TV-Ekens sista tid. En stolt eks historia i punktform med händelser i närtid som ledde till TV-Ekens helt onödiga fällning den 25 november 2011.

Transkript

1 Foto: Karin Holmgren TV-Ekens sista tid En stolt eks historia i punktform med händelser i närtid som ledde till TV-Ekens helt onödiga fällning den 25 november En sammanställning av Rolf Lindell rolflindell@hotmail.com Rev

2 Redovisningens syfte Den här redovisningen har tre syften. Ett är att belysa om ekens status var så allvarlig att den måste fällas, eller om säkerheten för människor och förbipasserande fordon hade kunnat ordnas med en hänsynsfull beskärning. Ett andra syfte är att belysa hur beslutsprocessen utvecklade sig. Gavs de som ville bevara eken en verklig chans i den demokratiska processen? Av detta skäl avslutas redovisningen med frågor som man gärna skulle vilja se besvarade av de närmast inblandade parterna på myndighetssidan: Stockholms stads trafikkontor, Polisen och det ansvariga borgarrådet. Ett tredje syfte är att söka återge händelseförloppet punktvis i kronologisk ordning. Dessa tre syften styr upplägget av redovisningen och förklarar varför några händelser i vissa fall återkommer på flera ställen. Sammantaget kanske redovisningen, tillsammans med annat material som kommer fram successivt, kan bilda underlag för att utkräva ansvar om det går att styrka att formella fel har begåtts. Ekens namn varierar med tiden den har tidigare kallats Karl XII:s ek och Radioeken eller Radiohuseken när radiohuset byggdes. TV-Eken har den oftast fått heta sedan TV-husets tillkomst på Oxenstiernsgatan. Kort tillbakablick några nedslag i ekens historia TV-Eken var inte ett gammalt träd, vilket som helst. Historiskt och sett till natur- och kulturmiljön var eken något mycket mer än så. Den var en klenod och ett betydelsefullt inslag i stadsmiljön. Eken hade en imponerande ålder av mer än 500 år och fanns alltså på plats på Gustav Vasas tid. Den var med vid 1900-talets början, under födelsen av det moderna, demokratiska Sverige, och kunde då lyssna på Hjalmar Branting och andra vid 1:a majtalen vid Hakberget, ca 300 meter norrut. I modernare tid, 1935, fick den Nr 51 av Djurgårdens då 76 jätteekar och hade vid det laget en uppmätt omkrets om 546 cm. År 1957 befinner sig eken mitt i den snart anlagda Oxenstiernsgatan, skyddad inom detaljplanen för kvarteret Infanteristen. Ny bebyggelse kommer till på ömse sidor. När gatan höjs räddas eken av stadsträdgårdsmästare Holger Blom genom en bred refug med en konstfull kringmurning av sten, en brunn som inramning, drygt 2 m djup. Ekens mäktighet beskrivs 1969 av konstnären och författaren Gunnar Brusewitz i boken Stockholm 2

3 staden på Landet där han skriver att i våra dagar är man gudskelov något mera återhållsam när det gäller fällandet av jätteekar Stadens syn på ekens betydelse i närtid I november 2003 informeras press och allmänhet av gatu- och fastighetskontoret (GFK) och Östermalms stadsdelsförvaltning (ÖSDF) på följande sätt: Radioeken ska få tillökning. Ekollonsådd på fredag 21 nov. Den gamla Radioeken på Oxenstiernsgatan minst 400 år gammal utanför Radio- och TV-huset är i mycket dålig kondition och har därför beskurits samtidigt som trädkronan stabiliserats. På det sättet kommer eken att leva i många år till. Den dag då den måste tas bort kommer en ny ek med samma ursprung att ta över. Gatu- och fastighetskontoret har iordningsställt en yta i direkt anslutning till eken där gatuborgarrådet Roger Mogert och ordföranden i Östermalms stadsdelsnämnd Rolf Lindell på fredag kl sår ekollon för en ny radioek. En särskild bronsplatta om ekens historia kommer att sättas upp på platsen. Mer information av Anders Lindgren, ÖSDF och Björn Embrén, GFK. För bara åtta år sedan medverkade alltså gatu- och fastighetskontoret, vars gatudel nu ingår i dagens trafikkontor, till att vårda eken och ge den möjlighet att leva i många år till. Enligt en intervju i DN:s nätupplaga den 28 oktober samma år hade Embrén lyft fram att TV-eken kan ramla omkull vilken dag som helst samtidigt som det också är möjligt att den kan stå något decennium. I april 2010 klassificerar länsstyrelsens biolog eken som frisk och utan åtgärdsbehov. Dess omkrets har nu ökat till 594 cm. Under våren 2010 lägger Naturvårdsverket fram ett Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Bland de övergripande målen i programmet märks att träd äldre än 200 år avverkas inte. Programmet antas av Stockholms stad. Den 20 maj 2010 anför föredragande borgarråden Ulla Hamilton (M) och Kristina Alvendal (M) i Stockholms borgarrådsberedning att de välkomnar Naturvårdsverkets förslag att skydda riktigt gamla träd. Genom att bevara gamla, stora träd ökar man inte bara kultur- och naturvärdena i staden, utan även upplevelsevärdena i medborgarnas närmiljö. 3

