FORNMINNES- NYTT. Täby 94:1 Ett gravfält vid ICA Kvantum i Arninge Hänt i Täby. Guldring till ett litet finger. Var låg gården?

Transkript

1 FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. Copyright: NYTT ISSN Nr 15 Årgång 8 september 2016 Text, bild, ansvarig utgivare: Leif Grönwall Guldring till ett litet finger. Var låg gården? Vacker s.k.tornsölja i brons från Arningegravfältet 94:1. Foto: SHM Täby 94:1 Ett gravfält vid ICA Kvantum i Arninge Hänt i Täby

2 För ca ettusenfemhundra år sedan, i den tid vi idag kallar Folkvandringstiden, byggdes en gård i närheten av dagens Jaktvillan i Arninge. Exakt var vet man ännu inte men de två närliggande gårdsgravfälten 92:1 och 94:1 talar för att det låg en gård just här. Bara några hundra år tidigare hade Värtaviken nått ända upp till de bägge gravfälten men nu växte här frodiga strandängar med gott bete för djuren. Åt norr, fanns lättare jordar som kunde brukas. Gravfältet 92:1 är ännu ej undersökt men när centrumhuset, där bl a ICA finns idag, skulle byggas, totalundersöktes gravfältet 94:1. Mellan 14/ till 1/ skedde utgrävningen med Anders Hedman som grävledare. Det är ur hans rapport 1996:108 som jag hämtat uppgifter. Gård vid Jaktvillan? Människor har begravts här från 550 till kanske en bit in på 800-talet. Gårdens storhetstid verkar med tanke på gravarnas dateringar ha inträffat under 600-talet då ca 15 gravar bör ha anlagts. Räknat med en medellivslängd på 40 år för den som uppnått vuxen ålder skulle gården hyst sex vuxna, vilket motsvarar en normalgård i Mälardalen vid denna tid. Ytterligare en gård har legat längre norrut i området som långt senare skulle bli Öster Arninge by. (Övre ovalen). Gården har flyttats runt inom ovalen från början av vår tideräkning fram till vikingatid. (Se Fornminnesnytt nr 2-16) Den nedre cirkeln visar den troliga platsen för vår gård men eftersom inga boplatslämningar påträffats ännu så råder givetvis en viss osäkerhet. 2

3 Pollenanalyserna beskriver arningelandskapet Pollenanalyser, togs under grävningarna bl a i en tallmosse belägen i skogspartiet mellan Ullnavägen och Ullnabacken (övre ovalen). Mossen finns kvar ännu ett tag men platsen ska troligen bebyggas. Man tar upp borrkärnor ur syrefattiga miljöer (mossar) och kan på så vis kartlägga vad som vuxit/odlats i området genom årtusendena. Vad utläste då experterna av pollendiagrammen som även togs vid Ullnasjön och på några andra ställen i Arningeområdet: Ett stabilt kulturlandskap var etablerat i Arninge från romersk järnålder (ca år 0) - vikingatid. Ullnasjön isolerades från havet strax efter år noll. Moränmarkerna var hårt betade och mer eller mindre trädlösa. I hagmarkerna dominerade ek, hassel, och björk. Ek och hassel går gradvis tillbaka när gran invaderar hagmarkerna. Man odlar korn och vete. Olika buskpollen stiger till ett maximum samtidigt som ek hassel och gran minskar. Detta tolkar experterna som att betestrycket ökar ytterligare och att man aktivt hindrar granen att sprida sig på kulturmarkerna. I de sumpiga alskogarna längs sjöstränderna växer vild humle. Arningemossen idag. Storskalig odling av hampa i Arningemossen? I början av 700-talet med ett maximum i vikingatid/medeltid har hampa odlats och troligen rötats i tallmossen som då var en passande liten sjö. Troligen har man aktivt sett till att sjön inte torkats ut eller vuxit igen. Även lin har odlats. Anmärkningsvärt är även att under hela denna långa period märks inga tecken på att åkerarealen utvidgas möjligen hade odling av lin och hampa ett större ekonomiskt värde än de traditionella stråsädesgrödorna under vendel/vikingatid konstaterar Hedman. Först under sen medeltid sker en omfattande nyodling, råg expanderar och hampa upphör helt. Öster och Väster Arninge Öster Arninge nämns för första gången 1583 och Väster Arninge en bit in på 1600-talet. Men med tanke på de många mindre gravfält och dess placeringar tror man att det funnits två huvudgårdar, öster och väster även långt tillbaka i järnåldern. Öster vid den ovala markeringen och väster vid Hägerneholm. Den troliga gård som begravt sina döda på gravfälten 92 och 94 skulle då varit en följegård tillhörande Öster Arninge. Men som sagt, ännu är ingen gård funnen. 3

