Agrara lämningar vid Hagby återvinningsanläggning

Transkript

1 UV MITT, RAPPORT 2008:8 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Agrara lämningar vid Hagby återvinningsanläggning Uppland, Täby socken, Hagby 8:1 och 8:16, RAÄ 225 Ulf Strucke

2

3 UV MITT, RAPPORT 2008:8 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Agrara lämningar vid Hagby återvinningsanläggning Uppland, Täby socken, Hagby 8:1 och 8:16, RAÄ 225 Dnr Ulf Strucke

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Mitt Instrumentvägen HÄGERSTEN Tel Fax Riksantikvarieämbetet UV Mitt, rapport 2008:8 ISSN Kart- och ritmaterial Karlis Graufelds Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/3 Fig. 1 och 2 är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket (dnr /383). Utskrift EO Grafiska, Stockholm 2008

5 Innehåll Inledning...4 Antikvarisk bakgrund...4 Arkeologisk potential...5 Målsättning...5 Metod och genomförande...5 Resultat...6 Anläggningar...6 Härdar...6 Röjningsrösen...6 Odlingsytor...6 Stensträngar...7 Analyser...7 Sammanfattning och diskussion...7 Referenser...8 Administrativa uppgifter...9 Bilagor 1. Schakttabell Anläggningstabell Vedartsanalys, Ulf Strucke...11 Figurer 1. Förundersökningsområdets läge markerat på utsnitt ur Topografiska kartan. Skala 1: Vy över Hagby återvinningsanläggning. I bakgrunden reser sig höjden som nu skall bli ekopark. Där låg tidigare sjön Froden. Foto Förundersökningsområdet markerat på utsnitt ur Fastighetskartan. Skala 1: Översiktplan med förundersökningsområdet, schakt och anläggningar markerade. Skala 1: Härden A335 låg i den yngre odlingsmarken. Foto Översikt med härden A371 i förgrunden. I fonden skymtar delar av den stensträngsavgränsade äldre odlingsmarken. Foto Sektion genom härden A371. Skala 1: Ett av de rösen som har lagts upp i samband med de militära aktiviteterna. Värnet skymtas i bakgrunden. Foto Dateringar från RAÄ 225. Diagram och tabell Karta över 14 C-dateringar i området kring Vallentunasjöns södra del....17

