Resurseffektivt i praktiken

Transkript

1 Resurseffektivt i praktiken Stora mängder material förbrukas i landstingets verksamheter, både inom hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och bygg- och anläggningsprojekt. Därtill genereras stora mängder avfall, drygt ton per år. Resursförbrukning som inte är hållbar leder till stora påfrestningar på ekosystem, råvaruresurser och samhällen, både lokalt och globalt. För att minska miljöpåverkan och bli mer resurseffektivt arbetar landstinget med att reducera avfallsmängderna, öka återanvändning och återvinning, samt prioritera användningen av förnybara resurser. Resurseffektivt i praktiken är Stockholms läns landstings avfallsminimeringsplan och beskriver hur landstinget ska verka för att nå Resurseffektivitetsmålen i det miljöpolitiska programmet Miljöutmaning Så blir landstinget resurseffektivt Landstingets miljömål kring resurseffektivitet är i linje med den så kallade avfallstrappan som enligt EU:s avfallsdirektiv (2008/98/EG) ska vara prioriteringsordning inom avfallsområdet. De material- och avfallsflöden som har prioriterats i Miljöutmaning 2016 visas översiktligt i figuren nedan, med koppling till avfallstrappan. Stockholms läns landsting ska i första hand förebygga avfall och resursförbrukningsens miljöpåverkan genom att; minska miljöpåverkan från engångsmaterial i vårdverksamhet minska mat svinn förebygga byggavfall, samt genom att öka återanvändningen och minska nyinköp av; möbler It-utrustning byggmaterial Landstinget ska även öka materialåtervinningen genom förbättrad källsortering av pappers-, plast-, met all-, glas-, elavfall och matavfall ska samlas in för produktion av biogas. Byggavfall sorteras i fraktioner för att möjliggöra bästa möjliga återvinning. Vårdens specialavfall och brännbart hushållsavfall som inte kan materialåtervinnas ska tas om hand genom förbränning med energiutvinning.

2 Resursförbrukning och avfallsproduktion en global utmaning Avfallshanteringen fungerar generellt sett bra i Sverige. Ett stort problem är dock att avfallsmängderna kontinuerligt ökar. Scenarier visar att avfallsmängden i Sverige kan vara upp till fyra gånger så stor år 2050 om inte nuvarande trend bryts. Detta ställer stora krav på att avfallshanteringssystemen kontinuerligt utvecklas. En större utmaning är dock att en ökad resursanvändning leder till stora påfrestningar på jordens ekosystem, råvaruresurser och på våra samhällen. Vi förbrukar mer och mer av jordens icke-förnybara resurser. En långsiktigt hållbar resursanvändning kräver att vi primärt lever på förnybara råvaror och att vi återanvänder och återvinner material i så hög utsträckning som möjligt. Stockholms läns landsting är en stor aktör i det svenska samhället och har ett ansvar att vara ett föredöme och att driva på mot en mer resurseffektiv och hållbar samhällsutveckling. Vem berörs av resurseffektivtetsarbetet i Miljöutmaning 2016? Landstingsfullmäktiges beslutade miljöprogram säger i korthet att all landstingsfinansierad verksamhet ska arbeta med materialåtervinning, ställa miljökrav vid upphandling samt minska miljöpåverkan från engångsmaterial. Den landstingsägda verksamheten ska dessutom genomföra projekt för att öka återanvändningen av möbler, byggmaterial och IT-utrustning. Landstinget ska även planera kretsloppsanpassat och resurssnålt vid byggande.

