|
|
- Berit Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Extremväder Under hösten har jag läst in mig på det som brukar kallas för global uppvärmning. Det är ingen fråga som jag tidigare intresserat mig för. Jag har följt medias nyhetsrapportering på det sätt som många av oss gör, utan att särskilt fördjupa mig. Nu vet jag mer och har blivit chockerad. Lurendrejeriet när det gäller klimatet är mer kompakt än när det gäller mörkläggningen av invandringens konsekvenser. En kritiker skrev till och med någonstans att det är den största och mest kostsamma bluff som mänskligheten någonsin utsatts för. Några namnkunniga kritiker utöver Trump har inte märkts i debatten, inte bland journalister och inte heller bland forskare eller bland politiker. För tio år sedan flög den amerikanske vicepresidenten och fredspristagaren Al Gore världen runt med sin propagandafilm En obekväm sanning. På grund av utsläppen väntade oss dödsbringande värmeböljor och köldknäppar, stormar och orkaner, skyfall med åtföljande översvämningar och jordskred, alternativt torka och hungersnöd. Isen vid polerna skulle smälta, havsytan höjas och dränka korallöar och kustnära storstäder. Växt- och djurarter skulle massutrotas, tropiska sjukdomar spridas. År 2007 fortsatte den så kallade Sternrapporten i Al Gores kölvatten. Också den varnade för tropiska regnstormar, meterhöjningar av havsytan, klimatflyktingar och missväxt. Isbjörnarna skulle försvinna tillsammans med de vita vintrarna. I likhet med alla andra profetior om extremväder, isbjörnsdöd och havshöjning har emellertid Al Gore och Sternrapporten fel. Stormar och orkaner har inte blivit värre, snarare har det varit tvärtom under de senaste tio åren. Havsytan har inte börjat stiga snabbare än de 2-3 millimeter per år som den gjorde långt innan människan kan ha påverkat saken. Isbjörnarna har blivit fler. Vissa år smälter polarisarna men över en längre period ser det inte ut så. Kanske sker det bara en obetydlig uppvärmning. Sedan 1998 har ingen 1
2 temperaturhöjning skett frånsett två år med särskilt starka El Niño-strömmar i Stilla Havet, 1997/98 och 2015/2016. Det är inte helt otänkbart att vi går mot en ny istid eller åtminstone en kallare period. Forskarna vet inte. Trots att Al Gores film innehåller ett tjugotal belagda sakfel, händer det fortfarande att den visas i svenska skolor. Dottern till en av mina vänner berättade att hans son påpekat felen, efter att hans klass tvångsmatats med filmen. Han blev då inför klassen mobbad av läraren. Det finns inga som helst belägg för att extremväder blivit vanligare, varken i USA eller globalt. Om detta är forskarna överens, vilket bland annat framgår av redovisningen av IPCC, FN:s klimatpanel. För klimatalarmisterna är detta en obekväm sanning. Till snart sagt vilket pris som helst måste den hindras från att få spridning. Det betyder att den forskare som sticker ut hakan och talar om att varningen för extremväder är obefogad, riskerar att råka illa ut. Ett exempel är Roger Pielke, professor vid University of Colorado. Han ägnade sig i över tjugo år åt klimatforskning, i synnerhet det som brukar kallas för extremväder, det vill säga orkaner, översvämningar, tornados, jordbävningar och skogsbränder. Pielke konstaterade att det finns inga vetenskapliga belägg för någon ökning. Han slog också fast att det var fel att koppla naturkatastrofer till växtgasutsläpp och global uppvärmning. I Wall Street Journal berättade han den 2 december i år vad som hände. John Podesta, den man som ledde Hillary Clintons kampanj för att vinna USAs presidentval, bestämde att Roger Pielke inte längre skulle tillåtas delta i diskussionen om globala klimatförändringar. Emellertid, Podesta kunde inte bemöta honom med vetenskapliga argument. Istället såg han till att Pielkes forskning utsattes för en långvarig och konstant attack från aktivister, journalister och politiker. USAs kongress och till och med Vita Huset ifrågasatte hans forskning, vilket resulterade i att han stämplades som klimatförnekare. Det är en