Tvivel Synden som Gud hatar

Transkript

1 Tvivel Synden som Gud hatar David Wilkerson April 2, 2001 Av alla synder vi kan beg, r tvivel den som r mest hatad av Gud. Enligt bde gamla och nya testamentet, bedrvar vrt tvivel Herren, det provocerar Honom, det bringar Honom smrta. Vi ser ett utmrkt exempel i det gamla Israel, efter det att Gud befriade sitt folk frn Farao. Psalmisten klagar, Vi har syndat som vra fder, vi har handlat ortt och brottsligt. Vra fder i Egypten frstod inte Dina under, de tnkte inte p allt gott Du gjort utan trotsade den Hgste vid Svhavet (Psalm 106:6-7). Frfattaren gr en beknnelse hr. Vad var det fr en ond synd Israel hade begtt? Det var deras tvivel p att Gud skulle fortstta befria dem, efter att Han hade gjort det ofattbara miraklet med dem vi Svhavet. Psalmisten ber oss att vi skall frestlla oss Guds folk nr de str jublande p den segrande sidan av havet. Herren hade just utfrt ett av de strsta miraklen i mnniskans historia, nr Han befriade Israel frn de mktiga egyptierna. Men, hur reagerade samma mnniskor nr de mtte lidande eftert? De tvivlade p Guds trofasthet. Frfattaren sger, i huvudsak, Kan du fatta det? Vr Herre har agerat vernaturligt till vr frdel, och befriat oss frn fienden. Men ven efter det ofattbara miraklet, litade vi inte p Honom. Hur kunde vi provocera Gud p det sttet? Det blev en helt annan historia nr Israel stod p den segrande sidan av havet. De sjng och dansade nr de sg den mktiga egyptiska armn sjunka ned i frdrvet: Han rt t Svhavet, och det blev torr mark, Han frde dem genom djupen som genom en ken. Han rddade dem frn deras motstndare, befriade dem frn deras fiender. Vattnet drnkte deras frfljare, inte en enda blev kvar. D trodde de p Hans ord och sjng hans lov (Psalm 106:9-12). Israeliterna sjng den rtta sngen en lovsng till allsmktig Gud men de sjng den p fel sida av havet. Vem som helst kan sjunga och gldja sig efter de har vunnit seger. Men Israel hade misslyckats totalt p prvningssidan av Svhavet. Dr hade de inte alls litat p Gud. Nu, efter att de hade upplevt en mirakuls befrielse frn Egypten, gr psalmisten dessa chockerande uttalanden: Men de glmde snart vad Han gjort och litade inte p Hans plan. De frsmdde det ljuvliga landet och litade inte p hans ord (Psalm 106:13, 24). Ser du vad som hnde hr? Gud hade bevisar sig sjlv fr sitt folk i Egypten, utfrt otroliga tecken och under fr dem. Vid tio olika tillfllen, hade Han bringat dom ver Egypten men bevarat Israel frn den. Men, enligt psalmisten, hade dessa mirakel inte gjort ngot intryck p Israel alls. Nr svra tider kom, sg folket troligen tillbaka och bedmde dessa under vara bara naturkatastrofer. Mose frskte vertyga dem om att det var Guds verk till deras frdel. Han vdjade, Herren anvnder alla dessa mirakler fr att iscenstta er befrielse. Men de tvivlade nd p Gud, och tog Hans mktiga grningar fr givna. Naturligtvis, vi skall aldrig bygga vr tro endast p mirakler. Istllet skall den helige Ande styrka vr frtrstan till Herren genom prvningar och svrigheter. Men, ven s, hade Israel bevittnat tio skakande under och tecken som vrlden aldrig hade skdat. Men de kom fram till Svhavet utan en strimma av tro p Gud. Gud frsatte medvetet Israel i en omjlig position Israel hade anlnt p den segrande sidan av havet. Platsen dr de stod var p hebreiska knt som drren till den nedstrtande klippan. Namnet betydde ocks p randen av en kris. Guds folk