6 Vid en förundersökning, gjord av Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkelogiska undersökningar, UV Mitt, vid hägnadssystemet inom RAÄ 225 påträffades tre härdar samt en mindre hägnad i anslutning till de befintliga stensträngarna. Förundersökningen medförde dessutom mindre justeringar av läget för några av de tidigare uppmärksammade lämningarna. En datering av en härd, belägen intill hägnaden och under ett äldre odlingslager, inföll vid övergången från yngre bronsålder och förromersk järnålder. Inga lämningar förutom de som kan knytas till det agrara komplexet framkom. Inledning Under november år 2007 utförde Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Mitt, en arkeologisk förundersökning inom hägnadssystemet RAÄ 225. Stridsvärnet, RAÄ 453, var även det beläget inom förundersökningsområdet, men enligt Länsstyrelsens mening var informationen om denna lämning tillräcklig och innefattades därför inte i undersökningen. Båda fornlämningarna var belägna på fastigheterna Hagby 8:1 och 8:16 i Täby socken, Täby kommun, Uppland (fig. 1 2). Förundersökningen föranleddes av att Söderhalls Renhållningsverk AB (SÖRAB) planerar en utvidgning av Hagby återvinningsanläggning. Antikvarisk bakgrund Landskapet kring Hagbylund är småkuperat. Ett större sammanhängande skogsparti vidtar mot väster. Österut öppnar sig odlingslandskapet endast brutet av mindre åkerholmar. Hagby återvinningsanläggning är delvis belägen på gammal sjöbotten. Sjön Froden har fyllts igen och på dess plats är en ekopark nu under uppbyggnad (fig. 3). Förundersökningen omfattade ett bergsparti samt sydsluttning ned mot den nyligen anlagda trafikleden, Norrortsleden. Områdets högsta del dominerades av sten- och blockrik morän, med berg i dagen. Vidare mot söder vidtar siltig, sandig morän, som i det lägsta avsnittet övergår till postglacial lera. Området intill torpet Hagbylund har varit föremål för arkeologiska insatser vid ett flertal tillfällen. Sydväst om RAÄ 225 ligger gravfältet RAÄ 76. Gravfältets norra del undersöktes arkeologiskt Av tio undersökta gravar daterades fyra till järnålder och en till järnålder/folkvandringstid (Ferenius 1964). En senare genomförd genomgång av fynden har medfört att gravfältets brukningstid utsträckts till att även omfatta vendeltiden (Grusmark 2005:7). I anslutning till gravfältet har flera korta hägnadsrester, röjningsrösen och fossila åkerytor noterats. Under år 1985 genomfördes en kulturgeografisk dokumentation med anledning av ombyggnaden av väg 871, Frestavägen (Höglin & Örneklint-Berg 1996). Inför anläggandet av Norrortsleden utfördes flera arkeologiska utredningar (Andersson 1999, Backe & Sundberg 1995a och 1995b, Bratt 1992, Brunstedt 1993a och 1993b, Jakobsson 1995). En arkeologisk förundersökning omfattande delar av RAÄ 225 utfördes under sommaren 2002 (Harrysson m.fl. 2002). Vid denna framkom boplatsindikerande fynd i form av skärvsten, keramik samt bränd och sintrad lera. Vid den kompletterande förundersökningen av området framkom inget som styrkte detta antagande, däremot kunde bilden av den agrara lämningens omfattning förtydligas (Harrysson 2003:14ff). Sommaren 2004 genomfördes en särskild arkeologisk undersökning av de södra delarna av hägnadssystemet RAÄ 225 samt de anslutande agrara lämningarna. Lämningarna omfattade tiden från århundradena före vår tideräkning fram till nutid. Hägnadssystemet och delar av röjningen och odlingsytorna hör till äldre järnålder. Den sammanlagda längden på hägnaderna överstiger 350 meter. Förutom den långa stensträngen som i en vid båge sträcker sig genom området finns flera kortare hägnader. På platsen finns en uppdelning med utmarker i norr, öster och väster samt inägor 4 Agrara lämningar vid Hagby återvinningsanläggning

7 med odling och hagmark i de lägre partierna. De yngre odlingslagren kan dateras till sen medeltid eller efterreformatorisk tid. Dessutom återfanns lämningar från 1800-talets torpbebyggelse. Den hägnad som återfinns längst i norr intill stridsvärnet är troligen av yngre datum. Den kan till och med ha tillkommit vid anläggandet av stridsvärnet. Arkeologisk potential De agrara lämningarna inom RAÄ 225 är numera väl undersökta och komplexiteten inom exploateringsområdet huvudsakligen utredd. Vad som däremot framskymtat i tidigare publikationer är en eventuell boplats i anslutning till hägnadssystemet. Indikationerna som talat för detta är spridd förekomst av bränd lera, smulig keramik och skärvsten. Vidare noterades i snårskogen vid de tidigare undersökningarna två terrasseringar vilka bedömdes kunna hysa bebyggelselämningar. Området norr om Norrortsledens sträckning har vid tidigare tillfällen inte varit tillgängligt för undersökning. Den nu genomförda förundersökningen är därför av värde för att belägga eller utesluta en boplats eller andra med bebyggelse associerade lämningar. Skyttevärnet RAÄ 453 är sedan tidigare väl inventerat, varför Länsstyrelsen bedömde det så att en arkeologisk undersökning av denna lämning inte var nödvändig. Anläggningen består av en batteriplats på krönet av bergshöjden. I denna ingår också ett pjäsvärn, observationsvärn samt skyddsrum. Till detta kommer ammunitionsdurk och en kortare löpgrav. Utanför värnet går en transportväg. Denna leder från sydväst uppför sluttningen och har passerat intill platsen för torpet Hagbylund. Markerna närmast värnet är utschaktade med ett flertal rundade eller hägnadsliknande stensamlingar och grustäkter. Målsättning De av Länsstyrelsen givna ramarna för förundersökningen innebar att fältarbetet skulle inrikta sig på att spåra eventuella boplatslämningar inom förundersökningsområdet. Förutsatt att sådana inte framkom var målsättningen att slutföra de arkeologiska undersökningarna av platsen och sörja för att platsen gjordes tillgänglig för exploatering. Framkom däremot ytterligare lämningar innebar uppdraget att förhandlingar om vidare handläggning av ärendet skulle ske. Metod och genomförande Förundersökningen inleddes med grävning av sökschakt. Sammanlagt grävdes 12 schakt. Den yta som avtorvades och grovrensades var 330 m 2. Efter detta inledande moment finrensades delar av dessa ytor. Rensningen prioriterades till att gälla stensamlingar och mörkfärgningar i sökschakten. Syftet var att identifiera boplatsanknutna anläggningar som exempelvis kulturlager, stolphål eller härdar. Efter samråd med Länsstyrelsen togs kolprover i två av de påträffade anläggningarna. Ett av dessa skickas vidare för 14 C-datering. Provtagning för arkeobotaniska analyser bedömdes inte vara relevanta i sammanhanget. Agrara lämningar vid Hagby återvinningsanläggning 5

