Hur kan vi förstå människor i det förflutna?
|
|
- Ingemar Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur kan vi förstå människor i det förflutna? - att tolka spåren efter dem som levde förr 11-åringen räknar roddare i en bild han tolkar som en båt. Strax intill framträder något han ser som ett fotavtryck. Fotavtrycken tolkas av många arkeologer i religiösa termer som ett uttryck för föreställningar om det gudomligas närvaro. Ett fåtal andra har tolkat det i astroarkeologiska termer och menar att fotavtrycken visar månens faser och att hällen är en astronomisk kalender. Tolkningarna har gett upphov till intensiva debatter. Oavsett tolkningen är arkeologerna säkra på att hällbilderna visar hur bronsålderns människor runt Bråviken ingick i flera kultur- och handelsnätverk som sträckte sig österut, söderut och västerut över kontinenten. Vid en vandring genom hällristningsområdet i Himmelstalund utanför Norrköping, var det självklart för 11-åringen på fotot att fundera över vad bilderna på stenhällen föreställer. Även ett barn känner igen många av hällbilderna: bland annat avbildas skepp, fotsulor, människogestalter, djur samt föremål som vagnar, jordbruksredskap och hjul. Igenkänningen skapar en känsla av närhet till de som gjorde ristningarna och levde i kulturlandskapet under bronsåldern. Barn blir engagerade i tolkningen och funderar över bildernas innebörder. Hällbilderna tycks vara en bra ingång till historieundervisningen runt människans forntid och bronsåldern genom sitt omedelbara bildspråk och autentiska uttryck. Samtidigt som bilderna framstår 6
2 Fotografi: Patrik Johansson 7
3 Bronssvärd med hartsinlagda våglinjer samt två nitar från Kungsbro, Östergötland. Svenska arkeologer har genom att jämföra kopparmetallen i bronsåldersfynd funna i Sverige visar att metallen kommer från bland annat Cypern, Alperna, Brittiska öarna och Sardinien. Koppar var föremål för välorganiserad och systematisk fjärrhandel redan för år sedan. Koppar exporterades norrut och bärnsten söderut. Källa: Historiska museet CC. Föremål SHM 10419:211. som enkla och lättillgängliga är deras ursprungliga innebörder oåtkomliga genom att de kulturella sammanhang bilderna ingick i gått förlorade. Hällbilderna är därför föremål för debatter om hur de ska tolkas. Omtolkningar av bilderna sker kontinuerligt av både arkeologer, och entusiastiska amatörarkeologer. Hällbilderna kan inte själva berätta - vi måste tolka dem och tillskriva dem relevanta betydelser i vår samtid. Som lärare behöver vi fundera över hur vi ska använda arkeologiskt material i undervisningen och vilka möjligheter och svårigheter som följer med materialen. Det är lätt att uppleva närhet genom igenkänning för den som betraktar hällbilderna - men också oöverstigligt avstånd. Hur är det möjligt att närma sig och förstå människor som levde för flera tusen år sedan? Som lärare kan vi betona likheter i syfte att skapa en känsla av identifiering - vi är som dem, vi är lika. Här finns en risk att skapa anakronistiska bilder av det förflutna när vi fyller det med vår samtids frågor, kunskaper och meningar. Ett exempel är astronomen Göran Henrikssons tolkning av hällbilderna som stjärnbilder, planeter, sol, måne och kometer. Henriksson menar att bronsåldersmänniskorna genom noggranna observatiner och beräkningar skildrade himlafenomenen på hällarna, men har fått hård kritik av arkeologer som menar att han bländats av sina resultat, uppnådda med datorns och fantasins hjälp, och att hans arkeologi är pseudovetenskap. Vi måste ständigt ha grundfrågan i bakhuvudet: vad säger tolkningen mest om - oss eller dem? Det är också möjligt för en lärare att betona avstånd och olikhet. Då framstår det förflutna som obegripligt, mystiskt och oåtkomligt. Risken är då att människans forntid mytologiseras och att vi fyller det med myter och sagor som barnen har svårt att särskilja från det som är historia. Det är lätt att fantisera om förlorade guldåldrar: fredliga stenåldersamhällen, äventyrliga vikingatåg eller bronsåldersbönder med avancerade