Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge

Transkript

1 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge Rapport utarbetad i samverkan mellan regionförbunden i Blekinge, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län samt Arbetsförmedlingens analysavdelning,

2 Innehåll Bakgrund... 5 Disposition:... 6 FA-regioner... 6 Faktorer som påverkar kompetensförsörjning... 7 OECD Territorial Reviews Småland-Blekinge... 8 Nuläge... 9 Demografi... 9 Befolkningsutveckling i länen... 9 Befolkningsutveckling per FA i Jönköpings län Befolkningsutveckling per FA i Kronobergs län Befolkningsutveckling per FA i Kalmar län Befolkningsutveckling FA i Blekinge län Arbetskraften Tillskott av unga Sysselsättning Procentuell förändring av sysselsatta Årsvis förändring av antalet sysselsatta Andel sysselsatta (förvärvsfrekvens) Näringsgrenar Andel sysselsatta per näringsgren och län Andel sysselsatta per näringsgren och FA-region Pendling Jönköpings län Kronobergs län Kalmar Län Blekinge län Analys Branschutveckling Jönköpings län och dess FA-regioner Branschutveckling Kronobergs län och dess FA-regioner Branschutveckling Kalmar län och dess FA-regioner Branschutveckling Blekinge län och dess FA-region Yrken och yrkesavgångar Yrkesavgångar Jönköpings län Yrkesavgångar Kronobergs län Yrkesavgångar Kalmar län Yrkesavgångar Blekinge län Yrkesavgångar FA5 (Gislaved, Gnosjö, Tranemo och Värnamo) Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 2

3 Yrkesavgångar FA6 (Aneby, Habo, Mullsjö, Jönköping, Vaggeryd, Nässjö, Eksjö) Yrkesavgångar FA7 (Sävsjö, Vetlanda) Yrkesavgångar FA8 (Tranås, Ydre Yrkesavgångar FA9 (Osby, Älmhult) Yrkesavgångar FA10 (Ljungby, Markaryd) Yrkesavgångar FA11 (Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö) Yrkesavgångar FA12 (Borgholm, Emmaboda, Kalmar, Mörbylånga, Nybro, Torsås) Yrkesavgångar FA13 (Hultsfred, Vimmerby) Yrkesavgångar FA14 (Västervik) Yrkesavgångar FA15 (Högsby, Mönsterås, Oskarshamn) Yrkesavgångar FA17 (Karlshamn, Karlskrona, Olofström, Ronneby) Slutsats yrkesavgångar Antalsmässigt Andelsmässigt Utbildningsutbud Gymnasieskolan: Jönköpings län 2010/ Kronobergs län 2010/ Kalmar län 2010/ Blekinge län 2010/ Yrkeshögskolan: YH-myndighetens redovisning av antalet platser totalt per utbildningsområde och län Högskola och universitet: Sammanfattning Störst utmaningar fram till 2019 i respektive län och dess FA Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Källförteckning Bilagor.80 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 3

