Rättelse detaljplan för Vist 10:2 industriområde etapp 3 Dnr 2016/131

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Rättelse detaljplan för Vist 10:2 industriområde etapp 3 Dnr 2016/131 Sammanfattning Ett uppenbart skrivfel har hittats i den antagna detaljplanen för Vist 10:2 industriområde etapp 3 som behöver rättas. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef 2 plankarta-rättelse Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Rättelse för antagen detaljplan Vist 10:2 industriområde etapp 3 antas.

2 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Rättelse detaljplan för Vist 10:2 industriområde etapp 3 Diarienummer 2016/131, löpnummer 1096/ Sammanfattning Ett uppenbart skrivfel har hittats i den antagna detaljplanen för Vist 10:2 industriområde etapp 3 som behöver rättas. Förvaltningens förslag till beslut Rättelse för antagen detaljplan Vist 10:2 industriområde etapp 3 antas. Ärendet Ett uppenbart skrivfel har hittats i den antagna detaljplanen för Vist 10:2 Industriområde etapp 3. Hänvisningslinjerna som borde ha hänvisat beteckningen u till de prickade markområdena saknas i plankartan. En rättelse har därför gjorts genom att lägga till hänvisningslinjer till beteckningen u. Både beteckningen u och linjerna är rödmarkerade. Beslutsunderlag 1 plankarta-rättelse Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Yuan-San Chen Lindman Planarkitekt Samhällsutveckling Sektor miljö- och samhällsbyggnad

3

4 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Förstärkning av ledarresurser inom sektor lärande Dnr 2016/236 Sammanfattning Situationen vid Ulricehamns kommuns högstadieskolor är i nuläget ansträngd och således har förvaltningen fått i uppdrag att skriva fram ett förslag på hur ledarresursen kan förstärkas. Sektor lärande föreslår att sektor lärande, med hänsyn till den rådande situationen vid Stenbocksskolan och Ätradalsskolan, samt med hänsyn till vad som sägs i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om organisatorisk och social arbetsmiljö, tillförs medel motsvarande 1,3 miljoner kronor för att kunna förstärka ledningsresursen vid Stenbocksskolan och Ätradalsskolan med 1,0 tjänst vardera. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Sektor lärande tillförs 1,3 miljoner kronor för att kunna förstärka ledningsresurserna vid Stenbocksskolan och Ätradalsskolan med 1,0 tjänst vardera. Syfte är att förbättra situationen vid de båda skolorna, samt för att uppfylla de krav som anges i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om organisatorisk och social arbetsmiljö. Finansiering sker via kommunens rörelsekapital. Kommunstyrelsen noterar att förvaltningen sedan tidigare arbetar med att se över förutsättningarna för chefer inom förvaltningen.

5 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Förstärkning av ledarresurser inom sektor lärande Diarienummer 2016/236, löpnummer 1324/2016 Sammanfattning Situationen vid Ulricehamns kommuns högstadieskolor är i nuläget ansträngd och således har förvaltningen fått i uppdrag att skriva fram ett förslag på hur ledarresursen kan förstärkas. Sektor lärande föreslår att sektor lärande, med hänsyn till den rådande situationen vid Stenbocksskolan och Ätradalsskolan, samt med hänsyn till vad som sägs i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om organisatorisk och social arbetsmiljö, tillförs medel motsvarande 1,3 miljoner kronor för att kunna förstärka ledningsresursen vid Stenbocksskolan och Ätradalsskolan med 1,0 tjänst vardera. Förvaltningens förslag till beslut Sektor lärande tillförs 1,3 miljoner kronor för att kunna förstärka ledningsresurserna vid Stenbocksskolan och Ätradalsskolan med 1,0 tjänst vardera, i syfte att förbättra situationen vid de båda skolorna, samt för att klara att uppfylla de krav som anges i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om organisatorisk och social arbetsmiljö. Ärendet I det kommunalpolitiska handlingsprogrammet påtalar man vikten av att rektorerna ges förutsättningar att fungera i rollen som pedagogiska ledare och vara ett stöd till lärarna. Situationen vid Ulricehamns kommuns högstadieskolor är i nuläget ansträngd och således har förvaltningen fått i uppdrag att skriva fram ett förslag på hur ledarresursen kan förstärkas. Rektor ska som ledare för skolan driva pedagogiska diskussioner, verka för samhörighet och samsyn i kollegiet samt peka ut och se till att den övergripande inriktningen för arbetet omsätts i praktisk handling i varje lärares undervisning. Den nuvarande situationen vid Stenbocksskolan och Ätradalsskolan ger dock inte skolledningarna vid de båda skolorna rätt förutsättningar. Med pedagogiskt ledarskap avses det som handlar om att tolka målen samt beskriva aktiviteter för en god måluppfyllelse i relation till det nationella målen i skolan och för att förbättra skolans resultat så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och i sin utveckling. Det är således av vikt att rektor har kunskap om och kompetens för att tolka uppdraget, omsätta det i undervisning, leda och styra lärprocessen, samt skapa förståelse hos medarbetarna för att samband mellan insats och resultat. Rektor ska

6 2016/236, 1324/2016 2(2) arbeta för att utveckla pedagogernas kompetens i arbetet med BFL (bedömning för lärande), digitala lärmiljöer, samt Fronter som lärplattform. I dagsläget hinner inte skolledningarna med att arbeta med det pedagogiska ledarskapet på ett sådant sätt att det ger den måluppfyllelse som krävs för att öka andelen elever som är behöriga till ett nationellt program på gymnasiet. En stor del av tiden går i dag åt till rekrytering och att genomföra löne- och utvecklingssamtal, samt övriga administrativa arbetsuppgifter. Antalet anställda vid Stenbocksskolan är i dag 95 personer och vid Ätradalsskolan 41 personer, båda uppgifterna avser antalet fysiska personer och inte antalet årsarbetare. Vid Stenbocksskolan finns en rektor och en biträdande rektor och vid Ätradalsskolan finns en rektor. Bedömningen är att det behövs en förstärkning av ledarresursen motsvarande 2,0 tjänst. Kostnaden för dessa tjänster beräknas uppgå till cirka 1,3 miljoner kronor. Arbetsmiljöverket har med stöd av arbetsmiljöförordningen utarbetat förskrifter och allmänna råd som rör den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, AFS 2015:4. Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön. Sektor lärande föreslår att sektor lärande, med hänsyn till den rådande situationen vid Stenbocksskolan och Ätradalsskolan, samt med hänsyn till vad som sägs i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om organisatorisk och social arbetsmiljö, tillförs medel motsvarande 1,3 miljoner kronor för att kunna förstärka ledningsresursen vid Stenbocksskolan och Ätradalsskolan med 1,0 tjänst vardera. Beslutsunderlag Beslut lämnas till Barn- och utbildningschef Verksamhetschef åk 7-9 och Tingsholm Helén Claesson Barn- och utbildningschef Catrine Berglund Verksamhetschef åk 7-9 och Tingsholm Sektor lärande Gunnar Scorénius Utredare Sektor lärande

7 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Svar på motion - Mikroplast en miljöfara Dnr 2016/60 Sammanfattning I en motion till kommunfullmäktige föreslår Roland Karlsson (C) och Hanna Brunnegård (C) att förvaltningen får uppdraget att utreda och minska alla inköp av produkter med tillsats av mikroplaster. Att återkommande redovisa hur en utfasning av produkter med tillsatt mikroplast har fortskridit. Samt att utreda eventuella andra möjliga åtgärder för att för hindra spridning av mikroplaster i naturen Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef 2 Motion - mikroplast en miljöfara Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Motionen avslås med hänvisning till att det inte finns resurser för att utreda eller arbeta med uppdraget. Kommunstyrelsen noterar att budgetutskottet sedan tidigare har fått till sig att inför 2017 års budget överväga att prioritera resurser till strategiskt klimat- och miljöarbete.

8 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse svar på motion - Mikroplast en miljöfara Diarienummer 2016/60, löpnummer 465/2016 Sammanfattning I en motion till kommunfullmäktige föreslår Roland Karlsson (C) och Hanna Brunnegård (C) att förvaltningen får uppdraget att utreda och minska alla inköp av produkter med tillsats av mikroplaster. Att återkommande redovisa hur en utfasning av produkter med tillsatt mikroplast har fortskridit. Samt att utreda eventuella andra möjliga åtgärder för att för hindra spridning av mikroplaster i naturen Förvaltningens förslag till beslut Motionen avslås med hänvisning till att det inte finns resurser för att utreda eller arbeta med uppdraget. Ärendet I en motion till kommunfullmäktige föreslår Roland Karlsson (C) och Hanna Brunnegård (C) att förvaltningen får uppdraget att utreda och minska alla inköp av produkter med tillsats av mikroplaster. Att återkommande redovisa hur en utfasning av produkter med tillsatt mikroplast har fortskridit. Samt att utreda eventuella andra möjliga åtgärder för att för hindra spridning av mikroplaster i naturen. Kommunstyrelsen beslutade , 217, om besparingsåtgärder och effektiviseringar i förvaltningens driftsbudget. En del av besparingen var icke lagbunden verksamhet inom Miljö- och samhällsbyggnad. Besparingen innebar att det miljöstrategiska arbetet, naturvårdsarbetet och delar av energirådgivningen som inte är lagbunden effektiviserades bort. I 2016 års budget finns inte resurser för utreda eller arbeta med miljöstrategiska frågor. Behovet av resurser för att arbeta med miljöstrategiska frågor fanns med i budgetprocessen inför 2016 års budget och kommer även finnas med i budgetprocessen inför 2017 års budget. I budgetprocessen får kommunen väga behovet att tillsätta resurser mot andra behov i kommunen. Beslutsunderlag 1 Motion - mikroplast en miljöfara Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Sektor Miljö- och samhällsbyggnad

9 Motion - Mikroplast en miljöfara De senaste åren har problemen och faran med mikroplaster uppmärksammats. Mätningar visar att vi har mikroplaster spritt i alla våra vattendrag och i havet. Mikroplaster definieras som plastpartiklar mindre än 5 mm och delas in i två grupper. De primära är tillverkade att vara små och används i diverse hud och rengöringsprodukter. Sekundära mikroplaster är partiklar kommer från fleece mm. Rapporter visar att ca 130 ton mikroplast hamnar i våra avlopp, av dessa hamnar cirka 40 ton i Östersjön. Mikroplasterna i sig är inte farliga men de binder till sig miljögifter som i sin tur skadar genom hela näringskedjan. De smiter på grund av sin litenhet enkelt genom reningsverken och tas upp i de minsta djuren i hav och vattendrag. På detta sätt ökar de ju högre upp i näringskedjan vi kommer. Halterna av mikroskopiska plastpartiklar i plankton ökar stadigt och kommer sannolikt öka under en lång tid framöver. Våra vattendrag mynnar i havet och havet är en viktig källa för livsmedel, människan befinner sig högt upp i näringskedjan och kommer sannolikt att få i sig dessa partiklar och/eller de gifter de bär med sig och så småningom påverka vår hälsa. Mikroplasterna är ett globalt problem och det behövs åtgärder på flera nivåer och där spelar kommunen en viktig roll i samhället. Den 15 januari släppte Kemikalieinspektionen (KemI) en ny rapport där man rekommenderar ett svenskt förbud mot mikroplaster, vi anser därför att Ulricehamn ska föregå med gott exempel inom miljöområdet och påbörja detta arbete. Förslaget är att ge förvaltningen uppdraget att utreda och minska alla inköp av produkter med tillsatser av mikroplaster. Att återkommande redovisa hur en utfasning av produkter med tillsatt mikroplast har fortskridit. Samt att utreda eventuella andra möjliga åtgärder för att förhindra spridning av mikroplaster i naturen. Hanna Brunnegård (C) Roland Karlsson (C)

10 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Svar om motion om bildande av föreningsråd Dnr 2015/342 Sammanfattning I en motion till kommunfullmäktige föreslår Roland Karlsson (C) och Mikael Dahl (C) att en utredning tillsätts för att visa hur man på bästa sätt kan skapa återkommande forum för dialog mellan föreningslivet och kommunen. Förvaltningen anser att en sådan här fråga samlat bör initieras av föreningslivet om intresse finns. 1 Tjänsteskrivelse från servicechef 2 Motion om bildandet av föreningsråd Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Motionen avslås med hänvisning att frågan bör initieras av föreningslivet om intresse finns.

11 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Svar om motion om bildande av föreningsråd Diarienummer 2015/342, löpnummer 290/ Sammanfattning I en motion till kommunfullmäktige föreslår Roland Karlsson (C) och Mikael Dahl (C) att en utredning tillsätts för att visa hur man på bästa sätt kan skapa återkommande forum för dialog mellan föreningslivet och kommunen. Förvaltningen anser att en sådan här fråga samlat bör initieras av föreningslivet om intresse finns. Förvaltningens förslag till beslut Motionen avslås med hänvisning att en sådan här fråga samlat bör initieras av föreningslivet om intresse finns. Ärendet I en motion till kommunfullmäktige föreslår Roland Karlsson (C) och Mikael Dahl (C) att en utredning tillsätts för att visa hur man på bästa sätt kan skapa återkommande forum för dialog mellan föreningslivet och kommunen. Motionärerna hänvisar till de råd som har bildats för pensionärer och funktionsnedsatta och de önskar att det bildas ett råd för övriga föreningar dvs. idrottsföreningar, samhällsföreningar, kulturföreningar, hembygdsföreningar, vägföreningar samt byalag då dom är en viktig part för att skapa tillväxt, social samvaro och meningsfull fritid. Förvaltningen ser positivt på olika råd men anser att en sådan här fråga samlat bör initieras av föreningslivet om intresse finns. Beslutsunderlag 1 Motion om bildandet av föreningsråd Beslut lämnas till Servicechef Kultur och fritid Isabelle Wikström Servicechef Tomas Dahl Lena Moritz Kultur- och fritidschef Fritidsintendent Kultur och fritid Sektor service

12 V «"67 1 I I w ' i. _ i' / l/ r als: C7 CENTERPARTIET. lo Ja; (2n.a/'Jl;7/'2lls 47W fi' l. Bildandet av föreningsråd De politiska partierna i Ulricehamns kommun har enats om att bilda ett pensionärsråd och ett handil<appråd. Att de föreningar som engagerar sig för dessa frågor får ett eget råd är naturligtvis välkommet. Men den sociala ekonomin (föreningslivet) är så mycket större och engagerar sig i många fler samhällsviktiga frågor där en dialog mellan politik och föreningsliv är av största vikt för skapandet av en positiv utveckling. Våra idrottsföreningar, samhällsföreningar, l<ulturföreningar, hembygdsföreningar, vägföreningar, byalag osv. är en oerhört stor och viktig part för att skapa tillväxt, social samvaro och meningsfull fritid. Centerpartiet anser att vi behöver skapa fler mötesplatser mellan föreningslivet och kommunen. Därför föreslår vi Kommunfullmäktige att besluta: - Att en utredning görs för att visa hur vi på bästa sätt kan skapa ett återkommande forum för dialog mellan föreningslivet och kommunen. - Att utredningen skyndsamt redovisar hur detta skall genomföras i Ulricehamns kommun. l l För Centerpartiet Roland Karlsson Mikael Dahl

13 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Ansökan om godkännande som huvudman för utökning av en befintlig fristående gymnasieskola, Lärande i Sverige AB Dnr 2016/108 Sammanfattning Lärande i Sverige AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Borås kommun från och med läsåret 2017/2018. Skolan, Realgymnasiet i Borås, har för avsikt att utöka redan befintlig verksamhet. Ansökan avser utbildningar inom El- och energiprogrammet, Fordons- och transportprogrammet, Handelsoch administrationsprogrammet, Hotell- och turismprogrammet, Bygg- och anläggningsprogrammet samt Vård- och omsorgsprogrammet. Fullt utbyggd kommer skolan att, utöver de 87 elever som går vid skolan idag, ta emot ytterligare 150 elever. Förvaltningen anser att Lärande i Sverige AB:s ansökan bör avstyrkas då den i det fallet den godkänns får alltför negativa effekter på de utbildningar som redan idag erbjuds inom Ulricehamns kommun och dess samverkansområde. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från barn- och utbildningschef 2 Program o organisation Remiss: Dnr :902 Ansökan från Lärande i Sverige AB 4 Ansökan Registreringsbevis Lärande Elevprognos - Borås 7 Årsredovisning LIS 1415 undertecknad 8 Budget ansökningar 2016 Borås 9 Gymnasieprogrammens attraktivitet bland 15-åriga högstadieelever[2] 10 Utbildningskontrakt Lärling Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Lärande i Sverige AB:s ansökan avstyrks då den i det fallet den godkänns får alltför negativa effekter på de utbildningar som redan idag erbjuds inom Ulricehamns kommun och dess samverkansområde.

14 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse - ansökan om godkännande som huvudman för utökning av en befintlig fristående gymnasieskola, Lärande i Sverige AB Diarienummer 2016/108, löpnummer 1186/2016 Sammanfattning Lärande i Sverige AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Borås kommun från och med läsåret 2017/2018. Skolan, Realgymnasiet i Borås, har för avsikt att utöka redan befintlig verksamhet. Ansökan avser utbildningar inom El- och energiprogrammet, Fordons- och transportprogrammet, Handelsoch administrationsprogrammet, Hotell- och turismprogrammet, Bygg- och anläggningsprogrammet samt Vård- och omsorgsprogrammet. Fullt utbyggd kommer skolan att, utöver de 87 elever som går vid skolan idag, ta emot ytterligare 150 elever. Förvaltningen anser att Lärande i Sverige AB:s ansökan bör avstyrkas då den i det fallet den godkänns får alltför negativa effekter på de utbildningar som redan idag erbjuds inom Ulricehamns kommun och dess samverkansområde. Förvaltningens förslag till beslut Lärande i Sverige AB:s ansökan avstyrks då den i det fallet den godkänns får alltför negativa effekter på de utbildningar som redan idag erbjuds inom Ulricehamns kommun och dess samverkansområde. Ärendet Lärande i Sverige AB bedriver redan idag utbildning inom ramen för Naturbruksprogrammet vid Realgymnasiet i Borås, i Borås kommun. Den aktuella ansökan gäller en utökning av befintlig verksamhet med 8 inriktningar inom 6 program. Genom den utökade verksamheten på Realskolan i Borås kommer skolan att erbjuda följande utbildningar och inriktningar: El- och energiprogrammet inriktning Dator- och kommunikationsteknik Fordons- och transportprogrammet inriktningarna Personbil samt Transport Handels- och administrationsprogrammet inriktningen Handel och service Hotell- och turismprogrammet inriktningen Hotell och konferens Bygg- och anläggningsprogrammet inriktningarna Husbyggnad samt Måleri Vård- och omsorgsprogrammet Fullt utbyggd kommer skolan läsåret 2019/2020 att, utöver de 87 elever som går vid skolan idag, ta emot ytterligare 150 elever. Fem av programmen med tillhörande inriktningar kommer framför allt att erbjudas som lärling. Utbildningen inom dessa program kommer att erbjudas i små grupper, där stora delar av den praktiska utbildningen sker i samverkan med en central partner inom respektive bransch. Huvudmannen har för avsikt att teckna avtal med dessa. Gymnasiegemensamma ämnen, samt visst praktiskt arbete av lättare art kommer eleverna att läsa vid skolan.

15 2016/108, 1186/2016 2(3) Befolkningsprognosen för perioden visar att antalet 16-åringar i Ulricehamns kommun är som följer: Födelseår Antal 16-åringar Förvaltningen konstaterar att antalet 16-åringar i Ulricehamns kommun under perioden , med undantag för ett år, kommer att hålla sig mellan 253 och 288 elever. Prognoserna pekar således inte på någon egentlig ökning av elevunderlaget, utan snarare en minskning. I Ulricehamns kommun finns enbart en kommunal gymnasieskola, Tingsholmsgymnasiet. De utbildningar som Lärande i Sverige AB önskar starta erbjuds vid Tingsholmsgymnasiet, med undantag för Hotell- och turismprogrammet samt Bygg- och anläggningsprogrammet. De utbildningar som idag inte erbjuds vid Tingsholmsgymnasiet erbjuds genom ett samverkansavtal som Ulricehamns kommun har med kommunerna inom Sjuhäradsregionen. Med hänsyn till att elevunderlaget i stort sätt kommer att vara oförändrat, eller till och med minska något, kommer en etablering av fler gymnasieutbildningar att medföra en överetablering av utbildningsplatser inom regionen. En utökning av antalet gymnasieutbildningar riskerar även att medföra ökade kostnader för interkommunal ersättning. Detta kommer, om det inträffar, att försämra möjligheten för Ulricehamns kommun att behålla de utbildningar som i dag erbjuds vid Tingsholmsgymnasiet. Förvaltningen anser att Lärande i Sverige AB:s ansökan bör avstyrkas då den i det fallet den godkänns får alltför negativa effekter på de utbildningar som redan idag erbjuds inom Ulricehamns kommun och dess samverkansområde. Beslutsunderlag 1 Program o organisation Remiss: Dnr :902 Ansökan från Lärande i Sverige AB 3 Ansökan Registreringsbevis Lärande Elevprognos - Borås 6 Årsredovisning LIS 1415 undertecknad 7 Budget ansökningar 2016 Borås 8 Gymnasieprogrammens attraktivitet bland 15-åriga högstadieelever[2] 9 Utbildningskontrakt Lärling

16 2016/108, 1186/2016 3(3) Beslut lämnas till Barn- och utbildningschefen Verksamhetschef åk 7-9 och Tingsholm Helén Claesson Barn- och utbildningschef Catrine Berglund Verksamhetschef åk 7-9 och Tingsholm Sektor lärande Gunnar Scorénius Utredare Sektor lärande

17 Program och organisation för Tingsholmsgymnasiet inför läsåret 2016/17 Antal platser EEAUT El- och energipr. Automation 2 EEAUTOL El- och energipr. Automation, lärling 1 EEELT El- och energipr. Elteknik 8 EEELTOL El- och energipr. Elteknik, lärling 1 IMPRO-EE 0 EKEKO Ekonomipr. Ekonomi EKJUR Ekonomipr. Juridik 32/2 inrikt. FTPER Fordon - o transportpr. Personbil 7 FTGODOL Fordon - o transportpr Godshantering, lärling 1 FTKAROL Fordon- o transportpr. Karosseri o lackering, lärling 1 FTLASOL Fordon- o transportpr. Lastbil o mobila maskiner, lärling 1 IMPRO-FT 2 HAHAN Handels o adm.tionspr. Handel och service 21 HAHANOL Handels o adm.tionspr. Handel och service, lärling 1 IMPRO-HA 2 IM -IND Introduktionsprogrammet 45 INDRIOL Industritekniska pr Driftsäkerhet o underhåll, lärling 1 INPRK Industritekniska pr. Produkt o maskinteknik 10 INPRKOL Industritekniska pr. Produkt o maskinteknik, lärling 1 INSVEOL Industritekniska pr. Svetsteknik, lärling 1 IMPRO-IN 2

18 Antal platser NANAT Naturvetenskapspr. Naturvetenskap 32/2 inrikt NANAS Naturvetenskpaspr. Naturvetenskap och samhälle SABET Samhällsvetenskapspr. Beteendevetenskap 48/3 inrikt SAMED Samhällsvetenskapspr. Medier - information och kommunikation SASAM Samhällsvetenskapspr. Samhällsvetenskap TEPRO Teknikpr Produktionsteknik 45/4 inrikt TETEK Teknikpr Teknikvetenskap TEDES Teknikpr Design o Produktutveckling TESAM Teknikpr Samhällsbyggande och miljö VOVAR Vård- o omsorgspr. 14 IMPRO-VO 2 SPRÅK: Obligatoriskt vid val till Ekonomi-, Naturvetenskap- och Samhällsvetenskaps programmen. Tyska: MODDEU 01 Teknikprogrammet: MODDEU01/03 MODDEU 03 MODFRA01/03 Franska: MODFRA 01 MODSPA01/03 MODFRA 03 INGET SPRÅK Spanska: MODSPA 01 MODSPA 03 Elever som önskar läsa modersmål kan lämna detta vid ansökan men det är inte obligatoriskt. Det är däremot obligatoriskt att uppge svenska som andraspråk vid sökning. Idrottsprofil kan sökas från alla program utom Lärlingsutbildning, IMIND och IMPRO. TINGSHOLMSGYMNASIET Matthias Nordgren Rektor

19 Sida 1 av 2 Från: Charlotte Ericsson[Charlotte.Ericsson@skolinspektionen.se] Skickat: :46:30 Till: boras.stad@boras.se; kommunen@bollebygd.se; herrljunga.kommun@admin.herrljunga.se; markskommun@mark.se; Tranemo kommun; kansliet@svenljunga.se; Ulricehamns Kommun; kommunen@vargarda.se[boras.stad@boras.se; kommunen@bollebygd.se; herrljunga.kommun@admin.herrljunga.se; markskommun@mark.se; kommun@tranemo.se; kansliet@svenljunga.se; kommun@ulricehamn.se; kommunen@vargarda.se] Kopia: stina.nordstrom@realgymnasiet.se[stina.nordstrom@realgymnasiet.se]; Ämne: Remiss: Dnr :902 Ansökan från Lärande i Sverige AB Remiss Berörda kommuner Dnr :902 Remiss från Skolinspektionen Lärande i Sverige AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en utökning av en befintlig fristående gymnasieskola vid Realgymnasiet i Borås i Borås kommun fr.o.m. läsåret 2017/2018. Ni ges nu möjlighet att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Både lägeskommunens och närliggande kommuners yttranden är viktiga underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet). Kommunens yttrande Till ert yttrande bör ni bifoga en konsekvensbeskrivning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av vilka följder en etablering kan medföra bör kommunen även bifoga följande: 1. En befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år ). 2. En sammanställning över vilka kommunala och fristående gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder de sökta programmen och inriktningarna. 3. Uppgift om antalet befintliga utbildningsplatser vid kommunala respektive fristående gymnasieskolor i kommunen. 4. Uppgift om vilka program och inriktningar kommunen avser att erbjuda läsåret 2016/2017. Om program och inriktningar är fastställda för läsåret 2017/2018, bifoga även dessa. 5. Uppgift om vilket elevantal som är nödvändigt per program och inriktning för att kommunen ska kunna bedriva utbildningen av god kvalitet. 6. Uppgift om vilka kommuner/förbund ni har samverkansavtal med. file://samkom.se/ephorte/ulricehamn/pdfdocproc/ephorteprod/7451_fix.html

20 file://samkom.se/ephorte/ulricehamn/pdfdocproc/ephorteprod/7451_fix.html Sida 2 av Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen ska, enligt 2 kap. 5 skollagen, lämna ett godkännande om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Skolinspektionen ska, om möjligt, fatta samtliga beslut före den 1 oktober Under juli 2016 kommer därför Skolinspektionen begära in 2016 års slutliga antagningsstatistik till gymnasieskolan. Remissvar Kommunens remissvar i form av inscannad kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 12 maj E-postadress: friskolor@skolinspektionen.se. Postadress: Skolinspektionen, Registrator, Box 23069, Stockholm. Vänligen ange ansökans Dnr :902 i yttrandet. Avser yttrandet flera ansökningar hos Skolinspektionen ska ett yttrande per ansökan skickas in. Varje yttrande ska då vara märkt med aktuell ansökans diarienummer. På Skolinspektionens vägnar Charlotte Ericsson Utredare Bilaga Ansökan från Lärande i Sverige AB Kopia till Lärande i Sverige AB

21 file://samkom.se/ephorte/ulricehamn/pdfdocproc/ephorteprod/7458_fix.htm Sida 1 av Ansökan om godkännande som huvudman för utökning av en befintlig fristående gymnasieskola Skolinspektionen prövar om sökanden har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen enligt 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Det är sökanden som ska visa att denne har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för den sökta utbildningen. En ofullständig ansökan kan komma att prövas på inlämnat underlag. Den eller de personer som är behöriga firmatecknare för företaget/föreningen/stiftelsen undertecknar ansökan. Det undertecknade försättsbladet/e-signatur finns på sista sidan av ansökningsblanketten. Det undertecknade försättsbladet kan antingen bifogas till ansökan eller skickas till Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm alternativ till friskolor@skolinspektionen.se. Försättsbladet behöver inte skickas in i original. Ange vilket läsår utökningen av skolenheten avser att starta 2017/2018 Ange vilken kommun skolenheten ska vara belägen Borås kommun Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) Lärande i Sverige AB Organisationsnummer/personnummer Organisationsform Aktiebolag Skolenhetens namn Realgymnasiet i Borås 1. Sökanden och kontaktperson 1.1 Uppgifter om sökanden Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) Lärande i Sverige AB Organisationsform Aktiebolag Organisationsnummer/personnummer Bifoga sökandens registeruppgifter Handlingar som styrker sökandens rättsliga handlingsförmåga ska bifogas ansökan. Se nedan vilken handling som ska bifogas för respektive organisationsform. Registreringsbeviset som bifogas till ansökan ska vara aktuellt. Observera att det är de personer som står angivna som firmatecknare som också måste underteckna ansökan för att ansökan ska vara giltig.

