Kartläggning av Oxelösunds ANDT-förebyggande arbete 2015

Transkript

1 Kartläggning av Oxelösunds ANDT-förebyggande arbete 2015 Mia Sundelin, Björn Trolldal, Håkan Leifman ILFA-rapport

2 2

3 Innehåll 1. SAMMANFATTNING INLEDNING GENOMFÖRANDE OM PREVENTION VIKTIGA UTGÅNGSPUNKTER... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT ATT SKAPA LÅNGSIKTIGHET I DET ANDT-FÖREBYGGANDE ARBETET PREVENTIONSINDEX ILFA-MODELLEN HUR GÅR DET TILL? RESULTAT OCH ANALYS AV KARTLÄGGNINGAR KORT BESKRIVNING AV OXELÖSUND ANDELEN RÖKARE SAMT TOBAKSRELATERAD SJUKLIGHET ALKOHOLVANOR OCH ALKOHOLRELATERAD SJUKLIGHET CANNABISANVÄNDNING OCH NARKOTIKARELATERAD SJUKLIGHET OXELÖSUNDS ANDT-FÖREBYGGANDE ARBETE - STRUKTUR, ORGANISATION OCH FAKTISKT ARBETE OXELÖSUND ALKOHOLFÖREBYGGANDE ARBETE ENLIGT LÄNSRAPPORTEN OXELÖSUNDS PREVENTIONSINDEX PERSONAL OCH BUDGET POLICYS OCH PROGRAM SAMVERKAN TILLSTÅND OCH TILLSYN AKTIVITETER, METODER OCH MÅLGRUPPER REKOMMENDATIONER ORGANISATION OCH STRUKTUR TYDLIGA MÄTBARA MÅL AKTIVITETER REFERENSER

4 1. Sammanfattning Denna rapport beskriver organisation och struktur i Oxelösund vad gäller det alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksförebyggande arbetet (ANDT). Vi har studerat förekomsten av ANDT-politiska program, tillsynsarbetet kring alkoholservering, folkölsförsäljning, tobaksförsäljning och rökfria miljöer. Vi har även studerat tillsynsplaner och riktlinjer kring alkoholservering liksom förekomsten av samverkan med andra kommuner i olika sammanhang. Dessutom redovisar vi några indikatorer på det aktuella området som vi har fokuserat extra på. Det är dagligrökning, riskabel alkoholkonsumtion, alkoholrelaterad sjuklighet, narkotikaanvändning och narkotikarelaterad sjuklighet i Oxelösund och jämfört med övriga Södermanlands län och riket. 1. Policys och program. Oxelösund saknar en alkohol- och drogpolitisk strategi. En strategi med mätbara mål bör arbetas fram och beslutas för att skapa riktlinjer och strukturer i kommunens ANDT-förebyggande arbete. Strategin bör kompletteras med årliga handlingsplaner. Strategin bör löpa som den nationella ANDT-strategin, där en ny arbetas fram 2015 för åren Kommunens ANDT-strategi bör innehålla de målområden som kommunen ska fokusera på, övergripande redovisningar av ANDT-vanorna och vilka insatser kommunens olika verksamheter ska genomföra. Vidare bör det att betonas arbetet ska vara långsiktigt. Det är viktigt att strategin och planerna inkluderar hela befolkningen, inte bara unga. Den årliga handlingsplanen bör innehålla tydligt definierade mätbara insatser och mål. Handlingsplanen bör följas upp årligen för att se om insatser genomförts och mål uppnåtts. 2. Tillsyn. Det finns en politisk förankring när det handlar om alkohol- och tobakstillsyn. Det finns riktlinjer och tillsynsplan för arbetet som beslutats i Socialnämnden. Metoden Ansvarsfull alkoholservering används i sin helhet i kommunen. Kommunens riktlinjer för servering av alkohol kan dock behöva uppdateras. 3. Konsumtion i befolkningen. När det gäller dagligrökning ligger Oxelösund klart över både länet och riket. Riskabel alkoholkonsumtion och cannabisanvändning ligger på ungefär samma nivåer eller lite under länet och riket. Trots detta noterar vi att antal vårdade för tobaks-, alkohol- och narkotikarelaterade sjukdomar ligger en bra bit över länet och riket. Vad detta beror på är inte klarlagt i denna rapport. Det kan bero på flera saker. Riskabel alkoholkonsumtion mäts genom AUDIT-C och berättar inte hur riskabel konsumtionen är. Det skulle kunna vara så att fler invånare i Oxelösund dricker på ett mer skadligt sätt än de i övriga jämförda regioner. Vad gäller narkotikaanvändning har endast cannabis mätts, men däremot ingår all narkotikarelaterad sjuklighet i vårdstatistiken. Det är inte troligt att det höga antalet vårdade skulle bero på att Oxelösund är generösa med att tillhandahålla vård. Detta 4

5 eftersom den ANT-relaterade dödligheten också ligger högt över övriga länet och landet som helhet. 4. Preventionsindex. Oxelösund genomför många olika ANDT-förebyggande aktiviteter. Det saknas dock en struktur och långsiktighet i aktiviteterna. I rapporten har vi också tittat på Preventonsindex som är ett sammansatt mått på det ANDT-förebyggande arbetet i varje enskild kommun. Preventionsindex är uppdelat i fem olika kategorier: Policy och program Personal och budget Tillstånd och tillsyn Samverkan Aktiviteter Även av Preventionsindex framgår tydligt att det saknas struktur i det ANDTförebyggande arbetet. I kategorin Policy och program uppfylls få av kraven och det finns stort utrymme för utveckling. Även i kategorin Personal och budget bör en kommun av Oxelösunds storlek kunna få högre poäng. I de övriga kategorierna finns utrymme för utveckling även om Oxelösund gör en hel del.. Här konstateras också att det inte finns några strukturerade föräldrastödsprogram eller något arbete med media för att föra upp frågan på dagordningen och därmed skapa opinion för det ANDT-förebyggande arbetet. 5. Skolelevers drogvanor. I anslutning till att denna rapport producerades genomfördes också en drogvaneundersökning i år 9, som var identisk med den undersökning som årligen genomförs av CAN i hela landet. Undersökningen var en totalundersökning och redovisas i en separat rapport. Man bör dock integrera resultaten i undersökning i övriga uppgifter om den ANDT-relaterade situationen i kommunen för att få en helhetsbild av det ANDT-förebyggande arbetet. Oxelösund har exempelvis en större andel alkoholkonsumenter bland unga än riket som helhet. Även andelen som använt narkotika de senaste 12 månaderna är högre i Oxelösund. Rökningen ligger däremot något lägre i Oxelösund än riket, även om man debuterar tidigare i Oxelösund. 6. Rekommendationer. I kapitel 7 ger vi några rekommendationer om hur Oxelösund kan utveckla, strukturera och effektivisera sitt ANDT-förebyggande arbete. Rekommendationerna baseras även på resultaten från skolundersökningen. Några av de mest centrala rekommendationerna är: Arbeta fram ett alkohol- och drogpolitiskt program Utse en ansvarig med mandat för det ANDT-förebyggande arbetet. Ha tydliga mätbara mål för arbetet. Använd gärna befintliga indikatorer för att se hur arbetet lyckas. 5

