Inventering av gaddsteklar vid Brandalsund, Södertälje kommun 2011
|
|
- Rut Viklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Inventering av gaddsteklar vid Brandalsund, Södertälje kommun 2011 Gökbiet Nomada lathburiana flyger över bon av sandbin i Brandalsund 20 maj. Foto: Bo. Ljungberg Johan Abenius 2011
2 Innehållsförteckning Sammanfattning s 2 Bakgrund s 3 Vad är en gaddstekel? Inventeringen av gaddsteklar Resultat s 4 Översikt Skötselområden, intressanta artfynd och skötselrekommendationer s 5 Rödlistade arter s 12 Samlad utvärdering av naturvärdet s 13 Tack! Bilaga 1 (artlista) Bilaga 2 (dokumentation av fynddata) Sammanfattning Under sommaren 2011 genomfördes en inventering med fokus på gaddsteklar vid Brandalsund i Södertälje kommun. Totalt dokumenterades 154 arter gaddsteklar under inventeringen. Rödlistade arter var solitärgetingen Odynerus reniformis, bina Aglaoapis tridentata och Andrena fulvago samt parasitväxtstekeln Orussus abietinus och svävflugan Bombylius medius. Med ledning av inventeringsresultatet och en allmän bedömning av naturtillståndet värderas det inventerade området vid Brandalsund som mycket värdefullt för gaddsteklar och andra insekter med liknande omvärldskrav. Förslag till skötselområden och lämpliga skötselinsatser lämnas i rapporten. Skötselbehovet är dock överlag litet och naturvärdena bör kunna tillgodoses långsiktigt med en måttlig resursinsats.
3 Bakgrund På uppdrag av Miljökontoret, Södertälje kommun, genomförde JA Natur under sommaren 2011 en inventering av gaddsteklar i området kring Trindborgen och angränsande sandiga marker på fastigheten Brandalsund 1:1. Inventeringens huvudsyfte var att öka kunskapen om gaddsteklar i det utvalda området, för att ge underlag för utvärdering av naturvärden och därmed för planering av markanvändning och naturvårdsinriktad skötsel inom den berörda fastigheten. Vad är en gaddstekel? De flesta steklar känns igen genom förekomsten av två par hinnartade vingar, en egenskap som också har använts för att namnge ordningen steklar Hymenoptera. Hos myrorna och en del andra gaddsteklar samt bland parasitsteklarna förekommer dock även vinglösa former. Steklarna är globalt sett en enormt framgångsrik insektsgrupp med runt beskrivna arter och det verkliga artantalet kan ligga nånstans mellan 0,5 och 2,5 miljoner arter enligt olika bedömare. Det kända artantalet steklar i Sverige ligger strax under 8000 varav cirka 750 är gaddsteklar. Blodbiet Sphecodes albilabris parasiterar bon av vårsidenbiet Colletes cunicularius. Foto: Bo. Ljungberg Gaddsteklar är en högt utvecklad och divers insektsgrupp som uppvisar många intressanta typer av levnadssätt. De är värmekrävande djur med fascinerande beteende och höga krav på sin livsmiljö. Typiskt för gaddsteklarna är beroendet av flera olika egenskaper i miljön som spelar roll för arternas reproduktion, jakt, födosök, boanläggning och spridningsmöjligheter. De största arterna kan ha en aktionsradie på flera hundra meter men i allmänhet krävs att de resurser som gaddsteklarna behöver för att kunna genomföra sina livscykler måste finnas inom ett begränsat område, ner till några tiotal meter. Det innebär att dessa djur är känsliga indikatorer som med sina förekomster kan visa att processer och strukturer som har betydelse för den biologiska mångfalden förekommer på landskapsnivå. Många gaddsteklar omfattas av särskilda åtgärdsprogram som syftar till att säkerställa arternas fortsatta förekomst i landet. Inventeringen av gaddsteklar En begränsad inventering under ett enda år kan inte förväntas ge en fullständig bild av faunan, utan det blir ett stickprov som tillsammans med bedömning av områdets strukturella och andra egenskaper kan ligga till grund för en värdering av naturvärden med avseende på gaddsteklar och andra insektsgrupper med liknande behov.
