Svar på skolinspektionens föreläggande; skolformen

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Peter Sunnanek BUN 2016/ Barn- och ungdomsnämnden Svar på skolinspektionens föreläggande; skolformen grundsärskola Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnde beslutar att överlämna svaret till skolinspektionen enligt nedanstående. Bakgrund Under hösten 2015 och våren 2016 genomförde tillsynsmyndigheten; Skolinspektionen ett planerat tillsynsbesök i Kalmar kommun. Tillsynen avsåg det samlade ansvarstagandet för utbildning inom skolformen grundsärskola. Sammantaget gör skolinspektionen bedömningen att Kalmar kommun som skolhuvudman för ovanstående skolform i flera avseenden uppfyller författningarnas krav men att det inom områdena Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna, Utveckling av utbildningen av skolenheterna och Ytterligare brister krävs förbättringar vilka benämns förelägganden. Kalmar kommun ska senast ha åtgärdat dessa brister samt i skrift ha redovisat dessa åtgärder till skolinspektionen. Föreläggande avseende skolformen grundsärskola (Dnr :4347): Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Kalmar kommun att senast den 1 november 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Område Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna : Skolinspektionen konstaterar att Kalmar kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det på skolenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna i grundsärskola, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. (2 kap. 25 skollagen; Läroplan för grundsärskolan 2011, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Peter.Sunnanek@kalmar.se

2 BUN 2016/ (3) Hemkommunen ser till att mottagandet i grundsärskolan föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning, samt att samråd sker med elevens vårdnadshavare. (7 kap. 5 skollagen) Hemkommunen ser till att mottagandet föregås av att vårdnadshavare lämnat sitt medgivande till att eleven tas emot i grundsärskolan, om det inte finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa att ta emot eleven utan vårdnadshavares medgivande. (7 kap. 5 skollagen) Åtgärder: - Kalmar kommun ska säkerställa att det finns tillgång till elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska och psykosociala insatser och som arbetar förebyggande och hälsofrämjande, så att den uppfyller skollagens krav att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. - Kalmar kommun ska genomföra föreskrivna utredningar och se till att vårdnadshavare lämnar sitt medgivande innan elever tas emot i grundsärskolan. För att uppfylla kraven på elevhälsan är nu skolkurator anställd på grundsärskolan sedan I Kalmar kommuns verksamhetsledningssystem finns tydliga rutiner som stipulerar vilka utredningar som ska vara genomförda, innan inskrivning i grundsärskola. Vidare finns tydliga rutiner för hur vårdnadshavare ska informeras och ge sitt medgivande inför en särskoleinskrivning. Ovan nämnda rutiner implementeras tydligare i samarbete med rektor för grundsärskolan. Dessa rutiner biläggs detta svar, som bilaga 1 och bilaga 2. Område Utveckling av utbildningen av skolenheterna : Beskrivning av brister: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genom-för dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 skollagen. Åtgärder: Kalmar kommun ska se till att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla grundsärskolans verksamhet. Kommunen ska analysera uppföljningen av verksamheten samt besluta och planera för utvecklingsåtgärder. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. I Kalmar kommuns uppföljningsverktyg; Hypergene följs måluppfyllelsen på, av förvaltningschefen utpekade utvecklingsområden. Som ett komplement arbetas en mall fram; som ger enheterna möjlighet att själva redovisa de mål som inte pekats ut av förvaltningschefen de pedagogiska målen. Detta lämnas i samband med resursdialogen. Samtliga enheters underlag sammanställs på förvaltningskontoret och används i samband med huvudmannens arbete med analys och framarbetande av åtgärder.