4 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 4

5 Bakgrund Näringsdepartementet gav under våren 2010 Regionala självstyrelseorgan och samverkansorgan i uppdrag 1 att etablera kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Respektive län ska ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser som förhåller sig till funktionella arbetsmarknadsregioner. Etableringen av kompetensplattformar ska bygga på redan etablerade samverkansformer inom kompetensförsörjningsområdet i länet. Syftet är bl.a. att få ökad kunskap och samverkan inom kompetensförsörjningsområdet och då särskilt inom analys och utbildningsplanering. I uppdraget finns inget mandat att på regional nivå styra utbildningsinriktning eller dimensionering. Regionala behovsanalyser efterfrågas av utbildningsanordnare som underlag för ansökningar till myndigheten för yrkeshögskolan. Analysen fungerar också som kunskaps- informations- och beslutsunderlag för bl.a. programråd, politiker, branschföreträdare, studie- och yrkesvägledare samt offentliga organisationer. Många regioner har redan gjort kartläggningar och analyser över kompetensbehov utifrån olika metoder och tillgänglig statistik. Omfattningen av dessa beror till största delen på tillgängliga resurser. Inom våra län finns en lång tradition av samverkan kring kompetensförsörjningsfrågor. Nätverk och råd finns mer eller mindre etablerade. Regeringsuppdraget gör dock att strukturen behöver tydliggöras, vissa centrala funktioner behöver förstärkas och andra behöver nyskapas. En del av detta görs i samverkan med angränsande län och inom RegLab. Sedan tidigare finns också etablerad samverkan i kompetensförsörjningsfrågor mellan Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Blekinge län. Det gäller framförallt inom yrkeshögskoleutbildning men även kompetensfrågor i ett EU-perspektiv under ett gemensamt Brysselkontor samt framtagande av en OECD-rapport. Enligt grunduppdraget ska vi ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser som förhåller sig till funktionella arbetsmarknadsregioner (FA-regioner). Våren 2011 startade en arbetsgrupp arbetet med att ta fram en gemensam behovsanalys. Gruppen består av sakkunniga och analytiker från respektive Regionförbund tillsammans med prognosansvariga för länen på Arbetsförmedlingens analysavdelning. Vår ambition är att skapa en modell som går att uppdatera årsvis och där resultaten presenteras både på läns- och FA-nivå. Underlagsbilagor finns att tillgå i anslutning till rapporten på regionförbundens hemsidor. Behovsanalysen har sammanställts av Ola Olsson på Regionförbundet Jönköpings län. Detsamma gäller statistikbearbetning och samordning av gruppens arbete. 1 Regeringsbeslut Näringsdepartementet, Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 5

6 I arbetsgruppen har Diana Unander Nordle och Annika Sandström på Regionförbundet Södra Småland, Lennart Werner Regionförbundet Kalmar, Katarina Johansson Region Blekinge. Från Arbetsförmedlingens analysavdelning har Ronnie Kihlman, Karin Berndtsson, Maria Lykke, Victor Tanaka och Jens Lotterberg deltagit. Avstämning av resultatet har också gjorts med Arbetsförmedlingens branschstrateg Ola Lindblom i Småland och företrädare för näringslivets branschorganisationer. Hänsyn har också tagits till olika branschers egna analyser över rekryteringsbehov. Disposition: Bakgrund (kompetensplattformsuppdraget) Innehåll Nuläge län och FA-regioner* (demografi, näringsgrensindelning, pendling, sysselsättning, etc.) Analys uppdelad på: - Branschutveckling (utvecklingen av delbranscher) - Åldersavgångar inom olika yrken t.o.m Utbud (studerande i utbildningssystemen) Sammanfattning. Olika näringars utveckling och mismatch, d.v.s. behov som måste lösas med hjälp av utbildning eller inflyttning Underlagsbilagor FA-regioner Indelning i funktionella analysregioner (FA) enligt Tillväxtverkets definition; En FA-region är en region, inom vilken människor kan bo och arbeta utan att behöva göra alltför tidsödande resor. FA5 Gislaved, Gnosjö, Tranemo och Värnamo kommuner FA6 Aneby, Eksjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö och Vaggeryds kommuner FA7 Sävsjö och Vetlanda kommuner FA8 Tranås och Ydre kommuner FA9 Osby och Älmhults kommuner FA10 Ljungby och Markaryds kommuner FA11 Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö kommuner FA12 Borgholm, Emmaboda, Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås kommuner FA13 Hultsfred och Vimmerby kommuner FA14 Västerviks kommun FA15 Högsby, Mönsterås och Oskarshamns kommuner FA17 Karlshamn, Karlskrona, Olofström och Ronneby kommuner Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 6

7 Faktorer som påverkar kompetensförsörjning Att göra en analys är ett komplext arbete. Det finns många faktorer som påverkar utvecklingen och därmed också kompetensförsörjningen både på kort och lång sikt. Denna rapport berör i huvudsak demografisk utveckling, näringslivets utveckling, och generationsskiftets effekter på kompetensförsörjningen framöver. Ungas utbildningsval, pendling och hur vi tar tillvara arbetskraftsreserven är också avgörande faktorer för fortsatt utveckling, tillväxt och sysselsättning i Småland och Blekinge. Behovsanalysen redovisar yrkesavgångar t.o.m men vi kan inte göra exakta antaganden hur olika delbranscher kommer att utvecklas under denna tid. Oavsett utveckling kommer en generell baskompetens att vara nödvändig för att platsa på framtidens arbetsmarknad. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 7

