Arbete Utbildning Välfärd. Stockholm 2-5 augusti

Transkript

1 m a gr o r P Arbete Utbildning Välfärd Antagna av SSU:s 36:e kongress Stockholm 2-5 augusti

2 Program Arbete Utbildning Välfärd Antagna av SSU:s 36:e kongress Stockholm 2-5 augusti

3 Innehåll Arbete åt alla... 5 Vår syn...5 Utmaningar på dagens arbetsmarknad...5 En grön omställning skapar arbeten...6 Utbildning skapar arbete...7 Den moderna arbetsmarknaden...7 Den jämställda arbetsmarknaden...9 Egen- och småföretagandet...9 Utbildning Världens bästa skola...11 Den moderna skolan för lika livschanser...11 En jämlik skola för alla...12 Livslångt lärande...13 En kvalitativ skola...14 Välfärd Välfärden frigör människan...17 Välfärdens organisering och finansiering...17 Hälso- och sjukvård...18 Socialförsäkringar...19 Sexualpolitik...20 Bostad åt alla

4 Arbete

5 Arbete åt alla Vår syn Arbete bidrar till människors frihet och är grunden för en jämlik samhällsutveckling. Arbete skapar ekonomisk självständighet och är av betydelse för människans sociala identitet såväl som för hennes självförtroende, hälsa och utveckling. Arbete är en förutsättning för hållbar ekonomisk tillväxt och ökad rättvisa. När fackföreningsrörelsen är stark och sysselsättningen är hög stärks löntagarnas position gentemot arbetsgivaren. Därför är hög organisationsgrad i facket och full sysselsättning övergripande mål för socialdemokratisk politik. I ett samhälle där en majoritet av befolkningen måste sälja sin arbetskraft för att försörja sig är full sysselsättning således ett av våra starkaste verktyg i kampen för högre löner, bättre arbetsvillkor, sociala reformer och en demokratisering av arbetslivet. Socialdemokraterna behöver tillsammans med LO utforma en ny modern politik för full sysselsättning som skapar förutsättningar och tar tillvara på alla människors önskan och möjlighet till ett eget arbete. Den måste knyta samman flera politiska områden och bidra till ökad jämlikhet. Det går exempelvis inte att särskilja utbildningspolitik, arbetsmarknadspolitik eller finanspolitik om man vill skapa en politik för demokrati och full sysselsättning. Genom en expansiv finanspolitik kan sysselsättningen öka och arbetslösheten minska under lågkonjunkturer. Utbildningspolitiken måste ge studenter verktyg att utveckla morgondagens arbetsmarknad. Arbetsmarknadspolitiken måste rusta arbetssökande för att matcha den existerande arbetskraftsbristen och finanspolitiken måste stimulera framväxten av nya och bra arbeten. Sverige ska aktivt investera i nya arbeten som bidrar till den gröna omställningen, ökar svensk konkurrenskraft och möjliggör en hållbar tillväxt. Staten och kommunerna har ett särskilt ansvar för de unga som saknar utbildnings- eller jobbmöjligheter. SSU vill skärpa kommunernas ansvar att söka upp unga som lämnat gymnasiet och tillsätta passande åtgärder. Vi vill att kommunerna tar ansvar för att det ska råda nolltolerans mot ungdomsarbetslöshet. Utmaningar på dagens arbetsmarknad Dagens arbetslinje kan sammanfattas med låg ersättning till de arbetslösa, hårda tag mot sjukskrivna, lägre skatter för den som arbetar, och en strävan om att urholka den solidariska lönepolitiken. Detta slår hårt mot fackföreningsrörelsen och en oorganiserad ungdomsgeneration. Högerns politik syftar till att åstadkomma högre sysselsättning genom att pressa ned de lägsta lönerna och försämra arbetsvillkoren samt öka incitamenten att ta arbete genom att försämra olika ersättningar. Arbetslösheten ses som frivillig och den som vill arbeta måste acceptera att lönen sjunker och att villkoren försämras till nivåer som arbetsgivaren finner rimliga. Men borgerlighetens offensiv stannar inte vid regeringens politik. En minst lika viktig faktor är arbetsgivarens agerande i avtalsrörelserna och dagligen ute på arbetsplatserna. Kraven på sämre villkor och en aggressiv