4 Innehållet i fönsterfälla 1 vid fälltömning 30 juni. Foto: Bo. Ljungberg När inventeringen i Brandalsund sattes igång var utgångshypotesen att dokumentationen skulle genomföras uteslutande genom observationer och manuell insamling av gaddsteklar i samband med fältbesök i området. Efter inledande besök beslöts dock att inventeringen skulle utökas med en kompletterande insamling med fällor, i detta fall minifönsterfällor som sattes upp på död ved i lämpliga lägen inom området. Vid ett tillfälle användes även gulskålar för att samla in marklevande gaddsteklar under ett dagsbesök. Resultat Översikt Av steklar artbestämdes 748 individer och av flugor 45 individer under inventeringen Totalt påvisades 158 arter steklar, varav 154 arter gaddsteklar, se artlistor i bilaga 1. Inom de flugfamiljer som dokumenterades genom observationer i kombination med ett begränsat och erfarenhetsbaserat urval av insamlat material påvisades 18 arter. Fyra rödlistade steklar dokumenterades, varav tre gaddsteklar, och bland flugorna påträffades en rödlistad art. De globala rödlistekategorierna som används i denna rapport är hämtade från den aktuella svenska rödlistan 2010: förekommande kategorier är VU (sårbar) och NT (nära hotad). Samtliga rödlistade arter som påträffades inom denna inventering dokumenterades genom observation eller manuell insamling. Även i fällorna gjordes många intressanta fynd men inga rödlistade arter samlades in på detta sätt.
5 Skötselområden, intressanta artfynd och skötselrekommendationer
6 1) Trindborgen Naturvärdena är kopplade till kontinuitet av markslitage genom betesdrift och allmän kulturpåverkan under långa tider. Den sydexponerade sluttningen upp mot borgens krön har endast ett glest trädskikt och det finns gott om bar sand och grus i sluttningen. Dessutom finns liggande och stående död ved i soliga lägen. Trindborgens sluttning med blomning av fibblor och tjärblomster 22 maj. Foto: Johan Abenius Ett antal intressanta och krävande sandmarksarter påträffades vid Trindborgen. Solitärgetingen Odynerus reniformis (NT) observerades i antal tillsammans med den parasitiska guldstekeln Chrysis viridula. Svävflugan Bombylius medius (NT) flög under försommaren tillsammans med sin förmodade värd, långhornsbiet Eucera longicornis. Sandbiet Andrena fulvago (NT) som är oligolektiskt på fibblor påträffades i samma område, liksom det lilla träbiet Ceratina cyanea. Förekomst av det parasitiska blodbiet Sphecodes albilabris avslöjade att vårsidenbiet Colletes cunicularius lever på Trindborgen, trots att det vårtidiga sidenbiet hade slutat flyga när årets inventering påbörjades. Värda att nämna är även de båda ovanliga rovsteklarna Lestica clypeata och Lestica subterranea som har goda populationer i området, där de jagar småfjärilar som används som föda till steklarnas larver. En del arter som anlägger bon i torra växtstjälkar gynnas även av det gynnsamma lokalklimatet på Trindborgens sluttning, det gäller t.ex. den lilla guldstekeln Omalus biaccinctus som lever som parasit hos stjälklevande rovsteklar. Skötsel: Inga akuta behov just nu. Eventuellt kan slyuppslag behöva röjas eller enstaka träd som skuggar sluttningen tas bort i framtiden. Det är dock positivt med ett glest trädskikt eftersom det skyddar mot vind och ger ett bättre lokalklimat i marknivån. Extensivt bete över Trindborgen och angränsande områden vore positivt om det går att ordna.
7 2) Strandområdet från Trindborgen till 350 m O Sjöstugan En smal sandstrand med anslutande örtrika gräsmarker, i östra delen delvis betade av gäss. Områdets värden är knutna till den öppna sandmarken och de geologiska strandprocesserna, med en zonering av väl utbildade trädfria strandvåtmarker med bladvass innanför stranden och innanför denna en strandskogsbård av klibbal. Johan Abenius samlar steklar på stranden 30 juni. Foto: Bo. Ljungberg En del krävande sandmarksarter påträffades i strandområdet, bland dem vägsteklarna Arachnospila abnormis och Evagetes pectinipes samt rovstekeln Tachysphex helveticus. I de vassdominerade inre delarna av strandområdet förekom biet Aglaoapis tridentata (VU) som lever parasitiskt på buksamlarbin. Vilken art av buksamlarbi som angrips i Brandalsund kunde tyvärr inte konstateras under denna inventering. Buksamlarbiet Hoplitis leucomelana var vanlig i samma område och ett exemplar av denna art påträffades inne i en cigarrgall av vassfritflugan Lipara lucens på bladvass. Aglaoapis förekom i Brandalsund både på stranden och på Trindborgens sluttning. Intressanta vasslevande gaddsteklar i strandområdet var biet Hylaeus pectoralis och vägstekeln Anoplius caviventris. Solitärgetingen Ancistrocerus ichneumonideus som utvecklas i hartsgaller på tall påträffades även här. Skötsel: Det vore positivt att besökstrycket på området fortsätter i samma omfattning eller ökar något. Förbud mot att använda död ved från tallarna som bränsle bör gälla i reservatet och påvisas tydligt med informationsskyltar. Någon skötsel behövs inte för närvarande.
