Behovsanalys avseende Försvarsmaktens förbandsmålsättningsarbete

Transkript

1 Behovsanalys avseende Försvarsmaktens förbandsmålsättningsarbete MARTIN EKLÖF, NIKLAS HALLBERG, JOACHIM HANSSON, LINDA SJÖDIN, MAGNUS SPARF FOI är en huvudsakligen uppdragsfinansierad myndighet under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är forskning, metod- och teknikutveckling till nytta för försvar och säkerhet. Organisationen har cirka 1000 anställda varav ungefär 800 är forskare. Detta gör organisationen till Sveriges största forskningsinstitut. FOI ger kunderna tillgång till ledande expertis inom ett stort antal tillämpningsområden såsom säkerhetspolitiska studier och analyser inom försvar och säkerhet, bedömning av olika typer av hot, system för ledning och hantering av kriser, skydd mot och hantering av farliga ämnen, IT-säkerhet och nya sensorers möjligheter. FOI Totalförsvarets forskningsinstitut Informationssystem Box Linköping Tel: Fax: FOI-R SE ISSN Användarrapport December 2009 Informationssystem

2 Martin Eklöf, Niklas Hallberg, Joachim Hansson, Linda Sjödin, Magnus Sparf Behovsanalys avseende Försvarsmaktens förbandsmålsättningsarbete

3 Titel Title Behovsanalys avseende Försvarsmaktens förbandsmålsättningsarbete Identification of stakeholder needs in the force development process of the Swedish armed forces Rapportnr/Report no Rapporttyp Report Type FOI-R SE Användarrapport Sidor/Pages 40 p Månad/Month December Utgivningsår/Year 2009 ISSN ISSN Kund/Customer Projektnr/Project no Godkänd av/approved by Försvarsmakten E53086 Magnus Jändel FOI, Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI, Swedish Defence Research Agency Avdelningen för Informationssystem Division of Information Systems Box 1165 Box Linköping SE Linköping

4 Sammanfattning Försvarsmakten planerar att införa modellbaserad förmågeutveckling (MbFU) med Ministry of Defence Architecture Framework, MODAF som beskrivningsramverk. Ett led i denna utveckling är att förändra sättet med vilket målsättningsarbete (framtagning av förbands- och materielmålsättningar) utförs inom Försvarsmakten. FOI stödjer Försvarsmakten (FM) i införandet av MBFU genom projektet Stöd till modellbaserad förmågeutveckling. En del av detta projekt avser stöd till INSS J0 Uppföljning & Förmågeutvecklingsavdelningen inriktat mot att upprätta en behovsbild avseende FM:s målsättningsarbete. Behov har identifierats genom tillämpning av en metod för kvalitetsdriven kravhantering. Denna metod bygger på intervjuer med personer som är aktiva inom den verksamhet som är i fokus för analysen. Under arbetet har tio personer, framförallt på ledande befattningar, med koppling till Försvarsmaktens förbandsutvecklingsverksamhet intervjuats. Baserat på intervjuerna har sedan behov identifierats som sedermera har analyserats och kategoriserats. Från ett övergripande perspektiv framstår följande behov vara av stor betydelse för respondenterna: - Behov av förbättrad styrning och kontroll, exempelvis genom tydligare operativa ramvillkor - Behov av ökad spårbarhet, från statsmakten krav ner till krav på enskilda tekniska system - Behov av formaliserade relationer och beroenden mellan samtliga resurser som tillsammans bidrar till krävda förmågor - Behov av en tydligare process för målsättningsarbete, med tydlig rollbeskrivning och ansvarsfördelning - Behov av ett stärkt organisatoriskt minne och former för utbyte av erfarenheter och kunskaper mellan utvecklingsofficerare Den framtagna behovsbilden kan användas för att definiera krav på Försvarsmaktens arbete avseende målsättningar, för att därefter gå vidare och utforma systemkrav på tekniska stöd, krav på kompetens, krav på utbildningar mm. För detta krävs i nästa fas någon form av avdömning och prioritering av behoven. För vissa delområden kan även en fördjupad behovsanalys krävas för att erhålla en mer komplett kravbild. Nyckelord: Förmågeutveckling, modellbaserad utveckling, MODAF, målsättningsarbete, förbandsutveckling 3

5 Summary The Swedish Armed Forces are planning to introduce model-based capability development, utilizing the Ministry of Defence Architecture Framework (MODAF ) as a common framework. One step in this evolution is changing the process and methodology by which the development of forces and materiel is carried out. FOI supports the Armed Forces in the introduction of model-based development through the project Support for model-based capability development. Part of this project provides support for the Joint Strategy and Operations Staff, J0 Operational Requirements Division (INSS J0), oriented towards establishing detailed stakeholder needs concerning force development. Through the application of a method for quality-driven requirements management, these needs have been identified. The applied method is based on interviews with people who are active in the business that represents the focus of analysis. In the work, ten people related to the force development process of the Armed Forces have been interviewed. Based on the interviews concrete needs have then been analyzed and categorized. From a general perspective the following needs were of great importance for a majority of the respondents: - Need for improved control and directions, such as more concrete operational requirements - Need for greater traceability, from requirements on the top-level (government) down to requirements of individual technical systems - Need for formalized relationships and dependencies between all resources that together contribute to required capabilities - Need for a more formalised process for force development, with clear role descriptions and responsibilities - Need for improved organisational memory in the Armed Forces and more elaborate ways of exchanging experiences and knowledge between officers involved in the development process The identified needs can be used as a basis for defining requirements on the development process, in terms of requirements on technical support, skills, training and education, etc. However, this requires some form of assessment and prioritization of identified needs. For some areas, an in-depth analysis may be required in order to develop a more complete view of requirements. Keywords: Capability development, model-based development, MODAF, force development 4

6 Innehållsförteckning 1 Inledning 7 2 Metod Insamling av data Identifiering av utsagor Identifiering av behov Analys och strukturering av behov Resultat Behov av styrning Behov av kunskap & erfarenhet Behov av att hantera beroenden Behov av processer Behov av ett helhetsperspektiv Behov av organisationsförändringar Behov av jämförbara & återanvändbara målsättningar Behov av stöd Behov av analys Diskussion 32 5 Slutsats 35 6 Referenser 36 Appendix 1 Intervjuguide förbands- & missionskravställning 37 Appendix 2 Grafisk representation av behovsbilden 40 5

7 6

8 1 Inledning Försvarsmakten (FM) planerar att införa modellbaserad förmågeutveckling (MbFU) med Ministry of Defence Architecture Framework, MODAF som beskrivningsramverk. Ett led i denna utveckling är att förändra sättet med vilket målsättningsarbete utförs inom Försvarsmakten. I nuläget sker målsättningsarbeten enligt Reviderad Handbok för målsättningsarbete (benämnd H Mål), en handbok som i princip beskriver tre dokumentstrukturer; TOEM (Taktisk Organisatorisk Ekonomisk Målsättning), TTEM (Taktisk Teknisk Ekonomisk Målsättning) och CONOPS (Concept of Operations). Inom ramen för MbFU ska H Mål 2010 utformas och införas i FM, där MODAF ska användas som gemensamt beskrivningssätt. Den framtida H Mål 2010 omfattar bland annat hur MODAF ska tillämpas i det specifika fallet målsättningsarbete, verktyg som stödjer arbetet (modellering och analys), samt möjlighet till lagring och framförallt återanvändning av de arkitekturella artefakter/vyer som tas fram (repository). Relaterat till detta är också utvecklingen av Försvarsmaktens arkitekturramverk (FM AR), vars omfattning är större än H Mål FOI stödjer FM i införandet av MBFU genom projektet Stöd till modellbaserad förmågeutveckling. En del av detta projekt avser stöd till INSS J0 inriktat mot att identifiera behov kopplat till FM:s målsättningsarbete. Detta i syfte att styra/inrikta utveckling och införande av bland annat H Mål 2010 i Försvarsmaktens organisation. INSS J0 anger bland annat följande som drivande/målbilder på en övergripande nivå för utvecklingen av H Mål 2010/MbFU: Spårbarhet i förmågeutvecklingens alla faser Bättre beslutsunderlag och tydligare kravställning Korta ledtider för sammansättning av ad-hoc-förband Underlättad värdering och evaluering av förband Förbättrad internationell samverkan och certifiering Bättre stöd för verksamhets- och operationsplanering (på längre sikt) Det är dock önskvärt att detaljera och validera ovanstående ytterligare för att säkerställa att den slutliga produkten (metod, ramverk/verktyg) motsvarar användarnas och verksamhetens behov. Målet med arbetet, stödet mot INSS J0, är därmed att ta fram en konkretiserad behovsbild för INS, avseende målsättningsarbete kopplat till MbFU (H Mål Ny, FM AR med mera). Kommendörkapten Lars Flygar, vid INSS J0, har varit uppdragsgivare och aktiv dialogpartner. Han har även bidragit med underlag och återkopplat på genomförd behovsanalys. I efterföljande kapitel beskrivs den metod för behovsanalys som tillämpats i arbetet (Kapitel 2). Därefter redovisas behovsstrukturen som behovsanalysen genererat (Kapitel 3). Slutligen diskuteras ett antal behov från behovsstrukturen som anses vara bland de mest framträdande (Kapitel 4). 7