4 Även i samband med planeringen för spårväg (Spårväg City Etapp 2) utmed Oxenstiernsgatan är staden mån om att skydda eken. I mars 2011 anges explicit i samrådet om spårvägen att Djurgårdseken i Oxenstiernsgatan ska skyddas. Händelseförloppet hösten 2011 fram till fällningen Under eftersommaren och början på hösten 2011 sker plötsligt en helomvändning från trafikkontorets sida när det gäller ekens status. I en promemoria beställd av trafikkontoret skriver konsulterande arboristen Anders Ohlsson Sjöberg att det finns risk för att större grenar eller stammen kollapsar och att trädet utgör en risk för omgivningen. De undersökningar som föranleder detta uttalande gjordes under åren Trafikkontoret, som alltså tidigare medverkat i åtgärder för att bevara eken, drar nu slutsatsen att TV-Eken måste tas bort. Anmärkningsvärt är att man inte har något intresse av att granska den konsulterade arboristens slutsats genom att inhämta information från annan expertis. Utan något som helst samråd med andra börjar man planeringen för att fälla TV-Eken. Uppenbarligen får man också grönt ljus från ansvariga borgarrådet Ulla Hamilton (M), som drar slutsatsen att det är en ren tjänstemannafråga, trots att hon ju själv bara ett drygt år tidigare föreslagit ett särskilt åtgärdsprogram för skydd av gamla träd, där det bl.a. framhålls att träd äldre än 200 år inte får fällas. Här följer en kronologisk redovisning av förloppet fram till fällningen. 1. Den 11 oktober sänder trafikkontoret (pressansvarige Mats Freij) ett mejl till bl.a. stadsdelsdirektören vid Östermalms stadsdelsförvaltning (SDF) om att ett pressmeddelande om ekens fällning kommer att gå ut idag tisdagen den 11 oktober Trafikkontoret planerar ytterligare ett (större) pressutskick på fredag och kommer då också att sätta upp på-plats-information runt eken. Allt görs på uppdrag av borgarrådet Ulla Hamilton. Det är alltså av stor vikt att SDF inte kommunicerar någonting i denna fråga. Alla frågor, både från media och ev. allmänhet, hänvisas till vår trädexpert Björn Embrén Dagen efter detta mejl mejl informeras allmänheten om att eken är svampangripen med omfattande rötskador och kan kollapsa (vid denna tidpunkt hade dock inga analyser gjorts under det trädäck som i gatunivå omgärdade eken). 2. Den 14 oktober fästs på eken ett korfattat meddelande från stadens trafikkontor att eken är skadad och måste fällas. För information hänvisas till trafikkontorets trädexpert Björn Embrén. 4

