15 Av Charlotte Welinder på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2014-09-19 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel
Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7
Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7 Innehållsansvarig: Els-Marie Rolén, Överläkare, Infektionsklinik läkare (elshe1) Giltig från: 2018-05-08 Godkänt av: Magnus Söderbergh, Chefläkare, Utvecklingsenhet
No- Experimentell kemi 10 augusti 2015 Gävle
No- Experimentell kemi 10 augusti 2015 Gävle 9.15-12.30 Säkerhet på labbet Ansvar, mål och policy Rutiner, information och instruktioner Undersöka, riskbedöma, åtgärda Rapportera och utreda Krishantering
Kemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket
Kemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket Regler som styr kemiområdet Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete ger de grundläggande kraven på arbetsmiljöarbetet. Kemiska
Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014
Blod och blodsmitta Elisabeth Persson Flodman 2014 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast genom stick- eller skärskador.
Allmänt förekommande avfall på laboratorier
1(7) Den omfattande laboratorieverksamheten vid LiU ger upphov till stora mängder laboratorieavfall av varierat slag. Detta avfall ska hanteras på ett för alla medarbetare och studenter säkert sätt. Avfallet
Vägledning för tolkning av definitionen av GMM i Exempel på metoder som anses kunna resultera i GMM
Bilaga A AFS 2000:5 Vägledning för tolkning av definitionen av GMM i 2 1. Exempel på metoder som anses kunna resultera i GMM De metoder för genetisk modifiering som avses i definitionen av GMM är bland
Riktlinjer för märkning av kemiska produkter
UFV 2008/759 Riktlinjer för märkning av kemiska produkter Uppsala universitet Fastställd av universitetsdirektören 2008-05-29, reviderad 2016-08-18 Innehållsförteckning Märkning av kemiska produkter 3
Riskbedömning Cellfärgning metylenblått
Sida 1( 5) Riskbedömning Cellfärgning metylenblått Utförd 2015-04-08 Av Lars Ekblad på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2015-04-17 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 0. Försumbar risk 1.
Rutin för borttransport av smittförande avfall och GMM-avfall som farligt gods, Campus US
16-03-02 LiU-2016-00543 RUTIN 1(5) avfall och GMM-avfall som farligt gods, Smittförande avfall samt GMM-avfall som ska skickas till en extern anläggning för destruktion ska packas och märkas enligt instruktionerna
Riskbedömning Etablering av cellinjer ÖNH
Sida 1( 5) Riskbedömning Etablering av cellinjer ÖNH Utförd 2014-09-23 Av Lars Ekblad på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2014-10-31 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel risk
Anvisning för uppskyltning av laborativa lokaler och förvaringsskåp
Anvisning för uppskyltning av Lunds universitet 1 (15) Anvisning för uppskyltning av och förvaringsskåp Gällande föreskrifter... 2 Arbetsmiljöverkets föreskrifter... 3 Föreskrift om kemiska arbetsmiljörisker
Säkerhet introduktion
Säkerhet introduktion Allmänna säkerhetsrutiner vid institutionen Ett laboratorium är ett ställe med en del potentiella risker som bland annat farliga kemikalier, vassa föremål och elektriska apparater.