9 2 Metod Behovsanalys syftar till att identifiera och analysera behov. Ofta förväxlas behov med krav. Behov finns hos någon som ska använda något, medan krav beskriver vad något ska uppfylla och indirekt vad det inte ska uppfylla (Sommerville & Sawyer, 1997). Exempelvis X har behov av att veta ett förbands förmågor, där det finns krav som specificerar att X s datorstöd skall tillhandahålla information om förbands förmågor. Tillämpad metod bygger på kvalitetsdriven kravhantering (Hallberg, Andersson & Westerdahl, 2005) och bedrivs enligt fyra aktiviteter; (1) Insamling av data, (2) Identifiering av utsagor, (3) Identifiering av behov, samt (4) Analys och strukturering av behov. Genomförande av aktiviteterna beskrivs i korthet i nedanstående avsnitt. 2.1 Insamling av data Intervjuer användes för att samla in data angående Försvarsmaktens målsättningsarbeten. Datainsamling genomfördes i följande steg: Identifiering av respondenter (med stöd av INSS J0) Framtagning av bakgrundsbeskrivning och intervjuguide, se appendix 1 Inplanering av mötestid för genomförande av intervjuer med respondenter Genomförande av intervjuer Transkribering av inspelat material Respondenterna utgjordes av en grupp med tio personer som i nuläget är, direkt eller indirekt, involverade i Försvarsmaktens målsättningsarbete. Bland dessa fanns representanter från armén, flygvapnet och marinen, samt från olika befattningar vid HKV, förband och skolor. Samtliga respondenter har, i sin nuvarande roll, ett mer övergripande (lednings-) ansvar och därmed ej är direkt involverade i det praktiska skrivandet av en förbands- eller materielmålsättning. 2.2 Identifiering av utsagor Utifrån insamlad data från intervjuserien identifierades utsagor som direkt eller indirekt gav uttryck för behov. Utsagor ska inte vara alltför omfattande eller innehållsrika, men tillräckligt omfattande för att ge en förståelse för vad respondenten menar. Därefter analyserades utsagorna utifrån ansatsen 5W+H (who, what, when, why, where + how) i syfte att strukturera informationsmängden på ett sätt som underlättar identifieringen av behov. Samtliga utsagor, samt nedbrytning enligt 5W+H, placerades i en tabell där de försågs med ett index som gav spårbarhet tillbaka till den ursprungliga texten (varifrån utsagan hämtades i det transkriberade underlaget). 2.3 Identifiering av behov Under denna aktivitet analyserades samtliga utsagor i syfte att identifiera behov. För varje utsaga kan ett eller flera behov identifieras. I vissa fall är en utsaga så pass innehållsfattig att ett behov inte kan formuleras. Aktiviteten 8

10 resulterade i en uppsättning behovsformuleringar som dokumenterades i anslutning till de identifierade utsagorna. 2.4 Analys och strukturering av behov Under denna aktivitet analyserades behovsformuleringarna i syfte att skapa en uppsättning väl strukturerade behov. I ett första steg grupperades likartade behov i syfte att skapa kategorier. Om möjligt grupperades även dessa i underkategorier. Under arbetet rensades även dubbletter av behov bort. Aktiviteten resulterade i ett antal över- och underliggande kategorier som var och en innehöll ett eller flera behov, i Appendix 2 redovisas detta grafiskt. Ovanstående aktivitet är möjlig att utföra utifrån en mängd olika kriterier, vilket gör att det finns en rad olika strukturer och indelningar som möjliga resultat. Arbetet med behovsstrukturen för målsättningsarbete utgick inte från någon specifik modell, bland annat med syftet att inte låsa behoven till någon förutfattad struktur som åsidosätter dess egentliga mening. Det finns, trots genomförd analys och strukturering, ett visst överlapp mellan identifierade kategorier av behov. Det är möjligt att göra en mer djupgående och kategorisk analys, men en bedömning gjordes att det utifrån tidsförhållandena inte skulle tillföra något större mervärde. Det ska även påpekas att det finns vissa motsägelser i materialet. Detta är dock naturligt då behovsstrukturen representerar behov för tio personer med sina respektive åsikter och erfarenheter från målsättningsarbete, således behöver behovsstrukturen även valideras. I en eventuell nästa fas krävs någon form av avdömning och prioritering innan man går vidare med att kravställa process, metod, organisation, datorstöd mm. För vissa delområden går och bör det göras fördjupade behovsanalyser. 9

11 3 Resultat I analysen av de tio intervjuerna identifierades 396 potentiella utsagor av behovskaraktär och från dessa beskrevs 321 initiala behov. Dessa grupperades och slogs i vissa fall samman för att till sist bli 145 behov kopplat till verksamheten i och runtomkring målsättningsarbete. I följande avsnitt redovisas framtagen behovsstruktur. 3.1 Behov av styrning Det finns behov av styrning avseende utvecklingen av förband. Denna styrning innefattar: Principer som utvecklingen skall baseras på Ansvarsfördelning som reglerar vem som har ansvaret och tar beslut Direktiv Operativa ramvillkor Beskrivning av förmågor Kontroll över materiel Styrande dokument Behov av principer Behov av förmågestyrd utveckling av Försvarsmakten Det finns behov av förmågestyrd utveckling, där krav avseende vad förbandet ska klara av ges före resursramar. Uppgifter och ekonomiska villkor bör styra utvecklingen, inte mängd personal. Behov av fokus på insatsförmågor Utveckling behöver ske utifrån de förmågor som behövs och inte utifrån produktionsperspektivet. För detta krävs att det finns tydliga mandat hos de chefer som har möjlighet att påverka utvecklingen. Behov av styrningar från HKV Det finns behov av prioritering och styrning från HKV avseende målsättningsarbete. Dessa styrningar måste vara konkret uttryckta och tillgängliga. HKV måste ha förmåga att döma av och ge återkoppling huruvida målsättningsarbetet är på rätt väg. Behov av samordnad (funktions-)utveckling för förbanden Det finns behov av att samordna utvecklingen av förband. Detta innefattar bland annat integrerad utveckling mellan olika förbandstyper, så att exempelvis ansvarig för logistikbataljonen styr utveckling av logistikfunktionen (i andra förband). Vidare krävs en samordning avseende expertkompetens för genomförandet av målsättningsarbetet. 10

12 3.1.2 Behov av ansvarsfördelning Behov av tydlig ansvarsfördelning Det finns behov av att tydliggöra ansvarsfördelningen vid målsättningsarbete, vem som har rätt att ta beslut och vem som skall författa exempelvis TOEM. Behov av att delegera beslutsfattandet Det finns behov att kunna delegera beslutfattande till rätt nivå, det vill säga där sakkompetensen avseende specifika frågeställningar och uppgifter finns. Behov av delegerat ansvar för vidmakthållande av utrustningslistor Det finns ett behov av att delegera ansvaret avseende hantering av utrustningslistor. Behov av tydlighet och beslutsmandat i lessons learned-processen Det finns behov av ett tydligt ansvar avseende att nyttogöra erfarenheter Behov av direktiv Behov av att reglera krigsförbandsansvar Det finns behov av direktiv som reglerar krigsförbandsansvar. Behov av att reglera bildandet av förband Det finns behov av regler som föreskriver hur förband skall bildas. Behov av att reglera samverkan mellan förband Det finns behov av regler som föreskriver hur samverkan mellan förband ska gå till. Behov av att reglera målsättningsarbetet Det finns behov av regler som föreskriver hur målsättningsarbetet skall genomföras. Behov av att reglera framtagande av kravdokument Det finns behov av regler som föreskriver hur kravdokument skapas, såsom PTOEM och TOEM. Detta innefattar hur krav skall formuleras för att vara tydliga Behov av operativa ramvillkor Behov av typscenariobeskrivningar Det finns behov av fastställda typscenariobeskrivningar på rätt nivå, för att kunna kravställa förbanden. Behov av generella operativa ramvillkor Det finns behov av generella operativa ramvillkor som innefattar 11

13 operativa styrningar initiala inriktningar och styrning av målsättningsarbetet stöd för att skapa resursoptimerade förband styrningar som minskar risken för överbehovssättning vid utveckling av förband styrning av vilka miljöer som förbandet skall kunna verka i realiserbara ramvillkor Behov av operativa ramvillkor för typförband Det finns behov av operativa ramvillkor per typförband som är "konsekventa" över samtliga vapengrenar. Behov av operativa ramvillkor för krigsförband Det finns behov av konkreta operativa ramvillkor för krigsförband. Behov av att kommunicera rimlig nivå avseende förmågor givet ekonomiska ramar Det finns behov av tydlig koppling av vad som är en rimlig nivå avseende förmågor, givet ekonomiska ramar och kommunicering av dessa. Behov av att kunna justera ramvillkor Det finns behov av att kunna justera ramvillkor om dessa visar sig orealistiska ur ett kostnadsperspektiv Behov av att beskriva förmågor Behov av att tydligt beskriva förmågor Det finns behov av att tydligt kunna formulera förmågor som FM behöver ha. Behov av tydligare beskrivning av insatsförmågor Behov av materielstyrning Behov av materielstyrning Det finns behov av materielstyrning, bland annat att tillse att rätt prioriteringar görs i fördelningen av materiel. Behov av att fördela materiel i materielstocken med hänsyn tagen till samtliga förbands behov Det finns behov av en dialog på övergripande nivå för att få till en jämn och rimlig fördelning av tillgänglig materiel. Behov att justera krav på förband relativt materieltilldelning Det måste gå att justera kravställning av förband baserat på möjlig tilldelning av materiel. 12