5 3. Den 19 oktober tas frågan om ekens framtid upp vid trafiknämndens sammanträde av ersättaren Maria Antonsson (MP). Ordföranden, borgarrådet Ulla Hamilton svarar att detta inte är en politisk fråga utan en tjänstemannafråga. 4. Den 24 oktober får trafikkontoret handräckning av polisen för att kunna fälla eken som planerat. Detta har då sedan en tid uppmärksammats av allmänheten och en grupp, Rädda TV-Eken, bildas. Gruppen vaktar eken från eftermiddagen och hela natten. Polisen avblåser operationen då det är för många människor på plats. 5. Den 27 oktober är Östermalmsskolans aula fullsatt av engagerade ekvänner när frågan om TV-Eken tas upp på den s.k. öppna timmen före stadsdelsnämndens formella sammanträde. En stor mängd information och synpunkter ges till nämnden och de närvarande tjänstemännen från trafikkontoret. Ett medborgarförslag läggs fram av Rolf Lindell som föreslår att en alternativ utredning görs, att kommande beslut om ekens framtid förs upp på trafik- och renhållningsnämndens agenda efter remiss till stadsdelsnämnden samt att man utreder förutsättningarna att förklara eken som kulturoch/eller naturminne. Samma dag kungör trafikkontoret att en oberoende expert ska tillkallas för en second opinion. 6. Den 28 oktober föreslår socialdemokraternas gruppledare i trafik- och renhållningsnämnden, Malte Sigemalm, i ett brev till borgarrådet Ulla Hamilton att beslut om ekens framtid förs upp på nämndens agenda, och att man utreder förutsättningarna för att förklara eken som kultur och/eller naturminne. Trots detta framhärdar Hamilton i att det inte är en politisk fråga. 7. Den 7 november tillfrågas Ulla Hamilton vid kommunfullmäktiges frågestund om möjligheten att bevara eken av Åke Askensten (MP). Borgarrådet replikerar att det inte är en politisk fråga och att trafikkontorets trädexperter har konstaterat att trädet är döende Trafikkontoret bedömer det som att det ur trafiksäkerhetssynpunkt är farligt att ha trädet där och jag kommer aldrig att gå emot en expert från trafikkontoret i trafiksäkerhetsfrågor. 8. Ekvännerna fortsätter att organisera sig och många fristående experter, arborister och forskare börjar intressera sig för frågan. Exempelvis Klaus Stritzke, känd för att ha räddat Prins Eugens mäktiga ek på Valdemarsudde och skogspatolog Per Hansson, Umeå universitet. Ett gemensamt omdöme hörs allt oftare från dessa experter, nämligen att inget talar för att eken är i så dåligt skick att den behöver fällas. 9. Trafikkontoret tar dock inget intryck av detta, utan platsen runt eken spärras av genom en utvidgning av tidigare utplacerade betongsuggor så att framkomligheten på 5

6 gatan begränsas till en fil på vardera sidan om eken. Skälet säger trafikkontoret vara fara för fordon och människor. Dock hindras inte ekvännerna från att vara i och runt trädet och inga varningsskyltar sätts upp. 10. Den 10 november anländer trafikkontorets anlitade oberoende expert för utredning av ekens status, Erik Solfjeld, från Oslo. Han använder bl.a. en resistograf och tar sannolikt en borrkärna. I huvudsak använder han dock hammare och gör en okulär besiktning. Solfjeld ges inte möjlighet att studera ekens stam och rötter, då trafikkontorets tjänsteman Embrén vid undersökningstillfället inte har verktyg med sig för att bryta upp det trädäck som då omgav eken över den brunn med drygt 2 meters djup som hade anlagts runt eken då gatan höjdes. 11. Den 11 november säger Solfjeld intervjuad i tidningen Metro att det har varit ett fint träd och är fortfarande ett fint träd men en av (de fyra) stammarna är till 99 procent död. 12. Den 14 november skriver Skönhetsrådet till kommunstyrelsen och trafik- och renhållningsnämnden att den s.k. TV-Eken har ett obestridligt kultur- och naturhistoriskt värde. Under åren har stora insatser gjorts för att bevara den minst 500 år gamla eken. Den bedömning som har gjorts av trafikkontorets trädspecialist har ifrågasatts av flera utomstående experter. Skönhetsrådet anser att allt behöver göras för att säkerställa ekens fortlevnad och att ärendet måste lyftas från trafikkontoret till politisk nivå, i första hand till trafik- och renhållningsnämnden. 13. Den 15 november samlar Rädda TV-Eken-gruppen ett stort antal personer och expertis till möte i Östermalmsskolan. När det står klart att den norska utredningen inte inkluderar undersökning av stam och stambas, bildas en fristående grupp av certifierade arborister och man beslutar att komplettera stadens undersökningar för att på frivillig väg och utan ersättning söka ta reda på ekens verkliga tillstånd. En styrgrupp bildas för samordning av aktionerna att rädda eken. Många frivilliga engagerar sig och ett vaktschema vid eken utvecklas. 14. Den 16 november har Embrén hämtat verktyg och trädäcket runt eken bryts upp. En tjänsteman kliver ner i brunnen och knackar på stammen och dess nedre delar. Man upptäcker viss svampbildning och Embrén utropar i intervjuer i media att det är värre än befarat, att trädets rötter är ruttna och att det är risk för att den ska falla när som helst! Senare konstaterar fristående trädsvampexperter att svampbildningen inte utgör en fara för eken. 6