balanserade bokstavligen p randen av en jttelik ken. Men Herren hade lett dem dit drfr att han hade en plan fr dem. I dagar som kom, skulle Gud p ett vernaturligt stt frse vid varje behov som Hans folk mtte. Det fanns inga livsmedelsaffrer i knen, men Israel skulle fdas med manna frn himlen. Det fanns inget vatten, men Herren skull bringa fram strmmar frn klippan fr att slcka deras trst. Dr fanns inga kpcentra, men folkets klder och skor skulle mirakulst aldrig slitas ut. Gud missade inte en enda eventualitet. Page 1 of 5

2 Han hade till och med lastat ned dem med silver och guld innan Han frde dem ut frn Egypten. Sedan, nr de var i knen, frsg Han dem med vernaturlig styrka. Det fanns inte en enda klen mnniska ibland dem. Gud skyddade dem frn den stekande kensolen genom att lta ett moln flja dem. P natten, producerade Han en vernaturlig eld, som vrmde dem frn kenkylan, och som skapade trevnad genom att lysa upp mrkret. Jag sger dig, att Israel mtte inga faror verhuvudtaget, drfr att Gud frsedde fr dem i varje situation. nd fanns det en sak Han inte kunde ge dem: Tro och tillit. ven efter att Gud s mnga gnger hade p ett vernaturligt stt frsett fr Israel, fortsatte folket att tvivla p Honom. Lt mig ge dig en frga: Varfr tror du att Gud valde Israel som sitt folk? De var trots allt en liten nation, och ett obetydligt folk. Vilket syfte hade Gud med att ta dem ut ur Egypten och placera dem i Kanaan? Var det fr att ge dem fina hem, vingrdar, och mycket mjlk och honung? Var det fr att frse dem med ett bekvmt liv, s de kunde offra och tillbedja fritt, i generationer framt? Nej. Denna befrielse handlade inte om att Gud ville ta dem till en plats dr de kunde kontinuerligt vrka sig i vlsignelser. Det str klart att Herren frskte producera ngot i sitt folk genom den hr erfarenheten. Han frde dem frn randen av en katastrof, till att mta en kris som de aldrig frut hade mtt. Helt enkelt. Gud ville trna sitt folk fr att bli budbrare till en frlorad vrld. Du frstr, Hans syfte har frn brjan varit att n den frlorade mnskligheten. Han valde Israel till att bli ett ljus fr folken, Ett lysande exempel p Hans nd och krlek. Han ville att vrlden skulle veta att Hans hjrta r krlek till varje nation., till och med dem som har syndat mot Honom. Israels profeter visste detta. De profeterade om och om igen att Guds lag skulle g ut frn Jerusalem till resten av vrlden. Och nu, Hr i ken, lngtade Gud efter att forma en frsta generation som helt skulle lita p Honom. Han ville bevisa fr folken att det finns bara en Gud, och att Han gr under genom ett troende folk. nd, kommer Herren inte att verka genom ett folk som r fullt av tvivel och otro. Bibeln sger oss, Utan tro kan ingen finna nd hos honom (Hebr 11:6). Till och med Jesus sjlv var frhindrad att gra under nr folket inte trodde: Och han gjorde inte mnga underverk dr, eftersom de inte ville tro (Matteus 13:58). Gud sker n idag efter ett folk som helt vill lita p Honom Mina lskade, Herren frlste oss inte bara s vi kunde gotta oss i Hans godhet, nd och hrlighet. Han hade ett evigt syfte med att vlja var och en av oss. Och det syftet gr bortom vlsignelser, gemenskap och uppenbarelse. Faktum r, Gud strcker sig fortfarande ut till en frlorad mnsklighet. Och Han sker efter ett troende, tillitsfullt folk som Han kan forma till sitt bsta evangelisationsredskap. Vr Herre anvnder inte nglar fr att vittna om Hans hrlighet. Han anvnder