3 BUN 2016/ (3) Område Ytterligare brister : Beskrivning av brister: Skolenheten Grundsärskolan i Kalmar bedrivs inte i byggnader som ligger nära varandra och som på ett naturligt sätt hör ihop. Åtgärder: Kalmar kommun ska se till att verksamheten vid Grundsärskolan i Kalmar bedrivs i en skolenhet i enlighet med författningarnas krav. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att dela Särskolan i Kalmar i två skolenheter från ; Särskolan Oxhagen och Särskolan Tullbron. Se nämndbeslut, (bilaga 3). Mats Linde Förvaltningschef Peter Sunnanek Planeringssekreterare

4 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Förvaltningschef Mats Linde Planeringssekreterare Anders Kamstad (3) Mottagande och utskrivning av elev i grundsärskolan Syfte Att säkerställa ett likartat utredningsförfarande för alla elever som aktualiseras för mottagande i grundsärskolan. Vilka barn och elever gäller det Se skollagens 7 kap. 5, 11 kap. 2 och 29 kap. 8. Ansvar Förskolechef/rektor och samordnare för barn i behov av särskilt stöd. Genomförande/aktivitet Beslut om utredning för mottagande i grundsärskolan Frågan om ett barn skall tas emot i grundsärskolan kan väckas både av representanter för kommunen(t ex skolpersonal) eller vårdnadshavare. Förskolechef/rektor skall då fatta beslut om att inleda en utredning. Se Beslut om utredning för mottagande i grundsärskolan- blankett i verksamhetshandboken. Barn som redan i förskoleåldern visar att de behöver det stöd som särskolan kan ge har i regel utretts av Barn- och ungdomshabiliteringen. Barnets vårdnadshavare har informerats av habiliteringens personal. Barn- och ungdomsförvaltningens samordnare har kontinuerliga möten med habiliteringens personal. Barnens föräldrar inbjuds av habiliteringens småbarnsteam till informationsmöte om särskolan och dess möjligheter minst en gång per år. Skol och klassplacering Samordnaren för barn i behov av särskilt stöd fattat beslut om mottagande i grundsärskolan och beslutar om barnet/eleven skall läsa i huvudsak ämnen eller ämnesområden (dvs. enligt grundsärskolans eller träningsskolans kursplaner). Rektor kan besluta om barnet ska läsa en blandning av ämnen och ämnesområden eller ändra beslutet om att barnet ska läsa i huvudsak ämnen eller ämnesområden. Inför varje nytt läsår fattar rektor beslut om skolplacering, klassplacering och de kursplaner eleven skall följa. Se Beslut om skolplacering, klassplacering och kursplaner för elev mottagen i grundsärskolan- blankett i verksamhetshandboken. Vid placering i grundsärskoleklass besöker personalrepresentanter, utsedda av särskolans rektor, eleven i dess nuvarande undervisningssituation. Därefter fattar rektor för särskolan beslut om i vilken undervisningsgrupp eleven ska få sin undervisning. Lärare från utsedd undervisningsgrupp besöker eleven i dess nuvarande klass och eleven besöker vid behov särskolan. Verksamhetsunika processer, rutiner och instruktioner

5 2 (3) Skolplikt för särskolans elever Skolplikten för särskolans elever är samma som för grundskolans d v s nio år. Se dock skollagens 7 kap. 15. En elev i grundskolan kan få sin utbildning inom grundsärskolan (integrerad elev) och en elev i grundsär- skolan kan under samma förutsättningar få sin utbildning inom grundskolan. Se skollagens 7 kap. 9 och 11 kap. 8. Övergång från individintegrering till den samlade särskolan. Om vårdnadshavare, lärare eller rektor på grundskolan bedömer att eleven ej längre kan fullfölja sin skolgång som individintegrerad kallar rektor till en elevvårdskonferens till vilken även Barn- och ungdomsförvaltningen samordnare kallas. Samordnaren informerar vårdnadshavare om särskolan och dess organisation. Vid behov besöker vårdnadshavaren den samlade särskolan. Planeringen för en övergång till särskolan inleds genom att samordnaren informerar rektor för särskolan. Personalrepresentanter, utsedda av särskolans rektor, besöker eleven i dess nuvarande undervisningssituation. Därefter fattar rektor för särskolan beslut om i vilken undervisningsgrupp eleven ska få sin undervisning. Lärare från utsedd undervisningsgrupp i den samlade särskolan besöker eleven i dess nuvarande klass och eleven besöker vid behov den samlade särskolan. Tidpunkt för övergång fastställs. En inskolningsperiod fastställs i samråd mellan avlämnande och mottagande lärare. Efter samråd med vårdnadshavare lämnas nödvändig information från avlämnande skola till särskolans personal vid en överlämningskonferens som rektor för särskolan kallar till. Beslut om att elev inte tillhör särskolans målgrupp Om det framkommer tvivel om att barn/elev som är mottagen i särskolan inte har rätt att tillhöra särskolans målgrupp, ska rektor meddela samordnaren för barn i behov. Samordnaren ska då skyndsamt utreda om eleven har rätt att läsa enligt särskolans kursplaner. Är inte så fallet, ska beslut om att eleven inte är mottagen i särskolan fattas. Om en eller båda vårdnadshavarna inte längre vill att barnet ska vara mottagen i särskolan ska samordnaren för barn i behov av särskilt stöd fatta beslut om att barnet inte ska vara mottaget i särskolan. Överklagande Beslut om mottagande eller utskrivning ur grundsärskolan enligt skollagens 7 kap 5 kan överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Beslutet får bara överklagas av vårdnadshavare eller av eleven själv om denne fyllt 16 år. Överklagandet ska lämnas in till barn- och ungdomsförvaltningen. Det ska vara skriftligt och ha kommit in till kommunen inom tre veckor från den dag vårdnadshavare/elev fått del av beslutet.