7 15. Den 17 november intervjuas Embrén av Aftonbladets reporter (publicerat 18/11). Han framhåller ekens livsfarliga skick och att vem som helst med någon form av hjärnkapacitet kan förstå det. Bortsett från den allmänna omdömeslösheten i valet av språkbruk vet kontoret vid det här laget att åtskilliga erfarna experter, forskare och arborister har börjat ifrågasätta det kloka i att nödvändigtvis fälla eken. Kanske är det från och med nu som prestigen helt styr händelseutvecklingen fram till fällningen av eken? Embrén verkar ju redan 2003 (se sid. 3) ha bestämt sig för att trädet kan ramla omkull vilken dag som helst. 16. Oxenstiernsgatan spärras nu av helt för bil- och busstrafik mellan Karlavägen och Taptogatan, trots att den smala tarm som måste finnas öppen för trafik till Mekonomens m.fl. garagenedfart medför extremt stora risker för gående och boende utmed Oxenstiernsgatan. Bilar kör i båda riktningarna, ibland på trottoaren alldeles intill huskropp och portar. Avspärrningen måste betraktas som helt oansvarig av trafikkontoret och flera allvarliga olyckstillbud uppkommer då boende går ut från sin port utan tanke på de bilar som dyker upp alldeles intill porten. 17. Den 18 november rapporterar Radio Sweden att en gren enligt Solfjeld till 90 procent är död medan de andra till 80 procent är friska. Solfjeld anger också viss rotröta (utan att dock ha varit nere vid stam och rötter) samt instabilitet i kronan. 18. Den 20 november påbörjar de fristående arboristerna sina mätningar. De tar sig från Falun, Göteborg och Storstockholm. Mätningarna pågår i tre dagar och ger mätresultat om ekens status, dess rotsystem, stam och grenverk. Trafikkontoret meddelas i förväg om de mätningar som görs. Trädet blir genomlyst med två olika tekniker under tre intensiva dagar. Arboristerna gör också belastningsberäkningar av grenarna motsvarande en vindstyrka om 33 m/s. Foto: Per Schönning. Stammen undersöks 7

8 19. Den 21 november söker representant för de fristående arboristerna flera gånger aktivt kontakt med trafikkontoret (Freij) för att informera om de omfattande analyser som gjorts noggrannare än någonsin förr och för att meddela att någon risk för att eken ska falla inte föreligger. Att risken för ras inte var akut kunde man meddela redan efter första dagens mätningar (20/11). Detta återges också i massmedia, bl.a. i TV4 och DN. Det görs sedan flera misslyckade försök att ringa men i några fall kan man föra telefonsamtal. Gruppen skriver också mejl och ser till att trafikkontoret får alla pressmeddelanden. Dessutom meddelar de fristående arboristerna att en formell rapport från dessa mätningar kommer att ta någon vecka att färdigställa då mätningarna är mycket omfattande och bygger på vetenskapligt testade mätmetoder. (Solfjelds mer begränsade mätningar krävde två veckor för en rapport). Den fristående arboristgruppen: Jon Artill, arborist, Johan Gustavsson, arborist, Daniel Daggfeldt, arborist, Joerg Roepke, arborist, Vikki Bengtsson, ekolog, Tobias Fischer, arborist med mykologisk inriktning. Samordnare: Cilla Lundström, trädvårdare. Gruppen låter sina resultat prövas av flera internationella experter. Kritik av Erik Solfjelds rapport görs också i samarbete med forskare utomlands, bl.a. den holländske mykologen Gerrit J. Keiser Belastningsberäkning. Arboristgruppen 20. Den 20 och 21 november publiceras på DN.se (Epsteins blogg) respektive i TV4 Stockholm intervjuer av arboristen Jon Hartill där han framför att inget tyder på att TV- Eken kommer att kollapsa. 21. Den 21 november förbereder trafikkontoret att fälla eken under veckan. Man gör upp med polisen hur samarbetet ska ske. Samtidigt får man problem med logistiken. Ingen av de arborister som vanligtvis arbetar för staden vill fälla trädet och tackar nej, en efter en. Flera kommer istället till trädet och sällar sig till ekvännerna. 8

