GÖTEBORGS INTERRELIGIÖSA CENTER
|
|
- Johanna Samuelsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 GÖTEBORGS INTERRELIGIÖSA CENTER I PROGRAM HÖSTEN 2015
2 OM INTERRELIGIÖSA CENTRET Interreligiösa centret är en mötesplats där tro och religionsdialog står i centrum. Centrets primära mål är att erbjuda en knutpunkt och ett sammanhang för samhällsansvar och socialt engagemang för Göteborgs Interreligiösa råd, Göteborgs stads församlingar och stadens medborgare. Centret är en resurs för staden och allmänheten i frågor kring bland annat religiositet, mångfald och samhällsgemenskap och erbjuder kunskap, kompetens och erfarenhet i dessa frågor. SEMINARIESERIE: VÅRT ANSVAR FÖR TOLKNING AV RELIGIÖSA TEXTER Vid höstens seminarieserie vill vi på interreligiösa centret lära oss mer om bredden av tolkningsmöjligheter inom våra olika religiösa traditioner. Vi vill också se hur vi kan ta oss an det vi upplever som svåra ställen i våra religiösa urkunder, texter som vid en ytlig läsning går emot våra uppfattningar om t ex alla människors lika värde eller demokrati. Varje seminariekväll börjar med att vi får en kort introduktion om synen på text och om olika sätt att tolka inom två religiösa traditioner. Sedan sitter vi i grupper och läser två svåra ställen. Vi får möjlighet att både berätta hur vi själva upplever dem och samtala för att bättre förstå deras samman hang och vad de kan betyda idag. I storgrupp får vi sedan för att fördjupa förståelsen ställa ytterligare frågor till de två som inledde seminariet. Längre fram i foldern hittar du information datum och tema för varje seminarium. INTERRELIGIÖS DIALOGGRUPP FÖR KVINNOR Är du kvinna och muslim, sikh, hindu, zoroast, buddhist, bahá i, kristen eller judisk och vill vara med i en interreligiös dialoggrupp? Nu har du nu möjligheten! Vi kommer att träffas 5 gånger under hösten. För mer info se första tillfället i programmet STUDIECIRKELN GUDS VÄGAR - JUDENDOM OCH KRISTENDOM Är du intresserad av att gå lite djupare i de heliga texterna och förståelsen av dem? Välkommen till en studiecirkel där vi studerar antisemitiska och rasistiska exempel på texttolkning. Här lär vi om och av varandras texttolkningar och levda traditioner. Vi träffas 6 gånger under hösten. För mer information se första tillfället i programmet HÖSTPROGRAM 2015 ETT GÖTEBORG FÖR ALLA PÅ GÖTEBORGS KULTURKALAS Fredag den 14 augusti Klockan Knyt din egen turban! Ställ religiösa ledare mot väggen med dina frågor! Njut av musiken från stadens religiösa församlingar. Välkommen till en dag där vi firar Göteborgs mångfald. Gemensamt manifesterar vi för allas rätt till sin stad, oavsett etnicitet eller religiös bak grund. En dag med möjligheten att belysa religion som positiv kraft i staden. En dag att visa att vi inte accept erar den växande rasismen och de höger extrema främlingsfient liga krafterna i vår stad. Mellan och kan du tillsammans med medlemmar ur sikhiska församlingen få testa att knyta en turban. Gillar du den så får du gärna behålla den. Här kan du också ställa dina frågor om religion till medlemmar i olika religiösa församlingar. På scen blir det musik och samtal om den mångreligiösa staden, ett flertal band och artister medverkar. för mer info och program: GUDS VÄGAR - JUDENDOM OCH KRISTENDOM Torsdag den 3 september, 17 september, 22 oktober, 5 november, 19 november samt 3 december Klockan När antisemitism och rasism på nytt växer i vårt närsamhälle och ute i världen är det viktigt att intensifiera dialogen mellan reli giösa traditioner. Välkommen till en studiecirkel där vi lär om och av varandras texttolkningar och levda traditioner. Vi studerar anti semitiska och rasistiska exempel på texttolkning och försöker med litteraturens hjälp se hur vi kan lära av varandras läsningar av text och tradition. Max 10 personer. För mer info och anmälan: Avgift: 250 kr inklusive litteratur, exklusive fika, betalas vid första tillfället. arrangör: interreligiösa centret i samarbete med sensus studieförbund