8 OECD Territorial Reviews Småland-Blekinge Tillsammans har Småländslänen och Blekinge genomfört en så kallad Territorial Review. Studien lyfter fram de förutsättningar regionerna har samt de möjligheteter och utmaningar vi står inför. OECD lyfter i rapporten fram att de fyra regionerna är några av de mest hälsosamma, säkra och stabila regionerna i OECD att bo, turista och etablera företag i men de pekar också särskilt på ett antal utmaningar. Kompetensförsörjning är en nyckelfråga. OECD säger att vi är en paradox. Med detta menar man att vi har en näringslivsstruktur som till stor del består av tillverkningsindustri och till skillnad från andra regioner i OECD har vi fortfarande tillväxt i denna sektor. Dock menar OECD att om vi vill fortsätta att utvecklas så måste vi jobba med förnyelse och innovation i våra företag, vi måste också utveckla fler kunskapsintensiva företag. Detta kräver att vi arbetar med koppling mellan universitet och näringsliv samt starkare forskningsmiljöer. Vi har också en utmaning i att inkludera unga, kvinnor och invandrare på arbetsmarknaden. Detta lyfter också OECD fram som en viktig faktor för tillväxt och förnyelse i näringslivet. Kompetensförsörjning för företagen är också en viktig utmaning inför framtiden och den frågan hänger dessutom tätt ihop med regionens attraktivitet. För att locka och behålla utbildad arbetskraft krävs satsningar som gör regionen attraktiv att leva, jobba och bo i. Dålig matchning på arbetsmarknaden är ett problem som måste lösas för att övergången till en kunskapsdriven ekonomi ska lyckas. De fyra länen har en högre andel lågutbildade och en lägre andel högutbildade än det nationella genomsnittet. Högutbildade ungdomar (i synnerhet kvinnor) tenderar att flytta från regionen, särskilt till storstäderna. Därtill stämmer de flesta invandrares utbildning och kunnande dåligt överens med den lokala ekonomins behov. Detta innebär att tillverkningsföretag som vill utvecklas till en kunskapsbaserad affärs- och produktionsmodell har problem med att rekrytera personal med de färdigheter som krävs lokalt. Stödet till kunskapsintensiv entreprenörsverksamhet måste ges parallellt med att man lockar till sig och kan hålla kvar kunniga människor. På grund av den nuvarande bristen på lämpligt utbildad arbetskraft i många delar av Småland Blekinge kan en för snabb ökning av nya kunskapsbaserade industriella företag, med de krav på kvalificerad arbetskraft som följer, helt enkelt leda till att dessa nya företag flyttar från regionen. Anpassningsförmågan hos de fyra länens industriella struktur är avhängig av dess förmåga att locka, behålla och integrera välutbildade människor, i synnerhet ungdomar, invandrare och kvinnor. Utöver alla dessa frågor pekar OECD på vikten av en förbättrad infrastruktur. Vi är nära men långt bort säger OECD. Det borde gå snabbare att förflytta sig inom Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 8

9 regionerna men även att ta sig hit och härifrån. En bättre infrastruktur österut skulle dessutom kunna öppna upp nya marknader. Nuläge Demografi Befolkningsutveckling i länen Indexutveckling av folkmängd sedan år ,08 0,06 0,04 0,02 Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Riket ,02 Folkmängdsutvecklingen i länen varierar. Jönköpings- och Kronobergs län har haft en ökning under hela perioden. Blekinge län tappade första åren men har sedan 2004 sakta ökat sin folkmängd. Kalmar län har inte ökat folkmängden alls utan ligger kvar på en avvikande negativ nivå jämfört med övriga riket. Alla våra län har haft en svagare utveckling än riket under perioden. Samma tendens som i alla län belägna utanför storstadsregionerna. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 9