Checklista för fransstylister Arbete med cyanoakrylatlim
Checklista för fransstylister Arbete med cyanoakrylatlim Företag Deltagare Avdelning Datum Så här använder du checklistan Checklistan används av ansvarig chef för undersökning av arbetsmiljön. Skyddsombudet
Riskbedömning Western blot
Sida 1( 6) Riskbedömning Western blot Utförd 2014-05-20 Av Lars Ekblad på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2014-08-18 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel risk 1. Ange vilka
Härdplast- Cyanoakrylat
Härdplast- Cyanoakrylat Hur påverkas vi av kemikalier? 2 Olika upptagningsvägar 3 Diffus exponering av ämnen du möter i din vardag Olika ämnen tas upp på olika ställen i luftvägarna. 4 Fosterskador Några
2015-12-03. Härdplast- Cyanoakrylat. Hur påverkas vi av kemikalier? Olika upptagningsvägar HÄRDPLASTER CYANOAKRYLAT
Härdplast- Cyanoakrylat Hur påverkas vi av kemikalier? 2 Olika upptagningsvägar 3 1 Diffus exponering av ämnen du möter i din vardag Olika ämnen tas upp på olika ställen i luftvägarna. 4 Fosterskador Några
Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter
UFV 2008/758 Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter Uppsala universitet Fastställd av universitetsdirektören 2008-05-29, reviderad 2015-12-21 Innehållsförteckning Förvaring av kemiska produkter
Riskbedömning Proliferation - SRB
Sida 1( 5) Riskbedömning Proliferation - SRB Utförd 2014-09-19 Av Lars Ekblad på Bo Baldetorps grupp. Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel risk 1. Ange vilka lokaler bedömningen avser KAMPRADHUSET
Substitution eller minskad användning av miljö- och hälsofarliga ämnen vid Linköpings universitet
2013-09-16 Dnr LiU-LIU-2013-01531 Substitution eller minskad användning av miljö- och hälsofarliga ämnen vid Linköpings universitet Rapport avseende 2012 års inventering Dnr LiU--2013-01531 Innehåll Substitution
Kemikalieförteckning. Hur kan vi dokumentera kemiska riskkällor i skolan? KRC Foto: KRC
Kemikalieförteckning Hur kan vi dokumentera kemiska riskkällor i skolan? KRC 2019 Foto: KRC Kemiska riskkällor i skolan Under Arbetsmiljöverkets (AV) kampanj För friskare arbetsplatser i oktober 2018 inspekterades
Riskbedömning Preparation av tumörvävnad inför kvantitativ DNA-analys
Sida 1( 6) Riskbedömning Preparation av tumörvävnad inför kvantitativ DNA-analys Utförd 2014-09-19 Av Maria C Johansson på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2014-10-31 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning
Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer
Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2011:2) om innesluten användning av genetiskt
Riskbedömning Elektrofores - polyakrylamidgel
Sida 1( 6) Riskbedömning Elektrofores - polyakrylamidgel Utförd 2014-09-08 Av Charlotte Welinder på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2014-09-19 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel
Checklista för egenkontroll av brandskydd laboratorier (Egenkontrollen bör utföras minst 1 gång/år av prefekt/brandskyddsansvarig och skyddsombud)
Checklista för egenkontroll av brandskydd laboratorier (Egenkontrollen bör utföras minst 1 gång/år av prefekt/brandskyddsansvarig och skyddsombud) Datum:8/1 2013 Institution/avdelning:Partikelfysik Underskrift
Nytt om kemikaliehantering Välkomna
Nytt om kemikaliehantering Välkomna Lagar Riskbedömning Utbytesprincipen Kaffe Hur vet man att en kemikalie är hälsofarlig? Hur förvarar man kemikalier och brandfarliga varor? Miljöbalken Kemikalieinspektionens
genetiskt modiferade mikroorganismer
Innesluten användning av genetiskt modiferade mikroorganismer Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:2) om innesluten användning av genetiskt modiferade
Riskbedömning för arbete på lab
Riskbedömning för arbete på lab Avser en riskbedömning för Milda Riskonen xrismi Huvudsaklig placering inom BioEnv Zoologen Handledare Aktiviteten / exkursionen är en del i en kurs där jag i egenskap av
Hanteringsanvisningar för riskavfall och farligt avfall förknippat med undervisning och forskning vid Umeå Universitet
UMEÅ UNIVERSITET Arbetsmiljökommittén INTERN FÖRESKRIFT Ver 2013-04-10/ON Dnr: 360-2120-00 Hanteringsanvisningar för riskavfall och farligt avfall förknippat med undervisning och forskning vid Umeå Universitet
Riktlinjer för märkning av kemiska produkter
UFV 2008/759 Riktlinjer för märkning av kemiska produkter Uppsala universitet Fastställd av universitetsdirektören 2008-05-29, reviderad 2015-12-21 Innehållsförteckning Märkning av kemiska produkter 3
Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta
TJÄNSTESKRIVELSE 2013-07-01 11 Hygienrutiner samt Riskavfallshantering Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta Handhygien Grunden för att förebygga smittspridning är
Svar på remiss från Arbetsmiljöverket med förslag till föreskrift om Smittrisker, 2014/
Svar på remiss från Arbetsmiljöverket med förslag till föreskrift om Smittrisker, 2014/100863. Svensk Förening för Vårdhygien (SFVH) tackar för möjligheten att lämna synpunkter på denna remiss. Förslaget
Avfallshantering Farligt Avfall
Avfallshantering Farligt Avfall Vad vi ska prata om Lagar och regler Farligt Avfall Farligt Gods Säkerhetsrådgivning SEKA Miljötekniks arbete Laboratoriernas avfall Frågor, kommentarer, synpunkter, tankar
Risk för blodburen smitta - Åtgärder vid personalskada
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2013-01-29 Faktaägare: Katarina Madehall, Hygiensjuksköterska vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordf medicinska kommittéen
Checklista. Riskbedömning för hantering av kemiskt ämne
Checklista Riskbedömning för hantering av kemiskt ämne Detta är ett förslag till ett arbetssätt som kan passa för vissa hanteringar. Ibland kan man bedöma hela grupper av ämnen samtidigt. Om arbetet innebär
2012-01-24. Övrigt farligt avfall hanteras enligt separata rutiner inom de båda organisationerna.