6 Uppföljning Utredningsförfarandet utvärderas i rektorsgruppen i slutet av varje kalenderår. Ansvarig: Barn- och ungdomsförvaltningens samordnare för barn i behov av särskilt stöd. 3 (3)

7 UTREDNING Datum Beslut om utredning för mottagande i grundsärskolan (blankett) Undertecknad förskolechef/rektor beslutar att på ovan angivet datum inleda en utredning för mottagande i grundsärskolan för barnet/eleven: Namn Förskola/skola Personnummer Grupp/klass Bakgrund Vem har väckt frågan om mottagande i grundsärskolan? Underlag för beslut om mottagande i grundsärskolan skall bestå av: Pedagogisk bedömning Psykologisk bedömning Medicinsk bedömning Social bedömning Underlaget för beslut tas fram i samråd mellan förskolechef/rektor och vårdnadshavare. Pedagogisk bedömning utförs av barnets/elevens lärare och lärare med specialpedagogisk kompetens i form av pedagogisk kartläggning med redogörelse för gjorda anpassningar och stödinsatser, pedagogiska utredningar, individuell utvecklingsplan och åtgärdsprogram. Dokumentationen ska ej vara äldre än ett år. Har eller har barnet/eleven och dess familj haft kontakt med Barn- och ungdomshabiliteringen eller Barnoch ungdomspsykiatrin kontaktas dessa för överlämnande av psykologisk och medicinsk bedömning. Alternativt kontaktar förskolechef/rektor skolpsykolog för psykologisk bedömning och skolöverläkare för medicinsk bedömning. Förskolechef/rektor kontaktar skolkurator för social kartläggning. Information om grundsärskolan Information lämnas till vårdnadshavare av skolan om vilka bedömningar som behöver göras inför ett eventuellt mottagande i grundsärskolan och vad de syftar till, vad grundskola respektive grundsärskola innebär samt vilka konsekvenserna av skolgång i grundsärskolan innebär för barnet/eleven på kort och lång sikt. De bör också informeras om vilka krav vårdnadshavare kan ställa och vilka möjligheter grundskolan och grundsärskolan har att tillgodose barnets/elevens behov. Samordnaren för barn i behov av särskilt stöd på barn- och ungdomsförvaltningen har till uppgift att stötta förskolechefer/rektorer i denna informationsskyldighet och att vara en kontaktperson för vårdnadshavarna under utredningens gång. Beslut om mottagande i grundsärskolan Underlaget för beslut om mottagande i grundsärskolan lämnas av förskolechef/rektor till samordnaren för barn i behov av särskilt stöd på barn- och ungdomsförvaltningen. Beslut om eventuellt mottagande i grundsärskolan fattas av samordnaren på delegation av Barn- och ungdomsnämnden. BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Förvaltningschef Mats Linde Planeringssekreterare Anders Kamstad 1 (2) Utgåvedatum Tillhör dokument Mottagande och utskrivning av elev i grundsärskola