10 Befolkningsutveckling per FA i Jönköpings län Indexutveckling av folkmängd sedan år ,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 FA5 FA6 FA7 FA8 0,01 0-0, ,02-0,03 Inom Jönköpings län är det endast FA6 Jönköping som haft befolkningstillväxt. Befolkningsutveckling per FA i Kronobergs län 0,07 Indexutveckling av folkmängd sedan ,06 0,05 0,04 0,03 FA9 FA10 FA11 0,02 0,01 0-0, ,02 Inom Kronobergs län har FA11 Växjö haft stadig befolkningstillväxt medan FA9 Älmhult har ökat något under senare år. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 10

11 Befolkningsutveckling per FA i Kalmar län Indexutveckling av folkmängd sedan ,03 0,02 0,01 0-0,01-0,02-0,03-0,04-0,05-0, FA12 FA13 FA14 FA15-0,07 Inom Kalmar län är det endast FA12 Kalmar som haft en måttlig befolkningstillväxt. Befolkningsutveckling FA i Blekinge län 0,02 Indexutveckling av folkmängd sedan 2000 FA17 0,01 Blekinge län ,01 I Blekinge län har FA 17 Blekinge haft en måttlig befolkningstillväxt sedan Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 11

12 Arbetskraften Tillgången på arbetskraft varierar i länen. Under lång tid har Smålandslänen haft en god arbetsmarknad och präglats av låg arbetslöshet jämfört med övriga landet. Blekinge avviker och har under senare år haft en betydligt högre arbetslöshet än övriga län. En åldrande befolkning, lågt barnafödande och negativt flyttnetto har stor påverkan på tillgänglig arbetskraft kommande år. Trots att många åringar är på väg in i arbetslivet är det fler 40-talister som är på väg ut. Många som fyllt 65 vill dock inte släppa kontakten helt utan jobbar vidare ett par år eftersom de känner sig vitalare än tidigare generationer. Det är inget som hindrar att man blir nyföretagare på ålderns höst för att kunna fortsätta använda sina kunskaper så länge det finns en efterfrågan. Arbetsförmedlingens prognos för länens utveckling kan ses skrämmande i perspektivet försörjningsbörda, d.v.s. att färre ska försörja allt fler. Vi kan dock inte prata om arbetskraftsbrist eftersom det finns många som idag står utanför arbetsmarknaden av olika anledningar. Tillskottet från sjukförsäkringssystemen kan påverka kurvorna men endast i begränsad omfattning. Däremot kommer det att finnas kompetensbrist inom de områden som har stora pensionsavgångar och inom de sektorer och branscher där det sker en snabb utveckling Arbetskraften år i Jönköpings län Jönköpings län har nu god tillgång på arbetskraft. Prognosen visar en minskning på ca individer fram till år Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 12

13 Arbetskraften år i Kronobergs län Kronobergs län har en liknande situation. Prognosen visar också på en minskning på ca individer fram till år Arbetskraften år i Kalmar län Kalmar län har haft en stadig minskning av tillgänglig arbetskraft över tid. Prognosen visar en fortsatt minskning på ytterligare ca individer fram till år Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 13

14 Arbetskraften år i Blekinge län Blekinge län har liksom Kalmar län haft en stadig minskning av tillgänglig arbetskraft över tid. Prognosen visar en fortsatt minskning på ca individer fram till år Den demografiska utvecklingen kommer att medföra kompetensbrist inom många områden, både geografiskt och yrkesmässigt. Den totala befolkningen beräknas fortsätta öka sett över hela regionen med huvudorterna i Jönköpings- och Kronobergs län som dragare. Kustlänen, men framförallt Kalmar, kommer att ha en stor utmaning framför sig att förse arbetslivet med kompetent arbetskraft. Tillskott av unga Ålderskullar 0-25 år per län Jönköpings län 07 Kronobergs län 08 Kalmar län 10 Blekinge län år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år 20 år 21 år 22 år 23 år 24 år 25 år Ålderskullarna bland unga har stor påverkan på utbildningssystemen och tillförseln av ny arbetskraft i framtiden. De stora kullar som föddes mellan är nu i gymnasieskolan eller på väg ut. Många har valt att fortsätta på högskola för att öka sina chanser till jobb. Andra som inte fått in en fot på arbetsmarknaden bidrar just nu till den höga ungdomsarbetslösheten. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 14