3 Förebygga Förebyggande åtgärder som är kopplade till resursförbrukning och avfallsproduktion ger ofta de största miljövinsterna. Nyckeln är att tänka giftfritt och resurseffektivt redan från början, till exempel vid produktval och upphandling, byggprojektering, projektplanering eller verksamhetsutveckling. Hållbar upphandling som verktyg Landstingsfinansierade verksamheter bör tänka förebyggande genom att vid produktval och upphandling prioritera: produkter med låg miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv (från råvaruutvinning till avfall) kvalitativa produkter med lång livslängd återanvändbara produkter produkter som är tillverkade av förnybara råvaror. Läs gärna mer om konkreta åtgärdsförslag för produktval och upphandling i Bilaga 1 Vill du veta mer om engångsmaterial? Prioriterade materialflöden Av material- och avfallsflödena i landstingsfinansierade verksamheter är följande prioriterade i det förebyggande arbetet; engångsmaterial i vårdverksamhet, matsvinn och byggavfall. Engångsmaterial i vårdverksamhet Landstinget har som mål att betydligt minska miljöpåverkan från användningen av vissa utvalda engångsmaterial i vården till år Studier visar att klimatpåverkan från vårdsverksamhet till stor del orsakas av tillverkning och förbrukning av olika engångsmaterial (se vidare i Bilaga 1 Vill du veta mer om engångsmaterial?). Engångsmaterial är dock nödvändiga i många processer för att landstinget ska kunna erbjuda en högkvalitativ, effektiv och säker vård, men det finns många sätt att arbeta med miljömålet. Strategier för minskad miljöpåverkan från engångsmaterial Viktiga strategier är att kontinuerligt se över om material kasseras på grund av felaktiga förpackningar, om produkterna har låg kvalitet eller om det finns brister i logistiken. Vid upphandling och beställning bör materialsnåla produkter som är tillverkade av förnybara råvaror och med miljöanpassade produktionsmetoder premieras. Där det är möjligt och miljömässigt motiverat bör även flergångsalternativ väljas före engångsalternativ, men utan att patientsäkerheten äventyras. Vilka engångsmaterial ska minska? Med engångsmaterial avses både kontorsmaterial (till exempel kopieringspapper), förbrukningsmaterial (exempelvis engångsmuggar) och sjukvårdsmaterial (till exempel engångssaxar) Arbetet med engångsmaterial drivs både centralt i landstinget, genom de miljökrav som ställs i upphandlingarna (se vidare Produktval och upphandling), och genom lokala mål och projekt i landstingsfinansierade hälso- och sjukvårdsverksamheter. I det lokala miljömålsarbetet baseras materialurvalet på vårdverksamheternas förutsättningar och behov och målen definieras på lokal nivå. Mallen Materialrond kan användas som stöd vid formulering av verksamhetsanpassade mål och åtgärdsförslag. Som stöd till resurseffektiva val vid beställning finns ett nytt miljömärkningssystem för centralt upphandlade varor där resurseffektiva varor märks med en blomma.

4 I Bilaga 1 Vill du veta mer om engångsmaterial? finns åtgärdsförslag för ledning, miljöorganisation, upphandlare och beställare som är kopplade till miljömålet om engångsmaterial. Matsvinn Av all mat som produceras i världen slängs uppskattningsvis cirka 30 procent i onödan och blir till svinn. I Miljöutmaning 2016 finns mål om att minska klimatpåverkan från livsmedel. För att uppnå målet är det viktigt att välja livsmedel med låg klimatpåverkan men även att minska matsvinnet. Under år 2015 samlade landstinget in 637 ton matavfall från patient- och restaurangmåltidsrester för biogasproduktion. Hur mycket matavfall som slängs i soporna är okänt. Även om matavfallet används för att producera biogas kompenserar detta bara till viss del för den klimat- och miljöpåverkan som uppstår vid livsmedelsproduktionen. Det är ungefär tio gånger mer effektivt att minska matavfallet än att använda det för biogasproduktion. Att minska matsvinnet kan dessutom leda till kraftigt minskade kostnader. Ett matsvinnsprojekt på Sundsvalls lasarett resulterade i att svinnet minskade med totalt 47 procent på två år. Värdet på den mat som inte längre slängdes var cirka 3,8 miljoner kronor. Att minska matsvinnet från patientmåltider lyftes som en viktig åtgärd i den Måltidsutredning som Stockholms läns landsting genomförde under Flera av landstingets vårdverksamheter arbetar nu aktivt med frågan. Byggavfall Byggsektorn brukar kallas för den 40-procentiga sektorn : 40 procent av avfallet i Europa uppstår i denna sektor och 40 procent av de farliga ämnena i allt avfall återfinns i byggavfallet. Bygg- och rivningsavfall är ett prioriterat område i både Sveriges avfallsplan (Från avfallshantering till resurshushållning) och Sveriges program för att förebygga avfall (Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle). De nationella målen är att bland annat minska avfallsmängderna och minska farligheten i det bygg- och rivningsavfall som uppstår. Att förebygga bygg- och rivningsavfall i landstinget I landstinget uppstår bygg- och rivningsavfall framför allt i Locums, Trafikförvaltningens och Nya Karolinskas byggentreprenader. Vid sidan av avfall från sjukhusen (ca ton) är byggavfall det största avfallsflödet från landstingsfinansierade verksamheter, ca ton per år. Både Locum och Trafikförvaltningen prioriterar förebyggande åtgärder. Locums ställer krav i byggprojekt via upphandling och i Miljöprogram som styr mot att: undvika uppkomsten av avfall genom att till exempel återbruka material, specialbeställa längder och använd prefabricerat material. En av Trafikförvaltningens strategiska principer för en hållbar utveckling är att: förebygga och minska onödig resursförbrukning. Vidare har byggnationen av Nya Karolinska Solna fungerat som en utgångspunkt för ett utvecklingsprojekt som resulterat i en metod för att minska byggavfall (Att minska byggavfallet - En metod för att förebygga avfall vid byggande).

