KOMMUNSTYRELSEN ÄRENDE 1-20

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSEN ÄRENDE 1-20

2 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (3) 150 Dnr 2016/ Besvarande av motion från Ed Kahrs (M) om att införa tvåskift i skolorna Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om att införa tvåskift i skolorna. Reservation Lena Sjödahl (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt yrkande. Bakgrund Ed Kahrs (M) har väckt en motion om att införa tvåskift i skolorna. Av motionen framgår följande. Skolverksamheten i Falköpings kommun står inför stora utmaningar de kommande åren. Kunskapsresultaten måste höjas, lärarna bli fler och lokalerna bättre. Någonting som är avgörande för att vi på sikt ska kunna upprätthålla en skolverksamhet av högsta kvalité där varje elev ges möjligheten att nå sin fulla potential. I dagsläget är situationen ansträngd. På skolorna går det fler elever än vad byggnaderna är anpassade för och lärarna är inte tillräckligt många för att kunna undervisa eleverna på bästa sätt. När klasserna blir för många och för stora påverkar det såväl elevernas som lärarnas möjligheter till att få ut det bästa möjliga av varje lektion. Lokalbristen innebär att för att kommunen ska kunna erbjuda alla barn en plats så måste det projekteras för och byggas ytterligare en ny grundskola i tätorten. Någonting som innebär en kostnad på flera miljoner. Därför ställer vi oss frågan om det går att tänka annorlunda. Inom den kommunala verksamheten är det få lokaler som används så få timmar om dygnet som skollokalerna. Efter att undervisningen är avslutad och fritids stängt står lokalerna tomma och oanvända. Vilket är slöseri med såväl lokaler som skattepengar. För att på bästa sätt nyttja skollokalerna vill vi utreda möjligheten att bedriva utbildning under hela dagen. Detta innebär att eleverna skulle gå i tvåskift i form av en förmiddagsgrupp och en eftermiddags-grupp, vilket gör att vi på ett effektivare sätt kan använda våra befintliga lokaler utan att behöva investera i nybyggnation. I flera kommuner runt om i Sverige har barn- och utbildningsnämnder valt att införa ett tvåskiftsystem för att på bättre sätt nyttja såväl lokaler som Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

3 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (3) lärare. Exempel på detta kan bland annat hittas i Linköping, Örebro och Lilla Edet och i flera andra länder används det framgångsrikt. En annan fördel med att inte behöva bygga nytt är att skattepengarna för investeringen kan omprioriteras till att användas för att skapa fler lärartjänster. Då skulle pengarna vara mer välinvesterade eftersom behovet av fler lärare är oerhört stort. Med anledning av ovanstående yrkar vi att barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att på försök införa ett tvåskiftssystem på en grundskola i Falköping till läsåret 2016/2017. att projektet syftar till att undersöka möjligheten att på sikt införa tvåskiftsystem på de skolor i Falköping där platsbristen är påtaglig. att investeringspengarna för en nybyggnation av skola i tätorten omprioriteras. Kommunfullmäktige beslutade den 30 maj 2016, 73, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Kommunstyrelsen beslutade den 8 juni 2016, 148, att remittera motionen till barn- och utbildningsnämnden för yttrande. Barn- och utbildningsnämnden behandlade motionen den 30 augusti 2016, 74, och beslutade att föreslå kommunstyrelsen att avslå förslaget om att på försök införa tvåskiftssystem på en grundskola till läsåret 2016/2017, att ställa sig positiv till att undersöka möjligheten att införa ett tvåskiftssystem på sikt samt att föreslå kommunstyrelsen att avslå förslaget om att använda investeringspengar till fler lärartjänster. Barn- och utbildningsnämnden anger i sitt beslut med att nämnden är positiv till att undersöka möjligheten att på försök införa tvåskiftssystem på sikt, men att det är omöjligt att införa de redan till innevarande läsår. Planeringen, schemaläggningen och tjänstetillsättningen för innevarande läsår är klar. Barn- och utbildningsnämnden anger även att ett tvåskiftssystem inte skulle innebära att det är aktuellt att omprioritera eventuella investeringsmedel för en nybyggnation av en skola i tätorten och använda dessa medel till lärartjänster. Kommunledningsförvaltningens bedömning Barn- och utbildningsnämnden är positiv till att på sikt undersöka möjligheten att införa tvåskiftssystem. Motionens förslag innebär dock förändringar under innevarande läsår, vilket barn- och utbildningsnämnden har beskrivit som problematiskt. Mot bakgrund av detta och vad barn- och utbildningsnämnden i övrigt har angett i sitt beslut föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunfullmäktige avslår motionen om att införa tvåskift i skolorna. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

4 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 (3) Tjänsteutlåtandet, daterat den 12 oktober 2016, har utarbetats av verksamhetsutvecklare Karin Hallgren. I förvaltningens utlåtande föreslås följande. 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om att införa tvåskift i skolorna. Yrkanden Lena Sjödahl (M) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förvaltningens förslag respektive Lena Sjödahls (M) yrkande och finner att arbetsutskottet har beslutat enligt förvaltningens förslag. Reservation Lena Sjödahl (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt yrkande. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Motion från Ed Kahrs (M) om att införa tvåskift i skolorna Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om att införa tvåskift i skolorna. Bakgrund Ed Kahrs (M) har väckt en motion om att införa tvåskift i skolorna. Av motionen framgår följande. Skolverksamheten i Falköpings kommun står inför stora utmaningar de kommande åren. Kunskapsresultaten måste höjas, lärarna bli fler och lokalerna bättre. Någonting som är avgörande för att vi på sikt ska kunna upprätthålla en skolverksamhet av högsta kvalité där varje elev ges möjligheten att nå sin fulla potential. I dagsläget är situationen ansträngd. På skolorna går det fler elever än vad byggnaderna är anpassade för och lärarna är inte tillräckligt många för att kunna undervisa eleverna på bästa sätt. När klasserna blir för många och för stora påverkar det såväl elevernas som lärarnas möjligheter till att få ut det bästa möjliga av varje lektion. Lokalbristen innebär att för att kommunen ska kunna erbjuda alla barn en plats så måste det projekteras för och byggas ytterligare en ny grundskola i tätorten. Någonting som innebär en kostnad på flera miljoner. Därför ställer vi oss frågan om det går att tänka annorlunda. Inom den kommunala verksamheten är det få lokaler som används så få timmar om dygnet som skollokalerna. Efter att undervisningen är avslutad och fritids stängt står lokalerna tomma och oanvända. Vilket är slöseri med såväl lokaler som skattepengar. För att på bästa sätt nyttja skollokalerna vill vi utreda möjligheten att bedriva utbildning under hela dagen. Detta innebär att eleverna skulle gå i tvåskift i form av en förmiddagsgrupp och en eftermiddags-grupp, vilket gör att vi på ett effektivare sätt kan använda våra befintliga lokaler utan att behöva investera i nybyggnation. Kansliavdelningen Karin Hallgren Verksamhetsutvecklare karin.hallgren@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

6 2(2) I flera kommuner runt om i Sverige har barn- och utbildningsnämnder valt att införa ett tvåskiftsystem för att på bättre sätt nyttja såväl lokaler som lärare. Exempel på detta kan bland annat hittas i Linköping, Örebro och Lilla Edet och i flera andra länder används det framgångsrikt. En annan fördel med att inte behöva bygga nytt är att skattepengarna för investeringen kan omprioriteras till att användas för att skapa fler lärartjänster. Då skulle pengarna vara mer välinvesterade eftersom behovet av fler lärare är oerhört stort. Med anledning av ovanstående yrkar vi att barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att på försök införa ett tvåskiftssystem på en grundskola i Falköping till läsåret 2016/2017. att projektet syftar till att undersöka möjligheten att på sikt införa tvåskiftsystem på de skolor i Falköping där platsbristen är påtaglig. att investeringspengarna för en nybyggnation av skola i tätorten omprioriteras. Kommunfullmäktige beslutade den 30 maj 2016, 73, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Kommunstyrelsen beslutade den 8 juni 2016, 148, att remittera motionen till barn- och utbildningsnämnden för yttreande. Barn- och utbildningsnämnden behandlade motionen den 30 augusti 2016, 74, och beslutade att föreslå kommunstyrelsen att avslå förslaget om att på försök införa tvåskiftssystem på en grundskola till läsåret 2016/2017, att ställa sig positiv till att undersöka möjligheten att införa ett tvåskiftssystem på sikt samt att föreslå kommunstyrelsen att avslå förslaget om att använda investeringspengar till fler lärartjänster. Barn- och utbildningsnämnden anger i sitt beslut med att nämnden är positiv till att undersöka möjligheten att på försök införa tvåskiftssystem på sikt, men att det är omöjligt att införa de redan till innevarande läsår. Planeringen, schemaläggningen och tjänstetillsättningen för innevarande läsår är klar. Barn- och utbildningsnämnden anger även att ett tvåskiftssystem inte skulle innebära att det är aktuellt att omprioritera eventuella investeringsmedel för en nybyggnation av en skola i tätorten och använda dessa medel till lärartjänster. Kommunledningsförvaltningens bedömning Barn- och utbildningsnämnden är positiv till att på sikt undersöka möjligheten att införa tvåskiftssystem. Motionens förslag innebär dock förändringar under innevarande läsår, vilket barn- och utbildningsnämnden har beskrivit som problematiskt. Mot bakgrund av detta och vad barn- och utbildningsnämnden i övrigt har angett i sitt beslut föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunfullmäktige avslår motionen om att införa tvåskift i skolorna. Karin Hallgren Verksamhetsutvecklare

7

8

9

10 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 148 Dnr 2016/ Remittering av motion från Ed Kahrs (M) om att införa tvåskift i skolorna Kommunstyrelsens beslut 1 Motionen om att införa tvåskift i skolorna remitteras till barn- och utbildningsnämnden för yttrande senast den 3 oktober Bakgrund Ed Kahrs (M) har väckt en motion om att införa tvåskift i skolorna. Av motionen framgår följande. Skolverksamheten i Falköpings kommun står inför stora utmaningar de kommande åren. Kunskapsresultaten måste höjas, lärarna bli fler och lokalerna bättre. Någonting som är avgörande för att vi på sikt ska kunna upprätthålla en skolverksamhet av högsta kvalité där varje elev ges möjligheten att nå sin fulla potential. I dagsläget är situationen ansträngd. På skolorna går det fler elever än vad byggnaderna är anpassade för och lärarna är inte tillräckligt många för att kunna undervisa eleverna på bästa sätt. När klasserna blir för många och för stora påverkar det såväl elevernas som lärarnas möjligheter till att få ut det bästa möjliga av varje lektion. Lokalbristen innebär att för att kommunen ska kunna erbjuda alla barn en plats så måste det projekteras för och byggas ytterligare en ny grundskola i tätorten. Någonting som innebär en kostnad på flera miljoner. Därför ställer vi oss frågan om det går att tänka annorlunda. Inom den kommunala verksamheten är det få lokaler som används så få timmar om dygnet som skollokalerna. Efter att undervisningen är avslutad och fritids stängt står lokalerna tomma och oanvända. Vilket är slöseri med såväl lokaler som skattepengar. För att på bästa sätt nyttja skollokalerna vill vi utreda möjligheten att bedriva utbildning under hela dagen. Detta innebär att eleverna skulle gå i tvåskift i form av en förmiddags-grupp och en eftermiddags-grupp, vilket gör att vi på ett effektivare sätt kan använda våra befintliga lokaler utan att behöva investera i nybyggnation. I flera kommuner runt om i Sverige har barn- och utbildningsnämnder valt att införa ett tvåskiftsystem för att på bättre sätt nyttja såväl lokaler som lärare. Exempel på detta kan bland annat hittas i Linköping, Örebro och Lilla Edet och i flera andra länder används det framgångsrikt. En annan fördel med att inte behöva bygga nytt är att skattepengarna för investeringen kan omprioriteras till att användas för att skapa fler Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

11 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) lärartjänster. Då skulle pengarna vara mer välinvesterade eftersom behovet av fler lärare är oerhört stort. Med anledning av ovanstående yrkar vi att barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att på försök införa ett tvåskiftssystem på en grundskola i Falköping till läsåret 2016/2017. att projektet syftar till att undersöka möjligheten att på sikt införa tvåskiftsystem på de skolor i Falköping där platsbristen är påtaglig. att investeringspengarna för en nybyggnation av skola i tätorten omprioriteras och används till att skapa fler lärartjänster. Kommunfullmäktige beslutade den 30 maj 2016, 73, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Paragrafen skickas till Barn- och utbildningsnämnden Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

12 Motion om tvåskift i Falköpings skolor Skolverksamheten i Falköpings kommun står inför stora utmaningar de kommande åren. Kunskapsresultaten måste höjas, lärarna bli fler och lokalerna bättre. Någonting som är avgörande för att vi på sikt ska kunna upprätthålla en skolverksamhet av högsta kvalité där varje elev ges möjligheten att nå sin fulla potential. I dagsläget är situationen ansträngd. På skolorna går det fler elever än vad byggnaderna är anpassade för och lärarna är inte tillräckligt många för att kunna undervisa eleverna på bästa sätt. När klasserna blir för många och för stora påverkar det såväl elevernas som lärarnas möjligheter till att få ut det bästa möjliga av varje lektion. Lokalbristen innebär att för att kommunen ska kunna erbjuda alla barn en plats så måste det projekteras för och byggas ytterligare en ny grundskola i tätorten. Någonting som innebär en kostnad på flera miljoner. Därför ställer vi oss frågan om det går att tänka annorlunda. Inom den kommunala verksamheten är det få lokaler som används så få timmar om dygnet som skollokalerna. Efter att undervisningen är avslutad och fritids stängt står lokalerna tomma och oanvända. Vilket är är slöseri med såväl lokaler som skattepengar. För att på bästa sätt nyttja skollokalerna vill vi utreda möjligheten att bedriva utbildning under hela dagen. Detta innebär att eleverna skulle gå i tvåskift i form av en förmiddagsgrupp och en eftermiddags-grupp, vilket gör att vi på ett effektivare sätt kan använda våra befintliga lokaler utan att behöva investera i nybyggnation. I flera kommuner runt om i Sverige har barn- och utbildningsnämnder valt att införa ett tvåskiftsystem för att på bättre sätt nyttja såväl lokaler som lärare. Exempel på detta kan bland annat hittas i Linköping, Örebro och Lilla Edet och i flera andra länder används det framgångsrikt. En annan fördel med att inte behöva bygga nytt är att skattepengarna för investeringen kan omprioriteras till att användas för att skapa fler lärartjänster. Då skulle pengarna vara mer välinvesterade eftersom behovet av fler lärare är oerhört stort. Med anledning av ovanstående yrkar vi att att att Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att på försök införa ett tvåskiftssystem på en grundskola i Falköping till läsåret 2016/2017. Projektet syftar till att undersöka möjligheten att på sikt införa tvåskiftsystem på de skolor i Falköping där platsbristen är påtaglig. Investeringspengarna för en nybyggnation av skola i tätorten omprioriteras och används till att skapa fler lärartjänster. Nya moderaterna i Falköping Ed Kahrs

13 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (3) 151 Dnr 2016/ Inrättande av gemensam nämnd för samhällsskydd med Götene, Skara och Tidaholms kommuner Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta föreslaget avtal och reglemente, daterade den 3 oktober 2016, om gemensam nämnd för samhällsskydd för Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner. Reglemente och avtal gäller från och med den 1 januari 2017 och tas upp i ny kommunal författningssamling. 2 Från och med den 1 januari 2017 upphävs nuvarande reglemente för Falköping-Tidaholms räddningsnämnd, KFS 2016:07, och tillhörande avtal sägs upp från och med samma tidpunkt. 3 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att återkalla uppdraget för samtliga sina förtroendevalda i den gemensamma räddningsnämnden Falköping-Tidaholm från och med den 1 januari Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna överenskommelse om pensionskostnadsreglering mellan Skara kommun och Falköpings kommun. 5 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att på den gemensamma nämnden för samhällskydd lägga över uppgifter om säkerhetssamordning och tjänsteperson i beredskap. Bakgrund Falköpings kommun och Tidaholms kommun ingår i dag i en gemensam räddningsnämnd och Götene kommun och Skara kommun ingår i en gemensam räddningsnämnd. För att klara ledningsförmågan vid allvarliga händelser inleddes ett samarbete mellan räddningstjänsterna Falköping- Tidaholm och Skara-Götene från den 1 januari 2010 med gemensam räddningschef i beredskap. Samarbetet har under åren fördjupats till fler områden. Bland annat har nämnderna utbytt resurser som brandmän och styrkeledare när behov uppstått. Från och med den 1 januari 2016 delas en funktion som gemensam insatsledare för räddningsinsatser och en gemensam kommunsamordningscentral har tagits i bruk. Den gemensamma kommunsamordningscentralen som bedriver verksamhet dygnet runt ska vara ett stöd för kommunerna vid akuta händelser. Mot bakgrund av den fördjupning av samarbetet som skett sedan år 2010 såg de båda räddningsnämnderna möjligheter till fortsatt utveckling och effektivisering. Räddningsnämnderna Skara-Götene och Falköping- Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

14 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (3) Tidaholm valde därför att lämna ett förslag till kommunstyrelserna om att utreda möjligheten till en sammanslagen räddningstjänstorganisation. Kommunstyrelserna i de fyra kommunerna gav under våren 2016 kommuncheferna i uppdrag att utreda förutsättningarna för en sammanslagning av Räddningstjänsten Falköping-Tidaholm och Räddningstjänsten Skara- Götene med målsättning att ha en gemensam räddningsnämnd och en gemensam räddningstjänst år Utredningen genomfördes av PwC som i april 2016 överlämnade sin rapport. I rapporten gav PwC förslag på att en gemensam räddningsnämnd skulle inrättas mellan de fyra kommunerna. Pwc kom i utredningen fram till bland annat följande. De fyra kommunerna kommer genom den utökade samverkan kunna nyttja stordriftsfördelar. Skara och Götene kommuner kommer att få tillgång till en räddningstjänst med en högre ambitionsnivå att höja förmågan till såväl förebyggande som avhjälpande verksamhet. En större organisation med resurser som har en ledning som arbetar strategiskt med att utöka räddningstjänstens tjänsteutbud kommer att skapa en organisation som har en utökad förmåga att utveckla verksamheten. En gemensam räddningstjänst skapar även en större yta att samverka inom med flera parter. Det kommer att kräva mer av hållbara och långsiktiga lösningar såväl organisatoriskt som samverkansmässigt. Efter PwC:s utredning har personal från räddningstjänst, juridik, ekonomi och personal/hr omarbetat det förslag till avtal, reglementen och finansieringsmodell som PwC tagit fram. Detta för att hitta en modell som bättre passar de fyra kommunerna. Förslaget har beretts politiskt med kommunalråd och oppositionsråd i kommunerna samt med räddningsnämndernas presidier. Det framtagna förslaget till avtal föreslår bland annat att nämnden består av 12 ledamöter och lika många ersättare. Tre av ledamöterna ska väljas av respektive medlemskommun. Falköpings kommun ska utse ordförande och efter nominering av medlemskommunerna utse förste vice ordförande, andre vice ordförande samt tredje vice ordförande ett år i taget enligt rullande schema. Av avtalet framgår vidare att nämnden övertar de övergripande räddningstjänstuppgifterna i respektive medlemskommun. Därutöver övertar nämnden ansvaret för teknisk service för Falköpings kommun samt ansvar för larmhantering och säkerhetssamordning i de kommuner som lämnar över ansvaret till nämnden. Kostnaden för dessa frivilliga uppgifter kommer inte belasta nämnden utan den kommun som lämnar över en sådan uppgift. Vad gäller lös egendom ska sådan köpas av värdkommunen genom särskilt avtal. Samma principer som finns i avtalet återfinns även i reglementet. I reglementet finns därutöver bestämmelser som rör nämndens arbetsformer. Planen är att avtalet och reglementet ska antas av kommunfullmäktige i de fyra kommunerna den 28 november För att avtalet ska kunna Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

15 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 (3) undertecknas krävs att likalydande dokument beslutas i de fyra samarbetskommunerna. Kommunledningsförvaltningens bedömning Av 3 kap. 3 a kommunallagen framgår att kommuner får fullgöra uppgifter genom en gemensam nämnd. En gemensam nämnd får fullgöra uppgifter för vilka det enligt särskilda författningar ska finnas en eller flera nämnder i varje kommun. Enligt 4 kap. 10 a kommunallagen får fullmäktige återkalla uppdragen för samtliga förtroendevalda i en nämnd vid förändringar i nämndorganisationen. Förtroendeuppdragen upphör att gälla när val av nya ledamöter och ersättare har förrättats eller när en ny nämndorganisation träder i kraft. Tjänsteutlåtandet, daterat den 26 oktober 2016, har utarbetats av kommunjurist Sara Cronholm. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

16 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) KS 2016/ Kommunstyrelsen Inrättande av gemensam nämnd för samhällsskydd med Götene, Skara och Tidaholms kommuner Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta föreslaget avtal och reglemente, daterade den 3 oktober 2016, om gemensam nämnd för samhällsskydd för Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner. Reglemente och avtal gäller från och med den 1 januari 2017 och tas upp i ny kommunal författningssamling. 2 Från och med den 1 januari 2017 upphävs nuvarande reglemente för Falköping-Tidaholms räddningsnämnd, KFS 2016:07, och tillhörande avtal sägs upp från och med samma tidpunkt. 3 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att återkalla uppdraget för samtliga sina förtroendevalda i den gemensamma räddningsnämnden Falköping-Tidaholm från och med den 1 januari Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna överenskommelse om pensionskostnadsreglering mellan Skara kommun och Falköpings kommun. 5 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att på den gemensamma nämnden för samhällskydd lägga över uppgifter om säkerhetssamordning och tjänsteperson i beredskap. Bakgrund Falköpings kommun och Tidaholms kommun ingår i dag i en gemensam räddningsnämnd och Götene kommun och Skara kommun ingår i en gemensam räddningsnämnd. För att klara ledningsförmågan vid allvarliga händelser inleddes ett samarbete mellan räddningstjänsterna Falköping- Tidaholm och Skara-Götene från den 1 januari 2010 med gemensam räddningschef i beredskap. Samarbetet har under åren fördjupats till fler områden. Bland annat har nämnderna utbytt resurser som brandmän och styrkeledare när behov uppstått. Från och med den 1 januari 2016 delas en funktion som gemensam insatsledare för räddningsinsatser och en gemensam kommunsamordningscentral har tagits i bruk. Den gemensamma Kansliavdelningen Sara Cronholm Kommunjurist sara.cronholm@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

17 2(3) kommunsamordningscentralen som bedriver verksamhet dygnet runt ska vara ett stöd för kommunerna vid akuta händelser. Mot bakgrund av den fördjupning av samarbetet som skett sedan år 2010 såg de båda räddningsnämnderna möjligheter till fortsatt utveckling och effektivisering. Räddningsnämnderna Skara-Götene och Falköping- Tidaholm valde därför att lämna ett förslag till kommunstyrelserna om att utreda möjligheten till en sammanslagen räddningstjänstorganisation. Kommunstyrelserna i de fyra kommunerna gav under våren 2016 kommuncheferna i uppdrag att utreda förutsättningarna för en sammanslagning av Räddningstjänsten Falköping-Tidaholm och Räddningstjänsten Skara-Götene med målsättning att ha en gemensam räddningsnämnd och en gemensam räddningstjänst år Utredningen genomfördes av PwC som i april 2016 överlämnade sin rapport. I rapporten gav PwC förslag på att en gemensam räddningsnämnd skulle inrättas mellan de fyra kommunerna. Pwc kom i utredningen fram till bland annat följande. De fyra kommunerna kommer genom den utökade samverkan kunna nyttja stordriftsfördelar. Skara och Götene kommuner kommer att få tillgång till en räddningstjänst med en högre ambitionsnivå att höja förmågan till såväl förebyggande som avhjälpande verksamhet. En större organisation med resurser som har en ledning som arbetar strategiskt med att utöka räddningstjänstens tjänsteutbud kommer att skapa en organisation som har en utökad förmåga att utveckla verksamheten. En gemensam räddningstjänst skapar även en större yta att samverka inom med flera parter. Det kommer att kräva mer av hållbara och långsiktiga lösningar såväl organisatoriskt som samverkansmässigt. Efter PwC:s utredning har personal från räddningstjänst, juridik, ekonomi och personal/hr omarbetat det förslag till avtal, reglementen och finansieringsmodell som PwC tagit fram. Detta för att hitta en modell som bättre passar de fyra kommunerna. Förslaget har beretts politiskt med kommunalråd och oppositionsråd i kommunerna samt med räddningsnämndernas presidier. Det framtagna förslaget till avtal föreslår bland annat att nämnden består av 12 ledamöter och lika många ersättare. Tre av ledamöterna ska väljas av respektive medlemskommun. Falköpings kommun ska utse ordförande och efter nominering av medlemskommunerna utse förste vice ordförande, andre vice ordförande samt tredje vice ordförande ett år i taget enligt rullande schema. Av avtalet framgår vidare att nämnden övertar de övergripande räddningstjänstuppgifterna i respektive medlemskommun. Därutöver övertar nämnden ansvaret för teknisk service för Falköpings kommun samt ansvar för larmhantering och säkerhetssamordning i de kommuner som lämnar över ansvaret till nämnden. Kostnaden för dessa frivilliga uppgifter kommer inte belasta nämnden utan den kommun som lämnar över en sådan uppgift. Vad gäller lös egendom ska sådan köpas av värdkommunen genom särskilt avtal. Samma principer som finns i avtalet återfinns även i reglementet. I reglementet finns därutöver bestämmelser som rör nämndens arbetsformer. Planen är att avtalet och reglementet ska antas av kommunfullmäktige i de fyra kommunerna den 28 november För att avtalet ska kunna

18 3(3) undertecknas krävs att likalydande dokument beslutas i de fyra samarbetskommunerna. Kommunledningsförvaltningens bedömning Av 3 kap. 3 a kommunallagen framgår att kommuner får fullgöra uppgifter genom en gemensam nämnd. En gemensam nämnd får fullgöra uppgifter för vilka det enligt särskilda författningar ska finnas en eller flera nämnder i varje kommun. Enligt 4 kap. 10 a kommunallagen får fullmäktige återkalla uppdragen för samtliga förtroendevalda i en nämnd vid förändringar i nämndorganisationen. Förtroendeuppdragen upphör att gälla när val av nya ledamöter och ersättare har förrättats eller när en ny nämndorganisation träder i kraft. Beslutet ska skickas till Räddningsnämnden Falköping-Tidaholm Götene kommun Skara kommun Tidaholms kommun Sara Cronholm Kommunjurist

19 Överenskommelse om pensionskostnadsreglering mellan Skara kommun och Falköpings kommun Överenskommelsen avser arbetstagare inom räddningstjänsten som har anställning och omfattas av KAP-KL/AKAP-KL hos Skara kommun, och som påbörjar anställning enligt KAP-KL/AKAP-KL hos den gemensamma nämnden för samhällsskydd i Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner. 1. Skara kommun står för pensionsintjänandet till och med För arbetstagare som har rätt att avgå på egen begäran med särskild avtalspension för arbetstagare inom räddningstjänsten 1 står Skara kommun för ett kostnadsbidrag till pensionen i form av en temporär livränta under den tid arbetstagaren uppbär särskild avtalspension enligt KAP-KL/AKAP-KL. 3. För i punkt 2 avsedda arbetstagare beräknas en särskild avtalspension enligt KAP-KL/AKAP-KL med som beräkningstidpunkt. Den temporära livräntan enligt punkt 2 är så stor del av den per beräknade särskilda avtalspensionen som den pensionsgrundande tid som intjänats per förhåller sig till beräknad total pensionsgrundande tid vid den tidpunkt då arbetstagaren har rätt att avgå på egen begäran med särskild avtalspension. Den temporära livräntan värdesäkras med förändringen av prisbasbeloppet från och med För övriga pensionskostnader står Falköpings kommun. Till ovan angivna kostnader kommer skatter och andra avgifter som det åligger vardera arbetsgivaren att inbetala till staten på grund av pensionskostnader. För Skara kommun 2016-xx-xx För Falköpings kommun 2016-xx-xx Underskrift. Underskrift Namnförtydligande Namnförtydligande 1 Berörda arbetstagare och den ålder då arbetstagaren beräknas kunna avgå med särskild avtalspension framgår av bilaga till avtalet.

20 ARBETSMATERIAL ver Avtal om samverkan i gemensam nämnd för samhällsskydd för Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner (Parterna) är överens om att bilda en gemensam nämnd (3 kap. 3 a kommunallagen) för samhällsskydd. Kommunernas uppfattning är att samverkan i en gemensam nämnd är ett bra sätt att arbeta för bland annat en utvecklad och modern räddningstjänst som gagnar säkerheten för kommuninvånare i kommunerna. Målet är att verksamheten ska utvecklas på ett positivt sätt i kommunerna och att samverkan ska ge en effektiv verksamhet med god kvalitet. Falköpings kommun är värdkommun och nämnden ingår i Falköpings kommuns organisation. Nämnden för samhällsskydd ska ha namnet Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg. Uppgifter 1.A. Nämnden har att ansvara för den gemensamma räddningstjänsten i Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner i enlighet med vad som åvilar respektive kommun enligt gällande räddningstjänstlagstiftning. Nämnden fullgör Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms uppgifter inom ramen för lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) och lagen om brandfarliga explosiva varor (SFS 2010:1011). Nämnden utför uppgifter inom teknisk service för Falköpings kommun. Larmhantering, säkerhetssamordning och tjänsteperson i beredskap utförs för de av parterna som vill lägga över sådan uppgift på nämnden. Till säkerhetssamordning hör upprätthållande av kommunernas krishanteringssystem, säkerhetsskydd, internt skydd samt riskhanterings- och försäkringsfrågor. Dessa uppgifter dokumenteras i särskild ordning. 1.B. Vad avser förberedelser för extraordinära händelser enligt lag (2006:544) och förordning (2006:637) om kommuners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap är det parternas kommunstyrelser som ansvarar för vad som åvilar en kommun. Nämnden ska vidta de beredskaps- och planeringsförberedelser som behövs vid en extraordinär händelse och kommunernas ansvar under höjd beredskap och i övrigt utföra de uppgifter som respektive kommunstyrelse uppdrar åt nämnden i samband med detta. Förvaltningschefen har ansvar att inom ramen för detta rapportera till berörda medlemskommuner.

21 ARBETSMATERIAL ver Verksamhetsstyrning och budget 2. Verksamhetens mål, omfattning, inriktning och kvalitet ska beskrivas i budget för verksamheten. Ett samråd ska ske senast sista april mellan parternas kommunstyrelser eller delegat och den gemensamma nämnden för samhällsskydd om ekonomiska ramar för kommande års drift-, investeringsbudget och verksamhet så att beslut om detta, enligt 8 kap. 4 kommunallagen, kan tas i Falköpings fullmäktige senast i november månad varje år. Nämnden 3. Nämndens verksamhet regleras enligt särskilt reglemente. Reglementet och eventuella förändringar i reglementet ska godkännas av parternas fullmäktige inför beslut i Falköpings fullmäktige. Nämnden består av tolv ledamöter och tolv ersättare. Tre ledamöter och tre ersättare väljs av respektive medlemskommun. Falköpings kommun ska välja en ordförande. Falköping ska också välja en förste vice ordförande, en andre vice ordförande och en tredje vice ordförande efter nominering av medlemskommunerna. Ordföranden utses för en tid om fyra år räknat från den 1 januari året efter det att allmänna val till kommunfullmäktige hållits. Vice ordförande, andre vice ordförande och tredje vice ordföranden utses vid samma tillfälle för hela mandatperioden enligt följande rullande schema: År 1: Götene förste vice ordförande, Skara andre vice ordförande, Tidaholm tredje vice ordförande År 2: Skara förste vice ordförande, Tidaholm andre vice ordförande, Götene tredje vice ordförande. År 3: Tidaholm förste vice ordförande, Götene andre vice ordförande, Skara tredje vice ordförande Kommande mandatperioder väljs vice ordförandena det första året från den kommun som enligt samma ordningsföljd som ovan står i tur. År 2017 räknas som år 1 enligt ovan. Det första valet gäller tom mandatperiodens slut Samtliga ordföranden utgör nämndens presidium och beredning inför nämndens sammanträden.

22 ARBETSMATERIAL ver Organisation 4. Falköpings kommun förbinder sig att vara huvudman för den gemensamma nämnden för samhällsskydd. Verksamheten ska bedrivas utifrån fastställt Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Ekonomi 5. För att minska effekterna av stora förändringar i finansiering för den enskilda kommunen är parterna överens om att 2017 är ett övergångsår där man arbetar fram en slutlig ekonomisk fördelningsmodell som ska gälla från och med År 2017 ska respektive kommun erlägga den finansiering som var planerad inom den tidigare gemensamma räddningstjänst som kommunen tillhörde. Utöver den finansieringen gäller följande: - Skara kommun ska den 1 januari 2017 erlägga ytterligare kr utöver beslutad budget. - Götene kommun ska den 1 juli 2017 erlägga ytterligare 1.2 mkr utöver beslutad budget. Den 1 januari 2018 ska en ekonomisk fördelningsmodell vara införd. Modellen ska som grund bygga på en kostnadsfördelning baserad på invånarantal. Detta kan korrigeras med väsentliga faktorer som påverkar kostnadsfördelningen mellan parterna. I modellen ska följande förutsättningar ingå som grund: - Den 1 januari 2018 tillför Skara kommun ytterligare kr utöver de kr som tillförs den 1 januari Den 1 januari 2018 tillför Götene kommun ytterligare 1,2 mkr utöver de 1,2 mkr som tillförs den 1 juli Parterna är införstådda med att ovanstående tillskott från Skara och Götene kommuner görs för att uppnå en mer balanserad finansiering av den gemensamma nämndens kostnader mellan parterna. Den ekonomiska fördelningsmodellen ska fastställas i ett tilläggsavtal till detta avtal och beslutas av samtliga kommuners kommunfullmäktige som ingår i samarbetet senast i juni månad 2017.

23 ARBETSMATERIAL ver I den ekonomiska fördelningsmodellen kommer finansieringen av den gemensamma nämndens kostnader att slutligen fastställas. Om nämnden åtar sig uppgifter såsom teknisk service, larmhantering och säkerhetssamordning ska respektive kommun ersätta nämndens kostnader för dessa uppgifter. Om en enskild kommun nyttjar denna rätt ska övriga parters kommunstyrelser informeras innan verksamheten startas. Om parterna gemensamt åtar sig sådana uppgifter kan nettokostnaden för dessa fördelas enligt antalet invånare enligt ovan. 6. Fast egendom Respektive kommun behåller äganderätten till den fasta egendom som nyttjas av nämnden. Nämnden ska ersätta respektive kommun med självkostnadshyra som är motiverad av skäliga driftkostnader, underhåll och investeringar i egendomen. 7. Lös egendom 7 A. Nämnden ansvarar från och med 1 januari 2017 för investeringar i lös egendom inom ramen för värdkommunen Falköpings kommuns investeringsbudget. Investeringar gjorda fram till och med den 31 december 2016 av respektive part övertas av Falköpings kommun. Övertagandet regleras i särskilt avtal efter värdering kallat Överlåtelseavtal. Detta beslutas av respektive kommunfullmäktige senast i juni B. Kostnader för säkerhetssamordning Kostnader för säkerhetssamordning och tillhörande som sker åt parterna ska i huvudsak finansieras av statens ersättning till kommunerna för krishantering. Det till parterna utbetalade statsbidraget överförs i sin helhet till nämnden. Verksamheten särredovisas till parterna. 8. Pensioner Pensionskostnader som uppstått hos respektive tidigare huvudman för räddningstjänsten ansvarar denne för i enlighet med separat avtal. Pensionskostnader upparbetade i nämndens verksamhet ansvarar nämnden för.