sitt folk. Och Han lngtar efter att trna oss till att bli ett speciellt, utvalt slkte (se 1 Petr 2:9). Han frsker styrka sitt ord i vra liv, s vrlden skall tro det nr vi frkunnar det. Han vill presentera fr de otroende folken ett trofast folk som har gtt igenom svra tider, blivit brutna av svra prvningar, men som fortstter lita p Honom. Vi ser Gud skande efter ett sdant folk i Gideons dagar. Nr Gideon skte efter frivilliga att slss mot midjaniterna, kom tusentals av israeler. Men Herren sade till Gideon, Du har fr mycket folk med dig. Jag vill inte ge midjaniterna i deras vld. Kungr nu fr ditt folk att den som r rdd och ngslig skall lmna Gilboaberget och skynda tillbaka hem. (Domarboken 7:2-3). Gud sade till Gideon, Om ngon hr r rdd, sg t honom att g hem nu. Jag tillter inte att min arme r infekterad av fruktan. Gud snde bort frivilliga frn sin arme. Vid ett tillflle sndes tvivlare hem. Gideon reducerade sedan antalet frivilliga till men Gud sade t honom att de var fortfarande fr mnga. Herren bestmde sig slutligen fr 300 krigserfarna soldater. Det hr borde sga oss ngonting. Nr Herren sker evangeli budbrare som Han kan snda ut i vrlden, s kommer Han inte att rekrytera kyrkor vars bnkar r fyllda med rddhgade, tvivlande, mnniskor som aldrig blivit prvade. Han kommer inte att ska efter mktiga, effektiva religisa organisationer eller hgutbildade teologer. Gud anvnder organisationer och de hgutbildade, men i sig sjlva har ingen av dessa de resurser som behvs fr att bli Guds prvade och testade budbrare. S, vad behvs fr att n en frlorad och srad vrld? En liten arme med soldater som har gtt i skolan av svrigheter och prvningar. Gud sker efter dem som r villiga att bli prvade. S Han vrvar alla som r villiga att bli prvade i eld, vars tro Han kan rena och gra till kta guld. Page 2 of 5

3 Under mina r i tjnst, har jag lagt mrke till ett mnster i mnga kristnas luv. Nstan omedelbart efter att Gud frlser oss, leder Han oss in i en ken av prvningar. Detta stmde ocks p Jesu liv. Nr vr Herre kom upp ur dopvattnet, leddes Han av Anden ut i knen, dr Han blev ordentligt prvad (se Lukas 4:1-2). Samma sak hnde med israeliterna. Knappt hade Guds folkblivit befriat frn Egypten innan de leddes till randen av en kenkris. Varfr r det s? Det r fr att Gud letar efter ett folk som litar p Honom infr vrlden i omjliga situationer. Och du kan vara sker p att vrlden tittar, nr Hans tjnare uthrdar prvningar och kamp medan de hller fast vid tron. Vi ser den sortens tillit demonstrerad av Daniel. Daniels avundsjuka medregenter planerade en komplott mot honom, vertygande kung Dareios att frbjuda bn i trettio dagar. Just som hans gelikar hade frvntat sig, tlydde Daniel inte frbudet utan fortsatte att bedja tre gnger om dagen. ven om kung Dareios respekterade Daniel, tvingades han av sitt eget beslut att kasta denne verltne man i lejongropen. Daniel var fullt medveten om att straffet fr att inte tlyda frbudet mot bn var dden. nd slutade han inte be, drfr att han litade p Gud. Han visste att Herren skulle hjlpa honom igenom denna prvning. Genom hela hndelsen, observerade kung Dareios Daniel oroligt. Han hade frskt p alla stt att rdda Daniel, men han kunde inte. Till slut, just innan Daniel kastades i lejongropen, frskrade kungen honom, Den Gud som du stndigt dyrkar m rdda dig! (Daniel 6:16). Men, den natten, kunde kungen inte sova. Skriften sger att han Kungen gick tillbaka