5 Återanvändning Vid återanvändning används en produkt igen i sin ursprungliga form till skillnad mot återvinning då nya produkter tillverkas från avfall. Återanvändning kan ge stor miljönytta genom att ersätta nyproduktion av varor. Den miljöbelastning som uppstår vid utvinning av råvaror och processer för att tillverka nya produkter kan då undvikas. Genom att återanvända varor kan landstinget dessutom spara pengar. Skattemedlen kan gå direkt till verksamheterna istället för till nyinköp av varor. Möbler, It-utrustning och byggmaterial är de produktgrupper som bedöms ha potential att kunna återanvändas i större omfattning inom ramen för Miljöutmaning 2016 och landstingets verksamheter ska implementera rutiner för att främja återanvändning av dessa material. Möbler Under 2013 köpte landstinget in möbler via centrala avtal för över 42 miljoner kronor. Genom att premiera återanvändning finns det en potential att minska både inköps- och avfallskostnaderna, samt avfallsmängderna i landstingsfinansierade verksamheter. Annonstjänst ger möbler ett andra liv Möbelhantering kan vara mycket resurs- och utrymmeskrävande, vilket försvårar återanvändning och leder till att mycket fungerande utrustning slängs. För att förenkla hanteringen har en webbaserad annonstjänst för möbler och förbrukningsmaterial, utvecklats och testas på Karolinska Universitetssjukhuset. Målet är att synliggöra överskottet i landstingets verksamheter och öka möjligheterna att hitta mottagare för överskottsmaterialet. Möbler kan på detta vis förmedlas direkt till nästa användare samtidigt som behovet av mellanlagring, transport och kassation minskar. Framför allt om annonsering görs i god tid inför en planerad omorganisation eller flytt. Lokala annonstjänster finns även på TioHundra och inom SLSO. Långsiktig vision för återanvändning av möbler Återvinningsarbetet för möbler bör i första hand syfta till att öka den interna återanvändningen inom och mellan landstingets verksamheter. Funktionella möbler som det inte finns användning för inom landstinget bör dock avyttras så att de kan återanvändas av andra aktörer i samhället. Det kan till exempel ske genom försäljning till personal, andra privata och offentliga aktörer eller genom donation till välgörenhetsorganisationer. Landstinget bidrar då till att förebygga avfall i samhället i stort. It-utrustning Landstinget arbetar för att öka återanvändningen av IT-utrustning. Vid utbyte av bland annat datorer och bildskärmar har SLL IT under flera år lämnat den gamla utrustningen till leverantör som ser till att funktionella enheter återanvänds i så stor utsträckning som möjligt. Av de enheter som återtogs av leverantör 2015 kunde återanvändas, medan resterande skickades för destruktion och återvinning. Återanvändningen uppskattades ge en koldioxidbesparing på cirka 113 ton koldioxidekvivalenter under Sedan april 2016 finns en upphandlad återtagstjänst för betydligt fler IT-områden och som samtliga förvaltningar och bolag inom landstinget kan använda. Byggmaterial Byggmaterial har ofta lång livslängd vilket gör dem lämpliga för återanvändning. Återanvändning av byggmaterial är prioriterat i Miljöutmaning Under 2012 genomfördes ett projekt på Trafikförvaltningen som studerade möjligheter och utmaningar med ökad återanvändning av byggmaterial (Återanvändning av material i bygg- och anläggningsarbeten). Sedan dess har rutiner som främjar återanvändning utvecklats. Trafikförvaltningen har bland annat interna krav för bygg- och anläggningsprojekt om att återanvändning ska ske i så stor utsträckning som ekonomiska och tekniska förutsättningar medger. Schaktmassor, belysning, kontaktledningsstolpar, spår, växlar, jordmassor och makadam är exempel på sådant som återanvänds. Detta

6 har ofta lett till både kostnads- och miljömässiga besparingar. Vid upphandling av byggentreprenader ställer Locum krav på att entreprenörerna ska undersöka möjligheten att återanvända befintligt material. Exempel på material som återanvänds är takplattor för innertak, armatur, dörrar, kabelstegar och kabellängder. Locum följer upp kraven genom att utföra miljöronder i byggskedet.