8 Resultat Efter fältarbetet kunde det konstateras att endast lämningar knutna till stensträngssystemet och de tidigare kända agrara lämningarna påträffades inom förundersökningsområdet. Vid karteringen och sökschaktsgrävningen framkom två härdar (A355 och A371), en härdrest (A ), fyra röjningsrösen samt en mindre hägnad (A320). Odlingsytornas utbredning kom också att justeras (fig. 4). Anläggningar Härdar Den runda härden A335 låg ytligt under vegetationsskiktet (fig. 6). Schaktet (S350) var beläget i norra delen av en odlingsyta vilken hör till det yngre skedet. I likhet med flera andra sot- och kolkoncentrationer i området var härden förmodligen av relativt sent datum. Eldplatsen bestod av ett tätt kollager utan inblandning av vare sig jord, sot eller sten. Vid en vedartsanalys av träkolet i det 0,05 meter tjocka kollagret visade sig detta till stor del bestå av endast delvis förkolnad ved (bilaga 3). Den andra härden A371 låg i kanten av den övre odlingsytan intill stensträngen (fig. 6 och 7). I schaktet (S365) framkom ett gruslager. Detta har sannolikt lagts ut i samband med anläggandet av skyttevärnet. Under detta påträffades ett delvis utgrävt odlingslager och under detta den undersökta härden. I dess täta skärvstenspackning noterades rikligt med sot och kol. I schakt S313 framkom resterna av ytterligare en härd (A ). Denna var helt förstörd och utriven mot öster. Ursprungligen har anläggningen legat intill ett markfast block. Detta har i sin tur ingått i den norra begränsningen av ett röjningsröse (A ). Röjningsrösen Vid karteringen noterades fyra röjningsrösen. På grund av den täta vegetationen kunde endast ett av dess mätas in med totalstation. De tre övriga, som var belägna i den sydligaste delen av området, stegades in från inmätta positioner. Det norra röset, A216, låg något uppdraget från en odlingsyta. De tre övriga rösena, A A100009, låg endast ett fåtal meter från det område som slutundersöktes inför anläggandet av Norrortsleden. Rösena var huvudsakligen uppbyggda av block, vilka var större än 0,4 meter i storlek. I nära anslutning till rösena noterades ett åkerhak. Kring stridsvärnet låg ett flertal stenrösen. Dessa var upplagda i samband med byggandet av värnet. Det är därför inte helt självklart att karaktärisera alla stensamlingar i området som ett resultat av odlingsverksamheten. Även i den södra delen, i anslutning till de uppodlade ytorna, låg stensamlingar som har sitt ursprung i den militära aktiviteten på platsen (fig. 8). Odlingsytor Vid den nu genomförda undersökningen kunde utbredningen av odlingsytorna justeras. Ytorna bedöms vara av relativt sent datum. De saknas visserligen på de historiska kartorna, men detta innebär inte att man därigenom skall utgå från att de hör till ett äldre skede. Snarare talar mycket för att de hör hemma i tidspannet från 1500-tal fram mot 1800-tal. Under 6 Agrara lämningar vid Hagby återvinningsanläggning