egendomlig beteckning. Vem förnekar klimatet och hur går det i så fall till? Men framför allt, vart går associationerna? Till förintelseförnekare? Är klimatförnekarna i sina meningsmotståndares ögon möjligen nazistiskt anstrukna? Dissidenternas språkbruk är såväl mildare som mer adekvat. De kallar sig själva för klimathotsskeptiker och dem som oroar sig för den globala uppvärmningen för klimatalarmister. Andra forskare varnades för sanktioner, om de citerade Pielke. Han konstaterar att en ensam forskare är helt chanslös när miljardärer, slipade och samvetslösa advokatfirmor, medier samt kongressen och Vita Huset går till motattack. Robert Pielke bytte forskningsämne. Hans senaste bok, som kom i år, handlar om fusk och korruption inom elitidrott. Förflyttar vi oss till vår hemmaplan så har en av Sveriges mest välmeriterade meteorologer, Anders Person, efter sin pensionering berättat att han, som en av meteorologerna vid SVT, blev uppmanad att utnyttja varje svår storm, värmebölja och kraftigt skyfall för att få ut budskapet sådana skulle bli värre och allt vanligare: 2
3 De flesta av oss i meteorologfacket reagerade argsint på denna styrning, men vi var de äldre och starka. De yngre som har flera år kvar till pensionen har inte lika lätt att sätta sig till motvärn. Ett exempel från skolans värld är Rutger Staaf, en naturvetenskapligt intresserad lärare som på ett föredömligt sätt låtit sina elever göra stora arbeten om klimatet där de lärt sig källkritik och fakta. Han förstår inte varför SVT hela tiden sänder program som dels inte stämmer med fakta, dels aldrig strävar efter att ge en hel bild. Inte heller ger de plats för kritiska synpunkter. Han skrev till Granskningsnämnden och fick följande svar: SAKEN Ovädrens planet, Kunskapskanalen, , program om oväder; fråga om opartiskhet och saklighet ANMÄLAN Anmälaren är sammanfattningsvis kritisk till det sätt programmet presenterade statistik över historisk orkanfrekvens samt projektioner kring potentiell styrka på, och frekvensen av, orkaner i framtiden. Anmälaren anser på närmare anförda grunder att programmet tycktes vara vinklat av programföretaget i syfte att undanhålla vissa forskningsresultat. BESLUT Programmet frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. Rutger Staaf beslöt sig för att skriva personligt till två av nämndens ledamöter. Häromdagen skrev han nedanstående mail, som han inte räknar med att få något svar på: Hej Det var ett tag sedan jag fick ert svar men efter att ha funderat på detta, kanske lite väl lång tid, har jag beslutat mig för att ge er några synpunkter. Som sagt har jag funderat en del över ert svar och beslut om min klagan över hur forskning kring orkanfrekvenser behandlades i programmen Ovädrens Planet. Det verkar vara ett standardsvar som jag fick. Känner mig inte så lite undrande. Själv har jag varit gymnasielärare i kemi, biologi o naturkunskap under flera decennier. Jag har rättat många projektarbeten (gymnasiearbeten heter det nu) och andra stora arbeten i miljökunskap och jag kan garantera er att hade en gymnasieelev gjort på samma sätt som i detta program om oväder/orkaner, nämligen att presentera en metod och sedan presentera ett delresultat på ett sådant sätt att läsaren fick ett intryck av att resultaten av denna metod var motsatt det som metoden kom fram till, så skulle inte detta arbete blivit godkänt. 3
4 Det är egentligen märkligt hur många människor som är inblandade i detta att prata upp orkanfrekvensen. Journalister, redaktörer, politiker, miljöaktivister, läroboksförfattare, lärare och till och med vissa författare i IPCC i dess fjortonde kapitel men inte i andra kapitlet i AR5, WGI. I alla våra läroböcker i NO både på högstadiet och gymnasiet talas det om ökande extremväder och stormar i framtiden och redan nu har stormarna ökat. Det tycks inte vara någon hejd på att skrämma våra barn inför framtiden. Och till detta kan vi nu lägga SVT och Kunskapskanalen som inte bara försöker att prata upp orkanfrekvensen utan till och med försvarar detta. När