6 Tillsynen av alkoholförsäljningen bör förläggas även efter kl Inför tillsyn för folköl och tobak i detaljhandeln och serveringsställen. 6

7 2. Inledning För att ett lokalt alkohol- och drogförebyggande arbete ska vara effektivt krävs att insatserna genomförs på rätt områden och med effektiva metoder. Ytterligare en central förutsättning för ett framgångsrikt lokalt förebyggande arbete är att det på lokal nivå finns en god kunskap om alkohol- och narkotikasituationen, en funktionell organisation och struktur samt tillräcklig beredskap för att ta hand om och förvalta förebyggande metoder och insatser. Lokal förankring är ett nyckelbegrepp. I kapitel 3 nämns viktiga förutsättningar för ett effektivt lokalt förebyggande arbete, utifrån den rådande vetenskapliga litteraturen. Det preventiva arbetet har utvecklats i Sverige under de senaste åren, inte minst på det lokala planet. Många kommuner arbetar i dag mer långsiktigt med effektiva metoder samtidigt som strukturer och organisationer har förbättrats. Men det ser olika ut i olika kommuner. I många kommuner saknas fortfarande mycket av den infrastruktur som behövs för att kunna driva ett långsiktigt effektivt förebyggande arbete. Uppföljning och utvärderingar görs sporadiskt med otydliga indikatorer och med oprecisa data, vilket leder till att man inte vet om arbetet går i rätt riktning. Indikatorerna används alltså varken som styrinstrument eller som uppföljningsinstrument. CAN har arbetat under flera år med lokalt arbete och har förstärkt sin organisation under de senaste två åren, framförallt på analyssidan. Detta har vi gjort för att mer effektivt kunna driva olika arbeten framåt, inte minst när det gäller lokalt förebyggande arbete. Under 2012 arbetade CAN fram en modell som testats i olika kommuner i länder runt Östersjön i ett EU-finansierat projekt. Modellen som benämnts ADPY (Alcohol and Drug Prevention among Youth) syftar till att utveckla det förebyggande arbetet riktat till unga. Nu använder vi denna modell i andra kommuner och inkluderar även arbetet med vuxna. Med andra ord tar vi ett helhetsgrepp på det lokala ANDTförebyggande arbetet. Den modell som alltså utgår från ADPY-modellen går under det namnet ILFA (Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete) och specificeras i kapitel 4, figur 2. Kortfattat går den ut på att från grunden utveckla alla nödvändiga steg som behövs för att kunna driva ett långsiktigt effektivt lokalt förebyggande arbete. I detta ingår att, utifrån detaljerade behovsinventeringar, utveckla den lokala organisationen, strukturen, styrdokument och mätbara indikatorer samt rekommendationer för implementering av effektiva metoder. Indikatorers betydelse för uppföljning och som styrinstrument är avgörande: Man måste veta hur det ser ut, vad man gör, hur det förändras över tid och följa detta noga och regelbundet. På lång sikt kommer detta skapa möjligheter att påverka användningen av alkohol och narkotika bland boende i kommunen i en positiv riktning. Som ett led i att förstärka och effektivisera det ANDT-(alkohol, narkotika, dopning, tobak) förebyggande arbetet i Oxelösund har CAN fått i uppdrag att genomföra en 7

8 nulägesanalys och att lämna rekommendationer för hur arbetet bör struktureras för att bli långsiktigt hållbart. För nulägesanalysen har CAN använt befintliga ANDTindikatorer som regeringen via Socialdepartementet fastställt (Socialdepartementet, 2013). I de inledande kapitlen redogörs närmare för preventionsarbete i allmänhet och för vissa centrala utgångspunkter och begrepp. Preventionsforskningen talar idag mycket om institutionalisering av det förebyggande arbetet liksom att det måste finnas en väl fungerande struktur kring ledning, styrning, samordning och ekonomi. För att se på organisation och struktur i Oxelösund har vi bland annat resultaten från Folkhälsomyndighetens Länsrapport om Oxelösund. Vi redovisar även uppgifter från ett så kallat preventionsindex. Detta index är ett sammanfattande mått på de preventiva insatserna, på framförallt alkoholområdet, i respektive kommun. Indexet består av olika kategorier som beskriver omfattningen av olika delar av det preventiva arbetet. Detta gör det möjligt att identifiera områden där det finns störst behov av förbättringar och insatser. I ett avslutande kapitel ger vi konkreta rekommendationer kring hur Oxelösund kan utveckla sitt förebyggande arbete både när det gäller struktur och konkreta förslag på metoder. Till vår hjälp har vi tagit del av aktuell preventionsforskning och de nationella och lokala politiska beslut som skapar förutsättningar. Målsättningen med rapporten är att den ska kunna användas praktiskt i Oxelösund. 2.1 Genomförande CAN:s roll är att göra behovsinventeringar och ge rekommendationer om vad som bör göras och i vilken ordning. Arbetet måste vara långsiktigt för att kunna ge effekter. Ett ordinarie ILFA-arbete pågår därför under fyra år. Under projekttiden finns både utrymme för att från grunden (1) se över hur arbetet organiseras/struktureras och genomförs, (2) hur ANDT-situationen ser ut både bland unga och vuxna, (3) ge rekommendationer, (4) implementera dessa samt (5) avläsa resultat av insatser. En utgångspunkt är öppenhet kring vad som görs, hur det görs och vilka eventuella hinder som finns som försvårar arbetet. Ytterligare en förutsättning är att kommunen har en ansvarig ANDT-samordnare. I Oxelösund har CAN uppdraget att genomföra en första kartläggning. I CAN:s arbete ingår analys av de data som finns tillgängliga. CAN har tillgång till statistiska uppgifter angående både unga och vuxna. Oxelösund har bidragit med vissa regionala data. Oxelösund har en kontaktperson på CAN, tillika projektledaren för detta arbete. Metodutveckling och implementering av metoder och/eller arbetssätt, och eventuella kostnader det kan medföra, ingår inte i projektet. Arbetet utgår ifrån några av de indikatorer som Socialdepartementet arbetat fram för målstrukturen i regeringens ANDT-strategi. 8