linje från arbetsgivarsidan i avtalsförhandlingarna trycker tillbaka löntagarkollektivet. Denna politik har visat sig ge flera negativa effekter och bekämpar inte alls den höga arbetslösheten. Dessutom stärks arbetsgivarnas position på bekostnad av arbetarnas, vilket har lett till en omfördelning från fattig till rik. Diskrimineringen på arbetsmarknaden har ökat och ljusare hudfärg och normativt efternamn har blivit viktigare egenskaper för att få ett arbete. Därför måste SSU stå upp för en antidiskrimineringspolitik på arbetsmarknaden. Förutom diskriminering finns även rasistiska strukturer. Den strukturella rasismen har ökat genom att ett lägsta skikt på arbetsmarknaden har uppstått, i huvudsak bestående av unga och utlandsfödda svenskar. Den allt högre pressen på arbetaren att ständigt jobba hårdare och mer leder till att många, även unga, sliter ut sig i förtid och inte kan arbeta ett helt yrkesliv. Massarbetslösheten har förvärrat detta. Unga och utlandsfödda svenskar hänvisas i hög grad till en alternativ arbetsmarknad med mycket svåra arbetsvillkor och med låga löner. Sverige är ett land med korta maktavstånd. De platta organisationerna har skapat både rättvisa och stabilitet på den svenska arbetsmarknaden. Modellen byggdes dock för en arbetsmarknad som bestod av stora företag som producerar varor enligt löpande bandet principen. Strukturomvandlingen som 5

6 nu sker utmanar denna modell. Rättvisan och stabiliteten hotas i den nya projektbaserade arbetsmarknaden. Små tjänsteföretag tar över och bjuder under varandra i pris för att locka kunderna, ibland på bekostnad av lönenivån. Orättvisa på arbetsmarknaden betyder instabilitet och det är dåligt för båda parter. Utmaningen för arbetarrörelsen blir att kunna behålla de framgångsrika platta organisationerna in i en mer projektbaserad arbetsmarknad för att kunna säkerställa rättvisa och stabilitet. Facket ska stärkas på den projektbaserade arbetsmarknaden. Den ekonomiska politiken ska ha full sysselsättning som övergripande målsättning. Sverige ska investera i utbildning, forskning och grön omställning för att skapa förutsättningar för fler arbeten. SSU vill stärka välfärden och samtidigt bryta arbetslösheten genom att anställa fler i vård, skola och omsorg. Staten ska stötta kommunerna ekonomiskt så att de får medel att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Kommuner ska införa en sommarjobbsgaranti för unga. Sverige ska ha en aktiv arbetsmarknadspolitik för att bryta arbetslösheten. SSU vill införa anonyma jobbansökningar. Politiken ska ta ansvar för att en ständigt pågående strukturomvandling tar hänsyn till människor och miljö. SSU vill se en solidarisk lönepolitik, rikstäckande kollektivavtal och trygga villkor för löntagarna. Särskilda insatser ska genomföras för de som står längst ifrån arbete. Bejakandet av småföretagandet är en viktig komponent i en politik för full sysselsättning. Företag som av ogiltiga skäl diskriminerar vid flera tillfällen ska tilldelas näringsförbud. Ett antidiskrimineringsråd ska införas över statsrådsberedningen för att alla politiska förslag ska genomsyras av en antidiskrimineringspolicy. De religiösa helgdagarna ska ersättas med religionsneutrala helgdagar för anställda att ta ut. SSU kräver 6 veckors lagstadgad semester. En grön omställning skapar arbeten Sverige behöver minska arbetslösheten och öka sysselsättningen i hela landet. Samtidigt behövs en investering i grön infrastruktur. För att underlätta för både samhälle och näringsliv och samtidigt minska privatbilismen, som tillsammans med inrikesflyget har ökat de senaste åren, behöver vi storsatsa på järnvägen. SSU vill att det byggs höghastighetsbanor i Sverige. I framtiden ska det vara både billigare och mer effektivt att välja tåget på inrikesresor och på längre sikt även till en del andra länder. Detta kommer att