9 ett röse som undersöktes vid de tidigare insatserna inom RAÄ 225 fanns däremot ett förhistoriskt odlingslager bevarat (Grusmark 2005:7). Längre mot norr noterades vid dessa undersökningar en något uppdragen odlingsyta. Denna yta har nu fått en delvis ny utbredning. Avgränsningen mot söder utgörs av en svag terrassering. Den grusigare jorden har uppenbarligen inte föredragits vid de efterföljande perioderna av uppodling. Det är i anslutning till denna, äldre, yta som den daterade härden påträffades. Stensträngar Endast mindre justeringar har skett av de norra stensträngarna. I söder framkom dock en helt ny hägnadsrest (A320). Denna var helt dold i vegetationen. Stensträngen upptäcktes i samband med avbaningen av höjdryggen i öster. Stensträngen utgick från den långa hägnaden som löper i nord sydlig riktning. I öster avslutas den mot ett 2,5 meter stort block. Hägnaden var närmare två meter bred och drygt halvmetern hög och huvudsakligen uppbyggd av 0,3 0,7 meter stora block och mellanliggande mindre sten. Denna packning var varvad med markfasta större block. Utlöparen har fungerat som avgränsning mot söder, men också bildat en fålla på den södra delen av moränhöjden. Mot öster har senare tiders verksamhet avlägsnat vidare spår av hägnaderna. Som tidigare antytts är det osäkert om stensträngen längst i nordost verkligen har ett förhistoriskt ursprung. De övriga kortare hägnaderna utgör dock avspärrningar åt öster och den där belägna sluttningen. Man kan förmoda att de tidigare varit mer sammanhängande och bildat en säckliknande inhägnad på åsen. Mot öster har den även avgränsat den lägre liggande terrängen ner mot den forna sjön Froden. Hur topografin där i en forntid gestaltat sig torde dock vara svårt att i detalj rekonstruera. Sannolikt har dock ängsmarken utbrett sig mer mot sjöstranden och den mindre å som sträckt sig upp mot nuvarande Hagby by. Analyser I samband med undersökningen togs kolprov i de två härdarna A355 och A371. Undersökningen av A355 gav vid handen att den sannolikt var av sent datum. Liknande anläggningar påträffades vid de tidigare genomförda undersökningarna. Dateringarna av dessa hamnade i historisk tid. Härden A371 var däremot med sitt läge i den äldre odlingsytan, intill stensträngen och med en kompakt fyllning av sot, kol och skärvsten mer angelägen att åldersbestämma. Dateringen omfattar bronsålderns slutskede och inledningen av förromersk järnålder. Inom den relativt vida tidsram som föreligger är dock en inplacering omkring 400-tal f.kr. rimligast. Dateringen sammanfaller här med dem som erhölls vid de tidigare undersökningarna (Grusmark 2005:13). Att placera stensträngen till detta tidiga skede förefaller dock inte välgrundat. Snarare avspeglar dateringen händelser som föregår anläggandet av stenhägnaderna. Sammanfattning och diskussion Vid tidigare genomförda undersökningar har det framskymtat inslag som tolkats som en bebyggelseenhet inom hägnadsområdet. Denna möjlighet Agrara lämningar vid Hagby återvinningsanläggning 7