9 22. Den 23 november kommer, något försenad, Erik Solfjelds rapport. Han konkluderar bl.a. (utan att ha sett stammen eller varit nere vid rötterna men studerat dem via kronan) att rotskadorna i huvudstammen och den södra stammen nr. 4 är av ett sådant slag, omfång och strategiskt läge att det föreligger en större sannolikhet för brott än vad som kan accepteras. För ögonblicket är det ingen akut fara för brott, men under växtsäsongen när löven är helt utslagna och kronan framstår med full seilföring i all slags väder kan situationen raskt ändra sig. Han ger staden tre alternativ: vänta tills trädet faller ihop, minska kronan med procent, eller ta bort trädet helt. Vilka av dessa tre alternativ som bör väljas bör staden själv avgöra. Viktigt i detta sammanhang är att både Solfjeld och de fristående arboristerna konstaterar att eken inte riskerar att falla omkull. Vid denna tidpunkt finns alltså tid för rådrum och jämförande analyser av resultat från olika experter, men trafikkontoret var helt ointresserat av detta. 23. Den 23 november sen kväll skriver privatpersonen Tore Wolff i ett mejl till Ulla Hamilton följande: Att låta såga ner en ek där det sägs att den närsomhelst kan ramla samtidigt som resultaten av flera undersökningar visar att så inte är fallet. Det kan bli ett stort misstag om den sågas ner och snittytan visar full friskhet naturlig för en ek av denna ålder. Eken kan inte återställas. Ulla Hamiltons korta svar är: Den kommer att tas ned! 24. Den 24 november, under trafik- och renhållningsnämndens sammanträde, lägger socialdemokraternas gruppledare Malte Sigemalm fram en skrivelse där han kräver att borgarrådet Ulla Hamilton måste lyssna på kritiken av fällningen av TV-Eken och begär en gemensam hearing med de experter som idag uttalar sig om ekens tillstånd. Trots att frågan om eken nu varit uppe i kommunfullmäktige och två gånger i nämnden menar Hamilton fortfarande att det inte är en politisk fråga. 25. Senare den 24 november sammanträder på nytt Östermalms stadsdelsnämnd. Många engagerade ekvänner är närvarande och ett nytt medborgarförslag läggs fram av Rolf Lindell. Eftersom det förra överförts till trafikkontoret med motiveringen att nämnden inte ansvarade för gatuträd, fokuserar det nya förslaget på att stadsdelsnämnden till trafik- och renhållningsnämnden bör framhålla att ett beslut om TV-Ekens framtid måste ta hänsyn till dess stora betydelse för medborgarna och den lokala miljön samt att nuvarande trafikavstängningar är oproportionerliga (jfr vad Ulla Hamilton har anfört när det gäller vikten av att skydda stora träd, s. 3 ). Ett särskilt 9

10 yrkande från (MP) och (S) att föra upp frågan om ekens framtid på den politiska agendan avslås efter votering av alliansens representanter. 26. På kvällen den 24 november sänder arboristgruppen över sina testresultat till trafikkontoret. Något svar har ännu ej erhållits. 27. På natten till fredagen den 25 november kl , dvs. strax efter trafik- och renhållningsnämndens och Östermalms stadsdelsnämnds möten, anländer på trafikkontorets begäran en stor piketstyrka med ett tiotal bilar och fyrtiotal poliser till platsen för att avhysa de personer som vistas i och runt eken för att skydda den mot avverkning. Efter en dryg timme har dessa tvingats ner från trädet och bort från eken, och stora bilar med skylift och andra anordningar rullar in. En förtvivlad skara ekvänner kan bara se på när eken sågas ner. Dock misslyckas den stora kranen med att genomföra trafikkontorets trädexperts idé att dra upp eken med sina rötter. Rotrötan och ruttenheten visar sig, precis som de fristående arboristerna hade kunna konstatera, vara ett totalt verklighetsfrämmande antagande av trafikkontorets expert. 28. När fredagen den 25 november ljusnar visar det sig med all önskvärd tydlighet att snittytan på den stora stubben är påfallande frisk med tjockt stycke stark ved runt ett mindre röthål som gör eken till ett starkt rör. De stora grenar som förts bort till Hundudden visar sig också vara förvånansvärt friska, med undantag av den stora norra grenen, som alla redan visste var död. Men trafikkontorets representanter anser uppenbarligen inte att trädets friskhet var så intressant att visa upp, utan de ser i stället till att forsla delar av den döda grenen för uppvisning i trafikkontorets entré för att rättfärdiga fällningen. 29. Söndagen den 27 november håller de fristående arboristerna en presskonferens. I DN.se redovisas arboristernas slutsatser, där det centrala budskapet är att TV-Eken fälldes helt i onödan! Arboristgruppen kommenterar också den norske arboristen Erik Solfjelds rapport som trafikkontoret använt sig av i sin argumentation för att fälla eken, trots att även han konstaterat att ingen omedelbar fara förelåg för att den skulle kollapsa. En invändning mot Erik Solfjelds undersökning är att han endast fick tillfälle att undersöka TV-Eken från gatunivån och uppåt. Den ett par meter höga stambasen och rötterna som befann sig under gatunivån fick han aldrig tillfälle att undersöka eftersom trädäcket i marknivån inte avlägsnades när han var där. En annan invändning som också den rönte stark kritik internationellt, var att inga mätbara data presenterades. Solfjelds rapport anses vara full av icke underbyggda resonemang som bygger på vad han såg som svagheter utan att jämföra dessa med den styrka som eken hade kvar. Att 10