verkligheten inte stämmer med kartan så måste tydligtvis verkligheten ändras inte kartan. Statistik från hela världen visar på en fallande trend med stora orkaner. IPCC författare i 14 kap iar5 WGI tyckte sig hitta en robust uppgång som försvann då den sattes i relation till mätmetodernas förbättring. I kap 2 hade man insett att på lång sikt var det en minskning. Under denna minskande trend finns det alltid mindre uppgångar och nedgångar. Visserligen kan jag förstå att det kan vara svårt för er att fälla ett program gjort i Frankrike. Hur skulle man göra då? Ge producenterna en knäpp på näsan eller hur gör man? Själv hoppas jag med min anmälan att detta program begravs för alltid när det gäller SVT även om det inte blev fällt. Nu är det så att detta sätt att presentera fakta är inte okänt för mig. Är uppvuxen bland Jehovas vittnen som mina föräldrar tillhörde och där jag också var verksam som ung person. Men mitt ifrågasättande ledde till slut till att jag blev utsparkad. Hos vittnena använder man samma metod med vetenskapliga citat, att bara ta upp en del av ett uttalande vilket gör att forskare ibland tycks säga tvärtemot vad de egentligen har sagt. Tycker då att granskningsnämnden borde lägga sig på en högre nivå än den nivå man hittar hos religiösa sekter. Jag förstår alltså inte varför granskningsnämnden har lagt sig på denna låga nivå. Själv brinner jag för att försvara våra barns rätt att få gå i skolan utan att bli skrämda inför framtiden eller att få sin existens ifrågasatt som min dotter fick redan i fjärde klass, eller att lärare överför sin egen rädsla på barnen, lärare som själv inte har tillämpat källkritik på detta område utan låter sig påverkas av media och av sådana filmer som Ovädrens Planet. Med vänlig hälsning Rutger Staaf På nätet finns en liten broschyr från Naturvårdsverket med titeln Vad händer med klimatet, tio frågor och svar. Med hänvisning till FN:s klimatpanel IPCC skissas det på konsekvenserna av en temperaturhöjning på mellan två och fyra grader under 2000-talet: Miljoner människor riskerar sämre hälsa när insekter och sjukdomar sprider sig. Tillgången på dricksvatten kan bli sämre och många växter och djur hotas av utrotning när deras 4
5 livsmiljöer förändras så snabbt att de inte hinner anpassa sig. Ett varmare klimat bedöms även leda till mer extremt väder som långa torrperioder och häftiga regn. I redan utsatta delar av världen förväntas effekterna bli särskilt allvarliga. Ytterligare torka i redan torra områden kan till exempel driva miljontals människor på flykt undan vattenbrist och svält. Jag måste erkänna att jag blir ordentligt skrämd. Emellertid, det är inte den framtidsbild som Naturvårdsverket hotar med som skrämmer mig utan att propagandan har ett så totalt genomslag. Jordens temperatur har stigit något, förmodligen på grund av växthusgaser. Ändå är det så att vi inte vet om förhöjningen fortsätter. Däremot vet vi att när IPCC och Naturvårdsverket i dess efterföljd påstår att temperaturen kommer att höjas med 2-4 grader under vårt århundrade så är det en så osannolik prognos, att den måste betraktas som en lögn. Karl-Olov Arnstberg Alla texter är på denna blogg. Det är tillåtet att sprida texterna under förutsättning att ni alltid länkar till källan här på bloggen. 5
Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen
Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor
Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Aktuellt, SVT2, , inslag om klimatförändringar i Kalifornien; fråga om opartiskhet och saklighet
1/5 BESLUT 2019-03-04 Dnr: 18/01621 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2018-05-09, inslag om klimatförändringar i Kalifornien; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Det strider inte mot kraven på
Fakta om klimatförändringar
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vi människor måste fundera hur vi kan göra för att jorden inte ska bli varmare och isarna inte ska smälta. Som det ser ut nu släpper vi
Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.