24 ARBETSMATERIAL ver Overhead-kostnader I nämndens budget, enligt p 2 ska Falköpings kommun ersättas av de övriga kommunerna enligt självkostnadsprincipen för overhead-kostnader för ledning och administration, såsom kostnader för Personaladminstration Ekonomiadministration IT Telefoni Företagshälsovård Försäkringar 10. Betalningsperioder och slutreglering av ersättning Götene, Skara och Tidaholms kommuner ska till Falköpings kommun erlägga en tolftedel per månad av ersättningen enligt p 2 i detta avtal. Om verksamhetens utfall inte överenstämmer med budgeterade nettokostnader sker slutreglering av den årliga ersättningen före april månads utgång året efter verksamhetsåret. Slutregleringen sker med den ekonomiska fördelningsmodell som beslutas. Personal 11. Organiseringen av verksamheten ansvarar nämnden för. Kommunstyrelsen i Falköping tillsätter förvaltningschef efter samråd med övriga kommuner. Förvaltningschefen ingår i Falköpings kommuns förvaltningsorganisation men ska ha kommunikation med och avrapportering till övriga kommuners tjänstemannaledningar vid gemensamma eller enskilda träffar enligt överenskommelse. Nämnden är anställningsmyndighet för övrig personal i förvaltningen. Övrigt 12. Falköpings kommun övertar genom detta avtal de rättigheter och skyldigheter som tidigare gemensamma räddningsnämnder i Falköping Tidaholm och Skara Götene ingått. Sotning och Brandskyddskontroll 13.

25 ARBETSMATERIAL ver Nämnden ansvarar för att sotning (rengöring) och brandskyddskontroll utförs enligt de föreskrifter som anges i Lag (2003:778) om skydd och olyckor. Dialog- och samverkansmöten 14. Dialog och kommunikation mellan nämnden och medlemskommunerna sker inom flera organisatoriska nivåer. Kommunstyrelsens presidium, arbetsutskott eller motsvarande representation från kommunstyrelsen i respektive kommun har dialogmöten tillsammans med nämnden för att samverka om den gemensamma nämndens syfte, verksamhet och utveckling. Mötena hålls en gång per halvår. Den gemensamma nämnden är sammankallande till dessa möten. Mötestidplan för kommande år beslutas av nämnden efter samråd med medlemskommunerna. Mötesdatum ska så långt möjligt samordnas med ingående kommuners övriga samverkansmöten i gemensamma nämnder. Nämndens tjänstemannaledning kan vid behov kallas till medlemskommunernas tjänstemannaledningsgrupper eller motsvarande. Avtalets giltighetstid m.m. 15. Detta avtal gäller från och med den 1 januari 2017 under förutsättning att kommunfullmäktige i Falköping, Götene, Skara och Tidaholm har godkänt avtalet genom beslut som vunnit laga kraft, och till och med den 31 december Uppsägning av avtalet ska göras skriftligen till samtliga kommuner senast 18 månader före avtalstidens utgång. Sker inte uppsägning är avtalet förlängt med fyra år varje gång. Avveckling av nämnden 16. Anser någon av parterna att den gemensamma nämnden ska upphöra helt ska överläggningar mellan företrädare för kommunstyrelserna i Falköping, Götene, Skara och Tidaholm ske. Fråga om avveckling av nämnden, som kan ske enbart vid årsskifte, ska skriftligen väckas hos de andra parterna före den 1 juli 18 månader innan avvecklingen är avsedd att ske. Vid en avveckling av nämnden ska ansvaret för organisationens gemensamma personal, materiel och övrig utrustning fördelas på parterna efter en skälig och rättvis grund.

26 ARBETSMATERIAL ver Vid bedömningen av vad som är en skälig och rättvis grund ska följande vara vägledande: - Den ekonomiska fördelningsmodellen. - Anläggningstillgångar värderas efter högsta värdet av bokfört värde och marknadsvärde. - Upparbetade personalkostnader fördelas enligt samma principer som vid ingåendet av detta avtal. - Personal fördelas efter organisatoriska och geografiska behov. - Personalfrågor i övrigt hanteras så som vid övertagande av verksamhet. Väljer endast någon eller några av medlemskommunerna att gå ur den gemensamma nämnden ska regleringen i denna punkt också tillämpas. Förhållande till tredje man och regressrätt 17. Falköpings kommun, såsom värdkommun, svarar för nämnden mot tredje man. I samband med skadeståndstalan mot värdkommunen avseende nämndens ansvarsområde enligt ovan, har denna regressrätt mot övriga medlemskommuner för kostnader i samband med skadeståndsprövning samt för eventuellt skadestånd så långt det innefattas i det gemensamma arbetet i nämnden. Kostnader och skadestånd delas utifrån beslutad fördelningsmodell. Dock svarar respektive medlemskommun för ageranden och verksamheter som inte ingår i nämndens gemensamma verksamhet, eller där man inte följt nämndens råd och beslut. Exempelvis svarar Falköping ensamt för verksamhet inom teknisk service. Nämnden företräder medlemskommunerna i tvist med tredje part. Försäkring 18. Varje kommun försäkrar sina värden. Den kommun som har äganderätt till fastigheter, byggnader, anläggningar och teknisk utrustning m.m. ska ansvara för att egendomen försäkras. Övriga försäkringar som erfordras i verksamheten tecknas av Falköpings kommun. Tidigare avtal 19.

27 ARBETSMATERIAL ver I och med detta avtal upphör samtliga tidigare avtal mellan parterna, såvitt avser avtal angående räddningstjänstens verksamhet. Tvist 20. Tvist rörande tolkning av detta avtal ska avgöras i allmän domstol om parterna inte kommer överens om annat.

28 ARBETSMATERIAL ver KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR FALKÖPINGS KOMMUN KS 2016/XX 003 KFS 2017/XX Förslag till reglemente för Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms kommuners gemensamma nämnd för samhällsskydd mellersta Skaraborg Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner har kommit överens om att från och med den 1 januari 2017 inrätta en nämnd enligt 3 kap. 3 a kommunallagen och i övrigt i enlighet med bestämmelserna i nämnda lag för sådan nämnd, kallad nämnden för samhällsskydd för Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner (nedan kallad nämnden), för samverkan om bland annat den kommunala räddningstjänsten. Falköpings kommun är värdkommun och nämnden ingår i Falköpings kommuns organisation. Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente och ett mellan kommunerna ingånget samverkansavtal för nämnden för samhällsskydd. Nämnden för samhällsskydd ska ha namnet nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg. Uppgifter 1.A. Nämnden har att ansvara för den gemensamma räddningstjänsten i Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner i enlighet med vad som åvilar respektive kommun enligt gällande räddningstjänstlagstiftning. Nämnden fullgör Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms uppgifter inom ramen för lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) och lagen om brandfarliga explosiva varor (SFS 2010:1011). Nämnden utför uppgifter inom teknisk service för Falköpings kommun.

29 ARBETSMATERIAL ver Larmhantering och säkerhetssamordning utförs för de av parterna som vill lägga över sådan uppgift på nämnden. Till säkerhetssamordning hör upprätthållande av kommunernas krishanteringssystem, säkerhetsskydd, interna skydd samt riskhanterings- och försäkringsfrågor. 1.B. Vad avser förberedelser för extraordinära händelser enligt lag (2006:544) och förordning (2006:637) om kommuners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap är det parternas kommunstyrelser som ansvarar för vad som åvilar en kommun. Nämnden ska vidta de beredskaps- och planeringsförberedelser som behövs vid en extraordinär händelse och kommunernas ansvar under höjd beredskap och i övrigt utföra de uppgifter som respektive kommunstyrelse uppdrar åt nämnden i samband med detta. Förvaltningschefen har ansvar att inom ramen för detta rapportera till berörda medlemskommuner. Ekonomisk förvaltning 2. Nämnden ska handha den ekonomiska förvaltningen inom sitt förvaltningsområde inom ramen för den för nämnden fastlagda budgeten. Nämnden får besluta att fördela budgetmedlen inom verksamhetsområdet på sätt som nämnden anser lämpligt inom ramen för direktiv och riktlinjer. Nämnden ska verka för att utveckla och samordna ekonomiadministrationen. Nämnden har rätt att bokföringsmässigt avskriva fordringar inom sitt verksamhetsområde. Personaladministrativ förvaltning 3. Nämndens personal anställs av Falköpings kommun. Nämnden är anställningsmyndighet för all personal inom nämndens verksamhetsområde utom förvaltningschefen. Nämnden har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom sitt verksamhetsområde, med undantag av de frågor om personalpolitik som kommunstyrelsen i Falköpings kommun ansvarar för. I nämndens uppgifter ingår inte att träffa kollektivavtal om förhållandet mellan nämnden och dess arbetstagare, besluta om stridsåtgärder eller lämna uppdrag som avses i den kommunala delegationslagen.

30 ARBETSMATERIAL ver Övriga arbetsuppgifter 4. Nämnden ska besluta i sådana mål och ärenden, där det ankommer på nämnden att föra talan på nämndens vägnar, träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal. Vidare ingår i nämndens uppgifter att inom nämndens verksamhetsområde bedriva upplysningsverksamhet om nämndens verksamhet och kommunicera med invånarna ansvara för att styrdokument inom nämnden verksamhet utarbetas ansvara för nämndens förvaltningsspecifika IT-system samt utvecklingen av dem i samråd med IT-avdelningen i Falköpings kommun ansvara för att effektivisera organisationen vara ansvarig för hantering av personuppgifter enligt personuppgiftslagen följa utvecklingen inom räddningstjänstområdet och samhällsskyddsområdet samt ta de initiativ och lägga fram de förslag till förbättringar och förändringar som nämnden anser påkallade följa aktuella plan- och byggfrågor och till vederbörande myndighet framföra sina synpunkter, samt avge yttrande över översiktsplaner avge yttranden i övriga ärenden som remitteras till nämnden lämna förslag till kommunfullmäktige på taxor och kommunala föreskrifter inom sitt verksamhetsområde samråda med medlemskommunerna och kommunala nämnder i kommunerna samt med andra myndigheter och enskilda organisationer i övrigt handlägga av kommunfullmäktige överlämnade ärenden samt verka för samarbete med övriga kommunala organ. Talerätt 5. Nämnden får själv eller genom ombud föra talan i alla mål och ärenden som rör nämndens verksamhetsområde och som inte samtidigt berör annan nämnd. Samråd och rapporteringsskyldighet 6. Enligt 8 kap. 4 kommunallagen ska budget för nämnden upprättas av Falköpings kommun efter samråd med Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner.

31 ARBETSMATERIAL ver Nämnden ska vidare samråda med kommunstyrelserna i Falköping, Götene, Skara och Tidaholm innan nämnden fattar beslut om, eller, där beslut ska fattas av endera eller samtliga samverkande kommuners fullmäktige och där nämnden framlägger förslag avseende avtal av större vikt, principiella frågor eller frågor om större investeringar förändringar eller tillägg till handlingsprogrammet för räddningstjänst avgifter för brandsyn, sotning och kontroll av brandskyddet Nämnden ska rapportera sin verksamhet till kommunerna enligt det tecknade samverkansavtalet eller enligt särskild överenskommelse. Rapportering kan exempelvis ske till kommunfullmäktige, kommunstyrelse eller ledningsgrupp. Kommunstyrelsen, kommunalråd respektive oppositionsråd ska i möjligaste mån från nämnden erhålla den information och det underlag de behöver i sin verksamhet. Rätten till information och underlag omfattar inte uppgift för vilken sekretess råder. Sammansättning 7. Nämnden består av tolv ledamöter och tolv ersättare. Tre ledamöter och tre ersättare väljs av respektive medlemskommun. Falköpings kommun ska välja en ordförande. Falköping ska också välja en förste vice ordförande, en andre vice ordförande och en tredje vice ordförande efter nominering av medlemskommunerna. Ordföranden utses för en tid om fyra år räknat från den 1 januari året efter det att allmänna val till kommunfullmäktige hållits. Vice ordförande, andre vice ordförande och tredje vice ordföranden utses vid samma tillfälle för hela mandatperioden enligt följande rullande schema: År 1: Götene förste vice ordförande, Skara andre vice ordförande, Tidaholm tredje vice ordförande År 2: Skara förste vice ordförande, Tidaholm andre vice ordförande, Götene tredje vice ordförande. År 3: Tidaholm förste vice ordförande, Götene andre vice ordförande, Skara tredje vice ordförande Kommande mandatperioder väljs vice ordförandena det första året från den kommun som enligt samma ordningsföljd som ovan står i tur. År 2017 räknas som år 1 enligt ovan. Det första valet gäller tom mandatperiodens slut Samtliga ordföranden utgör nämndens presidium och beredning inför nämndens sammanträden.

32 ARBETSMATERIAL ver Presidiet 8. Presidiet ansvarar för beredning av ärenden och sammanträden. Den ansvarar också för rapportering till kommunerna avseende planering och uppföljning av verksamheten enligt samverkansavtal eller särskild överenskommelse. Ersättarnas tjänstgöring 9. Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare från den kommun, som valt ledamoten, tjänstgöra i ledamotens ställe. Om ersättarna inte valts proportionellt ska de tjänstgöra enligt den av respektive fullmäktige bestämda ordningen. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. En ersättare som har börjat tjänstgöra har företräde oberoende av turordningen. En ersättare från samma kommun och parti som den frånvarande ledamoten har dock rätt att träda in i stället för en ersättare från ett annat parti. En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. En ledamot som avbrutit tjänstgöringen på grund av annat hinder än jäv får åter tjänstgöra om ersättare från annat parti har trätt in. Ersättarna har rätt att närvara och yttra sig på sammanträde även när de inte tjänstgör, och har rätt att få sin mening antecknad till protokollet. Inkallande av ersättare 10. En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast självmant kontakta den ersättare som står i tur och anmäla bytet till sekreteraren.

33 ARBETSMATERIAL ver Ersättare för ordföranden 11. Om varken ordföranden eller någon av vice ordförandena kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör den av övriga kommuners representant i nämndens beredning som till åldern är den äldste ledamoten ordförandens uppgifter. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid, får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ledamoten utses ur Falköpings grupp av ledamöter. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Ordföranden 12. Det åligger ordföranden att 1. leda nämndens arbete och sammanträden, 2. kalla till sammanträde i enlighet med lag och reglemente, 3. inför sammanträdena se till att ärendena som ska behandlas i nämnden vid behov är beredda, 4. se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas i nämnden, 5. bevaka att nämndens beslut verkställs. Sammanträden 13. Nämnden sammanträder på dag, tid och plats som nämnden bestämmer. Sammanträdena bör så långt det är lämpligt alternera mellan kommunerna och, där så är lämpligt, förläggas till respektive kommuns brandstation. Om särskilda skäl föreligger får ordföranden efter samråd med förste vice ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Sammanträde på distans 14. Nämnden får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Lokalen ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud.

34 ARBETSMATERIAL ver Ledamot som önskar delta på distans ska senast 7 dagar i förväg anmäla detta till nämndens kansli. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Nämnden får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans i nämnden. Närvarorätt 15. Vid nämndens sammanträde får sekreteraren och räddningschefen och förvaltningschefen närvara med rätt att delta i överläggningar, i den mån nämnden inte beslutar annat. Kommunstyrelsens ordförande i Falköping, Götene, Skara och Tidaholm har rätt att närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningar, men inte i besluten. Övriga närvarande ska nämnden besluta om. Kallelse 16. Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska i första hand ske elektroniskt till varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelse ska åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller någon av vice ordförandena kan kalla till sammanträde, ska den ledamot som till åldern är den äldste ledamoten göra detta. Justering och anslag av protokoll 17. Protokollet ska justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Nämnden har ansvar för att kontrollera när nämndens protokoll har anslagits på de officiella anslagstavlorna hos samtliga kommuner.

35 ARBETSMATERIAL ver Reservation 18. Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen bör lämnas senast dagen efter sammanträdet, dock senast före den tidpunkt som har fastslagits för justeringen av protokollet. Vid omedelbar justering ska motiveringen lämnas omedelbart. Delgivning 19. Delgivning med nämnden sker med ordföranden eller anställd som nämnden bestämmer. Undertecknande av handlingar 20. Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller, vid förfall för denne, av vice ordföranden och kontrasigneras av förvaltningschef eller anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som ska underteckna handlingar. Kommunstyrelsens hörande 21. En ledamot i nämnden får begära att kommunstyrelserna i kommunerna ska höras i ett ärende som är av principiell betydelse eller av större vikt

36 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 152 Dnr 2016/ Program för mål och uppföljning av privata utförare Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta program för mål och uppföljning av privata utförare. 2 Programmet ska gälla från och med den 1 december Bakgrund En kommun får enligt kommunallagen lämna över viss verksamhet till privata utförare. Kommunen är fortfarande ansvarig gentemot medborgarna för dessa verksamheter på samma sätt som för verksamhet som bedrivs i egen regi. Den 1 januari 2015 började en ny bestämmelse i kommunallagen, 3 kap.19 b att gälla. Bestämmelsen innebär att kommunfullmäktige varje mandatperiod ska anta ett program med mål och riktlinjer för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. Programmet ska också ange hur uppföljning ska ske samt hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Med privata utförare avses en juridisk person eller enskild individ som har hand om utförandet av en kommunal angelägenhet. De kommunala bolagen omfattas inte av bestämmelsen i kommunallagen. Inte heller fristående skolor och förskolor, eftersom de är egna huvudmän och deras verksamhet regleras genom tillståndsgivning. Syftet med den nya bestämmelsen i kommunallagen är att uppföljning och kontroll av privata utförare ska förbättras, att allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet ska öka samt att lyfta dessa frågor till en politisk och strategisk nivå. Programmet ska omfatta all verksamhet inom alla verksamhetsområden som kommunen överlåter på en privat utförare genom avtal. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunjuristen har efter en övergripande kartläggning av nämndernas privata utförare fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag till program för privata utförare. I förslaget till program för privata utförare fastställs de mål och riktlinjer som gäller för verksamheten. Det framgår även hur uppföljning och kontroll av verksamheten ska ske samt hur formerna för dessa ser ut. Slutligen fastställs att varje nämnd ska i avtal med privata utförare garantera allmänheten en fastslagen rätt till insyn i verksamheten. Förslaget har presenterats för förvaltningscheferna samt för förvaltningarnas ekonomer som har fått möjlighet att komma med synpunkter på förslaget. Därefter har förslaget skickats ut på remiss till samtliga nämnder. Följande Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

37 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) svar har inkommit. Socialnämnden beslutade den 19 september 2016, 101, att tillstyrka förslaget. Kultur- och fritidsnämnden beslutade den 21 juni 2016, 44, att inte göra några tillägg eller ändringar till förslaget. Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 30 augusti 2016, 75, att ställa sig bakom förslaget. Kompetens- och arbetslivsnämnden beslutade den 7 september 2016, 26, att inte ha något att erinra mot förslaget. Tekniska nämnden beslutade den 13 juni 2016, 59 att bifalla förslaget. Byggnadsnämnden beslutade den 18 oktober, 126, att inte lämna några synpunkter på förslaget. Mot bakgrund av ovanstående föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunfullmäktige antar program för mål och uppföljning av privata utförare. Tjänsteutlåtandet, daterat den 3 oktober 2016, har utarbetats av kommunjurist Sara Cronholm. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

38 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Program för mål och uppföljning av privata utförare Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta program för mål och uppföljning av privata utförare. 2 Programmet ska gälla från och med den 1 december Bakgrund En kommun får enligt kommunallagen lämna över viss verksamhet till privata utförare. Kommunen är fortfarande ansvarig gentemot medborgarna för dessa verksamheter på samma sätt som för verksamhet som bedrivs i egen regi. Den 1 januari 2015 började en ny bestämmelse i kommunallagen, 3 kap.19 b att gälla. Bestämmelsen innebär att kommunfullmäktige varje mandatperiod ska anta ett program med mål och riktlinjer för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. Programmet ska också ange hur uppföljning ska ske samt hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Med privata utförare avses en juridisk person eller enskild individ som har hand om utförandet av en kommunal angelägenhet. De kommunala bolagen omfattas inte av bestämmelsen i kommunallagen. Inte heller fristående skolor och förskolor, eftersom de är egna huvudmän och deras verksamhet regleras genom tillståndsgivning. Syftet med den nya bestämmelsen i kommunallagen är att uppföljning och kontroll av privata utförare ska förbättras, att allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet ska öka samt att lyfta dessa frågor till en politisk och strategisk nivå. Programmet ska omfatta all verksamhet inom alla verksamhetsområden som kommunen överlåter på en privat utförare genom avtal. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunjuristen har efter en övergripande kartläggning av nämndernas privata utförare fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag till program för privata utförare. I förslaget till program för privata utförare fastställs de mål och riktlinjer som gäller för verksamheten. Det framgår även hur uppföljning Kansliavdelningen Sara Cronholm Kommunjurist sara.cronholm@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

39 2(2) och kontroll av verksamheten ska ske samt hur formerna för dessa ser ut. Slutligen fastställs att varje nämnd ska i avtal med privata utförare garantera allmänheten en fastslagen rätt till insyn i verksamheten. Förslaget har presenterats för förvaltningscheferna samt för förvaltningarnas ekonomer som har fått möjlighet att komma med synpunkter på förslaget. Därefter har förslaget skickats ut på remiss till samtliga nämnder. Följande svar har inkommit. Socialnämnden beslutade den 19 september 2016, 101, att tillstyrka förslaget. Kultur- och fritidsnämnden beslutade den 21 juni 2016, 44, att inte göra några tillägg eller ändringar till förslaget. Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 30 augusti 2016, 75, att ställa sig bakom förslaget. Kompetens- och arbetslivsnämnden beslutade den 7 september 2016, 26, att inte ha något att erinra mot förslaget. Tekniska nämnden beslutade den 13 juni 2016, 59 att bifalla förslaget. Byggnadsnämnden beslutade den 18 oktober, 126, att inte lämna några synpunkter på förslaget. Mot bakgrund av ovanstående föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunfullmäktige antar program för mål och uppföljning av privata utförare. Beslutet ska skickas till Samtliga nämnder Sara Cronholm Kommunjurist

40 Program för mål och uppföljning av privata utförare Bakgrund Kommunallagens krav på program Kommuner får enligt kommunallagen lämna över verksamhet till privata utförare (detta gäller dock inte om det i lag eller förordning anges att verksamheten ska bedrivas av en kommunal nämnd eller om den innefattar myndighetsutövning). Kommunen är fortfarande ansvarig gentemot medborgarna för dessa verksamheter på samma sätt som för verksamhet som bedrivs i egen regi. Enligt 3 kap. 19 b kommunallagen, som började gälla den 1 januari 2015, ska kommunfullmäktige varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. Programmet ska också ange hur uppföljning ska ske samt hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Innehållet i programmet i form av t.ex. uppföljningskrav och riktlinjer för allmänhetens insyn påverkar endast förfrågningsunderlag och avtal i upphandlingar som ligger framåt i tiden. Definition av privat utförare Enligt 3 kap. 18 c kommunallagen definieras privat utförare som en juridisk person eller en enskild individ som har hand om vården av en kommunal angelägenhet. En juridisk person är ett aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk eller ideell förening eller stiftelse. Även idéburna organisationer och kooperativa föreningar kan vara privata utförare. Däremot avses inte heleller delägda kommunala bolag eller kommunala stiftelser. De aktuella lagbestämmelserna gäller då kommunen är att betrakta som huvudman för en angelägenhet. Kommunen är huvudman för en verksamhet både då verksamheten bedrivs av en upphandlad utförare (enligt lag om offentlig upphandling eller lag om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster) och då verksamheten bedrivs av utförare i ett valfrihetssystem (enligt lag om valfrihetssystem). Fristående förskolor och skolor är inte privata utförare utan är sina egna huvudmän och omfattas inte av 3 kap. 18 c kommunallagen. Kommunstyrelsens och nämndernas ansvar Enligt kommunallagen har kommunstyrelsen och nämnderna inom sitt verksamhetsområde ansvar för att se till att verksamheterna drivs enligt lagar, föreskrifter, mål och riktlinjer, att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten drivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detta gäller oavsett om verksamheten utförs i egen regi eller utförs av en privat utförare. I ansvaret ingår att följa upp och kontrollera verksamheten. Kommunstyrelsen har även ett särskilt ansvar för att leda, samordna och ha uppsikt över verksamheten i nämnder och

41 kommunala företag. Uppsikten omfattar även verksamhet som lämnats över till privata utförare. Mål och riktlinjer för privata utförare Mål och riktlinjer för verksamheten De mål och riktlinjer som styr såväl kommunala som privata utförare inom varje nämnds ansvarsområde är: - De lagar, förordningar och föreskrifter som gäller eller kan komma att gälla för verksamheten - De mål och riktlinjer som kommunfullmäktige fastställer genom budget och policyer - De mål och riktlinjer som nämnden fastställer för verksamheten genom internbudget och internkontrollplan - Övriga styrdokument Det är varje nämnds ansvar att säkerställa att all verksamhet bedrivs i enlighet med angivna mål och riktlinjer. Dessa mål och riktlinjer ska framgå i de förfrågningsunderlag som utgör underlag för upphandling samt i de avtal som tecknas med den privata utföraren. Mål och riktlinjer för konkurrensutsättning och upphandling Övergripande förutsättningar för att konkurrensutsätta en verksamhet framgår av kommunens policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. Övergripande krav och ramar för upphandling framgår av kommunens upphandlingspolicy. Uppföljning och kontroll Uppföljningsansvar När en kommunal angelägenhet överlämnas till en privat utförare ska kommunen följa upp och kontrollera verksamheten (3 kap. 19 kommunallagen). Det är varje nämnd som ansvarar för uppföljning och kontroll inom sitt ansvarsområde. Uppföljningen har två övergripande syften: - Kontrollera att verksamheten utförs i enlighet med förfrågningsunderlag, anbud och avtal. - Utgöra ett underlag i kommunens förbättringsarbete för att utveckla och förbättra verksamhet och tjänster till medborgarna.

42 Uppföljning av verksamheten ska genomföras på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt och resultaten av genomförd uppföljning dokumenteras och redovisas till förvaltningsledning och ansvarig nämnd på det sätt som nämnden bestämmer. En samlad uppföljning av den totala verksamheten oavsett utförare redovisas i nämndernas årsrapport. Varje nämnd ansvarar för att uppföljningen regleras i de avtal som tecknas med varje utförare. Detta innebär att förfrågningsunderlag och avtal ska innehålla krav på att utföraren medverkar vid uppföljning av verksamheten genom att exempelvis lämna statistik och verksamhetsmått till nämnden samt delta vid genomförande av brukarenkäter som nämnden bestämmer. Krav ska också finnas om att utföraren rapporterar nödvändiga uppgifter till nämnden, nationella register eller andra myndigheter samt kring synpunktshantering, där nämnden vid begäran ska få ta del av inkomna synpunkter från brukare. Former för uppföljning Uppföljning av privat utförd verksamhet kan ha olika utgångspunkter och uppföljningen behöver anpassas till den verksamhet som bedrivs. Detta innebär att nämnden måste ta ställning till vilken/vilka typer av uppföljning som ska användas, liksom frekvens och omfattning. I de fall där uppföljning och tillsyn är reglerat i lag, styr detta vilka typer av uppföljning som är möjlig. Nedan framgår exempel på generella uppföljningsformer som kan användas. Regelbunden och riktad uppföljning inklusive avtalsuppföljning syftar till att kontrollera att verksamheten arbetar utifrån avtal, lagar och regler. Uppföljning bör även göras av verksamhet i egenregi med avseende på uppdrag, lagar och regler. Uppföljning av kommunens måldokument syftar till att följa upp om verksamheten bedrivs och utvecklas i linje med fastställda mål. Uppföljningen görs i enlighet med kommunens uppföljning i samband med delårsrapporter och årsrapport. Brukaruppföljning/individuppföljning syftar sammanfattningsvis till att följa upp brukarnas upplevelser av den verksamhet som bedrivs och/eller kontrollera att enskild som får någon insats från kommunen får rätt stöd i överensstämmelse med eventuella beslut. Brukarundersökningar kan vara en del av brukaruppföljningen. Oanmälda besök syftar till att ge en översiktlig bild av förhållandena i en verksamhet. Uppföljning av ekonomisk status syftar till att identifiera utförare som riskerar att vara på ekonomiskt obestånd. Detta ger nämnden en möjlighet att ha beredskap för att hantera eventuella förändringar i verksamheten. Varje nämnd ska utifrån nämndens specifika verksamhet och en riskanalys ta ställning till behovet av kontroller av ekonomisk status under löpande avtalsperiod. Allmänhetens insyn Varje nämnd ska i avtal med privata utförare tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnats över till en privat utförare (3 kap. 19 a

43 kommunallagen). Detta sker genom att en klausul om allmänhetens insyn finns med i förfrågningsunderlag och avtal. Utföraren är skyldig att lämna information som möjliggör för allmänheten att få insyn i hur verksamheten utförs när kommunen begär det. Kommunens begäran ska i normalfallet vara skriftlig. Kommunen ska precisera vilken information som efterfrågas. Informationen ska, om inte annat avtalats, lämnas i skriftlig form. Informationen ska ha koppling till upphandlingen och den verksamhet som upphandlas och inte ställa högre krav än vad som är rimligt. Utföraren behöver inte lämna uppgifter om utlämnandet strider mot lag eller annan författning eller om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess hos kommunen. Den information som lämnas till kommunen ska inte anses utgöra företagshemligheter enligt lag om skydd för företagshemligheter.