11 Erik Solfjeld bedömde rötternas status på basis av vad han såg i en enstaka död gren kritiseras starkt. Det fanns enligt de fristående arboristerna ingen risk att trädet skulle falla omkull. Det var en hög säkerhetsfaktor för att det skulle klara sig många år till. Eken hade enligt brittiska veteranträdexperter bara påbörjat sin andra fas av ekens tre levnadsperioder. Man ansåg vidare att det på felaktiga grunder skapades panik kring den år gamla TV-Eken, därför fälldes den, helt i onödan. Trädet var starkare än det behövde vara. Det kunde ha stått ha stått i många år till, säger Jon Hartill, representant för de fristående arboristerna i intervju i DN: s nätupplaga. Se vidare följande länk: Efterskrift Det är uppenbart att såväl ansvarigt borgarråd, Ulla Hamilton (M) som ansvariga tjänstemän vid Stockholms trafikkontor var medvetna om att frågan om ekens framtid diskuterades i stadens politiska organ, i media och bland medborgarna. Man kände också till att det pågick mätningar och analyser av fristående erfarna arborister som (liksom kontorets anlitade expert, Solfjeld) visade att farhågorna om att eken akut skulle falla omkull var felaktiga, och att ingen omedelbar fara förelåg för den allmänna säkerheten. Den fristående arboristgruppen sände löpande över ny information till trafikkontorets experter, Ulla Hamilton och till media. Ändå genomfördes fällningen. Hur var det möjligt att trafikkontoret mot denna bakgrund tilläts genomföra fällningen? Hur kan ett erfaret ansvarigt borgarråd underlåta att ta till sig alternativ information när det gäller detta veteranträds framtid; en fråga som både hon själv, staden och andra myndigheter liksom flera forskare och experter bedömt som så viktig? De erfarna arboristerna beskriver trädet som unikt och historiskt och kulturellt lika värdefullt som en tavla av Rembrandt eller takmålning av Michelangelo. Den onödiga fällningen bedöms som oacceptabel by any standards of competent management. En möjlig, men ganska osympatisk förklaring, till det totala ointresset hos trafikkontoret och borgarrådet Hamilton att ta till sig den mängd av information som visade att eken inte alls behövde fällas, är om man i själva verket redan hade bestämt sig för att eken helt enkelt måste bort. När Stockholms trafikkontor och SL nyligen kallade till information om järnvägsplan för spårvägens dragning utmed 11

12 Oxenstiernsgatan (5/11) visar det sig plötsligt att spåren nu planeras gå i mitten av gatan. Det är naturligtvis omöjligt att göra en sådan förändring på ca tio dagar. Skulle det vara på det sättet, måste frågan ställas om Ulla Hamilton och trafikkontoret, utan att berätta för kommunfullmäktige, trafiknämnden och medborgarna, redan hade kommit fram till att ekens öde i själva verket redan var beseglat, beroende på ny dragning av spårvägen. Och om det var på det sättet, skulle det plötsligt framstå som helt logiskt att inte vilja ta till sig information om mätningar som visat att TV-Eken inte alls behövde fällas för att den var farlig för sin omgivning. Då skulle det också bli förståeligt varför trafikkontorets expert gjorde allt för att med hjälp av en kraftfull lyftkran försöka dra upp stammen med sina rötter natten den 25 november. Men det gick självfallet inte; som redan hade visats var ju inte rotsystemet ruttet. Av intresse är också hur hela denna process återgavs i media. Erik Winqvist gör sin bedömning i en debattartikel i nättidningen Journalisten.se: Rapporteringen om TV- Eken var inte objektiv. Han framhåller att ingen från medierna tog sig tid att kritiskt granska makthavarnas propagandamaskin, tvärtom. De vidarebefordrade PRkonsulternas formuleringar, ordagrant Att återge båda sidor innebar i detta fall att man gav plats för rena lögner. Winqvists kommentar träffar exakt de känslor man kan ha som engagerad medborgare i en fråga där makthavarna driver sin sak hårt och bortser helt från andras ståndpunkter. Särskilt kan man, med något undantag, ifrågasätta de mer lokala och regionala mediernas benägenhet att, som det verkar, okritiskt vidarebefordra den information som kommer från en myndighet, även om man känner till att de finns olika uppfattningar. På Skansen gläds nu babianerna och gnager på den friska barken på TV-Ekens avsågade grenar, säger Jonas Wahlström, chef för Skansen-Akvariet, enligt ekonyheterna den 2 december. Och i en intervju i SvD 3 december berättar han att de hämtade några grenar där eken har deponerats. De var inte alls ihåliga utan massiva och tunga och vi tog så mycket vi orkade i min minibuss. 12