14 3.1.7 Behov av styrande dokument Behov av entydiga dokument som styr och inriktar utveckling Det finns behov av att säkerställa att de styrande dokument som ligger till grund för utvecklingen ej motsäger varandra. FMUP, olika standarder etc., uttrycker krav på olika sätt och motsäger även varandra till vissa delar. Behov av FMUP i balans relativt ekonomi Idag är det svårt att se en balans mellan det som står i FMUP och den stora ekonomin för FM. Behov av tillgång till styrande dokument Det finns behov av att aktuell version av de styrande dokument, som skall ligga till grund för utvecklingen, är lätt tillgängliga. Behov av tillgång till produktionsförutsättningar I utvecklingsprocessen ingår att det ska finnas tydliga produktionsförutsättningar, men i realiteten upplevs det som svårt att få klarhet i vilka dessa är (svårt att få ut när det behövs). Behov av tydlig koppling i målsättningsarbetet till styrande dokument Det finns behov av att nyttja standarder (Stanags etc.) på ett systematiskt sätt under målsättningsarbetet så att nödvändig hänsyn tas till de principer som ska ligga till grund för utveckling. 3.2 Behov av kunskap & erfarenhet Det finns behov av relevant kunskap och erfarenhet för ett framgångsrikt målsättningsarbete. Detta innefattar: Förbandsrelaterad kunskap och erfarenhet Utvecklingsrelaterad kunskap och erfarenhet Behov av förbandsrelaterad kunskap & erfarenhet Behov av förbandserfarenhet vid målsättningsarbete Respondenter menar att en avgörande faktor för att uppnå tillräcklig kvalitet i målsättningsarbetet är detaljerad kunskap och erfarenheter från det specifika förband som är i fokus. Detta inbegriper dels erfarenheter från tidigare genomförda målsättningsarbeten, såväl som kunskap rörande förbandets nuvarande konfiguration. Behov av detaljkunskap vid specificering av personal och utrustning Respondenter pekar på betydelsen av detaljkunskap vid specificering av personal- och utrustningsaspekter vid färdigställande av en förbandsmålsättning. Att specificera dessa delar kräver detaljerad kunskap och insikt avseende förbandet i fokus. HKV upplevs sällan ha denna kunskap, varför det är lämpligt att förlägga uppgiften till den del av organisation som har adekvat kunskap. 13

15 3.2.2 Behov av utvecklingsrelaterad kunskap & erfarenhet Behov av personal med lång erfarenhet från kravställningsarbete Respondenter anser att en framgångsfaktor i målsättningsarbetet är deltagare med en gedigen erfarenhet från utvecklingsarbete inom FM. Uppbyggnad av denna erfarenhet tar lång tid och upplevs ibland motverkas av den befattningsrotation som sker. Det är önskvärt att samma individ sitter en längre tid på sin befattning. Behov av för rollen anpassad kompetens avseende verktyg för behovssättning Respondenter framhåller att för de medarbetare som är involverade i processen att bygga förband krävs grundläggande kompetens avseende verktyg som hanterar personal och materiel. I nuläget krävs kunskap kring hur IOR hanteras, där behovssättning av förband sker. Behov av relevant utbildning för rollen Respondenter menar att det finns behov av att utbilda medarbetare i hur målsättning ska bedrivas. Detta ses dock som något som primärt bör ske för officerare på högre nivå och bör därmed ej vara del av den allmänna officersutbildningen. Behov av utbildning avseende förbands- och materielkravställning Respondenter menar att dagens H Mål inte ger tillräcklig vägledning/styrning avseende hur målsättningsarbete ska bedrivas. En mer utvecklad handbok, i kombination med en för ändamålet dedikerad utbildning, ses som något som skulle underlätta arbetet. Behov av förståelse för varför evaluering genomförs Respondenter pekar på att det finns behov av att öka förståelsen för vad evaluering syftar till. Ett evalueringsunderlag bör inte ses som en specifikation som beskriver exakt vad ett förband ska uppfylla. Även om vissa delar ej är uppfyllda till 100% kan förbandet delta internationellt. Att uppfylla samtliga delar fullt ut skulle vara alltför kostsamt för FM. Evaluering bör snarare ses som ett verktyg till stöd för att hantera aspekter som ett förband måste bli bättre på. 3.3 Behov av att hantera beroenden Det finns behov av att se och hantera beroenden mellan styrningar, förmågekrav, förband och materiel. Dessa behov omfattar: Spårbarhet Horisontella beroenden 14

16 3.3.1 Behov av spårbarhet Behov av synliggörande av konsekvens för förband och materiel vid politiska beslut Idag går det inte tydligt och snabbt att se vad styrningar på hög nivå innebär för t ex olika TOEM. Önskvärt vore att få direkt indikation på vilka TOEM som berörs av en styrning från högre nivå. Behov av att på FM-nivå se att målsättningar konvergerar Vid målsättningsarbete kan kravställare ha svårt att se till hela FM:s behov, genom att de har liten kunskap om vilka krav som ställs på andra förband. Därför krävs det spårbarhet mellan krav och insyn och förståelse för FM:s övergripande krav. Behov av spårbarhet avseende ekonomiska aspekter Det finns behov av tydligare koppling avseende ekonomiska aspekter, såsom konsekvenser av specifika beslut. Exempelvis, vilka kostnader sparar FM genom att ta bort eller ambitionssänka ett krav? Påverkar det kostnaden för andra system eller verksamheter? Behov av att identifiera konsekvenser vid borttagande av förmågor Det är idag svårt att se beroenden mellan systemens förmågor, men även relationerna mellan pågående utvecklingsprojekt. T ex om FM behöver spara pengar inom ett funktionsområde såsom ledning och således sänker ambitionsnivån/införandetakten på ett system relaterat till denna funktion, så finns det sannolikt kopplingar till en rad andra system som måste analyseras. Exempelvis koppling till ett verkanssystem som faktiskt kräver just den förmågan av ledningssystemet och som därmed inte går att nyttja såsom det ursprungligen var tänkt. Det måste finnas ett bättre stöd för att hitta vilka paket som FM kan avveckla, eller välja att inte vidmakthålla/renovera. Behov av att identifiera duplicerade förmågor Idag är det svårt att se vilka materielsystem som bidrar till i princip samma förmåga. Det finns behov av att kunna se över möjliga rationaliseringar, finns det möjlighet att ensa systemfloran inom t ex strömförsörjning. Behov av spårbarhet från operativa krav till realisering i form av förband, med dess personal och materielsystem Det upplevs av respondenterna som viktigt att ha en tydlig styrning och spårbarhet från operativa krav till realisering av förband i form av personalorganisation och system. Behov av att tillse att samtliga materielmålsättningar utgår från behov i en eller flera förbandsmålsättningar Kravställningen för förband styr kravställningen på materiel, vilket efter produktion ger den materiel som FM slutligen har till förfogande för sina 15

17 förband. Det finns behov av att tillse att materiel inte utvecklas utan konkreta behov hos förband. Behov av att ramvillkor skrivs så att enbart realiserbara behov går att återfinna Idag upplevs inte de generella ramvillkoren vara just ramvillkor. T ex är det i princip möjligt att se behov av hangarfartygsgrupper eller attackhelikopterförband med hänvisning till ramvillkoren. Ramvillkoren behöver konkretiseras och göras tydligare gentemot t ex FMUP Behov av att se horisontella beroenden Behov av att samlat kunna se beroenden/gränssnitt mellan förband Det finns behov av att hitta gränssnitten mellan förband. Just nu så bygger insikten kring existerande gränssnitt på genomgång av befintliga dokument (TOEM), men detta är ofta en övermäktig uppgift. Respondenterna upplever att de sitter i sin egen värld och tar fram de olika förbanden. För att ett system av system ska fungera så menar respondenterna att något form av datorstöd krävs som kan underlätta analysen. Behov av att se funktionsspecifika gränssnitt mellan förband Det behövs stöd för att se hur det ett förband hänger samman med andra förband, exempelvis har de samma kommunikationslösning, kan de prata med varandra, har de samma syn på logistik. Arbetet med beskrivningar av funktionskedjor som överbrygger förbandsgränser haltar och för att förbanden ska kunna lösa en uppgift i en komplex insatsmiljö så krävs fungerande funktionskedjor. Behov av beskrivning avseende hur resurser kan sättas samman Förband kan ingå i andra förband. Idag går det inte att på ett optimalt sätt bygga ihop dem. Ett tidskrävande manuellt arbete krävs som gör att det tar tid innan förbandet är redo för insats. 3.4 Behov av processer Det finns behov av förändringar i och runtomkring processen för målsättningsarbete. Detta innefattar: Förändringar i genomförandet och synen på målsättningsprocessen Kvalitetssäkring av målsättningar Ingångsvärden Beslutsgrindar Erfarenhets- och kunskapshantering Behov av flexibilitet Behov av planeringsbart utrymme i materielplanen Det behövs en fungerande materielplan. Idag upplever respondenterna att det inte finns något utrymme att spela med i materielplaneringen. Det är så pass 16