7 Materialåtervinning Materialåtervinning innebär att materialet i en produkt kan användas till att göra nya produkter, till exempel vid återvinning av tidningspapper och förpackningsmaterial. Visionen för landstingets arbete med resurseffektivisering är bland annat att återanvändning och återvinning ska maximeras. Materialåtervinning kan ge stora miljövinster. Med ökad återvinning minskar till exempel vår påverkan på klimatet eftersom det går åt mycket mindre energi för att återvinna materialen än för att utvinna nytt från naturen. Återvinning av aluminium, bly, nickel och tenn kan exempelvis minska klimatpåverkan med 90 procent eller mer, i jämförelse med att bryta ny råvara. Vid återvinning av papper minskas klimatpåverkan med cirka 20 procent, medan återvinning av 1 kilo plast kan ersätta 1 liter nyproducerad råolja. Prioriteringar i Miljöutmaning 2016 är källsortering av papper-, plast, metall-, glas- och elavfall, utsortering av matavfall samt sortering av bygg- och rivningsavfall. Pappers-, plast-, metall-, glas-, elavfall Under 2015 källsorterades cirka ton pappers-, plast-, metall, glas- och elavfall för återvinning i landstingets sjukhusfastigheter. Materialåtervinningsgraden var 24,2 % (inklusive matavfall) och målsättningen i Miljöutmaning 2016 är 25 %. Under 2012 var materialåtervinningsgraden 17 %. I en plockanalysstudie av avfall som utfördes under 2012 konstaterades att källsorteringen generellt är god i landstingets vård- och tandvårdsverksamheter. Det fanns emellertid en del förpackningar (framför allt papper och plast), tidningar och returpapper, samt lite elavfall och pant i det brännbara hushållsavfallet som skulle kunna källsorteras bättre. Utrymmesbrist, tidsbrist eller hygieniska risker kan försvåra vissa verksamheters möjligheter att källsortera. Det finns även en del frågetecken kring vilka material som får läggas i återvinningskärlen och vad som ska slängas som brännbart hushållsavfall. Det gäller framför allt vissa plastemballage och plastprodukter. Det kommer hela tiden nya produkter och förpackningar och ny personal i landstingets vårdverksamheter. Rutiner och utbildningsinsatser kring källsorteringssystemen behöver därför kontinuerligt ses över och vidareutvecklas i verksamheterna. Ett mål vid översyn av källsorteringssystem och rutiner bör vara att det ska vara lätt att göra rätt. Under 2013 deltog landstinget i ett forskningsprojekt i syfte att förenkla och förbättra plaståtervinningen i sjukvården (Återvinning av plast från Stockholms läns landstings sjukvårdsverksamhet). Hanteringen av plastavfall har sedan utvecklats enligt projektets rekommendationer. För en mer detaljerad lista över material som kan materialåtervinnas och förslag på åtgärder för ökad återvinning, se bilaga 2 Vill du veta mer om källsortering?. Matavfall I Miljöutmaning 2016 finns mål om att matavfall som inte kan förebyggas (se Matsvinn) ska samlas in för att möjliggöra biogasproduktion. Biogasdrivna bussar är en viktig strategi i Trafikförvaltningens arbete med att öka andelen förnybart drivmedel i kollektivtrafiken. Matavfallsinsamling av patient- och restaurangmat har under miljömålsarbetet möjliggjorts i 20 av Locums 25 fastighetsobjekt som har patientmat och fortsatt utvecklingsarbete pågår. Under 2015 samlades 637 ton matavfall in. Byggavfall Målet i Miljöutmaning 2016 är att 90 procent av avfallet från byggentreprenader ska sorteras för att kunna återvinnas. Sortering bör ske enligt Sveriges Byggindustrier riktlinjer (Resurs- och avfallshantering vid byggande och rivning). Riktlinjerna är branschnorm för avfallshanteringen inom bygg- och fastighetssektorn i Sverige. Sorteringsgraden har ökat under miljömålsarbetet och på landstingsnivå uppnåddes 90 % under Vissa förvaltningar och bolag låg något högre och andra något lägre.