till sitt palats. Han fastade hela natten (6:18). Om du talar om fr vrlden att Jesus r din Herre din frlsare och din helare, en Gud som kan gra det omjliga s kommer de att titta fr att se hur du reagerar i omjliga situationer. Deras gon r klistrade vid alla som skryter om Guds godhet, kraft och hrlighet. Och djvulen tittar ocks p, och hoppas att din tro skall svika. Psalmisten skriver, Stor r din godhet, som du sparat t dina trogna och som du ger i allas syn t dem som tar sin tillflykt till dig Psalm 31:19). Vad r denna stora godhet som Gud sparat t dem som litar p Honom i prvotider? Det r ett ogenomtrngligt, hrligt vittnesbrd till vrlden att din tro kan verleva varje situation. Hur svarade Gud p Daniels tro? Han stngde munnen p de hungriga lejonen. Nsta morgon var kung Dareios tidigt uppe, otlig att se om Gud hade svarat p Daniels bner. Han sprang fort till lejongropen och ropade han p Daniel med ngslan i rsten: Daniel, du den levande Gudens tjnare! Har den Gud som du stndigt dyrkar kunnat rdda dig frn lejonen?(daniel 6:20). Du kan frestlla dig Dareios gldje nr han hrde Daniels rst, som ropade, Konung, m du lnge leva! Min Gud har snt sin ngel. Han stngde till gapet p lejonen och de gjorde mig ingen skada (6:21-22). Daniel levde och mdde bra. Men, jag tror nd inte denne gudfruktige tjnare sov lugnt den natten. Daniel var ingen supermnniska, inte mer n ngon av oss idag. Och vr Gud frvntar sig inte att vi skall agera onormalt nr vi mter sdana kriser. Vr knsla av ngest i ett sdant tillflle r normalt. Enligt min sikt, vakade Daniel och bad hela natten. Varje gng ett lejon gspade, och visade sina tnder, mste Daniel tyst ha ropat, Jag litar fortfarande p dig, Herre. Jag tror att Du kommer att stnga djurens mun. Han hll fast vid sin tro. Och skriften sger oss, Nr han hade kommit upp kunde man inte upptcka ngon skada p honom: han hade litat p sin Gud (6:23). En man litade p Gud infr mnniskor. Och ett helt kungarike blev pverkat. Bibeln slr fast: Kung Dareios utfrdade en skrivelse stlld till alla folk, nationer och sprk i hela vrlden: Fred och vlgng! Jag befaller att Daniels Gud skall vrdas och fruktas s lngt som mitt vlde nr: Han r den levande Guden, han som evigt frblir. Hans rike gr aldrig under. Hans makt har inget slut. Han rddar och befriar, han gr tecken och under i himlen och p jorden: Daniel har han rddat frn lejonen (6:25-27). Frstr du vad Dareios sger hr? Han lovprisade Gud, inte bara fr naturen under, men fr att Han hade rddat Daniel frn dden. Denne hedniske kung behvde bara se en mnniska som trodde vad han predikade. Och i sin tur, deklarerade han, jag sg en man som stod fast vid vittnesbrdet om sin Gud. Han tvivlade aldrig. Och Herren rddade honom frn helvetets krafter. Gud lngtar efter att vi skall komma in i en fullkomlig vila i Honom Det finns en plats i Kristus dr det inte finns ngon oro fr framtiden. Vid den platsen, finns ingen rdsla fr pltslig Page 3 of 5