18 fullt i materiellådan att det inte går att genomföra omplaneringar. Detta upplevs som något av ett grundfel i själva materielplaneringen. Utifrån idag, 2009, ser de planeringsbart utrymme tidigast 2019, vilket skulle behövas tidigare. Behov av flexibilitet i målsättningsprocessen Vissa materielmålsättningar uppkommer inte utifrån förbandets krav utan styrs t ex av motköp. Det behövs då möjlighet att under målsättningsprocessen hantera dessa oväntade influenser Behov av målsättningsprocess Behov av att specificera resursbehov utifrån vad förbandet ska klara av Dagens kravställning sker omvänt, dvs. snarare utifrån personalramar och ekonomiska krav. Kravställningen bör tydligare ske efter vad förbandet ska klara av. Behov av att medverkande deltagare vid funktionsgenomlysningar kan beskriva sina behov Respondenter pekar på problematiken kopplat till att vissa funktioner, t ex ledning, underrättelse och logistik, skär tvärs genom förbandsstrukturen. För att tillse en korrekt kravställning avseende gemensamma delar sker en funktionsgenomlysning. Vid dessa tillfällen krävs att samtliga deltagare har en klar behovsbild (utifrån sitt eget perspektiv) och har beskrivit denna utifrån, ett för funktionen, fastställt regelverk. Behov av strukturerad arbetsprocess avseende målsättningsarbete Dagens arbetsprocess fungerar väl men bygger på att informella kontakter upprätthålls. Behov av ensat arbetssätt avseende målsättningsarbete Handböcker behöver innehålla klara instruktioner om vad TOEM skall innehålla. Om handböckerna är bristfälliga så blir kvalitén olika och TOEM går inte att jämföra. Behov av att målsättningsarbetet blir mer verklighetsförankrat Målsättningar tas fram utan kunskap om ekonomiska förutsättningar eller materiella tillgångar. Detta medför att målsättningar behöver revideras efter att budget och materiella tillgångar blivit kända. Behov av förändrad syn på evaluering/certifiering Synen på evaluering/certifiering måste bli mer pragmatisk. Det finns inte ekonomiska förutsättningar för en fullständig evaluering/certifiering, utan behovet måste ses ur ett större perspektiv. 17

19 Behov av att kravställa och utvärdera förband utifrån samma premisser som NATO/EU Det finns behov av att kravställa i likhet med EU, NATO etc. i utvecklingsarbetet, samt att använda NATO-metodik för utvärdering av förband. Detta för att säkerställa förbands interoperabilitet med potentiella samarbetspartners internationellt. Behov av tid under remiss inför samråd Remisstiderna inför samråd är för korta, vilket medför att målsättningarna inte hinner granskas ordentligt innan de fastställs. Behov av mindre arbetskrävande process för målsättningsarbete Målsättningarna idag funkar, men de är för närvarande ganska arbetskrävande och de upplevs som väldigt trubbiga. Behov av att snabbt kunna producera TTEM och realisera lösning I målsättningsarbetet, främst inför internationella insatser, krävs i mellan åt att nya förmågebehov måste omhändertas under korta ledtider. Detta medför att lösningar måste kunna realiseras snabbt inför påbörjandet av en insats. Behov av längre tidsintervall för att möjliggöra genomförande av OMF Processen för att ta fram förband har blivit kortare. Detta medför ibland att förband tas i bruk redan under PTOEM, utan att OMF har genomförts i någon större omfattning Behov av kvalitet Behov av kvalitetssäkrade kostnadskalkyler i tidiga faser av målsättningsarbetet Respondenter pekar på behovet av att få in kostnadskalkyler i ett tidigt skede. Det är inte enbart tillräckligt att ha en kalkylerad förbandsmålsättning (som slutprodukt). Kostnadskalkylering bör komma in mycket tidigare i processen, ex. som underlag för spelkort, för att kunna göra ekonomiska avdömanden. De är även av stor vikt att kostnadskalkylerna håller en tillräcklig kvalitet. Behov av tillräcklig tid vid framtagning av förbandsmålsättningar Respondenter pekar på det faktum att tidsmarginalerna är små vid upprättande av en förbandsmålsättning. Processen itereras årsvis och startar under våren och avslutas under hösten. Det egentliga skrivandet tar inte all denna tid i anspråk, men att få till samråd kring en målsättning tar tid. En forcerad samrådsprocess kan ge sämre kvalitet på slutprodukten om kvalitetsgranskning ej utförs i tillräcklig utsträckning. Behov av kvalitetssäkring av spelkort Vid framtagandet av spelkort förs inte ett tillräckligt omfattande förmågeresonemang. De framtagna spelkorten granskas inte ur ett förmåge- 18

20 och funktionsperspektiv innan de fastställs. Detta medför bristande kvalité på spelkorten. Behov av kvalitetssäkring av TOEM och TTEM Säkerställande att förband och materiel är rätt utformade utifrån givet uppdrag. Behov av granskning av listor som hanterar personal och utrustning Personal- och utrustningslistor måste granskas innan de remiteras för att kontrollera att förbanden inte överbehovsställs. Behov av att prioritera och värdera krav Den ekonomiska situationen inom FM tillåter inte en kravställning av förband på högsta nivå. Rätt ambitionsnivå för förbandet måste klargöras och kravställning måste ske utifrån det Behov av ingångsvärden Behov av underlag för kravställning Tillgång till väl dokumenterade funktionskrav, förmågekrav och operativa krav är väsentliga ingångsvärden för att kravställningsarbetet skall lyckas. Behov av en tydlig specifikation av uppdraget innan målsättningsarbetet påbörjas Respondenter pekar på betydelsen av att det finns en tydlig specifikation av uppdraget innan målsättningsarbetet påbörjas. Att beställare, i detta fall HKV, samt utförare, ofta i form av förband eller skolor, har en gemensam förståelse för vad målsättningsarbetet syftar till, samt vilka förutsättningar som måste beaktas i arbetet, är avgörande för att erhålla en slutprodukt med erforderlig kvalitet. Behov av långsiktig omvärldsanalys innan operativa ramvillkor formuleras För att basera framtagandet av operativa ramvillkor på korrekta och rimliga antaganden är det viktigt att en långsikt omvärldsanalys har genomförts. Behov av omhändertagande av PERP-resultat vid utformning av spelkort Utöver de utvecklingsmetodiker som beskrivs i H Mål finns de inga regleringar för framtagandet av spelkort. Detta skapar utrymme för variationer vid utvecklingen. Spårbarheten till PERP kan då bli vag. Behov av miljöer och situationer under OMF som är snarlika de som specificerats i förbandsmålsättningen De spel och valideringar som görs på HKV är på för hög nivå och för breda. Dessa valideringar klarar inte av att ge svar angående enskilda förmågor eller förband. Vid genomförande av OMF måste de miljöer och situationer som finns beskrivna i förbandsmålsättningarna efterliknas i högre utsträckning. 19

21 Behov av långsiktighet inom forskning För att kunna påverka materielutvecklingen behövs forskning som sträcker sig bortanför 7 år. Forskning som bedrivs på kortare sikt har inte möjlighet att påverka materielutvecklingen. Behov av standardiserade P- och U-listor Det är tids- och resurskrävande att behöva ta fram nya utrustningslistor och personallistor för varje tillfälle. Därför efterfrågas standardiserade P- och U- listor för att möjliggöra återanvändning Behov av beslutsgrindar Behov av gemensamma avstämningspunkter vid framtagande av förbandsmålsättningar Med gemensamma avstämningspunkter kan fördelningen av personella och materiella resurser, samt förmågor synkas. Försvarsmakten blir homogen och kompatibel och särlösningar undviks Behov av erfarenhets- & kunskapshantering Behov av en strukturerad, dokumenterad och tillgänglig lessons-learned process Det behövs en process för att ta tillvara den erfarenhet som kommer från utbildningar, övningar, insatser etc. för att utveckla Försvarsmakten. Erfarenhet kan användas vid t.ex. organisations-, metod- eller materielförsök. Behov av att återföra erfarenheter från nyttjande av förband till förmågeutvecklingsprocessen Det är av stor betydelse att utnyttja de erfarenheter som inhämtats genom internationella insatser under utvecklingen av Försvarsmaktens förband. Behov av att hantera FM:s organisatoriska minne Då Försvarsmakten har hög omsättning på sina befattningar så tenderar viss kunskap att försvinna då den inte sprids vidare till efterträdaren. Detta medför att det hela tiden sker en kunskapsuppbyggnad som inte utvecklar Försvarsmakten. 3.5 Behov av ett helhetsperspektiv Det finns ett behov av att individer som arbetar med utveckling har förståelse för helheten. Komponenter för detta är: Systemförståelse Överrensstämmande nationell och internationell kravställning Sammanhållen syn på utveckling Materielfördelning Analys 20

22 3.5.1 Behov av systemförståelse Behov av fungerande system av system FM är relativt duktiga på att kravställa enskilda förband, men kravställarna har i många fall svårt att se synergier i relationen till andra förband. Ofta undviks helhetsperspektivet och satsning sker på utveckling av det egna förbandet. Dvs. en interoperabel syn på FM saknas. Behov av övergripande förståelse vid målsättningsarbete Vid målsättningsarbete krävs ett helhetsperspektiv och en övergripande förståelse. T ex så kan något i ett visst sammanhang vara ett marint system och i andra sammanhang ett försvarsmaktssystem Behov av nationell & internationell kravställning Behov av att kunna skapa förband som kan möta internationella såväl som nationella krav på operationer Kravställningen på förbandet bör omfatta såväl krav för nationella uppgifter som för internationella uppgifter, annars tvingas FM kompletteringsanskaffa/utbilda materiel och personal inför internationella insatser. Behov av samma organisationsstruktur och materiel i grundorganisation och internationella insatser Organisationsstrukturen skall vara densamma för internationella och nationella förband. Därvid är det lämpligt att utbilda förband nationellt för att sedan använda hela eller delar av förbandet med bibehållen organisationsstruktur internationellt. Behov av målsättningar för förband i VG1 (internationell insats) Försvarsmakten skapar idag förbandsmålsättningar. Det finns ingen motsvarande process/produkt för insatsförband. Behov av att kunna genomföra insatser i alla typer av miljöer FM måste besluta inom vilka miljöer organisationen skall kunna verka, samtliga eller endast vissa. Om samtliga miljötyper är tänkbara för insats, måste FM kravställa förbanden så detta är möjligt Behov av helhetsbaserad utveckling Behov av sammanhållen syn på all utveckling som pågår inom FM FM har behov av en helhetssyn som överbrygger/tar hänsyn till de olika arenorna. Kunskapen som krävs vid målsättningsarbete för att ha denna sammanhållna syn finns vid HKV. 21