astronomiska kunskaper. Hur ska barn lära sig göra skillnad på den grekiska mytologin som fiktion, och den antika historien som historisk kunskap? Här fyller förståelsen av historia som berättande grundat och belagt i källor en viktig funktion. Bronsåldern har tidigare framställts som en relativt fredlig period då vapnen främst hade en symbolisk funktion och människor ägnade sig åt kulter, dansade, blåste i bronslurar och offrade till sol- och fruktbarhetsgudar. Människor brukade jorden i ett gynnsamt klimat och var i hög grad bofasta. I läroböckerna blir skillnaden mot vikingatiden markant då vikingarna beskrivs som krigare och handelmän som lade Europa under sig. Bronsåldern omtolkas dock nu och perioden börjar framträda som en tydlig föregångare till vikingatiden, allt eftersom arkeologer idag betonar aspekter som tidigare tonats ned. Bland annat att bronsålderns vardag i hög grad präglades av våld eller hot om våld, och att samhällena var hierarkiska med tydliga makteliter. Dessutom blir det allt tydligare att den materiella kulturen formades i kulturmöten av långväga handelskontakter och resor. Även om vi inte kan avtäcka och förstå hällmålningarnas alla innebörder kan de avslöja en hel del om bronsåldern. Idag vet vi att de skandinaviska bronsålderssamhällena ingick i regionala och globala kulturoch handelsnätverk, vilket bland annat går att utläsa i hällmålningarna. Jämförelser mellan hällmålningarna i Skandinavien och övriga norra Europa visar att man delade symbolkultur och därmed vissa idéer och värden. Arkeologin pekar på omfattande handelsnätverk med knutpunkter i dagens Danmark och norra Tyskland där man handlade med olika metaller, kanske med bärnsten som betalning. Samtidigt som det finns regionala och lokala skillnader i de konstnärliga uttrycken, finns det tydliga belägg i hällmålningarna för både materiella och social kontakter österut, söderut och västerut från Skandinavien. Bronsålderns människor har med andra ord befunnit sig i ett gemensamt rum där de delat såväl uppfattningar som föremål. Vår samtid kännetecknas av global, regional och nationell mobilitet och migration, och därmed av 8
4 Tolkningen av skepp i hällbilderna har debatterats länge. Vissa arkeologer har menat att skepppsristningarna främst fyllt en rituell funktion men idag anser fler att de avbildar verkliga skepp. De omfattande skeppsristningarna visar hur människor i kustsamhällena organiserade sig för att bedriva handel under bronsåldern och hur viktig kontakterna över haven var. I Bohuslän finns skeppsristningar och här kan navet för handeln mellan de skandinaviska områdena och övriga Europa. Källa: CC. Hällmålning, Himmelstalund, Norrköping. snabb förändring. Skolans historieundervisning har traditionellt präglats av avgränsade etniska och nationella kontexter vilket ofta skapat berättelser om ett statiskt och homogent förflutet. I vår tid kan ett inkluderande kulturarv bli en tillgång genom att adressera frågor om mobilitet, mångfald och inkludering. Arkeologiska föremål kan öppna historieämnet för tolkningar av forntiden som något annat än en statisk, homogen och mytologiserad period. Bronsåldern var en dynamisk tid där mobilitet och kulturmöten var naturliga inslag. De arkeologiska förmålen kan skapa en känsla av kontakt med det förflutna och engagera barn i historiska resonemang och därmed bidra till historiskt lärande. Det är dock lätt att dra snabba slutsatser och kanske också att fylla forntiden med fantasier. Här tror jag en medveten undervisning med hjälp av arkeologiska föremål kan öppna för mer relevanta och meningsfulla tolkningar av det förflutna - som dessutom är mer historiskt korrekta. Undervisning genom föremål som hällbilder kan utmana traditionella och förenklade föreställningar om kulturarv och ursprung, samtidigt som de skapar förståelse för de som levde förr. Förhoppningsvis hjälper detta eleverna att förstå och orientera sig i sin samtid på ett bättre sätt. Text: Patrik Johansson so-didaktik@globala.se FOTNOT Människan och hennes miljöpåverkan gör att hällristningarna är utsatta för en påskyndad vittring och ibland skadegörelse. Undvik att gå på ristningarna. Det är inte tillåtet att själv fylla i ristningar eller att på något sätt skada hällen. Detta är något att vara uppmärksam på och ta hänsyn till för lärare som vill ta med elever ut i kulturlandskapet. 9