1. Syfte Denna rutin syftar till att tydliggöra och förenkla för verksamheterna hur kemikalieavfall och därtill relaterat avfall ska hanteras för att upprätthålla en säker och lagenlig hantering. 2. Allmänt
FoS Instruktioner kemavfallsrummet
Godkänt den: 2018-07-03 Ansvarig: Björn Kardell Gäller för: Fastighet och service Omfattning Dessa instruktioner gäller för hur kemiskt avfall ska omhändertas vid kemavfallsrummet, C2, Akademiska sjukhuset.
TILLSTÅND FÖR R-VERKSAMHET ENLIGT SFS 2000:271
Datum Vår beteckning 2006-03-10 CTK 2005/56053 Ert datum 2005-11-29 Enheten för kemi och mikrobiologi Katarina Eskils, 08-730 92 60 katarina.eskils@av.se Umeå universitet 901 87 Umeå Delgivningskvitto
Regler för hantering av blod och annat humant provmaterial
Sida 1 av 6 KIs ledningssystem för miljö och hållbar utveckling Regler för hantering av blod och annat humant provmaterial Detta dokument beskriver hur blod och annat humant provmaterial skall hanteras
Rutin för hantering av kemikalier, farligt avfall och riskavfall
1(5) FRÅN : Denna rutin är en övergripande rutin för ovanstående avfall och kan utifrån detta dokument brytas ner till mer utförliga och specifika rutiner för olika miljöenheters verksamheter. Denna rutin
Kemiska produkter i butiker. Märkning och ansvar
Kemiska produkter i butiker Märkning och ansvar ISBN: 91-7932-057-0 Fler exemplar av broschyren kan beställas från: CM-gruppen, Box 11063, 116 11 Bromma Tel: 08-50 59 33 35, fax 08-50 59 33 99 E-post:
Risk för blodburen smitta - Åtgärder vid personalskada
Rutin Process: 3.1.1 RGK Tillhandahålla medicinsk service Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2018-05-16 Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum,
Riskbedömning Paraffininbäddning av vävnad
Sida 1( 6) Riskbedömning Paraffininbäddning av vävnad Utförd 2014-08-28 Av Rune Nilsson på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2014-09-19 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel risk
Riskbedömning Cellmigration - scratch-assay
Sida 1( 5) Riskbedömning Cellmigration - scratch-assay Utförd 2015-09-24 Av Lars Ekblad på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2015-11-25 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel risk
Riskbedömning Silverinfärgning av gel
Sida 1( 6) Utförd 2014-09-15 Av Charlotte Welinder på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2014-09-18 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel risk Riskbedömning Silverinfärgning av
Introduktion i laboratoriesäkerhet och kemiska arbetsmiljörisker
Introduktion i laboratoriesäkerhet och kemiska arbetsmiljörisker Föreläsare: Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset och akademin vid Göteborgs universitet Föreläsningens innehåll Vad
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14834 su/adm/block6 2014-07-21 1 RUTIN Kemikaliehantering
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14834 su/adm/block6 2014-07-21 1 Innehållsansvarig: Johanna Knape, Miljöstrateg, Kvalitetsstrategiska avdelningen (johkn3) Godkänd av: Barbro Fridén,
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan,
Mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta,
Vem är ansvarig för arbetsmiljön?