3 INTERRELIGIÖS DIALOG- GRUPP FÖR KVINNOR Måndag den 7 september, 28 september, 12 oktober, 2 november samt 23 november Klockan Om du är kvinna och muslim, sikh, hindu, zoroast, buddhist, bahá i, kristen eller judisk och vill vara med i en interreligiös dialoggrupp har du nu möjligheten. Vi träffas fem gånger under hösten och följer en samtalsmodell där vi inspireras av boken Shalom Inshallah (red. Sune Fahlgren). Genom att dela tankar, växla mellan att tala och lyssna, kommer vi auto matiskt att öka vår förståelse för varandras religiösa och kult urella likheter och olikheter. Anmälan (med uppgift om religiös tillhörighet) till: Avgift: 20 kr för fika per tillfälle, max 10 personer. arrangör: interreligiösa centrets kvinnonätverk i samarbete med studieförbund et bilda väst SEMINARIESERIE: HUR KAN GUDS ORD UPPFATTAS SÅ OLIKA? Onsdag den 9 september Vad säger texterna om Krig och Fred? Att se Bibeln som Guds ord berör flera områden; kunskapssyn, synen på Gud, syftet med Bibeln, tolkningens betydelse och uppfattningen om Bibeln som auktoritet och norm, skriver prästen Anna Cöster i en artikel. Hur kan en buddist läsa sina heliga texter? Vad är Guds ord? Hur tänker du? Vilken auktoritet har texterna och vilken auktoritet ger du texterna? Välkomna till en kväll med exegeter från kristen protestantisk kristendom och buddhismen vilka leder oss fram i samtalet. SEMINARIESERIE: FINNS DET FLERA VÄGAR TILL GUD? Onsdag 7 oktober Du har säkert hört folk säga att det kan finnas skillnader mellan de olika världsreligionerna, men om du klär av dem ned till sina väsentligheter, lär alla religioner i grunden samma sak. Med andra ord, alla and liga vägar leder upp på samma berg. I samma veva kan det framföras att det finns betyd ande skillnader mellan världsreligionerna som inte kan tapetseras över. Respektfull dia log mellan människor som representerar olika trossystem är en bra utgångspunkt, men vad står det egentligen i sikhismens och sunniislams urkunder om andra religioner? Varmt välkomna till den tankeväckande och interaktiva samtalskvällen Finns det flera vägar till Gud?. SEMINARIESERIE: GUD OCH DEMOKRATI Onsdag 21 oktober När ett samhälle är demokratiskt format är det inkluderande och rättvist ur en politisk och social synvinkel. Men finns tanken om ett demokratiskt samhälle att hitta i våra kristna och judiska urkunder? Har Gud bestämt att vi ska leva i demokrati eller är det rent mänskliga behov som styr hur samhället har utvecklats? Vi tittar på texter ur Toran och Nya Testamentet som kan belysa frågorna och diskuterar tillsammans våra erfarenheter och funderingar. Föredragshållare och samtalsledare ä r en sakkunnig representant från judendomen och katolsk kristendom. Gratis inträde, fika 20kr arrangörer: samarbetsrådet för judar och kristna i samarbete med interreligiösa centret och sensus studieförbund FÖRSAMLINGARNAS RÅD- SLAG Torsdag 20 oktober Klockan Vi välkomnar dig som är församlingsledare eller representant för en av Göteborgs församlingar till Interreligiösa centrets årliga festmiddag där vi gemensamt äter god mat, njuter av musikaliskt inslag och lär känna varandra. Anmälan gör du till: NOSTRA AETATE Onsdag 28 oktober Kl För 50 år sedan avslutades andra Vatikankonciliet, de katolska Biskoparnas kyrkomöte. Många frågor avhandlades, bland annat frågan om kyrkans förhållande till de icke-kristna religionerna. Den 28 oktober 1965 utgav Biskop arna dokumentet Nostra aetate, vars huvudinnehåll är att varje religion innebär ett sökande efter sanning och helighet. Därför skall en kristen respektera varje religion och erkänna den sanning som där finns. Varken i teori eller i praxis finns grund för någon diskriminering. Med detta dokument som grund ändrade den katolska kyrkan sin inriktning gentemot andra religioner.