5 Bild: Jag tänker mig att mina elever på sina vägar vidare i staden, då och då, kommer stanna, titta, tänka och fundera: vad har hänt här? 10
SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA
SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA Stadshistorisk basutställning LÄRARHANDLEDNING Februari 2011 SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA UTSTÄLLNINGEN
Hällristningar Himmelstalund
Hällristningar Himmelstalund Hällristningar Norrköping är den stad i världen som har flest hällristningar inom sin stadsgräns. Den största koncentrationen finns vid Motala ström, inom ett par kilometer
Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700
Historia åk 4-6 - Centralt innehåll Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte Den svenska statens framväxt och organisation Det svenska Östersjöriket Orsaker, konsekvenser och migration
GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Ämnet historia behandlar hur samhället och individens villkor har förändrats över tid. I ämnet ingår kunskaper om hur våra möjligheter och val inför framtiden påverkas av handlingar och händelser
Den gåtfulla bronsåldern Lärarhandledning
Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters instuderingsmaterial
Hällristningarna i Torhamn
Hällristningarna i Torhamn Berättelserna bakom en serie bronssmycken med hällarnas bilder som inspiration www.saraporle.com Jämjö E22 Mot Karlskrona Skearyd Attanäs Björkenäs Klakebäck Orranäs Sara Porle
Orust förhistoria. Vad trodde man på?
Orust förhistoria Innehåll: Vad trodde man på? Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad trodde man på? Alla funderar vi någon gång på varför vi finns här på jorden, hur vi blev till,
Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.
Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Syfte Undervisningen ska syfta till att ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband
Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Lokal examensbeskrivning
1 (6) Dnr SU SU-FV-3.2.5-1565-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie kandidatexamen Huvudområde: Arkeologi Archaeology Arkeologi handlar om människans föränderliga livsvillkor under årtusenden och varför
Vi jobbar så här: Varför läser vi historia. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP historia ht.2014.notebook.
Vi jobbar så här: Varför läser vi historia Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi historia? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla sin
RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK
RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK 5 F-KLASS GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP, SAMHÄLLSKUNSKAP ÅK 1 Att leva tillsammans Livet förr och nu Migration
Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda
Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Samhällsorienterande ämnen 3.12 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att
Skolverksamhet. Skolverksamheten 2015. Skolverksamheten erbjuder: Miniviking Vikingadag Vikingakämpen Arkeologen
Skolverksamhet Fotevikens Museum med Vikingastaden har lång erfarenhet av att arbeta med barn och ungdomar. Platsen erbjuder spännande möjligheter i undervisningen. Välkommen att boka ett möte med vikingatiden!
Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)
Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia) Centralt innehåll Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Att leva tillsammans Trafikregler och hur man beter sig
HISTORIA. Läroämnets uppdrag
1 HISTORIA Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevens historiemedvetande och kulturkunskap samt hjälpa eleven tillägna sig principerna för ett ansvarsfullt medborgarskap.
- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap
Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
Lokal studieplan för Samhällsorientering
Lokal studieplan för Samhällsorientering Kunskaps område Att leva tillsamma ns Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment för åk 1 Moment för åk 2 Moment för åk 3 Skildringar av livet förr och i barnlitteratur,
UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi
UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera kring
3.13 Historia. Centralt innehåll
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN
EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN OM SERIEN Filmserien Europas huvudstäder är en filmserie som handlar om just huvudstäderna i Europa och dess betydelse för sitt land och Europa. t med filmerna är att ge en
Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan
LOKAL KURSPLAN I Historia Mål som eleverna lägst ska ha uppnått uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta
Handledning och diskussionsfrågor till 100xKulturarv
Handledning och diskussionsfrågor till 100xKulturarv Vem är det som äger tolkningen av museets samlingar? Vilka har egentligen rätt att tolka dem? På Jönköpings läns museum har vi mycket kunskap. Den är
Bildanalys. Introduktion
Bildanalys Introduktion Ett konstverk kan läsas på många olika sätt, ur flera olika perspektiv. Det finns inte en bestämd betydelse utan flera. Utgångspunkten för all tolkning är den personliga, egna upplevelsen,
Lärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund
Lärarhandledning Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok
SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN
SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN Geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Hur arbetar en arkeolog? Text: Annika Knarrström
Hur arbetar en arkeolog? Text: Annika Knarrström Man kan bli arkeolog genom att gå på särskilda utbildningar på universitet. Utbildningarna kan hålla på i tre år eller mer. På universiteten lär man sig
Förslag den 25 september Historia
Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden.
Transkribering av podcasten Prata rasism Avsnitt 5 med historiedidaktikern Maria Johansson om interkulturell historieundervisning
Transkribering av podcasten Prata rasism Avsnitt 5 med historiedidaktikern Maria Johansson om interkulturell historieundervisning Läsanvisningar (01,01) exempel på position i ljudfil vid ett eller flera
HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
HISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
Historia Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter,
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Hjulmakarna i Kalleby
Hjulmakarna i Kalleby Vad gör människorna på bilden? I Kalleby i Bohuslän finns den här hällristningen som visar tre människor som alla håller i ett hjul. Hällristningen gjordes under bronsåldern och vi
Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det
MIDVINTERFEST i SKOGEN
UTSTÄLLNINGAR Midvinterfest i Skogen 2011 Midvinterfest är den årliga försäljningsutställningen för slöjd och konsthantverk på Bohusläns museum i Uddevalla. Midvinterfest 2011 har Skogen som spännande
HISTORIA 3.13 HISTORIA
3.13 STORIA Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Skapa bilder med digitala, och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material.
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om vikingarna. I boken får vi veta hur det var att vara en viking. Vi får svar på en del frågor, till exempel: Vad hade kvinnorna för arbetsuppgifter?
Forntiden i Rosengård
Forntiden i Rosengård I Rosengårdsområdet har många fynd från forntiden gjorts. När man har grävt i jorden har man hittat saker, redskap, som visar att människor har bott i området för ca. 6000 år sedan.
Nordens kulturmöten. Bärnsten bildas av kåda från träd. Inuti den här bärn stenen finns en flera miljoner år gammal insekt.
22 Kapitlet är under bearbetning Nordens kulturmöten Människor i Norden har sedan mycket lång tid tillbaka haft kontakt med människor i andra delar av världen. I slut et av järnåldern ökade dessa kontakter.