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 Viktigt
Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA
Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA Blodsmitta i vården Smitta via blod, blodprodukter eller blodtillblandade kroppsvätskor synligt blod Genom: Stick- eller skärskador. Rikliga mängder
AFS 2011:19 I kraft 1 juli 2012
Nya föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker Marie Cardfelt, Arbetsmiljöverket AFS 2011:19 I kraft 1 juli 2012 Föreskrifterna upphäver: Kemiska arbetsmiljörisker Laboratoriearbete med kemikalier Motorbränslen
Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier
Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner
Arbetsmiljöverkets synpunkter på arbetsplatsens utformning. Carola af Klinteberg
Arbetsmiljöverkets synpunkter på arbetsplatsens utformning Carola af Klinteberg Regler om brandfarlig vara - AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker 1. Undersök och identifiera kemiska riskkällor 2. Förteckna
Riskbedömning Gjutning av akrylamidgel
Sida 1( 6) Riskbedömning Gjutning av akrylamidgel Utförd 2014-09-08 Av Charlotte Welinder på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2014-09-22 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel
Att skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 27284 su/adm, su/ambulanshandbok/ambulansinstruktioner 2017-11-01 6 Innehållsansvarig: Mathilda Carlsson, Ambulanssjuksköt., SU Ambulans (matka18) Godkänd
Hantering av vanligt förekommande flytande kemikalieavfall inom laborativ verksamhet - Exempellistan
'i@1 Östergötland 1(9) Hantering av vanligt förekommande flytande kemikalieavfall inom laborativ verksamhet - Exempellistan Kemikalier och lösningar som klassas som ska samlas upp och sldckas för destruktion
Hur ska alla som inte är kemister klara av att bedöma och hantera kemiska risker? Ann-Beth Antonsson
Hur ska alla som inte är kemister klara av att bedöma och hantera kemiska risker? Ann-Beth Antonsson Arbetet med kemiska risker i teorin 1. Hälsorisker med produkten a. Märkning b. Säkerhetsdatablad c.
Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter
UFV 2008/758 Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter Uppsala universitet Fastställd av universitetsdirektören 2008-05-29 Innehållsförteckning Förvaring av kemiska produkter 3 Ansvar 3 Allmänna anvisningar
Deltagare: (arbetsledare, skyddsombud, berörd arbetstagare etc.)
CHECKLISTA FÖR RISKBEDÖMNING Arbetsplats: Datum: Gäller för brukare: Deltagare: (arbetsledare, skyddsombud, berörd arbetstagare etc.) Viktigt När ni gått igenom frågorna, diskutera de punkter där ni inte
Biosäkerhet för nya virus och lite annat lokala erfarenheter. Maria Rotzén Östlund Områdeschef, Klinisk mikrobiologi, Karolinska, Solna
Biosäkerhet för nya virus och lite annat lokala erfarenheter Maria Rotzén Östlund Områdeschef, Klinisk mikrobiologi, Karolinska, Solna Vad ska jag tala om? Inledning Nya luftvägsvirus Exempel på samarbeten
GODKÄND AV xxxxx. DOKUMENTNAMN Rutin för hantering av kemikalier och farligt avfall
1(5) FRÅN : Inledning Syftet med denna rutin är att upprätthålla enhetliga och tydliga regler för hantering av kemikalier och farligt avfall. Målet är att förebygga risker för yttre miljöpåverkan samt
Hygienrutiner i SÄBO. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm
Hygienrutiner i SÄBO Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm Föreskrift SOSFS 2015:10» Föreskrift bindande regler» Hälso- och sjukvård samt omsorgspersonal ansvar att följa» Verksamhetschefen
Riskbedömning Immunohistokemi, manuell
Sida 1( 7) Riskbedömning Immunohistokemi, manuell Utförd 2014-09-04 Av Rune Nilsson på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2014-09-18 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel risk