8 Sorteringsstationer förbättrar avfallshanteringen Tids- och platsbrist försvårar avfallssorteringen i vissa projekt. För att förenkla och förbättra sorteringen har Locum byggt upp ett sorteringssystem för byggavfall på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Alla byggentreprenörer som arbetar på området ska källsortera bygg- och rivningsavfall i erbjudet system istället för att anlita egna avfallsentreprenörer. På sjukhusområdet finns flera mindre sorteringsstationer som sedan töms på en central uppsamlingsstation. Detta har både ökat sorteringsgraden och lett till färre transporter och mindre tung trafik på området.

9 Energiutvinning Cirka 50 procent av avfallet i Sverige tas om hand genom förbränning i kraftvärmeverk där energin i avfallen tas tillvara för produktion av värme och el. Omkring 15 procent av fjärrvärmen och 0,5 procent av elen i Sverige kommer från avfallsförbränning. Från landstingets sjukhusfastigheter skickades drygt 9000 ton (76 procent av den totala avfallsmängden) till förbränning under 2015, varav en majoritet var så kallat brännbart hushållsavfall. Även vårdens specialavfall och en del grovavfall såsom möbler skickas till förbränning. Brännbart hushållsavfall År 2015 var cirka ton från sjukhusen i landstinget så kallat brännbart hushållsavfall, eller sopor. Sedan 2012 har det brännbara avfallets andel av totalen minskat från 68 till 61 procent. Även om det finns material som kan materialåtervinnas i det brännbara hushållsavfallet från landstingets vårdverksamheter så visade den plockanalysstudie som genomfördes år 2012 att en majoritet av fraktionen bör skickas till förbränning även i fortsättningen. Det är till exempel blodiga plast- och pappersartiklar, tork- och sårvårdsartiklar, sammansatta eller komplexa material, handskar, engångsdukar och underlägg och som är svåra att återvinna. Förhoppningen är dock att de föreslagna åtgärderna för att förebygga avfall och öka materialåtervinningen ska minska mängden avfall från landstingets vårdverksamheter som går till förbränning under programperioden, fram till år Vårdens specialavfall Kemikalieavfall och vårdens specialavfall (biologiskt, smittförande, stickande/skärande/smittförande, cytostatika och läkemedelsförorenat avfall) tas om hand genom förbränning. Hanteringen av dessa avfallsfraktioner omfattas av specifika lagkrav och föreskrifter. Verksamhetsutövaren ska tillhandahålla rutiner för en korrekt hantering av specialavfallet och se till att dessa följs. Rutiner som inte följs leder till stora arbetsmiljörisker, till exempel stickskador och spridning av smitta. Det är mycket dyrare att ta hand om vårdens special- och kemikalieavfall än det vanliga brännbara hushållsavfallet. Om vanligt avfall slängs som specialavfall ger det onödigt höga kostnader för verksamheterna. De olika åtgärderna för vårdens specialavfall bör syfta till en korrekt hantering som inte orsakar några risker eller arbetsrelaterade skador. Kontakta lokala miljösamordnare för mer information kring rutiner för omhändertagande av vårdens specialavfall och kemikalieavfall.

10 Deponering Avfallslagstiftningen i Sverige har lett till att deponering av avfall har minskat kraftigt de senaste 20 åren. Deponering används fortfarande som behandlingsmetod för avfall som inte kan behandlas på annat sätt, till exempel kakel, porslin, keramik, isolering och fönster- och laboratorieglas. Det används också för vissa typer av farligt avfall som kräver ett säkert omhändertagande för att minska risken för spridning av farliga ämnen, till exempel asbest, vissa förorenade massor och vissa kemikalier. Även i landstingsfinansierade verksamheter tas sådant avfall omhand genom deponering.