10 kan nu helt avskrivas. De höjdlägen som var utpekade visade sig utgöra bergsryggar med ett tunt morängruslager. Vid förundersökningen påträffades tre härdar, fyra röjningsrösen, en stensträng samt en odlingsyta från sen tid. Allt ingående i det agrara komplexet. Som en följd av förundersökningen gjordes också vissa mindre justeringar av utbredning och läge av en äldre odlingsyta samt några av hägnaderna. Hägnaden och den utmark som ligger norr därom utgör den östra delen av det stensträngssystem som sträcker sig mot väster förbi Kocktorp och bort mot Fornboda. I likhet med resultaten från de tidigare undersökningarna finner vi också här ett äldre skikt vilket kan dateras till tal f.kr. Det vill säga övergången från den yngre bronsåldern till den förromerska järnåldern. Någon boplats från denna tid är ännu inte känd i närområdet. Den äldsta kända boplatsen är belägen intill Kocktorp drygt 800 meter västerut (Pettersson & Eklund 2005). Här fanns också odlingsspår och en gravläggning från denna tidsperiod (Holback 2005; Victor m.fl. 2005). Till dessa lämningar kan vi foga ett flertal 14 C-dateringar som tillsammans påvisar en utbredd närvaro i trakten vid slutet av bronsåldern och fram genom århundradena före vår tideräknings början (fig. 11). Referenser Andersson, L Kompletterande utredning vid Norrortsleden. Sträckan Täby Kyrkby-Rosenkälla, avsnittet Karby gård Gullsjön. Täby socken, Uppland. Stockholms läns museum. Rapport 1999:15. Stockholm. Backe, M. & Sundberg, A. 1995a. Norrortsleden. Delsträckan Edsberg Smedstorpet. Arkeologisk utredning inför den planerade vägsträckan mellan Edsberg, Sollentuna socken och kommun, och Smedstorpet, Fresta socken, Upplands Väsby kommun, Uppland. Stockholms läns museum. Rapport 1995:9. Stockholm. 1995b. Norrortsleden. Delsträckan Karby Rosenkälla. Arkeologisk utredning inför den planerade vägsträckan mellan Karby, Täby socken och kommun, och Rosenkälla, Östra Ryds socken, Österåkers kommun, Uppland. Stockholms läns museum. Rapport 1995:10. Stockholm. Bratt, P Norrortsleden konsekvensutredning för kulturmiljön, delen Täby Kyrkby Vågsjö. Stockholms läns museum. Rapport 1992:3. Stockholm. Brunstedt, S. 1993a. Norrortsleden, Väsjön Täby Kyrkby. Arkeologisk utredning, Etapp 1. Riksantikvarieämbetet. UV Stockholm, rapport 1993:25. Stockholm. 1993b. Norrortsleden, Väsjön Täby kyrkby. Arkeologisk utredning, Etapp 2. Riksantikvarieämbetet. UV Stockholm, rapport 1993:49. Stockholm. Grusmark, C Stensträngar och odlingslämningar vid Hagbylund. Norrortsleden. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:10. Stockholm. Jakobsson, M Norrortsleden. Delen Väsjön Täby kyrkby samt Sandavägen. Kompletterande arkeologisk utredning. Riksantikvarieämbetet. UV Stockholm, rapport 1995:61. Stockholm. 8 Agrara lämningar vid Hagby återvinningsanläggning