15 Om man bara gör en framskrivning utan hänsyn till in- och utflyttning kommer det att vara ca färre elever på åk 1-3 i gymnasieskolan inom Småland och Blekinge om 5 år! Jönköpings län 3 600, Kronobergs län 1 900, Kalmar län och Blekinge län Sysselsättning Procentuell förändring av sysselsatta 4,0% Årsvis procentuell förändring (jämfört med året innan) av förvärvsarbetande dagbefolkning ,0% 2,0% 1,0% 0,0% -1,0% -2,0% -3,0% -4,0% -5,0% -6,0% Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Riket Länens näringslivsstruktur spelar roll hur sysselsättingen förändrats vid konjunktursvängningarna under de senaste 4-5 åren. Alla län drabbades hårt under hösten I Blekinge började nedgången redan ett år tidigare och fallet blev störst i Jönköpings län. Sysselsättningen ökade igen mellan lika snabbt som den minskade åter innan. I alla fyra länen dominerar tillverkningsindustrin när det gäller förvärvsarbetande dagbefolkning, d.v.s. den som har sin huvudsakliga arbetsinkomst i respektive län. Sysselsättningsutvecklingen är väldigt beroende av världsekonomins utveckling. Sverige är ett exportland på en global marknad och vår egen köpkraft är beroende på räntor, kronkurs, regeringens finanspolitik, osv. Alla företag optimerar sina intäkter genom att rationalisera och effektivisera produktionen av varor och tjänster. Politiken har stor möjlighet att få fler personer i sysselsättning genom införande av olika typer av stimulansåtgärder. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 15

16 Årsvis förändring av antalet sysselsatta Jönköpings län Antalet förvärvsarbetande i Jönköpings län började minska 2007 och har sedan krisen inte ökat till samma nivåer som innan. Återhämtningen 2010 var nästan personer Kronobergs län Antalet förvärvsarbetande i Kronobergs län fortsatte öka även 2008 för att endast minska under Återhämtningen 2010 var drygt personer. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 16

17 Kalmar län Antalet förvärvsarbetande i Kalmar län började minska redan 2007 och har sedan krisen inte ökat till samma nivåer som innan. Återhämtningen 2010 var nästan personer Blekinge län Antalet förvärvsarbetande i Blekinge län började minska redan 2007 och har sedan krisen inte ökat till samma nivåer som innan. Återhämtningen 2010 var nästan personer. Trots detta ligger man lägre än i mitten av 2000-talet. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 17

18 Andel sysselsatta (förvärvsfrekvens) Andel förvärvsarbetande av befolkningen år Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Riket Andelen förvärvsarbetande, eller förvärvsfrekvensen som man benämner det i vissa sammanhang, ligger traditionellt ganska högt i Smålandslänen. Blekinge ligger sedan 2007 på en lägre andel är riket. Förutom 2009 har Jönköpings län haft en förvärvsandel över 80 % under hela 2000-talet. Näringsgrenar Andel sysselsatta per näringsgren och län 2010 Blekinge Jönköping Kalmar Kronoberg Tillverkning och utvinning 19% 24% 20% 21% Vård och omsorg; sociala tjänster 18% 18% 19% 17% Utbildning 11% 10% 11% 10% Offentlig förvaltning och försvar 9% 5% 5% 4% Handel 9% 12% 10% 12% Företagstjänster 8% 6% 7% 7% Byggverksamhet 6% 6% 7% 6% Transport och magasinering 4% 6% 4% 5% Kulturella och personliga tjänster m.m. 3% 3% 4% 4% Information och kommunikation 3% 2% 2% 3% Jordbruk, skogsbruk och fiske 2% 2% 4% 3% Hotell- och restaurangverksamhet 2% 2% 3% 2% Fastighetsverksamhet 2% 1% 1% 1% Okänd verksamhet 1% 1% 2% 2% Energiförsörjning; miljöverksamhet 1% 1% 2% 1% Finans- och försäkringsverksamhet 1% 1% 1% 1% Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 18