4 katastrof, fr bedrvelse, fr arbetslshet. Det finns ingen rdsla fr andra mnniskor, fr misslyckande, fr att frlora sin sjl. Det r en plats av fullstndig frtrstan p Guds trofasthet. Hebrerbrevets frfattare kallar det fr en fullkomlig vila. En sdan fullkomlig vila erbjds Israel. Men folkets tvivel och otro hll dem utanfr Guds vila: de som frst fick det glada budskapet inte kom in, fr sin ohrsamhets skull (Hebreerbrevet 4:6). Israeliterna levde i stndig fruktan och bvan, och vntade alltid p nsta kris. Resultatet blev, att de blev vergivna i sina prvningar. Om Israel skulle ha kommit in i denna vila, s skulle Guds verk i sitt folk ha varit fullstndigt. Men fr att de inte gjorde det, s sker Herren fortfarande i varje generation efter ett folk som vill g in: S har Guds folk alltjmt en sabbat att vnta (Hebreerbrevet 4:9). Gud sger oss, Detta erbjudande om vila r fr dig, idag. Det finns fortfarande en plats i mig dr tvivel och rdsla inte lngre existerar. Det r en plats dr du blir frberedd fr vad som n skall komma. som ordet sger, Lt oss allts se till att ingen av er tror sig vara fr sent ute, medan lftet att f komma in i hans vila nnu str kvar (4:1). Idag, r det mngder av Guds folk som inte vet ngot om denna vila i Kristus. Nr de lser hemska rapporter i dagstidningarna om tragedier, katastrofer, dd fylls de med fruktan och bvan. Deras stndiga bn r, Gud ta inte ngon av mina lskade. Jag skulle aldrig klara sorgen. Men, om du vilar i Herren, kommer du inte att ge efter fr sdan rdsla. Du kommer inte att f panik eller g i bitar nr du drabbas av ngon ovntad kris. Och du kommer inte att frlora hoppet, och anklaga Gud fr att Han har ltit dig drabbas av bekymmer. Ja, du kommer att smaka p smrtan som s mnga mnniskor fr uppleva. Men du kommer att ha vila i din sjl, drfr att du vet att Gud har allting som rr dig under kontroll. Min fru, Gwen, var trettiofyra r gammal frsta gngen man fann cancer i henne. Vi blev frkrossade nr vi fick nyheten. Vi hade just flyttat med vr familj till New York s jag kunde brja att arbeta bland gatugngen. Nu, nr jag gick p gatorna och predikade fr gngmedlemmar och missbrukare, s fick jag hlla tillbaka trar av ngest och rdsla. Men Herren fortsatta att frskra mig, Jag r trofast, David. Jag kommer inte att verge dig eller dina lskade. Gud gick med mig genom detta skrmmande eldprov av cancer, och varenda ett som har fljt. Men, Herren vill inte se oss vinna seger bara som en engngsupplevelse. Hans ml r inte att vi skall komma ur en kris och sga Tack Gud, jag behll min tro igenom det. Ja, du kanske har kommit igenom den. Men, som det segerrika Israel vi Rda Havet, en ny prvning kommer att komma. Och det kanske blir en annan sorts prvning. Att leva i Guds vila r en livsstil. Han vill uppehlla oss med sin frid och frtrstan i vra prvningar, vetande att vr versteprst knner med oss i vr skrplighet. Missfrst mig inte: jag talar inte om att uppn ngon status av ett nirvana. Mnga New Age lrare pstr att det enda sttet att uthrda framtida kriser r att gra ditt hjrta hrt och dda all din krlek. Helt enkelt, om du bara slutar bry dig om mnniskor, s kommer du inte att bli srad. Drfr, skall du stlstta dig mot alla livets katastrofer. Men Gud blir aldrig upphjd nr Hans tjnare gr sig oknsliga och frslade. Det r inte vad Hans vila handlar om. Det handlar om att lra sig lita p Hans lften om att Han r trofast mot oss i allt. Jag r far till fyra och farfar till elva. Och jag kan rligt sga dig, det har inte funnits ngot tillflle nr jag kunnat st vid sidan om och se mina avkomlingar bli srade, utan att ha velat g in i lidandet med dem. Vid sdana tillfllen, har jag gjort allt som str i min kraft fr att hela och befria dem. Jag frgar dig: hur mycket mer lskar vr himmelske Fader oss, hur mycket mer finns han dr i vra prvningar, och lngtar efter att f hela vra sr? Fullstndig vila i Kristus kan uppns Fr att g in i Guds vila, mste vi