11 Bilaga 1 Vill du veta mer om engångsmaterial? Förbrukning och miljöpåverkan Användningen av engångsmaterial är nödvändig i många processer för att landstinget ska kunna erbjuda en högkvalitativ, effektiv och säker vård. Engångsmaterial står dock för en betydande del av sjukvårdens klimatpåverkan, framför allt på grund av att de ofta tillverkas av plast från fossil olja. Det är därför prioriterat i Miljöutmaning 2016 att minska miljöpåverkan från användningen av engångsmaterial. Beräkningar från Örebro läns landsting visar att engångsmaterial står för cirka 30 procent av landstingets totala klimatpåverkan (exklusive kollektivtrafiken) och beräkningar från Region Skåne visar att engångsmaterial står för cirka 50 procent av en handkirurgisk kliniks klimatpåverkan. Som exempel kan nämnas att Stockholms läns landstings årliga förbrukning av undersökningshandskar, som är i storleksordningen 100 miljoner, ger upphov till utsläpp av cirka ton koldioxid i ett livscykelperspektiv. Detta motsvarar de årliga utsläppen från cirka 1250 genomsnittliga personbilar som kör mil per år. Kontakta gärna Kristian Hemström, SLL Hållbarhet, för mer information om miljöpåverkan från olika engångsmaterial. Hur kan vi minska miljöpåverkan? Åtgärder för att minska miljöpåverkan från användningen av engångsmaterial kan sättas in i alla delar av materialflödet: från produktval till avfallshantering (se figur nedan). Förslag till åtgärder som är kopplade till de olika delarna av flödet beskrivs under respektive rubrik i figuren. Ledning och styrning Ledning och styrning riktar sig främst till verksamhetschefer och till dem som arbet ar med at t genomföra miljöarbetet på central nivå i organisationen. Produktval och upphandling riktar sig främst till centrala och lokala upphandlingsenheter. Beställning, logistik och användning riktar sig främst till inköpsorganisationer och beställare på avdelningar och serviceenheter, samt personal som använder produkterna. Ledning och styrning Materialanvändningen är ofta starkt knuten till de vårdprocesser som bedrivs. Miljömål som är kopplade till användningen av engångsmaterial måste därför utgå från verksamheternas förutsättningar och behov. Syftet med nedanstående åtgärdsförslag är att driva och stimulera miljömålsarbetet kring engångsmaterial på central nivå i en verksamhet. Fördela och förankra arbetet med engångsmaterial Fördela ansvarsområden inom det lokala arbetet med engångsmaterial. Vem gör vad? Hur ska arbetet följas upp?

12 Verka för att arbetet och målen kring miljöpåverkan från användningen av engångsmaterial inkluderas i det utvecklingsarbete som redan sker i verksamheterna, till exempel i flödes-, patentsäkerhetsoch kvalitetsarbetet, samt vid utveckling av nya vård- och behandlingsprocesser. Utforma, förankra och kommunicera lokala mål kring användningen av engångsmaterial med definierade åtgärder och måluppföljning. Som underlag kan Materialronder på avdelningar utföras. Kvantitativa mål (minska användingen av produkt X med X procent) kan med fördel kombineras med kvalitativa (exempelvis: genomför utredning X, genomför X antal utbildningsinsatser). Säkerställ att alla relevanta aspekter och kompetenser tas med i arbetet, till exempel patientsäkerhet, arbetsmiljö, miljö, inköp, kostnader, produktutveckling, logistik och kommunikation. Följ upp, utvärdera och informera om genomförda åtgärder och resultat. Vilka ekonomiska och miljömässiga konsekvenser har de lokala målen och verksamheternas åtgärder lett till? Sprid goda exempel, arbetssätt och kunskaper mellan avdelningar och verksamheter för att inspirera till handling, till exempel på intranät och via lokaltidningar, Miljöbrevet, seminarier och utbildningar. Utbilda kontinuerligt personalen kring produktanvändning och målen för produktvalen, framför allt i samband med nya avtal och vid introduktion av nyanställda. Öka kunskapen om material som motiverar till resurseffektiva val och beslut Ta fram underlagsdata, till exempel utdrag ur inköps- och avfallsstatistik, som stöd till det lokala miljömålsarbetet. Ta vid behov fram beslutsunderlag, exempelvis miljö-, arbetsmiljö- och ekonomiska konsekvensbedömningar, som är kopplat till olika materialval. Kommunicera de underlag som tas fram till berörda chefer och personal. Produktval och upphandling Upphandlingsprocessen är viktig i arbetet med att öka resurseffektiviteten. För att kunna ge en så bra och effektiv vård som möjligt och få produkter som är funktionella, ekonomiska och bra från miljösynpunkt, är kravspecifikationen avgörande. För att upphandlingen ska fungera och resultera i bra produkter är det viktigt att ta vara på personalens erfarenheter och säkerställa att återkopplingen till inköps- och upphandlingsorganisationen fungerar. Förslagen nedan visar hur olika aspekter på resurseffektivitet kan inkluderas i upphandlingsprocessen. Urval identifiera prioriterade produkter inför kommande upphandling Gå igenom upphandlingsobjektet och identifiera stora materialflöden som alstrar mycket avfall eller förbrukar stora mängder icke-förnybara råvaror. Utvärdera föregående avtalsperiod och identifiera om det finns produkter som fick kasseras i hög utsträckning (exempelvis lågkvalitativa produkter, förpackningar som inte var verksamhetsanpassade, onödigt emballage, emballage som inte kunde återvinnas). Marknadsanalys finns det resurseffektiva alternativ till de prioriterade produkterna? Finns det flergångsalternativ som lever upp till verksamheternas krav på funktion, kvalitet, arbetsmiljö- och hygien? Finns det mer materialsnåla alternativ? Finns det produkter som kan förändra arbetsprocesser och på så sätt minska materialförbrukningen?