23 3.6 Behov av organisationsförändringar Det finns ett behov i FM av att organisationen för förbandsmålsättningsarbete ses över. Tillika behöver: Samverkan internt och externt förbättras Befattningsstrukturen utvecklas Roller förtydligas Behov av samverkan Behov av fungerande nätverk för utbyte av erfarenheter mellan utvecklingsofficerare Det finns behov av ett mer formellt grundat nätverk för utbyte av erfarenheter mellan utvecklingsofficerare. Behov av samlokalisering av organisatoriska enheter HKV:s organisation är inte optimal för förbandsmålsättningsarbete. Metoden fungerar bra, men organisationen skulle behöva förändras. FM skulle kunna effektiviseras om PROD och INS var lokaliserade till samma plats med samma chef. Behov av samverkan mellan INS och PROD INS och PROD skulle kunna bli effektivare om det fanns tid och former för samverkan. Idag finns liten eller ingen tid till samverkan. Behov av samverkan mellan förbandschefer och utvecklingsofficerare Det är lämpligt, redan i det initiala skedet av målsättningsarbetet, att förbandschefen, alternativt någon i dennes stab, är delaktig i arbetet med att ta fram aktuell förbandsmålsättning. Behov av samverkan mellan FM och FMV Det är av vikt att FM tillser att de egna behoven tillgodoses vid upphandling av materielsystem. Återkopplingen från FMV upplevs i vissa fall som bristfällig. Behov av styrning på gemensam nivå mellan produktgrupper Genom att de gamla försvarsgrenscheferna är inspektörer möjliggörs idag en bättre samordning och avvägning mellan t ex armé, marin och flyg på en gemensam nivå. Respondenterna upplever således en bättre möjlighet att idag uppnå en bättre fördelning mellan försvarsgrenarna jämfört med hur det var för. Behov av samverkan i målsättningsprocessen mellan produktgrupper Det är avgörande att de olika målsättningsarbetena som pågår parallellt är synkroniserade. 22

24 3.6.2 Behov av befattningar Behov av upprätthållande av kompetensnivå i samband med omorganisation Ett problem som uppstår i samband med nedläggningar och omflyttningar av förband är att personal väljer att sluta, eller väljer en ny inriktning inom FM. Detta resulterar i att kompetens (relaterat till utveckling) försvinner ur organisationen. Behov av kontinuitet i befattningar Vad avser arbete vid HKV, men även utvecklingsarbete och målsättningsarbete, är det önskvärt att det finns kontinuitet på flera befattningar. Detta då flera roller tar tid att lära sig och bli duktig inom. Behov av fler specialister i utvecklingsarbetet I utvecklingsarbetet krävs specialister inom de olika områden som skall kravställas, för att rätt krav utifrån dagens förutsättningar skall ställas. Behov av fler generalister i utvecklingsarbetet På samma sätt som specialister behövs i utvecklingsarbetet krävs det generalister som har förmåga att se helheten. Behov av personal som kan arbeta med utvecklingsfrågor Det finns behov av fler utvecklingsofficerare. Det finns vakanta positioner som inte tillsätts. Detta leder till stor arbetsbelastning vilket resulterar i försämrad kvalitet på de produkter som tas fram Behov av roller Det finns behov av flexibilitet i sammansättning av grupper som innehar den kompetens som krävs för genomförande av målsättningsarbete Vid behov, t ex inför arbetsmöten, bör arbetsgruppen kunna expanderas med personer som innehar expertkompetens. Detta för att utöka kompetensen i arbetsgruppen, framförallt inom specifika funktioner som logistik, ledning, personaltjänst mm. Behov av delaktighet vid utformning av förband från förbandets egen personal Idag engageras inte alltid de framtida cheferna (med personal) för de förband som utvecklas. Detta riskerar att en känsla av att någon annan tar fram vårt förband skapas. Det är en klar fördel om förbandets egen personal engageras och känner en delaktighet/ansvar. Behov av att KFA är delaktig i målsättningsarbetet Idag finns det flera KFA:er som inte är insatta i målsättningsarbetet, utan kunskaperna finns primärt på förbanden och skolorna. KFA:erna skulle behöva 23

25 vara bättre insatta för att de skall kunna agera på de snabba frågor och beslut som måste fattas. Behov av tydliga ansvar/roller kopplat till olika funktioner Det finns behov av en tydligare koppling av ansvar till olika roller. T ex att FM-ansvariga för logistik ansvarar för helheten avseende logistikfunktionen för samtliga målsättningsarbeten. 3.7 Behov av jämförbara & återanvändbara målsättningar Det finns behov av att skapa slutprodukter (målsättningar) som är jämförbara (sinsemellan) och som tydligt specificerar delar som kan återanvändas i andra sammanhang (stödjer modulära förband). Viktiga aspekter för att uppnå detta är: Ändamålsenlig strukturering av målsättning Ensad terminologi Kvalitetssäkring Realiserbara målsättningar Behov av ändamålsenlig struktur Behov av tydlig separering av vad från hur Respondenter pekar på att det är lätt att hamna i ett läge där specifik materiel utpekas i förbandsmålsättningsarbetet. Detta bör undvikas genom att tydligt separera beskrivningen av vad ett förband ska bedriva för verksamhet från hur detta ska realiseras. Behov av krigsförbandsplaner och produktionsplaner som beskriver hur mål nås, över tid och rum Respondenter anser att beskrivningen av vad ett förband ska kunna utföra bör separeras från beskrivningen av hur det ska realiseras. Hur:et bör beskrivas i krigsförbandsplaner och produktionsplaner som specificeras hur, när och var förbandets förmågor realiseras Behov av förmågebehovssättning vid förbandsutveckling Respondenter pekar på att behovssättning under förbandsmålsättning bör utgå från krav på förmågor. Behov av specifik materiel bör ej beskrivas i detta sammanhang. Behov av att förbandsmålsättningar är uppbyggda i välavgränsade moduler Respondenter pekar på behovet att i en förbandsmålsättning beskriva vilka delar (moduler) som kan avdelas till andra förband, eller till internationella insatser. Då det är aktuellt att skapa ett tillfälligt sammansatt förband, ex. för en internationell insats, specificeras en förbandsmålsättning utifrån redan beskrivna komponenter. Detta anses kräva nedbrytning av beskrivningen nedanför kompaninivå. 24

26 Behov av att beskriva hur något ska lösas i en förbandsmålsättning Vissa respondenter ser en brist i att hur en verksamhet ska bedrivas inte tydligare beskrivs i en förbandsmålsättning. Detta är dock en avvikande åsikt som motsäger ovanstående behov Behov av ensad terminologi Behov av koppling till NTL (Nato Task List) i målsättningsarbetet Det finns behov av att tillämpa en överenskommen terminologi då förband och materiel beskrivs. Respondenter anser att det är vikigt att förhålla sig till standarder såsom NTL i och med FM:s internationella engagemang (EU/NATO). Genom att tillämpa en ensad terminologi som NTL underlättas ex. (internationell) validering och evaluering av förband Behov av realiserbara målsättningar Behov av att säkerställa att nivån i kravställningen är rimlig Respondenter pekar på problemet att förbandsmålsättningar ofta uttrycker en för hög ambitionsnivå relativt den uppgift som skall lösas, exempelvis överbehovssättning av viss materiel. Respondenterna pekar på vikten av att uttrycka krav med en en rimlig ambitionsnivå. Med detta avses att ställa krav som är möjliga att realisera givet faktorer som ekonomi, teknik, etc. Att hitta rätt nivå utifrån dessa förutsättningar är en av de svåra utmaningarna i målsättningsarbetet. Detta problem orsakas dels av otydlig styrning mot dem som utvecklar förbanden (från HKV:s sida), brist på förmåga hos HKV att avgöra om nivån på kravställningen är rimlig, dvs. förmåga till granskning, men även genom stort engagemang och vilja till förbättring hos dem som utför målsättningsarbetet (vilket i sig inte behöver vara negativt). Behov av att kunna genomföra välgrundande ambitionssänkningar vid avvägning Respondenter menar att förbandsmålsättningar bör uttrycka ambitionsnivåer vad gäller krav. Idag beskrivs vad förbandet ska klara av genom skall krav, ofta med en förhållandevis hög ambitionsnivå. Ofta medger ekonomin enbart systemlösningar som är tillräckligt bra. Kravställningen bör på något sätt reflektera vilken nivå på krav som är tillräckligt bra, samt vilken den kritiska nivån är, under vilken en viss förmåga/förband inte längre kan fungera (tappar sitt syfte). Detta för att utifrån förbandskravställningar kunna göra en ambitionssänkning baserat på analys av konsekvenser (vid avvägning). 3.8 Behov av stöd Det finns ett behov av stöd i utvecklingen av förband genom bland annat: Mallar och ramverk Adekvat hantering av sekretess Instruktioner Kravhantering Validering 25