19 Andel sysselsatta per näringsgren och FA-region 2010 FA5 FA6 FA7 FA8 FA9 FA10 Jordbruk, skogsbruk och fiske 2% 2% 5% 5% 3% 4% Tillverkning och utvinning 39% 17% 34% 30% 20% 34% Energiförsörjning; miljöverksamhet 1% 1% 1% 1% 0% 1% Byggverksamhet 5% 6% 7% 6% 5% 6% Handel 12% 12% 11% 11% 21% 10% Transport och magasinering 4% 7% 3% 5% 6% 4% Hotell- och restaurangverksamhet 2% 3% 2% 2% 1% 3% Information och kommunikation 1% 2% 0% 1% 3% 1% Finans- och försäkringsverksamhet 1% 1% 1% 1% 2% 1% Fastighetsverksamhet 1% 1% 1% 1% 1% 1% Företagstjänster 5% 8% 4% 6% 13% 6% Offentlig förvaltning och försvar 2% 6% 2% 3% 3% 3% Utbildning 9% 10% 9% 10% 8% 9% Vård och omsorg; sociala tjänster 14% 20% 16% 14% 10% 16% Kulturella och personliga tjänster m.m. 2% 4% 3% 3% 3% 3% Okänd verksamhet 1% 1% 1% 2% 1% 1% FA11 FA12 FA13 FA14 FA15 FA17 Jordbruk, skogsbruk och fiske 3% 4% 5% 4% 3% 2% Tillverkning och utvinning 18% 15% 30% 18% 26% 19% Energiförsörjning; miljöverksamhet 1% 1% 1% 1% 6% 1% Byggverksamhet 6% 7% 5% 6% 7% 6% Handel 11% 12% 10% 9% 8% 8% Transport och magasinering 5% 4% 4% 4% 5% 3% Hotell- och restaurangverksamhet 2% 3% 2% 3% 2% 2% Information och kommunikation 3% 2% 1% 1% 0% 3% Finans- och försäkringsverksamhet 1% 1% 1% 1% 1% 1% Fastighetsverksamhet 1% 2% 2% 1% 1% 1% Företagstjänster 7% 8% 5% 6% 8% 8% Offentlig förvaltning och försvar 4% 5% 4% 6% 2% 10% Utbildning 11% 11% 10% 10% 9% 11% Vård och omsorg; sociala tjänster 18% 19% 15% 25% 17% 18% Kulturella och personliga tjänster m.m. 4% 4% 5% 3% 3% 3% Okänd verksamhet 3% 2% 1% 2% 2% 1% Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 19

20 Pendling Jönköpings län Utpendling 2010 Antal Inpendling 2010 Antal 14 Västra Götalands län Västra Götalands län Stockholms län Östergötlands län Kronobergs län Kronobergs län Östergötlands län Hallands län Skåne län Kalmar län Kalmar län Stockholms län Hallands län Skåne län Örebro län Örebro län Uppsala län Södermanlands län Blekinge län Värmlands län 138 Nettopendling totalt: (inpendling minus utpendling) Kronobergs län Utpendling 2010 Antal Inpendling 2010 Antal 12 Skåne län Skåne län Jönköpings län Kalmar län Kalmar län Jönköpings län Stockholms län Blekinge län Blekinge län Hallands län Västra Götalands län Västra Götalands län Hallands län Stockholms län Östergötlands län Östergötlands län Örebro län Värmlands län Södermanlands län Uppsala län 73 Nettopendling totalt: (inpendling minus utpendling) Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 20