binda samman arbetsmarknaden i Sverige och skapa fler arbetstillfällen. Många väljer idag bort kollektivtrafiken till förmån för bilen eftersom de inte kan lita på att komma fram i tid. Osäkerheten kring en kollektivtrafik som inte fungerar, och som på vissa ställen kanske inte heller finns, skapar större ojämlikhet. Fungerande tåg är en förutsättning för att bygga ihop arbetsmarknaden. Ansvaret för järnvägen har fallit mellan stolarna som en konsekvens av styckningen av Statens Järnvägar, avregleringar och brist på investeringar. Vi måste därför åter ge SJ monopol på tågtrafiken i Sverige, återreglera järnvägsnätet samt förbättra och bygga ut detsamma. SSU vill att Svenska företag ska vara de mest miljövänliga i världen. Vi tror att svensk exportindustri gynnas om vi politiskt uppmuntrar och stimulerar miljövänliga val. Staten ska som stor aktör ansvara för att miljöteknikföretag har möjlighet att utvecklas. Det handlar om att ge kapital, om att koordinera och reglera. Statliga bolag ska få nya direktiv som syftar till långsiktig hållbarhet i stället för kortsiktiga vinster. Vi behöver också sätta press på näringslivet och fasa ut farliga kemikalier och utsläpp. SSU vill se en grön skatteväxling i Sverige för att skapa förutsättningar för svenska miljövänliga företag att bli världsledande. SSU vill se investeringar i hållbara energilösningar. Genom en utbyggnad av den gröna energiproduktionen skapar vi inte bara arbete vid själva byggandet, utan även i produktionen av nödvändig utrustning och teknik. Ett annat viktigt område är energieffektiviseringar av byggnader, både bostäder och offentliga byggnader. När ny teknik utvecklas leder det till vinsteffekter och att tusentals arbeten kan skapas under investeringstiden. Vi har fortfarande långt kvar tills vi har nått vår fulla potential när det gäller att bygga ut förnyelsebara energikällor. Politiken får inte överlåta detta endast till marknaden utan måste använda sin kraft som samhälls- 6

7 förändrare. Vi måste ställa tuffare miljökrav och regler och på det sättet skapa en större arena för nya teknologier och cleantech-företag. Det tror vi leder till mer bärkraftiga företag inom energibranschen vilket skapar ökad tillväxt. Det ska inte vara gratis att skräpa ner miljön men samtidigt ska vi skapa verktyg som gör det lättare att ställa om. Sverige har en lång kustlinje med ett redan välfungerande hamnsystem. Då sjöfart är ett både enkelt och miljövänligt transportalternativ är det viktigt att man gör satsningar för att öka nyttjandet av detta alternativ. Utöver detta genererar sjöfarten både jobb och utbildningsmöjligheter inom många olika områden. Höghastighetsjärnväg ska byggas i hela landet för att så snart som möjligt ersätta inrikesflyget. SSU vill ha en grön skatteväxling för att stimulera en miljövänlig utveckling. Alla Sveriges energikällor ska så snart som möjligt ställas om till förnyelsebara. Järnvägen ska påregleras och SJ ska återigen få monopol på tågtrafiken i Sverige. Kärnkraften ska avskaffas på sikt. SSU verkar för en avgiftsfri kollektivtrafik. Utbildning skapar arbete Länder som storsatsar på utbildning och forskning kommer att stå starkare i vår globaliserade värld. SSU vill med kraft satsa på att höja hela svenska befolkningens utbildningsnivå. Både andelen som klarar gymnasienivån och andelen som läser vidare i yrkesutbildning eller i högre utbildning måste öka. Morgondagens arbete, utvecklingsmöjligheter och klimatomställning kräver en bred och djup satsning på utbildning och forskning. Tillämpad forskning ger förutsättningar för arbeten och tillväxt. Detta kräver ett betydligt mer målmedvetet arbete för samverkan mellan högskola, näringsliv, arbetsmarknadens parter och den offentliga sektorn. Varje högskola och universitet ska vara tillväxt- och utvecklingsmotorn i sin region. Idag står många ungdomar