4 SEMINARIESERIE: KVINNOR OCH MÄN ENLIGT GUDS ORDNING Onsdag 4 november Hur förhåller vi oss till Bibelns och Bhagavad Gitas texter omkring kvinnor och män? Kvinnan ska vara tyst i församlingen. Kvinnan ska skyla sitt huvud. Det är en vanära för mannen att ha långt hår, är några exempel. Vilka texter är tidsbundna och vilka är normerande? Vilka texter är centrala för tron och vilka är perifera? Vi brottas med texter som talar om kvinnans respektive mannens roll samt diskuterar hur vi förhåller oss till dem. Välkomna till en kväll med exegeter från frikyrklig kristendom och Hare Krishna vilka leder oss fram i samtalet och diskussionerna. VÅGAR VI VÄGRA HATA TROSSAMFUND TILLSAM- MANS MOT RASISM Måndag den 9 november Klockan på MR-dagarna på Svenska mässan Runt om i landet har arbete tagit fart med att skapa samverkansråd mellan trossamfund, ofta i nära samarbete med kommuner, för att stärka relationerna och arbeta med angelägna frågor. Manifestationen Vägra Hata i januari var ett exempel på trossamfundens eget arbete mot rasism, främlingsfient lighet och religionsfobi. Samtal kring utveckling och utmaningar för interreligiöst arbete. organisatörer: svenska kyrkan göteborgs stift, göteborgs interreligiösa råd, sveriges interreligiösa råd, sveriges kristna råd, nämnden för statligt stöd till trossamfund (sst) ISLAM OCH NATURVETENSKAP Torsdag den 12 november Vad vet vi om naturvetenskapens plats i den muslimska civilisationens idéhistoria under perioden mellan 700-talet fram till 1200-talet - en period som fått benämningen den islamiska civil isationens gyllene era? Vad har den tiden för betydelse idag, för naturvetenskap och Islam? Föreläsare: Mohammad Fazlhashemi, professor islamisk teologi och filosofi, Uppsala universitet arrangör: interreligiösa centret i samarbete med projektet cusanus KAN DET UR DET ONDA FÖDAS NÅGOT GOTT? BACKABRANDEN 1998, UTÖYA 2011, KÖPENHAMN 2015 Onsdag 2 december Torsdag 3 december Klockan: / (lunch till lunchkonferens) Göteborg är en ledstjärna för det interreligiösa arbetet i Sverige. En av grunderna till detta är den intensifiering av verksamhet som kom ur den tragiska Backabrand en. Efter terrordåden i Oslo och Utöya och Köpenhamn utvecklades också det interreligiösa arbetet i Oslo. I denna konferens lyssnar vi till de erfarenheter som dragits av aktivister som deltagit i arbetet och forskares reflektioner. Välkommen till en lunch till lunchkonferens om interreligiösa organisationers roll i krisarbetet samt perspektiv på arbetet mot våldsbejakande extremism. Konferensen riktar sig till religiösa församlingar, tjänstemän och politiker, krisgrupper i Göteborgs stad och Norden. För mer info och anmälan: SEMINARIESERIE: ÄR ALLA MÄNNISKOR LIKA MYCKET VÄRDA? Onsdag 9 december Rasism är ett socialt fenomen som har ekonomiska, sociala, kulturella, politiska såväl som religiösa förtecken. I en tid då de rasistiska krafterna växer sig starkare och rasismen begränsar människors liv väcks frågor om inte bara hur rasism manifesterar sig, men även vilket ansvar vi har för att motverka den. Om religion rent historiskt och än idag används som ett redskap för att förtrycka utifrån föreställningar om ras, hur kan religion då vara ett redskap för att motverka rasism? Varmt välkomna till samtalskvällen Är alla människor lika mycket värda där vi diskuterar religion och rasism utifrån texttolkningar inom shiaislam och zoroastrism. JESUS SOM RABBIN Onsdag 16 december Tobias Ålöw, kvällens föreläsare, doktorand i Nya Testamentet vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs Universitet. Hans forskning har fokus på Jesus som skriftlärd och rabbin, och hur vi genom att se honom som sådan kan få förnyad förståelse för hans gärning. Tobias försöker också svara på frågan om vad Jesus menade med Guds Rike och hur begreppet står i relation till de rabbinska traditionerna på temat. Gratis inträde, fika 20:- arrangörer: samarbetsrådet för judar och kristna i samarbete med interreligiösa centret och sensus studieförbund Om inte annat anges äger verksamheten rum på Interreligiösa Centret på Kyrkogatan 25 med Interreligiösa Centret som arrangör. Med reservation för ändringar i programmet.