27 Datorstöd Tillgång till ändamålsenlig informationshantering Behov av mallar och ramverk Behov av definierade mallar för målsättningsdokument Idag kan ett UTOEM innehålla lika mycket som ett slutgiltigt TOEM, det finns inget som tydligt definierar skillnaden. Idag används samma mall utan styrning av vilken nivå som ska vara uppnådd för de olika versionerna. Behov av att hantera beskrivningarna av insatsorganisationen modellbaserat Komplexiteten i beskrivningarna som kravställer Försvarsmakten och ingående förband gör att det är ohållbart att hantera informationen i dokument. Inte ens ett enskilt förbands beskrivning är hanterbar om någon form av analys ska genomföras. Behov av införandeplan av MODAF Det finns bland respondenterna farhågor om att det kommer gå för snabbt vid införandet av ny metodik. Det finns även en farhåga att förväntningarna är för uppskruvade avseende MODAF. Behov av att beskriva Försvarsmakten i samma ramverk För att uppnå nytta upplever respondenterna att Försvarsmakten måste beskrivas enligt samma beskrivningsramverk. Framförallt måste Försvarsmaktsplaneringen ta hänsyn till detta, för där upplevs de största bristerna finnas idag Behov av adekvat hantering av sekretess Behov av att kunna hantera helheten med klassningen Top Secret/Kvalificerat hemligt Om hela Försvarsmaktens insatsorganisation, med dess förmågor, ska beskrivas i samma modell, t ex baserat på MODAF, blir det troligen klassat som kvalificerat hemligt. Behov att praktiskt kunna arbeta med sekretessbelagd information Idag upplevs det som svårt att praktiskt arbeta med hemlig information i datorsystemen Behov av instruktioner Behov av instruktioner för att formulera kvalitativa krav i målsättningsdokument FM är snabba på att skapa nya förband och organisatoriska lösningar, men dåliga på att formulera kvalitativa krav för dessa. Det räcker inte med mallar och strukturer, det behövs även en instruktion för att fylla mallarna med bra krav. 26

28 Behov av stöd för att fylla målsättningsdokument med rätt innehåll Respondenterna upplever att det i H Mål borde ingå stöd utöver nivån; beskriv skydd och rörelse, personal och stridsfrekvenslinjal. Alla kan göra en stridsfrekvenslinjal, men vad är det som bör ingå i en stridsfrekvenslinjal i detta sammanhang? Även stöd för att formulera krav för specifika ämnesområden, t ex systemsäkerhet, miljö, logistik, informationssäkerhet mm bör ingå. Behov av instruktioner som beskriver hur styrande dokument ska tillämpas I dagens H Mål från 2006 står det inget om hur Nato Task List, STANAGS etc. ska tillämpas. Det finns inte heller någon beskrivning av hur målsättningsarbetet bör förhålla sig till PERP Behov av stöd i kravhanteringsprocessen Behov av stöd vid prioritering av krav Krav i dagens målsättningar är sällan, eller aldrig, prioriterade och hur detta ska göras framgår inte i H Mål. Behov av stöd att validera krav under utvecklingen Respondenterna tycker att FM bättre måste kunna validera förband under utvecklingsskedet för att öka kvaliteten. Det var länge sedan FM klarade av hela kedjan med utveckling och OMF, samt alla andra utvecklingsrelaterade aktiviteter. Behov att samlat kunna hantera krav i en gemensam databas Idag går det inte att få ett samlat grepp på de krav som är fördelade ut i FM, vilket det finns behov av till någon nivå Behov av stöd för validering Behov av att testa förband i olika hotbilder, miljöer, med reducerade förmågor etc. Det finns behov av att tidigt kunna testa olika vägval och modeller av förband utifrån olika aspekter med exempelvis simuleringsverktyg. Vidare finns även ett behov av att kunna pröva delar av ett förband genom spel eller simulering i anslutning till organisations- och metodförsök. Idag finns ofta inte den praktiska möjligheten att validera ett helt förband vid övning, utan det bör finnas ett datorstöd som kan stödja valideringen. Behov av strukturerad metodik Ofta genomförs spel inte strukturerat. En strukturerad spelmetodik t ex i anslutning till OMF efterfrågas. 27

29 Behov av simuleringsmodeller på plattformsnivå vid framtagande av materielmålsättningar Behov av validering på lägre förbandsnivå Dagens spel och verktyg är fokuserade på högre nivåer. Det vore önskvärt att liknande hjälpmedel fanns tillgängliga även för lägre nivåer Behov av datorstöd Behov av datorbaserat stöd för att skapa målsättningar Det finns idag egentligen inga specifika datorstöd, bortsett från Microsoft Word, för att skriva målsättningar. Det anses av vissa respondenter önskvärt med ett datorstöd istället för en bok, där checklistor, relevanta styrdokument, etc., ingår. Exempelvis under kapitlet klimat finns en länk som på ett enkelt sätt förser användaren med relevant standard (STANAG), som talar om världens olika klimatzoner. Behov av datorstöd för att hantera relationer mellan förmågor och förmågebärare Respondenterna uttrycker behov av ett datorstöd där förmågor kan kopplas till förband och materielsystem. Verktyget ska kunna stödja analys, t ex om ett materielsystem tas bort, hur påverkar det en specifik förmåga, försvinner den eller blir den reducerad? Idag krävs det mycket tidskrävande, manuellt arbete för att göra dessa analyser. Behov av datorstöd för att snabbt konfigurera ett insatsförband utifrån befintliga förband Respondera vill snabbt kunna plocka av befintliga förband och göra en behovssammansatt styrka, det som idag kallas för insatsförband. De efterlyser ett verktyg där det behovssammansatta förbandet kan modelleras visuellt och där konsekvenser av olika konfigurationer kan studeras. Det är viktigt att fritt kunna välja vilken utrustning och personal som ska ingå, dvs. modelleringen ska inte vara låst vid krigsförbandets bruksdimensionerande utrustning. Behov av gemensam arbetsmiljö/verktyg som samordnat kan användas av olika intressenter Det finns behov av att ett för målsättningsarbete distribuerat datorstöd där INSS kan arbeta ihop med taktiska staber, stridsskolor, centra mm Behov av adekvat information Behov av att se nödvändiga resurser relativt nuvarande tillgång på resurser Det upplevs av respondenterna att en framgångsfaktor för målsättningsarbetet är en fungerande tillgångs-, behovs- och statusredovisning och att det finns fungerande verktyg för ändamålet. 28

30 Behov av att känna till den verkliga tillgången på materiel och personal Det räcker inte med att som idag kunna utläsa antal resurser som finns tillgängliga, utan det krävs även en kontroll över kvarvarande bedömd livslängd. Om ett förband behovssätts i ett tidigt skede kan det praktiskt bli så att när förbandet ska ställas i beredskap, eller skickas på insats, att t ex den materiel som ska brukas är i slutet av sin tekniska livslängd. Behov av tydliga krav avseende vilken information som krävs för produktionsberäkning Om det redan från första början vore klart vilken information som behövs för att t ex FMV och PROD ska kunna göra produktionsberäkningar, är det lättare att få fram informationen i tid. Respondenterna upplever att saknas många delar då information ska överföras till berörd part inför produktionsberäkning. Behov av överblick avseende information relaterat till FM:s förband FM behöver för ett system kunna se i vilka förband motsvarande materielsystem också används, vilka förband som har motsvarande förmågekrav, vilken interoperabillitet som krävs, samt hur spridningen av systemet vara. Behov av aktuell information Respondenterna uttrycker ett behov av att informationen i IOR och Lift behöver vara bättre uppdaterad avseende t ex tillgång på materiel. Det finns en låg tilltro till aktualiteten på de data som hanteras av systemen. Detta leder troligtvis till att merarbete utförs för att kontrollera om data stämmer. Behov av användbar information Dagens verktyg upplevs svåra att använda (t ex användargränssnittet) vilket gör det svårt att nyttja den funktionalitet som finns. Verktygen behöver vara mer flexibla avseende tex. behovssättning, där det är möjligt att återanvända konfigurationer av materiel och personal. 3.9 Behov av analys Det finns övergripande behov kopplat till analytiskt stöd, bland annat följande: Visualisering Balansering av olika aspekter såsom förmågor, ekonomi mm Ekonomiska analyser Behov av visualisering Behov av att visualisera system och deras beroenden Det finns behov av visualiseringsmöjligheter för att få en större förståelse för system och dess beroenden. På materielsidan är det extra viktigt med grafiska verktyg som kan användas för att illustrera hur delar hänger samman. 29

31 3.9.2 Behov av att kunna balansera Behov av att avväga Försvarsmakten Behov av att samlat kunna avväga förmågor mellan förbanden på ett kvalitativt sätt, för att därefter kunna styra ut behovssättningsregler, målsättningsregler mm. Behov av balans mellan de förmågor som Försvarsmakten ska ha kontra tilldelad budget Respondenterna upplever en obalans i och med att kraven på förmåga ökar, t ex att kunna medverka i internationella operationer samtidigt som ekonomin blir stramare. Idag går det inte att visa på kostnaderna av nya krav på ett enkelt sätt. Det tillkommer nya krav inom ramen för en minskande budget, samtidigt som nedläggning av förband, eller avveckling av hela funktioner, inte tillåts. Behov av att värdera alternativa lösningar relativt krav på förmåga, samt ekonomi Idag finns det inte kunskap eller stöd för att på ett kvalitativt sätt analysera alternativa lösningar utifrån dels förmåga, men framförallt ekonomi. Behov av tillräckliga resurser nationellt då internationella operationer genomförs Det upplevs idag vara en obalans avseende tillgänglig materiel. En tumregel är att för att t ex ha en lastbil i utlandet så måste FM äga tre, dels ur ett förslitnings- och underhållsperspektiv, men även ur ett utbildningsperspektiv. En lastbil krävs på hemmaplan för att utbilda förare som ska ut på nästa insats. Denna insikt saknas idag och problemet löses ad-hoc i dagens organisation. Det finns ofta krav på att allt ska vara av bästa kvalitet i internationella missioner, men då krävs även att det finns toppmateriel hemma som kan användas för utbildning Behov av ekonomiska analyser Behov av att skapa en realistisk analys avseende underhåll inför materielinköp Idag görs det för undermåliga underhållsberedningar inför materielköp. Driften av viktiga system som används utomlands kräver mer än vad som vanligtvis uppskattas. FM bör skapa en realistisk underhållsberedning som visar när saker bedöms gå sönder. Från detta kan underhållsintervallnivåer, reservdelshållning mm dimensioneras. Behov av att skapa en realistisk analys avseende livscykelkostnad inför materielinköp Det finns behov av bättre livscykelkostnadsanalyser. Idag köps materiel utan analys av kostnader för absolut nödvändiga delsystem, vilket gör att FM står med plattformar och system som inte går att använda. Processen idag gynnar de som inte talar om helheten av vad det kostar att införa ett system. Det har traditionellt inte funnits incitament att tala om helheten avseende kostnader. 30