8 Vårdnadshavares medgivande Barnet/elevens vårdnadshavare skall lämna sitt medgivande till att barnet/eleven tas emot i grundsärskolan. Samordnaren för barn i behov av särskilt stöd på barn- och ungdomsförvaltningen informerar vårdnadshavare om inkomna bedömningar ger eller inte ger barnet/eleven rätt att tillhöra grundsärskolan. I samband med detta får vårdnadshavare tillfälle att skriftligen lämna sitt medgivande till mottagande i grundsärskolan för sin dotter/son. Barnets syn på mottagande i grundsärskolan Barnets inställning till mottagande i grundsärskolan ska så långt det är möjligt klarläggas. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Om eleven har fyllt 16 år har hon eller han rätt att själv föra sin talan i ärendet. Ändring av beslut Om en eller båda vårdnadshavarna inte längre vill att barnet ska vara mottaget i särskolan, ska samordnaren för barn i behov av särskilt stöd fatta beslut om att barnet inte tillhör särskolan. Om det framkommer tvivel på att barnen tillhör särskolans målgrupp, ska samordnaren för barn i behov av särskilt stöd skyndsamt utreda om barnet i fortsättningen har rätt att läsa enligt särskolans kursplaner. Överklagande Beslut om mottagande eller utskrivning ur grundsärskolan enligt skollagens 7 kap 5 kan överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Beslutet får bara överklagas av vårdnadshavare eller av eleven själv om denne fyllt 16 år. Överklagandet ska lämnas in till barn- och ungdomsförvaltningen. Det ska vara skriftligt och ha kommit in till kommunen inom tre veckor från den dag vårdnadshavare/elev fått del av beslutet. Beslutsdatum: Förskolechef/rektor Vårdnadshavares/elevs samtycke Som vårdnadshavare samtycker jag till att förskolechef/rektor får inhämta medicinsk och psykologisk bedömning från barn- och ungdomspsykiatrin, barn- och ungdomshabiliteringen eller från skolläkare och skolpsykolog. Vårdnadshavare Vårdnadshavare Elev som fyllt 16 år Kopia till: Vårdnadshavare Samordnare för barn i behov av särskilt stöd 2 (2)

9 Beslut Skolinspektionen Kalmar kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kalmar kommun Skolinspektionen, Box 330, Linköping, Besöksadress Storgatan 33 Telefon: ,

10 , Skolinspektionen Beslut 2(10) if [insyn [i Kalmar kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn i Kalmar kommun under hösten 2015 och våren Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen grundsärskola. Måluppfyllelse och resultat För grundsärskolan finns ingen nationell statistik över elevernas kunskapsresultat att tillgå. Kommunen har inte presenterat några samlade resultat från grundsärskolan men enligt Grundsärskolans i Kalmar uppgifter bedömdes de flesta elever nå kunskapskraven för ämnen och ämnesområden vårterminen Översikt över konstaterade brister i verksamheterna Skolinspektionens ingripanden Område Typ av ingripande Senaste datum för redovisning Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 13,etagg Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Ytterligare brister Förelå:gande 11> F öreiä,rnande - bö ffib, Sammanfattande bedömning Skolinspektionens tillsyn visar att utbildningen i grundsärskolan i Kalmar kommun i flera avseenden uppfyller författningarnas krav. Det finns emellertid områden som måste förbättras. Kalmar kommun behöver förbättra det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för grundsärskolan. Det saknas på huvudmannanivå en dokumenterad uppföljning av verksamhetens resultat som kan ligga till grund för analyser av verksamheten. Det innebär att kommunen saknar verktyg för att säkerställa att grundsärskolans verksamhet bedrivs utifrån kraven i skollagen och andra författningar. Därmed finns en risk att de nationella målen inte uppfylls och att elevernas kunskapsutveckling äventyras. Huvudmannen behöver skaffa sig underlag för att fatta beslut om och planera för utvecklingsinsatser för att i högre grad nå de nationella målen för utbildningen. Då mottagande i grundsärskolan är ett genomgripande beslut för enskilda elever måste Kalmar kommun genomföra utredningar och se till att vårdnadshavare lämnar sitt medgivande innan elever tas emot i grundsärskolan på det sätt som författningarna föreskriver. Kommunen måste också säkerställa att det i grundsärskolan finns tillgång