22 Sida 2 av 14 Efter att ansökan skickats in kan sökanden inte ändra vem som ansöker som huvudman. Sökanden kan alltså inte ändra från ett bolag till ett annat under pågående handläggning. Lägg till bilaga Registreringsbevis_Läran de_ pdf 1.3 Offentligt inflytande Offentligt inflytande innebär att en kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller föreningen eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt. Se 2 kap. 6 skollagen. Om detta är fallet, redogör utförligt för - bestämmanderätten i bolaget eller föreningen samt kommunens inflytande i bolaget eller föreningen - orsakerna till att samverkan är nödvändig mellan en kommun eller ett landsting och en enskild för att verksamheten ska komma till stånd, samt - vilka särskilda skäl som finns med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning. 1.4 Kontaktperson Under handläggningstiden kommer Skolinspektionens kontakter att ske med utsedd kontaktperson. Om kontaktpersonen undertecknar ansökan eller undertecknar via e-legitimation ska en fullmakt från behörig firmatecknare bifogas till ansökan. Kontaktperson E-postadress Stina Nordström stina.nordstrom.@realgymnasiet.se Telefon arbetet Mobil Utdelningsadress till sökanden Lindövägen 5b Postnummer Ort Fullmakt - Lägg till bilaga Norrköping Ingen bilaga bifogad 1.5 Uppgifter om befintlig skolenhet Skolenhetens namn Realgymnasiet i Borås Skolenhetens adress Viskastrandsgatan 3-5 Postnummer Ort Borås 1.6 Inriktning Ange om skolenheten kommer att ha någon av nedanstående inriktningar Waldorf Konfessionell. Redogör för de konfessionella inslagen i utbildningen. file://samkom.se/ephorte/ulricehamn/pdfdocproc/ephorteprod/7458_fix.htm

23 file://samkom.se/ephorte/ulricehamn/pdfdocproc/ephorteprod/7458_fix.htm Sida 3 av Ange skolenhetskod på den befintliga skolenheten Skolenhetskod 1.8 Byta namn gamla namnet Om skolenheten ska byta namn anges det gamla namnet här. Det nya namnet anges här. 1.9 Nuvarande antal elever Ange nuvarande antal elever i skolenheten fördelat på respektive program, inriktning och årskurs. Nationellt program Naturbruksprogrammet Inriktning Djur Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Nationellt program Naturbruksprogrammet Inriktning Skog Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Infoga program Totalt antal elever vid skolenheten Utökning Beskriv övergripande hur den sökta utökningen kommer att påverka den befintliga skolenheten. Av beskrivningen ska framgå - hur lokalen och speciallokaler kommer att påverkas/utökas - hur skolenhetens ekonomi påverkas - hur antalet lärartjänster påverkas - övrigt kring hur utökningen kommer att påverka skolverksamheten. Realgymnasiet i Borås vill utöka med 6 program och 8 inriktningar läsåret 2017/2018. Fem av dessa program med tillhörande inriktningar kommer att erbjudas framför allt som lärling; Fordon och transportprogrammet, Handelsprogrammet, Hotell och turismprogrammet, Vård och omsorgsprogrammet samt Bygg och anläggningsprogrammet. Utbildning inom dessa program kommer att erbjudas i små grupper där stora delar av den praktiska utbildningen genomförs i samverkan med en central partner inom respektive bransch som huvudmannen avser att skriva avtal med. I och med den samverkan som kommer att ske kommer skolan inte att utveckla speciallokaler inom dessa program i någon stor utsträckning. Visst, lättare praktiskt arbete kommer kunna att äga rum på skolan. Eleverna kommer att läsa sina gymnasiegemensamma ämnen i större, sammanslagna grupper på skolan och då undervisas av lärare på skolan. IT-programmet kommer framför allt att erbjudas som en skolförlagd utbildning och för praktisk arbete kommer skolan att upprätta ett så kallat IT-labb med utgångspunkt i hur dessa utformats på Realgymnasier som redan i dagsläget erbjuder programmet och inriktningen. Upplägget med utbildningar

24 file://samkom.se/ephorte/ulricehamn/pdfdocproc/ephorteprod/7458_fix.htm Sida 4 av som genomförs i samverkan med branschen är ett arbetssätt som är väl inarbetat inom Realgymnasiets verksamhet. Det finns också mycket - av huvudmannen utarbetat - stödmaterial inom såväl området lärling som inom Programmet El- och energiprogrammet. Om skolenheten får möjlighet att utöka med önskat antal program kommer det att innebära en utökning av såväl lokaler som personal - såväl lärare som övrig personal (elevhälsa, SYV o.s.v.) Det skulle också innebära en ökad stabilitet för skolan som då skulle erbjuda mer än ett program som i dagsläget. Man kan också anta att elevunderlaget skulle få en jämnare könsfördelning i och med utökningen. Skolan har idag en övervägande majoritet flickor på skolan. 2. Sökta program, elevantal och elevprognos 2.1 Nationella program och inriktningar samt antal sökta utbildningsplatser Ange vilka nationella program och inriktningar som ansökan avser samt antal sökta utbildningsplatser läsår 1, 2 och 3. Nationellt program El- och energiprogrammet Inriktning Dator och kommunikationsteknik Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Fordons- och transportprogrammet Inriktning Personbil Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Fordons- och transportprogrammet Inriktning Transport Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Handels- och administrationsprogrammet Inriktning Handel och service Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt

25 file://samkom.se/ephorte/ulricehamn/pdfdocproc/ephorteprod/7458_fix.htm Sida 5 av Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Hotell- och turismprogrammet Inriktning Hotell och konferens Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Bygg och anläggningsprogrammet Inriktning Husbyggnad Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Bygg och anläggningsprogrammet Inriktning Måleri Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Vård- och omsorgsprogrammet Inriktning Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Infoga program Fullt utbyggd verksamhet Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår - fullt utbyggd

26 file://samkom.se/ephorte/ulricehamn/pdfdocproc/ephorteprod/7458_fix.htm Sida 6 av Redovisa vilket läsår skolenheten avser vara fullt utbyggd. År Fullt utbyggd verksamhet Elevprognos En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna bedrivas stabilt och kontinuerligt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersökning som bifogas ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning ska följande framgå av undersökningen: - hur intresseundersökningen är genomförd - urvalsmetoden - hur många elever/vårdnadshavare som blivit tillfrågade - vilken information elev/vårdnadshavare fick om sökanden och den planerade skolenheten i samband med intresseundersökningen - att elev/vårdnadshavare vid undersökningstillfället fick information om att den planerade skolan är en fristående skola - när intresseundersökningen genomfördes - vilka frågor som ställdes vid undersökningen - resultatet från undersökningen och hur svaren är fördelade per program och inriktning. Ett dokument som kompletterar bifogad elevprognos bifogas under övrigt Lägg till bilaga Elevprognos - Borås.pdf 3. Ekonomi 3.1 Sökandens budget Sökanden ska lämna in en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3 alternativt en bidragskalkyl, det vill säga endast en redovisning av de intäkter och kostnader som påverkas av utökningen. Moms och sociala avgifter ska ingå i beräkningen. Sökanden kan komma in med en budget för hela skolverksamheten alternativt en budget som endast berör utökningen. Ange nedan vilken typ av budget som lämnas in samt hur många elever och lärare den är beräknad på. Beskriv nedan hur sökanden med inlämnad likviditets- och resultatbudget avser att bedriva en verksamhet med god kvalitet och varaktighet. Utgå exempelvis från Skolverkets jämförelsetal och kommentera eventuella större avvikelser från genomsnittskostnader/bidrag. Om sökanden inte uppger någon post i budgeten för till exempel elevhälsa eller försäkringar, ange skälet till detta. Vi använder samma ekonomiska beräkningsprinciper som via beprövad erfarenhet har visat sig vara såväl långsiktig som en bidragande faktor till vår kvalitet. För olika utgiftsposter finns nyckeltal framtagna som vid behov revideras för att garantera en kvalitativ utbildning. Att våra beräkningsprinciper fungerar visar sig både i företagets höga kreditvärde samt i det resultat företaget fick i den koncerntillsyn som alla våra skolor genomgick vårterminen 2015 då även vår ekonomi fick en genomlysning av Skolinspektionen.

27 file://samkom.se/ephorte/ulricehamn/pdfdocproc/ephorteprod/7458_fix.htm Sida 7 av Årsredovisning/årsbokslut Bifoga den senaste årsredovisningen/årsbokslutet om sådan finns. Om sökanden har gått med förlust de senaste åren/perioderna eller om ekonomin visar låg likviditet och/eller soliditet redogör i förekommande fall för bakgrunden till den låga likviditeten och soliditeten. Redogör dessutom för hur sökanden ska stärka den ekonomiska situationen. Lägg till bilaga Årsredovisning_LIS_1415 _undertecknad.pdf 3.3 Grundbelopp Redovisa hur sökanden har beräknat kommunens grundbelopp per nationellt program. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet inom respektive nationellt program. Av redogörelsen ska framgå - beloppets storlek och hur det har beräknats - vilka kontakter som tagits med kommunen. EEDAT krx45= kr FTTRA krx15= kr FTPER krx15= kr HAHAN krx15= kr HTKON krx15= kr VOVAR krx15= kr BAHUS krx15= kr BAMAL krx15= kr (Nya program per inriktning vid fullt utbyggd verksamhet) 3.4 Lån/ägartillskott/aktieägartillskott samt finansiering med egna medel Om lån/ägartillskott/finansiering med egna medel upptagits i budgeten, inkom med nedanstående uppgifter. Lån - Styrk posten lån med aktuellt undertecknat lånelöfte från till exempel bank. Av lånelöftet ska framgå vilket belopp som kan/kommer att lånas ut. Aktieägartillskott/ägartillskott - Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post och styrkas med aktuellt intyg som är undertecknat av behörig firmatecknare samt till exempel kontoutdrag, årsredovisning eller liknande som visar att medlen finns att tillgå. Om medel ska tas från ett annat bolag (eller annan bolagsform) än sökandens, inkom med underlag som visar vem som är behörig firmatecknare i bolaget (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket). Finansiering med egna medel - Med detta avses till exempel medel som finns tillgängliga i redan bedriven verksamhet. Styrk posten med till exempel sökandens senaste årsredovisning och förklara vilka medel sökanden avser nyttja. Lägg till bilaga Ingen bilaga bifogad

28 Sida 8 av Övriga inbetalningar/intäkter Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa redovisas. Ange i så fall vad posten omfattar och med vilket belopp. Om det finns utbetalningar/kostnader som kan hänföras till inbetalningarna/intäkterna ange belopp och var de återfinns i budgeten. Tillskott av medel som inte omfattas av lån/ägartillskott/finansiering med egna medel, styrks till exempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtal, inbetalningar från medlemmar eller liknande. 3.6 Likviditetsbudget och resultatbudget Inkom med en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3 alternativt en bidragskalkyl, det vill säga endast en redovisning av de intäkter och kostnader som påverkas av utökningen. Moms och sociala avgifter ska ingå i beräkningen. Sökanden kan komma in med en budget för hela skolverksamheten alternativt en budget som endast berör utökningen. Ange nedan vilken typ av budget som lämnas in samt hur många elever och lärare den är beräknad på. Om sökanden kommer in med en budget för hela skolverksamheten, ange nedan hur många elever och lärare som budgeten är beräknad på. Antal elever Antal lärare Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Likviditetsbudget läsår 1 Resultatbudget Inbetalningar Läsår 1 Intäkter Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Kommunalt bidrag gymnasieskola Lån Kommunalt bidrag gymnasieskola Övriga intäkter Aktieägartillskott/ ägartillskott Finansiering med egna medel Annan finansiering Övriga inbetalningar Summa inbetalningar 0 Summa kostnader Utbetalningar Personal Kostnader Personal Skolledning Skolledning Lärare gymnasiesärskola Lärare gymnasiesärskola Övrig personal Övrig personal Administration Administration file://samkom.se/ephorte/ulricehamn/pdfdocproc/ephorteprod/7458_fix.htm

29 file://samkom.se/ephorte/ulricehamn/pdfdocproc/ephorteprod/7458_fix.htm Sida 9 av Rekrytering Rekrytering Fortbildning Fortbildning Lokaler/Utrustning Lokaler/Utrustning Lokalkostnad Lokalkostnad Kostnader för speciallokaler Möbler Kontorsutrustning/ förbrukningsinventarier Telefon, kopiator mm Läromedel Litteratur/utrust./ skolbibliotek (inkl programvaror, licenser) Datorer Övrigt Kostnader för speciallokaler Kontorsutrustning/ förbrukningsinventarier Läromedel Litteratur/utrust./ skolbibliotek (inkl programvaror, licenser) Övrigt Info och annonsering Info och annonsering Elevhälsa Elevhälsa Skolmåltider Skolmåltider Försäkringar Försäkringar Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning APL-handledning APL-handledning Övriga kostnader Övriga kostnader Finansiella poster Finansiella poster Räntor Räntor Amorteringar Avskrivningar Möbler Datorer Telefon, kopiator mm Summa utbetalningar 0 Summa kostnader Över/underskott 0 Vinst/förlust Resultatbudgeten

30 file://samkom.se/ephorte/ulricehamn/pdfdocproc/ephorteprod/7458_fix.htm Sida 10 av Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat läsår 1 och bolaget/föreningen inte har ett eget kapital som täcker förlusten, redovisa hur förlusten ska täckas. Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat år 3, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur sökanden ska arbeta för att uppnå detta. 4. Lokaler 4.1 Lokaler Redogör för om lokalerna behöver förändras till följd av den tilltänkta utökningen. Ange i sådant fall på vilket sätt detta ska ske. Ange även yta för utökning samt för hela skolenheten och skolans adress. Gymnasiegemensamma ämnen kommer eleverna på alla nu sökta program att kunna läsa i skolans befintliga lokaler som kommer att utökas i proportion till det tillskott av elever som utökningen renderar. Eleverna på alla sökta program kommer att kunna läsa även delar av eller hela kurser kopplat till programmets inriktning samt programfördjupning - det vill säga de mer praktiska kurserna - på skolan. För El-och energiprogrammet kommer skolan att ha programspecifika lokaler i form av IT-labb - anpassade för programmet. Inom programmen Fordon och transport samt Hotell och turism, Bygg och anläggning Handel och administration samt Vår och omsorg kommer skolan att samarbeta med nationella samarbetspartners hos vilka stora delar av de praktiska momenten på programmet kommer att genomföras. I de kurser och/eller moment som ingår i programmet och som inte genomförs hos samarbetspartners kommer skolan att utveckla adekvata lokaler. Realgymnasiet i Borås är beläget på Viskastrandsgatan 3-5 i Borås. 4.2 Speciallokaler Redogör för tillgången till speciallokaler för de program som utökningen avser. Ange om sökanden hyr speciallokaler externt eller om dessa inryms inom den befintliga skolenheten. Redogör för speciallokaler för nedanstående ämnen Idrott och hälsa Lokaler för ämnet idrott och hälsa hyr skolan externt. Naturvetenskapliga ämnen Lokaler för naturvetenskapliga ämnen finns inrymda i skolan. Speciallokaler och utrustning för respektive sökt yrkesprogram El- och energilokal (IT-labb) kommer att inrymmas på skolan Lokaler inom Fordon och transport (personbil och transport) kommer skolan att hyra externt Lokaler inom Hotell och turism (hotell och konferens) kommer skolan att hyra externt Lokaler för Handel och service kommer att inrymmas på skolan Lokaler inom Vård och omsorg kommer skolan att hyra externt Lokaler inom Bygg och anläggning kommer skolan att hyra externt För alla program gäller att skolan - enligt Reals koncept - genomför utbildningarna såväl på skolan som i nära samarbete med branschen. Hur fördelningen de facto ser ut skiljer sig från program till program. 5. Skolenhetens ledning och personal

31 Sida 11 av Rektor För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Sökanden har en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 skollagen. 5.2 Lärare behörighetskrav För undervisning i gymnasieskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Undantag får göras i vissa fall. Sökanden för gymnasieskolan kommer att följa kraven på lärarnas utbildning enligt 2 kap. 13 och skollagen. 5.3 Antal lärare Ange beräknat antal lärare i gymnasieskolan uttryckt i personer och antal heltidstjänster för båda sökt utökning och för hela skolenheten. Lämna även en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) istället för kommatecken (4,5). Antal personer Utökning Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal elever per lärare, läsår Antal elever per lärare, läsår Antal elever per lärare, läsår Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet Antal personer Hela skolenheten Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Lämna en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Lärarna på Realgymnasiet organiseras i arbetslag där såväl lärare inom "vanliga" ämnen som praktiska ämnen ingår. Program med ett litet antal elever som läser sin utbildning som lärlingar slås ihop till större grupper då de läser exempelvis sina gymnasiegemensamma kurser på skolan. De kurser och moment i utbildningen som är av praktisk art genomför eleverna på programmen Fordon och transport, Hotell och turism samt Handelsprogrammet främst hos samarbetspartners i branschen som Lärande i Sverige AB skriver avtal med. För eleverna på El- och energiprogrammet inriktning dator och kommunikationsteknik (IT) kommer det att finnas lokaler för praktiskt arbete inom utbildningen på skolan i form av ett IT-labb. Utöver de lärarresurser som angivits har Realgymnasiet så kallade heltidsmentorer som stöttar och coachar eleverna genom alla åren på utbildningen. Mentorerna bidrar såväl till elevernas personliga utveckling som till kunskapsutvecklingen och de driver - tillsammans med övrigt kollegium - arbetet med demokrati, värdegrund och trygghet på skolan framåt. file://samkom.se/ephorte/ulricehamn/pdfdocproc/ephorteprod/7458_fix.htm

32 Sida 12 av Övrig personal Om sökanden angett övrig personal i budgeten lämna här en beskrivning av vilken personal som avses. Övrig personal på skolan är angiven i budgeten som; studie- och yrkesvägledning, APL-handledning samt de funktioner som ingår i elevhälsan. Under posten personal redogörs för skolledning, lärare samt administrativa resurser specifikt. 6. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och gymnasial lärlingsutbildning 6.1 Gymnasial lärlingsutbildning Sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning. Om sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning ange i vilken årskurs sökanden avser att påbörja lärlingsutbildningen. Lärlingsutbildning kommer att erbjudas på alla program som skolan erbjuder. Inom utbildningarna Bygg och anläggning, Vård och omsorg, Handel och administration, Fordon och transport samt Hotell och turism kommer utbildningen endast att erbjudas i form av lärlingsutbildning. 6.2 Omfattning av APL Ange antal veckor som kommer att förläggas till APL på respektive program/inriktning. Program Inriktning Veckor Bygg och anläggningsprogrammet Husbyggnad 36 Bygg och anläggningsprogrammet Måleri 36 El- och energiprogrammet Dator och kommunikationsteknik 15 Fordons- och transportprogrammet Personbil 36 Fordons- och transportprogrammet Transport 36 Handels- och administrationsprogrammet Handel och service 36 Hotell- och turismprogrammet Hotell och konferens 36 Vård- och omsorgsprogrammet Inriktningar saknas 36 Infoga program 6.3 Säkerställande av APL-platser Redogör för hur sökanden avser säkerställa att samtliga elever får tillgång till APL-platser på utbildningen. För eleverna som läser sitt program som lärling kommer skolan att redan innan utbildningen startar ha ett avtal med en central samarbetspartner som erbjuder APL-platser enligt en modell som utarbetats inom Real. För eleverna på El- och energiprogrammet kommer skolan att upprätta kontakt med ett antal företag som skolan ämnar samarbeta långsiktigt med för att återkommande kunna skicka elever på APL dit. file://samkom.se/ephorte/ulricehamn/pdfdocproc/ephorteprod/7458_fix.htm

33 file://samkom.se/ephorte/ulricehamn/pdfdocproc/ephorteprod/7458_fix.htm Sida 13 av Lokalt programråd Skolenheten kommer för yrkesprogrammen att upprätta ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv enligt 1 kap. 8 gymnasieförordningen. 6.5 Handledare Beskriv sökandens rutiner för att utse en handledare på APL-platsen. Av beskrivningen ska framgå - hur sökanden avser att säkerställa att den handledare som utses har nödvändig kunskap och erfarenhet för uppdraget och även i övrigt bedöms vara lämplig. Handledare utses av en profillärare på skolan vid besök på arbetsplatsen. Vid ett inledande besök som bland annat innehåller ett inledande samtal går skolans representant igenom det av huvudmannen utarbetade APL-material som finns att tillgå som stöd i arbetet. Stödmaterialet innehåller information om skolans värdegrund (bland annat likabehandling), riskbedömning, hur tillbud och olyckar rapporteras, närvarorapportering samt hur bedömning av eleverna går till. Skolans representant går - tillsammans med eventuell handledare igenom moment som ingår i olika kurser för att identifiera vilka moment och kursmål som kan bli aktuella på respektive plats. Om handledaren efter samtalet anses vara lämplig informeras hen om Skolverkets webbaserade handledarutbildning och vikten av att genomgå den samma för att vara väl insatt i uppdraget. Ett syfte med att Realgymnasiet har som mål att jobba långsiktigt med samarbetspartners som erbjuder APL-platser är att det då blir lättare att erbjuda adekvata och säkra APLplatser med välinsatta handledare. 6.6 Bedömning och betygsättning Redogör för sökandens rutiner för bedömning och betygsättning vid arbetsplatsförlagt lärande. Av beskrivningen ska framgå - vem som ansvarar för att betyg sätts i enlighet med författningarna - hur eleverna informeras om det centrala innehållet i kursmålen - hur det säkerställs att de moment som ska genomföras på APL-platsen kopplas till kursmålen. För varje utbildning inom Realgymnasiet finns flera så kallade APL-handböcker. Varje APL-handbok är anpassad för respektive utbildning (det finns olika för år 1. år 2 och år 3) och innehåller de kurser som eleverna läser vid respektive år. För varje kurs som eleven läser ett specifikt mål finns matriser i handboken med de olika moment som ingår i kursen. Handledaren kan sedan dokumentera om eleven har utfört de olika momenten eller inte samt om de är utförda med hjälp av handledaren, på egen hand efter instruktioner eller på egen hand på ett yrkesmässigt sätt. När skolans representant besöker APL-platsen diskuteras matriserna så att skolans representant får en djupare förståelse för det som handledaren fyllt i. Även eleverna är insatta i handboken som gås igenom innan APL-perioden och förstår med utgångspunkt i detta vad hen bedöms på. Att betyg sätts ansvarar profillärarna på skolan för vid kursernas slut och då vägs all den kunskap in som finns om eleverna - både sådana kunskaper som uppvisats i den skolförlagda undervisningen samt den som uppvisats på APL. 6.7 Lärlingsutbildning utbildningskontrakt Om gymnasieskolan avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning redogör för hur utbildningskontraktet kommer att utformas alternativt bifoga ett exempel på utbildningskontrakt. Lägg till bilaga Utbildningskontrakt Lärling_pdf.pdf

34 file://samkom.se/ephorte/ulricehamn/pdfdocproc/ephorteprod/7458_fix.htm Sida 14 av Övrigt 7.1 Övriga upplysningar Eventuella övriga upplysningar som sökande önskar framhålla anges här. Skolan har fyra elever som läser på introduktionsprogram så totalt antal elever på skolan är 91. (87 elever på nationella program/4 elever på introduktionsprogram) 7.2 Angående bilagor På sidan Skicka in ges ni möjlighet att bifoga ytterligare filer till ansökan. Om ni inte kommer att bifoga samtliga efterfrågade bilagor, redogör för orsaken till detta. En budget för skolan enligt 3.6 bifogas ansökan

35

36

37 Sid 1 Lärande i Sverige AB Elevprognos Realgymnasiet Borås Baserad på statistik från Skolverket Siris, SCB samt underlag från Ungdomsbarometern 1. Bakgrund Lärande i Sverige AB avser utöka Realgymnasiet i Borås befintliga programutbud genom att i framtiden erbjuda El- och energiprogrammet (Dator och kommunikationsteknik), Fordons- och transportprogrammet (inriktning Personbil och Transport), Handels- och administrationsprogrammet (inriktning Handel och service), Hotell och turismprogrammet (inriktning Hotell och konferens), Bygg och anläggningsprogrammet (inriktning Anläggningsfordon, Husbyggnad och Måleri) samt Vård och omsorgsprogrammet. I enighet med de instruktioner som Skolinspektionen givit för ansökning om att utöka befintlig skola gällande elevantal och elevprognos har Lärande i Sverige valt att analysera statistik från Skolverkets analysdatabas SIRIS och Statistiska Centralbyrån samt komplettera med underlag från Ungdomsbarometern. 1.1 Statistik från SIRIS Lärande i Sverige har använt den senaste tillgängliga statistiken (läsåret 14/15) från Skolverkets statistikdatabas SIRIS för analys av elevantal per program, fördelning mellan inriktningar, in- och utpendling samt elevantal per skolenhet. 1.2 Statistik från Statistiska Centralbyrån Lärande i Sverige har nyttjat den senaste tillgängliga statistiken som Statistiska Centralbyrån tillhandahåller för analys av befolkningsunderlag. Realgymnasiet Lärande i Sverige AB Lindövägen 5B Norrköping Bankgiro Org.nr Telefon E-post info@realgymnasiet.se Trygghet Utveckling Team Framgång

38 Sid Statistik från Ungdomsbarometern Ungdomsbarometern har sedan 1991 kartlagt ungdomars attityder, beteenden och värderingar levererar bland annat statistik och analyser till Skolverket, Universitets- och Högskolerådet, Sveriges Kommuner och Landsting och Folkhälsomyndigheten. För att analysera Lärande i Sveriges möjligheter att attrahera en tillräckligt stor andel elever till de planerade utbildningarna används den senaste tillgängliga statistiken från Ungdomsbarometern årliga Ungdomsstudie, som bland annat presenterar hur stor del av niondeklassarna i närområdet som är intresserade av de utbildningar som Lärande i Sverige söker tillstånd om. Vidare visar Ungdomsbarometerns studie vilka faktorer som är avgörande vid val av program och skola. 2. Demografi och sökflöde i Borås 2.1 Befolkningsstatistik och elevunderlag De folkbokförda elevkullarna i Borås som börjar gymnasiet från och med höstterminen 2017 och de efterföljande åren ligger mellan 1140 till 1200 individer. Jämfört med de senaste åren är det en något, om än marginellt, positiv befolkningsutveckling. För att få en korrekt bild av det totala elevunderlaget i Borås är det dock viktigt att komma ihåg att det är en kommun som har ett positivt netto på grund av en stor inpendling. I förhållande till antalet folkbokförda individer hade Borås kommunala och fristående skolor ett elevunderlag på 130 %. 2.2 Fördelning av elever, program Lärande i Sverige presenterar nedan hur fördelningen ser ut i procent jämfört med totalt elevantal, mellan olika program i Borås baserat på SIRIS senaste siffror. Siffrorna viktas mot rikssnitt för det ska vara möjligt att dra några slutsatser om det befintliga sökflödet. Bygg och anläggningsprogrammet El och energiprogrammet Fordonsprogrammet Handelsprogrammet Hotell och turismprogrammet Vård och omsorgsprogrammet Realgymnasiet Lärande i Sverige AB Lindövägen 5B Norrköping Bankgiro Org.nr Telefon E-post Fördelning elever Borås Fördelning elever riket Differens 5,3% 3,7% 4,0% 2,4% 1,7% 3,3% 4,1% 4,5% 3,4% 2,5% 1,1% 2,8% 1,2% -0,8% 0,6% -0,1% 0,6% 0,5% info@realgymnasiet.se Trygghet Utveckling Team Framgång

39 Sid Bygg och anläggningsprogrammet Ser man till de senaste tre årens söksiffror kan man konstatera att Bygg och anläggningsprogrammet haft ett relativt konstant söktryck. I dagsläget finns det två aktörer som bedriver programmet i Borås, och det är den kommunala Viskastransgymnasiet samt fristående Praktiska. Bygg och anläggningsprogrammet Viskastrandsgymnasiet* Praktiska* Realgymnasiet* 2014/ / /2013 5,3% 5,4% 5,4% 16,3% 16,3% 15,8% 2,4% 2,6% 2,9% 1,6% 1,6% 1,3% *= andel av elever som går på skolan i förhållande till totalt antal elever Statistiken visar att Viskastrandsgymnasiet har en positiv trend sett till andel elever, liksom Realgymnasiet. Praktiska har däremot tappat elevandelar de senaste åren. Lärande i Sverige ansöker om att starta Bygg och anläggningsprogrammet med inriktningarna Anläggningsfordon, Husbyggnad och Måleri. Lärande i Sverige räknar med att de inriktningar man väljer att starta ska ha fem elever vid första verksamhetsåret. Fem elever motsvarar <0,1% av det totala antalet elever i Borås, 2,0% av antalet elever som studerar Bygg och anläggningsprogrammet i Borås, eller 5,8% av det antal elever som började årskurs 1 på Bygg och anläggningsprogrammet läsåret 2014/ El och energiprogrammet I Borås går det 0.8 procentenheter färre elever på El och energiprogrammet jämfört med rikssnittet. I dagsläget är det Viskastrandsgymnasiet samt Praktiska som erbjuder programmet. Medan Viskastrandsgymnasiet haft en positiv elevutveckling de senaste åren har Praktiska tappat elevandelar sedan läsåret 2012/ /2015 El och energiprogrammet Viskastrandsgymnasiet* Praktiska* Realgymnasiet* 2013/2014 3,7% 16,3% 2,4% 1,6% 2012/2013 3,8% 16,3% 2,6% 1,6% 4,1% 15,8% 2,9% 1,3% *= andel av elever som går på skolan i förhållande till totalt antal elever Lärande i Sverige ansöker om att starta El och energiprogrammet med inriktningen Dator och kommunikationsteknik. Lärande i Sverige räknar med att starta med femton Realgymnasiet Lärande i Sverige AB Lindövägen 5B Norrköping Bankgiro Org.nr Telefon E-post info@realgymnasiet.se Trygghet Utveckling Team Framgång

40 Sid 4 elever vid första verksamhetsåret. Femton elever motsvarar 0,3% av det totala antalet elever som studerar i Borås, 8,6% av antalet elever som studerar El och energiprogrammet i Borås, eller 22,1% av det antal elever som började årskurs 1 på El och energiprogrammet läsåret 2014/ Fordons- och transportprogrammet Fordonsprogrammet i Borås dras med vikande siffror sett över de senaste tre åren. Det senaste inrapporterade året var det 0,6 procentenheter färre av andelen gymnasieelever som valde Fordons- och transportprogrammet jämfört med läsåret 2012/2013. De skolor som erbjuder Fordons- och transportprogrammet är Viskastrandsgymnasiet samt Praktiska. 2014/ / /2013 Fordonsprogrammet 4,0% 4,1% 4,6% Viskastrandsgymnasiet* 16,3% 16,3% 15,8% Praktiska* 2,4% 2,6% 2,9% Realgymnasiet* 1,6% 1,6% 1,3% *= andel av elever som går på skolan i förhållande till totalt antal elever Lärande i Sverige ansöker om att starta Fordons och transportprogrammet med inriktningarna Personbil och Transport. Lärande i Sverige räknar med att de inriktningar man väljer att starta ska ha fem elever vid första verksamhetsåret. Fem elever motsvarar <0,1% av det totala antalet elever som studerar i Borås, 2,7% av antalet elever som studerar Fordons- och transportprogrammet i Borås, eller 7,6% av det antal elever som började årskurs 1 på Fordons- och transportprogrammet läsåret 2014/ Handelsprogrammet Handels och administrationsprogrammet har haft en lägre andel studerande de senaste åren jämfört med rikssnittet (2,5%). Det senaste året gick dock andelen upp till nästan samma andel (2,4%) som övriga riket. Det är den kommunala skolan Almåsgymnasiet som erbjuder utbildningen idag, en skola som således har 100% av antalet elever på Handels- och administrationsprogrammet och 16% av den totala andelen elever i Borås. 2014/ / /2013 Handelsprogrammet 2,4% 2,1% 2,1% Almåsgymnasiet* 16,0% 17,2% 17,0% Realgymnasiet Lärande i Sverige AB Lindövägen 5B Norrköping Bankgiro Org.nr Telefon E-post info@realgymnasiet.se Trygghet Utveckling Team Framgång