32 Behov av kostnads- nyttoanalys inför införande av ny metod Idag sker omorganisation och förändringar i processer utan att adekvat bedömning avseende kostnad, relativt nytta, genomförs. T ex kostnaden för att beskriva Försvarsmakten enligt MODAF kan inte tillåtas överstiga den förväntade rationaliseringspotentialen i andra änden. Behov av att tydliggöra de mest kostnadsdrivande faktorerna vid utveckling av förband Idag omhändertas inte erfarenheter avseende vad som är kostnadsdrivande faktorer vid användning av FM:s förband. Dessa faktorer bör återmatas till utvecklingsprocessen och göras tillgängliga i ett analysverktyg för att kunna påvisa hur faktorer som avstånd, transport, miljö mm slår på kostnaden att använda förbandet. Behov av att synliggöra den faktiska kostnaden för användning av förband FM tar idag liten hänsyn till egentliga driftskostnaderna för insatta förband. Det saknas ett system för att analysera och redovisa dessa kostnader på ett korrekt sätt. Avskrivning av materielen på grund av slitage i utlandsmissioner borde räknas med i kostnaden för missionen för att se vad det egentligen kostar. Genom detta erhålls en politisk vakenhet för vad det kostar att bidra med förband till internationell verksamhet Behov att övriga analyser Behov att prognostisering Det finns behov av datorbaserade prognostiseringsverktyg som givet en uppsättning variabler och parametrar (ex. vilken verksamhet som ska bedrivas, miljöfaktorer, personal och materiel) beräknar sannolikt behov av förnödenheter. Behov av gapanalys Idag saknas ett stöd för att göra förmågegapanalys som exempelvis kan ge differens mellan behov och tillgång. 31

33 4 Diskussion Behovsanalysen pekar på en rad förbättringsområden avseende Försvarsmaktens målsättningsarbeten. Dessa områden är i vissa fall direkt kopplade till utvecklingsprocessen i sig, men är i vissa fall av mer allmängiltig karaktär och därmed något som inte är specifikt just för förbands- och materielutveckling. Dock ska det i sammanhanget påpekas att det finns många delar som fungerar väl i dagens utvecklingsprocess. Dessutom finns många erfarna och kompetenta medarbetare som bidrar till Försvarsmaktens utveckling. Arbetet visar på ett behov av ökad styrning och kontroll inom utvecklingsprocessen. Detta är i sig inget nytt och har tidigare konstaterats av ESV (ESV, 2008) som menar att det finns brister avseende otydligheter i ansvarsfördelning och befogenheter, samt avsaknad av en sammanhållen planerings- och uppföljningsprocess. Ett konkret behov kopplat till detta, som har framkommit under intervjuerna, är den initiala styrning som ges som ingångsvärde inför framtagande av en förbandsmålsättning, i form av operativa ramvillkor. Framförallt upplevs det av många att dessa, i sin nuvarande form, inte ger tillräckligt tydlig och konkret inriktning av arbetet. Ramvillkoren bör vara nedbrytna till en nivå som ger en entydig bild avseende vad ett förband ska klara av, samt under vilka omständigheter och inom vilka miljöer förbandet ska kunna verka. Vidare finns behov av större kontroll över de utvecklingsspår som pågår vid ett och samma tillfälle inom Försvarsmakten. Det upplevs som en brist att det är svårt att erhålla en övergripande bild av de parallella utvecklingsspår som pågår. Utveckling av förband och materiel är naturligt inte isolerade företeelser, utan måste ses i ett sammanhang. Förband har inbördes relationer, exempelvis i form av tjänster som ett förband kan leverera till andra förband, eller genom de funktioner, såsom logistik, ledning etc., som skär tvärs genom hela förbandsstrukturen. Materiel som utvecklas har givetvis en rad olika inbördes relationer och liknande behov av utrustning kan finnas inom flera förband och/eller arenor. Förmågan att ha en övergripande bild av alla dessa beroenden och relationer är något som saknas inom Försvarsmakten idag. I sammanhanget kan även nämnas behovet av att ha tillgång till samtliga styrdokument, såsom standarder, utvecklingsplaner etc. som har bäring på det arbete som ska bedrivas. Det upplevs som en brist att det är svårt att kunna ta del av dessa på ett enkelt sätt. I vissa fall är även dokumenten motstridiga. Kopplat till tydlighet avseende ansvarsfördelning och befogenheter finns även behov av en tydligare process för målsättningsarbete. Detta är viktigt för att åstadkomma en likformighet i de utvecklingsarbeten som pågår, men även för att skapa förståelse för processen ute i organisationen, dvs. sätta arbetsuppgifter som utförs i ett sammanhang. Det ska dock påpekas att det bör finnas en viss flexibilitet i hur arbetsprocessen tillämpas. Utifrån de skiftande förutsättningar som finns inom respektive arena, bör en viss variation i tillämpning av processen tillåtas. Detta gäller exempelvis graden av centralisering, dvs. om en huvuddel av arbetet bör bedrivas inom HKV, eller ute på förband och skolor, för att uppnå erforderlig kvalitet i arbetet. 32

34 Ett av de mer framträdande behoven som framkommit under intervjuerna berör spårbarhet. Det finns behov av ökad spårbarhet som belyser relationerna, från statsmaktens krav på Försvarsmakten, ner till krav på förband, samt hur materielsystem bidrar till att realisera krävda förmågor. Detta för att möjliggöra härledning av krav, från den mest övergripande nivån, ner till tekniska krav på och utformning av enskilda system. Utöver detta tillkommer även behov av spårbarhet på den horisontella ledden. Detta i syfte att åskådliggöra exempelvis relationer och beroenden mellan olika förband. Genom ökad spårbarhet kan behov av en mer systematisk analys av konsekvenser, av att exempelvis ett materielsystem inte är tillgängligt under en viss period, tillgodoses, dvs. illustrera hur detta slår på de förmågor som materielsystemet bidrar till. Även IML-beredningen (IML, 2008) pekar på att spårbarheten behöver förbättras inom Försvarsmakten och bedömer det som svårt att uppnå utan övergång till en modellbaserad förmågeutveckling. Det framgår tydligt i behovsstrukturen att målsättningsarbete kräver djupa kunskaper om det förband eller materielsystem som ska kravställas. Likaså är stor erfarenhet av utvecklingsarbete en viktig komponent för att nå i mål. Det upplevs dock att tillgång till den kompetens som krävs motverkas av den befattningsrotation som sker inom Försvarsmakten. Det finns därav behov av mer fasta positioner för både specialister och generalister som kan bidra till målsättningsarbetet. Vidare framhålls av vissa respondenter att utveckling inom Försvarsmakten till viss del bygger på informella kontakter. Detta är en svaghet som skulle kunna adresseras genom exempelvis någon form av nätverk för utvecklingsofficerare inom Försvarsmakten. Den befattningsrotation som sker, samt beroendet av informella kontakter, gör det svårt att tillvarata erfarenheter på ett effektivt sätt. Sammantaget finns behov av ett stärkt organisatoriskt minne inom Försvarsmakten för att adressera dessa brister. Till del upplevs detta även gälla omhändertagandet av erfarenheter från nyttjande av förband. Det finns behov av en stärkt process för att på ett mer systematiskt sätt dra nytta av lessons-identified i målsättningsprocessen. Behovsanalysen har egentligen inte fokuserat på modellbaserad förmågeutveckling, utan har sett på behov oberoende av vilken metodansats som tillämpas. Vissa aspekter har dock framkommit relaterat till modellbaserad utveckling och MODAF som är värda att påpeka. Det råder en viss förvirring avseende vad MODAF och MbFU är, relativt den metod som används vid FMV för att ta fram modeller baserade på MODAF. En farhåga är att metoden ska blir för dyr och att den är ineffektiv. Dock framkommer även att vissa anser att ansatsen är bra. Syftet med denna behovsanalys är dock inte att utvärdera metodens lämplighet, men ur ett generellt perspektiv, baserat på erfarenheten från systemutveckling, kan det konstateras att det sällan är EN metod som löser alla utvecklingsrelaterade problem. Ytterligare en reflektion som kan göras i anslutning till MbFU och MODAF, är att det finns en generell negativ inställning bland vissa respondenter mot detta angreppssätt. Andra respondenter har liten eller ingen kunskap om vad MbFU och MODAF är för något. Paradoxalt nog uttrycker dock många behov som, på något plan, MbFU och MODAF avser att adressera. Det är därav viktigt att peka på behovet av att förankra det nya sätter att bedriva utveckling innan det införs på bred front i organisationen. Detta är troligen 33