11 Harrysson, I., Ranheden, H. & Strucke, U Norrortsleden. Agrara lämningar arbetsmoment 4. Arkeologisk förundersökning. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 2002:18. Stockholm. Harrysson, I Objekt 103/RAÄ 225, agrar lämning. I: Harrysson, I. & Holback, T Agrara lämningar och en stensättning vid Lilla Sylta. Norrortsleden. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:4. Stockholm. Johansson, Å. & Werthwein, G Norrortsleden. Genom Täby tilllägg till arbetsmoment 3. Kompletterande arkeologisk förundersökning. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 2003:8. Stockholm. Höglin, S. & Örneklint-Berg, C Hagbylund Hagby. Kulturgeografisk dokumentation. Riksantikvarieämbetet. UV Stockholm, rapport 1996:8. Stockholm. Pettersson, E. & Eklund, S Den äldsta bebyggelsen i Lilla Sylta. Norrortsleden. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:3. Stockholm. Victor, H., Andersson, M. & Westerholm, A Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta RAÄ 91, en gravplats använd under brons- och järnålder. Norrortsleden. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7. Stockholm. Övriga källor Ferenius, J Rapport över arkeologisk undersökning av delar av gravfält nr 76 vid Hagbylund, Hagby, Täby köping, Uppland. Rapport i ATA, dnr 7756/64. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Projektnummer: (f.d ). Intrasisprojekt: M2007:024. Undersökningstid: 8 9 november Projektgrupp: Ulf Strucke (projektledare), Karin Beckman-Thoor (arkeolog). Underkonsulter: Mälardalen Gräv & Schakt AB (maskin). Mätinstrument: Trimtec AB, Kista. Datering: Ångströmlaboratoriet, Uppsala. Exploateringsyta: m 2. Undersökt yta: 330 m 2. Läge: Ekonomiska kartan, 10I 9e Bollstanäs, 10I 9f Täby. Koordinatsystem: Rikets nät 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x , y Höjdsystem: RH 90. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet, Stockholm: 17 digitala foton med Unr 4621_1 17. Fynd: Inga fynd. Agrara lämningar vid Hagby återvinningsanläggning 9

12 Bilagor Bilaga 1. Schakttabell Snr Yta, m² Beskrivning Kommentar ,94 Schaktet upptogs intill en skogväg. Det ca 7 2 meter stora schaktet förlades på en plan yta intill sydsluttningen ner mot odlingsmarken. Under det decimeterdjupa vegetationsskiktet vidtog siltigt morängrus. Enstaka 0,3 till 0,7 meter stora block låg spridda över ytan Det 12 2 meter stora schaktet lades i en odlingsyta. Under vegetationsskiktet vidtog ett 0,15 meter tjockt odlingslager. Viss stenröjning av odlingslagret har förekommit. Mindre ansamlingar av röjningssten påträffades i åkerkanten ,35 Det 10 2 meter stora schaktet upptogs i kanten av en odlingsyta. I norr drogs schaktet upp i slänten upp mot skogsvägen. Denna låg på en bergsrygg täckt av siltig, grusig morän. Odlingslagret bestod huvudsakligen av grusblandad, men stenfri, silt ,31 Det 14 2,5 meter stora schaktet upptogs i odlingsytan i nära anslutning till dess östra begränsning. Under vegetationsskiktet vidtog ett siltigt odlingslager, som hade en tjocklek av 0,15 meter. Mot norr ökade inblandningen av grus i lagret ,71 Det drygt 10 3,5 meter stora schaktet låg uppe på en moränklädd bergsrygg. Under det tunna vegetationsskiktet vidtog grusig morän och berg. Ytan var delvis utgrävd och avgrusad. Troligen har platsen utnyttjats som militär uppställningsplats ,91 Det mer än 7 3 meter stora schaktet var beläget i sänka mellan två moränklädda bergsryggar. Ytskiktet var omrört. Under vegetationsskiktet vidtog grusig morän och berg. Något väster om schaktet låg en äldre odlingsyta ,4 Det mer än 6 2,5 meter stora schaktet var beläget mellan två moränklädda bergsryggar. Ytlagret var omrört och delvis blockrensat. Troligen har stråket utnyttjats som uppfart till skyttevärnet. Under vegetationsskiktet vidtog grusig morän ,47 Det 14,5 2,5 meter stora schaktet var beläget strax väster om en stensträng. I norr bestod undergrunden huvudsakligen av grusig morän och silt. I östra kanten av schaktet ökande andelen grus och sten ,87 Schaktet förlades till västsluttningen intill en stensträng. Schaktet var 14,5 3 meter. I öster, intill stensträngen, vidtog grusig morän. Mot väster och söder var jorden siltigare ,14 Det 4 meter långa och ca 1 meter breda schaktet låg på krön av morän/bergshöjd. Under vegetationsskiktet framkom ett 0,2 meter tjockt, grusigt moränlager och berg. Schaktet tangerade en stensamling intill ett 2 meter stort block. Denna var en naturbildning ,17 Det 7 3 meter stora och oregelbundet utformade schaktet låg inom det som bedömts som en yngre odlingsfas. Under vegetationsskiktet vidtog siltig morän. I denna framkom en härd A ,6 Beläget i en svag sänka intill en stensträng. I söder ligger den långa bågformade hägnaden som omsluter de siltiga, lägre liggande markerna. Under vegetationsskiktet framkom sandig morän och därunder berg ,52 Det mer än 11 2 meter stora schaktet var beläget i östra delen av en äldre odlingsyta. Delar av ytskiktet var avlägsnat och ett grusigt lager hade påförts i sen tid. Delar av odlingslagret var dock bevarat. Därunder framkom härden A371. Odlingslagret bestod av siltigare material med enstaka träkolsfragment ,68 Ett oregelbundet schakt med en längd av 5 meter och en bredd på ca 2 meter. Under vegetationsskiktet vidtog grusig morän och berg ,59 Det nära 11 3 meter stora schaktet var beläget i en liten sänka på krönet av en mindre höjd. Under vegetationsskiktet vidtog grusig morän. Sänkan var en utjämnad grustäkt. Intill schaktet Röjningsröset A216. Härdrest A Stensträng A320 Härd A355 Härd A Agrara lämningar vid Hagby återvinningsanläggning

