Yttrande över ändring av vägledning om assistansersättning

Transkript

1 Sundbyberg Vår referens: Ylva Branting Försäkringskassans huvudkontor Att: Åsa Lantz Stockholm Diarienummer Ange diarienummer vid all korrespondens Yttrande över ändring av vägledning om assistansersättning Handikappförbundens samarbetsorgan, nedan kallat Handikappförbunden, är ett partipolitiskt och religiöst obundet samarbetsorgan för rikstäckande handikappförbund. Vi representerar 43 medlemsförbund med sammanlagt ca enskilda medlemmar. Remissens gång Handikappförbundens möjlighet att sätta sig in i vägledningsförslaget, ta ställning till detta och sammanställa synpunkter har varit mycket knapp. Vi vill uppmärksamma er på att vi inte kunnat använda oss av vår vanliga demokratiska beslutsgång varför detta yttrande endast kan ses som ett tjänstutlåtande. Övergripande synpunkter Vissa av de förslag som ställs kring ledsagning och korttidsvistelse har inverkan både på barns möjlighet till stimulans utanför hemmet och till föräldraras möjlighet till avlösning. Det vore därför bra om någon som tar upp barnperspektivet, exempelvis Barnombudsmannen också var remissinstans. Kapitel 1 Det är bra med begreppsförklaringar och en kort genomgång av nationella handlingsplanen, sektorsansvar och etappmål. Att se assistansersättningen i ett större perspektiv ger bättre förutsättningar för bra beslut. Under 1.1 bör det dock stå att handikapp kan uppstå i miljö och omgivning. Det är inte bara bussens fysiska utformning som gör om man kan komma på eller inte utan även omgivningens

2 prestationskrav. Har en person inte möjlighet att klä sig själv måste han eller hon exempelvis gå på bussen i pyjamas. Stycket om ICF är kanske lite överkurs att ta med eftersom ICF inte används som klassifikation i denna vägledning. Det kan i och för sig vara bra att läsarna får veta att det även finns andra sätt att klassificera, men det kanske ska förtydligas att det är som kuriosa. 1.4 perspektiv Se över testavsnittet kallat sexualitet. Kanske ni bör skriva sexuell läggning i stället. Se HomO:s hemsida. Det är mycket bra att ni tar upp att personer befinner sig i en beroendesituation när de söker stöde. Kapitel 2 Det är bra genomgång av historik och de grundläggande principerna i handikappreformen. Tyvärr väcker detta förhoppningar kring fortsatta innehåll som sedan inte infrias, i varje fall inte i kapitel 10. Stycket om Länsstyrelsens tillsynsansvar kanske ska tas bort eller utvecklas. I assistansutredningens delbetänkande framkommer att det inte riktigt är så enkelt. T ex gäller inte tillsynen privat verksamhet. Under är det viktigt att ni tar bort kommatecknen och skriver ELLER istället, annars tror handläggare att alla kriterier ska vara uppfyllda. Kapitel 3 Information är viktigt och grundläggande. Betona vikten av att information anpassas till olika typer av funktionshinder. Det är bra att man trycker på försäkringskassans informationsskyldighet kring möjlighet kring högre ersättning, exempelvis vid impuls från tidsrapportering, samt att man inte behöver någon särskild blankett. Kapitel 4 Inga synpunkter

3 Kapitel 5 Inga synpunkter Kapitel 6 Under inhämtande av uppgifter står att om en person vägrar ta emot besök kan ersättningen dras in. Vad är syftet med att besöka den ersättningsberättigande utan att den person som företräder honom eller henne är med? Många personer som har omfattande stödbehov och därmed är assistentberättigade är också personer som i många avseenden är en utsatt grupp. Vi kan tänka oss att exempelvis personer med utvecklingsstörning som har egen bostad har stränga instruktioner att inte släppa in okända besökare. Att kräva hembesök är integritetskränkande och det är mycket viktigt att vägledningen förklarar vad syftet är. Det kan inte vara frågan om kontroller likt dem man gör vid sjukpenning eller sjukersättning utan måste ha med bedömningen att göra. Men varför kan man inte välja att träffas hos kassan eller i daglig verksamhet eller liknande? Vart tog samtycket vägen? Stycket ovanför personligt sammanträffande bör också skrivas om till; Vid oklarheter eller då försäkringskassan behöver veta mer om den specifika diagnosen kan det vara lämpligt att rådgöra med den sökande om var handläggaren kan få tilläggsinformation. Det kan vara en läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast, psykolog eller annan som den sökande hänvisar till. Eventuellt kan försäkringskassan använda sig av sin egen medicinska rådgivare, försäkringsläkaren, men det är ju inte arbetsförmågan som ska avgöras i detta fall. Kapitel7 Inga synpunkter, förutom att tredje stycket under betydande svårigheter som rör kommunikation är svårbegripligt. Kapitel 8 Under personlig assistans och dess målsättning står det att det främst är personer med fysiska funktionshinder som ska bli berättigade till personlig assistans. Stryk det! Stryk även sista styckets sista mening ovanför vad är personlig assistans. Kassan ska inte kontrollera vad den assistansberättigade gör på sina beviljade timmar. När det gäller genomsnittsberäkningarna instämmer vi i IfA:s kommentar.