9 3. Om prevention viktiga utgångspunkter Syftet med prevention (förebyggande arbete) är att förebygga eller begränsa problem. Det bästa är att ta bort eller minska orsakerna till problemen eller att helt förebygga redan innan problem uppstår. Prevention är en långsiktig investering och minskar de kostnader som problemen orsakar (Månsdotter, 2007, Nilsson, 2011, Trolldal, 2008). Preventionsvetenskap omfattar studier av de förhållanden eller faktorer som ger upphov till problem och faktorer som kan begränsa problem. Sådana faktorer kallas riskfaktorer respektive skyddsfaktorer. För att kunna förebygga måste vi känna till vilka risk- och skyddsfaktorer som ligger bakom de problem vi vill förebygga och hur de kan förändras. Det går sällan att identifiera en enskild orsak till alkohol- och narkotikaproblem, utan problemen är nästan alltid multifaktoriella. Risk- och skyddsfaktorer kan grovt delas in i tre grupper: individuella faktorer, gruppfaktorer (inkluderande familj och skola) och samhällsfaktorer. Till de individuella faktorerna hör biologiska och psykologiska faktorer som genetik, det centrala nervsystemets funktionssätt, tidiga utagerande beteenden, sensationssökande personlighet och tilltro till den egna förmågan att lösa problem. Till gruppfaktorerna hör förhållanden i den närmaste sociala omgivningen, som familjestruktur och familjestöd, föräldrars förmåga att fostra barn, föräldrars attityder till alkohol och narkotika, kamratrelationer, skolmiljö, studieresultat och tillgång till socialt utvecklande fritidsaktiviteter. Till samhällsfaktorerna hör lokala och nationella regler och lagar som styr tillgängligheten till alkohol och narkotika, framför allt genom lagstiftning, men också genom kontrollåtgärder för att upprätthålla lagstiftningen. Hit hör också försök att på samhällsnivå påverka de normer som styr människors syn på alkohol och narkotika. Ett ökat antal riskfaktorer, oberoende av vilka dessa är, leder till en kraftig ökning av risken för problem. I det förebyggande arbetet är det också viktigt att förstå vad skyddsfaktorer är. Vad som gör en faktor skyddande, exempelvis familjen, skolan eller en idrottsförening, är för det första om den stärker banden mellan människor och för det andra om den skapar tydliga regler för beteende. När vi säger att något är en skyddsfaktor för t.ex. narkotikaproblem innebär det att den leder till att någon av eller båda dessa två mekanismer: ökad samhörighet och/eller tydliggjorda regler (Andreasson, 2008). För att kunna föra en diskussion kring prevention av alkohol- och narkotikaproblem krävs en teoretisk modell för hur problemen uppstår. Den amerikanske preventionsforskaren Harold Holder (1998) utvecklade för drygt 15 år sedan en systemmodell för alkoholprevention. Modellen har sedan vidareutvecklats till en generell modell för psykoaktiva substanser. I systemmodellen identifieras de centrala faktorer i samhället som både ökar och minskar bruket av alkohol och narkotika. 9

10 Dessa faktorer måste påverkas för att minska de alkohol- och narkotikarelaterade problemen och skadorna. Faktorerna är: pris, tillgänglighet, normer och beroende. Det finns också ett betydande samspel mellan dessa faktorer. Priset påverkas exempelvis i hög grad av tillgängligheten. Tillgängligheten i sin tur påverkas av samhällsnormer som bland annat avgör hur lagarna utformas och med vilken kraft deras efterlevnad kontrolleras. Antalet alkohol- och narkotikaberoende personer påverkas av antalet användare, som i sin tur påverkas av alla de tre ovan nämnda faktorerna. Strategier för att minska riskbruk, missbruk och beroende av alkohol och narkotika bör ses i ett brett perspektiv och insatserna bör fokusera både på att minska efterfrågan och på att begränsa tillgängligheten. Modern preventionsforskning (Holder, 1998) talar för ett förhållningssätt som innebär att individen och systemet påverkar varandra intersubjektivt, det vill säga att det enskilda beteendet påverkas av det samhälle vi lever i och att samhället i sin tur påverkas av vårt beteende. Tabell 1 illustrerar det breda perspektivet. Tabell 1. Perspektiv på prevention (Källa: Socialstyrelsen, 2008). För att ett lokalt alkohol- och drogförebyggande arbete ska vara effektivt krävs det att insatserna dels genomförs på rätt områden och med effektiva arbetssätt. Insatserna ska innehålla kärnkomponenter som visat sig behövas för att insatsen (arbetssättet) ska fungera. Det krävs också att insatserna är lokalt förankrade. För att arbetet ska bli långsiktigt effektivt och lönsamt krävs dessutom en organisation och struktur på arbetet lokalt som är anpassat för förebyggande arbete. Infrastrukturen, eller 10

11 beredskapen, för att ta sig an och genomföra effektiva insatser måste med andra ord vara god. Är den inte det kommer inte arbetet att fungera särskilt väl, åtminstone inte när/om arbetsmetoderna/insatserna ska implementeras i ordinarie verksamhet. Ytterligare en central förutsättning för ett framgångsrikt lokalt förebyggande arbete är att det på lokal nivå finns god kunskap om alkohol- och narkotikasituationen. Flera åtgärder som föreslås i den här rapporten syftar till att stärka kommunens förmåga när det gäller kartläggning och därigenom bygga upp basen för framtida konkreta förebyggande åtgärder riktade till unga människor. På lång sikt kommer detta skapa möjligheter att påverka användningen av alkohol och narkotika bland ungdomar och vuxna i en positiv riktning. Ett viktigt steg i att bygga en bas för förebyggande arbete är mobilisering av lokalsamhället, både politiker och andra beslutsfattare och medborgare. Detta för att öka samsynen och förståelsen för alkohol- och drogsituationen, samt att öka stödet för olika former av förebyggande insatser lokalt. En strategi för att påverka negativa konsekvenser av alkohol- och narkotikabruk är att arbeta systematiskt med opinionsbildning och informationsspridning via massmedia, så kallad media advocacy. För att hålla liv i intresset kring en viss aktivitet krävs att nya aspekter lyfts fram eller att en fråga belyses från ett nytt håll Att skapa långsiktighet i det ANDT-förebyggande arbetet En stor utmaning för en kommun är att få de förebyggande insatserna att bli permanenta och en del av det dagliga arbetet. När ett nytt arbetssätt ska implementeras i en kommun eller organisation så ställs man inför ett antal utmaningar. I rapporten Från nyhet till vardagsnytta (Guldbrandsson, 2007) betonas ett antal komponenter som har betydelse för implementeringsresultatet. En av dem är att det finns ett uttalat behov och en annan att det arbetssätt som föreslås är det rätta i sammanhanget. Andra komponenter är att det nya arbetssättet har synliga fördelar, stämmer med kommunens eller organisationens normer och värderingar, är enkelt att använda, kan testas i liten skala, kan anpassas till målgruppens behov och genererar kunskap som kan överföras till andra sammanhang. När ett nytt arbetssätt ska implementeras måste flera olika insatser kombineras, t.ex. utbildning, praktisk träning och återkoppling. Fortlöpande stöd och vägledning måste erbjudas och det måste avsättas tid och resurser. De som berörs av insatsen som ska implementeras ska involveras i ett tidigt skede i processen (Se även Nilsen, 2008). Holder (1998) har definierat ett antal nyckelfaktorer som verkar för att underlätta implementering och permanentning av lokala förebyggande insatser: 11