11 Skolinspektionen Beslut 3(10) till elevhälsans alla funktioner så att den kan arbeta främst förebyggande och hälsofrämjande. Kalmar kommun måste också se till att verksamheten vid Grundsärskolan i Kalmar bedrivs i en skolenhet i enlighet med författningarnas krav. Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Kalmar kommun att senast den 1 november 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i grundsärskolan är likvärdig och av hög kvalitet. 1 detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och person almässiga resurser. Huvudmannen ansvarar även för att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs, och organiseras på ett ändamålsenligt sätt. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Huvudmannen ser till att mottagandet i grundsärskola sker i enlighet med skolförfattningarna. Detta gäller såväl elever på särskoleenheter som elever som är helt eller delvis integrerade i grundskolenheter. Hemkommunen ser till att mottagandet i grundsärskolan föregås av en utredning samt att det finns rutiner för omprövning av beslut. Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Kalmar kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det på skolenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna i grundsärskola, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. (2 kap. 25 skollagen; Läroplan för grundsärskolan 2011, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Hemkommunen ser till att mottagandet i grundsärskolan föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning, samt att samråd sker med elevens vårdnadshavare. (7 kap. 5 skollagen) Hemkommunen ser till att mottagandet föregås av att vårdnadshavare lämnat sitt medgivande till att eleven tas emot i grundsärskolan, om det inte finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa att ta emot eleven utan vårdnadshavares medgivande. (7 kap. 5 skollagen)

12 Skolinspektionen Beslut 4(10) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristerna. Bristerna kan dock avhjälpas även på annat sätt. Kalmar kommun ska säkerställa att det finns tillgång till elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska och psykosociala insatser och som arbetar förebyggande och hälsofrämjande, så att den uppfyller skollagens krav att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Kalmar kommun ska genomföra föreskrivna utredningar och se till att vårdnadshavare lämnar sitt medgivande innan elever tas emot i grundsärskolan. Motivering till bedömning av brist Elevhälsa För eleverna i grundsärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Enligt skollagen ska det för medicinska, psykologiska och psykosociala insatser finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Av förarbetena till skollagen framgår att arbete med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper. Vidare framgår att de mer generellt inriktade uppgifterna, där elevhälsans medverkan är viktig, rör elevernas arbetsmiljö och skolans värdegrund, exempelvis arbetet mot kränkande behandling, jämställdhet och livsstilsrelaterad ohälsa. Tillsynen av Grundsärskolan i Kalmar visar att det finns brister både i tillgången till elevhälsa, genom att skolenheten saknar kurator, och i elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete. Av intervju med rektorn för Grundsärskolan i Kalmar och med förvaltningschefen framgår att skolan från och till har saknat kurator under år 2015 och att skolan sedan oktober 2015 helt saknat kurator. Enligt rektorn har hon rapporterat detta till förvaltningen för att få hjälp att lösa situationen, men det har inte gått att hitta någon kurator till den låga tjänstgöringsgrad som erbjuds inom grundsärskolan. Förvaltningschefen uppger att det behövs en lämplig person för kuratorstjänsten inom grundsärskolan och att förvaltningsledningen inte bedömt det lämpligt att beordra någon till tjänsten. Skolinspektionen konstaterar att det saknas kurator i elevhälsoteamet i Grundsärskolan i Kalmar och bedömer att det därmed inte är möjligt för elevhälsoteamet att med alla kompetenser arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Mottagande i grundsärskola Av skollagen framgår att ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs. Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i grundsärskolan,