13 Bilaga 2. Anläggningstabell Anl.nr Anl.typ Beskrivning 216 Röjningsröse Det drygt 2 3 meter stora röjningsröset låg något uppdraget från odlingsytan. I dess mitt växte en kraftig ek. Röjningsstenen låg upplagd mot ett markfast 1,5 meter stort block. Den bortröjda stenen var mellan 0,3 och 0,7 meter i diameter. I röset fanns även jord och grus. 320 Stensträng Anläggningen utgick från den långa hägnaden som löper i nord sydlig riktning. I öster avslutas A320 mot ett 2,5 meter stort block. Före avbaning var hägnaden knappt synlig. Endast större block stack upp genom vegetationsskiktet. I schaktet visade sig dock hägnaden vara ca 2 meter bred och drygt halvmetern hög. Huvudsakligen uppbyggd av 0,3 0,7 meter stora block och mellanliggande mindre sten. Denna packning var varvad med markfasta större block. 355 Härd Anläggningen låg ytligt under vegetationsskiktet. I likhet med flera andra sot- och kolkoncentrationer i området torde denna anläggning vara en tämligen sen företeelse. Härden bestod av ett 0,05 meter tjockt kollager utan inblandning av jord. 371 Härd Anläggningen påträffades i kanten av den övre odlingsytan intill en stensträng. Härden överlagrades av ett tunt påfört gruslager samt ett odlingslager och bestod av en tät, ca 0,2 meter tjock skärvstenspackning. I och under denna låg en jordfyllningen med sot och kol. Prov togs i anläggning för datering Röjningsröse Röjningsröset stegades in och digitaliserades in i INTRASIS. Det nära 5 meter vida röset begränsades av 1 1,5 meter stora markfasta block i väster och söder. Det svagt välvda röset var jordfyllt och bestod även av block 0,3 till 0,7 meter i diameter Röjningsröse Röjningsröset stegades in och digitaliserades in i INTRASIS. Den synliga delen av röset var rundat och nära 3 meter i diameter. Undergrunden var dock stenig varför röset snarast bör betecknas som oregelbundet rundat. Läget för röset stegades och därefter digitaliserades anläggningen i INTRASIS. I väster låg två markfasta block Röjningsröse Röjningsröset stegades in och digitaliserades in i INTRASIS. Röjningsröset var oregelbundet i västra delen markfasta block och berg. Fyllningen bestod av 0,2 till 0,5 meter stor sten Härd Anläggningen digitaliserades in i INTRASIS. Det sot och kolblandade jordlagret var inte fullt 1 m i diameter. Härden var nära nog helt utrakad mot sydost. I söder låg ett större markfast block. Detta ingick i angränsande röse. Bilaga 3. Vedartsanalys av Ulf Strucke Analys ID: 6799 Anläggning: 355 Härd Provnr: PK 2 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 7 Analyserat antal: 7 Art: Ek Antal: 2 Material: Träkol Kommentar: Art: Tall Antal: 5 Material: Träkol Kommentar: Ej helt förkolnad. Analys ID: 6798 Anläggning: 371 Härd Provnr: PK 1 Vikt (g): 0,6 Analyserad vikt (g): 0,6 Fragment: 19 Analyserat antal: 19 Art: Hassel Antal: 12 Material: Träkol Kommentar: Vald för datering. Art: Tall Antal: 7 Material: Träkol Kommentar: Agrara lämningar vid Hagby återvinningsanläggning 11