12 Att det finns stöd från lokala politiker/makthavare i kommunen Att hänsyn tas till lokala värderingar och kultur vid genomförande av insatserna Att insatserna upplevs som relevanta utifrån kommunens egna behov och åtaganden Att man har ansvarig projektpersonal från den egna kommunen för att genomföra insatserna Att utveckla lokala resurser som stöd såsom frivilligorganisationer och andra Att vara flexibel Att bygga på tidigare framgångar Att göra institutionaliseringen av insatser till ett mål redan från start Att avsätta tid för genomförande Att använda media i opinionsbildande syfte Andra viktiga framgångsfaktorer, som har identifierats i exempelvis det svenska forsknings- och utvecklingsprojektet Sex försökskommuner och från erfarenheter från projekt i Europa (EMCDDA, 2011), och som är grunden i allt ILFA-arbete är betydelsen av att: 1. Skapa en struktur. Skapa en god struktur när det gäller organisation, ledning, styrning, samordning och ekonomi. Se till att det finns en bred politisk förankring och mandat. Klargör ansvar. Bestäm samordningsfunktionen. Klargör organisationsplacering och uppgifter. Ansvarig samordnare för det förebyggande arbetet. Bilda en styrgrupp som har det yttersta ansvaret för att insatserna genomförs. 2. Kartlägg behoven Gör en grundläggande kartläggning av alkohol- och narkotikasituationen i kommunen. 3. Ta fram en policy och en handlingsplan för det förebyggande ANDT- arbetet 4. Välj arbetssätt 12

13 5. Bilda arbetsgrupper 6. Arbeta på alla nivåer Arbeta med flera nivåer parallellt och se till att arbetet riktas till alla åldrar. 7. Följ upp och utvärdera Skapa enkla och tydliga rutiner för att följa upp om arbetet ger effekt. Dokumentera arbetsprocesser och beslut. Skriv en genomförandeplan. Vilka områden ska förstärkas? Vilken insats ska vi genomföra? Hur ska vi genomföra insatsen? När ska vi genomföra insatsen? Vem ansvarar för att insatsen genomförs? Hur ska insatsen följas upp? Beräknad kostnad för insatsen? 8. Gör regelbundna omvärldsanalyser Ta reda på hur andra kommuner arbetar och hur den nationella utvecklingen kan påverka det egna arbetet. 9. Använd media Upprätta en intern och extern kommunikationsstrategi. 10. Arbeta långsiktigt Alkohol- och narkotikaförebyggande arbete behöver bedrivas långsiktigt för att få effekt Preventionsindex I rapporten används ett sammansatt mått på omfattningen av det preventiva arbetet i kommunerna - Preventionsindex. För att få en så omfattande och komplett bild som möjligt av det förebyggande arbetet krävs att man studerar flera olika faktorer. Preventionsindex är ett sammansatt mått som belyser olika delar av det ANDTförebyggande åtgärderna, med fokus på alkohol. Måttet gör det möjligt att följa omfattningen av de preventiva insatserna i landets kommuner över tid. Preventionsindex är uppbyggt kring fem kategorier: policy, personal och budget, tillstånd och tillsyn, samverkan och aktiviteter. 13

14 Policy (10 indikatorer) 1. Har kommunen ett eller flera politiska program som inkluderar det ANDT-förebyggande arbetet? 2. Vilket år antogs den senaste versionen av det politiska program som inkluderar ANDTförebyggande arbete som kommunen arbetar utifrån I, eller i anslutning till, det/dessa politiska programmet finns: 3. Mätbara mål 4. Genomförandeplan med ansvariga aktörer 5. Plan för uppföljning 6. Särskilda medel avsatta för genomförande av olika aktiviteter i planen 7. Kommunen som arbetsgivare har en alkohol-/drogpolicy 8. Kommunen har en policy för alkoholförtäring på offentlig plats 9. Föreningar i kommunen måste ha en alkohol-/drogpolicy för att få föreningsbidrag 10. Kommunen har en policy som rör ANDT-förebyggande arbete i grundskolan Personal och budget (3 indikatorer) 1. Hur mycket arbetstid avsattes till alkohol- och/eller drogförebyggande arbete i den kommunala förvaltningen (av alkohol/drogsamordnare, brottsförebyggare, folkhälsoplanerare/samordnare eller motsvarande) under år 2014? 2. Fanns det en särskild person utsedd för att samordna det alkoholförebyggande arbetet i kommunen (hel- eller deltid) under någon period under år 2014? 3. Hur finansierades det alkohol- och/eller drogförebyggande arbetet i kommunen under år 2014? Tillstånd och tillsyn (4 indikatorer) 1. Antal permanenta serveringstillstånd i kommunen till allmänheten per invånare 15 år och äldre 2. Andel restauranger i kommunen med serveringstillstånd med normal (längsta) stängningstid efter 01:00 3. Tillsynsbesök på restauranger i kommunen, andel besök 4. Tillsynsbesök hos detaljhandlare av folköl, andel besökta 14

15 Samverkan (10 indikatorer) Med vilka myndigheter, aktörer från näringsliv och frivilligorganisationer hade kommunen ett regelbundet eller formaliserat samarbete gällande det ANDT-förebyggande arbetet under år 2014? De alternativ som beaktas är: 1. Polismyndigheten 2. Hälso- och sjukvården/landstinget 3. Trafikverket 4. Andra kommuner 5. Länsstyrelsen 6. Enskilda restaurangägare (ej ordinarie tillsynsverksamhet) 7. Nöjesarrangörer 8. Idrottsföreningar 9. Nykterhetsrörelsen 10. Trossamfund Aktiviteter (10 indikatorer) På vilket/vilka sätt bedrevs ANDT-förebyggande arbete inom kommunen under år 2014? 1. Anordnande av drogfria aktiviteter (t.ex. vid skoldanser, konserter) 2. Informationsutskick till föräldrar 3. Aktivt arbete mot media för att fästa uppmärksamhet på alkohol/drogfrågor 4. Åtgärder mot langning till ungdomar (t.ex. polisingripanden) 5. Åtgärder för att upprätthålla åldersgränsen vid försäljning av alkohol 6. Ansvarsfull alkoholservering (samverkan mellan myndigheter och bransch, utbildning samt ökad tillsyn) 7. Föräldraprogram om alkohol/droger, årskurs 6-9 (med utbildade handledare) 8. Gruppverksamhet för barn till missbrukare 9. Åtgärder kring trafiknykterhet, utöver polisens rutinmässiga kontroller 10. Rutiner för samtal om alkoholvanor och rådgivning i primärvården Totalt ingår alltså 37 indikatorer i Preventionsindex uppdelade på de fem kategorierna. Varje kategori kan ge maximalt 20 poäng. Eftersom antalet kategorier uppgår till fem är det maximala antalet poäng en kommun kan få på hela indexet 100. Genom sammansatta mått kan man studera både utvecklingen av det ANDTförebyggande arbetet men också studera förändringar i de fem kategorierna separat. Detta ger en mer övergripande bild av situationen i respektive kommun och gör det möjligt att rikta insatser till områden med störst behov av förbättringar. 15