8 3) Parkartad skog mellan parkeringsplatsen och badplatsen Luckorna i det glesa trädskiktet låter solljuset spela över marken och de grova döda granstammar som förekommer i detta område. De grova tallar och björkar som växer här kommer att tillskapa nya värden i form av död ved under lång tid. En mycket intressant förekomst av den röda parasitväxtstekeln Orussus abietinus (NT) konstaterades på de grova granstubbarna på strandfladen. Denna märkliga stekel utvecklas som parasit på praktbaggar Buprestidae vars larver lever i död granved. Under lång tid har endast enstaka lokaler för denna art varit kända i Sverige (inre Södermanland), men under det senaste året har flera nya lokaler upptäckts i östra Svealand. Det kan tyda på att arten har gynnats av skogsbrukets metod på senare år att lämna högstubbar vid slutavverkning. Grov granstubbe där parasitväxtstekeln Orussus abietinus observerades Foto: Johan Abenius Skötsel: Igenväxning av självsådd gran eller uppslag av lövsly kan behöva röjas bort i dessa partier, men det är inga akuta behov utan kanske på års sikt. Skulle brist på solbelyst död ved trots allt uppstå under någon period så bör man överväga att mekaniskt skada eller kapa ner enstaka träd till högstubbar.
9 4) Strand från 350 m O Sjöstugan västerut längs Vaskhusviken Trädskiktet är varierat med död ved här och där längs stranden i form av klibbal, gran, björk och tall. Bävergnag är utbrett på aspar. En otydlig stig löper längs stranden och gammal övervuxen strandtäkt finns i västra delen. En brokparasitstekel (Rhyssa) lägger sitt ägg i vedlevande skalbaggslarver i alved längs stranden. Foto: Bo Ljungberg På klibbalstubbar längs stranden förekommer många vedlevande gaddsteklar bl.a. solitärgetingarna Symmorphus debilitatus och Symmorphus connexus samt växtstekeln Xiphydria camelus. Plankstekeln Sapyga clavicornis lever här som parasit på buksamlarbiet Chelostoma florisomne. Den lilla stritsäckstekeln Anteon jurineanum lever av stritar som honan håller fast med sina groteska gripklor medan hon lägger sitt ägg på stritens kropp. Spilomena beata är en mycket liten rovstekel som samlar tripsar som proviant till sin larv. Crossocerus nigritus är en mindre vanlig helsvart rovstekel som jagar flugor och anlägger sina bon i död ved. Här lever även den metallskimrande guldstekeln Cleptes pallipes som utnyttjar bladstekellarver som näring till avkomman. En av de större gaddsteklarna i strandskogen är buksamlarbiet Megachile ligniseca. Skötsel: Naturlig utveckling.
10 5) Näset med fornborg Resliga tallar dominerar delar av sluttningen ut mot havet. Foto: Johan Abenius De högre belägna hällmarkspartierna har förvånansvärt lite död ved, däremot är sluttningarna ut mot Vaskhusviken betydligt rikare på sådana träd. En generation av grova gamla granar och björkar håller på att dö av och framför allt i högre delar av sluttningen finns det ett blandat trädskikt där resliga tallar dominerar. Denna skog har en mycket gynnsam struktur som kommer att utvecklas positivt för vedlevande insekter under lång tid om den får utvecklas fritt.
11 6) Sandig vägslänt V Tegeltorp Det finns fina öppna sandslänter mellan åkern och skogsbrynet längs vägen från Brandalsund ut till Tegeltorp. Delvis örtrikt fältskikt. Här finns fina förutsättningar för den riktigt värmekrävande delen av sandmarksfaunan. Området inventerades endast översiktligt vid ett besök i maj. Bland de påträffade arterna märks svävflugan Bombylius major. Svävflugan Bombylius major parasiterar på marklevande gaddsteklar. Den långa sugsnabeln används för att tanka flygbränsle i form av nektar ur blommor med djupa kalkar. Foto: Bo Ljungberg Skötsel: Eventuellt skulle igenväxande partier kunna markberedas eller harvas. Framgrävt växtmaterial bör bortföras. Kontinuerligt bete vore positivt, även i angränsande skogspartier på sandigt underlag. Anläggandet av en träningsbana eller terrängridningsbana i dessa delar skulle också kunna gynna sandmarksfaunan. 7) Gammalt sandtag 500 m N Tegeltorp Dessa områden besöktes inte under inventeringen. På flygbilder kan ses att endast små öppna fläckar återstår av de gamla sandtäkterna i området. Skogen sluter sig nu kring det tidigare öppna området. Lars Norén dokumenterade gaddsteklar i detta område vid ett fältbesök Flera intressanta och krävande vägsteklar påträffades vid detta tillfälle, bl.a. Pompilus cinereus, Priocnemis cordivalvata och Auplopus albifrons. Dessa resultat visar att skogsmarken i Brandalsundsområdet trots igenväxning av tidigare öppen sandmark fortfarande har kvar en intressant sandmarksfauna som skulle gynnas av att delar av åstallskogen åter öppnas upp. Skötsel: Beroende på hur området kommer att användas i framtiden kan olika alternativ övervägas. Fortsatt skogsbruk i området skulle kunna kombineras med anpassningar för sandmarksfaunans behov genom att riktade skötselinsatser införs, t.ex. genom att särskilt gynnsamma terrängavsnitt hålls fria från vedväxter under längre perioder.