35 avgörande för att satsningen ska bli lycksam. Slutligen finns även en farhåga angående sekretess kopplat till MODAF. Om samtliga delar av Försvarsmakten beskrivs genom ett ramverk som MODAF och dessa modeller lagras i en gemensam databas blir sannolikt informationen hemlig. Det är därför av ytterst stor vikt att adressera frågan kring sekretess i ett tidigt skede av utvecklingen och införandet av MbFU. Mellan raderna i intervjuerna går det att utläsa ett missnöje med det datorstöd som finns idag för att hantera kravställningen av Försvarsmaktens förband. Verktygen upplevs som omoderna, men framförallt uppfyller de inte de faktiska behoven i verksamheten. Detta gäller framförallt de verktyg som används för att hantera tillgången på personal och materiel inom organisationen, samt även behovssättningen av förband. I sammanhanget kan även nämnas att det finns behov av metod- och datorstöd (ex. simulering och spel) i syfte att kunna bedriva organisations- och materielförsök (OMF) som del i validering av de krav som ställs på förband och materiel. Något som författarna upplevt, men som inte nämnts i intervjuerna, är att det i många fall finns stora brister i Försvarsmakten kring kravarbete. Förmodligen skulle det i arbetet med att ta fram förbandsmålsättningar ge stort mervärde om expertkompetens nyttjades för att bättre formulera, strukturera och hantera krav. Idag nyttjas kompetens från FMV för att formulera materielmålsättningar. Respondenterna uttrycker dock att FM borde avsätta mer tid för att deltaga och leda arbetet med att kravställa materielen. Som nämnts tidigare i rapporten redovisar resultatkapitlet de behov som framkommit under intervjuerna utan någon bedömning av dess relevans eller vidare analys. Det finns sannolikt motstridigheter i materialet då detta representerar behov för tio individer, på olika positioner, inom Försvarsmakten. För att använda behovsstrukturen för att kravställa process, organisation, datorstöd, etc. för målsättningsarbete, krävs en avdömning och senare prioritering om vad som ska omhändertas. För omhändertagande av vissa delar krävs sannolikt mer djuplodande och riktade behovsanalyser för att etablera en mer komplett bild av behov och krav. 34

36 5 Slutsats De mest påtagliga behoven, kopplat till Försvarsmaktens process för förbandsmålsättning, som framkommit genom de intervjuer som har genomförts är: - Behov av förbättrad styrning och kontroll, exempelvis genom tydligare operativa ramvillkor - Behov av ökad spårbarhet från statsmakten krav ner till krav på enskilda tekniska system - Behov av formaliserade relationer och beroenden mellan samtliga resurser som tillsammans bidrar till krävda förmågor - Behov av en tydligare process för målsättningsarbete, med tydlig rollbeskrivning och ansvarsfördelning - Behov av ett stärkt organisatoriskt minne och former för utbyte av erfarenheter och kunskaper mellan utvecklingsofficerare Flera respondenter uttrycker behov som MbFU och MODAF avser att förbättra. Dock finns en viss skepsis och oro för vad ett modellbaserat angreppssätt kommer att kunna bidra med i konkreta termer. I vissa fall finns även en okunskap kring vad MbFU och MODAF representerar. Sammantaget pekar detta på behovet av en förankringsinsats för att införandet av MBFU och MODAF ska falla väl ut. Behovsstrukturen har i detta skede ej analyserats i någon större utsträckning. I syfte att använda resultatet för att kravställa process, metod, organisation och datorstöd krävs i nästa fas någon form av avdömning och prioritering. För vissa delområden kan även en fördjupad behovsanalys krävas i syfte att ta fram en mer komplett kravbild. 35

37 6 Referenser Sommerville I. & Sawyer P. (1997) Requirements Engineering: A Good Practice Guide John Wiley & Sons. Hallberg N., Andersson R. & Westerdahl L. (2005) Quality-driven process for requirements elicitation: the case of architecture driving requirements FOI-R SE. ESV (2008) Rapport: Försvarsmaktens interna styrning och kontroll Regeringsuppdrag, Dnr: 12-85/2008. IML (2008) IML beredning FMLS. Utvecklad beskrivning av modellbaserad förmågeutveckling - bilaga 3. 36

38 Appendix 1 Intervjuguide förbands- & missionskravställning Kort bakgrund Vi representerar ett projekt vid FOI som stödjer Försvarsmakten under införandet av modellbaserad förmågeutveckling (MbFU). En del av stödet avser utveckling och införande av en ny metod (och tekniskt stöd) för att bedriva förbands- och missionskravställning (målsättningsarbete). Två centrala produkter i detta sammanhang är TOEM och CONOPS (i viss mån även TTEM) som idag utgörs av fastställda dokumentstrukturer med tillhörande handbok. Tanken är att inom ramen för MbFU gå från ett dokumentbaserade angreppssätt, mot ett så kallat modellbaserat angreppssätt, där den kunskap som idag representeras i form av dokument uttrycks i termer av strukturerade modeller. Dessa modeller kommer att tas fram enligt ett arkitekturramverk som benämns MODAF Ministry of Defence Architecture Framework. Inom ramen för MbFU kommer nuvarande H Mål att revideras i syfte att införliva det modellbaserade angreppssättet (den nya versionen benämns H Mål Ny). Fördelarna med att införa ett modellbaserat angreppssätt är bland annat ökad spårbarhet i förmågeutvecklingens alla faser, genom att kopplingar mellan förmågor, förband och materialsystem blir synliga (och representerade i modellen). Det kommer även att bidra till ökad förmåga avseende konsekvensanalys då samtliga förband är beskrivna utifrån samma premisser (och med inbördes relationer). Sammantaget ger ovanstående bättre förutsättningar för välgrundade beslut och i slutändan väldimensionerade förband, genom att kravställningen blir tydligare. Givet det arbete som sker relaterat till H Mål Ny och MbFU i stort, är det av stor betydelse att samla in erfarenhet och kunskap från den, eller de, organisationer som är involverade i förbands- och missionskravställning, i syfte att styra och inrikta pågående utveckling och införande. Detta för att säkerställa att den slutliga produkten motsvarar användarnas och verksamhetens behov. Således är syftet med denna intervju att skapa en bild av de behov som finns inom Försvarsmakten vad gäller förbands- och missionskravställning. Detta avser dels arbete med att ta fram ett enskilt TOEM, eller CONOPS, men även processen i stort (exempelvis frågor rörande styrning och uppföljning). På nästa sida presenteras att antal frågor kopplat till förbands- och missionskravställning (målsättningsarbete). Vi ser gärna att ni läser igenom dessa och funderar kring frågställningarna innan intervjun. Vi önskar att du svarar utifrån din specifika yrkesroll, utifrån dina egna erfarenheter från att delta/bedriva förbands- och missionskravställning inom Försvarsmakten. Vi kommer att anonymisera intervjuerna, d v s inga personer, organisationer och verksamheter kommer att kopplas till svaren i exempelvis rapporter och presentationer. 37

39 Vi hoppas att det är ok att vi spelar in intervjun för att kunna gå tillbaka och komplettera anteckningarna. Intervjun kommer att ta 1 till 2 timmar i anspråk och kommer att ske på plats hos er. 1. Bakgrund Vilken är din nuvarande position? Vilka är dina huvudsakliga arbetsuppgifter? Vilka roller har du, eller har du haft, inom FMs förbands- och missionskravställning? Krigsförbandsansvarig, förbandschef, projektledare etc. 2. FMs förbands- och missionskravställning Kan du kort beskriva FMs process för förbands- och missionskravställning utifrån ditt perspektiv? - Vilka aktiviteter ingår - Vilka olika aktörer finns och deras respektive roller - Hur ser gränsytorna ut mellan olika delar av myndigheten - Vilken utvecklingsmetodik, modell, standard etc. nyttjas? - Följs metodiken, standarden etc. - Vilket, om något, datorstöd används idag vid förbands- och missionskravställning? 3. Svårigheter och brister inom förbands- och missionskravställning Kan du redogöra för de mest påtagliga svårigheterna och bristerna inom FMs förbands- och missionskravställning som du upplever det? - Aktiviteter, förutsättningar - Kopplingar andra delar av myndigheten, gränsytor - Vilka konsekvenser får dessa svårigheter? - Tid, kvalité, kostnader - Hur hanterades dessa svårigheter? Ser du någon eller några andra åtgärder som skulle kunna förebygga eller lösa svårigheterna? Beskriv hur dessa skulle fungera 4. Välfungerade aktiviteter i FMs förbands- och missionskravställning Kan du redogöra för några aspekter som fungerar bra inom FMs förbands- och missionskravställning som har betydelse för slutresultatet? 38

40 - Positiv effekt för resultatet, leveranstiden eller kostnaden i projektet eller tidigare projekt - Vad behövs för att skapa dessa - Är det möjligt att skapa dem - Krävs förändringar i nuvarande verksamhet 5. Kritiska aktiviteter i förbands- och missionskravställning Vilka är det mest kritiska aktiviteterna för att erhålla en lyckad förbands- och missionskravställning? - Framgångfaktorer - Hur kan man åstadkomma dessa framgångsfaktorer? Finns det några andra önskemål från din sida avseende hur förbands- och missionskravställning bedrivs inom FM? 6. Avslutning Har du några kompletteringar eller frågor angående det som vi har pratat om? 39

41 Appendix 2 Grafisk representation av behovsbilden 40