13 Finns det produkter som efter användning kan återvinnas istället för att förbrännas? Finns det produkter som är tillverkade av förnybar eller återvunnen råvara, till exempel cellulosa eller biobaserad plast? Finns det förpackningsstorlekar och emballage som är bättre anpassade till verksamheternas behov och landstingets distributionssystem? Viktiga verktyg i samband med marknadsanalysen kan vara: Hearings med leverantörer i syfte att presentera landstingets miljömål och visioner, samt att påverka och få information om leverantörernas möjligheter att utveckla sina produkter och vilka konsekvenser det får på exempelvis leveranstider, kostnader och miljöpåverkan. Livscykel- och livscykelkostnadsanalyser för att utvärdera olika produktvalsalternativ och motivera resurseffektiva val. Produkttester för att säkerställa att nya produkter verkligen lever upp till verksamheternas krav på funktion, kvalitet och hygien. Kravställande premiera resurseffektiva alternativ Ställ krav på leverantören, baserat på resultatet från marknadsanalysen, för att öka resurseffektiviteten i landstingets verksamheter. Ställ krav på att materialinnehåll, produktvikter, förpackningsmaterial och tillverkningsland framgår i produktspecifikationer för prioriterade produktgrupper. Detta förbättrar möjligheterna att följa upp material- och avfallsflöden i vårdverksamheternas miljömålsarbete. Utred möjligheten att ställa krav på att leverantörerna tillhandahåller miljövaru- eller klimatdeklarationer enligt EPD-systemet (en objektiv beskrivning av miljöegenskaper hos varor och tjänster i ett livscykelperspektiv) för utvalda produktgrupper, samt hur sådana underlag skulle kunna utvärderas och premieras i upphandlingsprocessen. Avtal kommunicera resurseffektivitet kontinuerligt Kommunicera nya produkter via inköps- och beställarorganisationen, samt i samband med produktutställningar. Hur ska de användas på rätt sätt för att undvika onödig kassation? Varför ska det resurseffektiva alternativet väljas? Tydliggör om det finns engångsmaterial som bara är till för specifika ändamål eller vårdprocesser så att de inte används i onödan. Tydliggör resurseffektiva produktalternativ i beställningssystemet och produktkatalogen genom SLL:s miljömä rkningssyst e m. Uppföljning möjliggör utveckling under avtalets gång Säkerställ att återkopplingen av erfarenhet fungerar under avtalets gång mellan användare, distributör, inköpare, avtalsansvariga och leverantör, för att åtgärda eventuella brister hos produkter eller distributionssystem som orsakar onödig kassation, samt för att ge input till framtida upphandlingar. Detta bör till exempel vara en punkt på dagordningen på SLL Upphandlings ordinarie uppföljningsmöten med leverantörerna och kan också fångas upp via MediCarriers synpunktsystem. Ha en kontinuerlig dialog med samtliga leverantörer och även med kommande anbudsgivare om möjligheterna till produktutveckling och förbättringar inför kommande upphandlingar. Det bör skrivas in ett kontraktsvillkor i avtalet som anger att leverantören under avtalsperioden förbinder sig att arbeta aktivt med produktutveckling i syfte att ta fram mer resurseffektiva produkter. Detta följs