12 Rödlistade arter Solitärgetingen Odynerus reniformis (NT), svenskt namn tagglergeting Lergetingar tillverkar murade bon av lera som förses med ett utstickande rör eller skorsten. I Sverige förekommer tre arter som alla har blivit mindre vanliga under 1900-talet. Som larvföda använder tagglergetingen larver av vivlar (släktet Hypera). Arten har en stark koppling till kulturlandskapet och har troligen missgynnats av jordbrukets strukturrationaliseringar. I Sverige förekommer arten framför allt i Östersjölandskapen upp till Uppland. Buksamlarbiet Aglaoapis tridentata (VU), svenskt namn kilbi Kilbiet är en exklusiv sandmarksart som i dagsläget i Sverige endast förekommer på få lokaler Öland och i Södermanland. Arten har tidigare förekommit i större delar av södra Sverige. Kilbiet är känt för att parasitera på olika släkten av buksamlarbin, men hittills har inga säkra uppgifter om dess värdval i Sverige kunnat beläggas. Sandbiet Andrena fulvago (NT), svenskt namn fibblesandbi Fibblesandbiet är som namnet antyder oligolektisk på fibblor, dvs arten använder endast pollen från fibblor för att lägga upp bilarvens matförråd. Den är bunden till finare sandmarker eller torrängar med glest växttäcke. Fibblesandbiet är spridd i stora delar av södra Sverige men antalet lokaler har minskat på grund av igenväxning och ändrade brukningsmetoder inom jordbruket. Växtstekeln Orussus abietinus (NT), svenskt namn röd parasitväxtstekel Denna art är i Norden ensam representant för en utvecklingshistoriskt märklig familj bland växtsteklarna, som utmärker sig bland de annars växtätande steklarna genom att utvecklas parasitiskt i larver av skalbaggar (praktbaggar) talsfynd finns från olika delar av Sverige från Västergötland till Norrbotten men under lång tid saknades aktuella uppgifter om arten. I slutet av 1900-talet upptäcktes dock en population i Gnestatrakten som länge var den enda kända i Sverige. På de allra senaste åren har dock flera nya lokaler hittats i Södermanland och Uppland. Svävflugan Bombylius medius (NT), (föreslaget) svenskt namn prickvingad svävfluga. En lätt igenkänd svävfluga som förekommer i södra Sverige upp till Mälardalen. Flera arter av svävflugor är boparasiter hos gaddsteklar, trolig värdart för denna art är långhornsbiet Eucera longicornis som också förekommer vid Trindborgen. Mer information om rödlistade arter kan hämtas från ArtDatabankens hemsida
13 Samlad utvärdering av naturvärdet I ett regionalt perspektiv är det inventerade områdets naturvärden tveklöst höga, man kan säga att de naturgivna förutsättningarna (bl.a. kustläget, exponeringen mot havet, högt antal soltimmar, gynnsamt lokalklimat och förekomst av sandiga sediment) tillsammans med lång tids gynnsam kulturpåverkan och ett blandat trädbestånd med stort inslag av äldre träd pekar ut området som ett hotspot för krävande insektsfauna. Resultatet av gaddstekelinventeringen stärker denna bedömning men för att ge en fullständig värdering av områdets kvaliteer skulle det krävas fullständigare inventeringsinsatser under flera år. De mest exklusiva naturvärdena som dokumenterades vid Brandalsund 2011 hör hemma i de starkt kulturpåverkade delarna av området, framför allt marklevande arter som är beroende av de öppna kulturmarkerna vid Trindborgen. Men även de trädberoende delarna av insektfaunan visar upp en stor artmångfald med förekomster av flera särskilt intressanta arter. En mer omfattande inventering skulle med stor sannolikhet öka på artlistan av vedlevande arter och det är mycket troligt att ytterligare rödlistade arter som inte kunde påvisas under årets inventering kommer att påträffas i området i framtiden. Den artlista av gaddsteklar som kunde påvisas redan med en begränsad inventeringsinsats under 2011 är anmärkningsvärt lång. Andelen arter som påträffats i enstaka exemplar under inventeringen är också högt, vilket visar att det finns många fler arter att hitta i området. Sammanfattningsvis är förutsättningarna goda för att med enkla medel kunna upprätthålla och även förbättra