13 Skolinspektionen Beslut 5(10) ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt skollagen. Ett barn får dock tas emot i grundsärskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. Skolinspektionen har begärt in en redovisning av utredningar som genomförts inför beslut om mottagande i grundsärskola samt beslut om mottagande i Grundsärskolan i Kalmar kommun. Av redovisningen ska det framgå när pedagogiska, sociala, medicinska och psykologiska bedömningar genomförts inför mottagande i grundsärskolan, när beslut om mottagande i grundsärskolan fattats samt när vårdnadshavaren gett sitt medgivande till att eleven mottas i grundsärskolan. Redovisningen visar att det finns ärenden där kommunen fattat beslut om mottagande i grundsärskola innan alla utredningar genomförts och innan vårdnadshavares medgivande inhämtats. Av intervju med samordnaren för barn i behov av särskilt stöd, som på delegation ansvarar för mottagande i grundsärskolan sedan sommaren 2015, framgår att kommunen har tydliga rutiner för mottagande i grundsärskola. Det saknades ändå vissa utredningar för elever som var mottagna eller skulle tas emot i grundsärskolan vid början av höstterminen 2015, då samordnaren tog över ansvaret. För att rätta till det genomfördes ett antal utredningar, främst sociala, i samband med terminsstarten. Av intervjun framgår att ansvaret för mottagande i grundsärskola från och med sommaren 2016 kommer att läggas på en annan person. Läsåret 2015/2016 har två elever aktualiserats för placering i grundsärskola, och där har utredningar genomförts enligt kommunens rutiner. Skolinspektionen bedömer att det finns brister i Kalmar kommuns arbete med mottagande i grundsärskolan, då det finns beslut om mottagande i grundsärskolan som fattats på bristfälligt underlag avseende både bedömningar och vårdnadshavarnas medgivande. Motivering till föreläggande som ingripande Eftersom Kalmar kommun inte uppfyller de krav som gäller för verksamheten, föreläggs kommunen att vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen vid skolenheterna inom väsentliga områden, i syfte att främja ökad likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna, i förhållande till de nationella mål och riktlinjer som formuleras i grundsärskolans läroplan. I arbetet ingår också att följa upp de förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan måluppfyllelsen och skolenheternas förutsättningar, beslutar om vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit _fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling etc.). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare och elever leder vid skolenheterna.

14 Skolinspektionen Beslut 6(10) Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet. Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Kalmar kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 skollagen) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Kalmar kommun ska se till att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla grundsärskolans verksamhet. Kommunen ska analysera uppföljningen av verksamheten samt besluta och planera för utvecklingsåtgärder. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de nationella målen uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Enligt förarbetena till lagen (proposition 2009/10:165 s. 306) har huvudmannen det yttersta ansvaret för genomförandet av utbildningen, vilket ger huvudmannen en central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete som ska garantera kvalitet och likvärdighet. Kvalitetsarbetet ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter. Av dokument och intervjuer med nämndrepresentanter framgår att det finns brister i Kalmar kommuns systematiska kvalitetsarbete på huvudmannanivå för grundsärskolan när det gäller uppföljning och analys av verksamheten. Kalmar kommun har en gedigen uppföljning av grundskolans resultat som redovisas i framför allt tre dokument; Måluppfyllelse i fokus 2015, Elevers och vårdnadshavares syn på verksamheten 2015 och Kalla fakta Grundsärskolans verksamhet redovisas inte i något av dessa dokument. Nämndledamöterna uppger i intervju att de, när det

15 Skolinspektionen Beslut 7(10) gäller grundsärskolan, har ett begränsat underlag för uppföljning och analys av resultat. De uppger att samma föräldraenkäter som vårdnadshavare i grundskolan får svara på, också ges till grundsärskolans vårdnadshavare. Eftersom elevgrupperna i grundsärskolan är så små, riskerar sammanställningar av såväl kunskaps- som värdegrundsresultat att bli utpekande, och därför görs inte några resultatsammanställningar. Politikerna får dock en bild genom de besök de gör i verksamheten och särskolan är ofta uppe för diskussion, utifrån bland annat lokalproblem och skolskjutsar. Det framgår också av intervjuer med nämndledamöter och förvaltningsledning samt av ingiven dokumentation att det saknas en systematisk och kontinuerlig uppföljning av utbildningen samt en analys av resultaten utifrån de mål som finns för grundsärskolan i skollagen och läroplanen. Sammantaget bedömer Skolinspektionen att huvudmannen inte systematiskt och kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen inom grundsärskolan. Det finns även brister i huvudmannens dokumentation av kvalitetsarbetet. Detta leder till att kommunen saknar möjligheter att sätta in nödvändiga åtgärder för att utveckla utbildningen i syfte att höja måluppfyllelsen. Motivering till föreläggande som ingripande Eftersom Kalmar kommun inte uppfyller de krav som gäller för verksamheten, föreläggs kommunen att vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Ytterligare brister Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Kalmar kommun att senast den 1 november 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Beskrivning av brister Skolenheten Grundsärskolan i Kalmar bedrivs inte i byggnader som ligger nära varandra och som på ett naturligt sätt hör ihop. Författningar 1 kap. 3 skollagen Åtgärder Kalmar kommun ska se till att verksamheten vid Grundsärskolan i Kalmar bedrivs i en skolenhet i enlighet med författningarnas krav. Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen avses med skolenhet en av huvudmannen organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till skolenheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad. En rektors ansvarsområde kan omfatta en eller flera skolenheter. Enligt förarbetena till skollagen (proposition 2009/10:165 s. 633) kan en skolenhet omfatta verksamhet som bedrivs i