44 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 153 Dnr 2016/ Utbetalning av kommunalt partistöd år 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att partistödet för år 2017 betalas ut till samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige i Falköpings kommun enligt reglerna för kommunalt partistöd. Det vill säga ett grundstöd, som uppgår till kronor per år, och ett mandatstöd, som uppgår till kronor per mandat och år. Samtliga mandat i kommunfullmäktige besitts av en vald ledamot som är fastställd enligt vallagen. Bakgrund I kommunallagen (1991:900) finns grundläggande bestämmelser om kommunalt partistöd. Kommunfullmäktige antog den 26 oktober 2015, 122, regler för kommunalt partistöd som började gälla från och med den 1 januari Det lokala partistödet syftar till att stärka de politiska partiernas ställning i den kommunala demokratin. Partistödet utgår till politiska partier som är representerade i kommunfullmäktige. Ett parti är representerat om det har fått mandat i kommunfullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2015:837). Partistöd får bara ges till ett parti som är en juridisk person. Partistödet består av ett grundstöd och ett mandatstöd. Beslut om att betala ut partistöd ska fattas av kommunfullmäktige en gång per år. Upphör ett parti att vara representerat under ett verksamhetsår ska partistödet upphöra för kommande verksamhetsår. Vid fördelningen av partistöd beaktas endast mandat för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2015:837). Om ett mandat i fullmäktige blir vakant upphör mandatstödet som är kopplat till det mandatet vid kommande fördelning av partistöd. Partistödet ska årligen redovisas skriftligt på en särskild blankett. Redovisningen ska avse perioden 1 januari 31 december. En av mottagaren utsedd granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren använt partistödet. Granskarens rapport ska bifogas redovisningen. Redovisningen och granskningsrapporten ska lämnas in senast den 30 juni året efter stödet betalats ut. Partistödet betalas ut årligen i förskott efter beslut av kommunfullmäktige. Efter att kommunfullmäktige beslutat vilka partier som ska få partistöd för kommande år betalas stödet ut i två lika stora delar i januari och juli månad. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

45 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Har redovisning och granskningsrapport enligt 5, kommunal författningssamling KFS 2015:08, inte lämnats in till kommunstyrelsen inom föreskriven tid utbetalas inget stöd för nästkommande år. Kommunledningsförvaltningens bedömning De av kommunfullmäktige beslutade reglerna för kommunalt partistöd började gälla den 1 januari Enligt reglerna ska partistödet årligen regleras skriftligt på en särskild blankett som ska lämnas in senast den 30 juni året efter att stödet har betalats ut. Eftersom reglerna började gälla den 1 januari 2016 så finns det inför det här beslutet ingen redovisning från partierna för år 2015 för kommunfullmäktige att ta ställning till. Kommunledningsförvaltningen förslår därför att partistödet betalas ut till samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige i Falköpings kommun enligt den uträkning som anges i reglerna för kommunalt partistöd. Det vill säga ett grundstöd, som uppgår till kronor per år, och ett mandatstöd, som uppgår till kronor per mandat och år. Samtliga mandat i kommunfullmäktige besitts av en vald ledamot som är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2015:837). Samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige uppmärksammas på att en redovisning över användningen av partistödet för år 2016 ska lämnas in senast den 30 juni 2017 för att partiet ska vara berättigat till partistöd kommande år. Tjänsteutlåtandet, daterat den 3 oktober 2016, har utarbetats av verksamhetsutvecklare Karin Hallgren. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

46 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Utbetalning av kommunalt partistöd år 2017 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att partistödet för år 2017 betalas ut till samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige i Falköpings kommun enligt reglerna för kommunalt partistöd. Det vill säga ett grundstöd, som uppgår till kronor per år, och ett mandatstöd, som uppgår till kronor per mandat och år. Samtliga mandat i kommunfullmäktige besitts av en vald ledamot som är fastställd enligt vallagen. Bakgrund I kommunallagen (1991:900) finns grundläggande bestämmelser om kommunalt partistöd. Kommunfullmäktige antog den 26 oktober 2015, 122, regler för kommunalt partistöd som började gälla från och med den 1 januari Det lokala partistödet syftar till att stärka de politiska partiernas ställning i den kommunala demokratin. Partistödet utgår till politiska partier som är representerade i kommunfullmäktige. Ett parti är representerat om det har fått mandat i kommunfullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2015:837). Partistöd får bara ges till ett parti som är en juridisk person. Partistödet består av ett grundstöd och ett mandatstöd. Beslut om att betala ut partistöd ska fattas av kommunfullmäktige en gång per år. Upphör ett parti att vara representerat under ett verksamhetsår ska partistödet upphöra för kommande verksamhetsår. Vid fördelningen av partistöd beaktas endast mandat för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2015:837). Om ett mandat i fullmäktige blir vakant upphör mandatstödet som är kopplat till det mandatet vid kommande fördelning av partistöd. Partistödet ska årligen redovisas skriftligt på en särskild blankett. Redovisningen ska avse perioden 1 januari 31 december. En av mottagaren utsedd granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren använt partistödet. Granskarens rapport ska bifogas Kansliavdelningen Karin Hallgren Verksamhetsutvecklare karin.hallgren@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

47 2(2) redovisningen. Redovisningen och granskningsrapporten ska lämnas in senast den 30 juni året efter stödet betalats ut. Partistödet betalas ut årligen i förskott efter beslut av kommunfullmäktige. Efter att kommunfullmäktige beslutat vilka partier som ska få partistöd för kommande år betalas stödet ut i två lika stora delar i januari och juli månad. Har redovisning och granskningsrapport enligt 5, kommunal författningssamling KFS 2015:08, inte lämnats in till kommunstyrelsen inom föreskriven tid utbetalas inget stöd för nästkommande år. Kommunledningsförvaltningens bedömning De av kommunfullmäktige beslutade reglerna för kommunalt partistöd började gälla den 1 januari Enligt reglerna ska partistödet årligen regleras skriftligt på en särskild blankett som ska lämnas in senast den 30 juni året efter att stödet har betalats ut. Eftersom reglerna började gälla den 1 januari 2016 så finns det inför det här beslutet ingen redovisning från partierna för år 2015 för kommunfullmäktige att ta ställning till. Kommunledningsförvaltningen förslår därför att partistödet betalas ut till samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige i Falköpings kommun enligt den uträkning som anges i reglerna för kommunalt partistöd. Det vill säga ett grundstöd, som uppgår till kronor per år, och ett mandatstöd, som uppgår till kronor per mandat och år. Samtliga mandat i kommunfullmäktige besitts av en vald ledamot som är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2015:837). Samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige uppmärksammas på att en redovisning över användningen av partistödet för år 2016 ska lämnas in senast den 30 juni 2017 för att partiet ska vara berättigat till partistöd kommande år. Karin Hallgren Verksamhetsutvecklare

48 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (3) 154 Dnr 2016/ Remiss från Länsstyrelsen Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen om strategiska vägval för ett gott liv i en fossiloberoende region 2030 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen besvarar remissen från Länsstyrelsen Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen om strategiska vägval för ett gott liv i en fossiloberoende region 2030 med nedanstående yttrande. Bakgrund Falköpings kommun har fått förslaget Strategiska vägval för ett gott liv i en fossiloberoende region 2030 på remiss från Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen Västra Götaland. Det slutlig förslaget kommer att behandlas i kommunernas och Västra Götalandsregionens gemensamma beredningsorgan för strategiska utvecklingsfrågor, Beredningen för strategiska utvecklingsfrågor (BHU), och av Länsstyrelsen Västra Götaland. De strategiska vägvalen kommer att bli ett underlag för en reviderad klimatstrategi för Västra Götaland. Strategiska vägval för ett gott liv i en fossiloberoende region 2030 är ett gemensamt förslag för hur Västra Götaland ska nå målet om en fossiloberoende region år Förslaget har arbetats fram i en bred process, och ett stort antal intressenter inom det regionala utvecklingsarbetet har haft möjlighet att delta och lämna synpunkter under processen. Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen har gemensamt ansvarat för samordningen av arbetet. Förslaget är uppdelat i två delar. Den första delen består av fyra prioriterade fokusområden där intensifierat arbete kan leda till avgörande minskningar av klimatutsläpp och ökad sysselsättning som följd. De fyra fokusområdena är följande. Hållbara transporter Klimatsmart och hälsosam mat Förnybara och resurseffektiva produkter och tjänster Sunda och klimatsmarta bostäder och lokaler Den andra delen består av arbetssätt, vilket är den egentliga verktygslådan för att åstadkomma en förändring i färdriktningen, för ett fossiloberoende Västra Götaland. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

49 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (3) Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Tanken är att kombinera fokusområden med arbetssätt för att få kraft att genomföra den tydliga samhällsförändringen som krävs. Yttrande Falköpings kommun tycker att det ett bra och ambitiöst förslag, där den lokala nivån tillsammans med den regionala nivån pekas ut som viktiga för att skapa en fossiloberoende region till år Det är avgörande med samverkan mellan olika aktörer och nivåer. Särskilt positivt är förslaget om ett regionalt miljö- och klimatråd för att växla upp arbetet. För den kommunala nivån är det mycket positivt att länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen har tagit fram detta förslag tillsammans, då det ger en starkare kraft i omställningen och ett tydligare regionalt fokus som underlättar för den lokala nivån som kommunen utgör. Falköpings kommun anser att det krävs ett tydligt fokus på att realisera omställningen till en biobaserad och fossiloberoende ekonomi där de gröna näringarna och landsbygdens roll i omställningen definieras och där rikedomar i ekosystemtjänster leder till lokal ekonomisk utveckling på landsbygden där resurserna finns. Här krävs ett utvecklat samarbete på olika nivåer och tydliga regionala styrdokument som visar vägen mot det biobaserade samhället, och vilken roll Västra Götalandsregionen och dess 49 kommuner ska spela för att få omställningen till stånd. Det krävs även ett utvecklat innovationssystem i Västra Götaland som tydligt fokuserar mot att realisera potentialen hos ekosystemtjänsterna och till exempel etablera nya affärsmodeller. För att Strategiska vägval för ett gott liv i en fossiloberoende region 2030 ska göra skillnad krävs en tydlig tidplan samt uppföljning av arbetet från Västra Götalandregionen och Länsstyrelsen Västra Götalands län. Det är viktigt att fokus nu blir på åtgärder och aktiviteter samt en tydlig prioritering av dessa för att omställningen ska ske. Här är det även viktigt att samverkan sker på olika nivåer och mellan olika aktörer. Falköpings kommun ser att det är av största vikt att kommunerna samverkar, att samverkan blir stark inom de olika delregionerna samt med de regionala aktörerna som står bakom Strategiska vägval för ett gott liv i en fossiloberoende region Att formulera överenskommelser enligt tidigare modell har varit givande och bör fortsätta, men det krävs även nya typer av samverkan för att växla upp arbetet mot ett fossiloberoende Västra Götaland. För den kommunala nivån är det avgörande att olika förutsättningar från nationell nivå finns på plats, till exempel genom Klimatklivet och solenergibidrag. Västra Götalandsregionen är med sitt strategiska utvecklingsuppdrag en viktig aktör i att Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

50 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 (3) påverka framtida nationella förutsättningar för en omställning till ett hållbart fossiloberoende samhälle. Remissen utgör ett antal förslag på fokusområden och arbetssätt och Länsstyrelsen Västra Götaland län och Västra Götalandsregionen vill att remissinstanserna svarar på inom vilka områden vi kan bidra samt vilka områden vi prioriterar. Falköpings kommun ser detta som en kartläggning för fortsatt arbete och att eventuella bindande åtagnaden kommer att ske efter ett antagande av Strategiska vägval. Se bifogad webbenkät som utgör en del av remissvaret från Falköpings kommun. Tjänsteutlåtandet, daterat den 5 september 2016, har utarbetats av kommunstrateg Ida Helander. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

51 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) KS 2016/ Kommunstyrelsen Remiss från Länsstyrelsen Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen om strategiska vägval för ett gott liv i en fossiloberoende region 2030 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen besvarar remissen från Länsstyrelsen Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen om strategiska vägval för ett gott liv i en fossiloberoende region 2030 med nedanstående yttrande. Bakgrund Falköpings kommun har fått förslaget Strategiska vägval för ett gott liv i en fossiloberoende region 2030 på remiss från Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen Västra Götaland. Det slutlig förslaget kommer att behandlas i kommunernas och Västra Götalandsregionens gemensamma beredningsorgan för strategiska utvecklingsfrågor, Beredningen för strategiska utvecklingsfrågor (BHU), och av Länsstyrelsen Västra Götaland. De strategiska vägvalen kommer att bli ett underlag för en reviderad klimatstrategi för Västra Götaland. Strategiska vägval för ett gott liv i en fossiloberoende region 2030 är ett gemensamt förslag för hur Västra Götaland ska nå målet om en fossiloberoende region år Förslaget har arbetats fram i en bred process, och ett stort antal intressenter inom det regionala utvecklingsarbetet har haft möjlighet att delta och lämna synpunkter under processen. Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen har gemensamt ansvarat för samordningen av arbetet. Förslaget är uppdelat i två delar. Den första delen består av fyra prioriterade fokusområden där intensifierat arbete kan leda till avgörande minskningar av klimatutsläpp och ökad sysselsättning som följd. De fyra fokusområdena är följande. Hållbara transporter Klimatsmart och hälsosam mat Förnybara och resurseffektiva produkter och tjänster Kommunledningsförvaltningen Ida Helander Kommunstrateg hållbar utveckling ida.helander@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

52 2(3) Sunda och klimatsmarta bostäder och lokaler Den andra delen består av arbetssätt, vilket är den egentliga verktygslådan för att åstadkomma en förändring i färdriktningen, för ett fossiloberoende Västra Götaland. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Tanken är att kombinera fokusområden med arbetssätt för att få kraft att genomföra den tydliga samhällsförändringen som krävs. Yttrande Falköpings kommun tycker att det ett bra och ambitiöst förslag, där den lokala nivån tillsammans med den regionala nivån pekas ut som viktiga för att skapa en fossiloberoende region till år Det är avgörande med samverkan mellan olika aktörer och nivåer. Särskilt positivt är förslaget om ett regionalt miljö- och klimatråd för att växla upp arbetet. För den kommunala nivån är det mycket positivt att länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen har tagit fram detta förslag tillsammans, då det ger en starkare kraft i omställningen och ett tydligare regionalt fokus som underlättar för den lokala nivån som kommunen utgör. Falköpings kommun anser att det krävs ett tydligt fokus på att realisera omställningen till en biobaserad och fossiloberoende ekonomi där de gröna näringarna och landsbygdens roll i omställningen definieras och där rikedomar i ekosystemtjänster leder till lokal ekonomisk utveckling på landsbygden där resurserna finns. Här krävs ett utvecklat samarbete på olika nivåer och tydliga regionala styrdokument som visar vägen mot det biobaserade samhället, och vilken roll Västra Götalandsregionen och dess 49 kommuner ska spela för att få omställningen till stånd. Det krävs även ett utvecklat innovationssystem i Västra Götaland som tydligt fokuserar mot att realisera potentialen hos ekosystemtjänsterna och till exempel etablera nya affärsmodeller. För att Strategiska vägval för ett gott liv i en fossiloberoende region 2030 ska göra skillnad krävs en tydlig tidplan samt uppföljning av arbetet från Västra Götalandregionen och Länsstyrelsen Västra Götalands län. Det är viktigt att fokus nu blir på åtgärder och aktiviteter samt en tydlig prioritering av dessa för att omställningen ska ske. Här är det även viktigt att samverkan sker på olika nivåer och mellan olika aktörer. Falköpings kommun ser att det är av största vikt att kommunerna samverkar, att samverkan blir stark inom de olika delregionerna samt med de regionala aktörerna som står bakom Strategiska vägval för ett gott liv i en fossiloberoende region Att formulera överenskommelser enligt tidigare modell har varit givande och bör fortsätta, men det krävs även nya typer av samverkan för att växla upp arbetet mot ett fossiloberoende Västra Götaland. För den kommunala nivån är det avgörande att olika förutsättningar från nationell nivå finns på plats, till exempel genom Klimatklivet och solenergibidrag. Västra

53 3(3) Götalandsregionen är med sitt strategiska utvecklingsuppdrag en viktig aktör i att påverka framtida nationella förutsättningar för en omställning till ett hållbart fossiloberoende samhälle. Remissen utgör ett antal förslag på fokusområden och arbetssätt och Länsstyrelsen Västra Götaland län och Västra Götalandsregionen vill att remissinstanserna svarar på inom vilka områden vi kan bidra samt vilka områden vi prioriterar. Falköpings kommun ser detta som en kartläggning för fortsatt arbete och att eventuella bindande åtagnaden kommer att ske efter ett antagande av Strategiska vägval. Se bifogad webbenkät som utgör en del av remissvaret från Falköpings kommun. Beslutet ska skickas till Västra Götalandsregionen Länsstyrelsen Västra Götaland Ida Helander, kommunstrateg Ida Helander Kommunstrateg hållbar utveckling

54

55

56

57

58

59

60 FÖRSL AG Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030

61 Foto: Shutterstock Produktion: Länsstyrelsen Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen Redaktörer: Cecilia Lunder och Gerda Roupe

62

63 4

64 Innehåll Innehåll Fyra arbetssätt som bidrar till samhällsförändring 6 Fokusområden och satsningar som ger störst klimatnytta 7 Sammanfattning 8 Inledning 10 Förslag till strategiska vägval 13 Fokusområde 1 HÅLLBARA TRANSPORTER 20 Fokusområde 2. KLIMATSMART & HÄLSOSAM MAT 24 Fokusområde 3. FÖRNYBARA OCH RESURSEFFEKTIVA PRODUKTER OCH TJÄNSTER 27 Fokusområde 4. SUNDA OCH KLIMATSMARTA BOSTÄDER OCH LOKALER 30 BILAGA 1. PROCESS OCH ARBETSSÄTT FRÅN FRAMTIDSVISION TILL KONKRETA INSATSER 32 BILAGA 2. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR OMSTÄLLNING I VÄSTRA GÖTALAND 35 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG 38 5

65 Fyra arbetssätt som bidrar till samhällsförändring För att åstadkomma den breda samhällsomställning som är nödvändig för att nå vårt klimatmål behöver vi i större utsträckning se till helheten och skapa synergier mellan olika samhällssektorer. Därför föreslås omställningsarbetet utgå från fyra arbetssätt som på olika sätt stimulerar samhällsförändring och där ett regionalt ledarskap kan göra en tydlig skillnad. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Västsvenska aktörer som kommuner, myndigheter, företag och organisationer kan alla utföra kraftfulla åtgärder inom sitt verksamhetsområde för att visa ansvar och ligga i framkant i omställningen. Genom medvetna inköp, investeringar och satsningar skapas efterfrågan på framtidens lösningar. Offentlig sektor har en extra viktig roll att spela och all offentlig verksamhet i Västra Götaland ska vara fossiloberoende före år Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur En fossiloberoende framtid förutsätter en planering som gör det möjligt. Med nytänkande samhälls- och klimatplanering kan vi minska utsläppen av växthusgaser, hantera effekterna av klimatförändringarna och samtidigt öka människors möjligheter till ett hälsosamt och gott liv. Regionala infrastruktursatsningar och kommunala byggprocesser ska genomsyras av omställningen till fossiloberoende och vi planerar för att förhindra skador av översvämningar och andra klimateffekter. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Västra Götaland har förutsättningarna för att utmärka sig som växtplats för framtidens fossilfria lösningar. Nytänkande forskning, testbäddar för ny teknik, samverkan kring pilotprojekt, kreativa inkubatorer och riktat innovationsstöd är viktiga verktyg inom detta arbetssätt. Genom att våga testa nya angreppsätt kan vi utveckla produkter och samhällslösningar som underlättar omställningen både lokalt och globalt. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt De lokala förutsättningarna för att leva ett klimatsmart liv kan stärkas samtidigt som våra samhällen och stadsdelar blir mer levande och attraktiva. Här kan kreativitet, samarbete och resurseffektivitet vara i fokus och kommuner, lokala företag, föreningar och invånare kan samverka för att ta fram smarta lösningar. Initiativ kring exempelvis delningsekonomi och fler lokala mötesplatser som distansarbetsplatser, verkstäder och odlingar kan underlätta en fossiloberoende livsstil. 6

66 Fokusområden och satsningar som ger störst klimatnytta Omställningen till fossiloberoende omfattar alla delar av samhället. Samtidigt är det viktigt att fokusera på de områden där kraftfulla insatser kan få störst effekt. Därför prioriteras ett antal satsningar inom viktiga fokusområden. Detta är satsningar där det finns en tydlig regional rådighet och där god klimatnytta kan förväntas. FOKUSOMRÅDE 1 Hållbara transporter Klimatsmart vardagsresande där fler väljer gång, cykling och kollektivt resande Accelererad omställning till fossilfria fordon Effektiva godstransporter Klimatsmarta möten och semestrar FOKUSOMRÅDE 2 Klimatsmart och hälsosam mat Främja hållbart lantbruk Mer vegetariskt på tallriken Minskat matsvinn FOKUSOMRÅDE 3 Förnybara och resurseffektiva produkter och tjänster Större marknad för biobaserade material och drivmedel Tjänster och cirkulära varor Design för en hållbar livsstil FOKUSOMRÅDE 4 Sunda och klimatsmarta bostäder och lokaler Flexibla, klimatsmarta mindre bostäder Effektiv renovering av befintlig bebyggelse SATSNING Klimatsmart vardagsresande där fler väljer gång, cykling och kollektivt resande Ta fram gröna resplaner för större arbetsplatser och erbjud anställda förmåner om de åker kollektivt, går eller cyklar till jobbet. Upplåt mark för kollektivtrafikanläggningar och pendelparkeringar vid viktiga knutpunkter för kollektivtrafiken. Testa en interaktiv reseplanerare som låter alla trafikanter välja bästa vägen, med samtliga färdsätt. Underlätta spridning av så kallade cykelkök som är socialt engagerade gör det själv-verkstäder för dem som behöver laga eller serva sin cykel. SATSNINGARNA GENOMSYRAS AV ALLA ARBETSSÄTTEN Varje satsning behöver genomsyras av alla fyra arbetssätten för att vi på ett effektivt sätt ska lyckas nå klimatmålen och samtidigt bidra till regional utveckling och ett gott liv för invånarna. 7

67 Sammanfattning Sammanfattning I VÄSTRA GÖTALAND har vi ett ambitiöst klimatmål att vara en fossiloberoende region till år Vi måste utveckla vårt samhälle bort från dagens beroende av olja och annan fossil energi. Detta innebär betydande utmaningar, men även många möjligheter. Vi behöver satsa på lösningar som inte bara ger minskade utsläpp av växthusgaser utan även bidrar till regional utveckling och den övergripande regionala visionen om det goda livet. Omställningen till fossiloberoende kan ge många positiva effekter som ökad hälsa, nya arbetstillfällen och mer integration och delaktighet. Västra Götaland har goda förutsättningar att gå före och ta en ledande roll i omställningen till fossiloberoende. Vi bedriver redan ett omfattande klimatarbete, men för att vi ska nå vårt klimatmål krävs att vi höjer tempot och att ännu fler aktörer i Västra Götaland samverkar. De strategiska vägvalen innebär förslag på regionala prioriteringar som ska underlätta ett intensifierat omställningsarbete i Västra Götaland och leda oss mot målet om en fossiloberoende region Förslaget är inriktat på områden där lokala och regionala aktörer har möjlighet att styra över planer och processer och möjlighet att agera. Stor betoning ligger även på att skapa genomförandekraft genom ett tydligt och koordinerat lokalt och regionalt ledarskap. Förslaget är resultatet av ett omfattande arbete. Regionala klimatutmaningar har kartlagts, dialogprocesser med bred uppslutning från näringsliv, universitet och högskolor samt offentliga aktörer har genomförts och slutligen har ett omfattande analysarbete gjorts. Allt detta utgör grunden för förslaget till strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland Förslaget är uppdelat i två delar. Den första delen består av tolv satsningar inom fyra fokusområden. Dessa definierar tematiska prioriteringar där ett intensifierat arbete kan leda till avgörande minskningar av klimatutsläppen med regional utveckling och ökad sysselsättning som följd. Den andra delen består av arbetssätten. Här finns verktygslådan för att åstadkomma en förändrad färdriktning för ett fossiloberoende Västra Götaland. När fokusområden och satsningar kombineras med arbetssätten kan vi få kraften att genomföra den tydliga samhällsförändringen som behövs. För att öka tempot i arbetet med att nå klimatmålet behöver alla aktörer i Västra Götaland agera från offentlig sektor, universitet och högskolor samt näringsliv till organisationer och enskilda invånare. Omställningen sker i den egna organisationen men också i bred samverkan över organisationsgränserna. För att få kraft i arbetet med genomförandet av förslagen till strategiska vägval ska färdplaner formuleras där mål och åtgärder för arbetet beskrivs mer i detalj. Viktiga resurser i genomförandet är regionala och lokala utvecklingsmedel, samt statliga och europeiska utvecklingsresurser. Ett kraftfullt och samlande lokalt och regionalt ledarskap är avgörande för att nå målen. Ett led i det arbetet är att bilda ett regionalt miljö- och klimatråd med uppgiften att följa, driva på och lyfta goda exempel i Västra Götaland. Detta förslag har tagits fram i samarbete mellan Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen. 8

68 Sammanfattning FOKUSOMRÅDEN OCH SATSNINGAR Hållbara transporter 1. Klimatsmart vardagsresande där fler väljer gång, cykling och kollektivt resande 2. Accelererad omställning till fossilfria fordon 3. Effektiva godstransporter 4. Klimatsmarta möten och semestrar Klimatsmart och hälsosam mat 5. Främja hållbart lantbruk 6. Mer vegetariskt på tallriken 7. Minskat matsvinn Förnybara och resurseffektiva produkter och tjänster 8. Större marknad för biobaserade material och drivmedel 9. Tjänster och cirkulära varor 10. Design för en hållbar livsstil Sunda och klimatsmarta bostäder och lokaler 11. Flexibla, klimatsmarta mindre bostäder 12. Effektiv renovering av befintlig bebyggelse ARBETSSÄTT Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Alla aktörer i Västra Götaland kan bidra med sin pusselbit i omställningen till fossiloberoende. Samverkan mellan olika aktörer som offentliga organisationer, universitet och högskolor, näringsliv, ideella organisationer och enskilda invånare är en förutsättning för att vi ska kunna nå vårt klimatmål. Tillsammans kan vi skapa förutsättningar för ett gott liv i en fossiloberoende region. 9

69 Inledning Inledning På klimatmötet i Paris i slutet av 2015 enades världens länder om att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 grader, med en strävan att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Om denna ambition ska uppfyllas innebär det i praktiken att utsläppen, i alla fall i den rika delen av världen, ska vara noll år I och med klimatavtalet i Paris är det tydligt utpekat vad världens länder behöver göra. Att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser och ställa om från vårt beroende av fossil energi kräver en omfattande samhällsomställning. Det innebär stora utmaningar, men också många möjligheter. I Västra Götaland har vi goda förutsättningar att gå före. Genom att söka gemensamma lösningar för flera samhällsutmaningar kan samhället utvecklas i en hållbar riktning ekologiskt såväl som ekonomiskt och socialt. Nya idéer, tekniker och affärsidéer skapar mervärden i vår region och ger ringar på vattnet globalt. Med ett samordnat och kraftfullt lokalt och regionalt ledarskap, tydliga prioriteringar gällande insatser samt samverkan mellan olika aktörer stärker Västra Götaland sin profil som föregångare. Att utveckla ett mer koordinerat omställningsarbete är bakgrunden till processen med att ta fram strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland Processen har genomförts i samarbete mellan Länsstyrelsen i Västra Götalands län, som har ett regeringsuppdrag, och Västra Götalandsregionen, som har ett uppdrag från regionfullmäktige. Arbetet har skett i nära samverkan med kommunalförbunden i regionen och är direkt kopplat till att målet om en fossiloberoende region är en prioriterad fråga i Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2020 (VG 2020). FÖRUTSÄTTNINGAR VI HAR STORA MÖJLIGHETER ATT GÅ FÖRE Västsverige har stora förutsättningar för att bli föregångare i omställningen till fossiloberoende. Här finns en näringslivsstruktur med många viktiga företag inom branscher med stor betydelse för omställningsarbetet. Vi har även väl utvecklade samverkansplattformar där universitet och högskolor, institut, näringsliv, offentlig sektor och andra organisationer möts för att lösa samhällsutmaningar och bidra till innovation, utveckling och nya affärsmodeller. Precis som Sverige i övrigt har regionen rika naturtillgångar. Möjligheterna att ställa om till en helt förnybar energibas är goda. Dessutom finns offentliga resurser för att stödja omställnings- och utvecklingsarbete på regional, nationell och EU-nivå. På nationell nivå pågår ett omfattande arbete för ett fossilfritt Sverige och våren 2016 föreslog Miljömålsberedningen att tidigarelägga målet om ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser från år 2050 till Utvecklingen på internationell nivå förstärker möjligheterna att agera kraftfullt för att skapa en fossi- 10

70 Inledning loberoende region. I och med Agenda 2030 med de 17 nya hållbarhetsmålen har FN tagit ett samlat grepp kring hållbarhetsfrågorna. Flera av hållbarhetsmålen speglar det breda anslag på hållbar utveckling som förslaget till strategiska vägval representerar. KLIMATARBETET VI ÄR PÅ GÅNG MEN BEHÖVER ÖKA TEMPOT Klimatfrågan har länge haft hög prioritet i Västra Götaland. Sedan 2009 finns ett gemensamt klimatmål i Västra Götaland att vara en fossiloberoende region år Detta mål finns definierat i den Klimatstrategi för Västra Götaland som över 70 aktörer undertecknat, däribland kommunerna, företag och organisationer. I Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2020 har frågan högsta prioritet 2. För att nå målet om ett fossiloberoende Västra Götaland pågår redan ett omfattande arbete inom regionen i städer och kommuner, bland företag och frivilligorganisationer samt inom universitet och högskolor. Klimatstrategi för Västra Götaland är en viktig grund för det gemensamma klimatarbetet i regionen. Genom undertecknandet åtar sig aktörerna att arbeta för att minska sin organisations klimatpåverkan och bidra till målet om en fossiloberoende region Figur 1: Utsläpp av växthusgaser i Västra Götaland (miljoner ton CO2-ekvivalenter/år) jämfört med målet till 2030 och Arbetet har lett till flera framgångar. Västra Götaland har idag mest vindkraft av landets regioner och ligger långt fram när det gäller övergången till lågenergihus. I flera kommunalförbund pågår ett intensivt arbete med affärsdriven miljöutveckling. Även inom utvecklingen av transportsektorn finns flera framgångsrika satsningar inom såväl mobilitet, förnybara drivmedel som innovativa elbussar. Inom transport- och industrisektorerna är det dock svårare att ställa om och här finns stora utmaningar. Årliga uppföljningar av klimatstrategin visar att kommunerna i regionen bedriver ett omfattande arbete med bland an- 1 Fossiloberoende definieras som att utsläppen av växthusgaser i Västra Götaland ska minska med 80 procent från 1990-års nivå till år Dessutom ska utsläppen av växthusgaser från vår konsumtion, oavsett var i världen de sker, minska med 30 procent jämfört med (Regionala klimatmål antagna av Länsstyrelsen i samverkan med Västra Götalandsregionen.) 2 I kapitel 3, En region som tar ett globalt ansvar, finns målsättningarna 3.1. Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan och 3.2 Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer. Beredningen för hållbar utveckling har under 2016 rekommenderat ökade satsningar för fem av de 32 prioriterade frågorna i strategin och målet om en fossiloberoende region är en av dessa. 11

71 Inledning nat energi effektivisering och utfasning av olja för uppvärmning av fastigheter. Många kommuner arbetar även för att öka andelen vegetariskt mat samt genomför olika aktiviteter som minskar klimatpåverkan tillsammans med kommuninvånarna. Uppföljningen av klimatstrategin visar även att flera insatser skulle kunna få bättre effekt genom ökad samordning mellan olika insatser och aktörer. Här har överenskommelser, där 80 procent av kommunerna i regionen medverkat, varit ett sätt att koordinera arbetet. Detta har gett goda resultat. Utsläppen av växthusgaser i Västra Götaland minskar samtidigt som utsläppen orsakade av vår konsumtion av svenska och utländska produkter inte har minskat sedan 1990-talets början. Nu behöver alla utsläppskurvor vändas brant neråt för att målet om en fossiloberoende region år 2030 ska kunna nås. Därför behövs ett mer kraftfullt och samordnat omställningsarbete lokalt och regionalt. Parallellt med det regionala omställningsarbetet behövs även styrmedel på nationell nivå, vilket Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen tillsammans kommer arbeta för. GENOMFÖRANDE OCH SAMVERKAN SÅ TAR VI DETTA VIDARE TILLSAMMANS För att öka tempot i arbetet med att nå klimatmålet behöver alla aktörer i Västra Götaland agera - offentlig sektor, universitet och högskolor samt näringsliv, organisationer och enskilda invånare. Omställningen sker i den egna organisationen men också i bred samverkan. För att få kraft i arbetet med genomförandet av förslagen till strategiska vägval ska det formuleras färdplaner där mål och åtgärder beskrivs mer i detalj. Färdplanerna kommer att ta avstamp i det arbete som redan pågår inom flera av satsningarna på lokal och regional nivå. De samverkansplattformar som byggts upp gemensamt i regionen av näringsliv, högskola och universitet, kommuner, region och länsstyrelse (t.ex. science parks, klustersamarbeten och strategiska samverkansgrupper) är exempel på aktörer som kan ta ansvar för att formulera och genomföra färdplanerna. Viktiga resurser i genomförandet är regionala och lokala utvecklingsmedel, samt statliga och europeiska utvecklingsresurser. Ett kraftfullt och samlande lokalt och regionalt ledarskap är avgörande för att nå målen. Ett led i det arbetet är att bilda ett regionalt miljö- och klimatråd med uppgiften att följa, driva på och lyfta goda exempel i Västra Götaland. Ledare för organisationer som är centrala i genomförandet av vägvalen kommer att bjudas in i syfte att utgöra en plattform för samarbete, idé- och erfarenhetsutbyte. Avsikten är även att stärka kontaktytor samt skapa samsyn och kraft i arbetet med klimatutmaningarna. Företrädare för näringsliv, kommuner/kommunalförbund, intresseorganisationer samt universitet, högskolor och institut kommer bjudas in till miljö- och klimatrådet. Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen har ett övergripande ansvar för att följa upp och utvärdera arbetet med de strategiska vägvalen samt koordinera arbetet med det regionala miljö- och klimatrådet. En plan för utvärdering och uppföljning kommer att tas fram. Strategiska vägval är en del av Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (VG 2020), samt det regionala åtgärdsprogrammet för miljömålen. Genomförande, utvärdering och uppföljning kommer att integreras i dessa processer. 12

72 Förslag till strategiska vägval Förslag till strategiska vägval Att nå det regionala målet om ett fossiloberoende samhälle senast år 2030 är inte enkelt. Det förutsätter ett samordnat lokalt och regionalt ledarskap och att arbetet inriktas på de områden där möjligheten att påverka utvecklingen är som starkast. För att nå målet krävs därför både en gemensam bild av vilka de viktigaste områdena är och gemensamma arbetssätt för att driva utvecklingen framåt inom dessa områden. Historiskt har vi alltför ofta försökt ta oss an världen genom att dela upp den i delar och sedan fokusera på varje del för sig. För att lyckas med omställningen till fossiloberoende behöver vi nu istället se till helheten och utveckla vår förmåga att arbeta med fler än en fråga i taget. Eftersom ingen sektor eller organisation kan lösa de komplexa samhällsutmaningarna på egen hand är det nödvändigt att samarbeta över organisationsgränser. Detta gemensamma arbete kommer att vara en lärandeprocess där vi samlar erfarenheter och lär av varandras utveckling. Utifrån ett övergripande regionalt ledarskap som ser till helheten och fokuserar på samverkan mellan olika aktörer finns goda förutsättningar för att nå tydliga resultat och höja tempot i omställningen till fossiloberoende. Förslaget till strategiska vägval är uppdelat i två delar en del innehåller fokusområden med satsningar och en del innehåller arbetssätten. Det är först när de olika delarna kombineras som vi kan få den genomförandekraft vi behöver. Fokusområdena visar inom vilka tematiska områden vi behöver växla upp tempot för att nå vårt klimatmål. De fyra arbetssätten inkluderar viktiga verktyg för hur vi på den regionala nivån kan samverka för att skapa samhällsförändring. I slutet av detta kapitel presenteras satsningar inom respektive fokusområde, totalt tolv satsningar fördelade på fyra fokusområden. Genom att låta alla satsningarna genomsyras av alla fyra arbetssätten säkerställer vi ett brett och kraftfullt angreppssätt för att nå vårt mål. FOKUSOMRÅDEN HÄR FÅR VI STÖRST KLIMATNYTTA Omställningen till fossiloberoende omfattar alla delar av samhället. Samtidigt är det viktigt att fokusera på de områden där kraftfulla insatser kan få störst effekt. I processen med att ta fram strategiska vägval har därför följande fyra fokus områden prioriterats: 1. Hållbara transporter 2. Klimatsmart och hälsosam mat 3. Förnybara och resurseffektiva produkter och tjänster 4. Sunda och klimatsmarta bostäder och lokaler 13

73 Förslag till strategiska vägval Dessa fokusområden är utvalda eftersom det framför allt är inom dem vi behöver växla upp tempot för att kraftigt minska våra utsläpp av växthusgaser. Detta är även områden där riktade insatser kan bidra till regional utveckling. De tidigare sex fokusområden 3 som guidat det regionala klimatarbetet, och som finns formulerade i Klimatstrategi för Västra Götaland, kommer att revideras utifrån de strategiska vägvalen. Arbetsmaskiner 4 % Energiförsörjning hushåll och lokaler 9 % Övrigt 4 % Raffinaderier 27 % Jordbruk 11 % Vägtrafik 26 % Industrier 19 % Figur 2. Olika sektorers delar av de totala utsläppen av växthusgaser i Västra Götaland år Här syns tydligt att industrin, transportsektorn och jordbruket står för de allra största klimatutsläppen i regionen. Ett område som inte har prioriterats är förnybar energi. Inom detta område finns redan många väl fungerande regionala initiativ som ger tydliga resultat. Värmemarknaden är numera i princip helt fossiloberoende och elmarknaden regleras av nationella och europeiska styrmedel. Här är arbetet redan framgångsrikt. Arbetet för mer förnybar energi behöver givetvis fortsätta. Inte minst arbetet med solenergi. Prioriteringar måste dock göras för att få en tydlig kraft i omställningsarbete, och därför föreslås inte detta område som en del av de strategiska vägvalen. FOKUSOMRÅDE 1 Hållbara transporter Totalt sett står transporter för en fjärdedel av utsläppen i Västra Götaland. För att transportsektorn ska bidra till att nå målet om ett fossiloberoende Västra Götaland krävs nya och mer kraftfulla åtgärder. Det är viktigt med effektivare vägfordon, fartyg och flygplan samt ökad andel förnybar energi och elektrifiering men det räcker inte. Det krävs också en förändrad stads- och infrastrukturplanering, så att den egna bilen får en minskad roll som transportmedel i och mellan städer och tätorter. Tillgängligheten behöver i större utsträckning lösas genom effektiv kollektivtrafik och förbättrade möjligheter att gå och cykla. 3 1) Effektiv energianvändning i bostäder och lokaler 2) Effektiva godstransporter grön logistik 3) Effektiva persontransporter mobilitet 4) Alternativa drivmedel och effektivare fordon samt sjöfart 5) Ökad produktion av energi från jord, skog, sol, vind och vågkraft 6) Livsstil, konsumentmakt och producentansvar. 14