förhållandena för insektsfaunan på Brandalsund. Området vid Trindborgen kräver endast extensiv skötsel för att förhindra den igenväxning som skulle kunna bli ett hot på lång sikt. Kanske räcker det med besökares trampslitage för att hindra vegetationen från att sluta sig över sluttningarna? De trädberoende naturvärden som finns i områdets skogar behöver inte heller några omedelbara skötselinsatser, men gallring eller slyröjning och friställning av naturvårdsträd kan vara önskvärda åtgärder i delar av området. Tack! Bo Ljungberg tog initiativ till inventeringen och har varit behjälplig med underlag och inspiration under inventeringens genomförande, samt bidrog med fina insektsfoton till rapporten. Ett stort tack till Lars Norén som deltog vid flera fältbesök i området och som dessutom har bestämt insamlade bin. Bilaga 1 Artlista Bilaga 2 Dokumentation av fynddata och koordinater i Rikets Nät för insamlingslokalerna
Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev
Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev 2013 Innehåll Syfte... 3 Uppdrag... 3 Metod... 3 Bakgrund... 3 Resultat... 3 Område 1... 5 Område 2... 6 Slutsatser... 9 2 Syfte Syftet har varit
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans
Översiktlig naturinventering Dingelsundet västra 2016
Översiktlig naturinventering Dingelsundet västra 2016 1 Inledning Denna naturinventering rör de västra delarna av Dingelsundet och har genomförts 2016 av Catharina Knutsson, Karlstads kommun, teknik- och
Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.
Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Ronny Fors från Naturskyddsföreningen i Nacka och Kerstin Lundén från Boo Miljö och Naturvänner
Inventering av naturvårdsintressanta insekter inom fastigheterna Strandskogen 10:6 och 10:7, Mörbylånga kommun Markus Franzén
Inventering av naturvårdsintressanta insekter inom fastigheterna Strandskogen 10:6 och 10:7, Mörbylånga kommun Markus Franzén Bjuv 2009-09-15 1 Innehållsförteckning Uppdragsinformation...3 Beställare...3
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)
Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor
Bzzzz hur konstigt det än kan låta
Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit
Allmän naturvärdesinventering vid Bollebygds Prästgård 1:2
Allmän naturvärdesinventering vid Bollebygds Prästgård 1:2 Huskvarna Ekologi 2014-12-17 Bakgrund 2014-09-28 genomfördes en allmän naturvärdesinventering inom fastigheten Bollebygds Prästgård 1:2. Inventeringen
N A T U R. Inventering av gaddsteklar i Naturreservaten Tinnerö eklandskap och Viggeby. - 2009 och 2010. Håkan Andersson 2010:3 I LINKÖPING
N A T U R I LINKÖPING 2010:3 Inventering av gaddsteklar i Naturreservaten Tinnerö eklandskap och Viggeby. - 2009 och 2010 Håkan Andersson Förord Steklar är den artrikaste ordningen bland insekterna i landet
Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix
2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106
Naturvärdesinventering
Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten
RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson
RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO Pär Eriksson KARTOR Lantmäteriet 2006, SGU Länsstyrelsen
Inventering av gaddsteklar på f.d. Österhagsdeponin sommaren 2016
JA NATUR Inventering av gaddsteklar på f.d. Österhagsdeponin sommaren 2016 Johan Abenius 2016-09-30 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Uppdraget... 2 Gaddsteklar och deras värde som miljöindikatorer...
Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06
Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun PM inför detaljplan På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.svedholm@naturcentrum.se
Brännvinbergets skyddsvärda skogar hotas av avverkning
Brännvinbergets skyddsvärda skogar hotas av avverkning Bakgrund I år släppte Naturskyddsföreningen i Rättvik rapporten om de skyddsvärda skogarna i Ore skogsrike. Här har föreningen pekat ut ett skogslandskap
Skogar norr om Öjaby, kompletterande inventering 2017.