ge upp vra egna anstrngningar. Tron allena ger oss tilltrde till Hans vila: Vi dremot som har kommit till tro fr g in i den vila (Hebreerbrevet 4:3). Helt enkelt, vi behver stlla in vra hjrtan till att tro att Gud r trofast och befriar oss i varje omstndighet, hur omjligt det n ser ut Ty att g in i Guds vila r att vila ut frn sitt verk, s som Gud vilade frn sitt (4:10). Nr vi vilar i Kristus, frsker vi inte lngre stta p oss en modig mask nr vi har bekymmer. Vi arbetar inte upp ngot falskt accepterande av vr kris. Och vi oroar oss inte fr att vi kanske ger efter fr fruktan och brjar ifrgastta Guds krlek. Helt enkelt, vr grningsmentalitet har slutat att driva oss. Nu har vi lrt oss att bara lita p Herren. Page 4 of 5

5 Hur utvecklar vi en sdan frtrstan? Vi sker Herren i bn, vi mediterar Hans ord och vi vandrar i lydnad. Du kanske invnder: men det r grningar. Jag hller inte med dig. Det r att agera i tro. Nr vi lever disciplinerat, litar vi p att den helige Ande verkar i oss, och bygger upp en reserv av styrka fr nr vi behver det. Vi kanske inte knner att Gud strker oss p insidan, eller knner att hans kraft byggs upp i oss. Men nr nsta prvning kommer. S kommer dessa himmelska resurser att manifesteras i oss. Detta r den frmsta anledningen till varfr jag sker Herren ihrdigt fastar, ber, studerar, frsker lyda Hans bud genom kraften av den helige Ande. Det r inte fr att jag r en tjnare som vill statuera ett exempel. Jag gr detta fr att jag vet att jag fortfarande har mnga prvningar framfr mig. S lnge jag tjnar Herren, kommer djvulen inte att lta mig vila. Jag kommer att mta intensiva strider, verrumplande attacker. Och, trots alla segrar och all frid som jag redan upplevt. S kommer jag alltid att behva himmelens resurser fr att hjlpa mig uthrda. Jag vill vara en soldat som r fullstndigt frberedd fr stridsfltet. Och jag vet att segern vinns lngt innan striden brjar. Den vinns p trningslgret, nr jag frbereder mig. Nr fienden pltsligt kommer mot mig, kommer jag att behva all tillgnglig ammunition. Och den ammunitionen tillhandahlls genom Guds kraftiga ord, nr jag gmmer det i mitt hjrta. S nsta gng djvulen attackerar, vet jag att jag har reserver att ta av. Jag kommer att ha vunnit slaget ensam med Gud, innan slagfltet. r du en verlten soldat, som tror att Gud utrustar dig just nu? I s fall uppfyller du dessa krav: 1. Du r en flitig lsare av guds ord. Nr du studerar skriften, brjar du frst hur mycket Gud lskar dig. Om du inte r vertygad om Hans fullstndiga krlek till dig, s kommer du inte att kunna handha den kris som kommer. Du blir vertygad om Hans krlek enbart genom att sluka Hans ord 2. Du bearbetar din intimitet med Gud dagligen, genom kvalitativ bnetid. Vr Herre vill att vi skall ropa ut till Honom i kristider. Men bn i vra svrigheter rcker inte. Vi mste ska Fadern under goda tider ocks. Vr tro var inte menad att enbart vara tillfllig. Den mste komma frn en relation med Herren som utvecklas. 3. Du litar p att Gud inte kommer att tillta dig att mta ngon prvning utan att det finns en vg fr dig att uthrda den. Skulle en stor prvning komma ver dig, s behver du inte oroa dig fr om du kommer att vara stark eller svag. Vr Fader ger nd nr det behvs. Och om du har utvecklat en nra, intim relation med Honom, kommer Han att ge dig uthllighetens nd nr du behver det. Gud inbjuder dig att komma in i Hans vila idag. Download PDF [1] Links [1] Page 5 of 5