74 Förslag till strategiska vägval Godstransporterna behöver bli effektivare och hållbarare. Trenden med ett ökat långväga resande med flyg för semester och tjänsteresor behöver brytas med klimatsmarta lösningar. Den starka fordonsindustrin i Västra Götaland samt den fordonsrelaterade forskningen ger unika förutsättningar för att regionen ska kunna ligga i frontlinjen för omställningen av transportsektorn. Att minska trafikens klimatbelastning bidrar även positivt till flera andra miljömål liksom till folkhälsomålen. Genom att främja möjligheter att gå och cykla samt öka möjligheten att åka kollektivt kan även tillgängligheten förbättras för många samhällsgrupper, exempelvis för ungdomar och äldre. FOKUSOMRÅDE 2 Klimatsmart och hälsosam mat Enbart matkonsumtionens klimatpåverkan år 2050 skulle bli så stor att det blir mycket svårt att klara klimatmålen på global nivå. Detta visar forskarnas klimatberäkningar av framtidsscenarier för konsumtion av livsmedel. Den mest verkningsfulla åtgärden för att minska matens klimatpåverkan är att minska köttkonsumtionen. I rapporten Klimatomställning Göteborg 2.0 finns beräkningar för ett klimatscenario som visar att det inte skulle räcka med tekniska förbättringar. Det krävs också att konsumtionen av nöt- och fläskkött återgår till 1990 års nivå. Minskning av köttkonsumtionen skulle även innebära hälsofördelar, då den sammanfaller med den maxnivå på 500 gram per vecka som finns för rött kött i de nordiska livsmedelsrekommendationerna. Det finns intresse hos befolkningen för förändrade matvanor med mer vegetarisk mat och veganska inslag. Samtidigt som det finns ett behov av en minskad köttkonsumtion är lantbruket en viktig aktör för att producera förnybar energi, utöver övriga värden som till exempel livsmedel och öppna landskap. Att minska det omfattande matsvinnet är en annan viktig del i arbetet för klimatsmart mat. FOKUSOMRÅDE 3 Förnybara och resurseffektiva produkter och tjänster En allt större del av vår klimatpåverkan kommer från råvaror, material och produkter som vi producerar och konsumerar, både i Västra Götaland och genom import av varor. I Västra Götaland kommer knappt hälften av växthusutsläppen från oljeraffinaderier och industri, främst kemiindustrin. Det är mycket angeläget med en ökad omställning från fossila till förnybara råvaror i dessa industrier. För en förändrad produktion behövs såväl forskning och testbäddar som en stark efterfrågan på förnybara och resurseffektiva lösningar. Mer än hälften av det vi konsumerar ger upphov till utsläpp i andra länder där produktionen sker. För både offentlig och privat konsumtion är textilier, möbler och inredning samt elektronik och förbrukningsvaror exempel på resurskrävande varor. Västra Götaland är ett nav för utveckling av produkter inom textil- och möbelbranscherna. Affärsmodeller som säkerställer möjligheter till cirkulära flöden och uppdatering av varor för lång livslängd är avgörande. En övergång till en mindre materiell konsumtion där tjänster och upplevelser ger ökad livskvalitet är angeläget. Här finns stora möjligheter till västsvensk affärsutveckling, nytänkande entreprenörskap och nya arbetstillfällen. 15

75 Förslag till strategiska vägval FOKUSOMRÅDE 4 Sunda och klimatsmarta bostäder och lokaler Det finns ett mycket stort behov av att skapa sunda och klimatsmarta bostäder och lokaler de kommande åren. Bedömningar visar att det behöver byggas nya bostäder varje år i Västra Götaland den kommande tioårsperioden, vilket innebär att bostadsbyggandet måste öka med cirka 60 procent. Samtidigt står många av de så kallade miljonprogramsområdena inför ett omfattande renoveringsbehov. Det är viktigt att lösningar för att möta såväl det kvantitativa som kvalitativa bostadsbehovet blir långsiktigt hållbart både ekologiskt och ekonomiskt men även socialt, hälsomässigt och kulturellt. Genom att välja förnybara material och bygga samt renovera energismart finns både möjligheter att hitta mer kostnadseffektiva lösningar och att gå före och bli exportör av flexibla och klimatsmarta tekniklösningar. Det finns en stor potential för energieffektiviseringar. Här finns en möjlighet att frigöra förnybar energi som kan användas för att ersätta fossil energi i andra sektorer. Här behövs också ett arbete för en minskad klimatpåverkan från bygg- och renoveringsprocesser, där det hittills funnits få drivkrafter för åtgärder. ARBETSSÄTT VERKTYGSLÅDAN FÖR SAMHÄLLSFÖRÄNDRING För att ställa om till fossiloberoende krävs en gemensam bild av vilka områden det är viktigt att vi koncentrerar oss på fyra fokusområden. Det behövs också gemensamma metoder och strategier för att på ett kraftfullt sätt driva utvecklingen framåt inom dessa områden. Därför föreslås omställningsarbetet utgå från fyra arbetssätt som på olika sätt stimulerar samhällsförändring: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Arbetssätten bidrar till olika delar av utvecklingen till fossiloberoende och speglar det breda angreppssätt som behövs för att vi ska klara klimatutmaningarna. 16

76 Förslag till strategiska vägval ARBETSSÄTT 1 Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Att vara föregångare innebär att visa ansvar genom att ligga i framkant och fatta och genomföra modiga beslut. Västsvenska aktörer som kommuner, myndigheter, företag och organisationer kan alla identifiera och testa nya sätt att inom sitt verksamhetsområde gå före i omställningen. Genom medvetna inköp, investeringar och satsningar skapas efterfrågan på framtidens lösningar. Offentlig sektor har en extra viktig roll att spela och all offentlig verksamhet i Västra Götaland ska vara fossiloberoende före år Bara de direkt anställda i kommuner, region och stat i Västra Götaland uppgår till ca i en verksamhet som omsätter minst 200 miljarder kronor årligen. Konkreta insatser i den offentliga verksamheten kan exempelvis vara att alla fordon ska drivas av förnybar energi, att tillaga vegetariskt kost eller bygga och underhålla fastigheter på ett hållbart sätt. Även offentlig upphandling och så kallad innovationsupphandling som syftar till att stimulera företag att ta fram nya och mer klimatsmarta produkter är viktiga verktyg. Andra exempel är hållbara investeringar och att divestera, dvs. att se till att pengar inte investeras i företag som exploaterar fossila tillgångar. ARBETSSÄTT 2 Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur En fossiloberoende framtid förutsätter en planering som gör det möjligt. Med nytänkande samhälls- och klimatplanering kan vi minska utsläppen av växthusgaser, hantera effekterna av klimatförändringarna och samtidigt öka människors möjligheter till ett hälsosamt och gott liv. Tätare och mer funktionsblandade städer och orter bidrar till ett minskat resande. Genom att satsa på gång, cykel och kollektivtrafik kan vi frigöra ytor för klimatanpassning. Det innebär att vi kan planera för minskade utsläpp samtidigt som vi planerar för att förhindra skador av översvämningar och andra klimateffekter. Dagens vatten- och avloppssystemen räcker inte till för att ta hand om mer regn och fler skyfall. Andelen hårdgjord yta behöver minska till förmån för grönytor, parker, bäckar och vattensamlingar. Planering för nybyggnation av bostäder behöver ske så att klimatpåverkan från såväl byggprocessen som driften blir minimala. Vid planering av nya bostadsområden och vid renovering finns särskilt goda möjligheter att samtidigt planera för översvämningsskydd och trevliga boendemiljöer. Sammantaget blir effekterna av att vi klimatplanerar att vi också skapar förutsättningarna för det goda livet med attraktiva stadskärnor och bostadskvarter, grönoch vattenområden, samt en blandning av olika funktioner som ger närhet till service och arbetsplatser. 17

77 Förslag till strategiska vägval ARBETSSÄTT 3 Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Västra Götaland har förutsättningarna för att utmärka sig som växtplats för framtidens fossilfria och cirkulära lösningar. Att ta fram, demonstrera och kommersialisera ny teknik är en viktig del av detta men även att fokusera på människans interaktion med tekniken och samhället. Nyttiggörande forskning, att visa på möjligheter genom demonstrations- och pilotprojekt samt att utveckla inkubatorer där kreativa lösningar kan födas är viktiga verktyg inom detta arbetssätt. Att företag inom fordonsrelaterad industri samt stora delar av Sveriges kemi- och raffinaderiverksamhet är en del av det västsvenska näringslivet stärker betydelsen av ett aktivt utvecklingsarbete. I Västra Götaland finns redan ett utvecklat system för att driva innovationsarbete i samverkan i olika former exempelvis vid science parks, genom utveckling av testbäddar och genom innovationsstöd. Dessa samverkansformer kommer att bli viktiga verktyg för att öka tempot i omställningen till fossiloberoende. Genom att våga testa nya angreppssätt kan vi utveckla framtidens produkter och samhällslösningar som underlättar omställningen både lokalt och globalt. ARBETSSÄTT 4 Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt De lokala förutsättningarna för att leva ett klimatsmart liv kan stärkas samtidigt som våra samhällen och stadsdelar blir mer levande och attraktiva. Kommunerna har en viktig roll att spela för att tillsammans med lokala aktörer som företag, föreningar och invånare samverka och skapa pilotprojekt för att ta fram smarta lokala lösningar. Här är kreativitet, samarbete och resurseffektivitet i fokus. Lokala mötesplatser eller samshällshubbar kan underlätta en fossiloberoende livsstil för den enskilde invånaren. Dessa kan exempelvis innehålla gemensamma reparationsverkstäder och distansarbetsplatser som bidrar till minskat resande, odlingar eller utrymme för kulturverksamhet. Ett starkt föreningsliv där kultur och evenemang skapar en meningsfull tillvaro för invånarna och lockar besökare är en viktig del av ett attraktivt samhälle och kan bidra till lägre klimatutsläpp. För att invånarna på ett resurseffektivt sätt ska få tillgång till tjänster i sitt närsamhälle kan initiativ inom den växande kollaborativa delningsekonomin (att hyra, byta eller låna istället för att köpa nytt) stödjas. Även möjligheten att anpassa sitt arbete till en nivå som var och en anser som rimlig kan vara ett viktigt verktyg för att dela på arbetstillfällen, minska klimatpåverkande varukonsumtion samt frigöra mer tid för en klimatsmart livsstil. 18

78 Förslag till strategiska vägval SATSNINGAR HÄR KAN VI GÖRA EN TYDLIG SKILLNAD Inom de fyra fokusområdena prioriteras tolv satsningar som ska bana väg för ett fossiloberoende Västra Götaland. Även dessa är prioriterade utifrån klimatnytta, regional utveckling samt regional möjlighet att påverka: 1. Hållbara transporter 1.1 Klimatsmart vardagsresande där fler väljer gång, cykling och kollektivt resande 1.2 Accelererad omställning till fossilfria fordon 1.3 Effektiva godstransporter 1.4 Klimatsmarta möten och semestrar 2. Hälsosam och klimatsmart mat 2.1 Främja hållbart lantbruk 2.2 Mer vegetariskt på tallriken 2.3 Minskat matsvinn 3. Förnybara och resurseffektiva produkter och tjänster 3.1 Större marknad för biobaserade material och drivmedel 3.2 Tjänster och cirkulära varor 3.3 Design för en hållbar livsstil 4. Sunda och klimatsmarta bostäder och lokaler 4.1 Flexibla, klimatsmarta mindre bostäder 4.2 Effektiv renovering av befintlig bebyggelse För att åstadkomma den breda samhällsomställning som är nödvändig för att nå vårt regionala klimatmål behöver vi i större utsträckning se till helheten och skapa synergier mellan olika samhällssektorer. Därför ska alla de presenterade arbetssätten genomsyra respektive satsning. I varje satsning presenteras här ett exempel på åtgärder utifrån de fyra arbetssätten föregångare, klimatplanering, innovationer samt attraktiva samhällen. Fler exempel på åtgärder återfinns i bilaga 3. 19

79 Fokusområde 1 HÅLLBARA TRANSPORTER Fokusområde 1 HÅLLBARA TRANSPORTER SATSNING 1.1. Klimatsmart vardagsresande där fler väljer gång, cykling och kollektivt resande Vad denna satsning innebär Att kombinera färdmedel behöver underlättas för att öka antalet människor som väljer gång, cykel och kollektivt resande. Satsningen innebär medvetna insatser och en tydlig samhällsplanering som uppmuntrar till ökat kollektivt resande och ökad cykelpendling på bekostnad av bilresor. Detta gäller såväl inom själva transportplaneringen som inom planering av befintliga och nya bostadsområden, arbetsplatser och handelsplatser. Att stötta utveckling av tjänster som underlättar en kombination av transportsätt som minskar behovet av att äga en bil är en viktig del i arbetet. Varför detta är en prioriterad satsning Med fler som cyklar, går och åker kollektivt så minskar utsläppen av växthusgaser. Det behövs bättre luftkvalitet i städer och tätorter, minskat buller, samt minskad trängsel på vägar och gator. Gång, cykel och kollektivtrafik är effektivare sätt att utnyttja markytor än biltrafik och lämnar plats för grönska och andra viktiga samhällsfunktioner. Ökad folkhälsa vi blir friskare när vi går och cyklar mer. Med ett hållbart och jämlikt transportsystem ökar tillgängligheten för ungdomar, äldre och människor med funktionsnedsättning samt de som saknar tillgång till bil. Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). Ta fram gröna resplaner för större arbetsplatser och erbjud anställda förmåner om de åker kollektivt, går eller cyklar till jobbet. Upplåt mark för kollektivtrafikanläggningar och pendelparkeringar vid viktiga knutpunkter för kollektivtrafiken. Testa en interaktiv reseplanerare som låter alla trafikanter välja bästa vägen, med samtliga färdsätt. Underlätta spridning av så kallade cykelkök som är socialt engagerande gör det själv-verkstäder för dem som behöver laga eller serva sin cykel. 20

80 Fokusområde 1 HÅLLBARA TRANSPORTER SATSNING 1.2 Accelererad omställning till fossilfria fordon Vad denna satsning innebär En accelererad omställning innebär att vi påskyndar övergången från fossila drivmedel till fossilfria drivmedel, bioenergi eller fossilfri el. Detta behöver ske parallellt med en utveckling av attraktiva städer med god luftkvalitet och låga bullernivåer samt ett minskat bilberoende vid resor i och kring städer. Varför detta är en prioriterad satsning Med avancerade biodrivmedel kan utbudet av fossilfri energi ökas samtidigt som industrins konkurrenskraft stärks. Vi behöver utveckla energieffektivisering, elektrifiering och motorer för biodrivmedel. Den västsvenska fordonsindustrin har lösningar samtidigt som det kontinuerligt utvecklas nya. Förutsättningen för innovationer och möjligheter att skapa arbetstillfällen ökar, samtidigt som viktiga samhällsmål blir genomförbara. Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). Upphandla flexibla fordon för eltransporter. Utveckla regionala strategier för utbyggnad av laddinfrastruktur. Utveckla ElectriCity för att demonstrera framtidens klimatsmarta transportkedjor. Erbjud hyrpool med varierande elfordon. 21

81 Fokusområde 1 HÅLLBARA TRANSPORTER Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). SATSNING 1.3. Effektivare godstransporter Vad denna satsning innebär Denna satsning innebär att Västra Götaland ska hantera både långväga och närtransporterat gods på ett högklassigt sätt som uppfyller klimatmålen. Västsverige och i synnerhet Göteborg är ett av Nordens logistiknav ett nav som idag är starkt beroende av fossila drivmedel och transportlösningar. Varför detta är en prioriterad satsning Omställningen mot ett mer hållbart transportsystem måste gå fortare. Prognoserna pekar på en femtio procentig ökning av godstransporterna till Andelen hållbara transportalternativ måste öka. Det behövs bättre koppling mellan olika transportslag som till exempel byte av bränsle. För distributions- och budtransporter i städer och tätorter behövs en omställning till elbilar och ellastcyklar. Skapa fossilfria miljöer i kommunernas citykärnor. Planera för uppställningsplatser för ambulerande citydistributionslager. Kombinera effektivt citynära godsterminaler för lastbilar med fordon för citykärnor som ellastcyklar och mindre elfordon. Erbjud hemdistribution med fossilfria elfordon. 22

82 Fokusområde 1 HÅLLBARA TRANSPORTER SATSNING 1.4. Klimatsmarta möten och semestrar Vad denna satsning innebär Vi behöver uppmuntra och underlätta för de som bor i Västra Götaland att i större utsträckning välja flygfria semesteralternativ. Det kan till exempel ske genom att satsa på närturism. Det finns potential för både nya resmål och utveckling av deltagarevenemang inom regionen. Stads- och trafikplaneringen behöver också göra det möjligt att ha god tillgång till omgivande natur och landsbygd. Behovet av tjänsteresor kan minska med hjälp av digitala verktyg för resfria möten. De tjänsteresor som ändå behöver göras ska med fördel vara kollektiva och fossiloberoende, flyg används enbart om alternativen är tidsmässigt orimliga. Varför är detta en prioriterad satsning? Långväga resande med flyg orsakar stor klimatpåverkan. Utsläppen från flygresor ökar och är idag ungefär lika stora som utsläppen från bilkörning. Det finns goda förutsättningar att utveckla turistnäringen genom att locka besökare till Västsverige med hjälp av hållbara transportsätt. Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). Satsa på närturism i samarbete med Turistrådet Västsverige. Ta hänsyn vid översiktsplanering för möjligheter att utveckla besöksmål. Utveckla ny teknik och resor som gör utlandsresor med buss/ tåg bekvämare. Marknadsför och utveckla västsvenska attraktioner, resmål och evenemang. 23

83 Fokusområde 2. KLIMATSMART & HÄLSOSAM MAT Fokusområde 2. KLIMATSMART & HÄLSOSAM MAT Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). SATSNING 2.1. Främja hållbart lantbruk Vad denna satsning innebär Hälsosamma kostvanor ger ökad efterfrågan på vegetariska råvaror, vilket skapar affärsmöjligheter för lantbruks- och trädgårdsföretagen. Företag inom lantbrukssektorn har även kapacitet att producera energibärare som kan användas i den egna verksamheten. Dessutom kan de bidra till att ställa om till fossiloberoende lantbruk, och sälja förnybar energi till andra. Många gårdar har stora ytor som lämpar sig väl för elproduktion med solceller och möjligheter till odling av energigrödor. Produktion av biogas är en annan möjlighet som både minskar utsläppen av växthusgaser från lantbruket och ersätter fossila bränslen. Olika former av direktförsäljning och samarbete mellan konsumenter och lantbrukare skulle kunna bidra till ett ökat intresse för närproducerade livsmedel och bli en del av det goda livet. Varför detta är en prioriterad satsning Ett livskraftigt lantbruk är en förutsättning för ett rikt odlingslandskap. Det västsvenska lantbruket kan spela en viktig roll i omställningen för att uppnå klimatmålen De marker som brukas, och hur de brukas, avgör om kol lagras eller frigörs från marken. Produktionsmetoder och produktionsinriktning har stor betydelse för hur stor klimatpåverkan blir från olika jordbruksprodukter. En levande landsbygd innebär att det finns alternativa sysselsättningar, god service och attraktiva boendemiljöer. Gå före med pilotjordbruk som visar hur man kan bli en fossiloberoende gård. Gynna ett klimatsmart jordbruk genom att öka efterfrågan på förnybar energi. Utveckla fossiloberoende och resurseffektiv maskinpark inom jordbruket. Stöd till det regionala lantbruket genom ett tydligt miljömåls- och klimatperspektiv till exempel genom upphandlingar. 24

84 Fokusområde 2. KLIMATSMART & HÄLSOSAM MAT SATSNING 2.2. Mer vegetariskt på tallriken Vad denna satsning innebär Det behövs ett kunskapslyft om vegetarisk matlagning med restaurang och storkök som främsta målgrupper. Restauranger är ofta trendsättande föregångare. I och med att allt fler restauranger erbjuder vegetarisk kost förmodas allmänhetens kunskap och intresse för vegetariskt öka. Detta är viktigt då en omställning till mer vegetarisk kost kommer att vara beroende av förändrade värderingar och normer. Varför detta är en prioriterad satsning En betydande del av växthusgaserna kommer från livsmedelsproduktion. Idisslande djur står för en stor del av lantbrukets utsläpp av växthusgaser. För att uppnå klimatmålen är det nödvändigt att på sikt minska köttkonsumtionen till 1990 års nivå. Lägre köttkonsumtion innebär hälsofördelar med bland annat minskad cancerrisk. Det behövs mer kunskap om hur vegetariska råvaror tillagas. Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). Servera flera varma, variationsrika vegetariska alternativ varje dag på personalrestauranger. Undvik exploateringar av jordbruksmark för att till exempel kunna utöka volymen vegetariska livsmedel och biobränsle. Uppmuntra innovationer som under lättar hälsosamma matvanor. Gör vegetarisk mat ännu mer attraktivt med spännande kockmenyer på restauranger och butiker tillsammans med stadsodling. 25

85 Fokusområde 2. KLIMATSMART & HÄLSOSAM MAT SATSNING 2.3. Minskat matsvinn Vad denna satsning innebär Det finns flera åtgärder som kan hjälpa konsumenterna, till exempel att få kunskap om hur planering minskar risken för onödiga inköp. Företagen har också ett stort ansvar för att minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan. Trots ansträngningar att minska matsvinnet så kommer det alltid finnas kvar rester som behöver tas om hand. Därför behövs även effektiva insamlingssystem för biologiskt avfall som exempelvis kan rötas till biogas. Varför detta är en prioriterad satsning Matsvinnet uppstår längs hela livsmedelskedjan från livsmedelsindustri och butiker till storkök och hushåll. Mindre matsvinn bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser från livsmedelsproduktion Minskat matsvinn minskar även annan miljöpåverkan från jordbruk, livsmedelsförädling, transporter och tillagning. Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). Minska matsvinnet från planering till servering genom att offentliga måltidsverksamheter går före i arbetet. Säkerställ möjligheter till biogasproduktion av matavfall som ändå uppstår. Flexibel tillagning beroende på antal gäster samt förvaringsteknik för förlängd hållbarhetstid i storkök. Kunskapslyft med matinspiration kring maträtter från rester, hälsa, bäst före datum, matsvinn med mera. 26

86 Fokusområde 3. FÖRNYBARA OCH RESURSEFFEKTIVA PRODUKTER OCH TJÄNSTER Fokusområde 3. FÖRNYBARA OCH RESURSEFFEKTIVA PRODUKTER OCH TJÄNSTER SATSNING 3.1. Större marknad för biobaserade material och drivmedel Vad denna satsning innebär I en omställning från en fossil ekonomi till en biobaserad ekonomi är satsningen på förnybara material och drivmedel viktig. I Västra Götaland är denna fråga både ett hot och en möjlighet. Befintlig industristruktur är starkt fossilberoende. Det är viktigt att ta tillvara de bioresurser vi har inom områden där det finns förutsättningar för långsiktigt lönsamma lösningar. Samtidigt som det sker ett aktivt arbete med att förnya råvarubasen måste det också ske ett arbete med energieffektivisering. När det gäller primärproduktion inom den biobaserade ekonomin sätts stor tilltro till skogsindustrin och även till produktion av biogrödor på jordbruksmark där man inte konkurrerar med livsmedel. Framtidens primärproduktion inom den biobaserade ekonomin måste även komma från havet. Västra Götaland har positionerat sig inom odling av både makro- och mikroalger med syfte att utveckla innovationer kopplade till att ersätta fossila råvaror med biomassa från vattenmiljön. Varför detta är en prioriterad satsning I Västra Götaland pågår utveckling av biobaserade material och drivmedel. Vi har nationellt ledande forskning och innovation inom förnybara drivmedel, biomaterial för kemiindustrin samt teknisk anpassning av produktionen. Befintliga raffinaderier och kemiindustri är en stor källa till växthusgasutsläpp. Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). Ställ krav på upphandling av biobaserade plastprodukter. Säkerställ skogsmark i Västra Götaland. Utveckla bioplaster av alger. Öka utbud och efterfrågan på biobaserade plaster till jobbet. 27

87 Fokusområde 2. KLIMATSMART & HÄLSOSAM MAT Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). SATSNING 3.2. Tjänster och cirkulära varor Vad denna satsning innebär Konsumtionen av varor står för en stor resursförbrukning och därmed klimatpåverkan. Köp av tjänster istället för varor bidrar ofta till en lägre klimatpåverkan. Tjänster som kulturupplevelser, kafébesök med flera bör därför utökas och premieras. En utveckling av tjänstesektorn kan också bidra till att varor kan få en längre livslängd genom att de renoveras/uppdateras med nya tekniska möjligheter, ibland direkt i butiker. Design för re-design blir ledord för framtidens produktutveckling. Tillsammans med en ökad digitalisering kommer nya affärsmöjligheter att växa fram, inte minst inom delandeekonomin. Det kan bidra till en ökad integration mellan människor, men också mellan olika branscher och företagsformer, samtidigt som klimatpåverkan minskar. Varför detta är en prioriterad satsning Vi har en omfattande varukonsumtion som bidrar till stor resursförbrukning. Framtidens produkter behöver utvecklas med återanvända material, låg energiförbrukning och längre livslängd. Genom funktionsförsäljning skapas incitament för resurseffektivisering och därmed minskad klimatpåverkan. Textil, bygg, möbler/inredning och elektronik är exempel produktgrupper där det finns stora möjligheter till minskad resursförbrukning. Mindre materiell ekonomi och mer fokus på upplevelser och tjänster kan bidra till kreativa lösningar och nya arbetstillfällen. Innovationsupphandling av cirkulära varor av förnybara material tjänsftill jobbet. Förbättra logistik och sorteringsanläggningar för insamling av varor. Produktutveckling av varor som uppdateras/återvinnas med god kvalitet. Stöd butiker och lokala företag som erbjuder tjänster för uppdatera/dela. 28

88 Fokusområde 2. KLIMATSMART & HÄLSOSAM MAT SATSNING 3.3. Design för en hållbar livsstil Vad denna satsning innebär Design för hållbar livsstil handlar om hur vi alla kan leva ett gott och hållbart liv i en fossiloberoende region. Det förenar såväl ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv utifrån ett invånarperspektiv. Med designmetodiken som grund kan nya attraktiva lösningar utvecklas som underlättar klimatsmarta val. Samarbetsformer som kan förändra normer, attityder och stimulerar beteendeförändringar bör också uppmuntras. Om vi exempelvis vill underlätta för människor att välja cykeln framför andra transportsätt behöver vi kartlägga vad som hindrar människor från att välja cykeln idag, och att utveckla attraktiva lösningar som undanröjer dessa hinder. Detta skulle till exempel kunna vara separata höghastighetscykelbanor, cyklar med smidigt tak, eldrift som kan monteras på alla cyklar eller kläder som underlättar cykling i alla väder. Varför detta är en prioriterad satsning Klimatpåverkan från vår konsumtion behöver minska. Samhället måste underlätta klimatsmarta val och göra dem till det mest attraktiva valet. Omställningen till en fossiloberoende region kommer behöva många nya lösningar. Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). Analys och formgivning av arbetsplatser som underlättar ett hållbart arbetsliv. Analys och formgivning av bostadsområden för en hållbar livsstil. Forskning och behovsanalyser för utformning av bostäder för hållbar livsstil. Testprojekt i kommuner som underlättar en hållbar vardag. 29

89 Fokusområde 4. SUNDA OCH KLIMATSMARTA BOSTÄDER OCH LOKALER Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). Fokusområde 4. SUNDA OCH KLIMATSMARTA BOSTÄDER OCH LOKALER 4.1. Flexibla, klimatsmarta mindre bostäder Morgondagens bostäder och lokaler behöver göras mer flexibla. Samtidigt gör det stora behovet av nya bostäder att det även behöver läggas fokus på mindre bostäder. Framtidens byggnader ska vara energieffektiva och ha liten klimat- och miljöpåverkan från såväl byggprocessen som byggnadernas drift. När det gäller klimatpåverkan från drift har vi redan idag en stor del fjärrvärmeanslutna byggnader i tätorterna där olika former av spillvärme, avfallbaserade och förnybara bränslen används. Den direkta klimatpåverkan från värmeproduktionen är därför relativt låg. Det är viktigt att planering för nybyggnation görs integrerat med mål om attraktiva samhällen och planering. Kommunerna bör i större utsträckning uppmärksamma klimatfrågan i byggprocessen vid planering och markanvisningar. Varför detta är en prioriterad satsning Det finns ett stort och växande behov av fler, och mer flexibla, bostäder i regionen. I en snabbt föränderlig värld behöver nybyggnation av såväl bostäder som lokaler ske med flexibla komponenter för att effektivt kunna anpassas till förändrade behov. Att bygga energisnålt är önskvärt för en minskad värmenota och ökad försörjningstrygghet. Dessutom bidrar det till att förnybara bränslen kan nyttiggöras inom andra sektorer. Att minska utsläppen under byggprocessen är viktigt då dess andel av utsläppen ökat i takt med att utsläppen från driften av byggnader har minskat, även i absoluta tal står utsläpp från byggprocesser för en ansenlig del av de totala utsläppen. Uppmuntra nya offentliga byggnader är energiproducenter med gröna tak eller solcellstak Ställ krav på klimatsmart byggande och energieffektiv drift vid försäljning av kommunal mark. Främja andra byggmaterial än betong och stål för huskonstruktion. Underlätta för boende i alternativa boendeformer. 30

90 Fokusområde 4. SUNDA OCH KLIMATSMARTA BOSTÄDER OCH LOKALER 4.2. Effektiv renovering av befintlig bebyggelse Det finns ett stort behov av nyproduktion, samtidigt som det är ett faktum att de flesta byggnader som kommer att finnas år 2030 redan existerar. Många av dessa står inför ett mer eller mindre akut renoveringsbehov. Det är av yttersta vikt att renovering inte ger inlåsningseffekter i gårdagens lösningar. Energifrågan kan inte behandlas isolerat utan måste kombineras med förbättrade inre och yttre boendemiljöer. Detta skapar attraktiva samhällen. Erfarenheter från tidigare lyckade exempel bör tas till vara och utvecklas. Renoveringsprojekt bör också ha som mål att skapa flexibla planlösningar. Detta behövs för att målet om flexibla bostäder uppfylls både inom nyproduktion och inom renovering av befintligt byggnadsbestånd. Vi bör stimulera och bidra till att öka möjligheterna för flexibelt boende där så är möjligt. Varför detta är en prioriterad satsning Vi behöver möta det omfattande renoveringsbehovet i miljonprogramsområdena med lösningar som är långsiktigt hållbara både ekologiskt, ekonomiskt, socialt samt hälsomässigt och kulturellt. I Västra Götaland finns kunskap om energieffektiv nybyggnation och renovering från forskning och hos branschaktörer och dessa erfarenheter behöver nå ut till en större krets. Genom ett målmedvetet arbete för att renovera energismart finns det stora möjligheter för regionen att gå före med goda exempel. Genom att skapa testbäddar för hållbar integrerad renovering kan arbetet ske mer kostnadseffektivt. En större satsning inom området har potential att bidra till att skapa nya arbetstillfällen, attraktiva boenden och samhällen. Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). Öka takten på genomförande av utbildningar och stöd till fastighetsägare. Ta fram gemensamma riktlinjer för miljöanpassad renovering. Skapa demonstrationsprojekt för smart laststyrning i befintlig bebyggelse. Underlätta för att samutnyttja befintliga allmänna lokaler för många olika aktiviteter. 31

91 BILAGA 1. PROCESS OCH ARBETSSÄTT FRÅN FRAMTIDSVISION TILL KONKRETA INSATSER BILAGA 1. PROCESS OCH ARBETSSÄTT FRÅN FRAMTIDSVISION TILL KONKRETA INSATSER Arbetet som föranlett förslaget till strategiska vägval har varit utformat utifrån backcasting en transformativ metodik som tar sin utgångspunkt i framtiden. Kriterier för vad som ska uppnås tas fram, varpå dagens situation analyseras i relation till dessa. Denna analys öppnar upp ett gap mellan en önskvärd framtid och dagens situation. Lösningar som ska fylla gapet identifieras och utvärderas i relation till kriterierna varpå strategier utvecklas. Processen och arbetssättet har i korta drag inneburit följande steg: 1. Målbild kriterier för ett gott liv i en fossiloberoende region Utgångspunkten är ekologiska, sociala och ekonomiska kriterier för ett gott liv i en fossiloberoende region. Det ekologiska perspektivet har fokus på minskade klimatutsläpp och ett fossiloberoende samhälle. De sociala och ekonomiska perspektiven handlar om det goda livet, dvs. regional utveckling och invånarnas välbefinnande och handlar bland annat om sysselsättning och entreprenörskap, delaktighet, hälsa, integration och utveckling i alla delar av Västra Götaland. (Läs mer om kriterierna under punkt 4.) Som en del i detta steg fokuserades särskilt på unga vuxna (i åldern år) som är de som kommer att leva och verka i vårt samhälle i framtiden. För att ta ungas värderingar och önskemål i beaktande genomfördes under våren 2015 en enkätstudie bland unga vuxna i Västra Götaland och 80 personer deltog i workshops Nulägesanalys regionala klimatutmaningar Nästa steg i processen var att beskriva nuläget gällande klimatfrågan i Västra Götaland. Detta arbete presenteras i rapporten Faktaunderlag med klimatutmaningar för Västra Götaland 5 som togs fram av Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i samarbete med forskare vid Göteborgs miljövetenskapliga centrum och andra sakkunniga experter. Faktaunderlaget presenterar 15 klimatutmaningar som behöver adresseras i regionen inom följande teman: Förnybar energi Energismarta och sunda bostäder och lokaler Hållbara transporter Fossilfri industri Klimatanpassade måltider Hållbar turism och resurseffektiv konsumtion 3. Förslag till lösningar workshops med expertgrupper samt öppet webbformulär Under hösten 2015 genomfördes en dialogprocess med syfte att identifiera förslag på insatsområden för att fylla gapet mellan vår målbild för ett gott liv i en fossiloberoende region och nuläget. Omkring 125 representanter från näringsliv, universitet och högskola samt offentlig och ideell sektor deltog i flera workshops i fem parallella temaspår. Utöver workshops erbjöds alla aktörer i Västra Götaland möjligheten att via ett webformulär skicka in sina förslag till lösningar på klimatutmaningarna. Det kom in många konstruktiva förslag till lösningar som alla finns presenterade i rapporten 80 förslag på insatsområden för ett fossiloberoende Västra Götaland Workshops-med-unga-vuxna.pdf 5 Faktaunderlag-med-klimatutmaningar-uppdatering-feb-2016.pdf 6 förslag-på-insatsområden-för-ett-fossiloberoende-västra- Götaland-2030.pdf 32