Skogar norr om Öjaby, kompletterande inventering 2017. Av Tobias Ivarsson, saperda@spray.se Inledning Under hösten 2017 gjordes några besök i skogarna norr om Öjaby då det finns planer på bebyggelse och
BESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014
BESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014 SAMMANFATTANDE NATURVÅRDSUTLÅTANDE 2014-10-20 Örjan Fritz & Jonas Stenström Uppdragsgivare Halmstads kommun Samhällsbyggnadskontoret c/o Lasse Sabell
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160
Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten
RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.
Gaddsteklar i Tinnerö eklandskap
NATUR I LINKÖPING 2014-1 Gaddsteklar i Tinnerö eklandskap - Inventering med håv 2014 Tobias Ivarsson Förord Under 2014 har Tobias Ivarsson, Växjö, inventerat naturreservatet Tinnerö eklandskap kultur
Granskningsversion. Naturvärdesinventering vid Kragstalund, Vallentuna kommun
Naturvärdesinventering vid, Vallentuna kommun 2 Beställning: Structor Miljöbyrån Stockholm AB Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Slutversion: Uppdragsansvarig:
Vildbin i vägkanter längs väg O 1655 Roasjö-Reaskäl
Vildbin i vägkanter längs väg O 1655 Roasjö-Reaskäl 2013 Innehåll Syfte... 3 Uppdrag... 3 Metod... 3 Klassindelning av vägkanter... 3 Resultat... 4 Redovisning av vägkanter... 5 Sträcka 01... 9 Sträcka
Trädinventering av Allégatan i Mönsterås
2014-12-16 Trädinventering av Allégatan i Mönsterås Ecocom AB på uppdrag av Mönsterås kommun Inledning Ecocom AB har fått i uppdrag av Mönsterås kommun att genomföra en inventering av träden längs Allégatan
Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.
Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)
Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk
Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att
ÖVERSIKTLIG INVENTERING
NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget
Inventering av skalbaggar i området Slättmalm, Grödinge (Botkyrka kommun, Stockholms län) Inventeringsrapport Stanislav Snäll
Inventering av skalbaggar i området Slättmalm, Grödinge (Botkyrka kommun, Stockholms län) 2015 Inventeringsrapport Stanislav Snäll 1 (11) Titel: Inventering av skalbaggar i området Slättmalm, Grödinge
Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun
Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun År 2013 släppte Naturskyddsföreningen i Rättvik rapporten om de skyddsvärda skogarna i Ore skogsrike. Här har föreningen pekat ut ett skogslandskap
Vedlevande gaddsteklar (Hymenoptera, Aculeata) i Linköpings kommun. Artbestämning av bifångster vid skalbaggsinventeringar
Vedlevande gaddsteklar (Hymenoptera, Aculeata) i Linköpings kommun Artbestämning av bifångster vid skalbaggsinventeringar 2003-2011 Innehåll INNEHÅLL... 2 SAMMANFATTNING... 4 INLEDNING... 4 METOD... 5
Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna
Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen
ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING
14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst
Täkternas biologiska värden
Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd
Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun
Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har
Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands
Naturvärden i Hedners park
Naturvärden i Hedners park Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Resultat... 3 Förslag till hänsyn vid restaurering... 6 Förstasidan visar beståndet med gamla tallar, den norra granbersån
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs
Grönholmarnas naturreservat
Grönholmarnas naturreservat Skötselplan Upprättad 2001, Fastställd 2002 Länsstyrelsen Östergötland SKÖTSELPLAN FÖR GRÖNHOLMARNAS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör
Naturvårdsåtgärd nyckelbiotop, Ekeby 4:1
Ärende 4 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2018-01-16 Miljökontoret Miljönämnden Naturvårdsåtgärd nyckelbiotop, Ekeby 4:1 Dnr: 2018-154 Sammanfattning av ärendet I samband med nyckelbiotopsinventering som genomfördes
Naturvärden på Enö 2015
Naturvärden på Enö 2015 Text och foto: Tobias Ivarsson, Svanås Hagtorpet, 342 64 Ör, tel. 0472-76167. saperda@spray.se 1 Innehållsförteckning Metodik 2 Tidigare inventeringar 3 Intressanta arter 3 Enö
Beskrivning av skogen kring vägbygget på östra Ringsö Fältbesök
Beskrivning av skogen kring vägbygget på östra Ringsö Fältbesök 2019-09-01 Fältbesök sammanfattning Naturskyddsföreningen Sörmland har noterat att markägaren beviljats dispens/ tillstånd att färdigställa
Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.