5 VÄLKOMMEN TILL INTERRELIGIÖSA CENTRET Öppettider: Onsdagar: 15:30 17:30 Torsdagar: 12:00 15:00 Adress: Kyrkogatan 25 Våning Göteborg Vill du besöka Interreligiösa Centret utöver dessa tider behöver du kontakta Berit Bornecrantz Dias via mobil: för bokning av tid. Hitta hit: Kollektivtrafik: Närmaste hållplatser är Brunnsparken och Kungsportsplatsen. Gå 50 meter in på Kyrkogatan från NK-huset mot Domkyrkan. Bil: rekommenderas ej på grund av få och dyra parkeringsmöjligheter. Parkera i NK-husets parkeringshus. Verksamhetsledare: Zana Muhammad Mobil: zana.muhammad@interreligiosacentret.se Samordnare, bokningar: Berit Bornecrantz Dias Mobil:
GÖTEBORGS INTERRELIGIÖSA CENTER
INT GÖTEBORGS INTERRELIGIÖSA CENTER PROGRAM HÖSTEN 2015 OM INTERRELIGIÖSA CENTRET Interreligiösa centret är en mötesplats där tro och religionsdialog står i centrum. Centrets primära mål är att erbjuda
Läs merGÖTEBORGS INTERRELIGIÖSA CENTER
GÖTEBORGS INTERRELIGIÖSA CENTER I PROGRAM VÅREN 2015 OM INTERRELIGIÖSA CENTRET Interreligiösa centret är en mötesplats där tro och religionsdialog står i centrum. Centrets primära mål är att erbjuda en
Läs merGÖTEBORGS INTERRELIGIÖSA CENTER
GÖTEBORGS INTERRELIGIÖSA CENTER I PROGRAM VÅREN 2015 OM INTERRELIGIÖSA CENTRET Interreligiösa centret är en mötesplats där tro och religionsdialog står i centrum. Centrets primära mål är att erbjuda en
Läs merGÖTEBORGS INTERRELIGIÖSA CENTER
GÖTEBORGS INTERRELIGIÖSA CENTER I PROGRAM HÖSTEN 2016 OM INTERRELIGIÖSA CENTRET Interreligiösa Centret är en mötesplats där tro och religionsdialog står i centrum. Centrets primära mål är att erbjuda en
Läs merGÖTEBORGS INTERRELIGIÖSA CENTER
GÖTEBORGS INTERRELIGIÖSA CENTER I HÖSTPROGRAM 2017 GÖTEBORGS INTERRELIGIÖSA RÅD FYLLER 10 ÅR! Den 23 maj 2007 var elva andliga ledare och teologiskt skolade, från tre olika religioner, inbjudna till dåvarande
Läs mergöteborgs interreligiösa center
göteborgs interreligiösa center I program hösten 2014 Om Interreligiösa centret är en mötesplats där tro och religionsdialog står i centrum. Centrets primära mål är att erbjuda en knytpunkt och ett sammanhang
Läs merGÖTEBORGS INTERRELIGIÖSA CENTER VÅRPROGRAM 2014
GÖTEBORGS INTERRELIGIÖSA CENTER VÅRPROGRAM 2014 Seminarieserie: Tro och Politik Valåret är här, därför vill vi under vårens seminarieserie belysa och samtala om viktiga samhällsfrågor som berör oss som
Läs merBedömningsfrågor. Abrahamitiska religioner
Bedömningsfrågor Abrahamitiska religioner Frågor som främst bedömer kunskapskravet kring kunskaper om de centrala tankegångarna och urkunderna kopplade till konkreta handlingar och uttryck i de olika religionerna.