92 BILAGA 1. PROCESS OCH ARBETSSÄTT FRÅN FRAMTIDSVISION TILL KONKRETA INSATSER 4. Analys och strategi förslag till strategiska vägval Allt material som kommit fram i processen har sedan analyserats av en arbetsgrupp bestående av representanter från Chalmers tekniska högskola, Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen. Analysen har utgått från de kriterier för ett gott liv i en fossiloberoende region som identifierats i steg ett och fokuserat på: A. Klimatrelaterade effekter B. Effekter på regional utveckling och invånarnas välbefinnande C. Genomförbarhet och regionala möjligheter att påverka A. Klimatrelaterade effekter: klimatmål för Västra Götaland Förslaget till strategiska vägval utgår från insatser som ger största möjliga reduktion av växthusgasutsläpp. Följande regionala klimatmål är gemensamt beslutade av Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen till år 2030: En ekonomi oberoende av fossila bränslen. Utsläppen av växthusgaser i den icke-handlande sektorn (som inte inkluderas av EUs utsläppshandelssystem) ska minska med 80 procent jämfört med 1990 (80 procent minskning från vägtrafik och arbetsmaskiner, 20 procent från jordbruk, samt 80 procent från energitillförsel och industriprocesser). Andelen förnybar energi ska öka till minst 80 procent. Klimatutsläppen från konsumtionen ska minska med 30 procent jämfört med år Dessutom är målet att utsläppen i mitten av detta sekel, sett ur ett konsumtionsperspektiv, ska ha minskat till en klimatmässigt hållbar nivå, vilket beräknas till 1-3 ton koldioxidekvivalenter per person. B. Effekter på regional utveckling och invånarnas välbefinnande I arbetet med en omställning till en fossiloberoende region är det centralt att de ekonomiska och sociala förutsättningarna för att leva ett bra liv också förstärks. Till grund för dessa urvalskriterier ligger den politiska vision som kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen enats om i Vision Västra Götaland Det goda livet. Här är det regionens invånare som uppger, enligt olika enkätundersökningar, vad de tycker är viktigt. Hänsyn är också tagen till lyckoforskningen som lyfter fram centrala faktorer för ett bra liv för människor. När förslag till strategiska vägval har tagits fram och analyserats har hänsyn tagits till nedanstående fyra grupper av kriterier: Sysselsättning för alla i en ekonomi med hög effektivitet Omställningen behöver ske på ett sätt som bidrar till fler jobb och till en mer innovativ och högeffektiv ekonomi. De åtgärder som genomförs behöver vara kostnadseffektiva. Delaktighet och entreprenörskap Omställningen behöver ske på ett sätt som engagerar invånarna och skapar delaktighet. Det handlar om dialog, medverkan, kommunikation och att skapa möjligheter till engagemang, entreprenörskap och företagande i olika former och bland en bred uppsättning aktörer. Utveckling i alla delar av, och för alla i, Västra Götaland Omställningen behöver ske på ett sätt som tar tillvara de resurser som finns i hela regionen och som stärker banden inom och mellan olika delar av regionen. Den får inte äventyra invånarnas tillgång till regionens samlade resurser när det gäller privat och offentlig service, högre utbildning, kvalificerad vård, fritid och kultur osv. Det handlar om effekterna på regional balans, jämlikhet och allas möjligheter att utvecklas. Hälsa, jämställdhet och integration Omställningen behöver ske på ett sätt som bidrar till bättre hälsa och som utnyttjar den kraft som finns i stärkt jämställdhet och ett mer integrerat samhälle. Hälsa är den enskilt viktigaste faktorn för hur nöjda invånarna är med sina liv i Västra Götaland. Frågan om integration är sedan länge en av våra största gemensamma samhällsutmaningar. C. Genomförbarhet och regional möjlighet att påverka Även regionala möjligheter att påverka och vilka områden som lämpar sig för regional samverkan har varit ett viktigt urvalskriterium. Detta innebär att en aktör i Västra Götaland måste ha möjlighet att påverka och mandat att agera i frågan. Förslag där aktörer på den regionala nivån kan underlätta för lokala aktörer i regionen har premierats. Vis- 33

93 BILAGA 1. PROCESS OCH ARBETSSÄTT FRÅN FRAMTIDSVISION TILL KONKRETA INSATSER sa förslag till insatser som framkommit under processens gång har valts bort utifrån brist på möjligheterna att påverka på regional nivå. Under analysskedet genomfördes i mars 2016 ett halvdagsseminarium med 140 deltagare där arbetet så långt presenterades och diskuterades med stort engagemang och med mycket positivt gensvar. Resultatet från analysarbetet är förslaget till strategiska vägval som tar ett helhetsgrepp genom att kombinera tematiska fokusområden med arbetssätt för att få kraft i omställningsarbetet. 34

94 BILAGA 2. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR OMSTÄLLNING I VÄSTRA GÖTALAND BILAGA 2. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR OMSTÄLLNING I VÄSTRA GÖTALAND Att ställa om till en fossiloberoende region innebär en mycket stor utmaning, men också stora möjligheter att skapa ett samhälle som är kostnadseffektivt, hållbart i ett brett perspektiv och med hög försörjningstrygghet. Det är allmänt känt att kostnaderna för att uppfylla klimatmålen är betydligt lägre än de kostnader som förväntas uppkomma på grund av klimatförändringar om inget görs. Det är möjligt att nå de långsiktiga klimatmålen men detta kräver att ett kraftfullt och koordinerat omställningsarbete påbörjas snarast. På klimatmötet i Paris enades världens länder om att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 grader, med en strävan att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Detta kan ge en mycket stor internationell efterfrågan på produkter och tjänster som ger låga eller inga utsläpp av växthusgaser. Eller med andra ord: Endast i händelse av att världen misslyckas med att nå klimatmålet kommer denna efterfrågan utebli. Ambitionen måste därför vara att Västra Götaland ska vara världsledande i omställning så att industrier och näringsliv kan vara med och konkurrera på de nya marknaderna för klimatsnåla produkter och tjänster. Våren 2016 föreslog Miljömålsberedningen att tidigarelägga målet om ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser från år 2050 till Precis som för Sverige i stort ligger de största utmaningarna i Västra Götaland inom transportoch industrisektorerna. Dessa kan bara mötas genom investeringar i infrastruktur för vilka det endast är en eller ett fåtal investeringscykler kvar till år Detta kräver långsiktighet och tydlighet i planeringen och ett starkt ledarskap. Men även livsstilsfrågor är på sikt avgörande för hur samhället kan röra sig mot nära nollutsläpp, där såväl ökad andel vegetarisk mat, ändrat resande och tjänstekonsumtion framför materiell konsumtion är viktiga förutsättningar. Här kan aktörer i Västra Götaland bidra med att underlätta klimatsmarta val samt gå före där det offentliga har möjlighet att påverka. Transportsektorn Transportsektorn är beroende av den globala utvecklingen inom fordonsindustrin samt nationella infrastruktursatsningar. Här finns stora möjligheter för oss i Västra Götaland att vara föregångare där det finns möjlighet att påverka, till exempel genom att accelerera införandet av fossilfria fordon och effektiva godstransporter genom offentlig upphandling. Den starka fordonsindustrin samt fordonsrelaterad forskning ger unika förutsättningar för att Västra Götaland ska kunna ligga i frontlinjen för omställningen av transportsektorn. En aktiv klimatplanering kan underlätta för minskad klimatpåverkan från resande i form av ökat kollektivt resande samt större andel resor på cykel. Det växande internationella flygandet utgör en betydande utmaning, där regional turism måste uppmuntras och infrastruktur planeras som främjar tågresor istället för flyg. Sammantaget kan transportsektorn nå noll-utsläpp till år 2045 men detta kräver kraftfulla åtgärder på såväl regional som nationell och internationell nivå. Industrisektorn En betydande del av koldioxidutsläppen från industrin i Västra Götaland kommer från raffinaderier och den petrokemiska industrin. Att ställa om raffinaderierna till bioraffinaderier skulle, givet samma aktivitetsnivå, kräva mycket stora mängder biomassa samt omfattande teknikutveckling och investeringar. Ett alternativ är att göra detta i kombination med elektrifiering av transportsektorn. Möjligen även i kombination med att tillämpa avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) på raffinaderiernas större punktutsläpp. Möjligheterna till utveckling av raffinaderisektorn torde dock till stor del vara avhängig den internationella utvecklingen av fordonsteknik samt Sveriges nationella åtgärder för att uppnå netto-nollutsläpp år

95 BILAGA 2. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR OMSTÄLLNING I VÄSTRA GÖTALAND Kemiklustret i Stenungsund är också till stor del beroende av fossil råvara för sina produktionsprocesser. Här krävs att dessa industrier successivt kan ställa om till biobaserad produktion. Det pågår ett arbete för att möjliggöra detta, men i vilken grad detta låter sig göras kommer även detta att bero på den internationella efterfrågan på biobaserade produkter. Sammantaget är industrisektorn en del i en internationell utveckling där aktörer i Västra Götaland kan vara föregångare genom att stimulera efterfrågan på biobaserade material och drivmedel genom upphandling samt att etablera testarenor och skapa goda förutsättningar för innovationer. Viktigt är också att främja hållbar produktion inom andra industrigrenar som verkstads- och tillverkningsindustri, fordonsindustrin och inom detaljhandeln. Här finns stora möjligheter för industri, forskningsinstitut och universitet att gemensamt utveckla design för en hållbar livsstil där Västra Götaland kan underlätta för innovationer och erbjuda testarenor. av variationshantering som bio-baserad kraftproduktion (i t.ex. kraftvärmeverk), lagring av energi och åtgärder på användarsidan i form av efterfrågeflexibilitet ( Demand Side Management ). För värmeproduktion förväntas effektiviseringar i bostadssektorn att minska underlaget för fjärrvärme, vilket till viss del kan komma att kompenseras av ökat bostadsbyggande. En betydande del av fjärrvärmen förses av spillvärme (i avfallseldade kraftvärmeverk, avloppsvärme samt industriell spillvärme), en energitillförsel som kommer att bero på utvecklingen av industrisektorn samt hushållens och industrins avfallsmängder. Inom energiområdet finns betydande möjligheter för oss i Västra Götaland att stimulera utveckling och innovationer genom att tex erbjuda testbäddar och utnyttja att högskolor och institut ligger långt framme inom svensk och internationell energiforskning. Energisektorn En tidigare studie 7 har visat att stora mängder landbaserad vindkraft kan installeras inom Västra Götaland till konkurrenskraftig kostnad, men hela denna kapacitet är inte möjlig att använda eftersom det uppstår konflikter med andra intressen. Det finns dock ytterligare möjligheter för expansion av vindkraft här och även havsbaserad vindkraft är intressant på grund av gynnsamma vindlägen. Solelens roll i Västra Götaland är idag marginell och behöver växa. När det gäller expansion av vindkraft och solenergi är det viktigt att ta i beaktande att detta kommer ske inom ramen för utvecklingen av den avreglerade nordiska elmarknaden, vars klimatpåverkan regleras av EUs handelssystem med utsläppsrätter samt det svensk-norska systemet med gröna certifikat. De lokala utsläppen av fossil koldioxid från el- och värmeproduktion härrör framförallt från naturgasanvändning i kraftvärmeverk. Storskalig expansion av variabel förnybar elproduktion i kombination med utfasning av kärnkraften och fossilbaserad elproduktion kommer leda till ökat importbehov av el till Västra Götaland och ge betydande utmaningar både för elnätet i Västra Götaland och för balansering av elproduktionssystemet. Detta kommer troligtvis också leda till ökat behov 7 Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term goals. Chalmers, 2015, ISBN Bostäder och lokaler Studier visar på en betydande potential för att minska slutanvändning av energi i byggnadssektorn genom olika energieffektiviseringsåtgärder. Det har uppskattats att det finns en teknisk potential för att minska denna energianvändning till hälften samt att ungefär hälften av denna potential kan uppnås med redan idag lönsamma åtgärder. Detta är viktigt då det finns ett betydande renoveringsbehov av bostäder i Västra Götaland, inte minst av det som brukar benämnas miljonprogrammet. Det kan också konstateras att de flesta byggnader som kommer att finnas år 2030 redan är byggda, det vill säga att den största utmaningen ligger i den befintliga byggnadsstocken. Även om den direkta klimatpåverkan från minskad energianvändning i byggnadssektorn är ganska liten, så är det viktiga att minska energianvändningen då detta ger lägre uppvärmningskostnader samt indirekta klimateffekter eftersom biobränsle som idag används för uppvärmning kan frigöras till andra sektorer. Det finns också möjligheter till innovationer och testbäddar för smarta hem där till exempel last (elförbrukning) kan flyttas i tid med hjälp av energilager för att på så sätt kompensera för förväntat ökade mängder variabel elproduktion, framför allt vindkraft. Viktigast i denna sektor är kanske ändå att genomföra renoveringar som tar ett helhetsgrepp för att skapa attraktiva miljöer tillsammans med varsamma förtätningar och där flexibilitet i boendet efter- 36

96 BILAGA 2. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR OMSTÄLLNING I VÄSTRA GÖTALAND strävas inte minst gäller detta nybyggnation där det finns ett uppenbart behov av mindre och flexibla bostäder. Energieffektiv och hållbar nybyggnation sker till stor del redan idag, men kan uppmuntras ytterligare så att vi i Västra Götaland kan bli föregångare inte minst genom att bidra till att byggandet kan accelerera. Även själva byggprocessens klimatpåverkan är viktig där Västra Götaland kan bidra till test av nya tekniker och klimatsmarta material. Det är även angeläget att bygga socialt hållbart genom t.ex. att skapa en inkluderande miljö med fungerande mötesplatser. Detta förutsätter en samordnad planering som säkerställer tillräckligt med grönområden och avrinning av dagvatten så att översvämningar undviks vid framtida klimatförändringar med ökad nederbörd. Livsstil En betydande del av dagens klimatpåverkan kommer från konsumtion, inklusive mat. Här måste samhället röra sig mot minskad materiell konsumtion till förmån för ökad tjänstekonsumtion samt ökad andel vegetarisk mat. Den materiella konsumtionen är intimt förknippad med tillväxtekonomin, även om tillväxt inte nödvändigtvis måste betyda ökad materiell konsumtion. Textil, möbler/inredning och elektronik är varugrupper med stor resursförbrukning samt även ofta tillsatser av giftiga ämnen. Klimatpåverkan från nyproducerade textilier är betydande och Västra Götaland är ett nav för textil avseende design, import och forskning. Här finns inredningsföretag för offentlig miljö och många möbelproducenter. Det finns därför goda förutsättningar för att utveckla såväl resurseffektiv produktion som konsumtion. Speciellt viktigt är designfasen som naturligtvis styr varans utformning. Här finns redan flera pågående projekt kring cirkulära flöden för textilier och möbler. minskat flygande. Det är därför viktigt att identifiera åtgärder som främjar klimatsmarta semestrar inte minst genom att främja lokal turism. Offentliga aktörer i Västra Götaland kan bidra till positiv normbildning genom att öka andelen vegetarisk mat och minska matsvinnet exempelvis inom exempelvis skolor. Att ändra trender i konsumtion och semesterresande är en process som kräver förskjutning i värderingar och normer och det är politiskt svårt att på kort sikt åstadkomma betydande påverkan med direkta styrmedel. Här är det istället viktigt att fånga upp trender som går åt rätt håll samt att göra det lätt att välja rätt. I framtiden är det rimligt att stadsplanering har minskat fokus på etablering av handelsplatser som storskaliga köpcentra och istället ett ökat fokus på hållbart företagande, socialt umgänge och kultur samt underlättande av kollektiva transporter. Program som främjar ett hållbart lantbruk i Västra Götaland är viktigt då detta redan idag är ett område där det sker förändringar kopplat till ökad efterfrågan på ekologiska livsmedel, närproducerat och ökad andel vegetarisk mat. Det finns ett växande intresse av att köpa tjänster för att uppdatera/renovera varor eller att byta/låna med varandra vilket om det utvecklas på ett attraktivt sätt ger goda förutsättningar för en mer hållbar konsumtion. Köttkonsumtion är för många mycket viktig och har stadigt ökat sedan sextiotalet. Även utrikesresande med flyg ökar kraftigt, inte minst på grund av sjunkande priser på flygtransporter (lågprisflyg). Att flyget långsamt blir mer effektivt per personkilometer och på längre sikt kan börja använda viss del förnybart bränsle kommer knappast uppväga trenden med ökande utsläpp om inte detta kombineras med 37

97 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG I denna bilaga presenteras exempel på möjliga åtgärder inom respektive satsning. Inom alla satsningar listas åtgärder utifrån de fyra arbetssätten. Förslag som kommer från workshops som hölls under dialogprocessen relateras till aktuellt namn/nummer (ex BJR 2) i rapporten 80 förslag på insatsområden för ett fossiloberoende Västra Götaland Dessa förslag kan också passa in på ytterligare åtgärder än de angivna. Exempel på viktiga aktörer inom respektive satsning presenteras också. (Observera att detta är exempel på åtgärder och aktörer.) 8 Läs mer om dialogprocessen i Bilaga Götaland-2030.pdf FOKUSOMRÅDE 1. HÅLLBARA TRANSPORTER SATSNING 1.1. Klimatsmart vardagsresande där fler väljer gång, cykling och kollektivt resande EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Ta fram rutiner och initiativ för arbetsplatser som styr mot klimatsmart resande. Till exempel klimatväxling, gröna resplaner och förmåner för anställda som åker kollektivt, går eller cyklar till sitt arbete. (BJR 8, I 6b, Ö 6) Uppmuntra införandet av resepolicys på arbetsplatser som även innefattar lokala resor, t.ex. korta avstånd: gång, medellängd/bra väder: elcykel, medellängd/dåligt väder: kollektivt alternativt elbil, längre avstånd (annan stad): tåg och buss. Ge anställda ökade möjligheter att arbeta hemma någon dag i veckan. Förstärka den pågående utvecklingen av närtrafik på landsbygden, dels genom att göra den mer känd och dels genom en succesiv utbyggnad. Planera framåtriktat på områdesnivå (t.ex. genom tematiska tillägg till översiktsplaner), så även ekosystemtjänster, gångtrafik och behovet av grönytor liksom sociala kvaliteter vägs in i planprocessen. Forma enhetliga beställarkrav som tar hänsyn till behovet av mångfunktionella ytor för att möta effekterna av ett förändrat klimat vid utveckling av nya bostads- och verksamhetsområden. 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Regionplanera i samarbete med kommuner inom frågor som är av regional karaktär med fossiloberoende som viktig målsättning. (BJR 1, Ö ) Utveckla en arbetsmodell med verktygslåda för hur kommuner kan ställa hållbarhetskrav inom översikts- och detaljplaner. (BJR 2+3) Planera för ett jämställt transportsystem både lokalt och regionalt som motiverar och inspirerar till att välja hållbara transportslag nära bostäder, skolor och arbetsplatser. (BJR 1) Bidra till att inspirera och sprida kunskap kring gångtrafikens möjligheter, t.ex. genom seminarier, workshops eller genom att ta fram en regional strategi för ökad gångtrafik. Ta fram särskilda fotgängarprogram på lokal nivå som samlar mål och strategier för arbetet med en ökad gångtrafik, som en del i planeringen för hållbara transporter. Skapa förutsättningar för cykling som enklaste resesätt (Cycle Rapid Transit) i Västra Götaland med ett hela resanperspektiv. Skapa bättre förutsättningar för säker cykelparkering vid bostaden, arbetsplatsen och knutpunkter för kollektivtrafiken samt möjligheter att ta cykel ombord på kollektivtrafiken. (BJR 8, Ö ) Ha miljömålen i fokus i den kommande länstranportplaneringen för åren , t.ex. genom att utöver det ordinarie planförslaget även beskriva ett klimatalterna- 38

98 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG tiv. (I 3) Upplåta mark för kollektivtrafikanläggningar och pendelparkeringar vid viktiga knutpunkter för kollektivtrafiken. Skyndsamt åtgärda de kartlagda behov och brister som finns i cykelvägnätet beskrivna i underlagen till Strategi för ökad cykling i Västra Götaland (2016). (BJR 8) Utforma gaturummen främst för cykel och gång med hjälp av låghastighetsområden samt skapa orienterbara stråk för gående till kollektivtrafiken. (BJR 8) 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Utveckla mobilitetstjänster som ger attraktiva alternativ till bilen. Exempelvis en interaktiv reseplanerare som låter alla trafikanter välja bästa vägen med samtliga färdsätt för effektivare och miljövänligare stadstrafik. Modell finns att hämta från Trafikverkets uppdrag till KTH och Centre for Sustainable Communications 10. (BJR 9) Utveckla cykelinnovationer som ger förutsättningar för ökad cykling. (BJR 8) Utveckla metoder för att få fram grunddata kring gång som transportmedel, att kunna mäta flöden behövs för att kunna planera och prioritera för en ökad gångtrafik. Forskning, innovation och testarenor för utveckling av konstruktioner, användningsområden samt kompetens för mångfunktionella ytor. Utveckla och testa nya koncept för sociala ytor som t.ex. parker på tak. 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Underlätta för ökad cykelpendling genom att satsa på god standard och säkrare och attraktivare cykelvägnät med åtgärder mot dålig beläggning, rullgrus och för snabbare snöröjning och halkbekämpning. (BJR 8) Planera för goda driftsförhållanden på gångnätet för att underlätta för gångtrafiken, särskilt vinterväglaget behöver bli bättre så halkolyckorna kan minskas. Hitta modeller för underlätta spridning av s.k. cykelkök som är socialt engagerande mötesplatser för cykelintresserade i alla åldrar med gör-det-själv-verkstad för dem som behöver laga eller serva sin cykel. Ge barn och ungdomar ökade möjligheter att cykla genom utbildning i säker cykling. 10 Här finns den lediga kapaciteten i storstadstrafiken (2015). Infofilm: com/watch?v=m28arcul7iy. Ge möjlighet för cykelutbildning för vuxna, särskilt för kvinnor från andra kulturer där det inte är självklart att kunna cykla. Låt cykling bli en del av integrationen. Utöka områden i städer och tätorter där barn kan röra sig på utan föräldrar genom ökad trafiksäkerhet, bl.a. sänkt hastighet, fler cykelvägar och stora lekytor (big playgrounds) i bostadsområden, så att mellanrummen mellan husen blir utrymmen för lek och rörelse samt även rekreation. (I 9) Planera för rymliga gångytor, som inte delas med cyklister, för ökad gångtrivsel (s.k. walkability). Underlätta för invånare att delta i planeringen av sin närmiljö för att skapa grönstruktur (gräs, träd, buskar) som ger svalka och solskydd, tar hand om regnvatten och samtidigt skapar trevliga gårdsmiljöer. En utformning med kullar och diken skapar en mer naturlik miljö som också ökar viljan att använda närmiljön som uterum. Underlätta för att på mindre orter använda befintliga, allmänna lokaler som t.ex. bibliotek, kulturhus och föreningslokaler till distansarbetsplatser och möjlighet att ladda elfordon samt för andra funktioner som till exempel föreningsmöten och uthämtning av matvaror. (BJR 7) Exempel på viktiga aktörer: arbetsgivare, bostadsbolag, fastighetsägare, ideella organisationer, kommunalförbunden, kommuner, Länsstyrelsen, skolor, studieförbund, Trafikverket Väst, universitet och högskolor, Västtrafik, Västra Götalandsregionen m.fl. SATSNING 1.2. Accelererad omställning till fossilfria fordon EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Ställ klimatkrav vid all upphandling/inköp av fordon och transporter, för budtransporter undersöks även möjligheten att handla upp bud med el-lastcykel. (FE 8) Samarbeta mellankommunalt för en gemensam upphandling av fossilfria tjänstefordon. Utöka antalet bilpooler med fossilfria bilar på arbetsplatser. Påskynda kollektivtrafikens fortsatta övergång till förny- 39

99 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG bara drivmedel och el med minimala koldioxidutsläpp. (FE 8) Bidra med anställdas kompetens i relevanta satsningar för samhällets omställning för att få en starkt och tvärvetenskaplig kunskapsutveckling där vi delar kunskap med varandra i Västra Götaland. (FE 1) 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Stötta delregionala strategier för utbyggnad av laddinfrastruktur och främjande av användning av förnybara bränslen samt produktion av biogas och gasfordon. (FE 8, Ö ) Samordna utbyggnaden av snabbladdning, semi-snabbladdning och standardladdning, både på nationell och på regional nivå. Starta utbyggnaden av infrastruktur för snabbladdning av elbilar längs med riksväg 40. I förlängningen kan utbyggnad ske till Jönköping och sedan vidare till Stockholm. (Ö 22) 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Utveckla större teknikneutrala system för förnybara fordon och drivmedel i samverkan mellan många kommuner. (Ö ) Använda bilpooler som testbädd för ny fordonsteknik och laddningsinfrastruktur. Utveckla Electricity 11 för att demonstrera framtidens klimatsmarta transportkedjor. Utveckla biogasens möjligheter och användningsområden. 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Underlätta för invånare att använda fossilfria fordon, elcyklar i olika varianter via hyrsystem, pooler och delandeplattformar. (Ö 18+19) Skapa tysta stadsdelar och transportkorridorer för att demonstrera framtidens Electricity. Arbeta aktivt för att utveckla och förstärka en värdegrund för ett gott liv i en fossiloberoende region. Med en gemensam grund som ger tillit och gemenskap skapas incitament för beteendeförändringar som i sin tur underlättar förändring av exempelvis styrmedel, affärsmodeller, människors val mm. (I 1+5+6, BJR 6+7, FE 1) Exempel på viktiga aktörer: bilkooperativ, fordonsindustrin, ideella organisationer, kommersiella bilpoolsföretag, 11 kommunerna, Länsstyrelsen, Trafikverket Väst, universitet och högskolor, Västra Götalandsregionen m.fl. SATSNING 1.3. Effektiva godstransporter EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Satsa på att Västra Götaland blir en högklassig hållbar transport- och logistikregion, både vad det gäller långväga transporter med också närtransporter i tätorterna. Upprätta en godsstrategi med stor förankring i kommunerna och näringslivet som bidrar till att minska och effektivisera godstrafiken. Skapa en miljölogistisk delegation med statsstöd. Bidra med anställdas kompetens i relevanta satsningar för samhällets omställning för att få en starkt och tvärvetenskaplig kunskapsutveckling där vi delar kunskap med varandra i Västra Götaland. (FE 1) 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Planera för uppställningsytor för lastbilar och trailers utanför Göteborgs stad. Detta för ökad samlastning, ökade laddmöjligheter, minskad trängsel och minskade utsläpp samt säkerhet och trygghet för chaufförerna. (I 8) Utveckla goda möjligheter för när- och kustsjöfart samt inlandssjöfart. Öka kapaciteten på järnvägen genom elektrifiering av viktiga godsstråk och noder. (Ö 15) 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Skapa pilotprojekt för citynära godsterminaler med målet att effektivt kombinera lastbilar med fossilfria fordon som är anpassade för stadskärnor. Innovationer behövs främst inom lokalisering av terminaler och affärsmodeller. Testa och utvärdera nya fartyg och terminaler för citylogistik på vattenvägar. Initiera logistikforskning med fokus på hållbara godstransporter. Utveckla och demonstrera första elvägen (för godstrafik) genom Västra Götaland t.ex. mellan Göteborg och Borås. (Ö 22) 40

100 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Minska behovet av transporter när efterfrågan på färre produkter men med högre kvalitet ökar. Stödja utvecklingen av enklare godstransporter i städer med hjälp av exempelvis lastcykel. Arbeta aktivt för att utveckla och förstärka en värdegrund för ett gott liv i en fossiloberoende region. Med en gemensam grund som ger tillit och gemenskap skapas incitament för beteendeförändringar som i sin tur underlättar förändring av exempelvis styrmedel, affärsmodeller, människors val mm. (I 1+5+6, BJR 6+7, FE 1) Exempel på viktiga aktörer: hamnarna, handeln, kommunerna, Länsstyrelsen, transportföretag, Västra Götalandsregionen m.fl. SATSNING 1.4. Klimatsmarta möten och semestrar EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Ta fram strategier som uppmuntrar till tjänsteresor utan flyg. Skapa förutsättningar att delta digitalt vid arrangemang av möten och seminarier. Locka turister till Västsverige från platser varifrån det är lätt att ta sig hit på ett klimatsmart sätt (t.ex. Stockholm- Oslo-Malmö-Köpenhamn). Satsa på marknadsföring och utveckling av nya attraktioner, resmål och deltagarevenemang så att en resa till Västra Götaland kan ersätta en utlandssemester med flyg. (VOT 9) Inspirera anställda att semestra i Västsverige, t.ex. genom att erbjuda dem ett gratis Västtrafik regionen-runt kort. Bidra med anställdas kompetens i relevanta satsningar för samhällets omställning för att få en starkt och tvärvetenskaplig kunskapsutveckling där vi delar kunskap med varandra i Västra Götaland. (FE1) 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Investera i nya och förbättrade järnvägsförbindelser som leder till bättre möjligheter att nå olika europeiska resmål via tåg. Skapa attraktivare tätorter med god tillgång till natur, kultur och evenemang för att minska behovet av att resa långt bort på semestrar, samt för att attrahera besökare. (VOT 9) 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Utveckla nya affärsmodeller och tekniska lösningar som gör utlandsresor med tåg, buss, elbil och cykel mer attraktiva i framtiden. Initiera forskning om semestrande, t.ex. avseende hinder och drivkrafter för klimatsmarta semesteralternativ samt ekonomiska konsekvenser av att svenskar i större utsträckning skulle välja att semestra i Sverige. Undersöka hur behovet av omväxling, naturupplevelser, kulturella möten och möten med nya människor kan tillfredsställas utan att behöva flyga lång bort, t.ex. genom nya aktiviteter eller genom virtuell verklighet. 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Underlätta för fler att välja att semestra på hemmaplan genom att informera om och marknadsföra nya västsvenska aktiviteter, attraktioner, resmål och deltagarevenemang. Detta ökar också möjligheterna för dem som inte har råd med kostsamma utlandssemestrar. (VOT 10) Utveckla ett system för klimatinformation om olika semesteralternativ som bland annat visar klimatfördelarna med närturism eller längre resor med buss och tåg. Utveckla aktiva och attraktiva lokalsamhällen där människor upplever det meningsfullt att bo och leva och därmed är i mindre behov av att resa långt bort på semestern. Stödja att människors arbete kan vara anpassat till en nivå var och en anser som rimlig. Detta gör människor mindre utarbetade och att de har mindre behov av att åka långt bort för att vila upp sig. Det gör också att människor kan ha möjlighet att vara bortresta under en längre period när långresor väl görs, istället för flera kortare resor. Arbeta aktivt för att utveckla och förstärka en värdegrund för ett gott liv i en fossiloberoende region. Med en gemensam grund som ger tillit och gemenskap skapas incitament för beteendeförändringar som i sin tur underlättar förändring av exempelvis styrmedel, affärsmodeller, människors val mm. (I , BJR 6+7, FE 1) Exempel på viktiga aktörer: arbetsplatser, besöksnäringen, kommunerna, Länsstyrelsen, Turistrådet Västsverige, universitet och högskolor, Västra Götalandsregionen, m fl. 41

101 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG FOKUSOMRÅDE 2. KLIMATSMART OCH HÄLSOSAM MAT SATSNING 2.1. Främja hållbart lantbruk EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Kraftsamla gemensamt kring strategiska frågor som gäller hållbart västsvenskt lantbruk samt det västsvenska vatten- och fiskebruket. Detta dels via fördelning av åtgärdsmedel, dels i ordinarie verksamhet. Vidare även i påverkansarbete gentemot centrala myndigheter, departement och politiska aktörer. Använda utvecklingsresurser för innovation, entreprenörskap mm. för att stödja organisationer och företag som vill driva omställningen till fossiloberoende livsmedelsproduktion. Kunskapsleverantörer och stödstrukturer finns uppbyggda så förutsättningarna är goda. Främja företag och initiativ som vill utveckla produktion och förädling av vegetariska eller hållbara marina livsmedel. Bidra med anställdas kompetens i relevanta satsningar för samhällets omställning för att få en starkt och tvärvetenskaplig kunskapsutveckling där vi delar kunskap med varandra i Västra Götaland. (FE 1) 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Säkerställa att jordbruksmark i första hand används för livsmedelsproduktion. (BJR 5) Sätta aktiviteter inom Landsbygdsprogrammet i ett större klimatsammanhang för att undvika suboptimering och målkonflikter. Prioritera markvårdsinsatser för att möjliggöra minskade utsläpp och samtidigt skapa klimatanpassningsnytta, detta optimeras genom samtidiga insatser för minskade utsläpp och klimatanpassning. Behålla en rimlig produktionsnivå för att säkerställa livsmedelstillgång vid eventuella kriser. 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Hitta incitament och finansieringslösningar för de investeringar som är nödvändiga för omställningen till fossilfritt jordbruk och ökad andel vegetarisk produktion. De tekniska lösningar som behövs för att göra livsmedelsproduktionen oberoende av fossil energi finns redan men behöver introduceras i praktiken. (BJR 5) Stödja innovationer för ökad kolinlagring och minskade förluster från organogena jordar. Det gäller minskade utsläpp från kvävehantering (generellt ökad kväveeffektivitet) och minskade utsläpp av lustgas. Här finns teknikutveckling att bejaka dels i analysmetodik, dels i precisionsodling. Främja forskning och innovationer för ett långsiktigt hållbart och klimatanpassat lantbruk, både anpassning och utsläppsminskning. Det finns innovationer i den lilla skalan men det krävs en systemansats. Det finns även utvecklingsmöjligheter att pröva i ökat samarbete mellan olika lantbrukare och/eller mellan lantbrukare-förädling-försäljning-konsument. Främja forskning och utveckling av skonsamma fiskeredskap. Det hållbara fisket längs både kust och i utsjön bygger på att endast fånga målarten i rätt storlek och mängd. Samverkan med näringen, trälbinderier samt redskapsforskare kan ge snabba och konkreta resultat. Främja forskning och utveckling för hållbart vattenbruk. Både Bohuskusten och Vänern har förutsättningar för hållbart vattenbruk. Det pågår en utveckling av nya metoder som blir effektivare och mer skonsamma. Odling av musslor och andra blötdjur ger dessutom miljövinst redan i produktionen. 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Öka möjligheterna för att kunna bo på landsbygden genom att vidmakthålla och utveckla basala samhällsfunktioner i mindre tätorter. Underlätta så att outnyttjade ytor i städerna, exempelvis på tak och ödetomter, nyttjas som odlingsytor. Utöka samarbetet mellan konsumenter och lantbrukare i stadens närhet genom att underlätta olika former av direktförsäljning och samarbete. Det kan vara att främja andelsodling, vilket innebär att privata småodlare hyr mark för egen odling på en gård, så kallad land sharing. Andra exempel är att främja gårdsförsäljning och andelsjordbruk, som innebär att konsumenten i förväg köper en del av produktionen. Stödja lokala initiativ, exempelvis föreningar, som vill utveckla småskaliga odlingsmetoder som kräver mindre energi och arbetsinsats, såsom skogsträdgårdar, odling ut- 42