Målbild en bitvis gles skogsmiljö rik på död ved och blommande buskar. Den domineras av lövträd: främst ek, hassel, sälg, vildapel och fågelbär. Bland ekarna finns flera grova friställda individer med
Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3
Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig
Uppmätning av mängden bin och fjärilar vid Malma betesmarker, Värmdö 2011
Uppmätning av mängden bin och fjärilar vid Malma betesmarker, Värmdö 20 Jan Bergsten, för WWF Nu kommer de hotade arterna tillbaka till Malma... Den mindre bastardsvärmaren lever som larv av de klöverväxter
Naturvärdesinventering (NVI)
Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning
Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun
Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun Uppdraget På uppdrag av förvaltningschef Birgitta Johansson, miljö- och byggförvaltningen på Gagnefs kommun, utfördes den 7 juli
Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3.
Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3. Text och bild: Patrik Nygren för Naturskyddsföreningen i Västerbotten. Under 2012 har Naturskyddsföreningen inventerat flera tätortsnära skogar i Skellefteå
!!!! Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun !!!!!
Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun Bilaga 3 Naturvärdesobjekt 1 Beställare: Täby kommun, Plan- och bygglovavdelningen Kontaktperson: Sören Edfjäll, Miljöplanerare Projektledare Calluna:
Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017
Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Allmän beskrivning av naturmiljön... 3 Metodik och avgränsning... 3 Begreppet rödlistad
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med
GRÄVANDE GADDSTEKLAR I NORRA DELEN AV ALINGSÅS KOMMUN Slutrapport LONA projekt 2014
GRÄVANDE GADDSTEKLAR I NORRA DELEN AV ALINGSÅS KOMMUN Slutrapport LONA projekt 2014 Projektledning: Stellan Andersson, Alingsås kommun Fältarbete: Ola Bengtsson och Thomas Appelqvist, Pro Natura Sammanställning
Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6
Förvaltningen för samhällsplanering Alvesta kommun 342 80 Alvesta Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Ett program för planering av bebyggelse på vissa delar av Horgenäs 1:6
Asp - vacker & värdefull
Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande
PM DETALJPLAN KVARNBÄCK, HÖÖR. BEDÖMNING AV NATURVÄRDEN
PM DETALJPLAN KVARNBÄCK, HÖÖR. BEDÖMNING AV NATURVÄRDEN PM 2018-03-09 Andreas Malmqvist och Jens Morin Uppdragsgivare Höörs kommun Samhällsbyggnadssektor, Strategiska enheten Box 53 243 21 Höör Uppdragsgivarens
Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö
Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Översiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan
Översiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan 2 (7) Översiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan. 2013 Diarienummer: Text: Lars Arvidsson, Emil Nilsson och Lennart
Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr
1(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 2006 och 2009 2(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 20062006-2009 Inventeringen har genomförts som en del i EU-LIFE-projektet
Biparadiset ett naturprojekt i Bokhultet, Växjö Jan 2009
Biparadiset ett naturprojekt i Bokhultet, Växjö Jan 2009 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Mål med Biparadiset 4 Beskrivning av området 5 Viktiga blommande träd och buskar i Bäckaslöv 7 Viktiga
Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer
Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN
Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening
www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande
Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:
BAKGRUND. Sid 04 INVENTERING AV FJÄRILAR I LÖVSKOGAR OCH HAGMARKER I SÖDERMANLANDS LÄN ÅR 2002.
INVENTERING AV FJÄRILAR I LÖVSKOGAR OCH HAGMARKER I SÖDERMANLANDS LÄN ÅR 2002. BAKGRUND Denna inventering av fjärilar har utförts på uppdrag av länsstyrelsen i Södermanlands län och utgör ett led i länsstyrelsens
Naturvärdesinventering (NVI) i Gammelhusområdet
Naturvärdesinventering (NVI) i Gammelhusområdet Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Beställare: Temagruppen, på uppdrag av Östhammars kommun Kontaktperson Temagruppen: Emily Lidman, 08-690 28 69 Projektledare Calluna:
Ny vägsträckning vid Fiskeby
Att: Gun-Marie Gunnarsson Vectura Ny vägsträckning vid Fiskeby Norrköpings kommun Allmän ekologisk inventering Sammanfattning Allmän ekologisk inventering Vid den allmänna ekologiska inventeringen har
Förutsättningar för den mindre hackspetten kring Mossen, Göteborgs kommun 2012
Förutsättningar för den mindre hackspetten kring Mossen, Göteborgs kommun 2012 Underlag för program På uppdrag av Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad 2012-04-27 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget
Detaljplan Eds allé Naturvärden
Detaljplan Eds allé Naturvärden 2010-11-05 1 Bakgrund CONEC konsulterande ekologer har gjort en inventering av de ekologiska värdena på uppdrag av NCC inför detaljplanläggning av Eds allé i Upplands Väsby
Beskrivning av uppdrag, inklusive foton
Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Den vegetation som ska avverkas/röjas består av sly, buskar och yngre träd, samt några äldre och grövre träd. Allt ska transporteras bort till angiven upplags plats
Välkommen till Västergården på Hjälmö
Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen
Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun
STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har
Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun
RAPPORT 1(6) Datum 2013-08-29 Diarienr Västra Värmlands distrikt Roger Gran Sundsgatan 17, 661 40 Säffle roger.gran@skogsstyrelsen.se Tfn 0533-46176 Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken
SKÖTSELPLAN Dnr
1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad
Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog
Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en
Restaureringsplan för Kalvö i Natura området Sonekulla, Ronneby kommun.