41 Sid 5 Realgymnasiet* 1,6% 1,6% 1,3% *= andel av elever som går på skolan i förhållande till totalt antal elever Lärande i Sverige ansöker om att starta Handels- och administrationsprogrammet med inriktningen Handel och service. Lärande i Sverige räknar med att starta med fem elever vid första verksamhetsåret. Fem elever motsvarar <0,1% av den totala andelen elever i Borås, 4,5% av det totala antalet elever som studerar Handels- och administrationsprogrammet i Borås, eller 10,6% av det antal elever som började årskurs 1 Handels- och administrationsprogrammet läsåret 2014/ Hotell och turismprogrammet Hotell- och turismprogrammet har tagit in mellan 1,5%-1,7% av det totala antalet elever i Borås de senaste åren. Det är drygt en halv procentenhet mer än rikssnittet som ligger på 1.1%. Det finns en skola som i dagsläget erbjuder programmet och det är den kommunala skolan Almåsgymnasiet, en skola som således har 100% av antalet elever på Hotell- och turismprogrammet och 16% av den totala andelen elever i Borås. 2014/2015 Hotell- och turismprogrammet Almåsgymnasiet* Realgymnasiet* 2013/2014 1,7% 16,0% 1,6% 2012/2013 1,7% 17,2% 1,6% 1,5% 17,0% 1,3% *= andel av elever som går på skolan i förhållande till totalt antal elever Lärande i Sverige ansöker om att starta Hotell- och turismprogrammet med inriktningen Hotell och konferens. Lärande i Sverige räknar med att starta med fem elever vid första verksamhetsåret. Fem elever motsvarar <0,1% av den totala andelen elever i Borås 6,3% av det totala antalet elever som studerar Hotell- och turismprogrammet i Borås, eller 22,7% av det antal elever som började årskurs 1 på Hotell- och turismprogrammet läsåret 2014/ Vård och omsorgsprogrammet Vård och omsorgsprogrammet har haft mellan 3,3% - 3,9% av det totala elevantalet i Borås de senaste åren. Det finns två skolor som erbjuder programmet idag, det är den kommunala skolan Almåsgymnasiet samt Drottning Blankas Gymnasium. Realgymnasiet Lärande i Sverige AB Lindövägen 5B Norrköping Bankgiro Org.nr Telefon E-post info@realgymnasiet.se Trygghet Utveckling Team Framgång

42 Sid 6 Vård- och omsorgsprogrammet Almåsgymnasiet* Drottning Blankas gymnasium* Realgymnasiet* 2014/ / /2013 3,3% 3,9% 3,9% 16,0% 17,2% 17,0% 2,1% 2,3% 1,8% 1,6% 1,6% 1,3% *= andel av elever som går på skolan i förhållande till totalt antal elever Lärande i Sverige ansöker om att starta Vård och omsorgsprogrammet och räknar med att starta med fem elever vid första verksamhetsåret. Fem elever motsvarar <0,1% av den totala andelen elever i Borås, 3,2% av det totala antalet elever som studerar Vård och omsorgsprogrammet i Borås, eller 10,6% av det antal elever som började årskurs 1 på Vård och omsorgsprogrammet läsåret 2014/ Förutsättningar för Lärande i Sverige att bedriva sökta utbildningar För att undersöka hur stort det regionala intresset för olika utbildningar bland högstadieelever i Borås är har Lärande i Sverige bett Ungdomsbarometern analysera resultaten från deras årliga nationella studie av svenska ungdomars syn på studier, karriär och framtid. Studien är den största nationella ungdomsstudien som genomförs på årlig basis, och ligger till grund för analyser som bland annat Skolverket, Universitetsoch Högskolerådet, Sveriges Kommuner och Landsting och Folkhälsomyndigheten använder i arbetet för att förstå svenska ungdomars beteenden, attityder och vanor. Respondenterna i nedanstående statistik studerar årskurs nio på grundskolan i Västra Götaland och har fått uppge vilket eller vilka program de kan tänka sig att söka till på gymnasiet. Fördelning elever Borås 14/15 Bygg och anläggningsprogrammet El och energiprogrammet Fordonsprogrammet Handels och administrationsprogrammet Hotell och turismprogrammet Vård och omsorgsprogrammet Realgymnasiet Lärande i Sverige AB Lindövägen 5B Norrköping Bankgiro Org.nr Telefon E-post info@realgymnasiet.se Andel intresserade Västra Götaland 5% 4% 4% 2% 2% 3% % 7% 8% 8% 8% 7% 2% 3% 4% 6% 6% 4% Trygghet Utveckling Team Framgång

43 Sid Bygg och anläggningsprogrammet Som Lärande i Sverige visar i studerar i dagsläget 5,3% av det totala elevunderlaget i Borås Bygg- och anläggningsprogrammet. Siffran ligger över rikssnittet och det är den stora kommunala skolan Viskastrandsgymnasiet tillsammans med den väsentligt mindre fristående skolan Praktiska som erbjuder utbildningen. Utifrån den statistik som Ungdomsbarometern tagit fram finns det dock en större andel elever som kan tänka sig att studera på Bygg och anläggningsprogrammet. I förhållande till faktiskt elevandel är det ytterligare två procentenheter av elevunderlaget i Ungdomsbarometerns studie som intresserar sig för programmet. Realgymnasiet i Borås har under de senaste verksamhetsåren uppvisat en positiv elevutveckling, och utifrån årets preliminära ansökningssiffror ser denna trend ut att hålla i sig. Detta kan till delar förklaras med Lärande i Sveriges framgångsrika systematiska kvalitetsarbete som bidragit till ett gott lokalt rykte och stor attraktionskraft. Baserat på läsåret 2014/2015 statistik går 1,6% av det totala elevunderlaget på Realgymnasiet i Borås. Lärande i Sverige avser att starta respektive inriktning med fem elever, något som skulle motsvara 5,8% av den totala andel elever som påbörjade studier vid Bygg- och anläggningsprogrammet enligt 2014/2015 års statistik. Samma antal elever är dock <0,1% av det totala elevunderlaget i Borås. Baserat på en sammantagen avvägning av ovanstående statistik finns det mycket som talar för att Realgymnasiet lyckas attrahera ett erforderligt antal elever, dels på grund av att det finns en rekryteringsbas utifrån uppvisat elevintresse men även på grund av Realgymnasiets lokala attraktionskraft. Skulle det vara så att andelen elever som studerar på Bygg- och anläggningsprogrammet i Borås skulle vara kvar på oförändrade nivåer, även efter en etablering från Realgymnasiets sida, är det otroligt att det skulle påverka befintliga aktörer i avgörande mening då Viskastrandsgymnasiet har en så pass stor elevandel, samt att Praktiska redan uppvisar en nedåtgående trend utan påverkan från Realgymnasiet. Sammantaget gör därför Lärande i Sverige bedömningen att det finns goda förutsättningar för Realgymnasiet att finna en elevbas i linje med våra kalkyler, samt att en etablering inte skulle medföra någon skada för befintliga aktörer. 3.2 El och Energiprogrammet Som Lärande i Sverige visar i studerar i dagsläget 3,7% av det totala elevunderlaget i Borås El- och energiprogrammet. Siffran ligger 0,8 procentenheter under rikssnittet. Den kommunala skolan Viskastrandsgymnasiet tillsammans med den väsentligt mindre fristående skolan Praktiska erbjuder utbildningen i dagsläget. Utifrån den statistik som Ungdomsbarometern tagit fram finns det en större andel elever som Realgymnasiet Lärande i Sverige AB Lindövägen 5B Norrköping Bankgiro Org.nr Telefon E-post info@realgymnasiet.se Trygghet Utveckling Team Framgång

44 Sid 8 kan tänka sig att studera på El- och energiprogrammet. I förhållande till faktiskt elevandel är det ytterligare tre procentenheter av elevunderlaget i Ungdomsbarometerns studie som intresserar sig för programmet. Realgymnasiet i Borås har under de senaste verksamhetsåren uppvisat en positiv elevutveckling, och utifrån årets preliminära ansökningssiffror ser denna trend ut att hålla i sig. Detta kan till delar förklaras med Lärande i Sveriges framgångsrika systematiska kvalitetsarbete som bidragit till ett gott lokalt rykte och stor attraktionskraft. Baserat på läsåret 2014/2015 statistik går 1,6% av det totala elevunderlaget på Realgymnasiet i Borås. Lärande i Sverige avser att starta utbildningen femton elever, något som skulle motsvara 22,1% av den totala andel elever som påbörjade studier vid El- och energiprogrammet enligt 2014/2015 års statistik. Samma antal elever är dock endast 0,3% av det totala elevunderlaget i Borås. Baserat på en sammantagen avvägning av ovanstående statistik finns det mycket som talar för att Realgymnasiet lyckas attrahera ett erforderligt antal elever, dels på grund av att det finns en rekryteringsbas utifrån uppvisat elevintresse men även på grund av Realgymnasiets lokala attraktionskraft. Realgymnasiet bedriver dessutom utbildningen på ett flertal orter runt om i landet och har därför en färdig paketering för marknadsföring av utbildningen. Skulle det vara så att andelen elever som studerar på El- och energiprogrammet i Borås skulle vara kvar på oförändrade nivåer, även efter en etablering från Realgymnasiets sida, är det otroligt att det skulle påverka befintliga aktörer i avgörande mening då Viskastrandsgymnasiet har en så pass stor elevandel, samt att Praktiska redan uppvisar en nedåtgående trend utan påverkan från Realgymnasiet. Sammantaget gör därför Lärande i Sverige bedömningen att det finns goda förutsättningar för Realgymnasiet att finna en elevbas i linje med våra kalkyler, samt att en etablering inte skulle medföra någon skada för befintliga aktörer. 3.3 Fordons- och transportprogrammet Som Lärande i Sverige visar i studerar i dagsläget 4,0% av det totala elevunderlaget i Borås Fordons- och transportprogrammet. Siffran ligger 0,6 procentenheter över rikssnittet. Den kommunala skolan Viskastrandsgymnasiet tillsammans med den väsentligt mindre fristående skolan Praktiska erbjuder utbildningen i dagsläget. Utifrån den statistik som Ungdomsbarometern tagit fram finns det en större andel elever som kan tänka sig att studera på Fordons- och transportprogrammet. I förhållande till faktiskt elevandel är det ytterligare fyra procentenheter av elevunderlaget i Ungdomsbarometerns studie som intresserar sig för programmet. Realgymnasiet Lärande i Sverige AB Lindövägen 5B Norrköping Bankgiro Org.nr Telefon E-post info@realgymnasiet.se Trygghet Utveckling Team Framgång

45 Sid 9 Realgymnasiet i Borås har under de senaste verksamhetsåren uppvisat en positiv elevutveckling, och utifrån årets preliminära ansökningssiffror ser denna trend ut att hålla i sig. Detta kan till delar förklaras med Lärande i Sveriges framgångsrika systematiska kvalitetsarbete som bidragit till ett gott lokalt rykte och stor attraktionskraft. Baserat på läsåret 2014/2015 statistik går 1,6% av det totala elevunderlaget på Realgymnasiet i Borås. Lärande i Sverige avser att starta respektive inriktning med fem elever, något som skulle motsvara 7,6% av den totala andel elever som påbörjade studier vid Fordons- och transportprogrammet enligt 2014/2015 års statistik. Samma antal elever är dock endast <0,1% av det totala elevunderlaget i Borås. Baserat på en sammantagen avvägning av ovanstående statistik finns det mycket som talar för att Realgymnasiet lyckas attrahera ett erforderligt antal elever, dels på grund av att det finns en rekryteringsbas utifrån uppvisat elevintresse men även på grund av Realgymnasiets lokala attraktionskraft. Skulle det vara så att andelen elever som studerar på Fordons- och transportprogrammet i Borås skulle vara kvar på oförändrade nivåer, även efter en etablering från Realgymnasiets sida, är det otroligt att det skulle påverka befintliga aktörer i avgörande mening då Viskastrandsgymnasiet har en så pass stor elevandel, samt att Praktiska redan uppvisar en nedåtgående trend utan påverkan från Realgymnasiet. Sammantaget gör därför Lärande i Sverige bedömningen att det finns goda förutsättningar för Realgymnasiet att finna en elevbas i linje med våra kalkyler, samt att en etablering inte skulle medföra någon skada för befintliga aktörer. 3.4 Handels- och administrationsprogrammet Som Lärande i Sverige visar i studerar i dagsläget 2,4% av det totala elevunderlaget i Borås Handels- och administrationsprogrammet. Siffran ligger 0,1 procentenheter under rikssnittet. Den kommunala skolan Almåsgymnasiet erbjuder utbildningen i dagsläget. Utifrån den statistik som Ungdomsbarometern tagit fram finns det en större andel elever som kan tänka sig att studera på Handels- och administrationsprogrammet. I förhållande till faktiskt elevandel är det ytterligare hela sex procentenheter av elevunderlaget i Ungdomsbarometerns studie som intresserar sig för programmet. Realgymnasiet i Borås har under de senaste verksamhetsåren uppvisat en positiv elevutveckling, och utifrån årets preliminära ansökningssiffror ser denna trend ut att hålla i sig. Detta kan till delar förklaras med Lärande i Sveriges framgångsrika systematiska kvalitetsarbete som bidragit till ett gott lokalt rykte och stor Realgymnasiet Lärande i Sverige AB Lindövägen 5B Norrköping Bankgiro Org.nr Telefon E-post info@realgymnasiet.se Trygghet Utveckling Team Framgång

46 Sid 10 attraktionskraft. Baserat på läsåret 2014/2015 statistik går 1,6% av det totala elevunderlaget på Realgymnasiet i Borås. Lärande i Sverige avser att starta utbildningen med fem elever, något som skulle motsvara 10,6% av den totala andel elever som påbörjade studier vid Handels- och administrationsprogrammet enligt 2014/2015 års statistik. Samma antal elever är dock endast <0,1% av det totala elevunderlaget i Borås. Baserat på en sammantagen avvägning av ovanstående statistik finns det mycket som talar för att Realgymnasiet lyckas attrahera ett erforderligt antal elever, dels på grund av att det finns en rekryteringsbas utifrån uppvisat elevintresse men även på grund av Realgymnasiets lokala attraktionskraft. Skulle det vara så att andelen elever som studerar på Handelsoch administrationsprogrammet i Borås skulle vara kvar på oförändrade nivåer, även efter en etablering från Realgymnasiets sida, är det otroligt att det skulle påverka befintliga Almåsgymnasiet i avgörande mening då de har en så pass stor elevandel. Sett ur ett elevperspektiv är det även önskvärt att ha fler huvudmannaalternativ att välja mellan. Sammantaget gör därför Lärande i Sverige bedömningen att det finns goda förutsättningar för Realgymnasiet att finna en elevbas i linje med våra kalkyler, samt att en etablering inte skulle medföra någon skada för befintliga aktörer. 3.5 Hotell och turismprogrammet Som Lärande i Sverige visar i studerar i dagsläget 1,7% av det totala elevunderlaget i Borås Hotell- och turismprogrammet. Siffran ligger 0,6 procentenheter över rikssnittet. Den kommunala skolan Almåsgymnasiet erbjuder utbildningen i dagsläget. Utifrån den statistik som Ungdomsbarometern tagit fram finns det en större andel elever som kan tänka sig att studera på Hotell- och turismprogrammet. I förhållande till faktiskt elevandel är det ytterligare hela sex procentenheter av elevunderlaget i Ungdomsbarometerns studie som intresserar sig för programmet. Realgymnasiet i Borås har under de senaste verksamhetsåren uppvisat en positiv elevutveckling, och utifrån årets preliminära ansökningssiffror ser denna trend ut att hålla i sig. Detta kan till delar förklaras med Lärande i Sveriges framgångsrika systematiska kvalitetsarbete som bidragit till ett gott lokalt rykte och stor attraktionskraft. Baserat på läsåret 2014/2015 statistik går 1,6% av det totala elevunderlaget på Realgymnasiet i Borås. Lärande i Sverige avser att starta utbildningen med fem elever, något som skulle motsvara 22,7% av den totala andel elever som påbörjade studier vid Hotell- och turismprogrammet enligt 2014/2015 års statistik. Samma antal elever är dock endast Realgymnasiet Lärande i Sverige AB Lindövägen 5B Norrköping Bankgiro Org.nr Telefon E-post info@realgymnasiet.se Trygghet Utveckling Team Framgång

47 Sid 11 <0,1% av det totala elevunderlaget i Borås. Baserat på en sammantagen avvägning av ovanstående statistik finns det mycket som talar för att Realgymnasiet lyckas attrahera ett erforderligt antal elever, dels på grund av att det finns en rekryteringsbas utifrån uppvisat elevintresse men även på grund av Realgymnasiets lokala attraktionskraft. Skulle det vara så att andelen elever som studerar på Hotell- och turismprogrammet i Borås skulle vara kvar på oförändrade nivåer, även efter en etablering från Realgymnasiets sida, är det otroligt att det skulle påverka befintliga Almåsgymnasiet i avgörande mening då de har en så pass stor elevandel. Sett ur ett elevperspektiv är det även önskvärt att ha fler huvudmannaalternativ att välja mellan. Sammantaget gör därför Lärande i Sverige bedömningen att det finns goda förutsättningar för Realgymnasiet att finna en elevbas i linje med våra kalkyler, samt att en etablering inte skulle medföra någon skada för befintliga aktörer. 3.6 Vård och omsorgsprogrammet Som Lärande i Sverige visar i studerar i dagsläget 3,3% av det totala elevunderlaget i Borås Vård- och omsorgsprogrammet. Siffran ligger 0,5 procentenheter över rikssnittet. Den kommunala skolan Almåsgymnasiet, samt fristående Drottning Blankas Gymnasium erbjuder utbildningen i dagsläget. Utifrån den statistik som Ungdomsbarometern tagit fram finns det en större andel elever som kan tänka sig att studera på Vård- och omsorgsprogrammet. I förhållande till faktiskt elevandel är det ytterligare fyra procentenheter av elevunderlaget i Ungdomsbarometerns studie som intresserar sig för programmet. Realgymnasiet i Borås har under de senaste verksamhetsåren uppvisat en positiv elevutveckling, och utifrån årets preliminära ansökningssiffror ser denna trend ut att hålla i sig. Detta kan till delar förklaras med Lärande i Sveriges framgångsrika systematiska kvalitetsarbete som bidragit till ett gott lokalt rykte och stor attraktionskraft. Baserat på läsåret 2014/2015 statistik går 1,6% av det totala elevunderlaget på Realgymnasiet i Borås. Lärande i Sverige avser att starta respektive inriktning med fem elever, något som skulle motsvara 10,6% av den totala andel elever som påbörjade studier vid Vård- och omsorgsprogrammet enligt 2014/2015 års statistik. Samma antal elever är dock endast <0,1% av det totala elevunderlaget i Borås. Baserat på en sammantagen avvägning av ovanstående statistik finns det mycket som talar för att Realgymnasiet lyckas attrahera ett erforderligt antal elever, dels på grund av att det finns en rekryteringsbas utifrån uppvisat elevintresse men även på grund av Realgymnasiets lokala attraktionskraft. Skulle det vara så att andelen elever som studerar på Vård- och omsorgsprogrammet i Borås skulle vara kvar på oförändrade nivåer, även efter en etablering från Realgymnasiet Lärande i Sverige AB Lindövägen 5B Norrköping Bankgiro Org.nr Telefon E-post info@realgymnasiet.se Trygghet Utveckling Team Framgång

48 Sid 12 Realgymnasiets sida, är det otroligt att det skulle påverka befintliga Almåsgymnasiet i avgörande mening då de har en så pass stor elevandel, även Drottning Blankas Gymnasium bör klara sin verksamhet med ökad konkurrens. Sammantaget gör därför Lärande i Sverige bedömningen att det finns goda förutsättningar för Realgymnasiet att finna en elevbas i linje med våra kalkyler, samt att en etablering inte skulle medföra någon skada för befintliga aktörer. 4. Avgörande vid val av gymnasieskola och program Ovanstående stycken visar att det finns goda förutsättningar för Realgymnasiet att lyckas med sökta etableringar. Utöver demografiska variabler, nuvarande söktryck, och lokalt intresse för olika utbildningar finns ett par intressanta slutsatser från Ungdomsbarometerns stora Ungdomsstudie som talar för att Realgymnasiet kommer stå sig starkt i den lokala konkurrensen. 4.1 Vad är viktigast vid val av gymnasieskola? När Ungdomsbarometern frågat niondeklassare vad som är avgörande vid val av gymnasieskola så fördelar sig svaren såhär (Topp 5): Bra lärare/undervisning Att en viss inriktning finns Bra mat Min typ av elever Bra förmåner 81% 50% 40% 37% 30% Realgymnasiet har fått mycket goda omdömen vid Skolinspektionens granskningar och kan därför med fog hävda att det är en väl fungerande verksamhet sett till undervisningskvalitet. Det är ett tungt vägande argument i gruppen som ska välja gymnasium. Andra vanligt förekommande argument vid val av skola är skolmaten. Realgymnasiet erbjuder våra elever matkort som de kan nyttja på ett antal utvalda lunchrestauranger, något som är mycket uppskattat bland våra elever. Som nummer fyra på listan över de viktigaste argumenten varför årskurs nior väljer en viss skola handlar om igenkänning. Realgymnasiet använder våra egna elever vid olika former av informationsträffar, Öppet Hus, Mässor m.m. Detta i syfte att låta berättelsen om våra utbildningar ska komma från våra egna elever, något som varit en framgångsfaktor i elevrekryteringsarbetet. Realgymnasiet Lärande i Sverige AB Lindövägen 5B Norrköping Bankgiro Org.nr Telefon E-post info@realgymnasiet.se Trygghet Utveckling Team Framgång

49 Sid Vad är viktigast vid val av gymnasieprogram? När Ungdomsbarometern frågat niondeklassare som tror att de kommer söka yrkesprogram vad som är avgörande vid val av utbildning så fördelar sig svaren såhär (Topp 5): Intresse för ämnesinriktningen Att det ger goda chanser till jobb direkt efter gymnasiet Att det ger kunskaper jag tror jag behöver i framtiden Att det ger många valmöjligheter efter gymnasiet Att det ger bra förmåner 57% 42% 34% 22% 14% Givetvis är den främsta anledningen till att man väljer en viss utbildning ett grundmurat intresse, men föga förvånande så är det näst vanligaste argumentet möjligheter till jobb efter gymnasieexamen. När Realgymnasiet mäter sysselsättning 6 månader efter studenten är hela 86% i jobb eller vidarestudier, en siffra som tål att mätas mot rikssnittet som SCB uppger till 67% - två år efter studenten. Alla Realgymnasiets utbildningar bedrivs i nära samverkan med arbetslivet, något som är en viktig förklaring till de höga sysselsättningstalen. Detta innebär även att det som våra elever lär sig i nära förankrat respektive bransch krav på kompetens. Detta anser en tredjedel av eleverna som funderar på som en mycket viktig anledning vid val av en utbildning. Realgymnasiet är noga med att erbjuda alla elever på yrkesprogram möjligheten att läsa grundläggande eller särskild högskolebehörighet. Detta anses vara extra viktigt hos 22% av målgruppen som överväger yrkesprogram eftersom de vill ha flera valmöjligheter efter studenten. 4.3 Realgymnasiets erbjudande i förhållande till målgruppens önskemål Utifrån de insikter Ungdomsbarometern kan presentera om elevers sökmönster och Skolinspektionens senaste granskningar av Lärande i Sverige står det klart att Realgymnasiet kommer att erbjuda utbildningsmöjligheter som svarar mot vad elever efterfrågar - på ett sätt som bedrivs kvalitativt. Realgymnasiet Lärande i Sverige AB Lindövägen 5B Norrköping Bankgiro Org.nr Telefon E-post info@realgymnasiet.se Trygghet Utveckling Team Framgång

50 beskaffenhet, å andra sidan medge fördjupningar inom undersökningens aktualitet. allmänhet och inom vissa specifika områden i synner Urvalsmetoden vi har använt oss av vid insamling några av dess viktigaste egenskaper De egenskaper urvalet i huvudsak inte2 är slumpmässigt skall slutsats några signifikanstest. Av samma anledning genomförs generella frågeställningar kring ungdomsmålgruppens över tid medan andra har bytts utförattsäkerställa utifrån. Resultaten redovisas dels rapportform, dels i specifika områden. Vissa frågeställningar har behållits urval. Resultaten för givna identiska frågeställningar Frågorna i enkäten har tagits fram i samråd med Un vi har utformat urvalet så att det i representativ skala vi använt oss av är kön, ålder och region. Eftersom kundspeciffika analyser kring avgränsade områden. hetsnivå som vi och våra kunder anser är tillräcklig för het. Problemställningen är primärt att tillhandahålla en en barometer över vad ungdomar tycker och tänker i av respondenter är ett s.k. kvoturval, vilket innebär att Syftet med undersökningen är att tillhandahålla Ungdomsbarometern har genomförts årligen sedan Syfte och urvalsmetod återger hela ungdomspopulationen med avseende på Enkäten i dessa undersökningar har skiljt sig mycket lite från Vissa delar av de frågeställningar som behandlas i heller inte någon bortfallsanalys. och kvoturvalet är anledningen till att vi inte genomför ungdomar i Sverige mel an 15 och 30september 26 oktober 2015 OnIineundersg andra Ungdomsstyrelsen och Folkhälsomyndigheten, där data enbart insamlats genom slumpmässiga UNDERSÖKNINGEN FAKTA OM barometer till en så låg kostnad som möjligt på en säker att jobba vidare med frågor kring ungdomsmålgruppen er kring populationen dras med viss eftertänksamhet Ungdomsbarometern har tidigare behandlats av bland gdomsbarometerns kunder, för att å ena sidan beröra Ungdomsbarometerns resultat. besvarats av en fjärdedel samt Medier som besvarats Internet genom datainsamlingsverktyget Confirmit. föratt få en så bra spridning som möjlig i materialet. är ett rabattkort och en databas med gymnasie-och är Ungdomsbarometerns subjektiva bedömning över 100 ungdomsbarometern För att kurna sakerstä la resultatens re iabil,tet har dock ett slumprnässgt referensurval om 1024 respondeiter dragits Morstats slunpmassigt tele 3 1 åranvänder vi oss av fem åldersgrupper. totalurvalet bygger alla siffror 1 rapporten på totalurvalet. tonrekryterade riksrepreseristiva Guldpar.el. oå resultaten frän resporoenterna i decta Jrva: skiljer sig mycket l.te från resul:aten från respondenterra Nornand, småland med oarna samt vassverige. visning. tjul 52 utgörs 1 sverige av fol1ande riksområden: stockholm, ostra Mellansverige, sydsverige, Norra Mellansverige, Mellersta Norrland, Ovre 1 De aktuella regionerna vi använt är de regioner som går under benämningen NuT52. NuT5 är den Indelning som används inom cu för slatistikredo har vi använt oss av fem primära datainsamlingskällor inom respektive rapportområde. 1 årets undersökning dels innehåller ett antal bakgrundsfrågor, dels frågor Dessa insamlingskällor är: Studentkortet (1), som ställa resultatens reliabilitet har även ett slumpmässigt panel. Avgörande för vilka insamlingskällor som valts domssverige i förhållande till vårt kvoturval som möjligt. respondenter över de totalt 80 urvalsgruppema. omattdet inte finns någon vikt i årets undersökningsom (5) slumpmässigt telefonrekryterade riksrepresentativa befolkningsstatistiken från SCB) med siffror från Ungdoms På nästa sida följer tabeller som jämför 2015 års aktuelle ella vikten föratt erhålla en så representativ bild avung När vi belyserfrågor på totalnivå har vi använt denaktu Vägning ungdomar som just tagit studenten samt Cint (4) som är panelföretag med både självrekryterade och slump mässigt rekryterade panelister. För att kunna säker dersökningar på Internet. högskolestuderande baserad på uppgifter från CSN, Samtliga svar i undersökningen har inhämtats via Undersökningen grundar sig på en onlineenkät, som Datainsamling kvantitativt på 200 respondenter innan huvudutskicken. Facebook(2), ABC gruppen (3), vars databas innehåller referensurval om 1024 respondenter dragits i Norstats också maskerats baserat på tidigare svar tre aktuella urvalsegenskaperna (kön, ålder och region). av en femtedel. Vissa frågor inom respektive del har Viktning av resultaten har genomförts med hjälp av de siffror för ungdomar år i Sverige(enligt den senaste av runt hälften av respondenterna, Generation som varas av samtliga respondenter, Studier som besvaras var Ungdomssverige befinner sig och kan besvara un Enkäten består av fyra delar: Bakgrund som bes Enkäten testades kvalitativt i fokusgrupper samt barometem För den metodintresserade kan vi upplysa översstiger tre, vilket visar på en mycket bra spridning av Antal respondenter: Målgrupp: räitperiodo Intervjumetod: 24år