102 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG ifrån principer för permakultur och odling av perenna grönsaker. Arbeta aktivt för att utveckla och förstärka en värdegrund för ett gott liv i en fossiloberoende region. Med en gemensam grund som ger tillit och gemenskap skapas incitament för beteendeförändringar som i sin tur underlättar förändring av exempelvis styrmedel, affärsmodeller, människors val mm. (I 1+5+6, BJR 6+7, FE 1) Exempel på viktiga aktörer: Agroväst, ideella organisationer, kommuner, lantbruksföretag, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Länsstyrelsen, universitet, högskolor och forskningsinstitut, Västra Götalandsregionen m.fl. SATSNING 2.2. Mer vegetariskt på tallriken Exempel på åtgärder: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Offentlig sektor agerar som föregångare för en fossiloberoende region. Både i upphandling/inköp, rutiner i den egna organisationen samt genom att underlätta klimatsmarta val för de anställda. Offentlig sektor tar också ansvar för att utveckla/förändra de styrmedel man har rådighet över så att de stimulerar klimatsmarta val. (FE 2+4, BJR 2+6, VOT 5, I 7) Förändra normer och skapa efterfrågan genom att beställa vegetariskt på möten och evenemang. Begränsa mängden animaliskt protein genom att komplettera med vegetariskt protein för att uppfylla näringsbehovet i egna restauranger. Säkerställa att skolan ger barn och ungdomar kunskap om klimatsmarta matvanor. Integrerat program längs hela skoltiden kan vara en del i arbetet. Inspirera kommuninvånarna till klimatsmarta matvanor. Bidra med anställdas kompetens i relevanta satsningar för samhällets omställning för att få en starkt och tvärvetenskaplig kunskapsutveckling där vi delar kunskap med varandra i Västra Götaland. (FE 1) 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Uppmuntra till att klimatberäkningar av måltider införs på bred front inom såväl offentliga som privata restauranger. (Ö 20) Säkerställa att jordbruksmark avsätts för odling för att tillgodose ökad efterfrågan på vegetariskt mat. 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Göra satsningar tillsammans med privata restauranger för att väcka intresse för vegetariska måltider och miljö- och klimatanpassning av menyer. (VOT 6) Öka satsningarna på produktutveckling som svarar upp mot det ökande intresset för vegetarisk mat, exempelvis vegofärs från gamla spannmålssorter och företag som använder bönor som råvara. 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Initiera projekt som ökar andelen vegetarisk mat i restaurangbranschen. Gynna vegetariska restauranger och food-trucks där det är möjligt. Stötta ett kunskapslyft inom vegetarisk matlagning och inspirationsmenyer för gäster. (VOT 6) Arbeta aktivt för att utveckla och förstärka en värdegrund för ett gott liv i en fossiloberoende region. Med en gemensam grund som ger tillit och gemenskap skapas incitament för beteendeförändringar som i sin tur underlättar förändring av exempelvis styrmedel, affärsmodeller, människors val mm. (I 1+5+6, BJR 6+7, FE 1) Exempel på viktiga aktörer: ideella organisationer, kommunerna, Länsstyrelsen, restaurangsektorn, Västra Götalandsregionen m.fl. SATSNING 2.3. Minskat matsvinn EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Offentlig sektor agerar som föregångare för en fossiloberoende region. Både i upphandling/inköp, rutiner i den egna organisationen samt genom att underlätta klimatsmarta val för de anställda. Offentlig sektor tar också ansvar för att utveckla/förändra de styrmedel man har rådighet över så att de stimulerar klimatsmarta val. (FE 2+4, BJR 2+6, VOT 5, I 7) Minska matsvinnet i egna organisationer. Hela kedjan be- 43

103 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG rörs, från en god planering till servering samt svinn hos matgäster är angeläget. (VOT 8) Bidra med anställdas kompetens i relevanta satsningar för samhällets omställning för att få en starkt och tvärvetenskaplig kunskapsutveckling där vi delar kunskap med varandra i Västra Götaland. (FE 1) 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Säkerställa att matrester som ändå uppstår kan nyttiggöras genom exempelvis biogasproduktion. Rötresterna innehåller växtnäring som kan användas i jordbruket. Den kommunala avfallsplaneringen spelar en avgörande roll för om detta ska lyckas eller inte. 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Utveckla ett långsiktigt och kontinuerligt arbete för att minska matsvinnet. Alla livsmedelsaktörer längs hela livsmedelskedjan behöver involveras för att hålla nere mängden matsvinn. Främja innovativt tänkande och utveckling hos livsmedelsaktörer som innebär att mängderna matsvinn minskas. Säkerställa en god livsmedelshantering så att matrester kan tas om hand och serveras vid ett annat tillfälle eller bli ingrediens i nya rätter. Ta tillvara och förädla restprodukter inom livsmedelsindustrin som kan bli bra ingredienser i andra produkter. 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Uppmuntra invånarnas matintresse genom att lyfta fram matens värde från jord till bord så att människor värnar om råvarorna och minskar matsvinnet. Ett sätt att göra detta är att fler människor får en egen upplevelse av hur mat produceras, t.ex. genom att odla. Se till att restauranger erbjuder olika storlekar på portioner och erbjuder doggy bag för den som inte orkar äta upp. Beställa maten på restauranger en dag i förväg för bättre planering av råvaror. Stötta olika former av ideella initiativ och företag som utvecklar system för att ta hand om matsvinn. Arbeta aktivt för att utveckla och förstärka en värdegrund för ett gott liv i en fossiloberoende region. Med en gemensam grund som ger tillit och gemenskap skapas incitament för beteendeförändringar som i sin tur underlättar förändring av exempelvis styrmedel, affärsmodeller, människors val mm. (I , BJR 6+7, FE 1) Exempel på viktiga aktörer: ideella organisationer, kommunerna, livsmedelsföretag, Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen m.fl. FOKUSOMRÅDE 3. FÖRNYBARA OCH RESURSEFFEKTIVA PRODUKTER OCH TJÄNSTER SATSNING 3.1. Större marknad för biobaserade material och drivmedel EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Inkludera klimatkostnad i upphandling/inköp av varor och tjänster. (VOT 1) Ställa klimatkrav på all upphandling/inköp av fordon och transporter och bränslen. Uppmuntra innovationsupphandling som stimulerar utveckling av biodrivmedel och förnybara material. (BI 10, Ö 15) Samverka längs varukedjan från råvara och framåt som leder till att plastföretagen utvecklar och tillverkar varor av förnybar plast. Bidra med anställdas kompetens i relevanta satsningar för samhällets omställning för att få en stark och tvärvetenskaplig kunskapsutveckling där vi delar kunskap med varandra i Västra Götaland. (FE 1) 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Planera för en infrastruktur för olika förnybara drivmedel. Skapa förutsättningar för logistik och anläggningar för materialåtervinning av plaster. Utveckla industriell symbios där ett företags avfall kan bli en annans råvara. 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Samverka med etablerat näringsliv, start-ups samt forsknings- och utvecklingssektorn om testarenor för energi- 44

104 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG effektivitet samt förnybara råvaror, drivmedel och färdiga produkter. Utveckla förnybara material och drivmedel, i och utanför Västra Götaland, som ger lönsamma affärer. (BI 1+3+9) Verka för ökad primärproduktion från den akvatiska miljön inom den biobaserade ekonomin. (BI 2, Ö 4) Verka för mer byggnation av flerfamiljshus och kommersiella lokaler i trä samt byggnadsmaterial i trä. Utveckla textilier baserade på biomaterial. Utveckla och efterfråga förnybar plast. Etablera ett returraffinaderi för plastavfall för ny råvara. (BI 5) Nya former för affärsutveckling underlättar kapitalintensiv omställning till förnybara material. (BI ) Infrastruktur för cirkulär ekonomi i Västsverige som innefattar kartläggning, rådgivning, handelssystem mm så företags restprodukter kan bli råvara hos någon annan. (BI 8) 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Verka för ökad användning av förnybara drivmedel samt förnybara material inom exempelvis byggnation och fastighetsunderhåll. Sortera ut plastprodukter med giftiga kemikalier för barn och efterfråga förnybara giftfria alternativ. Anpassa affärernas utbud så det är lätt att göra rätt val och välja biobaserade produkter. Arbeta aktivt för att utveckla och förstärka en värdegrund för ett gott liv i en fossiloberoende region. Med en gemensam grund som ger tillit och gemenskap skapas incitament för beteendeförändringar som i sin tur underlättar förändring av ex styrmedel, affärsmodeller, människors val mm. (I 1+5+6, BJR 6+7, FE 1) Exempel på viktiga aktörer: kommunerna, näringslivet, universitet och högskolor, science parks, Västra Götalandsregionen m.fl. SATSNING 3.2. Tjänster och cirkulära varor EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Offentlig sektor agerar som föregångare för en fossiloberoende region. Både i upphandling/inköp, rutiner i den egna organisationen samt genom att underlätta klimatsmarta val för de anställda. Offentlig sektor tar också ansvar för att utveckla/förändra de styrmedel man har rådighet över så att de stimulerar klimatsmarta val. (FE 2+4, BJR 2+6, VOT 5, I 7) Öka efterfrågan på att hyra produkter istället för att köpa. Funktionsupphandling, där tillverkaren behåller ägandet av produkter som hyrs ut, ger goda förutsättningar för uppdatering och materialbesparingar. Alternativt hyresavtal från en förmedlare. Initiera innovationsupphandlingar för att skapa efterfrågan på nya sätt att lösa behov av produkter eller utveckla en tjänst som inte finns idag. Ge tillgång till resurser som finns i organisationen/samhället till andra aktörer när de inte används inom den ordinarie verksamheten (exempelvis lokaler, bilar, varor mm.) (VOT 2) Bidra med anställdas kompetens i relevanta satsningar för samhällets omställning för att få en starkt och tvärvetenskaplig kunskapsutveckling där vi delar kunskap med varandra i Västra Götaland. (FE 1) 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Stimulera tjänster och upplevelser som ger levande närsamhällen istället för externa köpcentra vid etableringar och näringslivsutveckling. Utforma avfallsplaner så att satsningar som förebygger avfall inom textilier, möbler och elektronik initieras. Stimulera kulturplaner som bidrar till arrangemang, föreningsliv m.m. 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Skapa en plattform och utveckla arbetet för en delandeekonomi. (VOT 2) Utveckla ett stimulanskort Green Card som ger morötter vid hållbar konsumtion. Ett exempel finns från Stuttgart där familjer som inte hade bil fick gratis kollektivtrafikkort. Flera tjänster/produkter kan adderas. (VOT 3) Ge företags- och projektstöd för produktutveckling till företag som tydligt kan visa en produkt- och affärsutveckling som bidrar till resurseffektivisering. Prioritera design för re-design, där produktutveckling och affärssystem sker på ett resurseffektivt sätt för att lätt kunna uppdateras, tillsammans med tjänsteutveckling som minskar varukonsumtion. Textil, bygg, inredning och elektronik är prioriterade sektorer. Utveckla Västsverige till ett nationellt/internationellt nav 45

105 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG för hållbara textilier utmed hela värdekedjan. Från designprocess till uppdatering i flera led, effektiv insamling som ger förutsättningar för ny produktutveckling. Nya affärsmodeller utvecklas och medvetenheten höjs bland såväl invånare som företag. (VOT 10) Utveckla samhällssystem och företagsutveckling som underlättar för konsumenter att få tillgång till tjänster istället för att köpa produkter. En saluhall för hållbar konsumtion etableras där såväl spillmaterial som återvunna produkter kan byta kunder. (Regeringen har tillsatt utredningar kring såväl delningsekonomin och REP-avdrag under vintern 2015/2016.) (VOT 5+11) 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Öka satsningar på evenemang, möten mm som skapar attraktivitet och lockar invånare och besökare. Utveckla samhällshubbar med digitala och fysiska plattformar som en arena där människor kan dela, uppdatera och cirkulera varor och tjänster, samt utveckla nya förslag som underlättar hållbar konsumtion på ett smidigt och attraktivt sätt. (BJR 7) Stödja butiker och andra arenor som säljer resurssnåla tjänster istället för fler produkter. Till exempel stylisttjänster i vintagebutiker, skomakare i skoaffären, mötesplatser där hantverkare hjälper till att uppdatera med REP-avdrag. (VOT 5) Utveckla investeringar och nya affärer där alla kan bli investerare eller procumers genom olika finansieringsformer som gröna obligationer, crowfounding mm. (Ö 2) Arbeta aktivt för att utveckla och förstärka en värdegrund för ett gott liv i en fossiloberoende region. Med en gemensam grund som ger tillit och gemenskap skapas incitament för beteendeförändringar som i sin tur underlättar förändring av exempelvis styrmedel, affärsmodeller, människors val mm. (I 1+5+6, BJR 6+7, FE 1) Exempel på viktiga aktörer: handeln, hantverksyrken, institut, kollaborativa initiativ, science parks, secondhandbutiker, universitet och högskolor, tjänstesektorn, Västra Götalandsregionen m.fl. SATSNING 3.3. Design för en hållbar livsstil EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Offentlig sektor agerar som föregångare för en fossiloberoende region. Både i upphandling/inköp, rutiner i den egna organisationen samt genom att underlätta klimatsmarta val för de anställda. Offentlig sektor tar också ansvar för att utveckla/förändra de styrmedel man har rådighet över så att de stimulerar klimatsmarta val. (FE 2+4, BJR 2+6, VOT 5, I 7) Skapa förutsättningar inom offentlig sektor som underlättar en hållbar livsstil genom olika styrmedel, exempelvis taxor eller planering. (BJR 6) Utforma offentliga miljöer, ute och inne, på ett hållbart sätt som skapar efterfrågan på hållbara val och utvecklar marknaden mot hållbara produkter och tjänster. Aktivt utveckla företagssamverkan mellan olika företag/ branscher som tillsammans kan attrahera människor inom samma målgrupp till hållbara val. Skapa förutsättningar för anställda som vill gå ner i arbetstid eller bidra till volontärarbete. (VOT 4) Bidra med anställdas kompetens i relevanta satsningar för samhällets omställning för att få en starkt och tvärvetenskaplig kunskapsutveckling där vi delar kunskap med varandra i Västra Götaland. (FE 1) 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Utveckla en samhällsplanering som syftar till att människor på ett enkelt och attraktivt sätt kan leva ett klimatsmart liv. Nyttja ytor (lokaler och mark) i samhällen mer flexibelt vilket kan ge utrymme för gemensamma aktiviteter som distansarbetsplatser, odling, evenemang mm. (BJR 6+7) Utveckla decentraliserad förtätning på landsbygden för att öka förutsättningar för service, samåkning mm. på samma sätt som i staden, så det blir enklare att bo på landet. Stimulera näringslivsutveckling som attraherar företag/ tjänster som bidrar till klimatsmarta lösningar för lokal utveckling. 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Initiera en kraftfull satsning på att utveckla insatser som 46

106 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG bidrar till att underlätta en hållbar livsstil. Det behövs en gemensam plattform med ökad forskning och fler testarenor som speglar regionens olika förutsättningar. En sådan bör utgå från ett tvärsektoriellt perspektiv som också belyser normer, beteenden och värderingar för en hållbar livsstil tillsammans med praktiska demoprojekt i samhället. Starta nya innovationer/testbäddar som utgår från frågeställningar som syftar till att stimulera och underlätta hållbara beteenden, samt synliggöra och förbättra dessa utifrån hela värdekedjan. Till exempel för cyklister underlättas bra cykelförutsättningar i samhället i kombination med cykelförmåner på jobbet, samt ny produktutveckling av såväl cyklar som tillbehör som underlättar cykling. Stimulera produkt- och tjänsteutveckling som gynnar en hållbar livsstil. Likaså system för att sälja och köpa begagnade produkter. Utveckla innovationshubbar öppna mötesplatser/verkstäder med professionell handledning där visioner omsätts i idéer men även praktiskt utförande av framtidens produkter och tjänster. Detta är platsen där till exempel modets motsvarighet till Tesla har möjlighet att kultiveras. (VOT 12) Inrätta en omställningskommitté med forskare/ideella aktörer som är rådgivande för en innovationsfond med stöd till idéutveckling och projekt som kan gå lite utanför konventionella ramar och bli framgångsrika i omställningen till fossiloberoende. (BJR 4) 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Stimulera pilotprojekt i kommuner och lokalsamhällen kring initiativ som delandeekonomi, att fixa livspusslet på ett klimatsmart sätt, flexibla bostäder, samhällshubbar för lokala co-working space med mera. Samhällen och stadsdelar i hela regionen är den centrala testarenan där vi kan förena ökad attraktivitet med design för en hållbar livsstil. (BJR 7) Aktivt arbete för att utveckla och förstärka en värdegrund för ett gott liv i en fossiloberoende region. Med en gemensam grund som ger tillit och gemenskap skapas incitament för beteendeförändringar som i sin tur underlättar förändring av exempelvis styrmedel, affärsmodeller, människors val mm. (I 1+5+6, BJR 6+7, FE 1) Exempel på viktiga aktörer: arkitekter, designer, institut, produktutvecklare, science parks, universitet och högskolor, Västra Götalandsregionen m.fl. FOKUSOMRÅDE 4. SUNDA OCH KLIMATSMARTA BOSTÄDER OCH LOKALER SATSNING 4.1. Flexibla, klimatsmarta mindre bostäder EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Genomföra en överenskommelse mellan kommuner, fastighetsföretag och byggbolag i Västra Götaland om att tillsammans gå längre än Boverkets riktlinjer och bygga energismarta, mindre och prisvärda bostäder, t.ex. med plushusteknik och solelproduktion. (Ö 7) Samla aktörer från alla delar av kedjan inom solenergi från policymakares/beställare till driftsansvariga och anta en strategi för solenergi i både befintlig och ny bebyggelse. (Ö 12) Se till att alla nya offentliga byggnader ska kunna vara energiproducenter genom att de förses med gröna tak eller solcellstak. (FE 6) Skapa en solenergiplattform för att stötta introduktionen av solenergi i Västra Götaland både för befintlig bebyggelse och för nyproduktion. (Ö 12) Initiera en regional kunskapssatsning i syfte att radikalt minska byggprocessens klimatpåverkan i samverkan med beställare, byggbolag, projektutvecklare samt kommuner. 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Integrera kommunala klimatstrategier i planprocessen för att säkerställa minimal klimatpåverkan från den nybyggda miljön. (BJR 3) Utforma detaljplaner för att medge ett mer hållbart byggande. Utnyttja möjligheten att ställa krav på klimatsmart byggande och energieffektiv drift vid försäljning av kommunalt ägd mark. Låta en kommande regionplanering stödja kommunerna i hållbar planering för bl.a. boende. (BJR 1) Främja fler installationer av solenergi i bebyggd miljö, i synnerhet åtgärder som främjar byggnadsintegrerade sys- 47

107 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG tem som smälter in i bebyggelsen. Stödja insatser för optimal resursanvändning med koppling till byggande och bebyggd miljö. 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Stödja demonstrationsprojekt inom hållbart byggande, t.ex. en uppskalning av HSB s.k. Living Lab-projekt. Initiera och stödja projekt kring smarta hem och byggnader med koppling till variationshantering för storskalig integration av variabel elproduktion ( Demand Response - åtgärder). Detta kan kopplas till ett expanderat Electricity där smarta laddningsstrategier för fordon används för variationshantering. Skapa en testarena för morgondagens multifunktionella byggnader med gröna tak och fasader. Främja innovationer och testarenor för andra byggmaterial än betong och stål för husbyggnation. Utveckla metoder för smart byggnadsanvändning. Användningen av befintliga byggnader förändras, såväl genom mer flexibel användning över dygnet och genom smartare användning av utrymmet. (Ö 14) 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Säkerställa att energibesparingsfrågan inte ses i ett isolerat perspektiv utan i en helhet där klimatsmart renovering och nybyggnation sker integrerat med att förbättra den inre och yttre boendemiljön se bland annat Gårdstensprojektet v2.0. Underlätta för boende i nya bostadsområden med miljöprofil som t.ex. plusenergihus och passivhus genom olika former av ekonomiska styrmedel som tomtrabatter, bonusar och bidrag. Underlätta för människor som är intresserade av att bo i alternativa boendeformer, tex. gemenskapsboenden som kollektivhus, ekobyar eller sk. tiny houses (flexibla små hus, ofta på hjul). Exempel på viktiga aktörer: Boverket, byggbolag och bostadsbolag, Energimyndigheten, Hållbar utveckling Väst, kommuner och kommunalförbund, Länsstyrelsen, universitet och högskolor, Västra Götalandsregionen m.fl. SATSNING 4.2. Effektiv renovering av befintlig bebyggelse EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Ta fram möjligheter för de kommunala bostadsbolagen att vara föregångare när det gäller att skapa integrerade renoveringar där såväl energieffektivisering som förbättrad inne- och utemiljö inkluderas. Synliggöra spjutspetsteknik och goda exempel inom energieffektiv renovering av miljonprogramsområden i kombination med informationsspridning om stödmöjligheter. Öka takten när det gäller att utbilda och stötta fastighetsägare i energieffektiviseringsåtgärder. Undersöka möjligheterna att låta kommunen subventionera energieffektiviseringsåtgärder vid renoveringsprojekt inom det kommunala bostadsbeståndet. Detta skulle kunna ske genom att i ägardirektiv till de kommunala bostadsbolagen ge ett samhällsuppdrag inom området. 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Ta fram gemensamma riktlinjer för miljöanpassad renovering. Undvika suboptimering i förhållande till andra mål vid renovering, t.ex. att behålla och värna kvartersbutiker i bottenplanet på flerfamiljshus vid renovering, istället för att göra om dem till bostäder. Detta eftersom det bl.a. ökar behovet av vardagliga resor och minskar trivseln i bostadskvarteren. 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Skapa testbäddar för effektiv renovering som görs i ett helhetsperspektiv för att både åstadkomma flexibilitet, god bebyggd miljö och energieffektiviseringar som en del i en hållbar stadsplanering. Ett gott exempel är bland annat Brogården i Alingsås. Skapa demonstrationsprojekt för smart laststyrning i befintlig bebyggelse. 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Underlätta för att kunna samutnyttja befintliga allmänna lokaler som bibliotek, kulturhus, skolor, föreningslokaler mm. för många olika aktiviteter. (BJR 7) 48

108 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG Sträva efter att renoveringar även bidrar till att skapa lokala mötesplatser som verkar stödjande för en hållbar livsstil och ett gott liv. Ett exempel kan vara att bygga växthus i anslutning till äldreboenden och sjukhus vilket kan skapa varma rum för gemenskap och där även viss mat kan odlas. Underlätta för invånare som vill renovera på ett klimatsmart sätt och med hållbara metoder, som exempelvis med material som halm och lera. Exempel på viktiga aktörer: Boverket, byggbolag och bostadsbolag, Energimyndigheten, Hållbar utveckling Väst, kommuner och kommunalförbund, Länsstyrelsen, universitet och högskolor, Västra Götalandsregionen m.fl. 49

109

110 För att kunna förbereda ert svar har vi här ställt samman de frågor som vi ställer i remissen. Remissen besvaras digitalt via följande länk:

111 Fälten måste fyllas i för att ni ska kunna gå vidare.

112 Ni måste svara på frågan för att ni ska kunna gå vidare.

113

114

115

116

117

118

119 Tänk på att skriva ut ert svar innan ni skickar det. Därefter väljer ni Skicka! Information: Att tänka på vid utskrift av enkät En del av innehållet består av bilder och bakgrundsfärger, och vissa webbläsare inkluderar inte detta vid utskrift. För att få med allt innehåll i din utskrift måste du kontrollera så att du har rätt inställningar i din webbläsare. Varje webbläsare har alltså sin egen inställning, vänligen följ instruktionerna nedan för den webbläsare du använder. Internet Explorer Innan du klickar på enkätens knapp för utskrift ska du: Firefox 1. Tryck "Alt" på tangentbordet. Då öppnas en meny högst upp i webbläsaren, där väljer du "Arkiv". 2. I menyn väljer du "Utskriftsformat". 3. I dialogrutan ska du se till att kryssrutan "Skriv ut bakgrundsfärger och bilder" är markerad. 4. Klicka på OK för att stänga dialogrutan och skriva ut. Innan du klickar på enkätens knapp för utskrift ska du: Chrome 1. Tryck på "Alt" på tangentbordet. Då öppnas en meny högst upp i webbläsaren, där väljer du "Arkiv". 2. I menyn väljer du "Utskriftsformat" 3. I dialogrutan väljer du fliken "Format & Alternativ" och ser till att kryssrutan "Skriv ut bakgrund (färger och bilder)" är markerad. 4. Klicka på OK för att stänga dialogrutan och skriva ut. 1. Klicka på knappen för utskrift i enkäten. 2. Se till att "Bakgrundsfärger och Bakgrundsbilder" är markerad. Den hittar du långt ner i utskriftsmenyn. 3. Skriv ut.

120

121

122 Hej! Strategiska vägval utgör ett gemensamt förslag för hur Västra Götaland ska nå målet om en fossiloberoende region Förslaget har arbetats fram i en bred process, och ett stort antal intressenter inom det regionala utvecklingsarbetet har haft möjlighet att delta och lämna synpunkter under processen. Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen har gemensamt ansvarat för samordning av arbetet. För att öka tempot i arbetet med att nå klimatmålet behöver alla aktörer i Västra Götaland agera - från offentlig sektor, universitet och högskolor samt näringsliv till organisationer och enskilda invånare. I syfte att skapa genomförandekraft tillsammans med er aktörer i Västra Götaland önskar vi genom denna remiss få era synpunkter på förslaget till strategiska vägval samt er roll i genomförandet. Svar önskas senast den 31 oktober Remissen besvaras digitalt via följande länk: Bifogat är följande: Missiv med sändlista Förslaget till Strategiska vägval Remissfrågorna, så att ni kan förbereda ert svar Vi ber er observera att denna remiss berör många funktioner i kommunen och behöver besvaras brett. Bland annat av samhällsplanering, miljö, näringslivsutveckling och regional utveckling. Vi vill ett samlat svar från kommunen. Eventuella frågor kan ställas via e-post till vastragotaland@lansstyrelsen.se<mailto:vastragotaland@lansstyrelsen.se> eller miljo@vgregion.se<mailto:miljo@vgregion.se>. Mer information och underlagsmaterial finns på Länsstyrelsen i Västra Götalands län Västra Götalandsregionen

123 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 155 Dnr 2016/ Revidering av förbundsordning för kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta revidering av förbundsordning för kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg under förutsättning att kommunalförbundet vid nästa revidering av förbundsordning anger samtliga punkter i 3 kap. 28 kommunallagen. 2 Revideringen ska gälla från och med den 1 januari Bakgrund Direktionen för kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg beslutade den 6 november 2015, 35, att ge förbundschefen i uppdrag att se över förbundsordningens reglering i sin helhet och särskilt av vilket organ som utser ledamöter och ersättare till miljönämnden. Förbundschefens utredning ledde fram till att direktionen den 17 juni 2016, 11, beslutade att överlämna förslaget till ny förbundsordning för Miljösamverkan östra Skaraborg till kommunfullmäktige i Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro för antagande. Förslaget till ny förbundsordning innebär bland annat följande. Ordförandeskapet i direktionen fördelas mellan kommunerna Hjo, Karlsborg och Tibro. Vice ordförande utses från den kommun som står i tur att överta ordförandeskapet kommande period. Ordförandeskapet och förste vice ordförandeskapet i miljönämnden fördelas mellan kommunerna Falköping och Skövde. Andre vice ordförandeskapet fördelas mellan kommunerna Hjo, Karlsborg och Tibro. Ledamöter och ersättare i miljönämnden utses av kommunfullmäktige i respektive kommun och anmäls till direktionen. En jämn könsfördelning ska eftersträvas i nämnden. Miljönämnden kan på medlemskommunernas uppdrag åta sig uppgifter i nära anslutning till dess lagstadgade verksamhet. Dessa uppgifter finansieras av den beställande kommunen. Nämnden ska också lämna det stöd till fysisk planering och bygglovsverksamhet i den omfattning som respektive kommun efterfrågar inom nämndens kompetensområde. Därutöver föreslås en del andra ändringar bland annat gällande ersättares tjänstgöring, närvaro- och yttranderätt vid direktionens sammanträden samt Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

124 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) mindre ändringar av redaktionell karaktär. Miljönämnden östra Skaraborg har tillstyrkt förslaget till ny förbundsordning den 1 juni 2016, 31. Kommunledningsförvaltningens bedömning Enligt 3 kapitlet 27 kommunallagen ska det för ett kommunalförbund finnas en förbundsordning med närmare bestämmelser om förbundet. Förbundsordningen ska fastställas av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. I 3 kapitlet 28 kommunallagen punkten 1 17 anges vad förbundsordningen ska innehålla. Enligt kommunledningsförvaltningens bedömning saknas två av punkterna i ovan nämnda lagrum i förslaget till förbundsordning. Enligt punkten 7 ska förbundsordningen ange om det för beslut ska krävas kvalificerad majoritet i den beslutande församlingen och för vilka ärenden detta ska gälla. Enligt punkten 14 ska även förfarandet vid en förbundsmedlems utträde ur förbundet anges. I förslaget till reviderad förbundsordning regleras endast att en medlem har rätt att gå ur och hur förfarandet går till om förbundet ska likvideras, men hur fördelning av tillgångar med mera ska ske om endast en medlemskommun vill gå ur regleras inte. Kommunledningsförvaltningen anser att förslaget bör kompletteras med skrivningar om detta. Kommunledningsförvaltningen har med anledningen av kompletteringsförslaget varit i kontakt med förbundschefen för Miljösamverkan östra Skaraborg som uppgav att processen kommer i otakt om ett tillägg ska göras så sent. Planen är att kommunalförbundet ska ha en ny förbundsordning på plats från årsskiftet. Förbundschefens förslag var att ta med kompletteringsförslagen vid nästa revidering av förbundsordningen. Mot bakgrund av vad som framkommit ovan föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunfullmäktige antar revidering av förbundsordning under förutsättning att kommunalförbundet vid nästa revidering av förbundsordning anger samtliga punkter i 3 kap. 28 kommunallagen. Revideringen föreslås gälla från och med den 1 januari Tjänsteutlåtandet, daterat den 19 september, har utarbetats av kommunjurist Sara Cronholm. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

125 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Revidering av förbundsordning för kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta revidering av förbundsordning för kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg under förutsättning att kommunalförbundet vid nästa revidering av förbundsordning anger samtliga punkter i 3 kap. 28 kommunallagen. 2 Revideringen ska gälla från och med den 1 januari Bakgrund Direktionen för kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg beslutade den 6 november 2015, 35, att ge förbundschefen i uppdrag att se över förbundsordningens reglering i sin helhet och särskilt av vilket organ som utser ledamöter och ersättare till miljönämnden. Förbundschefens utredning ledde fram till att direktionen den 17 juni 2016, 11, beslutade att överlämna förslaget till ny förbundsordning för Miljösamverkan östra Skaraborg till kommunfullmäktige i Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro för antagande. Förslaget till ny förbundsordning innebär bland annat följande. Ordförandeskapet i direktionen fördelas mellan kommunerna Hjo, Karlsborg och Tibro. Vice ordförande utses från den kommun som står i tur att överta ordförandeskapet kommande period. Ordförandeskapet och förste vice ordförandeskapet i miljönämnden fördelas mellan kommunerna Falköping och Skövde. Andre vice ordförandeskapet fördelas mellan kommunerna Hjo, Karlsborg och Tibro. Ledamöter och ersättare i miljönämnden utses av kommunfullmäktige i respektive kommun och anmäls till direktionen. En jämn könsfördelning ska eftersträvas i nämnden. Kansliavdelningen Sara Cronholm Kommunjurist sara.cronholm@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

126 2(2) Miljönämnden kan på medlemskommunernas uppdrag åta sig uppgifter i nära anslutning till dess lagstadgade verksamhet. Dessa uppgifter finansieras av den beställande kommunen. Nämnden ska också lämna det stöd till fysisk planering och bygglovsverksamhet i den omfattning som respektive kommun efterfrågar inom nämndens kompetensområde. Därutöver föreslås en del andra ändringar bland annat gällande ersättares tjänstgöring, närvaro- och yttranderätt vid direktionens sammanträden samt mindre ändringar av redaktionell karaktär. Miljönämnden östra Skaraborg har tillstyrkt förslaget till ny förbundsordning den 1 juni 2016, 31. Kommunledningsförvaltningens bedömning Enligt 3 kapitlet 27 kommunallagen ska det för ett kommunalförbund finnas en förbundsordning med närmare bestämmelser om förbundet. Förbundsordningen ska fastställas av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. I 3 kapitlet 28 kommunallagen punkten 1 17 anges vad förbundsordningen ska innehålla. Enligt kommunledningsförvaltningens bedömning saknas två av punkterna i ovan nämnda lagrum i förslaget till förbundsordning. Enligt punkten 7 ska förbundsordningen ange om det för beslut ska krävas kvalificerad majoritet i den beslutande församlingen och för vilka ärenden detta ska gälla. Enligt punkten 14 ska även förfarandet vid en förbundsmedlems utträde ur förbundet anges. I förslaget till reviderad förbundsordning regleras endast att en medlem har rätt att gå ur och hur förfarandet går till om förbundet ska likvideras, men hur fördelning av tillgångar med mera ska ske om endast en medlemskommun vill gå ur regleras inte. Kommunledningsförvaltningen anser att förslaget bör kompletteras med skrivningar om detta. Kommunledningsförvaltningen har med anledningen av kompletteringsförslaget varit i kontakt med förbundschefen för Miljösamverkan östra Skaraborg som uppgav att processen kommer i otakt om ett tillägg ska göras så sent. Planen är att kommunalförbundet ska ha en ny förbundsordning på plats från årsskiftet. Förbundschefens förslag var att ta med kompletteringsförslagen vid nästa revidering av förbundsordningen. Mot bakgrund av vad som framkommit ovan föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunfullmäktige antar revidering av förbundsordning under förutsättning att kommunalförbundet vid nästa revidering av förbundsordning anger samtliga punkter i 3 kap. 28 kommunallagen. Revideringen föreslås gälla från och med den 1 januari Beslutet ska skickas till Miljösamverkan Östra Skaraborg Sara Cronholm Kommunjurist

127 MILJÖSAMVERKAN jatum Diarienummer ÖSTRA SKARABORG Förbundsordning för kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg 1 ~ Förbundets bildande och medlemmar Genom att anta en förbundsordning bildades kommunal%rbundet på så sätt att kommunerna Falköping, Hjo, Tibro och Skövde överlät till förbundet att ut%ra myndighetsutövningen inom kommunernas miljö- och hälsoskyddsverksamhet, Kommunalförbundet bildades den 1 oktober Verksamhetsövergång ägde rum den 1 januari Karlsborgs kornmun inträder som mcdlexn i kommunalförbundet den 1 januari Verksamhetsövergång sker 1 j anuari Medlemmar i kommunalförbundet är från och rned den 1 januari 2013 kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro. 2 Kommunalförbundets ändamål Ändamålet med kommunalförbundet är att verka för hög effektivitet, kvalitet och säkerhet i de verksamheter som kommunalförbundet enligt denna förbundsordning har ålagts och genom samordning också ansvara för hög kostnadseffektivitet och minskad byråkrati. 3 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Miljösamverkan östra Skaraborg. Förbundet har sitt säte i Skövde. 4 Varaktighet Kommunalförbundet är bildat för obestämd tid. 5 Organisation Organisationsformen är kommunalförbund med förbundsdirektion och en nämnd. Nämndens namn är Miljönämnden östra Skaraborg. Nämnden är underställd förbundsdirektionen. Förbundsdirektionen ska utöva uppsikt över nämnden. 6 Förbundsdirektion Direktionen utgörs av kommunstyrelsens ordförande och ett oppositionsråd från respektive medlemskommun. Varje kommun utser därutöver två ersättare. Direktionen väljer inom sig ordförande och vice ordförande. Ord%randeskapen löper i tvåårsperioder från den 1 januari till den 31 december respektive period. Förbundsdirektionen har ett beredande organ som består av förbundschefen och medlemskommunernas kommunchefer. Förbundschefen är ansvarig samordnare och sammankallande. Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Miljösamverkan östra Skaraborg Hertig Johans torg miljoskaraborg@skovde.se SKÖVDE SKÖVDE Fax Webbplats

128 2 (6) 7 Miljönämnden östra Skaraborg Miljönämnden östra Skaraborg består av två ledamöter och två ersättare från varje medlemskommun. Ledamöter och ersättare utses av förbundsdirektionen på förslag av respektiti-e kommuns fullmäktige. Nämnden har sitt säte i Skövde. Nämnden har en ordförande och två vice ordföranden vilka utses av förbundsdirektionen i fyraårsperioder från den 1 januari till den 31 december respektive period. Ersättare har närvarorätt och yttranderätt vid nämndens sammanträden. Vid förhinder är ledarnoten skyldig att själv kalla sin ersättare. Nämndens tjänstemannaorganisation ].eds av %rbundschefen. $ Valbarhet och tjänstgöringstid I fråga o1n valbarhet till direktionen, dvs, sättet att utse ledamöter och ersättare samt deras mandatperiod, tillämpas bestämmelserna i 3 kap och 4 kap. 23a kommunallagen (SFS 1991:900). Vad avser nämnden tillämpas reglerna i 4 kap. 5-10a och 6 kap kommunallagen. Mandatperioden för nämnden är den tid soin medlemmarna gemensamt bestämmer i samband med val a~~ ledamöter och ersättare. En mandatperiod får sträcka sig längst till och med den a ldecember det år allmänna val hålls i hela landet. 9 Uppgifter för miljönämnden Miljönämnden ansvarar för de samverkande kommunernas prövning, tillsyn och miljöövervakning enligt miljöbalken, livsmedelslagen och angränsande lagar, förordningar och föreskrifter, inklusive lokala föreskrifter %r att skydda människors hälsa. Nämnden. ansvarar vidare %r de övriga uppgifter som enligt svensk lag eller Europeiska unionens bestämmelser ska fullgöras av den kommunala nämnden inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Nämnden ansvarar för behovsutredning samt framtagande av årlig tillsynsplan. Nämnden utövar också tillsyn enligt tobakslagen vad avser rökfria lokaler, och enligt strålskyddslagen vad gäller solarier, samt enligt miljöbalken över naturreservat som beslutats av kommunen. Nämnden besvarar remisser från medlemskommunerna, besvarar interpellationer och frågor från respektive kommunfullmäktige, svarar för information om miljöocli hälsoskyddsfrågor inom verksamhetsområdet, bistår medlemskommunerna med expertkunskaper inom verksamhetsområdet, deltar i det lokala folkhälsoarbetet, bistår med underlag för den kommunala planeringen, åter%r erfarenheter från tillsynen och miljöövervakning till medlemskommunerna, bedriver miljöövervakning t.ex. luft-, natur- och vattenundersökningar samt deltar i medlemskommunernas krisberedskapshantering. Däremot ingår inte Agenda 21, naturvårdsarbete, energirådgivning samt tillsyn enligt tobakslagen vad avser %rsäljning av tobak.