Läs merDet mangreligiösa Sverige
Daniel Andersson & Ake Sander (red.) Det mangreligiösa Sverige - ett landskap i förändring ^Studentlitteratur Innehåll Ingång 9 Daniel Andersson och Åke Sander Några centrala frågeställningar 13 Förutsättningar
Läs merTillägg till redovisning av uppdraget att stärka det interreligiösa arbetet samt genomföra en kompetensinsats för trossamfundsledare KU2016/00712/D
Sid 1 (1) Dnr: 1.1/0069 (16) Datum: 2018-06-07 Till Kulturdepartementet Tillägg till redovisning av uppdraget att stärka det interreligiösa arbetet samt genomföra en kompetensinsats för trossamfundsledare
Läs merJudar och muslimer. bygger tro och tillit i Malmö. årsbok 2018 myndigheten för stöd till trossamfund
Judar och muslimer bygger tro och tillit i Malmö 7 Judar och muslimer bygger tro och tillit i Malmö Det finns mycket som förenar judar och muslimer, såväl religiöst som kulturellt. År 2017 bildades den
Läs mer5.15 Religion. Mål för undervisningen
5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,
Läs merVärldsreligioner i Sverige
Filmfakta Ämne: Religionskunskap Ålder: Från 13 år (H) Speltid: 5 x 10 minuter Svenskt tal med svensk text som tillval Produktion: Jonte Sköld Produktion i samarbete med Kunskapsmedia AB STUDIEHANDLEDNING
Läs merInrättande av samverkansforum mellan lokala trossamfund och Uppsala kommun
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Fridborg Anders Hagström Ingela Datum 2017-03-16 Diarienummer KSN-2016-1288 Kommunstyrelsen Inrättande av samverkansforum mellan lokala trossamfund och Uppsala kommun
Läs merUpptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11
Upptäck Religion Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 DEL 1 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL VAD ÄR RELIGION? KRISTENDOMEN JUDENDOMEN ISLAM TEMA: ETIK HINDUISMEN BUDDHISMEN Religioner och andra ANALYS
Läs merSamtalsguide till Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld
Samtalsguide till Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen Samtalsguiden är framtagen av Sensus studieförbund på
Läs merLäronämnden har yttrat sig över motionerna 2011:53 och 2011:75 i Ln 2011:9y, bilaga 1.
Kyrkomötet Kl 2011:7 Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2011:7 Kristendom, islam och religionsdialog Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2011:53, Inspiration till religionsdialog
Läs merAvundsjuk på episkopatet
Ledare SPT nr 15/16 2012 Avundsjuk på episkopatet STUNDOM TALAR MAN i ekumeniska och interreligiösa sammanhang om att det finns en»helig avundsjuka» mellan olika kristna kyrkor eller t.o.m. mellan olika
Läs merRELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen
RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merKatolsk teologiprofessor håller årets Stendahlsföreläsning
Centrum för religionsdialog, nyhetsbrev 2 2014 NR 2 2014 Katolsk teologiprofessor håller årets Stendahlsföreläsning En av de mest framstående teologerna inom judiskkristen dialog, Mary C Boys, håller 2014
Läs merGÖTEBORGS INTERRELIGIÖSA CENTER
GÖTEBORGS INTERRELIGIÖSA CENTER I VÅRPROGRAM 2017 INTERRELIGIÖSA RÅDET FYLLER 10 ÅR! Den 23 maj 2007 var elva andliga ledare och teologiskt skolade, från tre olika religioner, inbjudna till dåvarande biskopen,
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum
L Ä R A R H A N D L E D N I N G M E D I A I N M O T I O N Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen
Läs merReligionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven
Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att
Läs merPedagogisk planering Världsreligionerna 9A
Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll
Läs merMellanrum 31 oktober 2012
Mellanrum 31 oktober 2012 Henrik Frykberg, Agneta Wallenstam, Stefan Lindmark gästade Mellanrum 31 okt 2012. Lars Lilled, chef för S2020 i Göteborgs stad, introducerade dagens samtal och förklarade att
Läs mervärldsreligioner och livsfrågor En introduktion
