Skånes regionala utvecklingsstrategi. Yttrande utifrån folkhälsa och social hållbarhet

Transkript

1 YTTRANDE 1(5) Datum Folkhälsovetare Vidar Albinsson Skånes regionala utvecklingsstrategi Yttrande utifrån folkhälsa och social hållbarhet Avsändaren är verksam i Skåne som folkhälsovetare och väl insatt i processen med RUS och vill bidra med min kompetens så att utvecklingsstrategin blir till stöd och det dokument som det är tänkt att bli. Synpunkterna är allmänna och inte i någon speciell kommuns särintresse. De är inte heller tänkta att vara partipolitiska utan baserade på vetenskapliga perspektiv inom folkhälsa och social hållbarhet. Även om mitt namn känns igen från andra sammanhang är det mina ståndpunkter som privatperson och Skåning som framkommer här. Skånes folkhälsostrategi gick ut 2013 och har förlängts ett år. Kontigos utvärdering av Skånes folkhälsoarbete har rekommenderat att folkhälsostrategin ersätts av och arbetas in i den regionala utvecklingsstrategin (RUS). De utmaningar avseende folkhälsa som Skåne står inför är i många fall gemensamma för de 33 kommunerna och därmed finns det all anledning att förstärka samarbetet mellan kommuner, delar av Skåne, enheten för social hållbarhet på Länsstyrelsen och enheten för folkhälsa och social hållbarhet på Region Skåne. Men, inte minst viktigt är det att folkhälsospåret inte blir ett eget stuprör utan att samarbetet med tex näringsliv, tillväxt och andra aktörer utvecklas. Här kan RUS spela en samlande roll. Folkhälsa och tillväxt är nära sammankopplade och beroende av varandra. Nedan redovisar jag synpunkter utifrån ett Hässleholm, folkhälso- och beteendevetenskapligt perspektiv på remissförslaget med hänvisning till rubrik och sida. Genomförande och fortsatt arbete Jag vill börja med slutet: Genomförande och fortsatt arbete, s. 40. Bra innehåll i dokument är en sak men här besvaras den viktigaste och svåraste frågan,

2 2(5) hur kommer dokumentet att komma till användning? Här meddelas att ett tydliggörande av hur arbetet ska följas upp kommer, att indikatorer kommer att tas fram, särskilda arenor kommer att erbjudas och slutligen att ska vara en samarbetsplats. Bra! Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Viktigt för en utvecklingsstrategi är de människor som berörs. Det är därför viktigt att Skånes befolkning utvecklas hälsomässigt så att mer lika förutsättningar skapas, att alla är med i båten såväl psykiskt, fysiskt och socialt. Sambandet mellan tillväxt, folkhälsa och social hållbarhet är påvisat i forskningssammanhang. Dessa samband kommer inte alltid fram när de borde i texten. Tex på s.7 räknas ett antal processer upp som samspelar med RUS; trafikförsörjningsprogram, miljömålsargbete, kulturplan mm. Men inget som relaterar direkt till folkhälsa. Exempel på samverkan kan vara Malmökommissionen där akademin togs till hjälp för att utveckla samhället. Ett annat exempel för Skånes utveckling att lära av kan vara Sveriges Kommuner och Landsting samt den nya Folkhälsomyndighetens nya Mötesplats social hållbarhet. Mötesplatsens uppdrag är att utveckla välfärdstjänsterna på ett socialt hållbart sätt som utjämnar hälsoskillnader och tillgodoser människors grundläggande behov och rättigheter. Ett arbete som är positivt för samhällsekonomin, den sociala sammanhållningen, miljön och klimatet. Genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte ska den nya mötesplatsen stärka det lokala och regionala arbetet och öka samverkan mellan olika samhällsaktörer. En viktig del är att lyfta fram aktuell forskning och diskutera hur den kan användas. I rapporten Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa 2013 presenteras 5 rekommendationer och 23 åtgärder som bidrar till att stärka den sociala hållbarheten och minska skillnaderna i hälsa. Resultatet bygger på det arbete som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedrivit tillsammans med 20 kommuner, landsting och regioner och som skett med utgångspunkt i WHO:s oberoende kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer. Arbetet ledde fram till rapporten Closing the gap in a generation som utkom Rapportens fem rekommendationer är: 1. Integrera jämlikhet i hälsa i all politik och i ordinarie styrning och ledning 2. Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder 3. Ge alla barn och unga en bra start i livet 4. Ge alla förutsättningar till egen försörjning 5. Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen

3 3(5) Skåne här och nu Beskrivningen på s.8-11 är konkret och lättläst och ger en bra och bred bild av utmaningarna. Det som saknas är de ökande skillnaderna i socioekonomi mellan olika grupper vilket resulterar i ökad hälsa för många men inte för de med sämst socioekonomiska förutsättningar. Det leder i sin tur till ökad bostadssegregering, sämre skolresultat, en ökning av NEETS (Not in Education, Employment or Training) och allt detta kan leda till social oro och utanförskap. Avseende sista stycket på s.11 Skåne har stora miljöutmaningar bör en text om ökad takt för framtagning av klimatanpassningsåtgärder och planer läggas till. Vi behöver i större utsträckning sätta oss in i konsekvenser för folkhälsan av stigande havsnivåer, ökad grad av översvämningar och inte minst värmeböljors effekt på utsatta grupper. Målbild för Skåne 2030 På s.12-13: Människors lika värde och möjlighet att påverka, står det i andra stycket, vilket är en viktig mening när dokumentet ska användas framgent. Hänger starkt ihop med det första nationella målområdet för folkhälsa; delaktighet och inflytande i samhället. Ordet alla är viktigt som värdeord i folkhälso- och social hållbarhet sammanhang. Ordet finns med i texten men kan ytterligare förstärkas. En skrivning kring att en absolut strävan är att alla har trygga anställningsvillkor och kan försörja sig själva och därmed planera för sin långsiktiga utveckling är önskvärd. I det översta första stycket på s.13 beskrivs att Skåne är hållbart utifrån ekologiskt, ekonomiskt och sociala aspekter. Det är bra men i den efterföljande uppräkningen handlar det uteslutande om ekologiska och ekonomiska faktorer. Den sociala hållbarheten tappas bort. Överst i den högra kolumnen på s.13 står att vi vet att ensam inte alltid är stark. Det kan tolkas som att det för det mesta är så att ensam är stark. Och så är det väl inte? Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Det första av de fem ställningstaganden lyder Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet. Framtidstro är ett värdeord som samspelar starkt med både folkhälsa och social hållbarhet. Därför kan detta ställningstagande tjäna som paraply för arbetet med folkhälsa i Skåne för att nå i mål I första stycket

4 4(5) på s.15 nämns att vi bryr oss om våra medmänniskor vilket relaterar till socialt kapital, tillit, social delaktighet och social hållbarhet Bra! Delstrategi 3, Arbeta för en förbättrad och mer jämlik hälsa innehåller många värdeord och blir användbar i arbetet med folkhälsa och social hållbarhet. Delstrategi 4, Skapa hållbara och attraktiva livsmiljöer anser jag kan utvecklas, dels avseende där en persons hälsoresa påbörjas, nämligen i förskolan. Under barnets första fem år utanför hemmet vistas nästintill alla barn idag i förskolan och socialiseras i många avseenden till de samhällsmedborgare de ska bli. Det är därför viktigt att både ute- och innemiljön är anpassade till långa dagar, är stimulerande och att tillräckligt stora ytor finns. Såväl kognitiva som motoriska effekter påverkas. Det är även av yttersta vikt att barngrupperna inte är för stora och att det finns tillräckligt med personal med relevant utbildning. Utemiljön nära bostaden och närhet till grönområden nämns i texten men på senare tid har forskningen visat på den stora potentialen att utforma attraktiva gång- och cykelstråk mellan bostad och arbetsplatser samt skolor/förskolor. Förutom att tjäna som mötesplatser och förbättra miljöaspekter kan här en av Skånes största folkhälsoutmaningar påverkas, nämligen förbättrad fysisk hälsa. Genom att fler använder sig av aktiva transporter (exempelvis gång och cykel) till och från skola/arbete kan per individ riskreducering ske med för hjärtkärlsjukdom och stroke 35%, typ2 diabetes 50%, tjocktarmscancer 50%, bröstcancer 20%, höftledsfraktur 68%, depression 30% och Alzheimers 45%. I takt med urbaniseringen kan alltfler, med en tydlig samhällsplanering för fysisk aktivitet, ges en bättre hälsa och produktivitet. Grupper som ofta är extra utsatta gynnas extra mycket såsom barn, kvinnor, funktionsnedsatta, de med låg socioekonomi samt äldre. Ett ökat fokus i utvecklingsstrategin för fysisk aktivitet i samband med transport gynnar förutsättningarna att förflytta sig inom Skåne, det stärker livskvalitet, folkhälsa, ekonomi och hållbarhetsaspekter. Som exempel på vinster kan följande utdrag från Londons transport action plan nämnas: Om inget görs kommer 90 procent av Londonborna att vara överviktiga eller ha obesitas år En Londonbo med obesitas beräknas statistiskt dö 8-10 år tidigare jämfört med en normalviktig. Varje km en Londonbo promenerar varje dag minskar sannolikheten för fetma med 4,8 procent. Varje timme i bil är förknippad med 6 procents sannolikhet för fetma. Om de Londonbor som realistiskt kunde, bytte från motorfordon till gång eller cykel skulle uppskattningsvis fullständigt friska år (enl DALY) vinnas.

5 5(5) Mål för 2030 Förskolan som en viktig arena bör vara med när mål sätts på s.35 under Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster. Förutsättningarna för att ge trygghet måste vara bra så att den fortsatta utvecklingen i skolsystemet blir bästa möjliga. Det är viktigt att tillit kan byggs upp enligt anknytningsteorin vilket kräver bemötande, samspel, lyhördhet, individuell vuxenkontakt och känslomässigt tillgänglig personal. Detta kräver i sin tur färre barn i barngrupperna, färre barn per årsarbetare samt frisk och utbildad personal Avslutningsvis Med dessa föreslagna förändringar kan den regionala utvecklingsstrategin bli ett starkare dokument såväl för Skånes folkhälsoarbete och sociala hållbarhet som för Skånes kommuners folkhälsoarbete och tillväxt. Folkhälsoarbetets kvalitet och förutsättningar kommer att avgöra hur många i årskullarna som får rätt förutsättningar att klara förskola och skola och därmed kan matchas mot arbetsmarknadens behov och på det sätt svara för sin egen försörjning och Skånes konkurrenskraft. Men om inte skrivningarna tydligare lyfter fram folkhälso- och social hållbarhetsperspektivet är jag rädd för att det inte kommer användas som ett styrdokument för det främjande hälsoarbetet på befolkningsnivån. Hässleholm Vidar Albinsson, Folkhälsovetare