14 sedan upp inom ordinarie uppföljningsprocess. Förbättringar bör även beaktas inför beslut om förlängning av avtal. Beställning, logistik och användning Ett bra beställnings- och logistiksystem leder till mindre lagerhållning, mindre kassationer, bättre arbetsmiljö och att rätt produkt finns på rätt plats vid rätt tidpunkt. Beställningssystemet bör även vägleda till val av resurssmarta material och produkter. Om materialflödena eller produkterna inte fungerar som de ska kan det leda till onödig kassation i användarledet. En förutsättning för ett lyckat arbete kring resurseffektivitet är att erfarenheter från användarledet tas tillvara för att möjliggöra förbättringar. De nedanstående förslagen på åtgärder ska stimulera till resurseffektivitet vid beställning, distribution och användning av varor. Beställning premiera resurseffektiva alternativ Välj om möjligt produkter som är märkta med den nya orangefärgade resurseffektivitetsblomman (se landstingets miljömärkningssystem). Välj om möjligt flergångsprodukter. I längden är det betydligt mer klimateffektivt att diska exempelvis dricksglas, koppar och saxar än att använda engångsalternativ. Produktvalet får dock inte äventyra patientsäkerheten. Se över om det finns engångsmaterial som kan tas bort eller som kan användas mindre (till exempel köksattiraljer, kontorspapper, britspapper). Välj om möjligt förnybara material (till exempel papper istället för plast). Beställ upphandlade varor i första hand. Detta för att hålla nere kostnaderna och möjliggöra uppföljning, samt säkerställa att produkterna lever upp till de sociala och miljömässiga krav som har ställts i upphandlingen (se vidare SLL:s uppförandekod för leverantörer) Logistik effektivisera materialflödena Just-in-time förråd (JIT) är en modell för effektiv internlogistik som har införts i ett antal vårdverksamheter. Förrådshanteringen sköts då av en serviceorganisation istället för av vårdpersonalen. Det har visat sig att JIT-förråd effektiviserar materialflödet, samtidigt som det frigör tid för vårdpersonalen som få möjlighet att utföra ett arbete som tillför ett värde för patienterna. Säkerställ att det finns resurser, logistik och kompetens för patientsäker och effektivt disk och sterilisering av flergångsprodukter i verksamheten. Om inte, vad finns det för framtidsplaner och utvecklingsmöjligheter? Användning kommunicera förslag på förbättringar Verksamheternas kunskap om produkterna är avgörande för att det ska gå att ställa krav och ständigt förbättra och utveckla produktsortimentet. Ge därför förslag till förbättringar av produktval och produktanvändning till verksamhetschefer, till de lokala eller centrala inköps-, upphandlings- eller miljöorganisationerna. Slängs produkter i onödan? Är förpackningsstorleken fel? Fungerar inte logistiken? Har produkten för dålig kvalitet? Är de färdigpackade seten felanpassade? Saknas flergångsalternativ i produktsortimentet? Inför varje ny upphandling gås synpunkter på produkter igenom oc h dessa utgör en viktig input till upphandlingsprocessen. Som underlag för att arbeta med förbättringar kan mallen för Materialrond användas. Avfallshantering

15 Se vidare under Materialåtervinning och Energiutvinning

16 Bilaga 2 - Vill du veta mer om källsortering? Nedanstående material bör källsorteras för materialåtervinning i landstingsfinansierad verksamhet. Förutsättningarna för källsortering kan dock variera beroende på fastighetsägare. Pappersavfall o Returpapper och tidningar o Pappersförpackningar o Wellpapp o Sekretess Plastavfall o Hårda och mjuka plastförpackningar Metallavfall o Metallförpackningar o Metallskrot Glasavfall o Färgade och ofärgade glasförpackningar Elavfall (farligt avfall) o Diverse småelektronik o Vitvaror o Batterier o Ljuskällor Matavfall Det finns insamlingssystem för dessa fraktioner på samtliga sjukhusfastigheter i landstinget. Källsorteringskärl och sorteringsinstruktioner tillhandahålls av Locum och kan beställas på Verksamheter i privata fastigheter som vill ha bättre möjligheter att källsortera, diskuterar detta med respektive fastighetsägare. SLL Transport kan mot en avgift hämta farligt avfall, till exempel elavfall, om inte fastighetsägaren tillhandahåller insamlingssystem. Förslag på åtgärder för att förbättra källsorteringen Logistik finns rätt kärl på rätt plats vid rätt tidpunkt? Se kontinuerligt över placeringen av källsorteringskärlen, typen av kärl och tömningsrutinerna. Är avfallsflödena anpassade till vårdarbetet och till materialflödena? Kan kärlen placeras där avfallet uppstår? Nya källsorteringskärl till Locums fastigheter kan beställas på Locums hemsida ( Är källsorteringsinstruktionerna tydliga och förankrade i verksamheten? Tar planeringsprocessen vid om- och nybyggnation hänsyn till avfallsflödet och ger ut rymme för källsortering? Kunskap inspirera och motivera miljömålsarbetet Gör personalen medveten om verksamhetens mål och rutiner kring materialåtervinning och återkoppla resultaten regelbundet. Vilka konsekvenser för ekonomi och miljö har det lokala arbetet haft?

17 Ta vara på personalens förbättringsförslag och sprid goda exempel mellan avdelningar och verksamheter.