världsreligioner och livsfrågor En introduktion Detta vet vi om världsreligioner och livsfrågor Listan finns i klassrummet:) DETTA VILL ÅK 4 LÄRA SIG MER OM + DETTA SÄGER LGR 11: Det här vill åk 4 lära
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Högtider Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och
Läs merVärldsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik
prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen
Läs merDominikansystrarnas Program vår och sommar 2010
Dominikansystrarnas Program vår och sommar 2010 Dominikansystrarna på Västmannagatan och i Fruängen inbjuder till olika program under våren och sommaren 2010. Mer information får ni på vår nya hemsida
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merRELIGION. Läroämnets uppdrag
BILAGA: Förslag till lärokurser i judendom, islam, katolsk tro, ortodox tro, livsåskådning åk 1-6, B-lärokurs i finska och engelska i åk 6, A-lärokurs i spanska och ryska samt lärokurs i svenska som andra
Läs mer~~:~,~:,:::h :~.: bm"
Innehåll Bra på att vara människa ~~:~,~:,:::h :~.: bm" Tjuv och hjälte 14 79 Gott hjärta och totalt ouppfostrad 15 Heliga krig och andra krig 84 Människor är både och 16 På låtsas och på riktigt 89 Önska
Läs merAtt vara kyrka i ett mångreligiöst samhälle och samtidigt vara församling med förhållandevis få kyrkotillhöriga
Att vara kyrka i ett mångreligiöst samhälle och samtidigt vara församling med förhållandevis få kyrkotillhöriga Kristina Hellqvist Handläggare för flykting- och integrationsfrågor Svenska kyrkan Ett mångkulturellt
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merReligion Livsfrågor och etik
Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden
Läs mer2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se
2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa
Läs merHistoria. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.
Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan
Läs merKunskapskrav i religion
analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället Reflektera
Läs merMitt arbetshäfte om religion.
Mitt arbetshäfte om religion. Centralt innehåll: Några högtider, symboler och berättelser ur kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merKristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7
Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige
Läs merVård och omhändertagande vid livets slutskede Religionshänsyn och bemötande
Vård och omhändertagande vid livets slutskede Religionshänsyn och bemötande Välkommen till en angelägen fortbildningsserie! För Dig som möter personer i livets slutskede, ASIH personal, äldreomsorgspersonal
Läs merGrunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla
Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus
Läs merBetygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp
Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp Betygskriterier, Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap I framvaẍt och urkunder inom judendom, kristendom, islam, hinduism,
Läs merDe abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.
De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer
Läs merGilla oss på Facebook
& Gilla oss på Facebook www.facebook.com/lerumsforsamling www.svenskakyrkan.se/lerum Beröringspunkten Beröringspunkten är en mötesplats för alla som vill stanna upp en stund och låta sig bli berörda. En
Läs merKRISTENDOMEN. Grundare: Jesus
KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än
Läs merExtramaterial till Boken om SO 1-3
EXTRAMATERIAL Extramaterial till Boken om SO 1-3 Det här extramaterialet innehåller korsord som tränar samhällsvetenskapliga begrepp. Materialet består av korsord med begrepp kopplade till kapitlen i grundboken
Läs merFred till kaffet. F örändring. För dig som vill göra en global aktivitet av kyrkkaffet. Aktiviteter
Aktiviteter Fred till kaffet För dig som vill göra en global aktivitet av kyrkkaffet Mångkulturellt kyrkkaffe Bjud in människor med olika kulturell bakgrund till kyrkkaffet och kanske även till gudstjänsten.