51 Kön Tjej Kille TOTALT Ålder Sr 16 Sr 17 Sr 18 Sr is 19 Sr 20 Sr 21 Sr 22 Sr 23 Sr 24 Sr TOTALT Rlksområde (NUTS2) Mellersta Norrland 1. I. Norra Mellansverlge SmSland med öarna Stockholm Sydsverige Västsverige östra MeHansverige1 Övre Norrland TOTALT SverIge 2015 (SCB) sverige Antal (SCB) Antal sverige 2015 (ScB) Antal M 1O/, - 51,5% 100,0% jo/o 8,3%J 8,4% 8,6 /o si10,4% iii0,8% 11,3% j 1,6 D/ ii 11,9%: 10 0,0% 8,4% 1I8,6 / 21 3%!1147% 20,2% 17,swJ 5,6 /o 100,0 ua UB 2015 TotaLt Antal respondenter UB 2015 Totalt Antal respondenter Al 1% lo,3 /o ,8% ,4% % ,6% ,7% ,6% ,8% ,5% ,0% Totalt Antal respondenter l /o ,4% 8,2% 213% 17,1% 19,2% l7,30/o 6,2% ,0% 1 UB 2015 Totalt Antal respondenter 1 k efter vägnlng 65,6% 34,4% 100,0% UB 2015 Totalt Antal respondenter efter vägning Øi. r % ,7% ,1 /o % % ,8% ,3% ,4% 2242 &)[L 11,6 /o UB 2015 Totalt Antal respondenter efter vägn ing l 1 Of 48,9% 51,1% 100,0% 636 3,3% ,1% ,6% ,5% ,8 /D ,3% ,7% ,7O/ ,0% Data redovisning Resultaten från undersökningen redovisas i valida procent, Detta innebär grafer och tabeller; där ej anges, visar procent av de som svarat på den aktuella frågan och ej procent av totalen. 1 visning av resultaten har datanivån varit avgörande. Redovisning av medelvärden baserade på or förekommer inte. annat att vii redo ordinalska över sin egen position. Avslublingsvis fick de besvara en kvantitativ enkät, där bland och intressen behandlades, Svaren, tillsammans med egna reflektioner, användes slutligen för konstruera en metod för på kvantitativ väg kunna skapa grupperna. Den metod som fanns diskriminerande) är ten av 31 stycken ungdomarnas att bäst(mest bestående annat värderingar att intressen. be ett frågebat Livsstilsgrupper Livsstilsgrupperna för Ungdomsbarometern 2015 är framtagna genom den multivariata metoden diskriminantanalys. Grupperna genom intervjuer med antal ungdomar för ga deras tankar, och inom en rad olika områden. Därefter formulerades kring olika grupperingar och hur dessa skulle kunna placeras ut på en 1 steg ungdomar om vilken grupp de själva tyckte, de tillhörde, samtidigt som de ombads reflektera frågades att ett attityder värderingskarta. konstruerades att kartläg värderingar hypoteser nästa till Verktyg Databearbetningen har genomförts med hjälp av produk tionssystem från Universum Communications AB samt med hjälp av de statistiska programvarorna SPSS och R. Referensstudier 1 förekommande fall används för jämförelse data ur en kvantitativ studie bland 2027 svenska åringar som genomfördes mellan 21 och 30 tober Vidare används data ur tidigare upplagor av Ungdomsbarometern. ok ungdom5barometern 15/

52 VALSTRATEGIER TVÄRTEMOT VAD MAN IBLAND HÖR så ÄR DET INTE FÖRMÅNERNA SOM AVGÖRVAD SOM GÖR EN SKOLA ATTRAKTIV, UNGA VÄLJER FRÄMST UTIFRÅN KVALITET VAD ÄRVIKTIGT 1 VALET AV GYMNASIESKOLA? Resultaten anges i Urval: högstadieelever 1 9:an Bra lärare/undervisning 81 Att en viss inriktning finns 5 Bra mat 40 Min typ av elever 37 Bra förmåner (t. ex datorer, körkort) 30 Nära/lätt att ta sig till 29 Att kompisar skag där 15 Att det är lättattf bra betyg 14 Höga antagningspoäng 12 Att det är en storskola 9 Att mina föräldrar gillar skolan Att det är en liten skola Annat Vet inte/osäker 12 Frågan ställdes Förutom att rätt program finns, vad känns viktigast när du ska välja gymnasieskola? och respondenterna fick ange max fem alternativ, 24 un000msbarometern 5/16

53 NÄR GYMNASIEVALET FÖR MÅNGA UNGA HANDLAR OM ATT HITTA NÅGOT SOM INTRESSERAR BLIR VALET AV PROGRAM IBLAND VIKTIGARE ÄN SKOLVALET VAD ÄRVIKTIGT 1 VALET AV Resultaten % GYMNASIEPROGRAM? Urval: högstadieelever i 9:an Intresse för ämnesinriktningen Att det ger mnga valmöjligheter efter gymnasiet Att det ger kunskaper jag tror jag behöver i framtiden Att det ger behörighet till en högre utbildning jag vill läsa Att det gergoda chanserattfjobb direktefter gymnasiet Attjag ärsäkerp att komma inpdet 12 Att jag gillar människorna som gr programmet Att det ger bra förm3ner (exempelvis körkort) Lättattf bra betyg lo PROGRAA HARAlLTMER KOMMYr ATT KANDIA OMVADMANSKAGÖRA DÄREnER JOBBA ELLER PLUGGA Att min familj tyckerattjag ska välja det Attdet ärdet bästa valetp den skolajag villgp Att många kompisar ska läsa samma program Annat r1 4 I 4 4 If 19:orsom tror att de kommer välja ett yrkesprogram 9:orsom troratt de kommer välja ett högskoleförberedande program 9:or totalt 7 Frågan stärldes vad av följandetror du kommeratt avgöra vilketgymnasleprogram du söker? och respondenterra (högsta dieelever l niar) fick ange valfritt antal alternativ. UNGDOM5BAROMETERN 15/16 25

54 Lärande i Sverige AB Årsredovisning för räkenskapsåret Styrelsen och verkställande direktören för Lärande i Sverige AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Kassaflödesanalys 7 Tilläggsupplysningar Redovisningsprinciper mm. 8 Noter 11 Styrelsens säte: Norrköping Företagets redovisningsvaluta: Svenska kronor (SEK). Alla belopp redovisas, om inte annat anges, i kronor. 1 (16)

55 Lärande i Sverige AB Förvaltningsberäftelse Information om verksamheten Lärande i Sverige AB (Lärande) bedriver friskolor på gymnasie- och grundskolenivå. Vår mission Att ge så många barn och ungdomar som möjligt de bästa förutsättningarna att utvecklas och lyckas under skoltiden - och i framtiden. Vår vision Tillsammans skapar medarbetare och elever framtidens skola. Lärande är ett föredome inom svensk skola när det gäller kvalité. varumärke, resurseffektivitet och tillväxt. Realgymnasiet - vår gymnasieskola Lärande driver gymnasieskolor, under varumärket Realgymnasiet, på tretton orter; Malmö, Göteborg, Borås, Linköping, Norrköping, Nyköping, Eskilstuna, Stockholm, Uppsala, Gävle, Västerås, Lund och Sundsvall. Det totala elevantalet under året har varit 2199 (2141). Realgymnasiets utbildningar drivs i nära samverkan med näringsliv och den bransch som respektive utbildning ska förbereda eleverna för. Verksamheten tillämpar en väl utvecklad integrering mellan kärnämnen och karaktärsämnen. En stor del av elevernas arbete sker i projektform med stöd av problembaserat lärande. Erlaskolan - vår grundskola Lärande driver grundskolor, under varumärket Erlaskolan. Totalt finns fyra skolor, två i Norrköping, en i Katrineholm samt en i Falun. Det totala elevantalet har under året varit 957 (830). Lärande arbetar systematiskt med att utveckla det pedagogiska konceptet i syfte att erbjuda en god kvalitativ utbildning med en sund ekonomi som säkerställer vårt långsiktiga agerande. Verksamhetens medarbetare är mycket aktiva i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Gemensamt för både Realgymnasiet och Edaskolan är att stor vikt läggs vid att eleverna ska lyckas under sin skoltid, avseende såväl betyg som personlig utveckling. KoncernförhMlande Lärande i Sverige AB är ett aktiebolag som ägs till 100% av Lärande i Östergötland Förvaltnings AB, org.nr Väsentliga händelser under räkenskapsåret Lärande har ansökt och fått nya tillstånd för start av grundskolor och gymnasieprogram. Erlaskolan i Falun startade höstterminen 2014 skolverksamhet åk Under året har planering skett för start av Realgymnasiet i Helsingborg från och med höstterminen Mot bakgrund av organisatoriska och redovisningsmässiga övervägande har Lärande ingått i ett kommissionärsförhållande med Lärande i Östergötland Förvaltnings AB (kommissionären), Kommissionsavtalet gäller fr.o.m nästa räkenskapsår. Väsentliga händelser efter räkenskapsåreft utgång Ett nytt Realgymnasiet startade i Helsingborg höstterminen Lärande har per 1juli2015 bildat menärdeskattegwpp med övriga koncembolag i Lärande koncernen Grupphuvudman i mervärdeskattegruppen är Lärande i Östergötland Förvaltnings AB. 2 (16)

56 Lärande Sverige AB Företagets färväntade framtida utveckling Lärande har med ett positivt ekonomiskt resultat ökat sin omsättning genom organisk tillväxt till årets 400 Mkr. Kommande verksamhetsår 2015/2016 beräknas omsättningen öka till 447 Mkr. Lärande har en god ekonomisk situation med stabilt kassaflöde som ger en trygg ekonomisk bas för Lärandes skolverksamhel All vinst återinvesteras enligt ägardirektivet i verksamheten. Företaget planerar för en fortsatt expansion och har ansökt om tillstånd för start av skolor på flera oder i Sverige Lärande har kontinuerlig omväridsbevakning och följer faktorer som påverkar företagets utveckling. Det kan vara demografisk utveckling, kommunernas ersättningsnivåer och tillgång på behöriga lärare, men också politiska beslut som kan påverka företagets verksamhei Fakturehng sker huvudsakligen till kommuner och kreditrisken bedöms därför liten. För risker vad gäller egendomoch ansvarsskador har Lärande via företagsförsäkringen en gott försäkringsskydd. Utvecklingsarbete Företaget bedriver ett kontinuerligt utvecklingsarbete i syfte att konceptualisera utbildningsutbudet. Dessa kostnader belastar löpande resultatet. Erlaskolans aktiverade konceptutvecklingskostnader för räkenskapsåren 2010/2011 samt 2011/2012 har per 30 luni 2015 helt skrivits ner baserat på att Erlas koncept utvecklats och förändrats på ett sådant sätt att den ursprungliga aktiveringen inte bedöms ha något ekonomiskt värde. Flerårsöversikt (Not 18) / /12 Nettoomsättning (tkr) Resultat efter finansiella poster (tkr) Rörelsemarginal (%) 7,0% 6,9% 7,5% 2,7% Avkastning på eget kapital (%) 68,1% 74,0% 85,0% 44,6% Balansomsiutning (tkr) Soliditet (%) 40,3% 36,5% 34,4% 27,5% Antal anställda * Jämförelsetalen för år 2011/12 samt 2012/13 har inte räknats om enligt K3. Förslag till resultatdisposition Styrelsen föreslår att till förfogande stående medel Balanserat resultat Årets resultat disponeras så att i ny räkning överföres (16)

57 Lärande i Sverige AB Resultaträkning Nettoomsältning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Personal kostnader Avskrivningar och nedskrivningar (samt återföring därav) av materiella och immateriella anläggningstillgångar Övriga rörelsekosttiader Rörelseresultat Not , Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Resultat före skaft 5 -I Skatt på årets resultat Årets resultat (16)

58 Lärande i Sverige AB Balansräkn ing TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Not Immateflella anläggningstillgånyar Balanserade utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och liknande arbeten Goodwill Materiella anläggningstillgångar Utgifter på annans fastighet Inventarier, verktyg och installationer Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Aktuell skattefordran Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkler Kortfristiga placeringar kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR ;jj-j o o o (16)

59 Uppskjuten skatteskuld 1150 Larande i Sverige AB Balansräkning EGET KAPITAL OCH SKULDER Not Eget kapital 12 Bundet eget kapital Aktiekapital (400 aktier) ReseMond Fritt eget kapital Balanserat resultat Arets resultat gol Summa eget kapital Obeskatladereseiver Avsättningar Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder till koncerntöretag Aktuella skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not POSTER INOM LINJEN Ställdasäkerheter Ansvarsfärbindelser Inga Inga 6 (16)

60 Larande i Sverige AB Kassaflödesanalys Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justeringar för poster som inte ingår kassaflödet mm. Avskrivningar och nedskrivningar Forlust vid utrangering av inventarier Erhållen ränta Erlagd ränta Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Förändringar i röre!sekapita( Förändring av rörelsefordringar Förändring av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Avyttring av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansiehngsverksamheten Förändring skuld till moderbolag Amortering av lån Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut (16)

61 Lärande i Sverige AB Tilläggsupplysningar Redovisningsprinciper m.m. Allmänna redovisningsprinciper Arsredovisningen har upprättats enligt Arsredovisningslagen (1995:1554) och BFNAR 2012:1 Arsredovisning och koncernredovisning (K3): Förstayängstillämpning av BFNAR 2012:1 (K3) Detta är första gången företaget tillämpar BFNAR 2012:1 Arsredovisning och koncernredcvisning (K3). Företaget tillämpade tidigare Arsredovisningslagen och tillämpliga allmänna råd. rekommendationer samt uttalanden från Bokföringsnämnden gällande sk. större företag. För att möjliggöra meningsfull jämförelse med föregående år har samtliga poster i resultaträkning, balansräkning. kassaflödesanalys samt noter räknats om för jämförelseåret. 1 och med övergången till BFNAR 2012:1 (K3) har följande redovisningsprinciper ändrats i jämförelse med tidigare år: Redovisningen av offentliga bidrag har ändrats till att erhållna bidrag redovisas som intäkt istället för kostnadsreducering. Korrigeringar avjämförelseårets resultat- och balansräkningar samt ingångsbalansräkning De korhgedngar som skett avjämförelseårets resultaträkning när dessa omräknats i samband med övergängen till BFNAR 20 12:1 (1<3) framgår nedan.lnga förändringar har skett avseende ba(ansräkningen. Enligt fastställd Jusleringar vid Omräknad resultaträkning övergång till resultaträkning Resullaträkning BFNAR 2012: Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Summa intäkter Övriga externa kostnader Persanalkostnader Avskrivningar Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat Speciflkation av konigeringar som redovisas direkt mot eget kapital Huvudregeln vid övergången till BFNAR 2012:1(K3) är att principerna ska tillämpas retroaktivt. Detta innebär att de korrigeringar som skett av den utgående balansen redovisas direkt mot eget kapital. Inga effekter har dock påverkat bolagets eget kapital vid tidpunkten för övergången ellerjämförelseäret. Koncerntillhärighet Moderföretaget som upprättar koncernredovisning i vilken företaget ingår är Lärande i Östergötland Förvaltnings AB (org.nr ) med säte i Norrköping. 6(16)

62 Larande i Sverige AB lntäktsredovisning lntäkten redovisas till verkligt värde av vad företaget fått eller kommer att få. Det innebär att företaget redovisar intäkten till nominellt värde (fakturabelopp) om företaget får ersättning i likvida medel. Ränta och utdelning Ersättning i form av ränta och utdelning redovisas som intäkt när det är sannolikt att företaget kommer att få de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen och när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Offentliga bidrag Offentliga bidrag redovisas som intakt då den framtida prestation som krävs för att erhålla bidraget utförts. 1 de fall bidragen erhålls innan prestationen utförts, redovisas bidragen som skuld i balansräkningen. Offentliga bidrag värderas till det verkliga värdet av vad företaget har erhållit eller kommer att erhålla. Leasingavtal Företaget redovisar samtliga leasingavtal, såväl finansiella som operationella, som operationella leasingavtal. Operationella leasingavtal redovisas som en kostnad linjärt över leasingperioden. Se vidare not 2. Ersättningar till anställda Ersättningar till anställda avser alla typer av ersättningar som företaget lämnar till de anställda. Företagets ersättningar innefattar bland annat löner, betald semester, betald frånvaro och ersättningar efter avslutad anställning (pensioner). Redovisning sker i takt med intjänandet. Ersättningar till anställda efter avslutad anställning avser avgiftsbestämda eller förmånsbestämda pensionsplaner. Som avgiftsbestämda planer klassificeras planer dar fastställda avgifter betalas och det inte finns förpliktelser, vare sig legala eller informella, att betala något ytterligare, utöver dessa avgifter. Övriga planer klassificeras som förmånsbestämda pensionsplaner. Företaget har inga övriga långfristiga ersättningar till anställda. 1 företaget finns såväl avgittsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. Utgifter för avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad under den period de anställda utför de tjänster som ligger till grund för förpliktelsen. Företagets övriga planer klassificeras som förmånsbestämda, dessa redovisas som avgiftsbestämda planer i enlighet med förenklingsregeln i BFNAR 2012:1. Koncembidrag Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition. Skatt Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen, utom då underliggande transaktion redovisas direkt mat eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt Aktuell skatt avser inkomstskatt för innevarande räkenskapsår samt den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte redovisats. Aktuell skatt beräknas utifrån per den skattesats som gäller per balansdagen. Uppskjuten skatt Uppskjuten skatt är inkomstskatt som avser framtida räkenskapsår till följd av tidigare händelser. Redovisning sker enligt balansräkningsmetoden. Enligt denna redovisas uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar på temporära skillnader som uppstår mellan bokförda respektive skattemässiga värden för tillgångar och skulder samt för övriga skattemässiga avdrag eller underskott. Uppskjutna skattefordringar nettoredovisas mot uppskjutna skatteskulder endast om de kan betalas med ett nettobelopp. Uppskjuten skatt beräknas utifrån gällande skattesats på balansdagen. Effekter av förändringar i gällande skattesatser resultatförs i den period förändringen lagstadgats. Uppskjutna skattefordringar reduceras till den del det inte är sannolikt att den underliggande skattefordran kommer att kunna realiseras inom en överskådlig framtid. Uppskjuten skattefordran redovisas som finansiell anläggningstillgång och uppskjuten skatteskuld som avsättning. 9(16) Ä

63 Lärande i Sverige AB AnlggningstiIlgångar Materiella och immateriefla anläggningslillgångar redovisas till eventuella nedskrivningar anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och Materiella anläggningstillgångar har delats upp på betydande komponenter när komponenterna har väsentligt olika nytandeperioder. Avskrivningsbart belopp utgörs av anskaffningsvärdet minskat med ett beräknat restvärde om detta är väsentligt. Avskrivning sker linjäd över den förväntade nyttjandeperioden. Följande avskhvningstider tillämpas: Immateriella anlaggningstlllyångar Balanserade utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och liknande arbeten Goodwill Materiella anläggningstillgångar Utgifter på annans fastighet Inventarier, verktyg och installationer 3-5 år 5 år 3-10 år 3-10 år Internt upparbetade immateri&la anläggningstit/gångar Företaget tillämpar den sk. kostnadsföringsmodellen avseende internt upparbetade immateriella anläggningstillgångar. Metoden innebär au samtliga interna utgifter för framtagande av en immateriell anläggningstillgång kostnadsförs direkt när de uppkommer. Fordringar, skulder och avsättningar Om inget annat anges ovan värderas kortfristiga fordringar till det lägsta av dess anskaffningsvärde och det belopp varmed de beräknas bli reglerade Långfristiga fordringar och långfristiga skulder värderas efter det första värderingstillfället till upplupet anskaffningsvärde Ovriga skulder och avsättningar värderas till de belopp varmed de beräknas bli reglerade. Övriga tillgångar redovisas till anskaffningsvärde om inget annat anges ovan. 10 (16)

64 Ovriga tjänster Lärande i Sverige AB Noter Not 1 Arvode till revisorer /14 Ernst & Young AB Revisionsuppdraget Annan revisionsverksamhet 0 Skatterådgivning o Not 2 Leasingavtal - leasetagare Operationell leasing 2014/ /14 Kostnadsförda leasingavgifter avseende operationella leasingavtal Framtida minimileaseavgifter avseende ej uppsägningsbara operationella leasingavtal Ska betalas inom 1 år Ska betalas inom 2-5 år Ska betalas senare än Sår Företaget har ingått följande väsentliga leasingavtal vilka redovisas som operationella leasingavtal: Hyreskontrakt avseende lokaler som löper under 1-20 år, Lärande i Sverige AB hyr lokaler på 16 orter i landet för att bedriva skolverksamhet, Hyreskostnaden för dessa lokaler utgör 73 % av årets kostnadsförda leasingavgifter för 2014/15 (80 % av summan inom 1 år. 93% av summan inom 2-5 år, 100% av summan senare än Sår). De framtida hyreskostnaderna är beräknade med ett indexpåslag på med undantag för de avtal där det specifikt framgår att indexuppräkning inte sker under de sista kontraktsåren. Not 3 Anställda och personalkostnader Made/antalet anställda /14 Man Kvinnor Löner och andra ersättningar 2014/ Styrelse och verkställande direktör 1) Övriga anställda Pensions- och Övriga sociala kostnader Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktör Pensionskostnader för övriga anställda Övriga sociala kostnader enligt lag och avtal )1 beloppet ingår för 2014)15 fakturerade arvoden med kr ( kr) 11 (16) _4

65 avskrivning enligt plan -1 Lärande i Sverige AB Könsfördelning bland ledande befattningshavare Andel kvinnor i styrelsen 50% 25% Andel män i styrelsen 50% 75% Andel kvinnor bland övriga ledande befattningshavare 50% 63% Andel män bland övriga ledande befattningshavare 50% 37% Not4 Inköp och försäljning mellan koncernföretag /14 Andel av årels totala inköp som skett från andra förelag inom koncernen 0% 0% Andel av årets totala försäljning som skett till andra företag inom koncernen 0% 0% Not 5 Bokslutsdispositioner (14 Lämnat koncernbidrag Aterföring från periodiseringsfond Avsättning till periodiseringsfond Skillnad mellan bokförd avskrivning och Not 6 Skatt på årets resultat 2014( /14 Aktuell skatt Förändring av uppskjuten skatt avseende temporära skillnader Summa redovisad skaft Genomsnittlig effektiv skattesats 28,8% 23,4% Avstämning av effektiv skaftesats Redovisat resultat före skatt Skatt på redovisat resullat enligt gällande skattesats (22 %): Skafteeffekt av: Ej avdmgsgill nedskhvning Ränta pehodiseringsfond Övriga ej avdragsgilla kostnader Redovisad skaft Effekliv skattesats 28,8% 23,4% Upplysningar om uppskjuten skattefordran och ska tteskuld Vad avser förändringen av uppskjuten skatteskuld, se not Avsättningar 12 (16) /1

66 Arets avskrivningar -481 Arets nedskrivningar -481 Arets avskrivningar -306 Arets avskrivningar Lärande Sverige AB Not 7 Balanserade utgifter för forsknings- och uwecklingsarbeten och liknande arbeten Ingående_anskaffningsvärden Utgående ackumulerade a ns kaffn in gsvä rd en Ingående avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar Utgående redovisat värde Not 8 Goodwill Ingående anskaffningsvärden Aretsanskaffningar o 1 Utgående ackumulerade a ns kaffn in gsvä rde n Ingående avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Arets nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar Utgående redovisat värde Not 9 Utgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärden Arets anskaffningar Färsäljningar/utrangeringar Omkiassificeringar Utgående ackumulerade a ns kaffn in gsvä rd en Ingående avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Omkiassificeringar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående redovisat värde (16) >1

67 Försäljningar/utrangeringar -1 Lärande i Sverige AB Not 10 Inventarier, verktyg och installationer Ingående anskaffningsvärden Aretsanskaffningar Utgående ackumulerade an ska fln in gsvä rden Ingående avskrivningar Försäljningarlutrangehngar Arets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående redovisat värde Not 11 Färutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna intäkter Förutbetalda hyreskostnader Förutbetalda leasingavgifter Övriga förutbetalda kostnader Not 12 Förändring av eget kapital Sundet eget kapital Fritt eget kapital Aktie- Reserv- Balanserat Arets Totalt kapital fond resultat resultat lngåendebalans2øl Överföring resultat föregående år Arets resultat Utgående balans Överföring resultal föregående år Arets resultat Utgående balans Not 13 Obeskattade reserver Periodiseringsfond avsatt Periodiseringsfond avsatt Periodiseringsfond avsatt Periodiseringsfond avsatt Periodiseringsfond avsatt Periodiseringsfond avsatt Periodiseringsfond avsatt Ackumulerade överavskrivningar (16)

68 Under året återförda belopp Lärande i Sverige AB Not 14 Avsättningar Uppskjuten ska Iteskuld Belopp vid årets ingång Arets avsättningar Se även not 6 Skatt på årets resultat. Notis Checkräkningskredit Beviljad kredit Utnyttjad kredit 0 0 Not 16 Upplupna kostnader och föruthetalda intäkter Upptupna löner Upplupna semesterlöner Upplupna sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Not 17 Ställda säkerheter Säkerheter ställda för egna skulder till kreditinstitut: Företagsinteckningar Summa ställda säkerheter Not 18 Nyckeltalsderinitioner Röretsemarginat Rörelseresultat i procent av netloomsättningen Justerat eget kapital Eget kapital med tillägg för oheskattade reserver som reducerats med uppskjuten skatt. Avkastning på eget kapital Resultat efter finansiella poster i procent av genomsnittligt justerat eget kapital Sotiditet Justerat eget kapital i procent av balansomslutning 15 (16)

69 Lärande Sverige AB Norrköping den 3 november 2015 // Jan Vikström git Edström Ordförande Matthias Trygg Verkställande direktör n vsionsb rättelse h ämnats den 3november2015 Auktoriserad Revisor 16 (16)

70 EY Building a befter working world Revisionsberättelse Till årsstämman i Lärande i Sverige AB, org.nr Rapport om årsredovisninqen Jag har utfört en revision av årsredovisningen för Lärande i Sverige AB för räkenskapsåret Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för års redovlsnlnqen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Pevisorns ansvar Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grund val av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel aktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i års redovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedöm ning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovis ningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Lärande i Sverige ABs finansiella ställning per den 30juni 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt års redovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver min revision av årsredovisningen har jag även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Lärande i Sverige AB för räkenskapsåret Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revlsorns ansvar Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagsiagen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolags ordn ingen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Jag tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Norrkö ing d n 3 noember 2015 Rundgren Auktoriserad reviso 4 member f,rm ol Errst & Younq GIobI LImLed

71 Borås Likviditetsbudget Resultatbudget Inbetalningar Läsår 1 Intäkter Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Kommunalt bidrag kr Kommunalt bidrag kr kr kr Lån Övriga intäkter Ägartillskott Finansiering med egna medel Övriga inbetalningar Summa inbetalningar kr Summa intäkter kr kr kr Utbetalningar Kostnader Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Personal Personal Skolledning kr Skolledning kr kr kr Lärare kr Lärare kr kr kr Administration kr Administration kr kr kr Rekrytering Rekrytering Fortbildning kr Fortbildning kr kr kr Lokaler/utrustning Lokaler/utrustning Lokalkostnad kr Lokalkostnad kr kr kr Möbler kr Service kr kr kr Datorer kr Kontorsutrustning kr kr kr Service kr Kontorsutrustning Telefon, kopiator m m Läromedel Läromedel Litteratur/utrustning/skolbib kr Litteratur/utrustning/skolbi kr kr kr Programvaror, licenser kr Programvaror, licenser kr kr kr Övrigt Övrigt Info o annonsering kr Information o annonsering kr kr kr Elevhälsa kr Elevhälsa kr kr kr Skolmåltider kr Skolmåltider kr kr kr Studieresor kr Studieresor m m kr kr kr APL-handledning kr APL-handledning kr kr kr Försäkringar kr Försäkringar kr kr kr Studie- och yrkesvägledning kr Studie- och yrkesvägledning kr kr kr Finansiella poster Finansiella poster Räntor - kr Räntor - kr - kr - kr Amorteringar - kr Avskrivningar Summa utbetalningar kr Möbler kr kr kr Datorer kr kr kr Telefon, kopiator m m Summa kostnader kr kr kr Över-/Underskott kr Vinst/Förlust kr kr kr

72 GYMNASIEPROGRAMMENS ATTRAKTIVITET BLAND 15-ÅRINGAR PÅ HÖGSTADIET

73 STOCKHOLMS LÄN (364 RESPONDENTER) Frågor: Vilket/vilka av följande gymnasieprogram skulle du kunna tänka dig att läsa?, Vilket gymnasieprogram tror du att du kommer välja? GYMNASIEELEVER KAN TÄNKA SIG Ekonomiprogrammet 32% Samhällsvetenskapsprogrammet 28% Naturvetenskapsprogrammet 23% Teknikprogrammet 19% Estetiska programmet Barn- och fritidsprogrammet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Hotell- och turismprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Naturbruksprogrammet Humanistiska programmet IB (International Baccalaureate) Hantverksprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Industritekniska programmet 12% 11% 9% 8% 8% 7% 7% 7% 7% 5% 4% 4% 4% 2% 2% Stockholms län

74 UPPSALA LÄN (45 RESPONDENTER) Frågor: Vilket/vilka av följande gymnasieprogram skulle du kunna tänka dig att läsa?, Vilket gymnasieprogram tror du att du kommer välja? GYMNASIEELEVER KAN TÄNKA SIG Naturvetenskapsprogrammet 24% Ekonomiprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Estetiska programmet Teknikprogrammet 19% 19% 18% 15% Fordons- och transportprogrammet El- och energiprogrammet Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Hantverksprogrammet Naturbruksprogrammet Humanistiska programmet IB (International Baccalaureate) Bygg- och anläggningsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet 11% 9% 8% 8% 8% 6% 5% 4% 4% 4% 3% 2% VVS- och fastighetsprogrammet Industritekniska programmet Uppsala län

75 ÖSTERGÖTLANDS LÄN (80 RESPONDENTER) Frågor: Vilket/vilka av följande gymnasieprogram skulle du kunna tänka dig att läsa?, Vilket gymnasieprogram tror du att du kommer välja? GYMNASIEELEVER KAN TÄNKA SIG Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Ekonomiprogrammet 31% 29% 33% Teknikprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Estetiska programmet Fordons- och transportprogrammet 14% 13% 10% 10% 10% Handels- och administrationsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Humanistiska programmet El- och energiprogrammet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet IB (International Baccalaureate) Hantverksprogrammet Industritekniska programmet 8% 7% 7% 7% 6% 6% 5% 4% 4% 2% 2% Östergötlands Län

76 VÄSTMANLANDS LÄN (52 RESPONDENTER) Frågor: Vilket/vilka av följande gymnasieprogram skulle du kunna tänka dig att läsa?, Vilket gymnasieprogram tror du att du kommer välja? GYMNASIEELEVER KAN TÄNKA SIG Samhällsvetenskapsprogrammet 37% Ekonomiprogrammet Teknikprogrammet 25% 25% Naturvetenskapsprogrammet Estetiska programmet 18% 20% Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet El- och energiprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet Hotell- och turismprogrammet IB (International Baccalaureate) Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Hantverksprogrammet Barn- och fritidsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet 13% 12% 12% 11% 11% 10% 9% 7% 7% 6% 5% 4% Humanistiska programmet Industritekniska programmet 2% Västmanlands län