Upptäck Historia. Provlektion: Fettisdagen
Upptäck Historia Upptäck Historia Lgr 11 börjar i forntiden och sträcker sig ända fram till år 1866. Eleverna får följa och jämföra utvecklingslinjerna migration, kulturmöten, politik och levnadsvillkor
En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå
LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) år 3 En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Förmågor som ska tränas: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser,
FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Det förflutna människan i ett långtidsperspektiv
en helt annan värld Det förflutna människan i ett långtidsperspektiv fyra generationer per århundrade en rad: 1000 år, 40 generationer Ismannen ca 3 300 f.kr. För ca 100 000 år sedan spred hon sig till
reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
Arbetsområde: Trafik Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap Läsår:- Tidsomfattning: 12 lektioner Ämnets syfte Undervisning i Samhällskunskap syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:
FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Geografi, 150 verksamhetspoäng Ämnet behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga
Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun
Kommunikation Utmaning Sammanhang Motivation Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta
"J" Naturreservat och hi"llristningsområde i. Hiigsbyr, Tisselskog
)k "J" R Naturreservat och hi"llristningsområde i Hiigsbyr, Tisselskog Våilkommen till Hiigsbyns håillristningsområde I Hogsbyn finns Dalslands st
AVTRYCK. Tid, ting, minne
AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om
Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:
Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper
Tidslinje med rep. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö
Tidslinje med rep Mål: Utveckla förmågan att använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer. Material: Rep som
LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)
LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika
Huseby - undersökning av en gränsbygd
Bilaga 9 2 3 Huseby - undersökning av en gränsbygd Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs
SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA
SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA Ämnet samernas kultur och historia är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar det samiska kulturarvet i betydelsen det samiska folkets kultur och historia i en geografisk
Förslag den 25 september Geografi
Geografi Jordytan består av en mosaik av livsmiljöer som är unika, föränderliga och sårbara. Geografi ger oss kunskap om dessa varierande miljöer och bidrar till förståelse av människors levnadsvillkor
SIGTUNA MUSEUM & ART
SKOLPROGRAM VÅREN 2019 SIGTUNA MUSEUM & ART Skapande och undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. ur Läroplanen för grundskolan FÖR FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA, GYMNASIUM OCH SFI
Skandinavisk arkeologi (huvudområde arkeologi i Uppsala och Visby)
Skandinavisk (huvudområde i Uppsala Visby) LÅ Hösttermin Vårtermin År 2* Program: Projektekonomi projekthantering A: Människoblivandet jägare/samlare kultur Skandinaviens neolitikum äldre bronsålder text
Källor i historieundervisningen, en lathund
Karlstads universitet 2015-09- 16 Martin Stolare Källor i historieundervisningen, en lathund 1. Källor i kursplanen i historia Utdrag ur kursplanen i historia: Syfte med historia [- - - ] Undervisningen
. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.
SO: Grovplanering åk 4-5 år 1 Hösttermin Historia Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.. Nordens kulturmöten
GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Sveriges historia genom ett barns ögon 1600-talet och häxprocesserna
Sveriges historia genom ett barns ögon 1600-talet och häxprocesserna 1 FÖRORD TILL LÄRARHANDLEDNINGEN Vår ambition är att öka måluppfyllelsen för fler elever. Vi är övertygade om att mediet film tillsammans
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Eskilstuna Årby CIRKA 3,5 KM Plats 1 6, platser med fornlämningar 3 4 2 5 1 6 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Årby PLATS 1 Årby Nära motorvägen, bakom några buskar, ligger
Tänket bakom filmserien
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmserien Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra högtider och traditioner och i förlängningen minska klyftor
ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN
1(8) religion kunna samtala om och göra personliga reflektioner kring livsfrågor utifrån vardagliga situationer eller med hjälp av bilder, sånger och texter från barn och ungdomslitteraturen kunna samtala
Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11
Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11 KAPitel 1-7 Förmågor Centralt innehåll Utviket Vad är SO? Du och jag Förr i tiden Att leva tillsammans Analysera (se samband, orsaker, konsekvenser) Skildringar
Lärarhandledning: Vallonbruken. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Vallonbruken Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41507 Ämnen: Historia, Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9 Speltid: 18 min Produktionsår: 2015 INNEHÅLL:
LÄRARE. Uppdrag 1. Stenåldern. Uppgift 2. Uppgift 3. Hällristningar. Uppgift 1. KULTUR
Uppdrag 1. Stenåldern Uppdragets syfte är att få eleverna att fundera över hur det såg ut på stenåldern. Vilka var förutsättningarna för att kunna bo här? Vad livnärde man sig på? Etc. Material: Faktablad.