16 Skolinspektionen Beslut 8(10) flera byggnader om dessa ligger nära varandra och på ett naturligt sätt hör ihop. Byggnaderna i en skolenhet ingår också i samma administrativa enhet. Av intervju med förvaltningschefen och rektorn för Grundsärskolan i Kalmar samt av ingiven dokumentation framgår att Grundsärskolan i Kalmar utgör en egen skolenhet. Verksamheten är uppdelad på två skolbyggnader, Oxhagsskolan, som ligger i ett bostadsområde någon kilometer utanför Kalmar centrum, och Tullbroskolan, som är belägen i centrala Kalmar. Avståndet mellan skolbyggnaderna är cirka 2 km. I 0)d-iagsskolan bedrivs verksamhet för årskurserna 1-9 och i Tullbroskolan bedrivs verksamhet för årskurserna 4-9. Eleverna från de två skolbyggnaderna har inte någon regelbunden kontakt med varandra i den reguljära undervisningen och lärare och övrig personal är organiserade i olika arbetslag, ett för varje klass. Av förarbetena till skollagen kan således utläsas att skolbyggnader, för att utgöra en skolenhet, ska ligga nära varandra och på ett naturligt sätt höra ihop. Skolinspektionen bedömer med utgångspunkt från detta att Grundsärskolan i Kalmar inte kan utgöra en skolenhet då verksamheten inte bedrivs i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och då verksamheterna i de två skolbyggnaderna inte på ett naturligt sätt kan anses höra ihop. Motivering till val av verktyg Eftersom Kalmar kommun inte uppfyller de krav som gäller för verksamheten, föreläggs kommunen att vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. På Skolinspektionens vägnar Maria Sund ist Avdelningsc ef Robert Holmblad Utredare/Föredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Kalmar kommun

17 SkolinspelKtionen Bilaga 1 9(10) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Skolinspektionen granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grundsärskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. Skolinspektionen prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. Skolinspektionen bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När Skolinspektionen har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där Skolinspektionen fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. Skolinspektionen fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.

18 Skolinspektionen Bilaga 2 10(10) Fakta om Kalmar kommun I Kalmar kommun ansvarar Barn- och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd för verksamheten inom grundsärskolan. För den operativa ledningen av skolväsendet finns en förvaltningschef underställd respektive nämnd. Vid tillsynsbesöket var förvaltningschefstjänsten i Södermöre kommundel vakant, så Barn- och utbildningsförvaltningens förvaltningschef ansvarade även för verksamheten i Södermöre. Beslut om mottagande i grundsärskolan är delegerat till samordnaren för barn i behov av särskilt stöd. Kommunens grundsärskola utgör en egen skolenhet, Grundsärskolan i Kalmar, som leds av en rektor. Verksamheten är uppdelad på två skolenheter. Den ena, adlagsskolan, ligger i ett bostadsområde någon kilometer utanför Kalmar centrum, den andra, Tullbroskolan, är belägen i centrala Kalmar. Läsåret 2015/2016 omfattar verksamheten cirka 60 elever. Undervisningen bedrivs i huvudsak i små grupper där anpassningar görs till varje enskild individs behov och förutsättningar. Dessutom finns fem individintegrerade grundsärskoleelever i kommunens skolor.