77 KRONOBERGS LÄN (52 RESPONDENTER) Frågor: Vilket/vilka av följande gymnasieprogram skulle du kunna tänka dig att läsa?, Vilket gymnasieprogram tror du att du kommer välja? GYMNASIEELEVER KAN TÄNKA SIG Ekonomiprogrammet 35% Samhällsvetenskapsprogrammet 31% Naturvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet Fordons- och transportprogrammet 27% 25% 24% 23% El- och energiprogrammet Handels- och administrationsprogrammet 16% 16% Restaurang- och livsmedelsprogrammet Estetiska programmet Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Industritekniska programmet Barn- och fritidsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet IB (International Baccalaureate) Humanistiska programmet Naturbruksprogrammet 11% 10% 9% 6% 6% 6% 5% 5% 4% 4% 2% Kronobergs län

78 SKÅNE LÄN (211 RESPONDENTER) Frågor: Vilket/vilka av följande gymnasieprogram skulle du kunna tänka dig att läsa?, Vilket gymnasieprogram tror du att du kommer välja? GYMNASIEELEVER KAN TÄNKA SIG Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet 31% 30% Ekonomiprogrammet 26% Teknikprogrammet 19% Estetiska programmet 15% Barn- och fritidsprogrammet El- och energiprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet IB (International Baccalaureate) Vård- och omsorgsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Naturbruksprogrammet Hotell- och turismprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Fordons- och transportprogrammet Hantverksprogrammet Humanistiska programmet 8% 8% 8% 8% 8% 7% 6% 5% 5% 5% 5% 4% VVS- och fastighetsprogrammet Industritekniska programmet 2% 1% Skåne län

79 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN (323 RESPONDENTER) Frågor: Vilket/vilka av följande gymnasieprogram skulle du kunna tänka dig att läsa?, Vilket gymnasieprogram tror du att du kommer välja? GYMNASIEELEVER KAN TÄNKA SIG Ekonomiprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet 29% 29% 28% Teknikprogrammet 20% Estetiska programmet 11% Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Naturbruksprogrammet Barn- och fritidsprogrammet Humanistiska programmet IB (International Baccalaureate) Industritekniska programmet Hantverksprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet 8% 8% 8% 8% 7% 7% 7% 6% 6% 5% 4% 4% 4% 2% Västra Götalands län

80 SÖDERMANLANDS + VÄSTMANLANDS LÄN (88 RESPONDENTER) Frågor: Vilket/vilka av följande gymnasieprogram skulle du kunna tänka dig att läsa?, Vilket gymnasieprogram tror du att du kommer välja? GYMNASIEELEVER KAN TÄNKA SIG Samhällsvetenskapsprogrammet 37% Ekonomiprogrammet Teknikprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Estetiska programmet Bygg- och anläggningsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet Humanistiska programmet IB (International Baccalaureate) Naturbruksprogrammet 23% 20% 18% 17% 15% 13% 13% 11% 11% 10% 8% 8% 7% 7% 6% Hantverksprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Introduktionsprogrammet 2% 5% Södermanlands + Västmanlands län

81 GÄVLEBORGS + VÄSTERNORRLANDS LÄN (85 RESPONDENTER) Frågor: Vilket/vilka av följande gymnasieprogram skulle du kunna tänka dig att läsa?, Vilket gymnasieprogram tror du att du kommer välja? GYMNASIEELEVER KAN TÄNKA SIG Teknikprogrammet 23% Ekonomiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet Estetiska programmet Bygg- och anläggningsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet El- och energiprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Hantverksprogrammet 19% 19% 19% 17% 15% 15% 13% 13% 11% 10% 10% 9% 8% 7% 6% Humanistiska programmet 5% Industritekniska programmet IB (International Baccalaureate) 1% 4% Gävleborgs + Västernorrlands län

82

83 20xx-xx-xx Sid 1 Utbildningskontrakt lärling Utbildningskontrakt reglerar förhållandet mellan parterna rörande gymnasial lärlingsutbildning. I de fall utbildningen är fördelad på flera företag har ett kontrakt upprättats för varje arbetsplats. Utbildningskontraktet tecknas mellan elev, vårdnadshavare, skolhuvudman och företrädare för den eller de arbetsplatser eleven gör sin utbildning på. Uppgift om handledare och yrkeslärare ska finnas i kontraktet. Utbildningskontrakt och Avtalsperiod Detta utbildningskontrakt gäller för: på XX programmet, XXutbildningen, Realgymnasiet, Ort Elevens namn och personnummer Avtalet är giltigt fr o m t o m. Avtalet förnyas efter år. Avtalet kan sägas upp med månads uppsägningstid. Mål och innehåll Det är huvudman och således skolan som har huvudansvar för utbildningen och ansvarar för planering, uppföljning och betygsättning av lärlingens samlade skolgång. Det medför även bland annat att skolans beslut om exempelvis disciplinära åtgärder även gäller för arbetsplatsen och att skolan äger rätt att utöva tillsyn av elevens utbildning på arbetsplatsen. Lärlingsutbildningen genomförs av en för ändamålet utsedd handledare som i samråd med skolan lägger upp utbildningen på arbetsplatsen samt lämnar underlag för betygsättning och närvaroredovisning till skolan. Utbildningen följer gymnasieskolans nationella kursplaner. Minst XX poäng av utbildningen skall vara arbetsplatsförlagd. Bilaga 1, studie/programplan, anger vilka kurser och moment som ska utföras på arbetsplatsen. Arbetsplatsen En del av elevens lärande sker på arbetsplatsen med översyn av en handledare. Handledaren har nödvändig kunskap och erfarenhet och bedöms i övrigt vara lämplig för uppdraget. Handledaren ansvarar för att: Ansvara för elevens lärande och yrkesmässiga utveckling på arbetsplatsen. Realgymnasiet Lärande i Sverige AB Lindövägen 5B Norrköping Tel: info@realgymnasiet.se Fakturering, digitalt: Ref.nr: efaktura@larande.se Fakturering, per post: Ref.nr: Lärande i Sverige AB Lindövägen 5B Norrköping Bankgiro: Org.nr: Trygghet Utveckling Team Framgång

84 20xx-xx-xx Sid 2 Med utgångspunkt ifrån skolans angivna kunskapskrav dokumentera elevens utveckling samt tillhandahålla skolans APL-samordnare omdömen för de moment och uppgifter eleven genomför på arbetsplatsen. Ge eleven ett omdöme och konstruktiv feedback för hur moment och uppgifter är genomförda. Meddela skolans APL-samordnare när/om: o o o Elev är frånvarande Eleven missköter sig på sådant sätt att eleven inte följer arbetsplatsens rutiner eller andra regler, exempelvis om arbetsgivaren misstänker att eleven använder alkohol eller andra droger som påverkar arbetsförmågan. Det inträffar en olycka eller allvarligt tillbud Handledare erbjuds handledarutbildning anordnad av skolan. Företaget ska följa gällande regel för personuppgifter, särskilt sådana som är av känslig art. Företaget/handledaren får inte lämna ut information som kan vara till nackdel för eleven (med hänvisning till SFS 2009:400). Skola Lärare (skolans representant/samordnare/yrkeslärare) besöker eleven minst XXX gånger/läsår på arbetsplatsen och har regelbunden kontakt med eleven. Läraren följer i samverkan med handledaren elevens kunskapsutveckling och bedömer den enskilda elevens utveckling. Det är skolan och således läraren som ansvarar för elevens betygsättning. Skolan ansvarar även för att till arbetsplatsen förmedla kunskapskrav, tillhandahålla bedömningsmatriser, stödmaterial i undervisningen samt bidra med stöd i planering av elevens lärande för de kurser eleven läser på arbetsplatsen. Elev Eleven är inte anställd på företaget och kan inte kräva lön ifrån arbetsplatsen. Däremot kan elev ansöka om lärlingsersättning ifrån CSN. Eleven skall delta i den dagliga verksamheten. Eleven skall även aktivt delta i/utföra moment som krävs för att uppnå kursmål. Eleven skall även meddela om eventuell frånvara exempelvis sjukdom så snart som möjligt. Vidare ska eleven följa företagets angivna arbetstider och rutiner på arbetsschema samt gällande skydds-och säkerhetsföreskrifter. Eleven omfattas av sekretessbestämmelser som gäller anställda på företaget. Skolans ordningsregler skall också gälla på arbetsplatsen. Avvikelser från gällande arbetstidsbestämmelser kan föranledas av att det kan finnas behov för eleven att delta i andra av skolans verksamheter, t.ex. nationella prov. Vidare har eleven rätt till ledighet och lov i enlighet med skollagen och skolans bestämmelser. Realgymnasiet Lärande i Sverige AB Lindövägen 5B Norrköping Tel: info@realgymnasiet.se Fakturering, digitalt: Ref.nr: efaktura@larande.se Fakturering, per post: Ref.nr: Lärande i Sverige AB Lindövägen 5B Norrköping Bankgiro: Org.nr: Trygghet Utveckling Team Framgång

85 20xx-xx-xx Sid 3 Säkerhetsföreskrifter - Arbetsmiljö Innan APL påbörjas ska huvudmannen för skolan och arbetsgivaren genomföra en riskbedömning och vid behov utföra en medicinsk kontroll av eleven samt vidta eventuella nödvändiga åtgärder. Företaget ska informera om gällande ordnings- och säkerhetsföreskrifter redan den första veckan av elevens praktiktid på företaget. Elev likställs med arbetstagare vid tillämpning av arbetsmiljölagen med tillhörande förordning om minderårig i arbetslivet. (AFS 2012:3) Utbildning inom arbetsmiljö och säkerhet ska förläggas till utbildningens början. Skolan informerar handledaren om eleven har funktionsnedsättningar som man inte omedelbart ser eller om eleven har visat prov på bristande omdöme som kan ha betydelse ut säkerhetssynpunkt. Arbetsgivaren anpassar i sådant fall sitt arbetsmiljöarbete till elevens behov. Skolan ska också försäkra sig om att eleven har tagit till sig av företagets säkerhetsföreskrifter. Skolan/företaget ansvarar även för att tillhandahålla eleven nödvändig skyddsutrustning. Företaget ansvarar även för verktyg och lokaler som är förenliga med gällande arbetsuppgifter. Försäkringsskydd Skolan ansvarar för att eleven omfattas av ett fullgott försäkringsskydd avseende person och sakförsäkring samt en försäkring om tredje man blir skadad under utbildningstiden. Detta gäller under förutsättning att skadan inte orsakats av grov oaktsamhet eller avsiktlig förstörelse samt att skolan är huvudman för utbildningen och att eleven inte är anställd. Byte av APL-plats För att byte av APL-plats ska kunna vara möjlig, ska samråd äga rum mellan arbetsplats, skola och elev. Exempelvis om det råder svårighet att på företaget få adekvat träning enligt kursmålen eller om olämpligt uppträdande föreligger. Om ny arbetsplats inte kan anordnas, har eleven rätt att fullfölja sin utbildning som skolförlagd. Realgymnasiet Lärande i Sverige AB Lindövägen 5B Norrköping Tel: info@realgymnasiet.se Fakturering, digitalt: Ref.nr: efaktura@larande.se Fakturering, per post: Ref.nr: Lärande i Sverige AB Lindövägen 5B Norrköping Bankgiro: Org.nr: Trygghet Utveckling Team Framgång

86 20xx-xx-xx Sid 4 Underskrifter XX-skola och Lärande i Sverige AB förbinder sig att uppfylla riktlinjer och regler enligt detta avtal. XX-företaget förbinder sig att uppfylla riktlinjer och regler enligt detta avtal samt att ställa elevplats till gymnasieskolans förfogande och tillhandahålla lämplig handledare. XX-eleven (i förekommande fall vårdnadshavare) förbinder sig att uppfylla riktlinjer och regler enligt detta avtal. För XX skola För företag XX XX, Rektor Namnförtydligande, Ansvarig företaget/arb.platsen Matthias Trygg, VD, Huvudmannens representant Lärande i Sverige AB Lindövägen 5 B Norrköping Organisationsnummer Adress Bank-/Plusgiro/Kontonummer för inbetalning av lärlingsbidrag XX, Elev Referens vid inbetalning XX, Vårdnadshavare (Om eleven är under 18 år) Organisationsnummer Kontaktperson/handledare för denna utbildning är: För skolan: För företaget: Bilagor: 1. Studie-/Programplan 2. Skolans ordningsregler 3. Försäkringsinformation Realgymnasiet Lärande i Sverige AB Lindövägen 5B Norrköping Tel: info@realgymnasiet.se Fakturering, digitalt: Ref.nr: efaktura@larande.se Fakturering, per post: Ref.nr: Lärande i Sverige AB Lindövägen 5B Norrköping Bankgiro: Org.nr: Trygghet Utveckling Team Framgång

87 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Ansökan om bidrag för 2016 från Kvinnojouren Borås Dnr 2016/125 Sammanfattning Kvinnojouren i Borås är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som aktivt tar avstånd från våld i nära relationer, det vill säga det våld som framförallt riktas mot kvinnor och barn. Kvinnojouren i Borås erbjuder stöd och hjälp till utsatta, bland annat i form av skyddat boende, enskilda samtal, hembesök eller telefonsamtal. Man riktar sina insatser både mot kvinnorna och barnen Kvinnojouren arbetar även aktivt för att sprida kunskap om våld i nära relationer och kvinnojourens verksamhet. Detta görs bland annat genom att ta emot studiebesök och informera på skolor och andra verksamheter. Till kvinnojouren i Borås hör, förutom Borås stad, även Ulricehamns kommun, Bollebygds kommun och Herrljunga kommun. Finansieringen av kvinnojouren sker i första hand genom kommunalt bidragsstöd. För 2015 beviljade Ulricehamns kommun Kvinnojouren i Borås bidrag med kronor, motsvarande 12 kronor per invånare. Den 25 februari 2016 ansöker Kvinnojouren i Borås för verksamhetsbidrag för 2016 med 12 kronor per invånare. Det blir totalt kronor. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från socialchef 2 Ansökan från Kvinnojouren Borås om verksamhetsbidrag för 2016 Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Kvinnojouren i Borås beviljas verksamhetsbidrag för 2016 med 12 kronor per invånare, totalt kronor. Bidraget finansieras inom budget för individ- och familjeomsorgen.

88 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Ansökan om bidrag för 2016 från Kvinnojouren Borås Diarienummer 2016/125, löpnummer 754/ Sammanfattning Kvinnojouren i Borås är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som aktivt tar avstånd från våld i nära relationer, det vill säga det våld som framförallt riktas mot kvinnor och barn. Kvinnojouren i Borås erbjuder stöd och hjälp till utsatta, bland annat i form av skyddat boende, enskilda samtal, hembesök eller telefonsamtal. Man riktar sina insatser både mot kvinnorna och barnen Kvinnojouren arbetar även aktivt för att sprida kunskap om våld i nära relationer och kvinnojourens verksamhet. Detta görs bland annat genom att ta emot studiebesök och informera på skolor och andra verksamheter. Till kvinnojouren i Borås hör, förutom Borås stad, även Ulricehamns kommun, Bollebygds kommun och Herrljunga kommun. Finansieringen av kvinnojouren sker i första hand genom kommunalt bidragsstöd. För 2015 beviljade Ulricehamns kommun Kvinnojouren i Borås bidrag med kronor, motsvarande 12 kronor per invånare. Den 25 februari 2016 ansöker Kvinnojouren i Borås för verksamhetsbidrag för 2016 med 12 kronor per invånare. Det blir totalt kronor. Förvaltningens förslag till beslut Kvinnojouren i Borås beviljas verksamhetsbidrag för 2016 med 12 kronor per invånare, totalt kronor. Bidraget finansieras inom budget för individ- och familjeomsorgen. Ärendet Kvinnojouren i Borås är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som aktivt tar avstånd från våld i nära relationer, det vill säga det våld som framförallt riktas mot kvinnor och barn. Kvinnojouren i Borås erbjuder stöd och hjälp till utsatta, bland annat i form av skyddat boende, enskilda samtal, hembesök eller telefonsamtal. Man riktar sina insatser både mot kvinnorna och barnen Kvinnojouren arbetar även aktivt för att sprida kunskap om våld i nära relationer och kvinnojourens verksamhet. Detta görs bland annat genom att ta emot studiebesök och informera på skolor och andra verksamheter. Till kvinnojouren i Borås hör, förutom Borås stad, även Ulricehamns kommun, Bollebygds kommun och Herrljunga kommun. Finansieringen av kvinnojouren sker i första hand genom kommunalt bidragsstöd. För 2015 beviljade Ulricehamns kommun Kvinnojouren i Borås bidrag med kronor, motsvarande 12 kronor per invånare. Den 25 februari 2016 ansöker Kvinnojouren i Borås för verksamhetsbidrag för 2016 med 12 kronor per invånare. Det blir totalt kronor. Förvaltningen anser att Kvinnojouren gör ett bra arbete för kvinnor som utsätts för våld i nära relationer och för de barn som också drabbas. Förvaltningen tillstyrker därför Kvinnojourens ansökan. Bidraget finansieras inom budget för individ- och familjeomsorgen.

89 2016/125, 754/2016 2(2) Beslutsunderlag 1 Ansökan från Kvinnojouren Borås om verksamhetsbidrag för 2016 Beslut lämnas till Kvinnojouren i Borås Socialchef Carita Brovall Socialchef Maria Winsten Utredare Sektor välfärd

90 Kvinnojouren Borås / man Ulricehamns Kommun Vård- och omsorgsförvaltningen ULRICEHAMN Ansökan om verksamhetsbidrag för 2016 Härmed ansöks om verksamhetsbidrag med 12 kronor per innevånare för år 2016 till Kvinnojouren Borås. Vi bifogar vår senaste verksamhetsberättelse/ plan, resultatprognos för 2015 samt budget för år Vänliga hälsningar ( J r i /.- E//)1/i L/'6-"/Z ) i?id / (.4 /K2-',4~'z<4«c isabet He om Ordförande Postadress/besöksadress Telefon Telefax Bankgiro Orgnr Kvinnojouren Borås 033/ / Box 979 Innehar F-skattebevis Borås.louren är öppen: Måndag - Fredag: , Lördag Söndag Övrig tid: Kontakta polisen eller sociala jouren

91 jjj Kvinnojouren Borås Verksamhetsberättelse 2015 Verksamhetsplan 2016

92 Kvinnojouren Många Borås vuxna och barn misshandlas tioner. Det handlar om kränkningar som ofta resulterar i bestående åv i nära rela- UL? VL' och våld, fysiska och psy- kiska skador. Kvinnojouren religiöst Borås år en partipolitiskt obunden ideell förening som aktivt tar avstånd från våld i nära relationer. för alla människors förtryck. Kvinnojouren Historik Vi arbetar rätt till frihet från våld och Vi är en ideell förening en professionell och som bedriver verksamhet. Borås är medlem i Unizon där I slutet av och början stod det klart att många kvinnor utsattes för manligt våld och att samhället inte uppmärk- mer än 130 lcvinnojourer, tjejjourer och andra sammade föreningar sträckning. som arbetar för ett jämställt samhälle av 1980-talet detta problem Därför i någon större ut- slöt sig enskilda kvinnor fritt från våld ingår. Förbundet år partipolitiskt samman och religiöst hjälp och stöd. Ett tjugotal entusiastiska kvinnor började arbeta för att starta en kvinnojour obundet. På kvinnojouren erbjuds det lugn och den för att kunna trygghet som behövs för att en våldsutsatt per- i Borås. Kommunen son ska kunna ta ställning tade verksamheten planera till sin situation och för sin framtid. kunde Med hjälp av boendestöd, stödsamtal och an- erbjuda utsatta erbjöd lokaler och stötekonomiskt. Kvinnojouren kvinnor Hösten 1981 Borås öppna sina dörrar och börja bedriva jourverksamhet. Här fick dra verktyg stärker vi de drabbade till att kräva kvinnor stöd och hjälp i akuta nödsituationer ett liv utan våld och skapa en plattform vid till exempel de kan börja om och ta kontroll där över sin egen Man arbetade framtid. misshandel också för att sprida kunskap kvinnomisshandel, Kvinnojouren komplement Borås är ett alternativ till samhällets röst i samhållsdebatten och ett institutioner ker. Kvinnojouren och en kring våld i nära rela- Kvalitetssäkring och kontinuerlig utveckling är grundläggande för vår organisation. ( ") sexuellt våld och dess orsa» Borås växte under de senaste åren har boendet.j' r /,--.(. k ( J L utökats så att även några lägenheter finns tillgängliga för de hjålpsökande. KN_ b).a åren och lokaler. l v) om flyttade 2008 till nya och mer ändamålsenliga Under tioner. och/ eller våldtäkt. x'

93 Verksamhet Det som började med ett tjugotal entusiaster har nu vuxit till en förening med 103 medlemrnar och 13 aktiva ideella jourkvinnor. De anställda på Kvinnojouren Borås ansvarar för telefonjour och boende måndagar-onsdagar kl , torsdagar kl och fredagar kl Under 2015 har antalet anställda varit sju. Den Verksamhet som bedrivs på torsdagar kl samt lördagar och söndagar kl sköts av ideella jourkvinnor. Det rör sig då om telefonjour samt olika helgaktiviteter med de boende. Kvinnojouren Borås kan idag erbjuda skyddat boende till fem kvinnor och deras barn inom fastigheten, som hyrs av ett privat fastighetsbolag. På forsta plan finns kontor, samlingssal, kök, barnverksamhet, förråd och tvättstuga. På andra plan finns fem rum för skyddat boende till kvinnor och barn, toaletter, separata duschutrymmen, gemensamt kök och allrum. Även ñmktionshindrade kan erbjudas boende inom fastigheten. Anpassningen av lokalerna är besiktigad av Bräcke Diakoni. Kvinnojouren Borås hyr även två lägenheter om två rum och kök och en enrummare. Ilägenheterna finns det möjlighet att ta emot kvinnor med sällskapsdjur eller män som är utsatta för våld i nära relation. Förutom skyddat boende erbjuder vi samtal och andra stödåtgärder, även vid enskilda besök/ besök utifrån och telefonsamtal. Kuratorn gör hembesök till kvinnor som inte kan ta sig till jouren, samt hjälper dem, boendekvinnor och kvinnor som har flyttat ut från jouren att hitta befintliga nätverk och att bygga nya nätverk, till exempel genom matlagningskvällar. Under boendetiden erbjuder Kvinnojouren Borås bland annat: ' Skydd, stöd och krisbehandling. ' Vuxensarntal och barnsamtal. Personalen har samtal med både den *vuxna och barnen. Samtalen utgår från den enskildas situation och behov. Personalen strävar efter att hitta kvinnans resurser, motivera och stärka till att ta eget ansvar, göra egna val och gå vidare i sitt liv. Det är viktigt att även uppmärksamma barnen, så att de ges möjlighet att bear- ' beta vad de har upplevt. Hot- och riskbedömning. _ Mamma/ barnverksamhet, som leds av personal i syfte att stärka relationen mellan förälder och barn. Barnverksamhet med särskild barngruppsledare en eftermiddag i veckan. _ Råd och stöd i vardagssituationer av de boendestödjare som finns anställda på Kvinnojouren Borås. De hjälper både kvinnor och barn att komma igång med meningsfulla aktiviteter. _ Frukost på vardagar, tillsammans med anställd personal. Det ger en bra start på dagen och bidrar till att skapa rutiner och gemenskap. l-lelgaktiviteter som leds av ideella jourkvinnor. Detta är huvudsakligen aktiviteter som ska "sätta guldkant på tillvaron. Aktiviteterna planeras tillsammans med de boende och varierar beroende på intressen, ålder på barnen med mera. Det kan till exempel handla om att besöka djurparken eller en lekplats, att göra en utflykt i skogen, att gå på bio, ett restaurangbesök, att laga mat och baka tillsammans eller spela spel och sitta och prata. _ Stöd och hjälp i kontakten med olika myndigheter. Efter boendetiden erbjuder kvinnojouren eftervård vid behov och när socialtjänsten efterfrågar det. o

94 *r,. I. g-i l ' v : 1 -\ Verksamhet Utåtriktad _ Kvinnojourens personal ger råd och stöd vid och enskilda besök på jouren, telefonsamtal till personer och liknande samt vid hembesök som inte kan ta sig till jouren. Kvinnojouren Borås arbetar aktivt för att och sprida kunskap informera om våld i nära relationer och om jourens verksamhet. Exempel på sådana utåtriktade aktiviteter år att ta emot och att informera studiebesök på skolor och andra verksamheter.._ V _.r. I nå" '1' Kvinnojouren nåtverkar med olika samarbetspartners och har nära kontakt med Hera myndigheter. Under 2015 deltog Kvinnojouren Borås i Brottsoiferdagarna i februari. Ett nätverk för våldsförebyggande har startats där representanter från anställda, volontärer och styrelsen i Kvinnojouren Borås ingår. Jouren deltar i kommunens våldsforebyggande arbete "En kommun fri från våld". Kvinnojourens hemsida uppdateras fortlöpande. Kvinnojouren Boras rmgorochrma HEM* 'omoss FORDiG SOM ÅR BARN KONTAKT LÄNKAR NYHETER Årlmnø m. m.-rfiifllllap '7 s.i..-nrq,c...-gneqzéux I. a ru:- a-nrruruu: I :mn: r n.: \.N llnfujn lr: ram L! I!.c-.1I;cur-1:I:'-JIA. namram n- när: u- 1.1rr.1nF?.e«.-.nurm u: :man:.s Iryr_-1l vann uu lm.1.-:l~.1 p V. n.-_,1p:< Borås lill Kvinnojouren Välkommen i F. du,-, HI Knnncuou- run B-z-Iñ; V: sam urlcld' på l-:-.ru1 Ill.-m und.: n: I'nm'arnm:r urnr un_ n-.u.; lnr..\- 'I- min: omm.1rh:':<.ai- r 1- rn. 1::.w nan m. l'r..1'.' r: 1-. kan. 5A øn-:cnlrrc:som du har rfjw-juuuhc. ll: hi 1351!! Ic s; \-xclarc. Du mic på bcralu' um; om [chic-n :1 -zr lclclonrahhñxdn hur nnztl ma; du Borås tor. mama m; m-unncelourcn v. m :n drabba: m. m: rlic-r v5 d av n.5r_:r-nnra r.jd;'n.- ll anhc-ru: rld) u'rum l.lihp.ofildhcll1 v mr cr-.zi VIC/blIJd ' kost- c-:h;1cia5am(-1 0:I'-homer J mrd d.: H1 hemma cu s-..-ddax tr: mdr car vunna (med CIM uln l.on'.rna undan från hol och \-5'1. Ring 033-4l 5xlu.\:ioncr om nu him ohb.1in5'..l r--zcr I urnmllcl. o: I5 C1l'. l!.h(l d' u-uu-.t (Ill we!-i v-up-,'1.= -:. :varm l an bo en HJ k.: az:.numtxvpl ü' n,-: in-i 'H l'>ci}"i.'. Glam. \ll' JH

95 Q. Statistik (Inom parentes firms motsvarande siffror från 2014, där så är möjligt.) polisen, angående kvinnor som önskar kontakt med jouren, varpå dessa har kontaktats. Under 2015 har Kvinnojouren Boråserbjudit plats i det skyddade boendet till 48 (47) kvinnor under (2 244) dagar. Vi har haft totalt 56 (44) barn boende hos oss under sammanlagt (2 093) dagar. Barnen har variti åldrarna 0-15 (0-17) år. Vi har tagit emot kvinnor och barn från 21 (23) kommuner i Sverige. Kvinnor och barn från 20 (17) olika länder finns representerade, nämligen: Sverige, Kosovo, Libanon, Polen, Danmark, Finland, S0- malia, USA, lrak, Libyen, Syrien, Albanien, Turkiet, Marocko, Kina, Afghanistan, Palestina, Serbien, 'Thailand och Iran. 102 (102) kvinnor och 143 (196) barn har inte kunnat erbjudas boende på grund av platsbrist. Under 2015 har Kvinnojouren Borås arbetat med personliga stöd- och krissamtal till våldsutsatta, genom 106 (136) personliga besök, 235 (175) telefonsamtal och mejl. Dessutom har kvinnors anhöriga samt olika myndigheter vänt sig till Kvinnojouren Borås med frågeställningar. Detta har resulterat i 235 (225) rådgivande samtal direkt till kvinnorna under året samt 572 (518) rådgivande samtal till anhöriga mm. Under året har vi bedrivit undervisning för barn som inte fått plats i skola/ förskola. Kuratorn har gjort 48 (51) hembesök eller följt kvinnor som inte bor på jouren till myndigheter och liknande. Vid fem tillfällen har kvinnor och barn på kvinnojouren handletts i målning av konstnären Ulla Zimmerman. l Vid 125 tillfällen har vi hållit barnaktiviteter. l dessa aktiviteter ingår även ibland stödsamtal med barn. Vi har inlett samarbete med Eva Dolck, vilket bland annat består i pysselalçtiviteter med barnen. En ideell jourkvinna bidrar med vägledning kring skuldsanering och ekonomisk rådgivning till våra hjålpsökande. Samarbetet med juristen Diana Shamon har fördjupats. Hon hjälpt oss i många olika fall, både med svar på olika frågeställningar, insatser för enskilda kvinnor och med föreläsning på ett medlemsmöte. i.:...i -,FW-l 3;- ;,5.'." "l'-.- 'af.u!illl J' _ J -. j-:-r,,.«_ Det har kommit 15 (16) studiebesök till jouren, med totalt över 190 (100) besökare. Personalen har informerat på skolor och liknande vid cirka 15 (12) tillfallen. Kvinnojouren har tagit emot 26 (51) fax från

96 Måluppfyllelse 2015 Mål 2015, med kommentarer: Anställda och ideella jourkvinnor ' Fortsatta dokumentations- och metodutveckling ' Upprätta journaler ' Utvärdera och utveckla arbetsloggen Utbildningar, både internt och möjlighet att delta i externa utbildningar ' samverka med andra aktörer ' Erbjuda handledning ' Utveckla arbetsuppgifterna för de nya boendestödjarna, dessa uppgifter samt även utvärdera Kommentarer nzålztjibpjj/llelse: Alla uppgifter enligt punkterna ovan har genomförts förutom delar av "Utvärdera och utveckla arbetsloggen", vilket har genomförts i de flesta ärenden, men inte fullt ut när det gäller barnverksamheter. Boende (både vuxna och barn) ' Stödja de hjälpsökande utifrån deras individuella behov ' Hälla barnaktiviteter, både i grupp och för enskilda barn Vidareutveckla arbetet med barnbok, som barn ska göra om sig själv och sin vistelse på jouren Kommentarer 7m'ilupj)fi;llelsc.' Målet att stödja utifrån de hjälpsökandes behov har uppnåtts, liksom att hålla olika typer av barnaktiviteter, Däremot är målet om barnboken inte uppfyllt ännu. Där fortgår arbetet för att hitta rätt former. Utåtriktad verks amhet ' Inventera hur styrelse, anställda och ideella jourkvinnor arbetar med förebyggande verksamhet och väldsprevention samt hur detta kan utvecklas Deltai Brottsoffergruppen ' Besöka skolor och eventuellt andra instanser för att informera och jourens arbete om våld i nära relation \ Ta emot studiebesök ' Nätverka med olika samarbetspartners i ' Erbjuda representanter för Bollebygds, Ulricehamns och Herrljunga kommuner information om verksamheten ' Vara tillgängliga för media Kurator ska göra hembesök hos utsatta som inte kan ta sig till jouren, ta stödsamtal utifrån samt stimulera kvinnor att bygga nätverk Kammentarer 7m iluppfi;llezse.' Målen under Utåtriktad verksamhet har uppfyllts, förutom att erbjuda representanter för Bollebygds, Ulricehamns och Herrljunga kommuner information om verksamheten. Styrelsens arbetsuppgifter under 2015: ' Att ansvara för personal, ekonomi och kvinnojourens utveckling Att följa upp målen och hur de uppfylls Att vidareutveckla arbetet med olika ansvarsområden inom styrelsen ' Att ha en representant med vid varje APT för de anställda på jouren Kamnzeøzttzrer 7m ilu])pfijilel5e.' Samtliga mål är uppfyllda. Dock kan arbetet med ansvarsområden utvecklas ytterligare.