1/5 BESLUT 2013-09-30 Dnr: 13/00561 SAKEN Vetenskapens värld, SVT2, 2013-03-04, inslag om en klimatrapport; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte
VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN
VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Från risk till hot Sociala representationer av klimatförändring bland medier och medborgare
Från risk till hot Sociala representationer av klimatförändring bland medier och medborgare Ett forskningsprojekt finansierat av Formas Energisession 2010, Uddevalla 4-5 februari. Ulrika Olausson. Docent
Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kravet på saklighet. Inslaget påannonserades med följande ord.
BESLUT 2011-03-21 Dnr: 10/00309, 10/00333 och 10/00350 (798/10, 801/10) SAKEN Aktuellt, SVT2, 2010-07-29, inslag om klimatförändringar; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Klimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Hur hantera ett problem som nästan inte märks, som främst kommer att drabba de som ännu ej är födda och som vi inte med säkerhet vet om vi kan lösa?
Hur hantera ett problem som nästan inte märks, som främst kommer att drabba de som ännu ej är födda och som vi inte med säkerhet vet om vi kan lösa? Tore Persson Klimatförändring Vad handlar det egentligen
*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Vad händer med väder och klimat i Sverige?
Vad händer med väder och klimat i Sverige? Vad händer med väder och klimat i Sverige? SMHI förvaltar och utvecklar information om väder, vatten och klimat Vi bedriver tillämpad forskning inom de olika
Programmet frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.
1/5 BESLUT 2013-10-14 Dnr: 13/01197 SAKEN Korrespondenterna, SVT2, 2013-05-07, program om klimatförändringar i Vietnam; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Programmet frias. Granskningsnämnden anser
Ärende 15. Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan
Ärende 15 Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan Tjänsteskrivelse 1(2) 2019-02-13 KS 2018-00493 Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Therese Sundin Tjänsteskrivelse - medborgarförslag
Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side
Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side Lennart O. Bengtsson Professor, University of Reading, UK Medlem av Vetenskapsakademien Klimatpolitik
om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.
Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den
Rapport, SVT1, , kl och 19.30, inslag om översvämningar i Bangladesh; fråga om opartiskhet och saklighet
BESLUT 2018-12-21 Dnr: 18/01500 SAKEN Rapport, SVT1, 2018-04-29, kl. 18.00 och 19.30, inslag om översvämningar i Bangladesh; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslagen kritiseras men frias. De
Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.
BESLUT 2013-09-30 Dnr: 13/00332 SAKEN Vetenskapens värld, SVT2, 2013-02-14, inslag om forskarfusk och klimatförändringar; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslagen frias. Granskningsnämnden anser
Fakta om klimatförändringar
SIDAN 1 Elevmaterial Namn: LÄSFÖRSTÅELSE Extremt väder 1. Vilket av dessa väderförhållanden tycker du är obehagligast? Motivera ditt svar. värme och torka stora skogsbränder häftiga regn orkaner översvämningar
Vetandets värld, P1, , program om klimatskeptiker; fråga om opartiskhet och saklighet
BESLUT 2019-05-27 Dnr: 18/03019 och 3041 SAKEN Vetandets värld, P1, 2018-09-05, program om klimatskeptiker; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Programmet frias. Det strider inte mot kraven på opartiskhet
UR-val svenska som andraspråk
AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse
3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe
3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna
VA-frågor och klimatförändringar
VA-frågor och klimatförändringar - Ur ett anläggningsägarperspektiv och dess påverkan Anders Fransson Energi- och Miljöcenter TM Borås Energi och Miljö AB Klimatförändringar - globalt Avvikelser från global
Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut
Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what
Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden
KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR
DEMOKRATI och VETANDE Lars Cornell vit@tjust.com 2015-04-10 2015-04-11 Det här dokumentet finns på URL: www.tjust.com/vit/2015/kva-granskning.pdf KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE
Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.
Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna
Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid
Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid
Klimatfrågan 2025 Aktiva seniorer Anna Säfvestad Albinsson
Klimatfrågan 2025 Aktiva seniorer Anna Säfvestad Albinsson Program Klimatkrisen och dess effekter Konsumtionsbaserade utsläpp Bikupa hur ser ditt klimatkonto ut? Hur tänkte jag? Tankar kring tågresan till
Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv
Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv Fredrik Charpentier Ljungqvist 1,2,3 1 Historiska institutionen, Stockholms universitet 2 Centrum för medeltidsstudier, Stockholms universitet
Ekologisk hållbarhet och klimat
Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel
Pressguide - mötet med pressen
Pressguide - mötet med pressen Varför PR? Att arbeta med PR är både kostnads- och tidseffektivt. När PR fungerar som bäst inspirerar den människor att börja prata med varandra på ett positivt sätt om oss.
Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03
Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter
Klimatanpassning Daniel Bergdahl
Klimatanpassning Daniel Bergdahl Jag heter Daniel och jobbar med klimatanpassning på Länsstyrelsen. Nederbörd och flöden kommer att förändras i ett framtida klimat. Tittat vi historiskt så har förhållandena
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Varför förändras klimatet nu? FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare
Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?
Lars Bärring, SMHI Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014 IPCC har levererat sina tre huvudrapporter Stockholm september
Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen
David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?
>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR
>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater
Frågor och svar. om polarforskning
Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta
VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV (ROTERAS)
Webb-bussfrågor, 30-4 juni 2012 21 Vägt antal (1023) (251) (59) (47) (55) (256) (61) (47) (48) (43) (411) (364) Fråga1. Vilka av de nedanstående globala problem anser du är mest oroande? VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV
Sifo klimat fra gor och svar excel.xls. Sida 1
Sid 1 Q3 Hur ofta tänker du på klimatförändringarna och den globala uppvärmningen? Så gott som dagligen ----------- 18 16 20 23 17 13 21 22 17 9 16 24 17 17 26 Någon gång i veckan ------------ 31 28 33
Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Lektionsmaterial till Operation Dagsverke 2019
1 Lektionsmaterial till Operation Dagsverke 2019 Introduktion 3 Lektion 1 Operation Dagsverke Filippinerna 4 Lektion 2 Att leva med naturkatastrofer 7 Lektion 3 Klimatförändringar påverkar oss alla 10
FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA
ISBJÖRN FJÄRIL SKÖLDPADDA KORALL PINGVIN PANDA ISEN SMÄLTER ÄNGAR BLIR ÅKRAR HAVSNIVÅN STIGER HAVEN BLIR VARMARE SLUT PÅ MAT SKOGARNA FÖRSVINNER ÅK MER TÅG VÄLJ EKOLOGISKT ÅTERVINN MER KÖP FÄRRE GREJER
Sårbara platser. Sårbara platser
Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser
De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser
De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Årsmedeltemperatur och Årsnederbörd 1961-1990 2 Normalperioder Världens meteorologer enades i början av 1900-talet
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare värld, Naturvårdsverket Årsmedeltemperatur
FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING
FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING Timo Persson Elin Fogelström Carl-Johan Lindström 14 november 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-12
En elevs skriftliga redovisning
Modul: Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll Del 7: Redovisning bedömning En elevs skriftliga redovisning Nina Christenson, Karlstads universitet Katarina Ottander, Umeå Universitet Denna text
Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21
Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar
Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?
Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)
Ett förändrat klimat hot eller möjligheter?
Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Plan för klimatanpassning Växjö kommun 2013 Klimatet förändras Människor över hela världen arbetar med att minska skadliga utsläpp i miljön för att hindra katastrofala
Försäkring i förändrat klimat
Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Örebro27 november2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig del
Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting?
David Hirdman Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting? Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?