2011-12-14 1 (5) Restaureringsplan för Kalvö i Natura 2000- området Sonekulla, Ronneby kommun. Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Kalvö. Postadress Besöksadress Telefon/Telefax
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE , delområde Drakamöllan och Kumlan.
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE0420075, delområde Drakamöllan och Kumlan. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning Restaureringsplanen
1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.
1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt
Inventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön vid Rådanäs
-14 UPPDRAG Tekniska utredningar DP Bråta UPPDRAGSNUMMER 12601144 UPPDRAGSLEDARE Björn Carlsson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM KVALITETSGRANSKNING Peter Rodhe Inventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön
Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt
Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens
Stockholm
Stockholm 2013.10.13 Exkursion Sollentuna Häradsallmänningen Jägmästare Thies Eggers från Skogssällskapet och ansvarig förvaltare visade oss runt på Häradsallmänningen. I förvaltningen ingår hela cykeln
Översiktlig naturvärdesbedömning, Träslöv 10:19 (Helgesbjär)
PM 1 (6) 2018-06-18 Samhällsutvecklingskontoret Lars Rasmus Kaspersson, 0340-882 64 Kommunekolog Stadsbyggnadskontoret Camilla Svensson, 0340-882 47 Kommunekolog Översiktlig naturvärdesbedömning, Träslöv
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten
Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning
Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 2012-07-03 Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning
Naturvärdesinventering av Noret, Mora kommun
Naturvärdesinventering av Noret, Mora kommun Naturföretaget 2016 Inventering och rapport: Johan Kjetselberg, Naturföretaget Foto: Johan Kjetselberg Kvalitetsgranskning: Niina Sallmén Datum rapport: 2016-07-11
ÖVERSIKTLIG INVENTERING
ÖVERSIKTLIG INVENTERING samt åtgärdsplan för aspskalbaggar i naturreservatet Svanhusskogen 2016 Pär Eriksson Författare Pär Eriksson Foto Samtliga bilder där ej annat är angivet är tagna av författaren.
Naturvärdesinventering
Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering av del av planområde för DP 1049 - Skyttevägen i Tierps Köping Bilaga 2 Naturvärdesobjekt 1 Beställare: Tierps kommun Kontaktperson: Lisa Björk, kommunarkitekt
Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg
Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg Herrljunga kommun, Västra Götalands län Järnvägsplan 2017-05-30 Projektnummer: 146181 I denna bilaga beskrivs ingående de naturvärdesobjekt
Skogliga åtgärder vintern 2011/2012
INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att
Bevarandeplan Natura 2000
1 (7) Bevarandeplan Natura 2000 Sörbyn SE0820416 Fastställd av Länsstyrelsen: 2007-12-11 Namn: Sörbyn Områdeskod: SE0820416 Områdestyp: SCI (utpekat enligt art- och habitatdirektivet) Area: 5,40 ha Ytterligare
2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge
Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:
Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona
Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
Inventering av naturvärdesträd på Graninge stiftsgård. Graninge stiftsgård, Nacka kommun
Inventering av naturvärdesträd på Graninge stiftsgård Graninge stiftsgård, Nacka kommun Uppdragsgivare Nacka kommun Tidpunkt för inventeringen Juni 2014 Inventeringen utförd av Stefan Eklund Rapporten
UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA
Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening
Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun
Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad 2016-09-06 Reviderad PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun Sammanfattning En riktad inventering av har skett i samband
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,
Hökafältet TÖNNERSA. Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr
Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr om Tönnersa och projektet Sand Life, som pågår fram till 2018 i reservatet. Här finns information och fakta om projektet och platsen, presenterat
Bilaga 3 Naturinventering
GothiaVindAB Bilaga3Naturinventering Projekt:Fjällboheden Datum:201105 Utförare:MiljötjänstNordAB 2011 Naturvärdesinventering av terrester miljö vid Fjällboheden i Skellefteå kommun, Västerbottens län
Inventering av fågelarv Holosteum umbellatum på Västra Torget 2017
1 Inventering av fågelarv Holosteum umbellatum på Västra Torget 2017 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Artens ekologi och skötsel av lokalen... 3 Metodik och avgränsning... 3 Rödlistan...
Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)