16 4. ILFA-modellen, en metod för att stärka kommunernas ANDTförebyggande arbete Regeringens ANDT-strategi och årliga åtgärdsplaner har långsiktiga och mätbara mål för det alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksförebyggande arbetet på nationell nivå. Men eftersom kommuner och landsting har huvudansvaret för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet är det viktigt kunna bryta ner och följa upp målen både på regional och lokal nivå. Om man har kunskap om hur det ser ut i den egna kommunen och kunskap om vilka metoder som fungerar har man goda förutsättningar att bedriva ett framgångsrikt förebyggande arbete. ILFA (Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete) går i stora drag ut på att CAN hjälper kommuner att följa och utveckla lokalt förebyggande arbete. Genom att använda ett antal indikatorer, hur kommunerna arbetar och mäta konsumtionsutvecklingen kan vi komma med rekommendationer för ett mer framgångsrikt förebyggande arbete i kommunen. ILFA är modell för att skapa ett effektivt och strukturerat ANDT-förebyggande arbete. I arbetet används befintliga data och när det inte finns kompletterar vi med nya mätningar. Vi tittar på struktur, konsumtion och vilka insatser som genomförs. När ILFA är genomfört ska medverkande kommuner själva i stor utsträckning kunna driva och vidareutveckla arbetet, eftersom verksamheten genomförs på ett sätt så att kommunala aktörer får kunskap om var och hur man hittar, analyserar och tolkar befintliga data. En målsättning är att kommunerna efter genomfört ILFA-projekt ska kunna följa upp och utvärdera arbetet själva utifrån indikatorer (se sida x). En central förutsättning för ett framgångsrikt lokalt förebyggande arbete är att man på lokal nivå har en god kunskap om alkohol- och narkotikasituationen, funktionell organisation/struktur och tillräcklig beredskap att ta hand om och förvalta förebyggande metoder och insatser. Lokal förankring är ett nyckelbegrepp. Många kommuner arbetar i dag långsiktigt och med effektiva metoder och har den struktur och den organisation som krävs. Men många kommuner saknar den infrastruktur som behövs för att kunna driva ett långsiktigt effektivt förebyggande arbete. Många gånger görs uppföljning och utvärderingar sporadiskt med otydliga indikatorer och med oprecisa data. Det kan leda till att man inte vet om arbetet går i rätt riktning. Det här får man hjälp med i ILFA, både kommuner som kommit långt och de som ligger i startgroparna. 16

17 4.1 Hur går det till? Hela processen att genomföra ILFA i ett län eller i en eller flera kommuner tar 3-4 år, beroende på om kommunen nyligen gjort en drogvaneundersökning eller inte. Vi vill gärna ha två mättillfällen för att kunna visa på resultat och utveckling. På CAN är vi 2-3 personer med olika kompetenser som arbetar med varje ILFA-projekt. Det är en samordnare/projektledare och en eller ett par forskare/utredare som jobbar tillsammans kring varje kommun och varje rapport. Kommunen får även råd och rekommendationer kring hur resultaten kan kommuniceras internt och externt. 1. Kartläggningar. För att kunna planera ett bra arbete behöver vi ha svar på vilka behov som finns. Behoven kan vara av olika karaktär: politiska, samhälleliga, behov som syns som luckor i det kommunens utbud av drogförebyggande interventioner och specifika behov hos en identifierad målgrupp. Därför inleds ILFA alltid med en kartläggningsfas. - Kartläggning av vilka insatser som finns i kommunen idag och vilken beredskap det finns att förändra och utveckla det förebyggande arbetet. - Genomgång och undersökning av kommunens organisation och struktur. Syftet är att se vilka formella beslut som tagits och om det finns mandat och ekonomi kopplade till besluten samt mätbara mål. - Genomgång och analys av befintliga data kring konsumtion, sjuklighet, dödlighet och alkohol- drogrelaterat våld. - Undersökning av skolelevers drogvanor genomförs. 2. Rekommendationer. Baserat på resultaten i kartläggningsfasen får kommunen rapporter med rekommendationer. Rapporterna presenteras på plats i kommunen eller länet. Rapporterna har fokus på - Nulägesanalys utifrån befintliga data (utifrån indikatorerna på sida x) - Nulägesanalys utifrån befintliga insatser i kommunen och organisationen - Resultat från skolelevers drogvanor - Rekommendationer för framtiden. 3. Insatser. Kommunen får vägledning för implementering av rekommendationerna och insatser följs upp, uppföljningen genomförs av kommunerna själva. 17

18 5. Resultat och analys av kartläggningar Detta kapitel inleds med en kort beskrivning av Oxelösunds kommun. Därefter redovisasanvändningen av alkohol, tobak och narkotika i Oxelösunds samt den ANTrelaterade sjukligheten utifrån ett antal indikatorer. Uppgifterna om ANTanvändningen är hämtade från Södermanlands läns tilläggsurval till Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på Lika Villkor (HLV). I materialet finns uppgifter från samtliga kommuner i länet, däribland Oxelösund. Uppgifterna om den ANT-relaterade sjukligheten är hämtade från Socialstyrelsens patientregister. Uppgifterna omfattar både slutenvård och specialiserad öppenvård och avser huvudoch/eller bidiagnos. Avslutningsvis beskrivs det ANDT-förebyggande arbetet i Oxelösund. De dokument som använts är bland annat protokoll och beslut från kommunstyrelse och kommunfullmäktige samt folkhälsoplanen. Även uppgifter från Folkhälsomyndighetens Länsrapport används Kort beskrivning av Oxelösund Oxelösunds kommun ligger i sydöstra delen av Södermanlands län. Kommunen har drygt invånare. Näringslivet i kommunen domineras av stålföretaget SSAB. I relation till de flesta andra kommuner har Oxelösund därför en hög andel arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin, 54 procent jämfört med 18 procent i riket. SSAB har ca anställda, kommunen inklusive kommunala bolag, cirka 780 och Oxelösunds hamn (OHAB) cirka 220 anställda. I Oxelösund finns också cirka 300 små och medelstora företag. Oxelösund har många pendlare. Antal personer som arbetspendlar in till Oxelösund uppgår till ungefär personer (flest män) medan ca personer (flest kvinnor) arbetar i andra kommuner. Största pendlingen sker till och från Nyköping. Socialdemokraterna är det största partiet i både 2010 och 2014 års val. Det finns fyra grundskolor i Oxelösunds kommun, varav en är år 6-9 med 328 elever. Kommunen har ingen egen gymnasieskola men har ett avtal med Nyköpings kommun för sina gymnasieelever. På kolada.se, som drivs av Sveriges kommuner och landsting, redovisas öppna jämförelser mellan landets kommuner i olika avseenden. Där finns bland annat flera indikatorer som beskriver folkhälsan. Som framgår av tabell 2 ligger Oxelösund bättre till än riket som helhet när det gäller medianinkomst, förvärvsintensitet och 18

19 barnfattigdomsindex/ekonomiskt utsatta barn. Däremot ligger kommunen under genomsnittet vad gäller utbildningsnivån. Tabell 2. Fördelning socioekonomiska variabler Öppna jämförelser 2009 och Utbildning Andel (%) med eftergymnasial utbildning, år, 2008 Inkomst Medianinkomst kr, 2009 Förvärvsintensitet Andel (%) förvärvsarbetande, år, 2007 Barnfattigdomsindex Andel (%) barn i hushåll med låg inkomst eller socialbidrag, Riket 30, ,9 11,8 Oxelösund 24, , Utbildning Andel (%) med eftergymnasial utbildning, år, 2013 Inkomst Medianinkomst kr, 2012 Förvärvsintensitet Andel (%) förvärvsarbetande, år, 2012 Ekonomiskt utsatta barn Andel (%) barn i hushåll med låg inkomst eller socialbidrag, 2012 Riket 36, ,6 11,5 Oxelösund 26, ,1 7, Andelen rökare samt tobaksrelaterad sjuklighet Andelen män respektive kvinnor i Oxelösund som röker dagligen är större än i länet som helhet och än i hela landet, se tabell 3. Andelen är dock generellt större i Södermanland än i riket. Skillnaden är något större bland männen än bland kvinnorna. 19

20 De uppmätta skillnaderna mellan Oxelösund och landet som helhet är statistiskt säkerställd i samtliga kategorier, dvs. en så pass stor skillnad som med stor sannolikhet inte beror på slumpen. Skillnaderna mellan Oxelösund och övriga Södermanland är dock inte säkerställda. Tabell 3. Andel dagligrökare i befolkningen i Oxelösund, övriga Södermanland och i riket som helhet år 2012, i åldersgruppen år. 2 Kommun/Region Samtliga Män Kvinnor Oxelösund 16,2 % 15,9 % 16,6 % Övriga Södermanland 13,6 % 14,2 % 12,8 % Riket 11,5 % 10,5 % 12,4 % Källa: Tilläggsurval till den Nationella folkhälsoenkäten: Hälsa på lika villkor (HLV) I figur 3 redovisas antalet vårdade personer för lungcancer och KOL per invånare 15 år och äldre i Oxelösund, övriga Södermanland och i landet som helhet Oxelösund Övriga Södermanland Riket totalt Figur 3. Antal vårdade för lungcancer och KOL per invånare 15 år och äldre, i tre fyraårsperioder under åren Källa: Socialstyrelsens patientregister Som framgår av figur 3 har den tobaksrelaterade sjukligheten ökat i Oxelösund, i övriga Södermanland samt i riket som helhet. Ökningen är däremot betydligt större i Oxelösund. Med ungefär invånare 15 år och äldre i Oxelösund under den senaste fyraårsperioden ( ) var antalet vårdade för dessa sjukdomar 104 per 20

21 år i Oxelösund. Under hela perioden var det 414 invånare som vårdades för detta Alkoholvanor och alkoholrelaterad sjuklighet I tabell 4 redovisas andelen invånare i Oxelösund, i övriga länet och i riket som helhet som uppvisar riskabla alkoholvanor. Siffrorna baseras på AUDIT-C som är en kortversion med tre frågor av hela AUDIT-skalans 10 frågor. De tre frågorna är (1) hur ofta man dricker, (2) hur många glas en typisk dryckesdag och (3) hur ofta minst 6 glas. Varje fråga ger mellan 0 till 4 poäng och gränsen för riskabla alkoholvanor sätts till 5 poäng för kvinnor och 6 poäng för män (Folkhälsomyndigheten, 2015). Tabell 4. Andel invånare med riskabla alkoholvanor i Oxelösund, Övriga Södermanland och i riket som helhet år 2012, i åldersgruppen år. Kommun/Region Samtliga Män Kvinnor Oxelösund 15,7 % 20,9 % 10,6 % Övriga Södermanland 16,3 % 20,0 % 12,7 % Riket 16,8 % 20,4 % 13,1 % Källa: Tilläggsurval till den Nationella folkhälsoenkäten: Hälsa på lika villkor (HLV) Andelen med riskabla alkoholvanor är på ungefär samma nivå i Oxelösund som i övriga Södermanland och som i riket. Skillnaderna är något större bland kvinnor med lägre andelar i Oxelösund jämfört med övriga två regioner. Skillnaderna är dock inte statistiskt säkerställda. I figur 4 redovisas antalet personer som vårdats för alkoholrelaterade sjukdomar per invånare 15 år och äldre i Oxelösund, övriga Södermanland och i landet som helhet. 21

22 Oxelösund Övriga Södermanland Riket totalt Figur 4. Alkoholrelaterad sjuklighet per invånare 15 år och äldre, i tre fyraåriga perioder under åren Källa: Socialstyrelsens patientregister Antalet personer som vårdats för alkoholrelaterade sjukdomar ligger på en högre nivå i Oxelösund än i övriga Södermanland och i riket under alla tre perioderna. Den alkoholrelaterade sjukligheten har dessutom ökat mer i Oxelösund än i de två övriga regionerna. Uppgifterna i diagrammet under den sista perioden innebär att antalet vårdade för dessa sjukdomar var 85 per år i Oxelösund. Under hela perioden var det 341 invånare som vårdades för detta Cannabisanvändning och narkotikarelaterad sjuklighet I HLV ställs även frågor om cannabisanvändning, den mest använda av olika illegala narkotikapreparat. I tabell 5 redovisas andelen invånare i åldrarna år som använt cannabis någon gång i livet. Fler män än kvinnor har använt cannabis och det gäller samtliga geografiska regioner. Det visar sig att Oxelösund och övriga länet ligger på ungefär samma nivåer totalt sett. I tabell 5 redovisas användningen för män/kvinnor i Oxelösund jämfört med övriga länet samt riket. Den uppmätta skillnaden mellan Oxelösund och riket bland kvinnorna är statistiskt säkerställd. 22

23 Tabell 5. Andel invånare som använt cannabis någon gång i livet, i Oxelösund, övriga Södermanland och i riket som helhet år 2012, i åldersgruppen år. Kommun/Region Samtliga Män Kvinnor Oxelösund 9,3 13,2 5,4 Övriga Södermanland 9,1 12,5 5,8 Riket 12,0 14,2 9,7 Källa: Tilläggsurval till den Nationella folkhälsoenkäten: Hälsa på lika villkor (HLV) Ett annat sätt att beskriva cannabisanvändningen är att redovisa användandet under det senaste året. Detta mått ger en bild på ett mer frekvent användande än om man använt cannabis någon gång i livet. I tabell 6 redovisas användningen för män/kvinnor i Oxelösund jämfört med övriga länet samt riket. Skillnaderna är inte statistiskt säkerställda. Tabell 6. Andel invånare som använt cannabis under det senaste året, i Oxelösund, övriga Södermanland och i riket som helhet år 2012, i åldersgruppen år. Kommun/Region Samtliga Män Kvinnor Oxelösund 2,5 4,0 0,9 Övriga Södermanland 2,1 3,2 0,9 Riket 2,2 3,2 1,2 Källa: Tilläggsurval till den Nationella folkhälsoenkäten: Hälsa på lika villkor (HLV) I figur 5 redovisas antalet personer som vårdats för narkotikarelaterade sjukdomar per invånare 15 år och äldre. Det visar alltså samtliga narkotikarelaterade sjukdomar och inte bara cannabis som redovisas ovan. När det gäller dessa sjukdomar uppvisar Oxelösund en högre nivå jämfört med både övriga Södermanland och riket under hela perioden 2002 till Sjukligheten har ökat i samtliga regioner, men ökningen har varit större i Oxelösund. 23

24 Oxelösund Övriga Södermanland Riket totalt Figur 5. Antalet vårdade för narkotikarelaterade sjukdomar per invånare 15 år och äldre, i tre fyraårsperioder under åren Källa: Socialstyrelsens patientregister Uppgifterna under den sista perioden ( ) motsvarar 51 personer per år som vårdats för narkotikarelaterade sjukdomar i Oxelösund. Under hela perioden var det 203 invånare som vårdades för detta. Narkotikasituationen verkar vara mer problematisk i Oxelösund än i övriga Södermanland och i riket. 24

25 5.4. Totalt antal vårdade för ANT-relaterade sjukdomar I figur 6 redovisas det totala antalet vårdade för alkohol-, narkotika- och tobaksrelaterade sjukdomar, i tre fyraåriga perioder under åren , per invånare 15 år och äldre. Uppgifterna är summan av det antal vårdade som redovisats i figurerna Oxelösund Övriga Södermanland Riket totalt Figur 6. Antal vårdade för ANT-relaterade sjukdomar per invånare 15 år och äldre, i tre fyraårsperioder under åren Källa: Socialstyrelsens patientregister Sammanfattningsvis uppvisar alltså Oxelösund ett större antal vårdade för ANTrelaterade sjukdomar än både övriga Södermanland och riket under hela perioden. Uppgifterna omfattar både slutenvård och specialiserad öppenvård. Sjukligheten har dessutom ökat mer i kommunen än i övriga länet och i landet som helhet. Uppgifterna om det totala antalet vårdade för ANT-relaterade sjukdomar under den sista perioden motsvarar 240 personer per år i Oxelösund. Under hela perioden var det 958 invånare som vårdades för detta. 25

26 5.5. Oxelösunds ANDT-förebyggande arbete - struktur, organisation och faktiskt arbete Under våren 2015 genomförde CAN en drogvaneundersökning bland skolelever i årskurs 9 i Oxelösund där flera av indikatorerna mäts, resultaten redovisas i en särskild rapport. I kapitel 5.6 redovisas tillsynsarbetet genom Länsrapporten. Oxelösund saknar ANDT-politiskt program, strategi eller plan. Det finns en alkoholoch drogpolicy för anställda inom Oxelösunds kommun och kommunägda bolag och en policy gällande rökfri arbetstid inom kommunen. Alla föreningar måste ha en ANDT-policy för att uppbära föreningsbidrag. Oxelösund har antagit en policy/riktlinjer för ansökan om serveringstillstånd, både permanenta och tillfälliga. Policyn antogs i socialnämnden I Oxelösund arbetar man med flera olika ANDT-förebyggande metoder, till exempel Ansvarsfull alkoholservering, åtgärder för att främja rökfria skolgårdar, anordnande av drogfria aktiviteter, Kronobergsmodellen, 100 % ren hårdträning, SMADIT, Bättre fest, som är ett alkoholförebyggande program för gymnasieelever med flera. Det erbjuds dock inget strukturerat föräldrastödsprogram i Oxelösund. Sammantaget bedriver Oxelösund många ANDT-förebyggande insatser, men det saknas styrdokument, struktur och långsiktighet i arbetet. Detta gör det svårt att uttala sig om ifall arbetet är effektivt och om insatserna är verkningsfulla Oxelösund alkoholförebyggande arbete enligt Länsrapporten I Länsrapporten beskrivs kommunernas tillståndsprövning och tillsyn, länsstyrelsernas arbete med tillsyn enligt alkohol- och tobakslagen samt övrigt ANDT-förebyggande arbete på regional och lokal nivå. Resultaten i rapporten bygger på uppgifter som länsstyrelser och kommuner lämnar i en årlig webbaserad undersökning. Folkhälsomyndigheten ansvarar för enkäten som pågått sedan Uppgifterna i det här kapitlet baserar sig på uppgifter ur 2014 års Länsrapport Tillståndsprövning och tillsyn I Oxelösund handläggs ärenden om tillståndsprövning och tillsyn vid Socialnämnden. Under 2014 hade man motsvarande 0,25 årsarbetskraft för arbetet med tillståndsprövning och tillsyn när det gäller servering av alkoholdrycker. Däremot var det oklart hur mycket personella resurser som lades på tillsyn över detaljhandel med folköl. Man använde en tillsynsplan för servering av alkohol men saknade plan för 26

27 detaljhandel med folköl. Tillsynsplanen för servering var antogs 2013 genom ett politiskt slut. Det fanns under 2013 kommunala riktlinjer för alkoholservering, som antagits genom ett politiskt beslut år Under 2014 inkom två ansökningar om permanenta serveringstillstånd. Det inkom också en ansökan för tillfälligt tillstånd till allmänheten liksom ett tillfälligt för slutet sällskap. Inga ansökningar avslogs. Kommunen genomförde tillsynsbesök vid 14 tillfällen över permanenta serveringstillstånd. Ansvarsfull alkoholservering användes i sin helhet inom kommunen Antal tillstånd för alkoholservering och sena öppettider I figur 7 redovisas det totala antalet permanenta serveringstillstånd, det vill säga till både allmänheten och slutna sällskap under åren Antalet är beräknat per invånare 15 år och äldre. Södermanlands län hade ett lägre antal serveringstillstånd jämfört med hela landet under hela perioden. Oxelösunds kommun hade färre serveringstillstånd jämfört med både länet i sin helhet och hela landet. Det skedde dock en viss ökning under perioden. Skillnaden i jämförelse med hela länet var större i början av perioden jämfört med i slutet Oxelösund Södermanlands län Riket Figur 7. Antal serveringstillstånd i Oxelösund, Södermanlands län och riket som helhet, per invånare 15 år och äldre. Källa: Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata 27

28 Tobakstillsyn Tillsynen över försäljningen av tobaksvaror handläggs av Socialnämnden och rökfria miljöer handläggs av Miljönämnden. Under 2014 hade man enligt uppgifterna i Länsrapporten motsvarande 0,1 procent av en årsarbetskraft för arbetet med tillsyn över rökfria miljöer men inga personella resurser var avsatta för tillsynen över detaljhandeln med tobaksvaror. Kommunen använde en tillsynsplan men endast för rökfria miljöer. Planen antogs 2013, men inte genom ett politiskt beslut. I kommunen fanns tolv anmälda försäljningsställen för tobaksvaror år Samtliga hade anmält att de hade egenkontrollprogram. Inget av försäljningsställena fick tillsynsbesök under Kommunen hade inte någon upparbetad samverkan och löpande kommunikation med polisen om förhållanden som var av vikt för tillsynen enligt tobakslagen under

29 6. Oxelösunds Preventionsindex För att ta fram ett Preventionsindex för Oxelösund har vi i huvudsak använt oss av uppgifter från Länsrapporten. Vi har analyserat dels vilka områden som redan idag täcks in i Oxelösund, dels områden för utveckling. Som underlag har använts 2014 års Länsrapport och jämförelser görs med övriga länet och riket. För Oxelösunds del ser vi en stor skillnad mellan 2012 och Detta beror främst på att 2012 års enkät för Länsrapporten inte var tillräckligt ifylld års Länsrapport var däremot tillfredsställande ifylld och ger ett mer rättvist resultat. I övriga länet och i landet som helhet kan vi göra en jämförelse mellan 2012 och Totalt har Oxelösund 43,6 poäng, länet ligger på 46,3 poäng och riket på 50,8 poäng. 1 Tabell 7: Värden på Preventionsindex för Oxelösund, övriga Södermanland samt hela riket, 2012 och Personal och budget Policy Samverkan Tillsyn, tillstånd Aktiviteter Totalt (preventions -index) Oxelösund 0 12, ,5 8 2,5 7, ,6 Övriga Södermanland 14,0 9,0 (9,0) 10,7 8,8 (8,8) 7,0 8,0 (9,0) 11,6 10,9 (10,9) 12,1 9,7 (9,2) 55,3 46,3 (47,7) Hela riket 11,2 9,1 11,3 11,6 9,0 8,5 10,4 11,1 12,2 10,5 54,1 50, ingick endast sex kommuner. Siffror inom parentes 2014 är de som ingick även Samtliga uppgifter är preliminära. 1 Kommuner som inte svarat alls eller har ett för stort internt bortfall har tagits bort från beräkningen. 29

30 6.1. Personal och budget I kategorin Personal och budget får Oxelösund 12,05 poäng av 20 möjliga. Det fanns 0,05 årsarbetskraft avsatt under 2014 för att arbeta med samordningen av det ANDT-förebyggande arbetet. Det finns en särskild utsedd person för att arbeta med alkohol och narkotika. Arbetet finansieras helt med kommunala medel dock utanför ordinarie budget och struktur. Det är viktigt att det ANDT-förebyggande arbetet ingår i ordinarie budget och struktur för att underlätta kontinuitet. Det är också viktigt att en kommun i Oxelösunds storlek avsätter mer än 0,05 årsarbetskraft för det ANDT-förebyggande arbetet. De utgifter detta medför bör ses som en investering och inte en kostnad(nilsson I, 2011) Policys och program I kategorin Policys och program får Oxelösund 6 poäng av 20 möjliga. Oxelösund har inget politiskt program eller strategi för det ANDT-förebyggande arbetet. Därmed finns heller inga mätbara mål, handlingsplan eller uppföljning. Det ANDTförebyggande arbetet finansieras med kommunala medel men ingår inte i kommunens ordinarie budget. Kommunen har en ANDT-policy som arbetsgivare och även en policy kring rökfri arbetstid. Det finns också en policy för alkoholförtäring på allmän plats. Föreningar måste ha en ANDT-policy för att vara berättigade till föreningsbidrag. Grundskolan i Oxelösunds saknar dock en ANDT-policy. Sammantaget finns en hel del utrymme för utveckling. I ett första läge bör Oxelösund arbeta fram en strategi för ANDT-förebyggande arbete med tillhörande genomförandeplan och plan för uppföljning. Att grundskolan har en ANDT-policy är också centralt i ett ANDT-förebyggande arbete Samverkan I kategorin Samverkan får Oxelösund 10 poäng av 20 möjliga. Under 2014 hade man i Oxelösund ett formaliserat eller regelbundet samarbete med Polismyndigheten gällande alkohol och narkotika. Man samarbetade med hälso- och sjukvården och Länsstyrelsen kring hela ANDT-området. 30

31 Det finns ett samarbete kring alkohol, narkotika och dopning tillsammans med idrottsföreningar och trossamfund. Det saknas samarbete med enskilda restaurangägare och nöjesarrangörer kring ANDT. Kommunen har ett samverkansavtal med idrottsföreningar, IOGT med flera kring aktiviteter för ungdomar. Sammantaget finns en hel del samverkan i Oxelösund, vilket är bra. Länsrapporten säger ingenting om hur samverkan fungerar utan endast att den finns. Det kan vara värt att titta närmare på vad själva samverkan innefattar i form av insatser och eventuellt utfall av dessa Tillstånd och tillsyn I kategorin Tillstånd och tillsyn får Oxelösund 8 av 20 möjliga poäng. I figur 8 redovisas antal permanenta serveringstillstånd för alkohol per invånare 15 år och äldre i Oxelösund under perioden Södermanlands län hade ett lägre antal serveringstillstånd jämfört med hela landet under hela perioden. Även Oxelösunds kommun hade färre serveringstillstånd jämfört hela landet men ligger ungefär på samma nivå som i Södermanlands län under perioden Oxelösund Södermanland Riket Figur 8: Antal permanenta serveringstillstånd för alkohol per invånare 15 år och äldre i Oxelösund, Källa: Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata Man gjorde totalt 14 tillsynsbesök på restauranger under 2014, dvs. drygt ett besök per serveringsställe. Samtliga besök skedde före klockan på kvällen. 31