14 Fig. 1. Förundersökningsområdets läge markerat på utsnitt ur Topografiska kartans blad 10I NO, 10I NV, 11I SV och 11I SO Stockholm. Skala 1: Fig. 3. Vy över Hagby återvinningsanläggning. I bakgrunden reser sig höjden som nu skall bli ekopark. Där låg tidigare sjön Froden. Foto: Ulf Strucke. 12 Agrara lämningar vid Hagby återvinningsanläggning

15 Fig. 2. Förundersökningsområdet markerat på utsnitt ur Fastighetskartans blad 10I 9e Bollstanäs och 10I 9f Täby. Skala 1: Agrara lämningar vid Hagby återvinningsanläggning 13

16 14 Agrara lämningar vid Hagby återvinningsanläggning Fig. 4. Översiktplan med förundersökningsområdet, schakt och anläggningar markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan 10I N. Skala 1:1 000.

17 Fig. 5. Härden A335 låg i den yngre odlingsmarken. Endast ett tunt jordlager täckte anläggningen. Foto: Ulf Strucke (U4621_5). Fig. 6. Översikt med härden A371 i förgrunden. I fonden skymtar delar av den stensträngsavgränsade äldre odlingsmarken. Foto: Ulf Strucke (U4621_1). Fig. 8. Ett av de rösen som har lagts upp i samband med de militära aktiviteterna. Värnet skymtas i bakgrunden. Foto: Ulf Strucke (U4621_12). Lagerbeskrivning: 1. Odlingslager 2. Sotig silt 3. Sotlager Fig. 7. Sektion genom härden A371. Skala 1:20. Agrara lämningar vid Hagby återvinningsanläggning 15

18 Anl.nr Provnr Typ Lab. nr 14 C-ålder BP Kalibrerat med 1 σ Kalibrerat med 2 σ Material 371 Härd Ua ± BC BC Träkol av hassel Stensträng Ua ± BC BC Träkol av ek Röjningsröse Ua ± AD 70 BC 390 AD Rotknöl av brudbröd, Filipendula vulgaris Odlingsyta Ua ± AD AD Träkol av tall Odlingslager Ua ± BC BC Vete. Cerealia sp. cf. Triticum vulgare 4587 (FU) Härd KIA ± AD AD Träkol av hassel Ua ±35 BP Ua ±40 BP Ua ±40 BP Fig. 9. Datering av den nu undersökta härden (skrafferad) tillsammans med tidigare dateringar från RAÄ 225. Ua ±60 BP Ua ±35 BP KIA ±25 BP 1000 BC BC/AD 1000 AD 2000 AD Kalenderår 16 Agrara lämningar vid Hagby återvinningsanläggning

19 # * # * # * Fig. 10. Karta över 14 C-dateringar i området kring Vallentunasjöns södra del. Agrara lämningar vid Hagby återvinningsanläggning 17