97 L -,.f.gr Galakväll blir kök och aktivitetsrum Katrin Skoglund i Køinnorför Kvinnor berättar: l i i _ Vi är en grupp personer som de sex senaste åren har ordnat med en galavarje höst för att samla in pengar till något viktigt ändamål, som. Bröstcancerfonden. I höstas ville vi hjälpa någon mer lokal organisation och valet föll på Kvinnojouren Borås. Inför vår galakväll kontaktar vi mängder med företagare och andra, och ber dem bidra med något till kvällen. På så vis får vi in massor av varor och tjänster som sedan blir priser i ett lotteri eller auktioneras ut. Gästerna på galakvållen betalar för att komma dit. Där får de ta del av en fin middag, modevisning, underhållning, lotteri och auktion. Alla som arbetar med galan gör det gratis. Alla intäkter från galan 2015, omkring kronor, ger vi till Kvinnojouren Borås. Men vi kommer inte med en kasse pengar som vi lämnar över -nej, vi vill engagera oss mer och har sett att det finns ett behov av att förbättra lokalerna. Nu ska vi tillsammans med kvinnojourens anställda och styrelse renovera köket i boendet och göra så att Her kan laga mat i samtidigt. Vi ska skapa en mysig matplats och en inbjudande lekhörna. I Dessutom hjälper vi till med att inreda en av lägenheterna till ett aktivitetsrum, som kan användas både för möten och för barnaktiviteter. Vi vill göra detta for att förbättra för de kvinnor och barn som bor på jouren och för att de ska känna att det ñnna andra som tänker på dem och vill stötta dem. Det år Anna Lenberg, Birgitta Sahlsten, Mia Moberg, Marie Wester* holm, Göran Lenbescg och jag som håller i trådarna på Kvinnor för Kvinnor. Vi gör det av glädje. På köpet har vi även lärt känna varandra och fått en djup och fin vänskap. Det är fantastiskt! I.-I. l 1 C

98 Styrelsen och dess arbete Styrelsen under 2015 Ordförande: Elisabet Vice ordförande: Hedblom Lena Steiland Kassör: Barbro Svensson Sekreterare: Lena Fredriksson Vice sekreterare: Ann Larsson Övriga ledamöter: Karin Svensson och Lena Roy Adjungerad ledamot: Mette Berntsson Revisorer: Stig Fransson Revisorsuppleant: och Monica.3- Andersson Marie Josefsson Styrelsen har: ' tillsammans med personal deltagit i nätverksmöten med olika samarbetspartners, haft elva protokollförda möten under året. Årsmöte hölls den 25 februari. anordnat medlemsmöte för alla medlemmar vid två tillfällen. som Tjejjouren Magnolia, Unizon, KiV, Utväg, Nätverk för brottsoffer, En kommun fri från haft möte för ideella jourkvinnor en gång i månaden för utbildning och information. våld, Överenskommelsen Mark och Alingsås. samt kvinnojourer i Ekonomi Kvinnojouren Borås finansieras med följande medel: Boendeintäkter, oftast via socialtjänsten i respektive kommun. Föreningsbidrag från Borås Stad, Ulricehamns kommun, Bollebygds kommun och Herrljunga kommun (med kr/kommuninvånare och Projektmedel Dessutom N från Socialstyrelsen och Unizon. har gåvor avsedda för de personer som får hjälp Via jouren varit till stor nytta och glädje. De har bland annat använts till: ' besök med kvinnor och barn på Mörlan- da marknad, Hofsnäs, Vårgårda, Ulricehamn, Djurparken i Borås, Vånga kvarn, Hällstad (inklusive ridning på islandshästar), Landvetter Lekland ' och Kinna. inköp av utñyttningspresenter, presenter till barnen, julklappar, sedagskalas, necessärer födelsedagstårta till födel- med nödvändiga hygien z produkter samt startpaket till kvinnor som flyt tar till egen lägenhet. ' matvaror för picknick, grillning, bakning och matlagning tillsammans med ideella jourkvinnor under helger.

99 .,i "-{ 4 s. 'c. " Mål inför 2016 Boendet ' Stödja de hjälpsökande utifrån deras individuella behov. ' Utveckla struktur för barnaktiviteter, både i grupp och för enskilda barn. Skapa rutiner för och införa barnintervjuer i samband med att barnen kommer tilljouren, med utgångspunkt från en frågemall som anpassas efter olika åldrar. Gå vidare med arbetet med ' en bok till varje barn (som barnen ska göra om sig själv och om vistelsen på jouren). Rekrytera minst tre nya jourkvinnor. Utåtriktad verksamhet Fortsätta och vidareutveckla samverkan med andra aktörer, såsom Barnahus Älvsborg, Utväg, BoråsStads relationsvåldsenhet, Brottsoffergruppen, polisen samt andra kvinnojourer. Att anlita jourkvinnor för kontaktmannaslcap ' för kvinnor och/ eller barn utanför jouren, under reglerade former. Sprida kunskap Erbjuda handledning till både anställda och ideella jourkvinnor. Erbjuda och uppmuntra ' anställda, ideella jourkvinnor och styrelse att delta i interna och/ eller externa utbildningar. Att sprida kunskap från utbildningar vidare ' genom att anställda som har gått kurs förmedlar kunskaperna på en APT och att ideella jourkvinnor som har gått kurs berättar om detta vid ett jourkvinnomöte. Hålla två medlemsmöten med föreläsare eller annan programpunkt. ' Ta emot studiebesök. ' Besöka skolor och eventuellt andra instanser för att informera om våld i nära relation och om kvinnojourens verksamhet. Väcka opinion ' Vara tillgängliga för media. ' Erbjuda representanter för Bollebygds, Ulricehamns och Herrljunga kommuner samt Borås Stad information om verksamheten. Fö rebyggande arbete Fortsatta utveckling av det nätverk för våldsprevention som nyligen har startats. Delta i En kommun satsning på våldsprevention. fri från våld, Borås Stads Fortsätta med de hembesök och stödsamtal utifrån som i första hand kuratorn arbetar med. Stimulera kvinnor att bygga nätverk, och delta i sådant nätverksbyggande, till exempel i samarbete med studieförbund och liknande. Administration/ förvaltning Utveckla samarbetet med Tjejjouren Magnolia. Utvärdera och fortsätta utveckling av dokumentation, journalföring och arbetslogg. Fortsätta metodutvecklingen. Fortsätta Kvinnojouren och följa upp arbetet med visioner för Borås. Utvärdera och följa upp verksamheten fortlöpande. Uppdatera kvalitetsbilagan om Kvinnojourens kvalitetsarbete. Styrelsen ska följa upp målen och hur de uppfylls. Vidareutveckla och formulera de olika ansvarsområdena inom styrelsen. En styrelseledamot ska delta vid varje APT för de anställda på jouren. Skapa trivsam miljö i och hitta rutiner användandet av en aktivitetslägenhet. för Utvärdera och planera för eventuella förändringar i lokalerna, utifrån de behov som finns. Arbeta med IOP (ldéburet offentligt partnerskap), planering för och eventuellt genomförande av en överenskommelse mellan kommun och idéburna organisationer. '9'+":l.4--"M.._?w ' '1 m I. -vj-wçznaiâ; V '..?i. \:,.J f'. :."> 5_- ' '. -I 4. - V ~ "-- : - Ä x* -_ e ' l i (ir.. i u)?lt- " l x r",.n V. VI i J' p \, x FI

100 Utdrag ur Tjejjouren Verksamhetens Vår verksamhet Magnolias 2015 Verksamhetsberättelse organisation ligger under organisationen nella plattformen Tjejjourense (projekt med stöd från både ROKS och Unizon). Detta har inneburit Kvinnojouren Borås från vilken Tjejjouren får främst att vår hemsida finns kopplad till den natio- både ekonomiskt nella portalen och en del administrativt stöd. till. Genom som de flesta tjejjourer den nationella finns kopplat portalen/platt- Vi har dock egna möten och tar beslut självständigt. Verksamheten bedrivs av frivilligt arbetande formen har vi tillgång bl.a. till andra jourers medlemmar. och möjlighet Våra verksamhetsformer bedrivit under 2015 är chatten, som vi har e-_mejlbevakning att skapa kontakter Vår chatt finns via vår hemsida kontaktsökande och frågelådan på vår hemsida. Vi har chattjour varje onsdag kl möjlighet vilket innebär att chatta med oss. Detta kontaktsökande frågelådan Ulricehamn som besvaras av en jourare. som mottag- lemmar, tre stycken har slutat. Totalt har tretton stycken engagerade tjejer bidragit med sitt arbete och försäkrat att de olika Verksamhetsformema genomförts utveckla verksamheten. Två medlemmar från tjejjour Magnolia deltog under även på Prideparaden våren. Under hösten har vi haft sex stycken aktiva chatt-jourare. Dessa medlemmar tillsammans har gick i paraden försälqat från Unizon. verksam- i Stockholm tillsammans För närvarande är vi åtta aktiva medlemmar och två En kommun 7 januari som år tillfälligt vilande. sutvecklare Tj ejjourens fokus Söderström Huvudinriktningen för tjejjouren har varit att stödja hjålpsökande tjejer genom att erbjuda stöd och/eller bearbetning genom samtal samt hänvisa hjälpsökande till andra sorts stöd om det verkar behövas. Vi har även genomfört en del marknadsföring av verksamheten. Vi vill arbeta förbyggande projektet. med andra fri från våld som Borås - Informationstråff medlemmar från Män för jämställdhet har en koppling och Peter som håller i Peter Söderström. 21 maj - Konferens på Grand hotell med En kommun fri från våld. deltog vid heldagskon- fri från våld. En medlem från tjejjouren presenterade även vår verksamhet på scenen för andra yrkesverksamma inom området. 26 november - Medlemmar ur tjejjouren deltog i ett panelsamtal efter att ha sett pjäsen Kentaur på verksamhet: hemsida i. 30 april - Medlemmar från tjejjouren och lcvinnojouren deltog på möte med Lina Lundborg och ferens med En kommun Projekt/ Verksamhet under 2015 Stad ingår med verksamhet- i Borås Stad Lina Lundborg 15 juni - Tre medlemmar mot våld i nåra relation. Magnolias 31/ 7-2/ 8 där vi Tjejjouren har under 2015 varit aktiv i projektet het. Utåtriktad från Tj ejj ouren Magnolia deltog vid stormötet för alla Unizons tjejjourer i Stockholm helgen den maj. Där fick vi bland annat mycket inspiration från andra jourer hur vi kan Under 2015 har vi fått fem nya med- medlemmar att via skicka frågor och funderingar Två medlemmar ningsområde. den centrala delen av tjejjourens efter- i den nationella tjejer en möjlighet har vi fr.0.m Borås, Herrljunga, l år har vi haft sju aktiva chatt-jourare att plattformen om vilka jourer som har chatt i vilka dagar. Genom vår hemsida har även semesterstångt, utan haft chatt en gång i veckan även under sommar och jul. Som deli Kvinnojourens förening och Bollebygd och nätverk. tjejer från hela Sverige har som det står information Under 2015 har vi inte haft något nyheter till den natio- Tåget.

101 Arbetsgruppen tillsammans med kvinnojouren för inventering av våldsprevention i vår verksamhet har dessutom haft möte vid tre tillfällen under året där Tjejjouren Magnolia deltagit. - Intern verksamhet: Under 2015 har vi fått fem nya medlemmar, som blivit erbjudna att delta i olika utbildningar samt att sitta bredvid och få praktisk utbildning och lcunskap om chatt-verksamheten. Under 2015 år det tre medlemmar som har slutat. Vi har totalt sett inte lyckats utöka antalet aktiva medlemmar i jouren. Då det ofta är ett antal tjejjourare som slutar varje år så tar nyrekryteringen en hel del tid av medlemmarnas tid. Vi år trots allt lika många aktiva medlemmar nu som vid årets början. Tjejjouren Magnolia anordnade en workshop 30 november för alla medlemmar. Vi bjöd då in Jeae nette Rahbe och en annan tjej från Tjejjoureri Väst som höll i Workshopen. Vi hade fokus på bemötandefrågor och hur vi kan möte tjejer i chatten och på mail. Vi fick möjlighet att tillsammans diskutera hur vi kan hantera olika svårigheter som vi möter i arbetet i jouren.

102 från ord oranden Slutord å här inför det stundande årsmötet, är det dags att se tillbaka och summera år Hur verksamheten fungerat och statistik över hur många som bott hos oss under året, framgår av Verksamhetsberättelsen, så detta får bli lite egna reflektioner och minnen från året som gått. Det som först kommer till mig och som satt ett oförglömligt intryck är den galakväll som gruppen Kvinnor för Kvinnor ordnade under hösten. Det var en uppföljning av den cancergala, som samma grupp anordnat under ett antal _ år, till förmån för Bröstcancerfonden. Nu bytte man målgrupp och bestämde att man ville stödja Kvinnojouren Borås. Liksom tidigare år var det ett antal kvinnor som anmälde sig och som kom till Sinnenas Hus den 5 november och köpte lotter och budade på diverse fina ting på auktionen, samtidigt som man åt en jättegod soppa och njöt av vacker 'musik och sång av bl.a. Marie Arturén. Generositeten var enorm och alla fina gåvor, som olika före- tag i Borås med omnejd skänkt, blev vederbörligen uppskattade. Nettot visade sig sluta på cirka kr! Summan går oavkortat till Kvinnojouren och kommer bl.a. att användas till uppfräschning och förbättringar i vårt boende. Den engagerade arbetsgruppen, som stod för galan, med Katrin Skoglund och Anna Lenberg i spetsen, har redan kommit igång och vi har haft ett par riktigt spännande möten och ser fram emot resultatet. Vår tacksamhet mot både initiativtagarna och de deltagande, generösa besökarna, är enorm. I övrigt är det bestående minnet från året som gick, den fantastiska insats, som våra mycket duktiga medarbetare har gjort. jag kan inte nog framhålla vilket gott, högkvalitativt arbete de gör varje dag, för dessa utsatta kvinnor och barn som kommit till oss. Det värmer i hjärtat, när man får signaler från andra kommuner att de hört så mycket bra om vår jour, att de gärna söker plats för "sina" behövande kvinnor, hos just Kvinnojouren Borås. Liksom tidigare år, vill jag även nu, rikta ett varmt tack till alla de organisationer och privatpersoner, som skänker pengar och gåvor av olika slag till jouren. På grund av utrymmesbrist måste vi tyvärr, ibland, tacka nej till erbjudanden om gåvor, som är alltför skrymmande. Vi uppskattar alltid omtanken ' och hoppas att ingen tar illa upp. Nu_ ser vi fram emot ett nytt framgångsrikt år och fortsatta möjligheter att göra tillvaron lite ljusare för utsatta kvinnor och deras barn. Den alltid övergripande förhoppningen att våra tjänster inte ska behövas, verkar tyvärr inte uppfyllas under den närmaste tiden. (25 é1»/% «f"x5.'/ QM Elisabet Hedblom, ordförande Kvinnojouren Borås

103 Kvinnojouren Orgnr Borås Sid. 1(4) Bokslut för kalenderåret 2015 Balansräkning 20l5.l l4.l2.3l D.) Kontantkassa 1 Banktillgodohavanden 2 Kundfordrin gar Upplupna intäkter Inventarier Summa tillgångar Skulder och eget kapital Beräknad semesterlönesktlld Socavgifter på beräknad semlöneskuld Upplupna kostnader Projektmedel ej redovisade Summa skulder Eget Kapital Ingående eget kapital Årets resultat Utgående eget kapital l Summa skulder och geget kapital

104 Kvinnojouren Borås Org.nr: Bokslut för kalenderåret 2015 Resultaträkning g ;01_5 Qfi Sid 2(4) Boende Medlemsavgifter Lönebidrag Kommunala bidrag Övriga bidrag Projektmedel Övriga intäkter Q ål Summa intäkter Kostnader Löner Sociala avgifter Pensionskostnader Utbildning Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Övriga kostnader Material och varor Gåvor till kvinnor och barn Redovisade projektmedel Lokalkostnader Förbrukningsinv.,rep. o underhåll Kontorsmateriaktel porto etc Konsultarvoden och köpta tjänster Annonsering och reklam Diverse adm. kostnader Svedjehemmet Nämndemansgatan Summa övriga kostnader Summa kostnader Resultat före räntor Ränteintäkter Årets resultat

105 Kvinnojouren Borås Sid 3(4)Org.nr: Bokslut för kalenderåret 2015 Not 1 Specifikation-kontanter Kontantkassa Förskoll handkassa Summa Not 2. Specifikation -banlçtillgodohavanden Swedbank Länsförsäkringar Bank Summa Not 3. Inventarier skrivs av med 20% på anskaffningsvärdet. Anskaffningsvärde, inventarier Tidigare års avskrivning Årets avskrivning 0 Bokfört värde 2015 Q Not 4. Spec över kommunala bidrag. Borås Stad l Ulricehamns Kommun Bollebygds Kommun Herrljunga Kommun Summa l Not 5. Specöver övriga bidrag och gåvor.. Lions Club Ullsaxen Borås Borås Södra Rotary-klubb Frimurarlogen l 000 Unizon Volvo verkstadsklubben, Boråsfaibriken Förenade Liv Bidrag o gåvor från organisationer och enskilda EZ Summa Not 6. Proiektrnedel. Socialstyrelsen Summa övriga bidrag. gåvor och proiektmedel

106 Kvinnoiouren Borås Org.nrz Bokslut för kalenderåret 2015 Sid 4(4) Underskrifter. Borås den 8 februari 2016 ""2 522/ ;z,e;i.@?g izp'.2.,g~_,.- %//Z /l(/ ä; Elisabet Hedblom - Lena Steiland Barbro Svensson Ordförande Vice ordförande Kassör/ < Láca/gøwføw QC ' " Ann Larsson Lena Roy Selçreterare Vice sekreterare Ledamot Ledamot gz/dm* Karin Svensson Ledamot

107 Revisionsberättelse för Kvinnojouren i Borås Org.n1' Undertecknade av årsmötet valda revisorer har granskat bokföringen, bokslutet och styrelsens förvaltning för räkenskapsåret l- 20l Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Bokslutet har upprättats enligt god redovisningssed och god föreningssed och vi tillstyrker - att resultaträkningen och balansräkningen fastställes och - och att samtliga styrelseledamöter beviljas ansvarsfrihet för den tid som revisionen omfattar. Borås den 17 februari /6 A. j. V, é/7/;f7/2/zfiifx K/Lit 7%/ z Stig,Jansson.. / Monica Andersson _/ 4:: l

108 Intäkter Kvinnojouren Borås Resultatprognos för kalenderåret 2015 Orgnummer: Inkomster från boende Medlemsavgifter och diverse intäkter Gåvor till kvinnor och barn Ränteintäkter Summa l Bidrag från Borås Stad Bidrag från Ulricehamns kommun Bidrag från Bollebygds Kommun Bidrag från Herrljunga kommun Lönebidrag Summa bidrag Proj ektanslag från Socialstyrelsen Summa intäkter Kostnader Lönenpersonalutbildning och övriga personalkostnader Hyror och övriga lokalkostnader Varor och förbrukningsmaterial för verksamheten Övriga främmande tjänster Telefon, porto och administration Summa kostnader Beräknat resultat för Borås den l6 september 2015 Kvinnojouren Borås Kat :7 /7 K~/él/5,444./T Elisabet Hedblom Ordlörnndc

109 Kvinnojouren Borås 0rg.nummer: Budget för kalenderåret 2016 Intäkter Inkomster från boende Medlemsavgifter och diverse intäkter Gåvor till kvinnor och barn Ränteintäkter Summa ;M Lönebidrag Bidrag från Borås Stad Bidrag från Ulricehamns kommun Bidrag från Bollebygds kommun Bidrag från Herrljunga kommun Summa bidrag Summa intäkter totalt Kostnader. Löner,socialavgifter och övriga personalkostnader Hyror och övriga lokalkostnader Varor och förbrukningsmaterial för verksamheten Övriga främmande tjänster Telefon, porto och övriga administrationskostnader Summa kostnader Resultat Borås den 16 september 2015 Kvinnojouren Borås äã-.áiáázaáaøzrñá/ãzázifå Elisabet Hedblom Ordförande

110 Bemanning av anställd personal måndag -fredag 8-21, torsdag Bemanning av volontärer torsdag 18-21, lördag-söndag telefonjour Helgaktivitet lördag, söndag. Särskild telefonjour för boende lördag-söndag Har skriftliga rutiner som anger hur skyddssökande personer som bor på kvinnojouren ska skyddas mot hot och risker. Och gör regelbundet säkerhetsplanering tillsammans med skyddsökande personer som bor på kvinnojouren. Har muntliga rutiner för att upptäcka om skyddssökande är fortsatt utsatta för våld under tiden de bor på kvinnojouren. Kvinnojouren har skyddsanordningar såsom boxadress, inbrottslarm, sluss, säkerhetsfönster, överfallslarm samt porttelefon. Har rutiner som anger hur personal och volontärer som arbetar på kvinnojouren ska skyddas mot hot och risker. Har skriftliga rutiner som anger hur personal och alla volontärer känner till socialtjänstlagens bestämmelser om tystnadsplikt. Har skriftiga rutiner som anger hur personal och volontärer känner till Lex Sarah om anmälningsskyldigheten. Har skriftliga rutiner som anger hur skyddade personuppgifter för de som bor på kvinnojouren inte kommer ut till obehöriga. Trygghet, säkerhet och rättssäkerhet Kvinnojouren Borås har under året fortsatt med att kvalitetssäkra verksamheten. 0 bygger på respekt på människors självbestämmanderätt och integritet ( 1 kap 1 SoL) 0 utgår från en helhetssyn, är samordnade och präglas av kontinuitet (3 kap 5 SoL) (3 kap 3 SoL) o kunskapsbaserade (3 kap 1, 3kap 4 SoL) 0 tillgängliga ( 11 kap 1, 11 kap 5, 11 kap 7 SoL) 0 trygga, säkra och präglas av rättssäkerhet i myndighetsutövningen förordningar, föreskrifter) som beslutas samt att de är: God kvalitet är verksamhet som kan beskrivas som att tjänsterna svarar mot mål (lagar, personal med relevant kompetens för boendeinsatsen". eller andra övergrepp tillsammans med andra relevanta insatser och som har tillgång till tillfällig bostad ordnad utifrån beslut om insats från socialtjänsten till skydd mot hot, våld Socialstyrelsen definierar skyddad boende som en" organisatorisk enhet som erbjuder Kvinnojouren Borås kvalitetsarbete 2015

111 Helhetssyn, samordning och kontinuitet Kvinnojouren har skriftliga rutiner som anger hur vi samverkar med socialnämnden. Kvinnojouren har rutiner för hur vi samverkar med polis, organisationer och andra föreningar. Har rutiner som anger hur boende, socialtjänsten och kvinnojouren ska göra inför utflyttning från kvinnojouren. Kvinnojouren gör även hembesök och kan hjälpa med eftervård om så beslutas. Kvinnojouren har särskilt utrymme för medföljande yngre barn och tonåringar. Utvärdering Kvinnojouren följer systematiskt upp och dokumenterar de boendes uppfattning om boendemiljön, bemötande och insatserna. "Varmt mottagande" "Kallt i rummet" "Ensamt" "Lekrurnmet skulle alltid vara öppet" "Fått hjälp med att myndigheter bättre skulle förstå min situation"

112 Tjej j ouren Magnolias verksamhetsberättelse 2015 Verksamhetens organisation Vår verksamhet ligger under organisationen Kvinnojouren Borås från vilken Tjej jouren får både ekonomiskt och en del administrativt stöd. Vi har dock egna möten och tar beslut självständigt. Verksamheten bedrivs av frivilligt arbetande medlemmar. Våra verksamhetsformer som vi har bedrivit under 2015 är chatten, e-mejlbevakning och frågelådan på vår hemsida. Vi har chattjour varje onsdag kl Under 2015 har vi inte hatt något semester-stängt, utan haft chatt en gång i veckan även under sommar och jul. Som del i Kvinnojourens förening har vi fr.o.m Borås, Herrljunga, Ulricehamn och Bollebygd som rnottagningsområde. Under 2015 har vi fått fem nya medlemmar, tre stycken har slutat. Totalt har tretton stycken engagerade tjej er bidragit med sitt arbete och försäkrat att de olika verksamhetsfonnerna genomförts I år har vi haft sju aktiva chatt-jourare under våren. Under hösten har vi haft sex stycken aktiva chatt-jourare. Dessa medlemmar tillsammans har försäkrat den centrala delen av tjejjourens verksamhet. För närvarande är vi åtta aktiva medlemmar och två medlemmar som är tillfälligt vilande. Tjejjourens fokus Huvudinriktningen för tjejjouren har varit att stödja hjålpsökande tjejer genom att erbjuda stöd och/eller bearbetning genom samtal samt hänvisa hjälpsökande till andra sorts stöd om det verkar behövas. Vi har även genomfört en del marknadsföring av verksamheten. Vi vill arbeta förbyggande mot våld i nära relation. Projekt/ verksamhet under Utåtrikttttl verksamhet: Magnolias hemsida har en koppling till den nationella plattformen Tjejjourense (projekt med stöd från både ROKS och Unizon). Detta har inneburit ñ-ämst att vår hemsida finns kopplad till den nationella portalen som de flesta tjejjourer finns kopplat till. Genom den nationella portalen/plattformen har vi tillgång bl.a. till andra jourers nyheter och möjlighet att skapa kontakter och nätverk. Vår chatt finns via vår hemsida vilket innebär att kontaktsökande tjej er från hela Sverige har möjlighet att chatta med oss. Detta eftersom det står information i den nationella plattformen om vilka jourer som har chatt i vilka dagar. Genom vår hemsida har även kontaktsökande tjejer en möjlighet att via frågelådan skicka frågor och funderingar som besvaras av en jourare.

113 Två medlemmar från Tjejjouren Magnolia deltog vid stonnötet for alla Unizons tjej jourer i Stockholm helgen den maj. Där fick vi bland annat mycket inspiration från andra jourer hur vi kan utveckla verksamheten. Två medlemmar från tjejjour Magnolia deltog även på Prideparaden i Stockholm 31/7-2/8 där vi gick i paraden tillsammans med andra medlemmar från Unizon. Tjej j ouren har under 2015 varit aktiv i projektet En kommun fri från våld som Borås Stad ingår i. 7 januari -lnformationsträff med verksamhetsutvecklare i Borås Stad Lina Lundborg och Peter Söderström från Män för jämställdhet som håller i projektet. 30 april Medlemmar från tjej j ouren och kvinnojouren deltog på möte med Lina Lundborg och Peter Söderström. 21 maj - Konferens på Grand hotell med en kommun fri från våld. 15 juni - Tre medlemmar deltog vid heldagskonferens med en kommun fri från våld. En medlem från tjej jouren presenterade även vår verksamhet på scenen för andra yrkesverksamma inom området. 26 november ~ Medlemmar ur tjej jouren deltog i ett panelsamtal efter att ha sett pjäsen Kentaur på Tåget. Arbetsgruppen tillsammans med kvinnojouren för inventering av våldsprevention i vår verksamhet har dessutom haft möte vid tre tillfällen under året där Tj ej jouren Magnolia deltagit. 0 Intern verksamhet: Under 2015 har vi fått fem nya medlemmar, som blivit erbjudna att delta i olika utbildningar samt att sitta bredvid och få praktisk utbildning och kunskap om chatt-verksamheten. Under 2015 är det tre medlemmar som har slutat. Vi har totalt sett inte lyckats utöka antalet aktiva i medlemmar i jouren. Då det ofta är ett antal tjejjourare som slutar varje år så tar nyrekryteringen en hel del tid av medlemmarnas tid. Vi år trots allt lika många aktiva medlemmar nu som vid årets början. Tjejjouren Magnolia anordnade en workshop 30 november för alla medlemmar. Vi bjöd då in Jeanette Rahbe och en annan tjej från Tjejjourer i Väst som höll i workshopen. Vi hade fokus på bemötandefrågor och hur vi kan möte tjejer i chatten och på mail. Vi fick möjlighet att tillsammans diskutera hur vi kan hantera olika svårigheter som vi möter i arbetet i jouren.