Läs merKUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR
KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR Flytta en lektion till Katedralen! Nu vill vi satsa lite extra på gymnasieskolorna i Linköping och Katedralen i Linköping vill erbjuda
Läs merKristendomen. Kristendomens tidiga historia
Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det
Läs merKRISTENDOMEN. Grundare: Jesus
KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än
Läs merNordiCat november 2016 INBJUDAN. Välkomna till en Nordisk Katekumenatkonferens i Uppsala, Sverige november 2016
INBJUDAN Välkomna till en Nordisk Katekumenatkonferens i Uppsala, Sverige 17-18 november 2016 Arrangörer: Föreningen för Katekumenatet i Sverige, Uppsala stift och www.katekumenatet.wordpress.com 1 Föreningen
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merAbrahams barn. Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam
Abrahams barn Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam Abrahamitiska religioner Mose grundade judendom. Jesus grundade kristendom. Muhammed grundade islam. Abraham Abraham är stamfader till de
Läs merVärldens största religion
Kristendomen Film Världens största religion Kristendomen är världens största religion med omkring två miljarder anhängare. Kristendomen uppstod i det lilla landet Palestina (dagens Israel) för cirka två
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merPolitikens inriktning trossamfund ur Budgetpropositionen 2016
Politikens inriktning trossamfund ur Budgetpropositionen 2016 Utgiftsområde 17 2.6.2 Trossamfund Trossamfunden spelar en viktig roll i vårt samhälle i flera hänseenden. Många människor finner mening med
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merSatsningen för tillit och demokrati:
Satsningen för tillit och demokrati: Frågan är komplex och mycket svårhanterad för kyrkan och för andra. Satsningen Tillit och Demokrati vill därför: Påbörja och stärka ett samtal kring proaktiva strategier
Läs merM E D I A I N M O T I O N
L Ä R A R H A N D L E D N I N G M E D I A I N M O T I O N Lärarhandledning: Kristendom, Andliga Ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen
Läs merPlanering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7
Planering Religion Kristendom VT:2015 ÅK 7 Planering Religion VT 2015 Veckomål vecka 15 Man ska ha läst sidan 186-195 Svarat på frågor s. 195 fråga 1-15. Veckomål vecka 16 Tisdag genomgång frågorna sidan
Läs merSödervångskolans mål i SO
Södervångskolans mål i SO Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det fösta skolåret ha kunskap om våra vanligaste trafikregler och visa ett moget och säkert beteende i trafiken känna till några
Läs merAtt välja framtid. Familjecentralen som unik arena för jämlik hälsa och social hållbarhet
Inbjudan 19-20 maj 2015 Svenska Mässan i Göteborg Nationell familjecentralskonferens Att välja framtid 15 år med Föreningen För Familjecentralers Främjande Årets konferens uppmärksammar familjecentralens
Läs merHösten 2017 i klass 8a och 8b på Vasaskolan. Hinduism & Buddhism. Läxförhör. tisdag v. 48 hinduismen tisdag v. 49 buddhismen
Hinduism & Buddhism Planering Läxförhör Inlämning v. 46-47 Hinduism v. 48 Buddhism v. 49 Jobba med inlämningar (textanalys och jämförande text) tisdag v. 48 hinduismen tisdag v. 49 buddhismen Analysen
Läs merPlanering för religionskunskap vårterminen 2009
Planering för religionskunskap vårterminen 2009 Innan vi börjar läsa religion ska vi som vanligt ställa oss frågan: Varför då? Vad ska vi ha dessa kunskaper till? För att besvara frågan har jag kopierat
Läs merReligionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Religionskunskap Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merLPP i religion ht. 2015
Varför läser vi LPP i religion ht. 2015 Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar
Läs merSAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD
SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,
Läs merReligion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING
Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket
Läs mer,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#
,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#!""#$%"!&'%(# )*&#%&+!"!#$!,#,!$-.&%"'#-/0# $123.('4%#&1""'40!"!&# '#"&-33%$)52,!2# '22!07(( )89:9;#
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar
Läs merDe Abrahamitiska religionerna. Patriarken Abraham och de tre religionerna som uppstod i hans område
De Abrahamitiska religionerna Patriarken Abraham och de tre religionerna som uppstod i hans område Rötter Judendom, kristendom och islam har samma rötter, både vad det gäller idéer och deras geografiska
Läs merVård och omhändertagande vid livets slutskede Religionshänsyn och bemötande
Vård och omhändertagande vid livets slutskede Religionshänsyn och bemötande Välkommen till en fortbildningsserie med fyra halvdagar! För dig som möter personer i livets slutskede, ASIH personal, äldreomsorgspersonal
Läs merTre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia
Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska
Läs merEtt häfte med sammanfattningar och urkunder (=religiösa källor, t.ex. bibeln)
7E Abrahams barn Judendom, kristendom och islam har mycket gemensamt, inte minst geografiskt och historiskt. Vi ska studera vad de har gemensamt och vad som är typiskt för var och en. Vi kommer att ta
Läs merHär finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen.