4 Gravfältet 94:1 Gravfältet bestod av 26 gravar, högar, runda stensättningar och två treuddar. Nedan daterar Hedman gravarna baserat på form, fynd, främst pärlor och kammar. A15 är den grav som bedöms vara den första begravningen på platsen. En oval stensättning på 11 meter och 1 m hög. Tyvärr finns inte så många fyndbilder från denna grävning men lite har ju gått att få fram ur SHM:s bildarkiv. Bränd flinta i A 21 Foto: SHM Kamfragment från A21 Foto: SHM 4

5 Kamfragment ornerad med tre paralella linjer och punkt med cirkel. Bronsnit. Foto SHM Nålbryne i skiffer Foto: SHM. 5

6 Foton: SHM Teckning från originalrapporten: Bengt Händel Fågelspänne i A 18 Vendelkråka? Nål+spänne, spännet är 35 mm långt, 10 mm brett, näbben avbruten, vid brottet 4 mm brett och 1 mm tjockt. Nålen är 29 mm lång och rund i tvärsnittet. Avbruten från spännet Så lyder SHM:s text till bilderna av spännet i grav 18. Fågelspännet daterar Hedman till slutet av vendeltiden. Ett liknande bronsspänne påträffades 2004 när Norrortsleden skulle byggas, i gravfält Täby 313:2 norr om Lövbrunna. Detta var dock en häst med fågelhuvud. Läs mer om det i Fornminnesnytt nr Foto: SHM 6

7 Några av gravarna: A10 hög A16 stensättning A22 treudd Samtliga gravar på gravfältet var brandgravar, d.v.s. de avlidna hade kremerats och utvalda ben efter de avlidna hade deponerats ibland i keramikkrukor t ex A10, och A16. (Markerade i profilteckningarna. Ofta med en s.k. locksten som täckte urnans mynning. T.v. Bit av en mynning och t.h. en bottenbit Foton: SHM 7

8 En arningeflicka i A19? A19, en oval stensättning på 2x2,5 meter, distinkt avgränsad men utan någon egentlig kantkedja. I stensättningen låg två ovalt rundslipade gravklot, det ena ca 0,6 m. Under stenpackningen påträffades ett ca kvadratmetern stort brandlager och i detta en guldring 13-15mm i diameter, 5 fragmentariska spiralpärlor i guld, 1 halsring i brons 120mm i diameter, 1 bronsskålla, eggdel av en järnkniv, 1 järnring 10mm i diameter, kamfragment, ca 34 pärlor bl a 8 röda glasfluss, 3 oranga, 1 klar blå, två gul-gröna 11x9mm, vävtyngd, och keramik. Den lilla halsringen, järnringen och guldringen talar för att det här begravts en mycket liten kvinna för ca år sedan. Vem var hon som bar denna enkla men vackra och säkert värdefulla ring? Bar hon den till vardags eller bara vid högtidliga tillfällen när hon framlevde sitt korta(?) liv i trakterna runt ICA Kvantum? Guldringen i A19. Fantastiskt att den klarade bålet utan att förstöras. Eller lades ringen i graven efter kremeringen? Mig veterligen är detta det enda hela förhistoriska guldföremål som grävts fram i Täby hittills. Kanske någon läsare vet? Stort tack till Katarina Nimmervoll som plockade fram ringen ur SHM:s samlingar och Helena Rosengren som fotograferade den exklusivt för Fornminnesnytt! 8