13 Summa summarum: Eken var förvånansvärt frisk med undantag av en av de stora grenarna. Det fanns ingen som helst risk för att den skulle kollapsa eller falla. En hänsynsfull beskärning skulle ha räckt. Med viss jordförbättring skulle trädets liv kunnat ges bra förutsättningar för framtiden. Det fanns vetenskapligt framtagna uppgifter som visade på allt detta, men kontoret visade sig vara helt ointresserat av sådana. Detta kände trafikkontoret och ansvarigt borgarråd till, men vid något skede blev låsningen total och man fällde till slut en oerhört fin och för sin miljö och omgivning betydelsefull gammal ek långt äldre än de 200 år som sattes som gräns för avverkning i det åtgärdsprogram för särskilt gamla träd som staden antog 2010! Hur kan ansvar utkrävas för en sådan handling? En mäktig stubbe finns fortfarande kvar med allt sitt friska virke. Ett bra sätt att visa att det inte funnits några bakomliggande planer på att fälla eken för att dra den planerade spårvägen mitt i gatan, är att genomföra vad staden redan har föreslagit när det gäller denna historiska plats. Alldeles intill den stora stubben finns den lilla yta som gjorts i ordning för Lill-Eken. Det finns nu tid för trafikkontoret att återplantera Lill-Eken intill den mäktiga veteranekens fot och sätta upp en bronsplatta med ekens historia. Då kan staden uppfylla de intentioner som man informerade om den 21 november 2003 (se sid 3). Foto: Per Schönning Några frågeställningar i anslutning till trafikkontorets, ansvariga borgarrådets och polisens hantering av frågan Trafikkontorets hantering framstår sammantaget som märkligt enögd. Av vilka skäl och med vilken rätt lägger trafikkontoret munkavle på Östermalms stadsdelsförvaltning inför planerna på att fälla eken? Varför 13

14 minska möjligheterna till demokratiskt tankeutbyte i en viktig lokal fråga (se pkt 1-2)? På vilka grunder vägrade kontoret att ta till sig erfarenheter från fristående experter mätningar av ekens status (se pkt 7)? Hur kan kontoret försvara att man fortsatte att hävda att trädet och dess rötter var ruttna och riskerade att falla trots att information från de fristående arboristerna fanns att tillgå? Varför avbröt inte trafikkontorets närvarande tjänstemän (Embrén och Freij) fällningen av eken när alla närvarande insåg att man sågade i en värdefull gammal ek med förhållandevis friskt virke? Hur kan kontoret försvara att man även efter att trädet hade fällts fortsatte att hävda att eken var rutten och riskerade att falla? Det friska snittet och omöjligheten att lyfta stubben med rötterna visade ju att så inte var fallet. Är det omdömesgillt av ansvariga tjänstemän att vilseleda media och allmänhet genom att som tecken på att eken var rutten visa upp delar av den gren som alla var överens om var död i Tekniska nämndhuset? Hur omdömesgill är f.ö. följande kommentar i tidningen Mitti Östermalm av kontorets trädexpert den 29 november: De fristående arboristernas undersökningar hade inte spelat någon roll, såvida de inte hade sagt att trädet var helt friskt? Med kriteriet helt friskt skulle många träd i stadens alléer och parker behöva fällas. Var ekens öde i praktiken redan beseglat beroende på ändrad dragning av spårvägen utmed Oxenstiernsgatan? Polisen. Mycket talar för att det hos polisen har rått en osäkerhet om huruvida eken verkligen var så farlig för sin omgivning och att man krävde utförlig motivering att så var fallet. Då trädäcket avlägsnats konstaterade närvarande polisbefäl att den här ser ju inte så sjuk ut. Efter fällningen kommenterade ett par poliser som besökte platsen att de verkligen hoppades att det var sant att eken var så dålig som uppgetts, annars skulle de inte kunna sova av dåligt samvete. Begärde polisen försäkringar av trafikkontoret att eken verkligen utgjorde fara för omgivningen och fick de sådana försäkringar (pkt 21). Diskuterade man då motstående uppfattning hos de fristående arboristerna? 14