DE FEM VÄRLDSRELIGIONERNA Här finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen. Syfte Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper
Läs merFikalapp. Trovärdigt liv. En församling för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen.
Trovärdigt liv En församling för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen. får möjlighet att berätta om vad den tänker. I rundan får alla lämna sin egen reflektion utan att
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och
Läs merMalmö stads insatser mot antisemitism. Framtagen i samband med att USA:s särskilda sändebud mot antisemitism besöker Malmö den 16 mars 2015.
Malmö stads insatser mot antisemitism Framtagen i samband med att USA:s särskilda sändebud mot antisemitism besöker Malmö den 16 mars 2015. Inledning DET GLOBALA MALMÖ Mångfald är en central del av Malmös
Läs merKristendom. Vad tror kristna på? Hur utövar de sin religion? Vilka olika inriktningar finns det?
Kristendom Vad tror kristna på? Hur utövar de sin religion? Vilka olika inriktningar finns det? Kristendom De Centrala tankegångarna i kristendom Kristendomens historia; hur religionen började och hur
Läs meri om jesus och islam Jesusgestalten 15 Islam i frälsningshistorien (av Olivier Clément) 25 Muhammed, Koranens profet? (av Mahmut Aydin) 63
Förord 7 i om jesus och islam Jesusgestalten 15 Islam i frälsningshistorien (av Olivier Clément) 25 Muhammed, Koranens profet? (av Mahmut Aydin) 63 ii kyrkan bland muslimerna Förkunna Jesus? 79 Vilken
Läs merTa steget! Konfirmation 2015/16. Järfälla kyrka Kyrkvägen 8. Maria kyrka Vasavägen 25. S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1. Viksjö kyrka Agrargränd 2
Ta steget! Järfälla kyrka Kyrkvägen 8 Maria kyrka Vasavägen 25 S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1 Viksjö kyrka Agrargränd 2 Konfirmation 2015/16 Varför konfirmation? Konfirmandtiden är ett fantastiskt tillfälle
Läs merfredag 7 december 12 Judendomen
Judendomen Abraham Gud befaller honom att bosätta sig i Kaanans land ( Israel/ Palestina). Ca 1800 fvt. Gud lovade att han skulle bli far till många om han gjorde som Gud sa. Det första förbundet. Tecken
Läs merEn introduktion till islam och muslimsk kultur
En introduktion till islam och muslimsk kultur Aksaa Islamutbildning för arbetslivet 1 En introduktion till islam och muslimsk kultur Ett tack till Daniel Stridsman som gjorde en första anpassning av textinnehållet,
Läs merRELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6
RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,
Läs merdiskussionsunderlag Hallelujabröllop
diskussionsunderlag Hallelujabröllop Religion Vad är religion? Vad innebär det att vara religiös? Är du religiös? Om ja, vad innebär religionen för dig? Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder,
Läs merReligion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider.
Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider. 2 saker religioner håller på med: Existentiella frågor = Livsfrågor, t.ex. meningen med livet, vad händer när man dör, hur började
Läs merCopyright Brottsanalys 2014
Copyright Brottsanalys 2014 BROTTSA ALYS Alice Bah Kuhnke vill använda muslimsk expertis Kulturdepartementet har tidigare anordnat ett dialogmöte med en rad organisationer och trossamfund för att diskutera
Läs merFråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.
Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merUNGA OCH EXTREMISM. Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete.
UNGA OCH EXTREMISM Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete. SKAFFA KUNSKAP Ung och extrem podcasts Tre samtal om extremism Män som våldsamma superhjältar. Kvinnor
Läs merVälkommen till 100% konfirmand
Välkommen! 2016-2017 2 Välkommen till 100% konfirmand Så här fungerar det! Du som konfirmand skall samla ihop minst 100 poäng! Det finns 4 olika block. se sida 5, blocken har mellan 40-50 möjliga poäng
Läs mer