9 Förundersökning i Arninge Grävschakt i gravfält 65:1. Gravklot? I juli förundersökte Arkeologikonsult Öster Arninge gårdsgravfält 65:1 samt det som återstår av Öster Arningen bytomt 371:1. Ett femtiotal schakt har tagits upp (och lagts igen). Beställare: TFAB. Bostäder planeras nedanför Ullnabacken. Om resultatet av grävningarna får jag återkomma i ett senare nummer, rapporten är ännu ej publicerad. Här är föhoppningsfullt en spännande utgrävning att vänta som kan ge ytterligare kunskap om Arninges förhistoria. Mer att läsa om Arninge finns i Fornminnesnytt årgång 2010:17-23, 2013:3, 19-22, 2014: 16, 2016: 1 och 2, på: tidningen-fornminnesnytt/ Lasse Andersson inventerar Fällbrohällen. Bilden lånad från Instagram. Till kommunens namnberedare: Ni har väl koll på och döper någon väg, park eller torg efter de allra första arningebor vi känner namnen på: Finn, Ödgärd och Heden? (Runhäll NF1975) Inventering av länets runstenar Länsstyrelsen har givit Länsmuseet i uppdrag att undersöka länets samtliga runstenars status, tillgänglighet, synbarhet i omgivningen, skyltning samt mäta in korrekta positioner med GPS. Just nu är man i Täby. Det blir spännande att se hur Täbys runstenar står sig i förhållande till länets övriga stenar i kommande rapport. 9

10 Slutgrävt vid Broby bro! Sedan 2007 har Stockholms länsmuseum under två, de senaste åren tre, veckor i maj bedrivit forskningsgrävningar vid Broby bro. De senaste fem åren har Stockholms Universitet i samarbete med Länsmuseet (och Täby Hembygdsförening) förlagt sina årliga utbildningsgrävningar i Broby. Jag har följt grävningarna från starten och Fornminnesnytt har utkommit nästan som en dagstidning under de veckor grävningarna pågått. Åtskilliga tusen besökare har tittat på grävningarna, liksom massor av skolbarn som guidats här av Länsmuseets pedagoger. Höjdpunkten inträffade väl de år Estrids gravgård grävdes ut. Vetenskapens värld och TV4:as Sveriges historia har uppmärksammat platsen. Universitetets ankomst till vår kommun har årligen samlat Sveriges arkeologelit till Täby och många arkeologistudenter har skrivit uppsatser om Täby. Skolor och intresserad allmänhet har fortsatt att komma genom åren. Täby har blivit länets arkeologikommun nr 1. Ingenstans i länet har intresset för arkeologi varit större bland allmänheten enligt Länsmuseets arkeologer. Men nu verkar gräväventyret vara över för Täbys del. Vi får istället följa de undersökningsresultat som kommer att publiceras framöver, särskilt kommande DNAanalyser verkar väldigt spännande. Mycket kommer säkert att skrivas om Broby bro framöver och föredrag att hållas. Kanske de kommande rapportresultaten väcker så många nya frågor att grävningarna kan återupptas nån gång i framtiden. Man kan ju alltid hoppas! Nu blir det spännande att se vart Länsmuseet och Universitetet tar vägen nästa år. Besökare anländer till Broby bro inför en guidad visning. Vill du få Fornminnesnytt direkt i din egen dator? Allt som behövs är din e-postadress. Maila till: lgronwall. lgn@gmail.com Tidigare nummer (totalt 1241 sidor, 2159 bilder) hittar du på: Fornminnesnytt finns också att läsa i pappersformat på Täby Huvudbibliotek. Eller gilla och följ Fornminnesnytt på Facebook 10