4 Att dela upp så noggrant kring grundläggande behov och övrigt kan inte vara förenligt med en helhetssyn på människan. Exempel på sidan om Isolde bör tas bort. Det blir så absurt. Hur ska man kunna räkna behoven vid i och urklivning vid bad samt schamponering men inget för tiden däremellan. Det bidrar till att klocka väldigt intima situationer. Jour och beredskap Handikappförbundet instämmer helt i IfA:s synpunkter. Skrivningen om jour dagtid måste bort. Det är inte förenligt med svensk arbetstidsreglering och kollektivavtal. Om jour ska räknas som arbetstid och man då får lägre ersättning kommer det bli omöjligt att hitta personer som vill eller kan arbeta som personlig assistent Att behoven faktiskt ska tillgodoses enligt LSS ska inte jämföras utan ställas emot skrivningen i SOL där behoven kan tillgodoses på annat sätt och Bra med förtydligande kring normalt föräldraansvar. Också bra skrivning under om föräldrar med funktionshinder att assistansen kan vara en förutsättning för att utöva föräldraskap Vad gör man om arbetsmiljöinspektionen kräver dubbelbemanning? Vi delar Försäkringskassans bedömning att det är individens behov som ska avgöra om dubbla timmar kan beviljas. Det ska inte styras av assistenternas schema- önskemål, men arbetsmiljöinspektionen är också en part i sammanhanget. Kapitel 9 Bra att ni utökar sjukhusvistelse från 3 till 4 veckor. Ett litet steg i rätt riktning. Att assistansersättning inte lämnas när en person bor i gruppbostad är att övertolka 4 3 LASS. I den aktuella bestämmelsen står att assistansersättning inte lämnas för tid då den funktionshindrade bor i en gruppbostad. Skillnaden i ordval innebär att det inte är uteslutet att assistansersättning kan lämnas för tid då den enskilde vistas utanför gruppbostaden.

5 Kapitel 10 När Försäkringskassan definierar begreppet omvårdnad och drar slutsatserna att det inte är förenligt med assistansersättning, hamnar man helt fel. Vi kan inte ställa oss bakom ett kapitel som vantolkar lagarna på det viset. Det finns preciserat i 4 LASS vad assistansersättningen inte kan användas till. Att utöka detta till andra områden saknar lagligt stöd. Personer med funktionshinder reduceras i vägledningen till personer som enbart behöver vård och de handikappolitiska målen om delaktighet uppfylls inte. Exempelvis tvingar förslaget i praktiken den assistansbehövande och dennes anhöriga att ställas inför valet att delta i någon LSS-verksamhet eller att ha tillgång till sin personliga assistent. Exempelvis då man inte kan ha assistent via assistansersättningen på korttidsverksamhet eller vid korttidstillsyn för skolungdom över 12 år. Vi förstår att Försäkringskassan räknar med att assistenterna ska vara samma personer, men deras löner bekostas av kommunen. Det är inte säkert att det blir så. Troligtvis har verksamheten redan en personalstab som ska ombesörja den viss omvårdnadsnivå. Man kommer att bli erbjuden kortidsvistelse eller daglig verksamhet utifrån vilken omvårdnadskompetens personalgruppen har, istället för vilket intresse personen med funktionshinder har. Den personliga assistenten har också personlig kännedom och kan se när just det här barnet/ vuxne får kramper eller behöver hjälp om hon eller han sätter i halsen. Valet blir därför för många att man väljer assistansen framför rekreation, stimulans och fritid. Att insatserna i LSS innehåller moment av omvårdnad kan inte jämföras med det personligt utformade stöd av ett begränsat antal personer som personlig assistans avser. Samtidigt är det inte så att personer, som kan få assistans, har så pass stora behov av omvårdnad att andra behov inte existerar. Man måste kunna kombinera assistenter med olika aktiviteter och insatser. Det är fel att tro att omvårdnaden på ett sommarkollo skulle kunna motsvara den personkännedom en assistent har. Hur blir det med sommarläger som är anpassade för barn utan funktionshinder? Att det inte skulle kunna gå att kombinera assistans med ledsagning är också helt fel i enlighet med det resonemang IfA anför i sitt yttrande. Likaså haltar resonemanget om att inte ge assistans i familjehem. Varför ska inte familjehem jämställas med vanliga hem när det gäller föräldraansvar? Tror ni att kommunerna kommer att erbjuda familjehem i framtiden och vilka familjer tror ni kan ta detta ansvar? Handikappförbunden vill att Försäkringskassan tar bort hela kapitel 10 i dess nuvarande form. Kapitel På resterande kapitel har vi inga synpunkter. Vi delar dock det IfA anför under kapitel 12: Att det inte bara bör finnas exempel på när kassan ger avslag för omkostnader utan även hur ett bifall kan se ut.

6 Sammanfattning Vi tycker att vägledningen i stora delar är bra och förtydligar många punkter som det tidigare rått oklarheter kring. Handikappförbunden tar dock kraftigt avstånd från de resonemang som förs i kapitel tio om att assistansersättning inte skulle kunna ges i någon verksamhet där det ingår omvårdnad. Assistansersättning skulle därmed i princip inte vara förenligt med någon annan insats enligt LSS, förutom råd och stöd och kontaktperson. LASS har en paragraf som beskriver tid då inte assistansersättning kan lämnas. Att gå utöver dessa fyra punkter i 4 LASS är att bortse från delaktighetsbegreppet. Skulle man föreslå en begränsning av dagens lagstiftning måste detta tas upp i en parlamentarisk utredning, som assistanskommittén eller liknande, och sedan bli föremål för ett mer genomgripande remissförfarande. Vi skulle dock inte stödja ett sådant förslag. Vi motätter oss också skrivningen om att assistansersättningen ska kunna dras in om personen inte tar emot hembesök samt att assistenter skulle ha jourtjänstgöring dagtid. Med vänlig hälsning Handikappförbundens samarbetsorgan - 43 handikappförbund i samverkan - Ylva Branting utredare