Ämnesområde Hållbar konsumtion
Ämnesområde Hållbar konsumtion Årskurs Gymnasiet Lektionstid 180 240 min Lektionstyp Arbetsuppgift LÄRARINSTRUKTION Skriv en krönika Uppgift Eleverna ska skriva en krönika utifrån temat det går åt rätt
Klimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Välkommen till framtiden
Välkommen till framtiden arbetsmaterial sida 1 Välkommen till framtiden Arbetsmaterial Framtiden angår oss alla Vi vill alla leva i en värld, där vi mår bra och trivs. Hur borde världen se ut? Hur kan
Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015
Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015 Karin Torgny journalist kulturvetare + vårdarinna vård och
Använd mindre plast för havens och hälsans skull
Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,
Var går gränsen? REMISSVAR
REMISSVAR Var går gränsen? Svenska FN-förbundet föreslår utsläppsmål av växthusgaser i Sverige för år 2020 och 2050 som del av en ambitiös klimatpolitik i enlighet med Sveriges politik för global utveckling
Krisberedskapsveckan 2019 Diskussionsfrågor
Nedsläckt land avsnitt 5 Längd: 30 min, SVT-PLAY. Tio deltagare får prova att klara sig i ett samhälle helt utan el. Vad krävs för att klara sig om krisen är ett faktum? Är du orolig för att inte klara
VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG
+4 GRADER Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser har under
Försäkring i förändrat klimat
Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Jönköping 17 april 2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig
Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation
Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar
TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014
TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 Lättläst sammanfattning Tid för tolerans Den här rapporten har fått namnet Tid för tolerans.
Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
policy Idrottsrörelsens klimatpolicy
policy Idrottsrörelsens klimatpolicy SAMMANFATTNING I denna idrottens första övergripande klimatpolicy ligger fokus på två områden som har stor betydelse ur klimatsynpunkt samtidigt som idrottsrörelsens
Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)
Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Gunilla Svensson Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning Huvudbudskap Människans
WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?
WORLD AIDS DAY Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? Den 1:a december är det World Aids Day. Hivfrågan i Sverige har fått ett uppsving bland annat genom Jonas Gardells uppmärksammade
Agenda och Dokument utifrån: Ett rop från Syrien, SVT2, , sändningar om inbördeskriget i Syrien; fråga om opartiskhet och saklighet
BESLUT 2017-12-22 Dnr: 17/00934 SAKEN Agenda och Dokument utifrån: Ett rop från Syrien, SVT2, 2017-03-26, sändningar om inbördeskriget i Syrien; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Sändningarna frias.
Strategier för kritisk granskning
Modul: Förmåga att granska information, kommunicera och ta ställning Del 4: Att kritiskt granska information och källor Strategier för kritisk granskning Margareta Ekborg, Myrtel Johansson, Britt Lindahl,
Frågebatteri Vetenskap & Allmänhet 2009
2009-09-11 Frågebatteri Vetenskap & Allmänhet 2009 Urval: Riksrepresentativt urval av den svenska allmänheten, 16 år och äldre Antal intervjuer: 1 000 st Tid för telefonintervjuer: 15 21 September 2009
2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.
1. Vad beror det på att det finns olika klimat på jorden? Ange minst tre olika faktorer. 1. Solens olika instrålning. Vid ekvatorn faller solens strålar rakt på området vilket ger varmare klimat. Ju längre
Västerbottensnytt, SVT1, 2013-10-01, kl. 19.15, inslag om en kurs vid Uppsala universitet; fråga om opartiskhet och saklighet
1/5 BESLUT 2014-02-03 Dnr: 13/02387 SAKEN Västerbottensnytt, SVT1, 2013-10-01, kl. 19.15, inslag om en kurs vid Uppsala universitet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden
Vattenbrist. life. and. means. health. Audrey Hepburn. Vattenbrist 103
Water is life Vattenbrist and clean water means health. Audrey Hepburn Vattenbrist 103 Petra Wadström Vatten är en mänsklig nödvändighet och helt nödvändigt för vår överlevnad. Petra Wadström är uppfinnare
Skriv en krönika. Arbetsgång. Uppgift. Namn: Klass:
Namn: Klass:...... Skriv en krönika Uppgift Du ska skriva en krönika utifrån temat det går åt rätt håll. Arbetsgång I diskussioner om hållbar konsumtion kan det låta som att allt är på väg åt fel håll
Aktuellt, SVT2, , inslag om uttalanden av president Donald Trump; fråga om opartiskhet och saklighet
1/5 BESLUT 2018-10-15 Dnr: 18/00149 och 00226 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2018-01-12, inslag om uttalanden av president Donald Trump; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias.