114 Kompetensutveckling Kurser/föreläsningar Antal Anordnad av Antal dagar/tim deltagare Barn som upplevt våld med Peter Rösare Heldag Unizon 2 Grundutbildning i jourarbete 2 heldagar Unizon 2 Hedersrelaterat våld Heldag KIV 2 Informationsverksamhet under 2015 Affischer och Visitkort och informationsblad om verksamheten utskickade till alla gymnasieskolor' i Borås, Herrljunga, Ulricehamn och Bollebygd, till Ungdomsmottagningar, socialtjänst, ungdomstöreningen tåget, Rfsl, ungdomsgårdar i kommunerna och alla fritidsgårdar i Borås och andra kommunala verksamheter som möter ungdomar. En medlem har informerat om tj ejjouren på yrkesnätverk för alla grundskolekuratorer i Borås samt delat ut material till grundskolorna. Vi håller Facebook-sidan uppdaterad och har provat att annonsera på facebook. Vi informerar om facebooksidan på inforrnationsmaterialet som delas ut. Vi har bett Kvinnojouren även informera om vår verksamhet när de gör besök i skolor. Vi har informerat om tj ej jouren i samband med panelsamtal och konferens gällande en projektet En komun fri från våld i Borås Stad. Vi har informerat och marknadsfön vår tj ejjour när vi deltog på stormötet med andra tj ejjourer och vid prideparaden. Information om chatt-tillfällen på nationell nivå via Tjejjouren.se. Ekonomi För år 2015 fick Tjejjouren beviljat kronor till sin budget. Sammanlagt har vi spenderat kr på kursavgifter och resor till kurser samt boende, hemsidans avgifter, utåtriktat informationsmaterial, förtäring vid medlemsträffar med mera. Utöver dessa utgifter beräknas sedvanligt kronor for hyra och administrationskostnader. Totalt har tj ejjouren haft utgifter om ca kronor vilket innebär att ca l 200 kronor av den beviljade budgeten inte har Lltnyftjats.

115 Verksamhetens statistik Nedan följer en redovisning av statistiken utifrån Unizons jourblankett. Denna blankett är från början mest anpassad för kvinnojoursverksamhet varför vi ofta får fylla i kategorin Annat avseende vad kontakten gäller. Antal nya kontakter/okänt om 218 ny eller tlergångskontakt Antal Hergångskontakter 27 Totalt antal kontakter varav anhöriga 2 Kontakten gäller Våld i tvåkönade relationer 3 Våld i samkönade relationer 1 Våld begått av annan familjemedlem än 4 partner Hot om våld 3 Våld mot barn 9 Psykisk misshandel 5 Hedersrelaterat våld 0 Våldtäkt 14 Våld mot kvinna med funktionshinder 0 Våld mot kvinna med missbruk 0 Sexuella trakasserier 2 Incest 14 Ätstörningar 7 självskadebeteende 10 Låg självkänsla 10 Graviditet 14 Sexuell läggning 4 Annat 203 Kontaktsökandes ålder Okänd 180 Bortfall I de fall där inget annat ñamgår av chattanteckningama har kontaktsökande antagits vara ny. Under 2015 finns ett bortfall på sex chattillfållen och orsakerna var: 0 Chatten har inte fungerat vid det tillfället och därför har inga tjejer kunnat chatta (l). 0 Vi har medvetet ställt in chattillfállet p. g.a. förhinder hos jourare (5). Vi tror att det kan finnas ett visst bortfall gällande statistiken för och frågelådan, exempelvis har vissa haft långvariga mailkontakter med stödsökande och har då inte fort statistik på varje mail som skickas.

116 Dä kontakten gäller Annat En chatt med en stödsökande kan gälla flera olika ämnen. Utifrån ovanstående statistik framkommer att 203 av de kontakttillfállen vi hafi delvis, eller endast handlat om koden "annat". I de fall som vi har använt denna kod har vi valt att specificera koden med hjälp av tj ej jouren.se s statistikblankett som är mer anpassad för tjej joursverksamheter samt gjort en del egna koder som specificerar anledningen till kontakten. Nedan följer en sammanställning av vad de mest förekommande problematikorna/frågeställningarna har varit när koden varit annan. p- Bråk med föräldrarna 3 Sexuella övergrepp 4 Mens 8 Alkoholism hos närstående 2 Skolstress 3 Trivs ej hemma 3 Depression 7 Kärleksbekymmer' 20 Mobbing i skola eller på internet 5 Frågor om kroppen 17 Sexualitet 2 Frågor om sex 2 självmordstankar 8 Orolig för kompis/familj 8 Gynekologiska besvär 3 Hom0- Bi- Transfrågor 1 Kroppsliga besvär 4 Självmordsförsök 4 Våld från förälder 4 P-piller/preventivrnedel 4 Ryktesspridning l Ensamhet/utanförskap 5 Testande kontakt 15 Oro över kroppen/utseende 3 Dödsfall 6 Kärlek 2 Bråk med kompis 4 Säljer sexuella tjänster 3 Nakenposering på nätet 2 Sex med minderårig l Psykisk ohälsa 13 Fysisk sjukdom 4 Amningsproblem l J obbstress 1 Abort Problematik/frågeställning Ångest 7 Psykisk sjukdom 11

117 Verksamhetsplan för 2016 Vårt mål 2016 år att fortsätta marknadsföra oss i den mån som det finns möjlighet till genom att sprida information om jouren för att Tjejjourens målgrupp. Utskick av material och nå informationsblad kommer att göras till gymnasieskolor, grundskolor, fritidsgårdar, ungdomsmottagning, BUP, eventuellt till sjukvården och folktandvården. Materialet skickas till yrkesverksamma som i sin tur får sprida informationen vidare åt oss till målgruppen genom att sätta upp de affischer vi bifogar samt ställa visitkort så att de blir tillgängliga. Vi planerar i år att skicka ut material till skolor i Herrljunga, Ulricehamn och Bollebygd som är vårt upptagningsomräde. Kvinnojouren kommer att informera om vår verksamhet vid deras besök i skolor och vi funderar även om någon från tjejjouren har möjlighet att följa med vid sådana tillfällen. Ett mål är att försöka åka ut till fritidsgårdar i Borås och informera personalen om verksamheten och dela ut material. Ett mål är att försöka skapa ett samarbete med Ungdomsmottagningen. Vi kommer att ha ett utbyte av information och samarbete med projekt i våldsprevention som ska i Borås Stad. Vi kommer även eventuellt att ha ett samarbete med Tjejjourer i Väst som planerar att anordna en träff för alla jourer i Västra Götaland och gmndutbildning som nya medlemmar har möjlighet att delta på. Vi planerar att delta på stormöte för tjejjourerna i Unizon om det anordnas under Värt mål är även att annonsera på Volontärbyrån och utöka antalet aktiva medlemmar. Vi behöver ha intervjuer av nya medlemmar och lära upp dessa för att bli aktiva i chattverksamheten. Vår målsättning är att ta in nya medlemmar efter hand under året, i takt med att vi hinner introducera dem på ett bra sätt. Om vi blir tillräckligt många medlemmar vill vi utöka antalet dagar per vecka då vi har öppet chatten. Om behovet av kontaktsökande kommer att öka under året och det inte blir möjligt att själv ha chatten, får vi överväga att två tj ej jourare chattar per tillfälle. Vi kommer också att fortsätta fortbilda oss och delta i kurser/föreläsningar som vi finner relevanta för vår verksamhet i den utsträckning vi kan. Vi planerar att anordna någon workshop igen under 2016.

118 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Ansökan om bidrag för kostnadskrävande projekt för kulturföreningar år 2016 Dnr 2016/10 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i mars 2014 att bidrag till kostnadskrävande projekt för kulturföreningar årligen ska delas ut. Bidraget uppgår till totalt per år och bidrag lämnas med högst per projekt. Ansökningar till 13 projekt har inkommit från 12 föreningar och verksamheten har analyserat och bedömt de inkomna ansökningarna utifrån gällande kriterier och sammanställt ett förslag till fördelning av bidraget i enlighet med bilaga 1, till en kostnad av kr. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från servicechef 2 Ansökningar kostnadsdrivande projekt 2016 Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Bidrag till kostnadskrävande projekt för kulturföreningar beviljas med kr fördelat enligt nedan. Kölaby Hembygdsförening Grönahögs Hembygdsförening Vegbyortens Hembygdsförening Södra Vings Hembygdsförening Hössna Hembygdsförening Miljövärn Grovare - Fänneslunda Miljövärn Grovare - Fänneslunda Varnums Hembygdsförening Bygdegårdsföreningen Årås Kvarn kr kr kr kr kr kr kr kr kr

119 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning /00010 Ansökan om bidrag för kostnadskrävande projekt för kulturföreningar år 2016 Diarienummer 2016/10, löpnummer 776/2016 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i mars 2014 att bidrag till kostnadskrävande projekt för kulturföreningar årligen ska delas ut. Bidraget uppgår till totalt per år och bidrag lämnas med högst per projekt. Ansökningar till 13 projekt har inkommit från 12 föreningar och verksamheten har analyserat och bedömt de inkomna ansökningarna utifrån gällande kriterier och sammanställt ett förslag till fördelning av bidraget i enlighet med bilaga 1, till en kostnad av kr. Förvaltningens förslag till beslut Bevilja bidrag till kostnadskrävande projekt för kulturföreningar med kr fördelat enligt bilaga 1. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade i mars 2014 att bidrag till kostnadskrävande projekt för kulturföreningar årligen ska delas ut. Bidraget avser att ge stöd vid t ex renovering av fastigheter, bevarande av hembygdsgårdar eller andra utvecklingssatsningar som gagnar skötsel, visningar och bevarande av kulturmiljön. Bidraget avser vårdinsatser för byggnader av kulturhistoriskt värde som förvaltas av ideella organisationer och representerar lokal byggnadskultur samt används i publik verksamhet. Verksamhet kultur och fritid har analyserat och bedömt de inkomna ansökningarna utifrån gällande kriterier. Verksamheten föreslår att bevilja fördelning av bidrag för kostnadskrävande projekt för kulturföreningar upp till kr enligt bilagd sammanställning. Bilaga 1. Projektet ska påbörjas senast två år efter att bidrag beviljats, i annat fall förbehåller sig kommunen rätten att ompröva beslutet i det enskilda fallet. Utbetalning sker när respektive projekt är genomfört och redovisning inlämnats finns det kr budgeterat för bidrag till kostnadskrävande projekt till kulturföreningar. Bidrag lämnas med högst kr per projekt. Sista ansökningsdag var föreningar har lämnat in ansökningar för 13 olika projekt. Den totala kostnaden för projekten uppgår till kr och det sökta beloppet uppgår till kr. Verksamhetens förslag till årets fördelning uppgår till en kostnad av kr. Beslutsunderlag 1 Ansökningar kostnadsdrivande projekt 2016

120 2016/10, 776/2016 2(2) Beslut lämnas till Servicechef Kultur och fritid Isabelle Wikström Servicechef Lena Moritz Verksamhetschef kultur och fritid Sektor service Victoria Klaiber Svensson Kulturstrateg Kultur och fritid Sektor service

121 Kostnadskrävande projekt 2016 Dnr 2016/10 Förening Projekt Total kostnad Sökt belopp Förslag Kommentarer till avslag 1 Kölaby Hembygdsförening Renovering av tak på hembygdsgård kr kr kr 2 Grönahögs Hembygdsförening Byte av tegeltak på gammal skolbyggnad kr kr kr 3 Vegbyortens Hembygdsförening Rekonstruktion av syll och grundstockar, kr kr kr skyltning vid kyrkoruin 4 Gällstads Hembygdsförening Ombyggnad av kök kr kr Avslag Ej kulturbyggnad 5 Södra Vings Hembygdsförening Renovering av äldre ytterdörrar på kr kr kr Bogastugan 6 Hössna Hembygdsförening Målning av skolhus/hembygdsgård kr kr kr 7 Miljövärn Grovare - Fänneslunda Skyddsränna av trä Strömshovs pappersbruk kr kr kr 8 Miljövärn Grovare - Fänneslunda Vårdinsatser vid industriminne, skyltning kr kr kr 9 Föreningen Närproducerad Kultur Sommarteaterprojekt kr kr Avslag Faller ej under bidragsregler 10 Varnums Hembygdsförening Mellanbjälklager till förråd Västanå kr kr kr 11 Kulturhuset Folkets Hus Målning av Folkets Hus Annex kr kr Avslag Ej kulturbyggnad 12 Knätte Byggnadsförening Installera luft-luftvärmepump i bygdegård kr kr Avslag Faller ej under bidragsregler 13 Bygdegårdsföreningen Årås Kvarn Färdigställa 2 rum i Årås huvudbyggnad kr kr kr kr kr kr Budget kr

122 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Redovisning av konsekvenser av beslutet att inte erbjuda fria arbetsresor för personer med beslut om daglig verksamhet enligt LSS Dnr 2015/13 Sammanfattning Kommunstyrelse beslutade att från och med 1 september 2015 hänvisa enskilda med beslut om daglig verksamhet enligt LSS (lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade) till att vid behov ansöka om färdtjänst/arbetsresa enligt kommunens gällande riktlinjer. Kommunstyrelsen beslutade också att konsekvenserna av detta beslut skulle utredas och redovisas till kommunstyrelsen i maj Till grund för beslutet ligger förvaltningens underlag daterat Tidigare hade personer med beslut om daglig verksamhet enligt LSS fått fria arbetsresor. I underlaget från förvaltningen konstaterades att det saknades saklig grund för att erbjuda personer med insatsen daglig verksamhet enligt LSS fria arbetsresor medan personer med beslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) själva fick ordna sina resor. Detta bedömdes strida mot 2 kap 2 Kommunallagen, den så kallade likställighetsprincipen. Det är också rättsligt prövat och fastställt att resor till och från daglig verksamhet inte innefattas i själva insatsen daglig verksamhet. Beslutet har inte inneburit att deltagandet i den dagliga verksamheten har minskat. Dock har antalet dagar minskat för någon person på grund av att det kostar för mycket. De flesta som inte har rätt till färdtjänst tar sig till den dagliga verksamheten på egen hand, till exempel genom att gå. Cirka 5-7 personer som inte har bedömts ha rätt till färdtjänst har problem att ta sig till den dagliga verksamheten på egen hand och får hjälp av sina föräldrar. Det ändrade arbetssättet har inneburit att kostnaden för färdtjänst har ökat med cirka kronor per månad och ett tillägg på budgeten för 2016 gjordes med 1 miljon kronor för att täcka kostnaderna för färdtjänst för denna grupp. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från tf socialchef Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Redovisningen av konsekvenser av beslutet att inte erbjuda fria arbetsresor för personer med beslut om daglig verksamhet enligt LSS (lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade) läggs till handlingarna.

123 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse redovisning av konsekvenser av beslutet att inte erbjuda fria arbetsresor för personer med beslut om daglig verksamhet enligt LSS Diarienummer 2015/13, löpnummer 1079/2016 Sammanfattning Kommunstyrelse beslutade att från och med 1 september 2015 hänvisa enskilda med beslut om daglig verksamhet enligt LSS (lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade) till att vid behov ansöka om färdtjänst/arbetsresa enligt kommunens gällande riktlinjer. Kommunstyrelsen beslutade också att konsekvenserna av detta beslut skulle utredas och redovisas till kommunstyrelsen i maj Till grund för beslutet ligger förvaltningens underlag daterat Tidigare hade personer med beslut om daglig verksamhet enligt LSS fått fria arbetsresor. I underlaget från förvaltningen konstaterades att det saknades saklig grund för att erbjuda personer med insatsen daglig verksamhet enligt LSS fria arbetsresor medan personer med beslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) själva fick ordna sina resor. Detta bedömdes strida mot 2 kap 2 Kommunallagen, den så kallade likställighetsprincipen. Det är också rättsligt prövat och fastställt att resor till och från daglig verksamhet inte innefattas i själva insatsen daglig verksamhet. Beslutet har inte inneburit att deltagandet i den dagliga verksamheten har minskat. Dock har antalet dagar minskat för någon person på grund av att det kostar för mycket. De flesta som inte har rätt till färdtjänst tar sig till den dagliga verksamheten på egen hand, till exempel genom att gå. Cirka 5-7 personer som inte har bedömts ha rätt till färdtjänst har problem att ta sig till den dagliga verksamheten på egen hand och får hjälp av sina föräldrar. Det ändrade arbetssättet har inneburit att kostnaden för färdtjänst har ökat med cirka kronor per månad och ett tillägg på budgeten för 2016 gjordes med 1 miljon kronor för att täcka kostnaderna för färdtjänst för denna grupp. Förvaltningens förslag till beslut Redovisningen av konsekvenser av beslutet att inte erbjuda fria arbetsresor för personer med beslut om daglig verksamhet enligt LSS (lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade) noteras till protokollet och läggs till handlingarna. Ärendet Kommunstyrelse beslutade att från och med 1 september 2015 hänvisa enskilda med beslut om daglig verksamhet enligt LSS (lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade) till att vid behov ansöka om färdtjänst/arbetsresa enligt kommunens gällande riktlinjer. Kommunstyrelsen beslutade också att konsekvenserna av detta beslut skulle utredas och redovisas till kommunstyrelsen i maj Till grund för beslutet ligger förvaltningens underlag daterat Tidigare har personer med beslut om daglig verksamhet enligt LSS fått fria arbetsresor. I underlaget från förvaltningen konstaterades att det saknades saklig grund för att erbjuda personer med

124 2015/13, 1079/2016 2(2) insatsen daglig verksamhet enligt LSS fria arbetsresor medan personer med beslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) själva fick ordna sina resor. Detta bedömdes strida mot 2 kap 2 Kommunallagen, den så kallade likställighetsprincipen. Det är också rättsligt prövat och fastställt att resor till och från daglig verksamhet inte innefattas i själva insatsen daglig verksamhet. De negativa konsekvenser som förvaltningen bedömde kunde bli resultatet av beslutet var att den enskilde med LSS-beslut skulle få en ökad kostnad motsvarande ett månadskort inom Västtrafik. Detta bedömdes i värsta fall kunna leda till att några inte längre skulle välja att delta i den dagliga verksamheten på grund av merkostnader. I slutet av mars 2016 är det 87 personer som har daglig verksamhet efter beslut enligt LSS. Deltagandet i den dagliga verksamheten har inte minskat på grund av att de fria arbetsresorna togs bort. Däremot har det för någon person inneburit att antal dagar på daglig verksamhet har minskat. Det beror då på att man tycker att kostnaderna är för höga. Ett månadskort från Västtrafik för Ulricehamns kommun kostar 735 kronor i månaden för vuxen (495 kronor för tätort) och 550 kronor i månaden för ungdom (370 kronor för tätort), och maten kostar 52 kronor per dag. Det som en person får i habiliteringsersättning är 36 kronor per heldag och 24 kronor per halvdag. De som inte har rätt till färdtjänst/arbetsresor tar sig till den dagliga verksamheten på egen hand, till exempel genom att gå. För cirka 5-7 personer som inte har rätt till färdtjänst/arbetsresor har det blivit problem. Dessa personer bor fortfarande hemma och får hjälp av sina föräldrar att ta sig till den dagliga verksamheten. Antal beslut om färdtjänst har ökat då många som har daglig verksamhet enligt LSS har rätt till detta. Det visade sig efter uppföljning att beslutet att avskaffa fria arbetsresor för personer med beslut om daglig verksamhet enligt LSS kostade kronor i månaden för färdtjänst. Ett tillägg på budgeten för 2016 gjordes med 1 miljon kronor för att täcka kostnaderna för färdtjänst för denna grupp. Beslutsunderlag Beslut lämnas till Tf Socialchef Maria Jonsson Tf Socialchef Maria Winsten Utredare Sektor välfärd

125 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2015 Dnr 2016/139 Sammanfattning Enligt patientsäkerhetslagen (PSL 2010:659) ska vårdgivare dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en så kallad patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelsen ska skrivas senast den 1 mars varje år och göras tillgänglig för den som vill ta del av den. Patientsäkerhetsberättelsen har flera syften: Vårdgivaren får bättre kontroll över verksamhetens patientsäkerhetsarbete Det blir enklare att ge andra intressenter tillgång till information, exempelvis allmänheten, patienter, andra vårdgivare och patientorganisationer. En patientsäkerhetsberättelse för Ulricehamns kommun har upprättats av medicinska ansvarig sjuksköterska (MAS). En patientsäkerhetsberättelse ska åtföljas av en åtgärdsplan för det nya verksamhetsåret. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från socialchef 2 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2015 Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2015 godkänns.

126 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2015 Diarienummer 2016/139, löpnummer 767/ Sammanfattning Enligt patientsäkerhetslagen (PSL 2010:659) ska vårdgivare dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en så kallad patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelsen ska skrivas senast den 1 mars varje år och göras tillgänglig för den som vill ta del av den. Patientsäkerhetsberättelsen har flera syften: Vårdgivaren får bättre kontroll över verksamhetens patientsäkerhetsarbete Det blir enklare att ge andra intressenter tillgång till information, exempelvis allmänheten, patienter, andra vårdgivare och patientorganisationer. En patientsäkerhetsberättelse för Ulricehamns kommun har upprättats av medicinska ansvarig sjuksköterska (MAS). En patientsäkerhetsberättelse ska åtföljas av en åtgärdsplan för det nya verksamhetsåret. Förvaltningens förslag till beslut Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2015 noteras till protokollet och läggs till handlingarna. Ärendet Enligt patientsäkerhetslagen (PSL 2010:659) ska vårdgivare dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en så kallad patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelsen ska skrivas senast den 1 mars varje år och göras tillgänglig för den som vill ta del av den. Patientsäkerhetsberättelsen har flera syften: Vårdgivaren får bättre kontroll över verksamhetens patientsäkerhetsarbete Det blir enklare att ge andra intressenter tillgång till information, exempelvis allmänheten, patienter, andra vårdgivare och patientorganisationer. Patientsäkerhetsberättelsen är en del av det ledningssystem som vårdgivaren är skyldig att inrätta enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Det finns inget krav på att vårdgivaren ska lämna in patientsäkerhetsberättelsen till Socialstyrelsen eller någon annan myndighet. Berättelsen ska beskriva verksamhetens patientsäkerhetsarbete under föregående kalenderår. Vårdgivaren ska beskriva vad verksamheten har gjort för att identifiera, analyser och så långt som möjligt reducera risker i vården, och för att minska antalet tillbud och negativa händelser. Vårdgivaren ska också tala om hur, och när, man ska fullfölja de åtgärder som man inte har kunnat göra omedelbart. Berättelsen ska också innehålla en beskrivning av vilka resultat vårdgivaren har uppnått i sitt patientsäkerhetsarbete. Exempel på resultat kan vara att antalet fallskador eller

127 2016/139, 767/2016 2(2) vårdrelaterade infektioner har minskat, att vårdgivaren har förändrat rutiner så att det blir lättare att följa, att man skapat utbildnings- och träningsmöjligheter eller infört nya tekniska stödsystem. En patientsäkerhetsberättelse för Ulricehamns kommun har upprättats av medicinska ansvarig sjuksköterska (MAS). Enligt denna så är de viktigaste händelserna under 2015 följande: Omfattande utredning angående läkemedelshantering har genomförts, brister har klargjorts, diskuterats och bearbetats. Rutin har skärpts och resultatet presenteras i såväl sjuksköterskegrupp som berörd enhetschefsgrupp. Hygienfrågor har lyfts och alla ombud har erbjudits en högklassig föreläsning av Vårdhygien, SÄS. Journalgranskning har genomförts, presenterats och åtgärder till förbättring utarbetats och påbörjats. Rutin för inskrivning i hemsjukvården har reviderats och har sedan, tillsammans med gällande sjukvårdsavtal, presenterats och diskuterats i workshops till vilka all legitimerad personal inbjudits. Vårdplaneringsförfarandet mellan primärvård och kommun (tvåparts) har strukturerats och implementerats i lokal närvårdssamverkan. Inkontinensprojekt har tillsammans med två andra kommuner och FoU lagt fokus på ett mycket viktigt ämne. Rapport sprids nationellt. En patientsäkerhetsberättelse ska åtföljas av en åtgärdsplan för det nya verksamhetsåret. Beslutsunderlag 1 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2015 Beslut lämnas till Socialchef Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Carita Brovall Socialchef Maria Winsten Utredare Sektor välfärd

128 Rapport Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 1

129 Ulricehamns kommun Beställning och Kvalitet Lena Sjöberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2

130 Innehållsförteckning Patienter och närståendes synpunkter och klagomål... 4 Patienter och närstående involveras i patientsäkerhetsarbetet... 5 De viktigaste resultaten som uppnåtts under Övergripande mål och strategier... 7 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 7 Struktur för uppföljning/utvärdering... 8 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet... 8 Uppföljning genom egenkontroll... 9 Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 3

131 Sammanfattning Viktiga, ständigt pågående insatser för ökad patientsäkerhet Användande av kvalitetsregister såsom: Svenska Palliativregistret, för en god vård i livets slutskede. Senior Alert, analys, åtgärd och uppföljning inom områdena Fall, Nutrition, Trycksår, Tandhygien, och inkontinens. BPSD, för att förbättra insatserna runt personer med demenssjukdom. Ledningsgrupp på enhetsnivå arbetar aktivt med kvalitet och förbättring. Arbetet bedrivs både i form av förbättringsarbete gällande struktur i det dagliga arbetet och på patientnivå utifrån analys av resultat från kvalitetsregister och avvikelsehantering. LEAN- metoden har implementerats på samtliga enheter och används aktivt. Lokal Närvårdssamverkan arbetar med frågor som berör flera vårdgivare. Här finns representanter från kommun, primärvård och slutenvård. Uppdraget är att, efter upprättad handlingsplan, arbeta fram gemensamma rutiner i vårdens övergångar. Arbetsgrupper finns inom områdena de mest sjuka äldre, och psykisk ohälsa bland barn, unga och vuxna. Patientsäkerheten har följts upp genom egenkontroll Årlig statistik från Svenska palliativregistret följs upp och brister redovisas och diskuteras med berörda grupper, främst Hälso- och sjukvårdspersonal. Förbättringsarbete inom palliativ vård kräver nära samarbete mellan vårdgivarna, främst kommun/primärvård, då läkarmedverkan är en förutsättning för förändring i stora delar av vården vid livets slut. Samsyn skapas i den lokala närvårdssamverkansgruppen för mest sjuka äldre. Resultaten presenteras också i Socialstyrelsens Öppna jämförelser för vård och omsorg om äldre. Enheterna kan kontinuerligt följa resultat och bedriva förbättringsarbete på individoch enhetsnivå. Egenkontroll av följsamhet till kommunens Basala hygienrutiner genomförs varje år. Förvaltningens årliga Sammanställning av rapporterade avvikelser analyseras av MAS och sammanställningen ska ses som ett underlag för beslut om åtgärder för patientsäkerheten. Journalgranskning genomförs regelbundet. Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 4

132 Risker för vårdskador identifierats och hanteras genom: Olika bedömningsunderlag och i kvalitetsregister för förebyggande åtgärder Avvikelsehantering och orsaksutredningar Lex-Maria anmälningar som återförs till verksamheten samt uppdatering av rutiner och checklistor. Hälso- och sjukvårdspersonalen bidrar till ökad patientsäkerhet genom att: Följa rutiner för avvikelsehantering och förebyggande arbete. Rapportera risker, tillbud och negativa händelser vilket sker via datamodul i verksamhetssystem kopplat till journalsystem. Avvikelser gås igenom vid regelbundna teamträffar på enheterna minst en gång per månad. Checklista för händelseanalys finns framtagen och ska användas vid avvikelseutredning. Enhetschefer inom äldreomsorg och område funktionsnedsättning skall, tillsammans med övriga team-medlemmar fortlöpande ansvara för förbättringsarbetet avseende förebyggande av vårdskador, bemötandeproblematik, uteblivna insatser, brister i läkemedelshantering med mera. Patienter och närståendes synpunkter och klagomål Utredning vad gäller ärenden inom hälso- och sjukvård görs av Medicinskt ansvarig sjuksköterska och utgår från en skriftlig redogörelse om det aktuella ärendet. I förekommande fall övergår ärendet i en Lex-Maria anmälan. En skriftlig sammanställning och bedömning/beslut av utredningen skickas till anmälaren som även medverkar vid planerade möten. Ärendet diarieförs. Övriga synpunkter och klagomål inom socialtjänsten hanteras av ansvarig chef, verksamhetschef, hos vilka även ansvaret för Lex Sarah anmälningar enligt fastställd rutin. Patienter och närstående involveras i patientsäkerhetsarbetet Närstående erbjuds, med patientens samtycke, att medverka vid vårdplanering mellan kommun och slutenvård. Patient och närstående deltar i ankomstsamtal efter flytt till särskilt boende (enhetschef, hälso- och sjukvårdspersonal samt kontaktman närvarar) vilket åtföljs av ett återkopplingssamtal inom 2 månader. Utsedd kontaktman har sedan till uppgift att hålla fortlöpande kontakt. Inskrivningssamtal med berörd hälso- och sjukvårdspersonal erbjuds i samband med inskrivning i kommunal hemsjukvård. Patient och närstående erbjuds att medverka vid upprättande av genomförandeplan. Vid dessa samtal kan närstående och patient framföra observandum, önskemål eller annat av vikt för personen. Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 5

133 Patient/närstående är alltid delaktiga vid utredningar av Lex Maria ärenden (med patientens samtycke om möjligt) och meddelas alltid vid allvarlig händelse. Patient och närstående ska få information om personalens bedömningar och vidtagna åtgärder för individens säkerhet och kan också kommunicera med enhetens personal om säkerhetsfrågor. De viktigaste händelserna under 2015 Omfattande utredning angående läkemedelshantering har genomförts, brister har klargjorts, diskuterats och bearbetats. Rutin har skärpts och resultatet presenterats i såväl sjuksköterskegrupp som berörd enhetschefsgrupp. Antalet läkemedelsgenomgångar har prioriterats och planerats i lokal närvårdssamverkansgrupp, mest sjuka äldre och en ökning har skett. Hygienfrågor har lyfts och alla ombud för hygien har erbjudits en högklassig föreläsning av Vårdhygien, SÄS. Även städbolagen knutna till LOV har fått utbildning i ämnet. Vikten av att gällande hygienförskrifter följts har också hörsammats i samband med att transitboende för asylsökande öppnades i slutet av året. Journalgranskning har genomförts, presenterats och åtgärder till förbättring utarbetats och påbörjats. Rutin för inskrivning i hemsjukvård har reviderats och har sedan - tillsammans med gällande sjukvårdsavtal presenterats och diskuterats i Workshops till vilka all legitimerad personal inbjudits. Vårdplaneringsförfarande mellan primärvård och kommun (tvåparts) har strukturerats och implementerats i lokal närvårdssamverkan. Inkontinensprojekt har tillsammans med två andra kommuner och FoU lagt fokus på ett mycket viktigt ämne. Rapport sprids nationellt. Svenska Halt är ett kvalitetsregister i ämnet vårdrelaterade infektioner. Under hösten har mätning genomförts på Ryttershovs Äldreboende, 70 patienter. På grund av tekniska problem att få ut data kan resultatet inte redovisas i årets patientberättelse. Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 6