15 Ansvariga borgarrådet Ulla Hamilton (M) är en erfaren kommunpolitiker och van beslutsfattare som har och har haft ansvar för en mängd viktiga och komplicerade frågor. Man kan därför undra hur det kommer sig att hon så tidigt och definitivt har låst sig till trafikkontorets uppfattning att TV-Eken var rutten och på väg att falla, då samtidigt både fristående experter och stadens egen organisation (Skönhetsrådet) förde fram uppgifter som tydde på annat. Även det faktum att frågan togs upp i fullmäktige och i trafik- och renhållningsnämnden borde ju tala för att belysa frågan bredare. Generellt bör naturligtvis en politiker i hennes ställning vara angelägen om att få in all relevant information innan beslut tas. Av vilken anledning bryr sig inte Ulla Hamilton att koppla frågan om ekens fortlevnad till det åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd som staden på hennes förslag antagit så nyligen som våren Varför inte mot denna bakgrund ta till sig och välkomna ytterligare information? Uppenbarligen är Ulla Hamilton väl medveten om händelseförloppet hela tiden (pkt 1, 6, 7, 12 och 24). Av vilken anledning vägrar hon ta till sig, alternativt erkänna kunskapen om information från andra än trafikkontorets tjänstemän? Istället framhärdar hon bara i att eken ska fällas (pkt 23). Inte ens flera dagar efter att eken har fällts, och alla har haft möjlighet att konstatera att det i själva verket var en förvånansvärt frisk veteranek som hade tagits av daga, vill hon ta till sig att den fälldes på felaktiga grunder. I mejlsvar till en av ekvännerna på kvällen den 29 november hävdar hon fortfarande att det var ett ansvarsfullt agerande av trafikkontoret att fälla eken. Av vilka skäl med hänsyn till allmänna demokratiska principer vägrar Ulla Hamilton att ta upp frågan om eken på den politiska agendan, då det efterlyses av Skönhetsrådet och i trafik- och renhållningsnämnden (pkt 3, 6, 12 och 24) och då det efter både Solfjelds och de fristående arboristernas rapporter stod klart att det inte fanns någon överhängande fara för att eken skulle falla (pkt 22)? I vilken utsträckning har Ulla Hamilton medverkat i överläggningar med sin kollega i landstinget, landstingsrådet Christer G Wennerholm (M), när det gäller dragningen av spårvägen utmed Oxenstiernsgatan? Var ekens öde i själva verket redan beseglat, beroende på ny dragning av spårvägen? 15

16 oooo En av de sista dagarna innan Eken fälldes, när jag stod i den råkalla dimman invid Trädets stam, och därifrån försökte förklara för arga bilister att det inte var vårt fel att trafikkontoret hade stängt av gatan - samtidigt som jag också försökte ta hand om den intresserade allmänhet som hela tiden strömmade till och ville veta allt om Eken - ja då; kom en trevlig amerikansk man till min undsättning. Han hette Darrin och är bosatt här i Sverige, men är ursprungligen från Californien där han själv en gång har deltagit i aktioner för att rädda skyddsvärda träd. Efter att ha frågat mig om platsens och Ekens historia, så hjälpte Darrin mig en lång stund med att berätta för intresserade besökare om vikten av att försöka bevara det fantastiska trädet. Han hjälpte mig också att förklara för uppretade bilister, att det var något bra som jag och alla vi i Rädda Eken Gruppen gjorde här, när vi tillsammans försökte skydda och rädda den uråldriga Eken. Darrin var ett stort stöd denna tunga dag, som skulle bli en av Ekens sista... Darrin Mazzilli är musiker. Nu har han, tillsammans med Alexander Hagos, skrivit en sång till Eken - The T.V. Tree song. Och nog stämmer det, tycker jag, som han skriver om Eken; She stands tall and she stands for us all She brings life to this street Darrin har sänt mig sången och lyriken, som är till oss alla. /Johanna Lidman Evans Save the T.V. Tree (final mix).mp3 Darrin Mazzilli & Alexander Hagos 16