Levande forntid Förslag och idéer för aktiva arkeologiska utställningar För hembygdsföreningar
Levande forntid Förslag och idéer för aktiva arkeologiska utställningar För hembygdsföreningar Sandra Lundkvist Internationella masterprogrammet i arkeologi & antikens historia Lunds universitet, VT15
UPPTÄCK NORDEN DANMARK Geografi & Historia
UPPTÄCK NORDEN DANMARK Geografi & Historia OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera
BRONSÅLDERN. Ca 2000 f.kr f.kr
BRONSÅLDERN Ca 2000 f.kr - 500 f.kr Precis som på stenåldern var det fortfarande varmt och skönt i Sverige. Människorna odlade, jagade och fiskade för att få mat. Husen såg ungefär likadana ut, men större
VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN:
VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 RESOR OCH VAROR En del av järnåldern kallas för vikingatiden. Man tror att ordet viking betyder från viken, alltså någon som levde vid eller brukade uppehålla
Atman, den gudomliga själen, finns inte enligt Buddha. Buddha tog bort kastsystemet, alla människor är lika värda.
Hur skiljer sig Buddha från hinduismen? Buddha trodde inte på någon gud, Buddha är ateist. Atman, den gudomliga själen, finns inte enligt Buddha. Buddha tog bort kastsystemet, alla människor är lika värda.
Lokal examensbeskrivning
1 (5) Dnr SU SU-FV-3.2.5-1566-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Arkeologi inriktning: Antikens kultur och samhällsliv inriktning: Arkeologi inriktning: Laborativ arkeologi
Kursplan för Naturorienterande ämnen
Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör
Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr.
Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr. Antiken varade mellan 800 f.kr. 500 e.kr. Men hur såg det ut i världen innan dess? Vi tar en snabbrepetition. För 2,5 miljoner år sedan börjar jägarstenåldern i Afrika,
VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE
VÅR VISION Foton i visionen: Världskulturmuseerna, Filmriding & istock VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE I det här dokumentet sammanfattas Världskulturmuseernas gemensamma vision. Den är vår kompass. Vår
KATSAUKSET. Historiemedvetande på prov nationella ämnesprov i historia i Sverige. Per Eliasson Ny kursplan och nationella ämnesprov i historia
KATSAUKSET Historiemedvetande på prov nationella ämnesprov i historia i Sverige Per Eliasson Ny kursplan och nationella ämnesprov i historia De senaste åren har en rad reformer genomförts i svensk skola.
EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden
Så funkar Vifolkaskolan!
Så funkar Vifolkaskolan! Under ett skolår pågår en mängd aktiviteter på Vifolkaskolan. Varje dag genomför vi mellan 50-60 lektioner i olika ämnen och serverar mat till ca 500 personer. Vi genomför utvecklingssamtal,
UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi
UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera kring
Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Geografi Kurskod: GRNGEO2 Verksamhetspoäng: 150 Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar
Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov B. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Källor och tolkningar Döden spelar schack med en man. En kyrkomålning från 1400-talet kan fungera som en källa till
3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Tro - från Oden till Jesus
Oden Vite krist Tema: Tro - från Oden till Jesus 1. Målet med temat: Det du ska lära Du ska bl.a. Få kunskap om den nordiska mytologin (Vad vikingarna trodde på) Lära känna olika religioners skapelsemyter
Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på
Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena
Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Riksantikvarieämbetets strategiska plan
Riksantikvarieämbetets strategiska plan 2017 2019 Inledning Detta är Riksantikvarieämbetets strategiska plan. Den beskriver inte allt vi ska göra. Den pekar ut riktningen för vårt interna planeringsarbete
Sonny Berntssons studier om ikonografi, symboler och gravformer
Sonny Berntssons studier om ikonografi, symboler och gravformer Sonny Berntsson presenterar här delar av sin forskning om ikonografi, symboler, gravformer, textilmönster, livsträdet och kalendrar. Sonnys
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses
Pep för arbetsområdet: No - Rymden
PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och
En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11
En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen
Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga
Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga Innehåll Varför ska vi arbeta med jämställdhet? Är jämställdhet positivt för både kvinnor och män, flickor och pojkar? Normer kring