134 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Mål En sammanhållen, individanpassad och säker vård som värnar om patientens integritet och självbestämmande. Strategi Förvaltningens riktlinjer/rutiner skall göras lättillgängliga, kända för alla och hög följsamhet förväntas. Samtliga patienter inskrivna i kommunens hemsjukvård ska erbjudas riskbedömning för fall, undernäring, munhälsa och trycksår. Inkontinens är ett nytt område på väg att implementeras i verksamheten. Läkemedelsgenomgång skall genomföras en gång per år eller vid behov på samtliga patienter hos vilka kommunens hemsjukvård har tagit över läkemedelansvaret och utförs enligt fastställd modell. Ett systematiskt förbättringsarbete vad gäller avvikelsehantering skall ske regelbundet på varje enhet. Händelseanalys skall följas av planerade och utförda åtgärder för att om möjligt minska antalet avvikelser, fel och brister. Regelbunden samverkan med andra vårdgivare sker i de lokala närvårdsamverkansgrupperna, De mest sjuka äldre och personer med psykisk ohälsa där, bland annat, överenskommelser om gemensamma lokala handlingsplaner inom olika områden tas fram med utgångspunkt från Nationella riktlinjer. Vården av personer med demensdiagnos skall förbättras och tryggas genom att vid behov göra bedömningar med hjälp av det nationella kvalitetsregistret BPSD. Stora krav skall ställas på god hygienisk standard inom alla enheter som utför vård- och omsorgsinsatser. Nödvändig tandvård i form av munhälsobedömning och utfärdande av tandvårdsintyg skall erbjudas till identifierade målgrupper. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Verksamhetschef för hälso- och sjukvård och MAS för regelbundet dialog om planering och ledning av den kommunala hälso- och sjukvården. MAS kan på eget initiativ delge vårdgivaren viktig information och ska informera om allvarliga händelser i verksamheten. MAS fastställer övergripande rutiner som bygger på god och säker vård och klargör regler, rutiner och ansvarsfördelning på alla nivåer i samarbete med chefer i linjeorganisationen. Verksamhetschefer har, tillsammans med enhetschefer ansvar för att rutiner efterlevs i verksamheten och varje medarbetare har ett eget ansvar för att följa förvaltningens rutiner. Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 7

135 MAS sammanställer och analyserar olika interna rapporter som gäller patientsäkerhet och återför resultaten till vårdgivare och verksamhet samt utövar tillsyn. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Vårdskador mäts enligt fastställd rutin för avvikelsehantering och med hjälp av datoriserad rapportering och statistiksammanställning. Syftet med avvikelsehanteringen är att identifiera eventuella negativa mönster och/eller systemfel inom verksamheterna HSL, SoL, LSS. Samtliga avvikelser sammanställs, analyseras och åtgärder vidtas. Resultatet används för att skapa underlag för kvalitetsförbättringsarbete på enheterna. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Ankomstsamtal utförs efter flytt till särskilt boende och följs av ett återkopplingssamtal inom 2 månader. Möten tillsammans med patient/närstående och biståndshandläggare genomförs vid behov med syftet att individanpassa och följa upp vården och omsorgen. Vid regelbundna team-möten minst en gång per månad sker uppföljning av avvikelser på enheterna. Avvikelser gås igenom och händelseanalyser enligt upprättad checklista skall göras för att utreda orsak till det inträffade. Teamets medlemmar ansvarar för att åtgärder vidtas i syfte att förebygga/minimera risker. Erbjudande om riskbedömningar gällande fall, undernäring och trycksår sker kontinuerligt. Handbok i nutrition finns att tillgå för all personal. En ökning av läkemedelsgenomgångar enligt lokalt avtal med vårdcentralerna har skett i den kommunala hemsjukvården och läkaransvaret har tydliggjorts. Sjuksköterskor och biståndshandläggare bistår regionens tandvårdsenhet med att identifiera målgrupper och bedöma personers rätt till och behov av nödvändig tandvård och munhälsobedömning i hemmet. Dessa bedömningar sker kontinuerligt. Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 8

136 Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella och regionala kvalitetsregister Följsamhet till riktlinjer för den palliativa vården jämförs och belyser förbättringsområden i den givna vården. Jämförelser görs kontinuerligt. Årlig statistik har redovisats för vårdcentralerna eftersom läkarmedverkan är en förutsättning för delar av den palliativa vården. Resultaten presenteras i Socialstyrelsens Öppna jämförelser för vård och omsorg om äldre. Registrering i nationellt kvalitetsregister Senior Alert pågår systematiskt. Öppna jämförelser av äldreomsorg och hemsjukvård besvaras årligen. Registrering av bedömningar i BPSD registret fortsätter att öka. Jämförelser av verksamhetens resultat dels med öppna jämförelser, dels med resultat för andra verksamheter Ulricehamns kommun har under 2015 delvis uppnått uppsatta mål vad gäller bedömning enligt Senior Alert i särskilt boende. Ulricehamns kommun har under 2015 delvis uppnått uppsatta mål vad gäller palliativ vård, vilket gäller merparten av sjuhäradskommunerna. Jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat jämfört med tidigare resultat Enligt plan för internkontroll i Ulricehamns kommun redovisar MAS statistik för avvikelserapportering två gånger per år års resultat visar en ökning av antalet rapporterade avvikelser gällande läkemedel vilket tolkas som en följd av att (bland annat) läkemedelsfrågan lyfts i en omfattande utredning under året och där vikten av att skriva avvikelser poängteras samt att område Funktionsnedsättning, som införde avvikelserapportering senare än ÄO, blir allt bättre på att rapportera. Förbättringsarbete för den palliativ vård visar vikande siffror för vissa indikatorer jämfört med föregående år trots att vissa insatser prioriterades i handlingsplan för 2013/14. Registreringsfrekvensen har minskat betydligt under 2015 vilket också kan ge missvisande resultat. Årlig redovisning av följsamhet till kommunens basala hygienrutiner sker på enheterna. Enkät sänds ut och ska besvaras av enhetschef, hygienombud och hygienansvarig sjuksköterska års resultat visar stor följsamhet till rutinerna men förbättringsområden Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 9

137 finns, framför allt vad gäller regelbunden fortbildning/tid för diskussion på enheterna. Brister ses också vad gäller användande av arbetskläder- i första hand gällande (korttids-)vikarier som inte alltid har tillgång till dessa, men också bland fast personal. Ny upphandling av mer ändamålsenliga plagg har gjorts under 2015 med förhoppning om större följsamhet. Statistik på utfärdade av tandvårdsintyg och utförda hembesök för munhälsobedömningar granskas av MAS årligen. Journalgranskning genomfördes våren Granskningen omfattar totalt 85 journaler, 52 i ordinärt boende och 33 i särskilt boende, vilket är > 10 % av journalerna. Några konstateranden i granskningen är: Basuppgifter saknas i en del journaler Överkänslighet saknas i 27 % av granskade journaler på SÄBO och 50 % på distrikt. Samtycke finns i 63 % av journaler för patienter i ordinärt boende och 85 % på särskilt boende. Närstående saknas i enstaka journaler ordinärt boende. Diagnoser finns noterade i ca 80 % av journalerna. Insatser ofta fördelade när det gäller delegerade uppgifter, inte lika ofta när det gäller uppgifter som legitimerad personal utför själv, framför allt på sjuksköterskesidan. Patientens målsättning bör uppmärksammas. Delaktighet och medverkan ska finnas med i beslut och planering och noteras i journal. Anteckningar om hälsofrämjande insatser finns endast i liten grad. Tidigare målsättning -att journalen ska skrivas språkligt korrekt och att det ska finnas anteckningar inom tre månader, ser ut att vara så gott som uppfyllt. Anteckningar finns i huvudsak under rätt sökord. 1. Insatser under hösten 2015 All HSL-personal har fått utbildning under hösten Genomgång för sjuksköterskor skedde ute på enheterna. Genomgång av vad en vårdplan skall innehålla samt hur insatser skrivs och fördelas. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster hade en workshop på temat under oktober månad. Vidare behöver bra manualer för dokumentation skapas. Ny journalgranskning planeras hösten Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 10

138 Undersökning av om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet Brister som framkommit genom samtal med närstående har analyserats av MAS och enhetschef och diskuterats med berörd avdelning. Analys av patientnämndsärenden Inga ärenden har inkommit från patientnämnden Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Gemensam rutin för samordnad vårdplanering via IT-verktyget Klara SVPL mellan primärvård och kommun har under 2015 diskuterats och förbättrats. Avvikelser i vårdsamverkan rapporteras och sammanställs av utsedda samordnare i Närvårdsamverkan. Rutin för avvikelse i vårdsamverkan, mellan vårdgivare, följs och orsaker och åtgärder redovisas tillbaka till anmälaren. För att öka säkerheten och höja kvaliteten vid vårdplanering mellan vårdgivare har kommunen inrättat ett vårdplaneringsteam. Rutiner för intern informationsöverföring har setts över och kompletterats. Syftet är att säkra patientvården i övergång mellan olika vårdgivare men också internt. Läkemedelsavstämningar/genomgångar genomförs på våra enheter inom äldreomsorgen enligt framtagen rutin. Lokalt samverkansavtal om läkarmedverkan i den kommunala hemsjukvården har tecknats. Läkarmedverkan är god på Särskilt boende och stort fokus ligger på en säkrare läkemedels-användning. Symtomskattning skall användas för bedömning av insatta läkemedels inverkan men har inte helt implementerats. - Gemensamma satsningar för att följa intentionerna med den palliativa vården görs med genomgång av resultat från Svenska palliativ registret i Sjuksköterskegruppen och i lokal närvårdssamverkan. - Avtal har tecknats i VGR gällande hjälpmedel och regler om förskrivning. Lokala och gemensamma rutiner för avvikelsehantering, handhavande och ansvarsfördelning gällande Medicintekniska produkter är utarbetade och finns tillgänglig för all personal på kommunens intranät. - Gemensam rutin för Bedömning om hälso- och sjukvårdsuppgift kan utföras som egenvård medför att legitimerad personal skall göra riskbedömningar och fatta beslut om egenvård. Intern rutin finns tillgänglig för berörda yrkeskategorier. - Gemensam rutin om Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering i VGR innebär en samordning av insatser för fysiskt och psykiskt funktionshindrade med behov av insatser från exempelvis skola, sjukvård och kommun under längre tid. Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 11

139 - En regional överenskommelse om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning är framtagen i samverkan mellan VGR och VästKom. Samverkan sker inom den lokala närvårdssamverkan med upprättande av handlingsplan för målgrupperna. Lokalöverenskommelse om ansvarsfördelning är tecknad. - Samverkan finns med Hygienkommittén i Södra Älvsborg och vårdhygien, SÄS för att minska smittspridning inom kommunernas verksamheter. - Hälso- och sjukvårdsavtal som reglerar ansvaret mellan region och kommun har uppdaterats och fastställts hos vårdgivarna. - Lokal handlingsplan för vård av patient i livets slutskede finns men behöver uppdateras. Handlingsplanen ska utarbetas i samverkan med vårdcentralerna (i lokal närvårdsamverkansgrupp). - Lokal handlingsplan för vård av personer med demensdiagnos är framtagen i samverkan med primärvården och uppdaterades under Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Kommunens säkerhetsgrupp genomför riskanalyser inom olika områden, säkerhetsombud ska finnas på varje arbetsplats. Riskbedömningar enligt arbetsmiljöpärmen skall genomföras av ansvariga chefer Gemensam rutin för riskanalyser och fastställande av bedömningsunderlag har tagits fram. Riskbedömningar på individnivå sker regelbundet Värdeflödesanalyser genomförs för att identifiera verksamhetens processer och minimera risker i de olika processerna. En omfattande insats för att säkra verksamheten har skett inom sjuksköterskeenheten 2015 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser Rapporteringen sker via kommunens datoriserade verksamhetssystem som är kopplat till verksamhetens journalsystem och innefattar HSL, SoL, LSS. Information ges, efter inhämtat samtycke till närstående. Fastställda rutiner för avvikelsehantering och förebyggande arbete skall följas. Riskanalyser ska erbjudas samtliga vårdtagare, orsaker fastställas, åtgärdas och följas upp tillsammans med patienten. Avvikelser ska gås igenom vid regelbundna teamträffar på enheten minst en gång per månad. Checklista för händelseanalys är framtagen och ska användas vid avvikelseutredning. Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 12

140 Teamen består av enhetschef, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och undersköterska. Enhetschefer inom äldreomsorg och handikappomsorg skall, tillsammans med övriga medlemmar i teamet fortlöpande ansvara för förbättringsarbetet avseende förebyggande av vårdskador, bemötande-problematik, uteblivna insatser, brister i läkemedelshantering med mera. Allvarliga händelser skall rapporteras till MAS enligt fastställd rutin. Utredning och anmälan av vårdskada görs av MAS enlig Socialstyrelsens föreskrifter. MAS informerar vårdgivaren och utreder ärendet som diarieförs. Vid allvarliga brister skickas utredningen till IVO. Patient/närstående hålls underrättade. Svar meddelas vårdgivare, enhet och patient/närstående. Allvarliga händelser inom Socialtjänsten ska, enligt gällande rutin, anmälas till närmaste chef som lämnar anmälan till förvaltningens registrator för diarieföring. Anmälan läggs i diariet samma dag som anmälan görs. Utredning av händelsen i görs av närmaste chef om inte denne är inblandad. Verksamhetschef ansvarar för att vårdgivaren informeras. Halvårsredovisningar av avvikelserapporter sammanställs, analyseras och återkopplas till verksamheten och vårdgivaren av MAS. Hantering av klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Klagomål och synpunkter kan lämnas via kommunens hemsida eller muntligt/skriftligt till verksamhet/enhet som utreder klagomålet och återkopplar till den klagande. Klagomål/synpunkter som kommer till MAS kännedom utreds av MAS om ärendet gäller hälso- och sjukvård. Utredningen utgår från en skriftlig redogörelse efter utredning med involverade om det aktuella ärendet. Ärendet diarieförs. I förekommande fall övergår ärendet i en Lex-Maria anmälan. En skriftlig sammanställning och bedömning/beslut av utredningen skickas till anmälaren som även medverkar vid planerade möten. Hänvisning sker också till patientnämnden och Socialstyrelsen så att anmälaren kan välja att ta direktkontakt med Patientnämnd/ IVO. Hänvisning kan också rekommenderas om missnöje finns på gjord utredning. Ärendet diskuteras alltid med verksamhetschef/enhetschef. En sammanställning och analys av inkomna klagomål/synpunkter ska göras årligen av verksamheterna. Beslut om övergripande aktiviteter för att säkra kvalitén i verksamheten omsätts i en årlig verksamhetsplan. Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 13

141 Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Under 2015 har 2 ärenden utretts enligt Lex Maria (fortsatt från 2014). I båda fallen har internt förbättringsarbete genomförts, ett ärende har anmälts vidare till IVO. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Närstående och patient medverkar vid samordnad vårdplanering mellan sluten- och öppenvård enligt gemensam regional rutin. Varje patient har utsedd kontaktperson inom omvårdnad och patientansvarig sjuksköterska som i sin roll har ett ansvar för att informera, hålla kontakt och samverka med patient och närstående vad gäller vård och omsorg Patient och närstående medverkar vid upprättande av genomförandeplan i förekommande fall. Vid dessa samtal kan närstående och patient framföra observandum, önskemål eller annat av vikt för personen. Patient/närstående är alltid delaktiga vid utredningar av Lex Maria ärenden. Den kommunala vården har nära kontakter med patienter och närstående eftersom vården oftast bedrivs under många år och till livets slut. Närstående och patienter ska också informeras om vilka iakttagelser personal gör som har med risker att göra och vilka åtgärder som bör sättas in med patientens samtycke. Här har patienten möjlighet att avstå från insatserna eller lämna synpunkter. Resultat Under 2015 har en översyn av användande av samtliga kvalitetsregister genomförts för att mer effektivt genomföra dessa samt att ta tillvara resultaten på bästa sätt. - Regionens hygienutbildningar erbjuds till kommunens hygienombud som har utsetts på alla avdelningar inom kommunens enheter och sju sjuksköterskor, en per enhet. Återträffar och grundutbildningar erbjuds årligen. Hygienansvariga sjuksköterskor och hygienombud skall träffas regelbundet och en intern enkät besvaras en gång per år. Dessa hygienansvariga ska stötta kollegor på sina enheter. - Utbildningar i fallprevention och olika bedömningsinstrument bör genomföras kontinuerligt. Det förebyggande arbetet omfattar områdena fall, undernäring, trycksår, munhälsa, läkemedel, psykisk hälsa, rehabilitering och trygghet. Under 2015 har få utbildningsinsatser utförts. - Utbildning i ordinationsverktyget Pascal genomförs internt vid nyanställningar - Utbildning i nationellt kvalitetsregister, BPSD, genomförs för utsedd personal. Utbildningar bör erbjudas kontinuerligt. Under 2015 har möjligheterna till utbildning varit små. Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 14

142 - Utbildning/fortbildning har genomförts för omvårdnadspersonal på enhetsnivå, men inte i samordnad form till alla enheter. - Erbjudanden om Västra Götalandsregionens utbildningar för ex inkontinens, nutrition, hjärt- kärlsjukdomar, diabetes, hemrehabilitering, psykisk hälsa och vaccinationer skickas ut till berörda enheter. Ett begränsat antal kan ta del av dessa utbildningar och den personal som utbildas/informeras ska delge kollegor om innehållet för att sprida kunskapen. Under 2015 har möjligheterna till deltagande varit små. - Munhälsobedömningar utförs en gång per år för patienter/brukare om de tackat ja till regionens erbjudande om munhälsobedömning i hemmet. I samband med dessa hembesök utfärdas munvårdskort för att kvalitetssäkra den dagliga munvården som utförs av omvårdnadspersonal. Utbildning och handledning ingår i regionens satsning på munhälsa och planeras tillsammans med enhetschefer inom Äldreomsorg och Funktionsnedsättning. - Inkontinensprojekt på Hökerumsgården har avslutats och resultat redovisats i samarbete med FoU. Rapporten redovisas också på berörd enhet och i storgrupp under mars Processmått Aktiviteter som genomförts för att uppnå definierade mål t ex andel utförda/uppföljda riskanalyser, läkemedelsavstämningar, korrekta hygien- och klädrutiner, riskbedömningar Andelen personer anslutna till den kommunala hemsjukvården 2015: st. Senior Alert Målet under 2015 har varit att uppnå Senior Alerts övergripande mål - att erbjuda riskbedömning för samtliga hemsjukvårdspatienter boende på särskilt boende med ett målvärde på 90 %. Enhet utförda varav åtgärdsplan åtgärdsplan åtgärdsplan uppföljning med inom Riskbedömn. risk fall undernäring munhälsa planerad tid. antal antal % % % % Ekero Hökerumsgården Parkgården Parkgården Ryttershov Ryttershov Solrosen Solrosen URC Kommun tot Kommun tot Statistiken är hämtad från det nationella kvalitetsregistret Senior Alert och gäller år 2015 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 15

143 Analys Resultattavlan för kvalitetsregister Södra Älvsborg fram till oktober 2015 visar en nedgång i täckningsgrad både vad gäller Senior alert och Palliativregistret, främst under senare delen av året vilket innebär att kommunen inte når uppsatta mål under Av olika anledningar har inte arbetet kunnat bedrivas lika effektivt som år 2014 vilket betyder att de mål som beskrevs i 2013/14 års handlingsplan inte uppnåtts. Registrerade riskbedömningar har i mindre grad följts av åtgärder och uppföljning inom planerad tid och enligt rutin. Framtida mål är att erbjuda riskbedömning till samtliga hemsjukvårdspatienter i Ulricehamns kommun oavsett boende. Palliativ vård/vård i livets slutskede Läkarinformation till patient och närstående benämns som brytpunktssamtal i åtgärdsplanen. Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 16

144 Kvalitetsindikator % Målvärde % Resultat 2014 % Resultat 2015 Eftersamtal erbjudet ,8 46,3 Läkarinformation till patient , Läkarinformation till närstående ,1 68,3 Uppfyllt mål om dödsplats ,0 53,7 Munhälsa bedömd ,3 68,3 Trycksår vid dödsfallet 90 83,4 86,6 Mänsklig närvaro i dödsögonblicket 90 84,0 80,5 Utförd validerad smärtskattning ,4 9,8 Ordinerat läkemedel för: Smärta ,7 93,9 Illamående ,5 96,3 Ångest ,6 90,2 Rosslig andning ,2 80,5 Antal väntade dödsfall 87,1 Resultatet av den palliativa vården i Ulricehamn är hämtad från Svenska Palliativregistrets årliga sammanställning för kommunens samtliga enheter under Vid jämförelse med resultatet för hela Västra Götaland kan slående likheter konstateras. Resultaten kan följas kontinuerligt för ett ständigt förbättringsarbete på enheterna och är ett prioriterat område på riksnivå såväl som i regionens närvårdssamverkan på olika nivåer. Så även i Ulricehamns lokala Närvårds-samverkansgrupp för de mest sjuka äldre. Samarbete mellan olika vårdgivare är nödvändigt då ansvaret för god vård och rätt insats sträcker sig över de olika vårdgivarnas gränssnitt. Lokal handlingsplan finns men har inte uppdaterats som planera.(se nedan). Då det pågår ett nationellt arbete pågår med framtagande av Sveriges första nationella vårdplan för palliativ vård (NVP) som ger stöd för personcentrerad vård och syftar till att kvalitetssäkra vården av patienter med begränsad tid kvar i livet, patienter i livets slutskede och omhändertagandet efter dödsfallet, har arbetet avvaktats i väntan på densamma. Forum för denna diskussion är den lokala gruppen för närvårdssamverkan, de mest sjuka äldre och är prioriterad Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 17

145 Följsamhet till basala hygienrutiner Resultatet av egenkontroll av följsamhet till Basala hygienrutiner omfattar även privat utförare Attendo Care. 4 enheter av 6 har svarat på enkäten. På URC har inspektion av vårdhygien, SÄS utförts istället. Övergripande aspekter: Ja Absoluta tal Nej Absoluta tal Nej, men handlings plan finns Absoluta tal Finns ett fungerande system för att införa vårdhygieniska rutiner på enheten? Ingår genomgång av basala hygienrutiner och klädregler i introduktionsprogram för all ny vårdpersonal/studenter på enheten? Finns en fungerande struktur/plan där all vårdpersonal har möjlighet att få utbildning minst en gång/år samt vid aktuella händelser? Finns vid enheten medarbetare med ansvarsområde "vårdhygien" (t.ex. hygienombud)? Framgår det tydligt vad den/de ska arbeta med och vilket mandat de/de har? Har ansvarig chef och hygienombud regelbundna träffar? Sker mätning avseende följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler, minst två gånger/år? Återkopplas resultat och erfarenheter från gjorda mätningar (enligt ovanstående fråga) regelbundet till de personalgrupper som berörs? Finns fast mötestid då vårdhygieniska frågor diskuteras regelbundet? Är alla yrkeskategorier delaktiga i förbättringsarbetet för att upprätthålla god vårdhygien och förhindra smittspridning på enheten? Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 18

146 Nej, men Ja Nej handlings Basala hygienrutiner: plan finns Absoluta Absoluta Absoluta tal tal tal Bär all vårdpersonal kortärmade arbetskläder i vårdtagarnära arbete? Finns förutsättningar för att byta arbetskläder dagligen samt vid behov? Finns handsprit lättåtkomligt placerat där handdesinfektion ska utföras? Finns handskar och plastförkläden lättåtkomligt placerade där dom ska användas? Följs reglerna om att inte ha långt hängande hår/huvudduk, bära ringar, armband eller armbandsur och att inte ha långa naglar, nagellack, påbyggnadsnaglar eller lösnaglar? Om basala hygienrutiner eller klädregler inte följs leder det till någon påföljd? Nej, men Tvätthantering/process (avser tvätt som hanteras i gemensam tvättstuga på boende): Ja Nej handlin gsplan finns Absolut Absolut Absolut a tal a tal a tal Finns det tillgång till handdesinfektonsmedel, handskar, skyddskläder och ytdesinfektion i tvättstugan? Finns rutiner för hur smutstvätten ska transporteras till tvättstugan och var den ska förvaras? Händer det att smutstvätt läggs på golvet? Finns det olika markerade ytor för att hantera 2 1 Ren respektive oren tvätt? Finns rutiner för hur den rena tvätten ska 3 hanteras och förvaras? Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 19

147 Nej, men Andra angelägna vårdhygieniska områden: Ja Absoluta Nej Absoluta handlings plan finns Absoluta tal tal tal Finns rutiner för hur vårdtagare med riskfaktorer, t.ex. sår och diarréer, vårda/omhändertas? Finns rutiner för nergörning och smittrening av vårdtagarnära ytor? Finns en rutin avseende ansvarsfördelning mellan städ-/vårdpersonal? Finns rutiner för hur sterila och höggradigt rena produkter förvaras och hanteras hos vårdtagaren och i förråd? En viss förbättring av följsamheten till basala hygienrutiner jämfört med 2015 konstateras men fortfarande finns flera förbättringsområden desamma som tidigare år. Förekomst av resistenta bakterier är ett globalt ökande problem. Varje individ som idag vistas i någon form av sluten vård riskerar att bli smittad. I många fall kan personen bära på smitta utan att vara sjuk/ ha symtom. Vikten av att följa basala hygienrutiner kommer därför alltmer i fokus då en till synes frisk individ kan överföra smitta till annan, mer känslig person. I lokal åtgärdsplan för Ulricehamns Kommun som tagits fram utifrån resultatet i 2013 och 2014 års patientsäkerhetsberättelse har följande områden ingått i förbättringsarbetet under Enhetschefers och hygienombuds har lyfts och stärkt genom gemensam information/utbildning i samarbete med Vårdhygien, SÄS. Enligt LOV godkända städbolag har deltagit i föreläsning ordnat av oss och i samarbete med vårdhygien, SÄS Information av MAS har skett i samband med att transitboende för flyktingmottagning öppnats. Följsamhet till rutin har i dagens läge blivit så viktig att regler för åtgärder som skall vidtas om egenkontroll och rutin inte hörsammas. Upprepad vägran att följa gällande regler kan betraktas som arbetsvägran och behandlas enligt fastställda regler för anställning. Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 20

148 Vård på korttidsenhet är extra utsatt och Hygienrond har därför utförts av Vårdhygien, SÄS. Brister har uppmärksammats och åtgärdats. Diskdesinfektor används för enheternas sjukvårdinstrument och material för flergångsbruk. Dessa installeras i samband med ombyggnation av våra enheter (då också serviceavtal tecknas) vilket innebär att några få enheter ännu saknar denna utrustning. Resultatmått 2015 Följande uppgifter är hämtade ur förvaltningens årliga sammanställning av rapporterade avvikelser Statistiken omfattar rapporterade avvikelser inom äldreomsorg, område funktionsnedsättning och privat utförare, Attendo AB. Under 2015 rapporterades totalt 2546 (2363 för 2014) avvikelser. 24 avvikelser (14 personer) handlar om brukare som avvikit från sitt boende och som inte kan ta hand om sig själva. Händelserna utreds på varje enhet och rapporteras till ansvarig verksamhetschef. Resultat på detaljnivå har, i samarbete med berörd enhetschef, visats och diskuterats på APT till vilka MAS inbjudits. Delegeringsmodulen i Kommunens styrdokument för hälso- och sjukvård har kompletterats med delegeringskompendier för att stödja och underlätta delegering av olika insatser. Läkemedel Under våren 2015 genomfördes en omfattande utredning av läkemedelshanteringen på alla enheter inom äldreomsorg och till en del inom Funktionsnedsättning. Utförande: Tillsyn av alla akuta läkemedelsförråd med gott resultat. Besök på alla enheter på avdelningsnivå i vilket stickprov (tillsyn av medicinskåp) gjordes på alla avdelningar, slumpvis utvalda enhetschefer, omvårdnadspersonal och sjuksköterskor intervjuades och kontroll av dokumentation i verksamhetssystemet genomfördes. Resultatet visade stora brister på många områden. Workshops har därför genomförts för sjuksköterskegruppen i vilka uppdaterad striktare rutin för läkemedelshantering presenterats tillsammans med resultatet av utredningen. Redovisning av resultat har också skett till Enhetschefgrupp inom ÄO. Under år 2015 har avvikelserapporteringen vad gäller läkemedel ökat något, vilket tolkas som en större rapporteringsfrekvens snarare än ökade brister. Avvikelser i läkemedelshantering består till största delen av att patienten inte får rätt dos på rätt dag och vid rätt tid. I cirka 50 % av dessa avvikelser får ändå patienten sitt läkemedel inom samma dygn. Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 21

149 Vid uppföljning (intervjuer) upplevs förbättring men fortfarande finns mycket kvar att göra. Drygt 700 patienter har under olika långa tidsperioder haft hjälp med läkemedelshantering under Antal dostillfällen per dygn varierar vanligen mellan 1-4 ggr vilket betyder en omfattande hantering av läkemedel. Antalet avvikelser kan i relation till detta anses vara relativt lågt. Vikten av rätt hantering med potenta läkemedel innebär trots detta att förbättringsarbetet måste fortgå. Förväxling, vilken är den allvarligaste avvikelsen, förekommer endast i några fall. Läkemedelsgenomgång I närvårdssamverkans handlingsplan för mest sjuka äldre har arbetet med att öka antalet läkemedels- genomgångar varit prioriterat även under Mätperioden januari-oktober genomgångar genomgångar genomgångar (mörkertal finns) Kvalitén på läkemedelsgenomgångarna varierar och registrering av utförd sådan görs inte alltid om den endast delvis följer rekommendationerna. Delegationsförfarandet vad gäller utbildning och kontroll av att den som tar emot delegation till fullo förstått information och uppdrag skall säkras. Likaså att avvikelser noggrant utreds och åtgärdas på varje avdelning/enhet. Fallolyckor Den vanligast förekommande avvikelserna som registreras är fallolyckor med eller utan skada som tillsammans står för nästan 60 %. Riskbedömning enligt Senior Alert som utförts främst på särskilt boende men på vissa enheter även i ordinärt boende visar på ett stort antal patienter med hög risk för fall. Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 22