så långt ifrån arbetsmarknaden att en ökad efterfrågan på arbetskraft inte spelar någon roll för deras möjlighet till sysselsättning. SSU är positiva till att en utbildningsgaranti införs som ger alla unga möjlighet att slutföra gymnasiet och en väg in på arbetsmarknaden. SSU vill att alla elever ska få högskolebehörighet. För oss handlar den frågan om att ge alla löntagare så goda villkor som möjligt att klara omställningar på arbetsmarknaden. SSU vill också öka ambitionen för hur många som ska utbildas i högre utbildning till 60 procent av befolkningen. Vi anser att framtidens arbetsmarknad kommer att gynnas om fler får den självsäkerhet och den kunskap som högre utbildning innebär. Arbetslivsinstitutet har lagts ner av den borgerliga regeringen. Vi vill se ökad forskning inom områden som rör arbete, vilket bland annat kräver att vi öppnar arbetslivsinstitutet igen. Mer forskning ger oss verktyg till ett demokratiskt och tryggt arbetsliv. Alla som saknar gymnasiekompetens ska erbjudas ett kunskapslyft. SSU vill höja ambitionen för högre utbildning så att 60 procent av de unga under 25 år ska ha påbörjat högre utbildning. Teknikcentrum med college för yrkesutbildningar ska finnas i strategiska städer i hela landet. Arbetslivsinstitutet ska återinföras och utvecklas. Den moderna arbetsmarknaden Arbetsmarknaden har förändrats. Det är färre människor sysselsatta inom industrisektorn idag än på 1970-talet och det har vuxit fram många nya arbeten inom till exempel tjänstesektorn. Arbetsmarknadspolitiken har inte fungerat på ett tillfredsställande sätt eftersom många människor blir kvar i arbetslöshet, trots att det finns behov inom vissa sektorer. Vårt socialförsäkringssystem har under lång tid urholkats genom lägre ersättningar och sämre villkor. En kraftig motoffensiv från arbetsgivarnas sida har pågått sedan 1970-talet. Denna offensiv tar sig främst uttryck genom attacker ute på arbetsplatserna och i avtalsrörelserna, men har även kombinerats med en våg av borgerlig opinionsbildning som har lyckats sätta prägel på samhällsdebatten. Arbetsförmedlingen möter idag stor kritik och fyller sitt samhällsuppdrag bristfälligt, inte minst då 7

8 matchningen på arbetsmarknaden är dålig. Arbetsmarknadens parter har större kunskap om inom vilka sektorer arbetstillfällen finns och vilken utbildning som krävs för ökad anställningsbarhet. Därför bör parterna ha en större roll i att skapa en dynamisk arbetsmarknad. I dagsläget är det systematiserat att de som har låg anställningsbarhet ska reas ut som billig arbetskraft istället för att erbjudas kompetensutvecklande arbetsmarknadsåtgärder. Samtidigt anställer arbetsförmedlingen jobbcoacher som ska förmedla jobb som inte finns. Vi ser det som resursslöseri. Anställningstryggheten är idag obefintlig för många. Det finns ett antal olika anställningsformer som omöjliggör en stabil tillvaro för många människor. Det finns även flera näringsgrenar och arbetsplatser där kollektivavtal knappt existerar och facklig anslutning är minimal. Utmaningarna är idag många när det gäller arbetsmarknaden. Bemanningsföretag används systematiskt för att kringgå lagen om anställningsskydd, men även som temporär arbetskraft. Fackförbundens möjligheter är begränsade när det gäller att via förhandlingar påverka utlokalisering av personal till bemanning. Därför måste medbestämmandelagen stärkas så att de fackliga organisationerna ges möjlighet att stoppa utlokalisering av arbetskraft som endast syftar till att kringgå lagen om anställningsskydd eller skapa otrygghet bland personalen. Fackföreningsrörelsen har inte lyckats organisera de grupper som arbetar inom bemanningsbranschen. Att förändra detta måste ses som en av de grundläggande utmaningarna för att säkra den svenska modellen för framtiden. Idag bedriver utländska entreprenadföretag en mängd olika projekt runt om i landet, framförallt inom byggbranschen men även andra näringsgrenar. I många fall har de anställda i dessa bolag betydligt sämre villkor än gängse löne- och anställningsvillkor i Sverige. Fackföreningsrörelsen har genom olika domstolsbeslut på europanivå sämre förutsättningar att teckna kollektivavtal samt att bevaka att de efterföljs. Facket måste få bättre redskap för att kontrollera och bevaka så att kollektivavtal tecknas och efterlevs innanför landets gränser. Medbestämmandelagen måste stärkas så att de fackliga organisationerna ges ett större inflytande vid anlitande av underentreprenörer, krav på kollektivavtal ska kunna ställas på de företag som anlitas som underentreprenörer i flera led. På arbetsmarknaden idag är det ett strukturellt problem att människor inte ges möjlighet till heltidsarbete utan fastnar i deltidsarbete, främst eftersom möjligheten att påverka sin arbets- och livssituation blir begränsad. Därför anser vi att heltidsarbete ska vara en rättighet och deltidsarbete en möjlighet. De fackliga organisationerna har tappat många medlemmar de senaste åren. Det beror mycket på den fackföreningsfientliga politik som förts i landet men också på grund av att man inte lyckats visa sig tillräckligt relevanta, framför allt för unga människor. De fackliga arbetsformerna måste förnyas och nya metoder för att uppnå en högre anslutningsgrad måste hittas. Ett exempel på det är idén om ett tvärfackligt medlemskap för ungdomar. Unga människor är väldigt rörliga på arbetsmarknaden och byter ofta mellan olika branscher. Det fackliga medlemskapet blir omständigt eftersom man ofta behöver byta fackförbund. För att underlätta detta bör det införas ett tvärfackligt medlemskap i LO för unga upp till 25 år. SSU vill öka samarbetet med mellan arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter. SSU vill se branschspecifika arbetsförmedlingar med spetskompetens. Jobbcoacher och FAS 3 ska avskaffas. Provanställningstiden ska sänkas från sex till max tre månader. Det ska krävas en saklig grund för uppsägning under provanställning. SSU ska verka för att LO organiserar papperslösa arbetare. SSU vill att LO inför ett tvärfackligt medlemskap för unga upp till 25 år. Delade turer ska upphöra på arbetsmarknaden. Avdragsrätt för fackföreningsavgift och A-kassa ska införas. SSU vill stärka medbestämmandelagen så att facket kan ställa krav på kollektivavtal i flera led av underentreprenörer. Det ska finnas regler för hur många procent av arbetet som arbetsgivaren kan anlita bemanningsföretag att utföra. SSU vill verka för att man redan från dag ett ska få ett anställningsbevis då många unga endast arbetar korta perioder och under den tiden är rättslösa. Alla anställningsformer skall vara pensionsgrundande. Alla anställningsformer skall gälla under återanställningsskyddet. Heltidsarbete ska vara en rättighet och deltidsarbete en möjlighet. 8

9 Den jämställda arbetsmarknaden Kvinnor och män arbetar i ungefär lika stor utsträckning. Däremot är löneuttaget påtagligt ojämställt. Idag har kvinnor upp till 20 procent lägre lön än män inom samma yrke. SSU anser att man måste studera löneskillnaderna mellan kvinnor och män på hela arbetsmarknaden för att förstå att löneskillnaderna mellan olika yrkesgrupper främst drabbar kvinnor. Ett sätt att bryta segregationen på arbetsmarknaden är positiv särbehandling och kvotering. Vi anser att det underrepresenterade könet ska få förtur vid anställningar, förutsatt att kvalifikationerna i övrigt är likvärdiga. Det handlar inte om att låta kön gå före kompetens, utan att verka för en jämställd arbetsmarknad och en solidarisk lönebildning. Detta gäller självklart även vid tillsättandet av högre chefstjänster där kvinnor är kraftigt underrepresenterade. Idag diskrimineras kvinnor utifrån det faktum att det är de som föder barn och därefter antas ha huvudansvaret för dessa barn. Detta är ett av skälen till att kvinnor halkar efter på både karriär- och lönestegen och bidrar starkt till kvinnors underordning i samhället. Ett viktigt medel för att bekämpa detta är att individualisera föräldraförsäkringen. Könsmaktsordningen genomsyrar hela samhället, så även arbetsmarknadspolitiken. Fortfarande finns en föreställning om män som familjeförsörjare och att de är i större behov av arbete än kvinnor. Vi menar att satsningarna på att minska arbetslösheten bland kvinnor måste ske proportionerligt till hur stor del av de arbetslösa som de utgör. I strävan efter att bekämpa arbetslösheten i Sverige måste resurserna fördelas utifrån behov. Den ofta dolda arbetslösheten bland deltidsanställda kvinnor får inte glömmas bort. Anställningstryggheten måste förbättras så att normen blir tillsvidareanställning. Heltid ska vara en rättighet. Samtidigt som den offentliga sektorn har inneburit stora möjligheter för kvinnor har den också befäst patriarkala strukturer då könsarbetsdelningen flyttat med in i arbetslivet. Offentlig sektor ska expandera, vidare måste lönerna inom de kvinnodominerade yrkena upp och arbetsvillkoren bli bättre. SSU anser att heltid ska vara en rättighet. Den offentliga sektorn ska vara en mönsterarbetsgivare, därför ska kvotering tillämpas vid anställningar. Socialdemokraterna ska driva opinion för att det oavlönade arbetet i hemmet delas lika. En helt delad och individualiserad föräldraförsäkring ska införas. SSU vill underlätta arbetsbördan inom kvinnodominerade yrken genom friskvård och teknikutveckling. Egen- och småföretagandet Vi i SSU vill ge alla människor lika stora möjligheter att uppfylla sina drömmar, oavsett om det handlar om att jobba som lastbilschaufför, bli jurist eller starta ett eget företag. Vi vill att det ska vara enkelt och tryggt att starta och driva ett företag. Avsaknaden av skyddsnät för egenföretagare skapar en stor otrygghet och hindrar många att starta egna företag. Därför bör egenföretagare involveras under det allmänna skyddsnätet på samma villkor som löntagarna och det bör även upprättas en separat a-kassa för egenföretagarna. Något som också ofta upplevs som problematiskt är den stora byråkratin kring uppstarten och driften av ett företag. Därför vill vi inför en one stop-lösning som innebär att man ska försöka sammanstråla alla frågor kring detta till samma myndighet. Egenföretagare ska innefattas i de allmänna trygghetssystemen på samma villkor som löntagare. SSU vill upprätta en separat a-kassa för egenföretagare. SSU vill upprätta en one stop-lösning för att minska byråkratin och underlätta för egenföretagande. 9

10 Utbildning

11 Utbildning Världens bästa skola Det är möjligt att skapa världens bästa skola. En skola där varje individ ses som en tillgång och där alla oavsett förkunskaper och uppväxtvillkor ges verktyg att leva ett gott liv. Socialdemokratins syn på kunskap och bildning handlar om att vi tror på alla människors inneboende kraft. En uppdelad skola tvingar bort elever som gör fel val eller som inte når upp till uppsatta kunskapsmål. Vi vill skapa en sammanhållen skola, från tidiga åldrar och förskola till högskola och vuxenutbildning. Kunskap är ingenting som är statiskt eller givet för all tid. Kunskap är något som växer dynamiskt och som ska göras tillgängligt för alla. Skolans kunskapsmål ska inte enbart inrikta sig på att säkra reproduktion av kunskap, utan det viktigaste är att skapa kreativitet så att ny kunskap kan födas. Därför ska den svenska skolan alltid vara helt avgiftsfri för att ge alla barn och ungdomar lika möjligheter till lärande. Ett misslyckande i skolan är vårt gemensamma misslyckande. Därför vill vi skapa en skola där vi ger alla lärare bästa möjliga verktyg att lyckas. Vi tror på ett system där vi gemensamt genom hela skoltiden riktar resurserna efter behov. Vi vill höja målsättningar, öka lärarkompetensen, öka tillsyn och uppföljning. Det kräver att skolan får mer resurser, framförallt i form av ökad lärartäthet och att eleverna ges fler undervisningstimmar. Världens bästa skola lägger grunden för ett ökat kunnande hos samhällsmedborgarna. Det är ett självändamål i sig. Därför talar vi om det livslånga lärandet. Vi gör det ur två perspektiv, ur det samhällsnyttiga och det individnyttiga. Bildning och kunskap stärker varje människa och ger bättre verktyg att lyckas i livet. Med dagens ensidiga kunskapsfokus förminskas skolans andra ansvar, det civila och det sociala. Vi ser människors utbildning som mer än bara ett medel för att tillfredsställa arbetsmarknaden. Bildningen är också en del av människans personliga utveckling. Först då eleverna mår bra kan de nå sin fulla potential. Därför är det viktigt att de sociala frågorna får högre prioritet i skolan. För att klara vårt mål om det livslånga lärandet vill vi se ett starkt utbildningssystem rustat att möta människor genom hela livet. Det ska vara en rättighet att gå mellan yrkesliv och studier för att söka kunskap och nya utmaningar. Den moderna skolan för lika livschanser Vår kunskapssyn bygger på att människor växer och lär sig tillsammans. Detta betyder att lärande måste utgå från varje enskild människas förutsättningar. Vi tror därmed inte att alla elever kan eller ska stöpas i samma form. Skolan ska utgå från den enskilda eleven, men aldrig individualiseras och därmed göras till en fråga om individens ansvar. Det är skolan som har ansvaret för att garantera elevens rätt till kunskap. Det finns ekonomiska intressen som vill vara med och bestämma över utbildningsväsendet. Målet för dessa är inte en skola där elevens behov sätts i fokus, utan bakom dem finns enbart ett vinstintresse. Vår största utmaning för att skapa en skola i världsklass - där varje elev sätts i centrum, ges rätt verktyg för livet och möjlighet att växa som människa - är att skapa en sammanhållen skola. Vinstintresset måste ersättas med samhällsintresset av ökad kunskap hos alla samhällsmedborgare. I ett sammanhållet skolsystem med individfokus måste resurser ämnade för elever och lärare användas just till detta. Vinstuttag i skolföretag måste förbjudas. SSU anser att de krav som ställs på kommunal verksamhet även ska omfatta de privata aktörerna. Vinstdrivande verksamhet utan insyn och kontroll är inte förenligt med visionen om en likvärdig skola för alla. Dagens system förutsätter att vissa skolor är bättre än andra, du som elev ska göra val och själv tillgodose din egen utbildning. Denna form av valfrihet segregerar människor. Utbildningssystemet ska både präglas av principen om fritt val av utbildning och principen om politisk styrning av utbildning. I socialdemokratins utbildningsväsende får det inte finnas bra och dåliga val. Det fria skolvalet blir fritt först när politiken garanterar att alla val motsvarar god kvalité och bra kunskap. Elevers val blir bra först när vi åtgärdar dagens dåliga politiska styrning. 11

12 Vi vill se en skola som ger lika livschanser. En huvuduppgift för skolan är därför att bryta segregation. För att klara den uppgiften måste resurser fördelas efter behov. Kommunaliseringen av skolan innebar att delar av beslutanderätten fördelades lokalt. Samtidigt har Skolverket en avgörande roll gällande skoletableringar. Vi vill se ett kommunalt veto mot skoletableringar. Det är en angeläget ur ett demokratiskt perspektiv men också ur ett resursfördelningsperspektiv. Vi menar också att förutsättningarna för att skapa en regionaliserad gymnasieskola bör utredas som ett led i att klara en likvärdig kvalitet. Obligatorisk skolgång upp till 18 års ålder leder till att eleven får mer frihet, fler möjligheter och mer handlingsutrymme i samhället. Det är också