Kate Holt / WWF-UK. WWFs Klimatbarometer Sifo-undersökning 20 mars 2017
Kate Holt / WWF-UK WWFs Klimatbarometer Sifo-undersökning 20 mars 2017 Årets tema: Mat och livsstil för en globalt hållbar utveckling. Bilen Biffen Bostaden Börsen Butiken (Nytt B!) Budskapen Halvera -
Nypon förlag. Skölden. Läsförståelse. Elevmaterial NIKLAS KROG SIDAN 1. Namn: Detta hände i bok 1, Karavanen
NIKLAS KROG SIDAN 1 Elevmaterial Namn: Läsförståelse Detta hände i bok 1, Karavanen 1. Var bodde Traz? 2. Vad hände en dag? 3. Vem är Krom? Beskriv honom. 4. Vad gjorde karavanen? 5. Traz flydde. Vad hände?
Konsten att hantera konflikter på arbetsplatsen. Nr 10/2001
Konsten att hantera konflikter på arbetsplatsen Nr 10/2001 Konflikter på jobbet är inget ovanligt. Vid konflikter drabbas både arbetsplatsen i form av förslösad energi och individen, som i värsta fall
Naturkunskap 1a1 4-13
Naturkunskap 1a1 4-13 I klassrummet Ta med böcker, papper och penna Vid sen ankomst, knacka på dörren och vänta på att bli insläppt vid lämpligt tillfälle Sen ankomst registreras i 5 minuters intervall
Diskussionsfrågor Lärarhandledning
Diskussionsfrågor Lärarhandledning Skolpolicy vill uppmuntra diskussioner kring Internet, dataspel och spelberoende. Vi tror att det ökar medvetenheten om nätets faror och fallgropar. Diskussionerna kan
Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning
Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning Staffan Wohrne Fil.dr. Inledning Jordens klimat styrs av mycket komplicerade processer. Människan känner inte till alla dessa, men med hjälp av pågående klimatforskning
Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?
Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Lars Bärring SMHI Rossby Centre Upplägg: Sveriges klimat de förändringar vi ser redan nu Klimatmodeller vad är det helt kort? Framtida förändringar
Findus Grönsaker rapport klimatanpassning
Findus Grönsaker rapport klimatanpassning Introduktion Den 27 september 2013 kom FN:s klimatpanel med sin rapport som slår fast att människan påverkat klimatet. Haven kommer att stiga med mellan 25 cm
Vilken värld! Om demokrati i kläm. Om hotade mänskliga rättigheter. Om din möjlighet att förändra världen.
Vilken värld! Om demokrati i kläm. Om hotade mänskliga rättigheter. Om din möjlighet att förändra världen. Stå upp för mänskliga rättigheter under valåret Nästa år är det val i Sverige. Det sker i en tid
Helene Thäpp, S:t Örjans skolor, Stockholm
Hej! Nu ska jag berätta en helt osannolik historia för dig!! Den handlar faktiskt om mig och mitt liv såå man skulle kunna säga att det är mina memoarer, hm.. Så kallas en historia om en människas liv.
Räcker maten?? Globalt? Nationellt? Lokalt?
Räcker maten?? Globalt? Nationellt? Lokalt? Globalt perspektiv! Landet, länet, kommunen importerar ca 50 % av sin livsmedelskonsumtion.kommer det att vara möjligt om 20-30 år? Läget är kritiskt!! Med nuvarande
FUB KARLSTAD MED OMNEJD
FUB KARLSTAD MED OMNEJD Handlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling. Samt en plan för hur vi agerar om någon far illa (ex. sexuella övergrepp) Meningen med handlingsplanen Alla
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Försäkring i förändrat klimat
Försäkring i förändrat klimat Att förebygga skador i samarbete Vattnet i den hållbara staden, Göteborg 141113 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar Publik 1 Vi står inför en klimatförändring med ökade risker
Paradigmkampen - Med koppling till myten om CO2-orsakad global uppvärmning.
Länk hit: http://blog.lege.net/content/paradigmkampen Med_koppling_till_CO2_myten.html Utskriftsversion: http://blog.lege.net/content/paradigmkampen Med_koppling_till_CO2_myten.pdf Publicerad 2008-07-17.
Simulering av möjliga klimatförändringar
Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning