Karlstad Slalomklubb rar 40 år

Transkript

1 Karlstad Slalomklubb rar 40 år Karlstad 9 september Förord Karlstad Slalomklubb har alltså blivit medelålders. Med detta dokument har vi för avsikt att lägga grunden för dokumentationen av klubbens historia. Det skall bara vara att fylla på med den information som nu saknas eller med den som skapas allt eftersom skidsäsongerna passerar. 2 De inledande åren Hösten 1964 samlades ett antal skidintresserade Karlstadbor för att tillsammans 'åter söka få igång verksamheten inom IF Göta's skidsektion'. Tillkomsten av skidanläggningen Bryngfjorden i Skåre hade åter aktualiserat ett behov och det fanns dessutom åtskilliga aktiva skidåkare i kommunen som önskade en hemmaförening att tävla för. Vid denna period var det dessutom mycket snörika vintrar och runt om i landet investerades i nya skidanläggningar. Verksamheten kom att delas upp på backhoppning, ansvarig Kjell Gravander, och slalom med Dag Åberg vid rodret. Backhopparna rivstartade med bygget av ett nytt hopptorn och en storslagen invigningstävling. På programmet fanns, förutom backhoppningstävlingen, förstås en invigningsceremoni men också skönhetstävlingen 'Miss Bryngfjorden' och ett uppträdande av Sven-Ingvars. Tyvärr uteblev musikunderhållningen pga sjukdom men den nykorade Miss Bryngjorden, Birgitta Richter, kunde dela ut förstapriset till Tommy Ericksson, Arvika, inför ca 1500 åskådare. Ingen vågad gissning kanske men detta torde väl vara det gällande publikrekordet? 1

2 Figur 1: Annons i Värmlands Folkblad 6 februari De alpina skidåkarna hade till en början sin tränings- och tävlingsanläggning i Kil, föregångare till Kils nuvarande anläggning, som låg alldeles i närheten av gamla Fryksta station. Under våren 1968 startade diskussionerna inom slalomsektionen om att bilda en egen, fristående, slalomklubb och vid årsmötet på hösten togs beslutet. Klubben ansökte och blev sedermera upptagen i Svenska Skidförbundet Efterhand byggdes Bryngfjordsbacken ut till att även innefatta utförsåkning och där startade klubben upp en egen skidskola för de allra yngsta. Det var en mycket populär skidskola med många elever och ledare. Figur 2: Sven Wahlqvist instruerar skidskoleungdomar i Bryngfjorden Tävlingsungdomarna bedrev oftast sina träningar och tävlingar längre norrut i Värmland och i Dalarna. I Sälen ck många av klubbens ungdomar na möjligheter att träna då anläggningarna kunde erbjuda både liftkort och platser för husvagn. De första säsongerna på 70-talet krävde också långa resor 2

3 för att hitta snö vilket påverkade återväxten i ungdomsleden och ekonomin. Klubben startade senare också verksamhet i Sunne's anläggning Finnfallet där mer kvalicerad träning kunde utföras. När sedan klubbstugan (vår nuvarande) färdigställdes under senare delen av 70-talet kom verksamheten där igång på allvar. Figur 3: Efter ca 1500 mantimmar av ideellt arbete och stöd från lokala sponsorer stod klubbstugan i Sunne klar. 3 Stenmarksåren Många alpina klubbar runtom i Sverige upplevde troligen samma explosiva utveckling som Karlstad SLK gjorde i slutet på 70- och i början på 80-talet. Ingemar Stenmark ökade svenskarnas intresse för alpin skidåkning till kokpunkten med sina framgångar i världscupen och i de stora mästerskapen. Det blev t.ex. dubbla VM-guld i Garmisch-Partenkirchen 1978 och likaså dubbla OS-guld i Lake Placid I världscupen ck dessutom Ingemar under en mycket lång tid extra benträning gentemot sina konkurrenter i grenen prispall-klättring. Detta backas upp av Ingemar's världscup-statistik; 86 segrar, 43 andraplatser, 26 tredjeplatser och endast 26 tillfällen där han var sämre än tionde eller bröt. Allt detta på 231 tävlingar. Ytterligare en bidragande faktor till klubbens utveckling under denna period var att de vintrar som följde Ingemars genombrott var mycket bra i stort sett hela Sverige. Klubbens medlemmar ökade raskt från ca 280 till 470 under åren Antalet aktiva ungdomar ökade också lavinartat, om uttrycket 3

4 tillåts, till över 100. För att träningspassen skulle fungera krävdes det ca 15 ledare och under ett antal år chartrade klubben även bussar för att resorna från Karlstad till Sunne skulle kunna ske både smidigare och billigare. Till verksamheten kunde klubben även lägga en skidskola för barn som årligen hölls i Bryngfjorden med i genomsnitt 50 deltagare. I distriktets ungdomstävlingar deltog regelbundet ett 50-tal ungdomar från klubben och eftersom länets övriga klubbar var inne i motsvarande utveckling som Karlstad SLK så innebar det allt som oftast ett stort engagemang från arrangörerna för att få ned alla åkarna i någorlunda rimlig tid på eftermiddagen. 4 Andhämtning Säsongen startade med en stor nedgång i antalet medlemmar vilket i årsberättelsen förklaras med dels en mycket mild vinter och dels med allmännt höjda levnadsomkostnader. Om man nu går tillbaka med hjälp av SCB-statistik så kan man se att vid denna tidpunkt toppade inationen på omkring procent. Just denna säsong startade snöträningen i Sunne era veckor efter tidtabell och man var dessutom tvungna att stänga redan i mitten på mars. Vikkäpparna gör entré säsongen Under mitten av 80-talet satte sig verksamheten något och det innebar ca ungdomar på träningarna i Sunne och ca 50 barn vid skidskolan i Bryngfjorden. Vintrarna var generellt kalla och långa vilket medgav na träningsförhållanden och ostörda tävlingsscheman. Mot slutet av 80-talet minskar antalet aktiva i takt med att vintrarna blir allt sämre. 5 De gröna vintrarna En rad av mindre bra vintrar bidrar nu till att verksamheten avtar i klubben. Som exempel kan nämnas att för säsongen 1989 avslutades snöträningen i Sunne i slutet av januari! Skidskolan i Bryngfjorden kunde inte genomföras under en följd av år och för träningsgrupperna som normalt tränade i Sunne innebar det att antalet resor till bl.a. Sälen och senare även Branäs kom att utökas. Säsongen blev Markus Larsson medlem i klubben. 6 Återhämtning Nu följer ett antal säsonger som medger en liten men stadig återhämtning och stabilisering av klubbens verksamhet. Därtill startas 1994 en snowboardsektion. Skidskolan yttar nu till Sunne och genomförs på söndagsförmiddagarna vilket ck ett bra genomslag. 4

5 Figur 4: Prispallen på JSM 1988 i storslalom. Överst på pallen står Ylva Nowén, Pernilla Wiberg på andra plats och Karlstads Nina Andersson på tredje plats! 7 Nya tag i Bryngfjorden En period där klubben, tillsammans med Karlstad kommun, återigen satsar på verksamheten i Bryngfjorden. I början hade vi det minst sagt struligt med tekniken och ibland även med vädret. Men tack vare ett antal eldsjälars oavbrutna slit så har anläggningen vart år förbättrats. Snöanläggningen har förstärkts, en ny lift installerats tilsammans med nya lampor för kvällsåkningen. Allteftersom har dessutom backen byggts ut i den mån fyllmassor erhållits från olika byggprojekt i kommunen. Ett samarbetsavtal med Bryngfjorden Golf innebar att vi delade driftansvaret för anläggningen vilket var av stort intresse för båda parter. Att det nns intresse för skidåkning bevisas varje säsong med na snöförhållanden då många besöker Bryngfjorden och vår skidskola fulltecknas i snabb takt. Det innebär att ca 100 barn skolas i tiotalet grupper en kväll i veckan. Man kan tyvärr också se det på att kapaciteten för Bryngfjorden nås ganska lätt med bra snö och väder. Anläggningen 5

6 Figur 5: Stilstudie av klubbens toppåkare Markus Larsson. kräver mycket resurser och investeringar fortfarande och förhoppningsvis hittar alla samarbetspartners en bra väg framåt så att så många som möjligt får tillgång till en bra skidanläggning i Karlstad. 8 Klubbfakta En bra start på detta stycke är kanske att illustrera hur många medlemmar klubben haft genom åren. Det nns säkert många faktorer som påverkar medlemsantalet men den kanske mest grundläggande är förstås snötillgång. Det var i alla fall helt avgörande på 70-talet innan man kunde göra snö på konstgjord väg. Man borde kanske göra en liten studie på hur medlemsantalet har varierat i förhållande till medeltemperaturen i januari? SMHI sitter på informationen men tyvärr kostar det några kronor att få ut resultaten. Det vi har hittat som är helt öppen information är hur snödjupet varierat på självaste julafton. Det kanske svarar delvis på hur vintern var just det året men det kanske än mer påverkar om det har legat nya skidor inslagna i paket under julgranen? 6

7 Figur 6: Utveckling av klubbens medlemsantal. Figur 7: Snödjupet på julafton i Karlstad (t.o.m. 2006) 7

8 Figur 8: Utveckling av klubbens medlemsavgifter. Klubben har haft och har många aktiva medlemmar som ser till att allt fungerar. Det är många som borde nämnas men till att börja med visas en tabell över vilka som haft kontroll över ordförandeklubban. 8

9 Tabell 1: Alla styrelseordföranden i klubben Dag Åberg 1970 Sven Wahlqvist 1971 Sven Wahlqvist 1972 Sven Wahlqvist 1973 Sven Wahlqvist 1974 Sven Wahlqvist 1975 Sven Wahlqvist 1976 Lars-Åke Jedvik 1977 Lars-Åke Jedvik 1978 Lars-Åke Jedvik 1979 Lars-Åke Jedvik 1980 Lars-Åke Jedvik 1981 Bernt-Åke Skantz 1982 Bernt-Åke Skantz 1983 Bernt-Åke Skantz 1984 Bernt-Åke Skantz 1985 Bernt-Åke Skantz 1986 Bernt-Åke Skantz 1987 Sune Sörlin 1988 Sune Sörlin 1989 Lars-Åke Lundquist 1990 Lars-Åke Lundquist 1991 Lars-Åke Lundquist 1992 Lars-Åke Lundquist 1993 Lars-Åke Lundquist 1994 Lars-Åke Lundquist 1995 Lars-Åke Lundquist 1996 Lars-Åke Lundquist 1997 Lars-Åke Lundquist 1998 Lars-Åke Lundquist 1999 Lars-Åke Lundquist 2000 Lars-Åke Lundquist 2001 Bo-Göran Sjögren 2002 Bo-Göran Sjögren 2003 Bo-Göran Sjögren 2004 Bo-Göran Sjögren 2005 Bo-Göran Sjögren 2006 Jakob Ängeby 2007 Jakob Ängeby 2008 Martin Högström 9 Tävlingsresultat Trots att Karlstad Slalomklubb är en relativt liten klubb med, i avsaknad av stor anläggning (och även snö ibland), begränsade förutsättningar har klubben många na resultat att visa upp. Nedan visas en sammanställning av några av de naste. 9

10 Tabell 2: Pallplatser på deltävlingar i Världscupen. Plac. Gren År Ort Markus Larsson 3 SL 2005 Chamonix Markus Larsson 1 SL 2006 Åre Markus Larsson 2 SL 2006 Levi Markus Larsson 1 SL 2006 Alta Badia Tabell 3: Pallplatser på deltävlingar i Europacupen. Plac. Gren År Ort Jill Wahlqvist 3 GS 1976 Les Diablerets Markus Larsson 3 SL 1999 Gällivare Markus Larsson 1 SL 2000 Courchevel Markus Larsson 3 SL 2000 Levi Markus Larsson 1 SL 2001 Donnersbachwald Markus Larsson 2 SL 2002 Mellau Tabell 4: Pallplatser i Junior-VM. Plac. Gren År Ort Markus Larsson 1 Komb 1997 Schladming Markus Larsson 3 GS 1997 Schladming Markus Larsson 3 SG 1997 Schladming Tabell 5: Pallplatser i SM. Plac. Gren År Jill Wahlqvist 3 GS 1973 Jill Wahlqvist 2 SL 1975 Jill Wahlqvist 1 GS 1976 Jill Wahlqvist 2 SL 1976 Markus Larsson 2 SL 1998 Markus Larsson 2 SL 1999 Markus Larsson 2 GS 1999 Markus Larsson 1 SL 2000 Markus Larsson 2 SL 2001 Markus Larsson 2 SL

11 Tabell 6: Pallplatser i Yngre Junior-SM. Plac. Gren År Klas Peterson 1 DH 1972 Lotta Jedvik 1 SL 1982 Lotta Jedvik 1 GS 1982 Markus Larsson 1 Komb 1995 Markus Larsson 2 SG 1995 Markus Larsson 3 RSL 1995 Markus Larsson 1 SL 1996 Markus Larsson 1 RSL 1996 Markus Larsson 1 SG 1996 Markus Larsson 1 DH 1996 Markus Larsson 1 Komb 1996 Tabell 7: Pallplatser i Äldre Junior-SM. Plac. Gren År Lotta Jedvik 2 SL 1984 Nina Andersson 3 GS 1988 Markus Larsson 1 RSL 1997 Markus Larsson 1 SG 1997 Markus Larsson 1 SL 1998 Markus Larsson 2 RSL 1998 Markus Larsson 1 SL 1999 Markus Larsson 1 RSL