samhällsekonomiskt rationellt då en stor andel unga idag är arbetslösa på grund av att de kommer ut med ofullständiga gymnasiebetyg. Skolinspektionen måste ges makt att genomföra noggranna granskningar av skolor för att följa upp och säkerställa kvalitet. Utvecklade modell-lektioner kan stärka lärare pedagogiskt. För att säkerställa lärarens avgörande roll och garantera motivation och drivkraft hos kommande generationer av pedagoger vill vi införa ändamålsenliga behörighetskrav till lärarutbildningen. Didaktiken och pedagogiken är viktiga delar av lärarutbildningen. Det ska alltid finnas möjligheter för lärare att vidareutbilda sig. Läraryrket måste bli ett av landets mest attraktiva yrken. Lönerna måste därför höjas och arbetsplatsen måste möjliggöra fortbildning och fler karriärsteg för sina anställda. Statusen för läraryrket ska höjas genom bland annat högre löner och fler karriärsteg. Lärare ska erbjudas möjlighet till pedagogisk och ämnesmässig fortbildning. SSU vill införa kommunalt veto angående fristående skolor. Fristående skolor ska inte ha möjlighet att dela ut vinst till sina ägare. Skolor drivna i offentlig och privat regi ska lyda under samma regler och ha samma skyldigheter. Ett system med fritt skolval måste balanseras mot varje elevs rätt till bästa möjliga utbildning. Förutsättningarna för att regionalisera gymnasieskolan ska utredas. Systemet med skolpeng ska avskaffas till förmån för ett behovsanpassat resursfördelningssystem som tar hänsyn till socioekonomiska faktorer. SSU vill se obligatorisk skolgång upp till 18 års ålder. En jämlik skola för alla Vi vill ge alla elever lika möjligheter att lyckas i skolan. För att ge alla samma grundläggande kunskaper måste skolan ge varje elev en god samhällsförståelse och kritiskt granskande kunskaper. Den socialdemokratiska skolan måste bryta med idén om att vissa människor är mer eller mindre lämpade att tillgodose sig kunskap och bildning. En skola för alla innebär att varje elev ges rätt att klara grundläggande behörighet till högre utbildning. Elitsatsningar och elitklasser inom teoretiska ämnen är en direkt effekt av en individualiserad skola. Forskning visar att blandade grupper lyfter den generella kunskapsnivån och även resultaten för högpresterande elever. Det är ett självändamål att hålla samman elever med olika bakgrunder och erfarenheter. Utmaningen för skolan är inte att ge vissa elever ännu bättre förutsättningar, det handlar tvärtom om att utvecklas tillsammans. Så bryter skolan segregering och ojämlika uppväxtvillkor. Det är viktigt att skolans kompensatoriska uppdrag stärks. Skolans uppgift är större än att göra elever redo för ett yrkesliv. Skolan har en demokratiskt fostrande roll. Genom att utvecklas tillsammans med andra och lära sig förstå samhället i ett samspel ökar kunskapen och förståelsen för demokratin. Idag möter många skolor politiska intresseorganisationer med stängda dörrar. Vi menar att skolan tvärtom borde ge eleverna verktyg att själva kritiskt förhålla sig till politiken. Utbildning ska inte drivas på religiös eller politisk grund. Rasism har aldrig varit och kommer aldrig att bli acceptabelt, det är därför ytterst viktigt att vi bekämpar den med alla medel. Skolan måste skapa förutsättningar för alla barn att växa upp och vara delaktiga i samhället. Praktik och ökade möjligheter för inträde på arbetsmarknaden genom skolan leder till detta. På samma sätt som näringslivet finns närvarande i skolan genom ungt företagande ska facket vara ett naturligt inslag i undervisningen. Vi tror att ett aktivt samspel mellan skola och föreningsliv kan lägga grund för ett viktigt samhällsintresse och engagemang. Många gånger reduceras elevinflytande till formfrågor. Genom att praktisera demokrati och inflytande kan reell makt förflyttas till eleverna. Demokratiseringen ska bland annat ske 12