129 3 (6) 10 Kungörelser och tillkännagivanden Kungörelser och tillkännagivanden om justering av protokoll m.m. sker på Skövde kommuns anslagstavla och för kännedom på övriga medlemskommuners anslagstavlor och på Miljösamverkans webbplats 11 ;Styrning och färvaltning Förbundsdirektionen styr och följer upp sin verksamhet. Förbundschefen ansvarar för förvaltning och verkställighet av förbundsdirektionens beslut. Förbundsdirektionen upprättar en arbetsordning ocli en delegationsordning för sin verksamhet. Nämnden upprättar en delegationsordning för sin verksamhet. 12 Räkenskaper och kassaförvaltning Kommunalförbundet ska, tills %rbundsdirektionen beslutar annat, under %rbundsdirektionens ansvar träffa avtal om tjänster avseende räkenskaper och kassaförvaltning med ekonomienheten hos Skövde kommun. 13 Kostnadstäckning Kostnaderna för kommunalförbundets verksamhet, i den mån de inte täcks på annat sätt, betalas genom bidrag från förbundsmedlemmarna. Kostnaderna fördelas proportionellt mellan %rbundsmedlemmarna enligt Statistiska centralbyråns senaste befolkningsstatistik den 31 december för helåret. Medlemsavgiften betalas mot faktura halvårsvis i förskott med halva det belopp som budgeterats för året. 14 Lån, borgen m.m. Kommunalförbundet får inte ta lån motsvarande högre belopp än 3 miljoner kronor utan förbundsmedlemmarnas godkännande. Kommunalförbundet får inte ingå borgen eller andra ansvarsförbindelser utan %rbundsmedlemmarnas godkännande. Kommunalförbundet får avsätta medel till fonder. 15 Andel tillgångar och skulder Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i kommunalförbundets tillgångar och skulder i %rhållande till befolkningsmängden enligt Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik den 31 december ivr helåret. Dessa grunder ska även tillämpas vid ski$e av kommunalförbundets behållna tillgångar vid förbundets upplösning eller enskild kommuns utträde. 16 Budget Förbundsdirektionen ska under juni månad fastställa budgeten för nästkommande år vid ett förbundsdirektionssammanträde som är öppet för allmänheten. Medlemmarnas andel enligt 15 ska då också fastställas.

130 4 (6) Kungörelse om förbundsdirektionens budgetsammanträde ska ske genom anslag på medlemskommunernas anslagstavlor och Miljösamverkans webbplats Vid förbundsdirektionens budgetsammanträde har ledamöterna i medlemskommunernas fullmäktige rätt att yttra sig. 17 Revisorer För kommunalförbundet ska det finnas två revisorer med samma mandattid som direktionen. Revisorerna väljs genom att medlemskommunerna väljer en vardera enligt en rullande turordning mellan kommunerna i bokstavsordning (Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro). Den färsta kommunen i turordningen är sammankallande. 18 Ändring av förbundsordning Ändring av eller tillägg till förbundsordningen bereds av förbundsdirektionen och antas av förbundsmedlemmarnas kommunfullmäktige. 19 Utträde Förbundsmedlem har rätt att utträda ur kommunal%rbundet enligt 3 kap. 26 kommunallagen. Uppsägningstiden är tre år. 20 Likvidation Om samtliga medlemskommuner är överens om detta ska förbundet träda i likvidation. Förbundet ska också träda i likvidation tre år efter det att en medlemskommun begärt sitt utträde enligt 19 om inte de kvarvarande kommunerna avser att fortsätta verksamheten inom %rbundet. Vid skifte av kommunalförbundets behållna tillgångar ska dessa fördelas i enlighet med de andelar som anges 15. När kommunalförbundet har trätt i likvidation ska förbundets egendom i den mån det behövs fär likvidationen förvandlas till kontanter genom försäljning på lämpligt sätt. Likvidation verkställs av direktionen i egenskap av likvidator. Verksamheten iar tillfälligt fortsätta om det behövs för en ändamålsenlig avveckling. När direktionen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator ska direktionen lämna en slutredovisning %r sin förvaltning. Redovisningen ska ske i form av en förvaltningsberättelse soin rör likvidationen i sin helhet och den tid av budgetår som föregått likvidationen med redovisning av skiftet av kommunal%rbundets tillgångar. Till berättelsen ska även bifogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. Till slutredovisningen ska bifogas direktionens beslut om vilken av förbundets medlemskommuner som ska överta och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv. Redovisningen ska granskas av förbundets revisorer som ska lämna en revisionsberättelse över granskningen av såväl den tid av budgetåret som föregått likvidationen som likvidationsfasen. När förvaltningsberättelsen, redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen har delgetts samtliga förbundets medlemskommuner är förbundet upplöst. 21 Tvist mellan kommunalförbundet och dess medlemmar Tvist mellan kommunalförbundet och dess medlemmar avgörs i allmän domstol.

131 5 (6) 22 Ersättningar Ledamöter i förbundsdirektionen som är heltidsarvoderade undra kommunala uppdrag har inte rätt till arvode eller andra ekonomiska förmåner. Ö~~riga ledamöter och ersättare har rätt till arvode på samma grunder som ledamöterna i nämnden. Arvoden och andra ekonomiska förmåner för ledamöterna i nämnden bestäms enligt de ersättningsregler som gäller för förtroendevald i Skövde kommun. Fast arvode till miljönämndens ordförande och vice ordförande fastställs av förbundsdirektionen. 23 Medlemskommuns rätt att väcka ärende hos kommunalförbundet Kommunfullmäktige och kommunstyrelse hos en medlemskommun har rätt att väcka ärende hos kommunalförbundet. 24 Information till medlemskommunerna Information till medlemskommunerna ges genom översändande av protokoll från förbundsdirektionens sammanträden samt verksamhetsplan, årsredovisning, budget och bokslut. På begäran från medlemskommun ska kommunalförbundet lämna annan information om verksamheten. 25 Inträde av ny medlem Om ytterligare kommun önskar bli medlem i kommunalförbundet ska ansökan behandlas av förbundsdirektionen. Förbundsdirektionen kan föreslå att en ny medlem får ingå i kornmunaltörbundet. Beslut om nymedlems inträde i %rbundet fattas i kommunfullmäktige hos medlemmarna. En nymedlem har antagits när samtliga fullmäktigebeslut fattats samt en ny förbundsordning undertecknats av %rbundsmedlemmarna.

132 6 (6) FALKÖPINGS KOMMUN ~..~ f Eriksson munstyrelsens ordförande... 1 ~ _. Thomas Hj t Kommundre ör Lisbeth Göth r Kommuncl~ KARLSBORGS KOMMUN SKÖVDE KOMMUN ~~~~.~' jell Sjölund Kommunstyrelsens ord%rande Katarina Jonsson Kommunstyrelsens ordförande '.A,, _,,~,,~ Thomas Johansson Kommunchef Christina Jose Kommunlire n r C_: enstyrelsens ordförande ~_ Mona-Lena Beckman Koln~nunchef

133 MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG Datum Diarienummer Förbundsordning för kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg 1 Förbundets bildande och medlemmar Genom att anta en förbundsordning bildades kommunalförbundet på så sätt att kommunerna Falköping, Hjo, Tibro och Skövde överlät till förbundet att utföra myndighetsutövningen inom kommunernas miljö- och hälsoskyddsverksamhet. Kommunalförbundet bildades den 1 oktober Verksamhetsövergång ägde rum den 1 januari Karlsborgs kommun inträdde som medlem i kommunalförbundet den 1 januari Verksamhetsövergång skedde 1 januari Medlemmar i kommunalförbundet är från och med den 1 januari 2013 kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro. 2 Kommunalförbundets ändamål Ändamålet med kommunalförbundet är att verka för hög effektivitet, kvalitet och säkerhet i de verksamheter som kommunalförbundet enligt denna förbundsordning har ålagts och genom samordning också ansvara för hög kostnadseffektivitet och minskad byråkrati. 3 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Miljösamverkan östra Skaraborg. Förbundet har sitt säte i Skövde. 4 Varaktighet Kommunalförbundet är bildat för obestämd tid. 5 Organisation Organisationsformen är kommunalförbund med förbundsdirektion och en nämnd. Nämndens namn är Miljönämnden östra Skaraborg. Nämnden är underställd direktionen. Direktionen ska utöva uppsikt över nämnden. Direktionen utser en förbundschef som verkställande tjänsteman för direktionen och nämnden. Förbundschefen är chef för alla tjänstemän under miljönämnden. 6 Förbundsdirektion Direktionen utgörs av kommunstyrelsens ordförande och ett oppositionsråd från varje medlemskommun. Varje kommun utser därutöver två ersättare. Direktionen väljer inom sig ordförande och vice ordförande. Ordförandeskapen löper i tvåårsperioder från den 1 januari till den 31 december respektive period. Ordförandeskapet fördelas mellan kommunerna Hjo, Karlsborg och Tibro. Vice ordförande utses från den kommun som står i tur att överta ordförandeskapet nästa period. Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Miljösamverkan östra Skaraborg Hertig Johans torg miljoskaraborg@skovde.se Skövde Skövde Webbplats

134 2 (6) Direktionen har ett beredande organ som består av förbundschefen och medlemskommunernas kommunchefer. De ska samråda i frågor av principiell karaktär och i samband med att förslag till förbundets budget tas fram. Förbundschefen är ansvarig samordnare och sammankallande. Förbundsdirektionen har ett beredande organ som består av förbundschefen och medlemskommunernas kommunchefer. Förbundschefen är ansvarig samordnare och sammankallande. 7 Miljönämnden östra Skaraborg Miljönämnden har sitt säte i Skövde. Nämnden består av två ledamöter och två ersättare från varje medlemskommun. Ledamöter och ersättare utses av fullmäktige i respektive kommun och anmäls till direktionen. En jämn könsfördelning ska eftersträvas i nämnden. Nämnden har en ordförande och två vice ordförande vilka utses av direktionen i fyraårsperioder från den 1 januari till den 31 december respektive år. Ordförandeskapet och förste vice ordförandeskapet i nämnden fördelas mellan kommunerna Falköping och Skövde. Andre vice ordförandeskapet fördelas mellan kommunerna Hjo, Karlsborg och Tibro. Ersättare har närvaro- och yttranderätt vid nämndens sammanträden. Vid en ledamots förhinder tjänstgör en ersättare från samma kommun som ledamoten. Ersättarna tjänstgör i den turordning som kommunfullmäktige har bestämt vid valet. Om det saknas ersättare från den egna kommunen tjänstgör ersättare från en annan kommun enligt turordningen Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro. 8 Valbarhet och tjänstgöringstid I fråga om valbarhet till direktionen, dvs. sättet att utse ledamöter och ersättare samt deras mandatperiod, tillämpas bestämmelserna i 3 kap och 4 kap. 23a kommunallagen (SFS 1991:900). Vad avser nämnden tillämpas reglerna i 4 kap. 5-10a och 6 kap kommunallagen. Mandatperioden för nämnden är den tid som medlemmarna gemensamt bestämmer i samband med val av ledamöter och ersättare. En mandatperiod får sträcka sig längst till och med den 31 december det år allmänna val hålls i hela landet. 9 Uppgifter för miljönämnden Miljönämnden ansvarar för medlemskommunernas myndighetsuppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Nämnden ansvarar även för övriga uppgifter som enligt lag ska utföras av kommunala miljönämnder. Uppgifterna regleras i miljönämndens reglemente som beslutas av förbundsdirektionen.

135 3 (6) Följande uppgifter ingår inte i nämndens ansvarsområde: Agenda 21 naturvårdsarbete energirådgivning tillsyn enligt tobakslagen vad avser försäljning av tobak prövning och tillsyn enligt strandskyddsbestämmelserna i miljöbalken tillsyn enligt lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning tillsyn enligt lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel. Nämnden ska också lämna det stöd till fysisk planering och bygglovsverksamhet i den omfattning som respektive kommun efterfrågar inom nämndens kompetensområde. Detta stöd finansieras av beställaren. Miljönämnden kan i övrigt på medlemskommunernas uppdrag åta sig uppgifter i nära anslutning till dess lagstadgade verksamhet. Dessa uppgifter finansieras av den beställande kommunen. 10 Kungörelser och tillkännagivanden Kungörelser och tillkännagivanden om justering av protokoll m.m. sker på Skövde kommuns anslagstavla och för kännedom på övriga medlemskommuners anslagstavlor och på Miljösamverkans webbplats. 11 Styrning och förvaltning Förbundsdirektionen styr och följer upp sin verksamhet. Förbundschefen ansvarar för förvaltning och verkställighet av direktionens beslut. Förbundsdirektionen upprättar en arbetsordning och en delegationsordning för sin verksamhet. Miljönämnden upprättar en delegationsordning för sin verksamhet. 12 Räkenskaper och kassaförvaltning Kommunalförbundet ska, tills förbundsdirektionen beslutar annat, under förbundsdirektionens ansvar träffa avtal om tjänster avseende räkenskaper och kassaförvaltning med ekonomienheten hos Skövde kommun. 13 Kostnadstäckning Kostnaderna för kommunalförbundets verksamhet, i den mån de inte täcks på annat sätt, betalas genom bidrag från förbundsmedlemmarna. Kostnaderna fördelas proportionellt mellan förbundsmedlemmarna enligt Statistiska centralbyråns senaste befolkningsstatistik den 31 december för helåret. Medlemsavgiften betalas mot faktura halvårsvis i förskott med halva det belopp som budgeterats för året. 14 Lån, borgen m.m. Kommunalförbundet får inte ta lån motsvarande högre belopp än 3 miljoner kronor utan medlemskommunernas godkännande.

136 4 (6) Kommunalförbundet får inte ingå borgen eller andra ansvarsförbindelser utan medlemskommunernas godkännande. Kommunalförbundet får avsätta medel till fonder. 15 Andel tillgångar och skulder Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i kommunalförbundets tillgångar och skulder i förhållande till befolkningsmängden enligt Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik den 31 december för helåret. Dessa grunder ska även tillämpas vid skifte av kommunalförbundets behållna tillgångar vid förbundets upplösning eller enskild kommuns utträde. 16 Budget Förbundsdirektionen ska under juni månad fastställa budgeten för nästkommande år vid ett förbundsdirektionssammanträde som är öppet för allmänheten. Medlemmarnas andel enligt 15 ska då också fastställas. Kungörelse om direktionens budgetsammanträde ska ske genom anslag på medlemskommunernas anslagstavlor och Miljösamverkans webbplats. Vid förbundsdirektionens budgetsammanträde har ledamöterna i medlemskommunernas fullmäktige rätt att yttra sig. 17 Revisorer För kommunalförbundet ska det finnas två revisorer med samma mandattid som direktionen. Revisorerna väljs genom att medlemskommunerna väljer en vardera enligt en rullande turordning mellan kommunerna i bokstavsordning (Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro). Den första kommunen i turordningen är sammankallande. 18 Ändring av förbundsordning Ändring av eller tillägg till förbundsordningen bereds av förbundsdirektionen och antas av medlemskommunernas kommunfullmäktige. 19 Utträde En förbundsmedlem har rätt att utträda ur kommunalförbundet enligt 3 kap. 26 kommunallagen. Uppsägningstiden är tre år. 20 Likvidation Om samtliga medlemskommuner är överens om detta ska förbundet träda i likvidation. Förbundet ska också träda i likvidation tre år efter det att en medlemskommun begärt sitt utträde enligt 19 om inte de kvarvarande kommunerna avser att fortsätta verksamheten inom förbundet. Vid skifte av kommunalförbundets behållna tillgångar ska dessa fördelas i enlighet med de andelar som anges i 15. När kommunalförbundet har trätt i likvidation ska förbundets egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till kontanter genom försäljning på lämpligt sätt. Likvidation verkställs av direktionen i egenskap av likvidator. Verksamheten får tillfälligt fortsätta om det behövs för en ändamålsenlig avveckling.

137 5 (6) När direktionen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator ska den lämna en slutredovisning för sin förvaltning. Redovisningen ska ske i form av en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i sin helhet och den tid av budgetår som föregått likvidationen med redovisning av skiftet av kommunalförbundets tillgångar. Till berättelsen ska även bifogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. Till slutredovisningen ska bifogas direktionens beslut om vilken av förbundets medlemskommuner som ska överta och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv. Redovisningen ska granskas av förbundets revisorer som ska lämna en revisionsberättelse över granskningen av såväl den tid av budgetåret som föregått likvidationen som likvidationsfasen. När förvaltningsberättelsen, redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen har delgetts samtliga förbundets medlemskommuner är förbundet upplöst. 21 Tvist mellan kommunalförbundet och dess medlemmar Tvist mellan kommunalförbundet och dess medlemmar avgörs i allmän domstol. 22 Ersättning till förtroendevalda Ledamöter i förbundsdirektionen som är heltidsarvoderade i andra kommunala uppdrag har inte rätt till arvode eller andra ekonomiska förmåner från kommunalförbundet. Övriga ledamöter och ersättare har rätt till arvode på samma grunder som ledamöterna i nämnden. Arvoden och andra ekonomiska förmåner för ledamöterna i nämnden bestäms enligt de ersättningsregler som gäller för förtroendevalda i Skövde kommun. Fasta arvoden till miljönämndens ordförande och två vice ordförande fastställs av förbundsdirektionen. 23 Medlemskommuners och miljönämndens rätt att väcka ärende hos förbundsdirektionen Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen hos medlemskommunerna samt Miljönämnden östra Skaraborg har rätt att väcka ärende hos kommunalförbundets direktion. 24 Närvaro- och yttranderätt vid direktionens sammanträden Ledamöterna i miljönämndens presidium har närvaro- och yttranderätt vid direktionens sammanträden. 25 Information till medlemskommunerna Information till medlemskommunerna ges i form av protokoll från direktionens och miljönämndens sammanträden samt budget, verksamhetsplan, delårs- och årsredovisning. På begäran från en medlemskommun ska kommunalförbundet lämna annan information om verksamheten. 26 Inträde av ny medlem Om ytterligare en kommun önskar bli medlem i kommunalförbundet ska ansökan behandlas av förbundsdirektionen. Direktionen kan föreslå medlemskommunernas kommunfullmäktige att en ny medlem får ingå i kommunalförbundet. En ny medlem har antagits när samtliga medlemmars fullmäktige har fattat beslut om detta och när en ny förbundsordning har undertecknats av medlemmarna.

138 6 (6) FALKÖPINGS KOMMUN HJO KOMMUN Conny Johansson Kommunstyrelsens ordförande Catrin Hulmarker Kommunstyrelsens ordförande Katarina Andersson Kommundirektör Lisbeth Göthberg Kommunchef KARLSBORGS KOMMUN SKÖVDE KOMMUN Peter Lindroth Kommunstyrelsens ordförande Katarina Jonsson Kommunstyrelsens ordförande a Kjell-Åke Berglund Kommunchef Tomas Fellbrandt Kommundirektör TIBRO KOMMUN Rolf Eriksson Kommunstyrelsens ordförande Ulf Jansson Tf. kommunchef

139 MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Dir 11 Dnr Utredningsuppdrag om översyn av förbundsordningen för Miljösamverkan östra Skaraborg Beslut Direktionen beslutar att överlämna förslaget till ny förbundsordning för Miljösamverkan östra Skaraborg till kommunfullmäktige i Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro för antagande. Den nya förbundsordningen ska gälla från den 1 januari Redogörelse för ärendet Direktionen beslutade den 6 november 2015, Dir 25, att ge förbundschefen i uppdrag att se över förbundsordningens reglering i sin helhet och särskilt av vilket organ som utser ledamöter och ersättare till miljönämnden. Förslaget till ny förbundsordning innebär bland annat följande: Ordförandeskapet i direktionen fördelas mellan kommunerna Hjo, Karlsborg och Tibro. Vice ordförande utses från den kommun som står i tur att överta ordförandeskapet kommande period. Ordförandeskapet och förste vice ordförandeskapet i miljönämnden fördelas mellan kommunerna Falköping och Skövde. Andre vice ordförandeskapet fördelas mellan kommunerna Hjo, Karlsborg och Tibro. Ledamöter och ersättare i miljönämnden utses av kommunfullmäktige i respektive kommun och anmäls till direktionen. Miljönämnden kan på medlemskommunernas uppdrag åta sig uppgifter i nära anslutning till dess lagstadgade verksamhet. Dessa uppgifter finansieras av den beställande kommunen. Nämnden ska också lämna det stöd till fysisk planering och bygglovsverksamhet i den omfattning som respektive kommun efterfrågar inom nämndens kompetensområde. Detta stöd finansieras av beställaren. Ledamöterna i miljönämndens presidium har närvaro- och yttranderätt vid direktionens sammanträden. Miljönämnden östra Skaraborg har tillstyrkt förslaget till ny förbundsordning, MN 31, Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 3

140 MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Dir 11 forts. Beslutsunderlag Miljösamverkans förslag till beslut daterat Pm om översyn av förbundsordningen för Miljösamverkan östra Skaraborg daterat Miljönämndens beslut, MN 31, med bilaga: Förslag till förbundsordning från och med 1 januari 2017 Gällande förbundsordning från 2012 Bilaga till beslutet Förslag till förbundsordning från och med 1 januari 2017 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige i medlemskommunerna Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4

141 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 156 Dnr 2016/ Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborgs delårsrapport för år 2016 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborgs delårsrapport för år Bakgrund Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS) ansvarar för den kommunala renhållningsskyldigheten i medlemskommunerna. Ansvaret omfattar avfall som enligt miljöbalken utgörs av hushållsavfall samt avfall hos annan verksamhet, som är jämförligt med hushållsavfall. De nio medlemskommunerna är Falköping, Gullspång, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skövde, Skara, Tibro och Töreboda. Från och med den 1 januari 2016 ingår Gullspång och Mariestads kommun i AÖS. I och med deras medlemskap har personalstyrkan nästan fördubblats. Egen regiverksamhet med sophämtning och återvinningscentraler har utökats i och med de båda nya kommunerna. Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg har översänt sin delårsrapport för år 2016 för medlemskommunernas behandling. Direktionen för AÖS beslutade den 19 september 2016, 23, att godkänna delårsrapporten. Delårets resultat är negativt och uppgår till -4,5 miljoner kronor, vilket är något mer än det budgeterade resultatet på -3,4 miljoner kronor. Delårsresultatet för motsvarande period föregående år visade ett underskott på 1,9 miljoner kronor. Jämförelsen mot föregående års ekonomi och verksamhet påverkas av att AÖS fått två nya medlemskommuner. Soliditeten uppgår till 67,1 procent, vilket innebär att det finansiella målet är uppfyllt. Den ekonomiska ställningen är fortsatt god med ett eget kapital på nästan 68 miljoner kronor per den 30 juni Det egna kapitalet har ökat eftersom de nya medlemskommunerna bidragit med ett kapitaltillskott på cirka 21 miljoner kronor. Underskotten ska ses mot bakgrund av tidigare beslut i direktionen om att införandet av matavfallsinsamling kommer att finansieras av det egna kapitalet och att underskott inte kommer att återställas med hänvisning till stark ekonomisk ställning. Revisorerna för AÖS gör bedömningen att delsårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed. Granskningen är baserad Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

142 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) på en översiktlig granskning vilket innebär att den varit begränsad i omfattning och inriktad på övergripande analys och inte på detaljer i redovisningen. Möjligheten att nå flertalet av de fastställda verksamhetsmålen bedöms som god. Flertalet av målen är redan uppfyllda vilket framgår av delårsrapporten. Tjänsteutlåtandet, daterat den 11 oktober 2016, har utarbetats av verksamhetsutvecklare Karin Hallgren. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

143 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborgs delårsrapport för år 2016 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborgs delårsrapport för år Bakgrund Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS) ansvarar för den kommunala renhållningsskyldigheten i medlemskommunerna. Ansvaret omfattar avfall som enligt miljöbalken utgörs av hushållsavfall samt avfall hos annan verksamhet, som är jämförligt med hushållsavfall. De nio medlemskommunerna är Falköping, Gullspång, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skövde, Skara, Tibro och Töreboda. Från och med den 1 januari 2016 ingår Gullspång och Mariestads kommun i AÖS. I och med deras medlemskap har personalstyrkan nästan fördubblats. Egen regiverksamhet med sophämtning och återvinningscentraler har utökats i och med de båda nya kommunerna. Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg har översänt sin delårsrapport för år 2016 för medlemskommunernas behandling. Direktionen för AÖS beslutade den 19 september 2016, 23, att godkänna delårsrapporten. Delårets resultat är negativt och uppgår till -4,5 miljoner kronor, vilket är något mer än det budgeterade resultatet på -3,4 miljoner kronor. Delårsresultatet för motsvarande period föregående år visade ett underskott på 1,9 miljoner kronor. Jämförelsen mot föregående års ekonomi och verksamhet påverkas av att AÖS fått två nya medlemskommuner. Soliditeten 1 uppgår till 67,1 procent, vilket innebär att det finansiella målet är uppfyllt. Den ekonomiska ställningen är fortsatt god med ett eget kapital på nästan 68 miljoner kronor per den 30 juni Det egna kapitalet har ökat 1 Soliditet är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Kansliavdelningen Karin Hallgren Verksamhetsutvecklare karin.hallgren@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

144 2(2) eftersom de nya medlemskommunerna bidragit med ett kapitaltillskott på cirka 21 miljoner kronor. Underskotten ska ses mot bakgrund av tidigare beslut i direktionen om att införandet av matavfallsinsamling kommer att finansieras av det egna kapitalet och att underskott inte kommer att återställas med hänvisning till stark ekonomisk ställning. Revisorerna för AÖS gör bedömningen att delsårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed. Granskningen är baserad på en översiktlig granskning vilket innebär att den varit begränsad i omfattning och inriktad på övergripande analys och inte på detaljer i redovisningen. Möjligheten att nå flertalet av de fastställda verksamhetsmålen bedöms som god. Flertalet av målen är redan uppfyllda vilket framgår av delårsrapporten. Karin Hallgren Verksamhetsutvecklare

145

146

147 Delårsrapport 2016 Avfallshantering Östra Skaraborg

148 Omslagsfoto Mikael Ljungström

149 Sammanfattning Händelser under första halvåret Avfallshantering Östra Skaraborg är ett kommunalförbund som ansvarar för den kommunala renhållningsskyldigheten i medlemskommunerna Falköping, Gullspång, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skövde, Skara, Tibro och Töreboda. Ansvaret omfattar avfall som enligt miljöbalken utgörs av hushållsavfall samt avfall hos annan verksamhet, som är jämförligt med hushållsavfall. Den 1 januari 2016 blev Gullspångs och Mariestads kommuner medlemmar i AÖS. I och med medlemskapet har personalstyrkan nästan fördubblats. Egen regiverksamheten med sophämtning och återvinningscentraler har utökats i och med de båda nya kommunerna. Även faktureringen av renhållningstjänster sköts sedan årsskiftet i egen regi för dessa kommuner. Insamlingen av matavfall fortsätter med nya områden både bland villahushåll och i flerbostadshus. Till hösten startar vi villahushåll i Mariestads kommun och flerbostadshus i Falköping, Karlsborg, Tibro och Töreboda. Grönt kort fortsätter att göra succé i Hjo. Mer än kunder har nu skaffat sig det gröna kortet. Näst på tur är återvinningscentralerna i Karlsborg och Stöpen. Resultat Resultatet för delåret är negativt -4,5 mnkr och det budgeterade resultatet för delåret är -3,4 mnkr. Soliditeten uppgår till 67,1 % vilket innebär att det finansiella målet är uppfyllt. Den ekonomiska ställningen är fortsatt god med ett eget kapital om 68 mnkr. Det egna kapitalet har ökat eftersom de nya medlemskommunerna bidragit med ett kapitaltillskott på ca 21 mnkr. Investeringar Under första halvåret har en del investeringar gjorts. Vid övertagandet av Mariestads och Gullspångs verksamheter togs även de anläggningstillgångar över som hör till avfallsverksamheten. Det handlar främst om byggnader och maskiner till ett värde av 4,8 mnkr för Mariestad och 1,6 mnkr för Gullspång. Under året har även tre nya sopbilar, en transportbil och två lastmaskiner köpts in till verksamheten i Mariestad för ca 10 mnkr. Totalt uppgår investeringarna under första halvåret till ca 17,4 mnkr. Ökade kostnader för avskrivningar har förutsetts och finns med i budget. Prognos Prognosen för helåret är att vi kommer att ligga i fas med budget och därmed göra ett underskott med ca -7 mnkr. 3

150 4

151 Organisation och politik Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS) består sedan den 1 januari 2016 av nio kommuner då Gullspångs och Mariestads kommuner blev medlemmar. I AÖS medlemskommuner bor ungefär invånare. Kommunalförbundet leds av en direktion och varje medlemskommun representeras av två ledamöter och två ersättare. Skövde kommun innehar ordförandeposten och posten som vice ordförande alternerar årligen mellan övriga medlemskommuner. Ordförande är Martin Odenö (M) och vice ordförande är för närvarande Karola Svensson (C) från Falköping. Direktionen har fyra till fem sammanträden per år och platsen för mötena växlar mellan medlemskommunerna. Revisorer Medlemskommunerna utser växelvis två revisorer och för mandatperioden har Lars Elinderson (M), Falköping och Anders Benjaminsson (C), Töreboda utsetts till revisorer. Verksamhetsområden I den kommunala renhållningsskyldigheten ingår insamling av hushållsavfall från hushåll och företag, latrintömning, tömning av enskilda avlopp och insamling av hushållens farliga avfall samt grovavfall. I Gullspång, Mariestad och Skövde utförs insamlingen med egen personal och egna sopbilar. I övriga kommuner anlitas olika entreprenörer som utför insamlingen åt AÖS. Tömning av enskilda avlopp utförs enbart med hjälp av entreprenörer. Kartbild över AÖS medlemskommuner Uppdrag AÖS ansvarar för den kommunala renhållningsskyldigheten i medlemskommunerna. Ansvaret omfattar avfall som enligt miljöbalken utgörs av hushållsavfall samt avfall hos annan verksamhet, som är jämförligt med hushållsavfall. För insamling av hushållens farliga avfall och grovavfall finns 17 återvinningscentraler varav 3 drivs med hjälp av entreprenörer och 7 tillsammans med ideella föreningar. AÖS har också mottagning av verksamhetsavfall vid Bångahagens avfallsanläggning i Mariestad och Odenslunds ÅVC i Gullspångs kommun. AÖS är också genom avtal med Gullspång, Karlsborg, Mariestad, Skövde och Töreboda behjälplig i frågor som rör sluttäckning av deponier. Politisk ledning 5

152 Från Effektiv sophämtning Till Miljödriven och effektiv avfallshantering Vår färdriktning syftar till att skapa långsiktiga samhällsekonomiska och miljörelaterade vinster, vilket kommer att påverka kunder, medarbetare och ekonomi. Avfallstrappan AÖS arbete kan illustreras med en avfallstrappa där målet är att komma så högt upp i trappan som möjligt. AÖS färdriktning är ett utmärkt stöd i det arbetet. Vision AÖS vision beskriver vad förbundet eftersträvar att uppnå i framtiden. Det är en utmanande vision och vi arbetar mycket med våra kunder för att få rätt sortering, både i sopkärlen och på återvinningscentralen. Vision Vi är en av de ledande i Sverige inom kommunal avfallshantering och alla våra invånare sorterar rätt! Verksamhetsidé Verksamhetsidén är en övergripande beskrivning av den verksamhet som AÖS bedriver, vilka vi är till för och vad som kännetecknar inriktningen på vårt arbete. Verksamhetsidé Vi säkerställer medlemskommunernas insamling och omhändertagande av hushållsavfall till vår gemensamma nytta. Vi bedriver verksamheten med god service på ett miljöriktigt och effektivt sätt. 6

153 Verksamhet och miljo Medarbetare Verksamhets- och miljöperspektivet innebär att vi bedriver en miljöriktig och effektiv verksamhet. Vi strävar efter att ligga i framkant inom teknisk utveckling för att optimera och effektivisera verksamheten i så stor utsträckning som möjligt. Kund Verksamhet och Miljö Ekonomi Mål och måluppfyllelse 2016 Mål 2016 Måluppfyllelse Nyckelfråga Ansluta fler fastighetsägare till insamling av matavfall med syfte att nå den nationella målsättningen senast år Samtliga villahushåll på landsbygd i Skövde är anslutna till insamling av matavfall (2016). Målet är inte uppfyllt. På grund av fördröjd upphandling av sopbilar till Skövde kommer insamlingen att bli förskjuten till Ansluta villahushåll i Mariestad till insamling av matavfall (2016). Målet är inte uppfyllt. Insamling planeras starta under hösten. Ansluta fler kommunala bostadsbolag till insamling av matavfall (2016). Målet är uppfyllt. Tibrobyggen och Törebodabostäder har startat sortering av matavfall och fler bostadsbolag startar inom kort. Mål 2016 Måluppfyllelse Nyckelfråga Bedriva en effektiv och miljöriktig verksamhet 50 % av den totala ordinarie fordonsflottan för sophämtning ska vara biogasdriven. Utöver biogas ska den ordinarie fordonsflottan för sophämtning till 20 % drivas med andra alternativ till fossila drivmedel (2016). Målet är uppfyllt. Andelen uppgår till 57 %. Målet är uppfyllt. Andelen uppgår till 30 %. Andelen biogas och övriga fossilfria drivmedel ska på sikt öka. Gemensamma föreskrifter senast under Förslag till nya föreskrifter ställs ut under sommaren. Nyckelfråga Mål 2016 Måluppfyllelse Lokalt omhändertagande av avfall i så stor utsträckning som möjligt. 5 % av slammet från enskilda avloppsanläggningar hanteras lokalt via avvattning (2016). Målet är uppfyllt. 12 % av slammet hanteras lokalt. 7

154 Händelser under första halvåret Matavfall i Mariestad Till hösten beräknas insamling av matavfall starta i Mariestads kommun. Cirka villahushåll omfattas av det första området som startar i november. Planeringen av insamlingen pågår för fullt och innan starten kommer flera informationsmöten att hållas i olika lokaler runt om i Mariestad. Matavfall i flerbostadshus I Skövde sorterar redan ett trettiotal flerbostadsfastigheter matavfall och nu är det dags för fler kommuner att komma igång. De kommunala bostadsbolagen i Tibro och Töreboda har börjat med insamling vid några av sina fastigheter, totalt ca 300 lägenheter. I Falköping planerar Falköpings hyresbostäder att starta insamling till hösten Även Centrumbostäder i Skara och Karlsborgsbostäder planerar för start till hösten. Målet är att de kommunala bostadsbolagen ska ha startat insamling i samtliga områden under året. Kvaliteten på matavfallet fortsatt viktigt och därför fortsätter de systematiska kvalitetskontrollerna. Olika åtgärder har vidtagits för att underlätta genomförandet av större plockanalyser av avfall. Bland annat har en kärllyft köpts in för att lättare kunna tömma ur matavfallspåsarna ur kärlen. I dagsläget finns tre olika avfallsföreskrifter i AÖS kommuner vilket exempelvis komplicerar samordningen av verksamheter och taxor. Under sommaren ställs förslaget till föreskrifter ut så att allmänheten ges möjlighet att lämna synpunkter. Efter utställningen sammanställs de inkomna synpunkterna och ett förslag till föreskrifter lämnas till direktionen som kommer att föreslå fullmäktige i respektive medlemskommun att anta förslaget. Målet är att de nya gemensamma föreskrifterna ska träda i kraft den 1 april Nytt miljövänligt fordonsbränsle AÖS ska bedriva en miljöriktig verksamhet och har som mål att göra fordonsflottan fri från fossila bränslen. Som ett led i det arbetet har sopbilarna i Skövde börjat tankas med HVO (Hydrogenerated Vegetable Oil). HVO är en fossilfri syntetisk diesel som framställs av bland annat slakteriavfall och rapsolja. Sopbilar och lastmaskiner i Mariestad och Gullspång körs sedan några år tillbaka på EcoPar, en liknande syntetisk diesel. Nya gemensamma avfallsföreskrifter Under våren har förslag till nya gemensamma avfallsföreskrifter arbetats fram av AÖS i samarbete med miljömyndigheterna i respektive kommun. Lars Persson och Peter Dahlström, AÖS, tillsammans med representanter för Skövde kommun som också gått över till HVO. Foto: Skövde kommun Visste du att AÖS insamlingssystem för matavfall har godkänts av Jordbruksverket? Det innebär att restprodukten från framställning av biogas kan användas vid ekologisk växtodling. 8

155 Kund Medarbetare Kundperspektivet innebär att verksamheten kännetecknas av god service, hög tillgänglighet, enkelhet och flexibilitet. Kund Ekonomi Verksamhet och Miljö Mål och måluppfyllelse 2016 Nyckelfråga God service med hög tillgänglighet och tydliga öppettider på ÅVC. Mål 2016 Grönt kort införs på minst två ÅVC (2016). Måluppfyllelse Målet är inte uppfyllt. Grönt kort planeras för Karlsborgs och Stöpens ÅVC:er. Nyckelfråga Aktuell och lättillgänglig information om AÖS miljödrivna avfallshantering och kundens bidrag till denna ( alla måste förstå alla måste vara med ) Mål 2016 Inget mål satt för år Långsiktigt mål att nöjd kundindex ska vara minst 85 % (2017). Måluppfyllelse Aktiviteter genomförs i syfte att nå målet till år Händelser under första halvåret Second-hand insamling ökar Under första halvåret har återvinningscentralerna i Falköping och Tidan i Skövde fått insamlingscontainrar för second-hand. Saker som är användbara lämnas till ÅVC och sedan tar lokala aktörer hand om det och återför det ut på marknaden. Fortsatt retorikutbildning Under våren har samtliga anställda i Mariestad och Gullspång gått utbildning i retorik. Syftet har varit att stärka och utveckla medarbetarnas kunskaper om att informera. Medarbetarna har också förberetts inför kommande informationsmöten i samband med start av insamling av matavfall i Mariestad. Visste du att att Sverige satte nytt pantrekord under 2015? I snitt pantade svenskarna 171 burkar och PET-flaskor per person. (Källa: pantamera.nu) 9

156 Risängen ÅVC i Skövde byggs om Under våren har Risängens återvinningscentral delvis byggts om för att förbättra trafikflödet, minska köbildning och styra undan tunga fordon från den publika delen av centralen. Det innebär att behållarna för återvinningsmaterial har möblerats om, återvinning av förpackningar har fått en egen plats och ny yta med stora fickor att lämna skrymmande material i har skapats. Företagskunder som tidigare lämnat verksamhetsavfall hänvisas numera till privata entreprenörer. Risängens återvinningscentral, nya fickor för avlämning av bland annat ris och träavfall. Fler än tusen Grönt kort-kunder i Hjo Grönt kort infördes för ungefär ett år sedan i Hjo och det har blivit en succé. Fler än kunder har skaffat det Gröna kortet och kan besöka återvinningscentralen på tider då den är stängd för övriga besökare. Annika Kjellkvist som är chef för återvinningscentralerna i AÖS säger att det går väldigt bra och att framgången sprider sig till kommuner utanför AÖS. Det är många som vill komma på studiebesök. Näst på tur att få Grönt kort är Karlsborg och Stöpen i Skövde kommun. Annika Kjellkvist, chef ÅVC, uppvaktar Anette Eriksson, kund nr Fakturering i egen regi I samband med Mariestads och Gullspångs medlemskap tog AÖS samtidigt över ansvaret för fakturering av renhållningstjänsterna i de båda nya medlemskommunerna. I samband med systembyte hos Skövde Nät AB kommer fakturering av renhållningstjänsterna i Skövde att flyttas till AÖS egna och nya enhet för fakturering. Arbetet med att konvertera kundregister är komplicerat och kan innebära att det uppstår initiala störningar i faktureringen av renhållningstjänsterna i Skövde kommun. Visste du att nästan 20 kg glasförpackningar per person samlades in i Sverige under Källa: Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB. 10

157 Medarbetare Medarbetare Medarbetarperspektivet innebär att AÖS ska vara en attraktiv arbetsgivare med god arbetsmiljö där medarbetarna utvecklas i sina roller och ger god service till våra kunder. Kund Ekonomi Verksamhet och Miljö Mål och måluppfyllelse Mål 2016 Måluppfyllelse Inget mål satt för år Långsiktigt mål att nöjd medarbetarindex ska vara minst 85 % (2017). Aktiviteter genomförs i syfte att nå målet till år Nyckelfråga Vara en attraktiv arbetsgivare. Händelser under första halvåret Erfarenhetsutbyten Flera studiebesök har genomförts då personal från de olika verksamheterna besökt varandra i syfte att utbyta erfarenheter och arbetssätt. Viss samordning har redan skett på insamlingssidan där tömning över kommungränserna sker samt byten av maskiner genomförts. Nya medarbetare! Den första januari när Mariestads och Gullspångs kommuner blev medlemmar i AÖS innebar det inte bara en utökning av AÖS verksamhet utan även av antalet medarbetare. Både insamling av hushållsavfall och återvinningscentraler sköts i egen regi i de båda kommunerna vilket innebär en ökning av personalstyrkan från 31 medarbetare till 52. Yrkeskompetensbevis (YKB) Den obligatoriska YKB-utbildningen för AÖS chaufförer slutfördes under våren. Att utföra transporter med lastbil är ett ansvarsfullt arbete som ställer krav på kunskap och skicklighet. Därför finns det en lag som reglerar krav på yrkesförarkompetens för att få utföra sådana transporter. En ny organisation har sjösatts och mycket tid har lagts på att lära känna verksamheten i de olika kommunerna och för all personal att lära känna varandra. AÖS personal vid en personalaktivitet i Mariestad Foto: Thomas Harrysson 11

158 Ekonomi Medarbetare Ekonomiperspektivet innebär att vi arbetar så kostnadseffektivt som möjligt och strävar efter att ha låga avgifter för vår verksamhet. Kund Ekonomi Verksamhet och Miljö Mål och måluppfyllelse Nyckelfråga Ekonomi i balans. Mål 2015 Soliditeten understiger inte 35 % (2016). Måluppfyllelse Målet är uppfyllt. Soliditeten är 67,1 %. Resultat delår 2016 Resultatet för delåret är negativt -4,5 mnkr och det budgeterade resultatet för delåret är -3,4 mnkr. Soliditeten uppgår till 67,1 % vilket innebär att det finansiella målet är uppfyllt. Den ekonomiska ställningen är fortsatt god med ett eget kapital om 68 mnkr. Det egna kapitalet har ökat eftersom de nya medlemskommunerna bidragit med ett kapitaltillskott på ca 21 mnkr. Till år 2016 har AÖS dels fått två nya medlemskommuner men även bytt kontoplan till BAS-13 vilket gör att det är svårt att jämföra siffror mellan åren. Intäkter Intäkterna för första halvåret uppgår till 58,4 mnkr vilket är 1,3 mnkr mer än budgeterat. Något lägre intäkter för insamlingsverksamheten (1,2 mnkr) än budgeterat. Fakturering för sommarabonnemang sker i efterskott vilket kommer att ge ökade intäkter under andra halvåret. Bland de övriga intäkterna är det framför allt sluttäckningen som genererat ca 3 mnkr mer intäkter än vad som budgeterats. Intäkter/ verksamhet Utfall jan-jun Budget jan-jun Avvikelse budget Insamling ÅVC Övrigt Summa % 6% Fördelning intäkter 3% 78% Insamling ÅVC Sluttäckning Övrigt Diagrammet visar hur intäkterna är fördelade mellan de olika verksamhetsgrenarna i AÖS. 12

159 Kostnader Kostnaderna för första halvåret 2016 uppgår till 62,9 mnkr vilket är 2,4 mnkr mer än budgeterat (60,5 mnkr). På återvinningscentralerna ligger kostnaderna ca 1 mnkr över budget och det beror främst på reparationer och underhåll på Risängen och Bångahagen. Bland övriga kostnader är det, liksom på intäktssidan, sluttäckningen som överskrider budget med ca 3 mnkr. Kostnader/ verksamhet Utfall jan-jun Budget jan-jun Fördelning kostnader Avvikelse budget Insamling ÅVC Övrigt Summa Totalt uppgår investeringarna under första halvåret till ca 17,4 mnkr. Ökade kostnader för avskrivningar har förutsetts och finns med i budget. Prognos Det har annars varit svårt att budgetera inför året med tanke på den stora verksamhetsutökningen som våra två nya medlemskommuner innebär. Verksamheterna skiljer sig åt och samordning samt att hitta en bra organisationsstruktur tar tid. Trots svårigheterna att budgetera är avvikelsen mot budget relativt liten med 1,1 mnkr vid halvåret. Intäkterna ökar oftast lite under andra halvåret när sommarhämtningen faktureras och kommer då att närma sig budget. På kostnadssidan kommer Grönt kort i Karlsborg att generera en del ökade kostnader under hösten. Prognosen för helåret är att vi kommer att ligga i fas med budget och därmed göra ett underskott med ca -7 mnkr. 13% 15% 26% 46% Insamling ÅVC Sluttäckning Övrigt Diagrammet visar hur kostnaderna är fördelade mellan de olika verksamhetsgrenarna i AÖS. Investeringar Under första halvåret har en del investeringar gjorts. Vid övertagandet av Mariestads och Gullspångs verksamheter togs även de anläggningstillgångar över som hör till avfallsverksamheten. Det handlar främst om byggnader och maskiner till ett värde av 4,8 mnkr för Mariestad och 1,6 mnkr för Gullspång. Under året har även tre nya sopbilar, en transportbil och två lastmaskiner köpts in till verksamheten i Mariestad för ca 10 mnkr. Visste du att Foto Thomas Harrysson det finns 33 anläggningar som förbränner hushållsavfall i Sverige? Och det byggs fler. (Källa Svensk avfallshantering 2015, Avfall Sverige) 13

160 14

161 Resultatra kning Not Budget 2016 Prognos Intäkter Grund- och hämtningsavgifter , , ,8 Övriga intäkter , , ,4 Summa intäkter , , ,2 Kostnader Övriga externa kostnader , , ,9 Personalkostnader , , ,8 Avskrivningar , ,0-977,3 Summa kostnader , , ,0 Summa verksamhetens nettokostnader , , ,8 Finansnetto Ränteintäkter 0,6 150,0 40,2 Räntekostnader -15,0 0,0-1,4 DELÅRETS RESULTAT , , ,0 15

162 Balansra kning Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Fastigheter ,9 316,4 268,0 Maskiner , , ,8 Inventarier 7 894,3 607,8 604,5 Bilar och andra transportmedel , , ,1 Summa anläggningstillgångar , , ,4 Omsättningstillgångar Kundfordringar , , ,4 Övriga fordringar 1,2 6,9 5,2 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 707, , ,4 Kassa och bank , , ,4 Summa omsättningstillgångar , , ,4 SUMMA TILLGÅNGAR , , ,8 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Eget kapital , , ,1 Årets resultat , , ,0 Summa eget kapital , , ,1 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder , , ,3 Övriga skulder , ,7 946,4 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter , , ,9 Summa kortfristiga skulder , , ,8 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL , , ,8 16

163 Kassaflo desanalys Den löpande verksamheten Årets/delårets resultat , , ,0 Justering för av- och nedskrivningar 1 679, ,9 977,3 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Kapitaltillskott från nya medlemskommuner ,6 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital , ,5-941,7 Ökning/minskning kortfristiga fordringar ,3 300, ,9 Ökning/minskning kortfristiga skulder ,3-703, ,2 Medel från den löpande verksamheten , , ,9 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar , ,9-44,8 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten , ,9-44,8 Finansieringsverksamheten Amortering av skuld Medel från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE , , ,1 Likvida medel vid årets början , , ,2 Likvida medel vid delårets slut , , ,3 17

164 Noter och tilla ggsupplysningar Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunal redovisningslag och med beaktande av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och god redovisningssed. Periodisering har skett efter bokföringsmässiga grunder. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett halvt prisbasbelopp. Avskrivning Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. Avskrivningstider En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgång görs. Vår bedömning är att komponentavskrivning inte är aktuellt för de tillgångar som för närvarande ingår AÖS verksamhet. Följande avskrivningstider tillämpas: Byggnader/fastigheter Maskiner och bilar Övriga inventarier år 5-10 år 5-10 år 18

165 Noter (tkr) Not 1 Övriga intäkter Försäljning av material och mottagningsavgifter ÅVC 3 219, ,8 Intäkter kommersiell verksamhet (fastighetsnära insamling av förpackningar 9 091, ,9 FNI, verksamhetsavfall, sluttäckning) Övriga intäkter 327,3 413,7 Summa , ,4 Särredovisning av totala intäkter per verksamhetstyp 15% Kommunalt insamlingsansvar 85% Kommersiell verksamhet (FNI, verksamhetsavfall, sluttäckning) Not 2 Övriga externa kostnader Inköp av inventarier och material 1 661, ,7 Entreprenader , ,9 Konsulttjänster 960,1 581,7 Lokal- och markhyror 619,5 727,4 Hyror/leasing av anläggningstillgångar 523,0 269,6 Bränsle, energi och vatten 1 920,5 923,3 Transporter 1 288,3 697,3 Övriga verksamhetskostnader 9 520, ,0 Summa , ,9 Särredovisning av totala kostnader per verksamhetstyp 17% Kommunalt insamlingsansvar Kommersiell verksamhet 83% I ovanstående diagram har gemensamma kostnader för administration, direktion etc. fördelats ut på respektive verksamhet enligt en fördelningsnyckel baserad på andel av de totala kostnaderna. 19

166 Not 3 Personalkostnader Arvoden 105,4 42,6 Löner , ,1 Kostnadsersättningar 37,7 40,5 Sociala avgifter 3 090, ,6 Pensionskostnader 409,7 384,4 Personalsociala kostnader 356,7 264,6 Summa , ,8 Not 4 Avskrivningar Fastigheter 158,2 7,4 Maskiner 385,2 211,3 Inventarier 45,9 50,3 Bilar och andra transportmedel 1 190,2 708,3 Summa 1 679,5 977,3 Not 5 Fastigheter Ingående anskaffningsvärden 354,4 298,3 Årets investering 6 229,7 0,0 Summa utgående anskaffningsvärden 6 584,1 298,3 Ingående ackumulerade avskrivningar -38,0-22,9 Årets avskrivningar -158,2-7,4 Summa utgående ackumulerade avskrivningar -196,2-30,3 Summa utgående restvärde enligt plan 6 387,9 268,0 Not 6 Maskiner Ingående anskaffningsvärden 6 275, Årets investering 3 405,5 0,0 Summa utgående anskaffningsvärden 9 680, ,0 Ingående ackumulerade avskrivningar , ,9 Årets avskrivningar -285,2-211,3 Summa utgående ackumulerade avskrivningar , ,2 Summa utgående restvärde enligt plan 4 341, ,8 20

167 Not 7 Inventarier Ingående anskaffningsvärden 2 107, ,2 Årets investering 332,4 44,8 Summa utgående anskaffningsvärden 2 439, ,0 Ingående ackumulerade avskrivningar , ,2 Årets avskrivningar -45,9-50,3 Summa utgående ackumulerade avskrivningar , ,5 Summa utgående restvärde enligt plan 894,3 604,5 Not 8 Bilar och andra transportmedel Ingående anskaffningsvärden , ,3 Årets investering 7 385,9 0,0 Summa utgående anskaffningsvärden , ,3 Ingående ackumulerade avskrivningar , ,9 Årets avskrivningar ,2-708,3 Summa utgående ackumulerade avskrivningar , ,2 Summa utgående restvärde enligt plan , ,1 Not 9 Eget kapital Ingående eget kapital , ,1 Kapitaltillskott nya medlemskommuner ,6 0 Summa eget kapital , ,1 Delårets resultat , ,0 Utgående eget kapital , ,1 Kapitaltillskottet för en ny medlemskommun beräknas som andel av förbundets tillgångar och skulder i förhållande till invånarantalet i respektive kommun (Förbundsordningen 10). Kapitaltillskottet bokförs direkt mot eget kapital. Not 10 Övriga skulder Momsskuld 1 698,7 349,9 Sociala avgifter löner december 503,0 323,0 Personalens källskatt december 413,2 272,9 Övriga skulder 0,0 0,6 Summa 2 614,8 946,4 21

168 Not 11 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Förutbetald intäkt 0,0 120,6 Upplupna löner 405,0 317,1 Upplupna semesterlöner 2 865, ,7 Revision 47,0 47,0 Pensionsskuld avgiftsbestämd ålderspension 281,5 278,1 Löneskatt avgiftsbestämd ålderspension och övrig löneskatt 392,3 374,4 Övriga upplupna kostnader 6 673, ,0 Summa , ,9 22

169 Bilaga 1 Avfallsstatistik AÖS ska verka för att minska den totala mängden avfall och dess farlighet, öka återanvändningen och öka materialåtervinningen. Åtgärder för att öka återanvändningen Det två översta stegen i avfallstrappan innebär att minimera uppkomsten av avfall respektive återanvändning och är per definition inte avfallshanteringsfrågor. På flera av AÖS återvinningscentraler finns samarbete med organisationer som samlar in användbara textilier. Utöver detta finns det vid Falköping, Gullspång, Hjo, Mariestad, Karlborg, Värsås och Skövde ÅVC möjlighet att lämna saker återanvändning som till exempel husgeråd och inredningsföremål. Förutom Mariestad och Gullspång där statistik saknas, samlades under första halvåret 2016 totalt 77 ton sådant material in. Utöver ovanstående åtgärder för att öka återanvändningen bidrar AÖS med informationsinsatser och kostnadsfri mottagning av restmaterial som lämnas från secondhand verksamheter till ÅVC. Insamling av avfall I nedanstående diagram redovisas mängden hushållsavfall i kg/invånare från 2012 till och med Statistiken omfattar även insamlade mängder förpackningar. Däremot ingår inte uppgifter från Mariestad och Gullspångs kommuner då de blev medlemmar först I jämförelse med Sverigemedel samlas mer hushållsavfall in inom AÖS medlemskommuner. Den ökade mängden inom AÖS mellan 2014 och 2015 följer Sverigetrenden. Hushållsavfall (kg/inv) 560,0 540,0 520,0 500,0 480,0 460,0 440,0 420,0 400, Hushållsavfall inkl förpackningar, AÖS Sverigmedel, inkl förpackningar

170 Kg/inv Med sopbilar och på återvinningscentraler samlade AÖS under första halvåret in totalt 489,5 kg avfall per invånare. Den huvudsakliga insamlingsmetoden, om man ser till insamlad mängd hushållsavfall, är återvinningscentraler följt av sophämtning. Minst mängder samlas in vid producenternas återvinningsstationer. Hushållsavfall per insamlingsmetod Lämnat vid ÅVS, FTIAB Hämtat med sopbil, AÖS 200 Lämnat vid ÅVC, AÖS Totalt (inkl förpackningar) Avfallsbehandling Insamlat material blir nytt material, t.ex. smälts insamlad metallskrot om och blir ny metall, gipsskivor krossas och gipsen används för tillverkning av ny gips och gipspapprest används som svavelgödsel. Trots att mängden avfall till energiåtervinning minskar över åren utgör den fortsatt den största andelen av allt hushållsavfall. Energiåtervinning 70,5% Deponi 1,1% Insamling av el- och farligt avfall 5,9% Materialåtervinning, inkl biologisk behandling 22,5%

171 ton Farligt avfall Den största andelen farligt avfall som samlas in på AÖS återvinningscentraler utgörs av elavfall och impregnerat träavfall. Mängd elavfall och annat farligt avfall vid återvinningscentraler Kg/inv Jan-juni 2016* * Elavfall 7,3 17,3 18,1 17,9 16,7 Impregnerat träavfall 6,0 7,7 4,7 6,9 5,4 Annat farligt avfall (FA) 1,1 2,3 2,5 2,7 2,9 Summa 14,3 27,3 25,3 27,5 25,0 * Utöver Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro och Töreboda ingår fr o m 2014 Skara och fr o m 2016 Mariestad och Gullspång. Mängden elavfall och annat farligt avfall förändras endast lite över åren medan mängden impregnerat avfall har varierat ökat över åren. Det senare kan vara ett tecken hur mycket det byggs om på olika fastigheter, kanske till följd av förändringar i ROT-avdrag. Materialåtervinning Materialåtervinning delas upp i återvinning med biologisk behandling och annan materialåtervinning. Exempel på biologisk behandling är rötning av matavfall och fallfrukt samt kompostering av trädgårdsavfall. Foto Thomas Harrysson Materialåtervinning via insamling av matavfall för tillverkning av biogas har ökat sedan föregående år vilket är en effekt av den pågående utbyggnaden inom AÖS. Ökningen kommer att fortsätta i takt med att fler hushåll sorterar ut matavfall. Matavfall, total insamlad mängd Prognos helår Till följd av Gullspång och Mariestad som nya medlemskommuner inte har en lika utbyggd insamling av

172 kg/invånare matavfall som övriga AÖS förväntas insamlad mängd matavfall per invånare förväntas minska något för 2016 jämfört med Insamling av matavfall i Mariestad och Gullspång sker vid skolkök men totalt sett samlas för närvarande mindre matavfall per invånare in i dessa kommuner i jämförelse med övriga medlemskommuner. Matavfall, insamlad mängd per invånare 25,0 20,0 15,0 10,0 5, Prognos helår ,0 Annan materialåtervinning är exempelvis återvinning av gips och metallskrot samt användande av porslin i konstruktionsändamål vid sluttäckning. Materialåtervinning, inkl biologisk behandling Metallskrot till metallåtervinning (ÅVC) 18,8% Gips till gipsåtervinning (ÅVC) 3,5% Well till kartongåtervinning (ÅVC) 8,4% Sten, kakel, porslin etc till sluttäckning (ÅVC) 21,4% Isolering till sluttäckning (ÅVC) 0,6% Matavfall till rötning (sophämtning) 18,8% Park- trädgårdsavfall till kompostering (ÅVC) 28,5%

173 Energiåtervinning Energiåtervinning innebär utvinning av energin ur avfallet. Energin blir sedan fjärrvärme och elektricitet. Av den totala mängden används 73 procent som bränsle vid Skövde värmeverk och som bränsle vid Cementa. Det senare utgör en mindre del och utgörs av det brännbara avfall som samlats in vid Tibro ÅVC. Träavfall utgör 26 procent av avfallet och det nyttiggörs istället vid fjärrvärmeanläggningar anpassade för träavfall och skogsflis/pellets. Träavfallet ersätter därmed jungfruligt material från skogsavverkningar. Träavfall (RT och ris vid ÅVC) 26% Energiåtervinning Brännbart från sorterad deponirest (ÅVC) 1% Brännbart (ÅVC) 18% Brännbart (sophämtning) 55% Deponering Mängden avfall till deponi inom AÖS område omräknat till helår (2015) är 4,4 kg per invånare. Det är något högre än riksgenomsnittet för 2015 som var 4 kg enligt Avfall Sveriges rapport Svensk avfallshantering, Förändringen från en mycket låg jämförelsesiffra tidigare år till en högre har att göra med att behandlingssättet är vanligare vid Rödjornas ÅVC i Skara. Mängd avfall till deponi Ton Jan-juni 2016* * Avfall till deponi SUMMA * Utöver Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro och Töreboda ingår fr o m 2014 Skara och fr o m 2016 Mariestad och Gullspång.

174 Avfallshantering Östra Skaraborg

175 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 157 Dnr 2016/ Samverkansöverenskommelse mellan Falköpings kommun och lokalpolisområde östra Skaraborg för åren Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen godkänner samverkansöverenskommelsen mellan Falköpings kommun och lokalpolisområde östra Skaraborg för åren Bakgrund Falköpings kommun och lokalpolisområde östra Skaraborg har under ett antal år tecknat en samverkansöverenskommelse. Överenskommelsen bygger på en gemensam problembild som tas fram genom polisens rapport om brottsstatistik, medborgardialog samt dialog med representanter från kommunens sektorer och medarbetare inom polisen. Utifrån den gemensamma problembilden har följande områden prioriterats i förslaget till samverkansöverenskommelse för åren Trygghet i offentlig miljö Trafiksäkerhet Inbrott och skadegörelse Våldsbejakande extremism Trygghet i offentlig miljö Vissa platser upplevs som otrygga både under dag- och kvällstid. Skolmiljön upplevs också som otrygg när det gäller mobbing, utanförskap och utsatthet på sociala medier. Målet är att invånarna ska uppleva en ökad trygghet på offentliga platser. Elevers trygghet ska öka i skolmiljön och en minskning av droganvändning, klotter och skadegörelse bland unga. Trafiksäkerhet Höga hastigheter och vårdslösa beteenden i trafikmiljön upplevs som otrygghet. Boende störs av trafik och höga ljudvolymer kvällar och nätter. Målet är att minska felaktiga beteenden i trafiken och öka förståelsen bland unga trafikanter hur beteenden kan utsätta andra för fara och uppfattas som störande. Inbrott och skadegörelse Statistik visar att inbrott och skadegörelse ökar under senaste året. Skadegörelse kostar lokalsamhället både stora summor pengar och resurser. Inbrott gör att den enskilde känner en ökad otrygghet och är integritetskränkande. Målet är att skadegörelse och inbrott ska minska och att den som är drabbad ska få den hjälp och stöd som samhället kan erbjuda. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

176 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Våldsbejakande extremism Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Målet är en fungerande samverkan mellan kommunen och polisen samt berörda samhällsaktörer för att värna om demokratin. Medarbetare som kan beröras av våldsbejakande extremism ska ha kunskap och utveckla metoder för att förhindra alla former av våldsbejakande extremism. När samverkansöverenskommelsen har tecknats av Falköpings kommun och lokalpolisområde östra Skaraborg ska en handlingsplan tas fram som ett komplement till överenskommelsen. I handlingsplanen ska det framgå vilka parter som har ansvar för de olika prioriterade områdena. Handlingsplanen kan förändras över tiden för samverkansöverenskommelsen utifrån förändrade förutsättningar i kommunen. Handlingsplanen ska tas fram gemensamt av parterna och följas upp kontinuerligt av brottsförebyggande rådet. Tjänsteutlåtandet, daterat den 4 oktober 2016, har utarbetats av drogförebyggande samordnare Bengt Nilsson. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

177 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Samverkansöverenskommelse mellan Falköpings kommun och lokalpolisområde östra Skaraborg för åren Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen godkänner samverkansöverenskommelsen mellan Falköpings kommun och lokalpolisområde östra Skaraborg för åren Bakgrund Falköpings kommun och lokalpolisområde östra Skaraborg har under ett antal år tecknat en samverkansöverenskommelse. Överenskommelsen bygger på en gemensam problembild som tas fram genom polisens rapport om brottsstatistik, medborgardialog samt dialog med representanter från kommunens sektorer och medarbetare inom polisen. Utifrån den gemensamma problembilden har följande områden prioriterats i förslaget till samverkansöverenskommelse för åren Trygghet i offentlig miljö Trafiksäkerhet Inbrott och skadegörelse Våldsbejakande extremism Trygghet i offentlig miljö Vissa platser upplevs som otrygga både under dag- och kvällstid. Skolmiljön upplevs också som otrygg när det gäller mobbing, utanförskap och utsatthet på sociala medier. Målet är att invånarna ska uppleva en ökad trygghet på offentliga platser. Elevers trygghet ska öka i skolmiljön och en minskning av droganvändning, klotter och skadegörelse bland unga. Trafiksäkerhet Höga hastigheter och vårdslösa beteenden i trafikmiljön upplevs som otrygghet. Boende störs av trafik och höga ljudvolymer kvällar och nätter. Målet är att minska felaktiga beteenden i trafiken och öka förståelsen bland Personalavdelningen Bengt Nilsson Drogförebyggande samordnare bengt.nilsson@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

178 2(2) unga trafikanter hur beteenden kan utsätta andra för fara och uppfattas som störande. Inbrott och skadegörelse Statistik visar att inbrott och skadegörelse ökar under senaste året. Skadegörelse kostar lokalsamhället både stora summor pengar och resurser. Inbrott gör att den enskilde känner en ökad otrygghet och är integritetskränkande. Målet är att skadegörelse och inbrott ska minska och att den som är drabbad ska få den hjälp och stöd som samhället kan erbjuda. Våldsbejakande extremism Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Målet är en fungerande samverkan mellan kommunen och polisen samt berörda samhällsaktörer för att värna om demokratin. Medarbetare som kan beröras av våldsbejakande extremism ska ha kunskap och utveckla metoder för att förhindra alla former av våldsbejakande extremism. När samverkansöverenskommelsen har tecknats av Falköpings kommun och lokalpolisområde östra Skaraborg ska en handlingsplan tas fram som ett komplement till överenskommelsen. I handlingsplanen ska det framgå vilka parter som har ansvar för de olika prioriterade områdena. Handlingsplanen kan förändras över tiden för samverkansöverenskommelsen utifrån förändrade förutsättningar i kommunen. Handlingsplanen ska tas fram gemensamt av parterna och följas upp kontinuerligt av brottsförebyggande rådet. Beslutet ska skickas till Lokalpolisområde östra Skaraborg Bengt Nilsson, drogförebyggande samordnare Bengt Nilsson Drogförebyggande samordnare

179 Samverkansöverenskommelse Samverkan för ökad trygghet Falköping kommun och lokalpolisområde östra Skaraborg tecknar en överenskommelse om samverkan i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet för Syftet med överenskommelsen är att konkretisera och utveckla samarbetet mellan parterna. Överenskommelsen bygger på en gemensam problembild och de åtaganden som detta medför. Parterna har gemensamt prioriterat de åtaganden som respektive part förbinder sig att genomföra inom överenskommelsen. Vilka dessa är kommer att framgå i separat handlingsplan. Falköpings kommun och lokalpolisområde östra Skaraborg har gemensamt prioriterat att arbeta med följande områden för att uppnå målet att Falköping kommun ska upplevas som en trygg och säker kommun. Trygghet i offentlig miljö Trafiksäkerhet Inbrott och skadegörelse Våldsbejakande extremism Samverkansöverenskommelsen gäller för Falköping Conny Johansson Kommunstyrelsens ordförande Jan Hellnevi Lokalpolisområdeschef