21 Kalmar Län Utpendling 2010 Antal Inpendling 2010 Antal 07 Kronobergs län Kronobergs län Stockholms län Östergötlands län Jönköpings län Blekinge län Östergötlands län Jönköpings län Blekinge län Skåne län Skåne län Stockholms län Västra Götalands län Västra Götalands län Hallands län Uppsala län Uppsala län Hallands län Södermanlands län Örebro län 63 Nettopendling totalt: (inpendling minus utpendling) Blekinge län Utpendling 2010 Antal Inpendling 2010 Antal 12 Skåne län Skåne län Kronobergs län Kalmar län Kalmar län Stockholms län Stockholms län Kronobergs län Västra Götalands län Västra Götalands län Jönköpings län Östergötlands län Östergötlands län Jönköpings län Hallands län Örebro län Södermanlands län Hallands län Jämtlands län Uppsala län 63 Nettopendling totalt: -756 (inpendling minus utpendling) Ovan redovisas de 10 största ut- och inpendlingslänen för respektive län. Största pendlingsströmmarna sker åt samma håll, oftast beroende på befintliga kommunikationsmöjligheter och geografiskt läge. Notera också att många pendlar långt till storstadsregionerna. Eftersom pendlingsbenägenheten ökar ju högre utbildningsnivå individer har kan man anta att många av långpendlarna har kvalificerade yrken. Dessa siffror betyder inte att man reser dagligen utan många veckopendlar. Den inomregionala pendlingen är större och nödvändig för boende på landsbygd eller i mindre orter. Familj, barnens uppväxtmiljö och sociala strukturer är oftast viktigare faktorer än var ett arbete är lokaliserat. Den globala utvecklingen medför också att livsmiljön spelar stor roll för invånarnas nätverk, både privata och arbetsrelaterade. Bra boende och IT-kommunikationer är minst lika viktigt faktor som tillgång till bra vägar och kollektivtrafik. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 21

22 Analys Olika näringsgrenarnas utveckling har tillsammans med åldersavgångar störst påverkan på efterfrågan av olika yrkeskompetenser framöver. Det är utifrån antaganden av denna utveckling vår analys utmynnar i en prognos över kommande behov. Branschutvecklingen visar endast hur sysselsättningen förändras inom respektive bransch men inget om vilka yrkeskategorier som ökar respektive minskar. Detta får ses mer som en generell bild av utvecklingen senaste åren och den trend som delbranscher uppvisar. Mer generella yrkesgrupper som chefer, ekonomer, administratörer, försäljare, IT/data-tekniker, etc. återfinns inom de flesta branscher. Efterfrågan på enskilda yrkeskompetenser måste därför i huvudsak grundas på ersättningsrekrytering av pensionsavgångar samt med hänsyn till branschutveckling nedan. Nya unika kompetenser kopplade till snabbväxande branscher är omöjliga att förutse. Dessa behov kan bara tillgodoses genom individer som har rätt baskunskaper, personliga egenskaper och ett brinnande intresse. Sammanställningarna är en aggregering av de näringar som ingår i varje delbransch. Mer detaljerad statistik finns i rapportens underlagsbilagor. Branschutveckling Jönköpings län och dess FA-regioner Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter delbransch (5-siffrig SNI2007), region och tid (bearbetad SCB-data) 06 Jönköpings län Totalt jordbruk Totalt skogsbruk Totalt mineral och utvinning Totalt livsmedel Totalt textil o skinn Totalt trä Totalt massa o papper Totalt kemi Totalt gummi o plast Totalt glas Totalt keramik, betong o sten Totalt metall Totalt elektronik Totalt maskin Totalt fordon Totalt möbel Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 22

23 Totalt reparation Totalt el Totalt energi o vatten Totalt återvinning Totalt bygg Totalt handel Totalt transport Totalt lager o logistik Totalt hotell o restaurang Totalt förlag o tidningsverksamhet Totalt data, IT o telekom Totalt finans o försäkring Totalt fastighet Totalt juridik o revision Totalt tekniska konsulter Totalt reklam o media Totalt uthyrning fordon o maskin Totalt bemanning Totalt resor o turism Totalt offentlig förvaltning Totalt utbildning Totalt vård o omsorg Sammanställningen ovan visar hur antalet anställda per delbransch i Jönköpings län förändrats under de senaste 4 åren. Effekten av konjunkturnedgången syns tydligt inom tillverkande industri och inom vissa kringtjänster. Delbranscher som visar en tydlig trend på att öka i Jönköpings län är: Jord- och skogsbruk, energi- och vatten, bygg, hotell- och restaurang, juridik o revision, reklam o media och uthyrning av fordon och maskiner. Delbranscher som visar en tydlig trend på att minska är: Tillverkande industri, som inte återhämtat sig efter 2009, inom trä, massa o papper, maskin och möbel. Elproduktion, förlags- o tidningsverksamhet samt resor o turism. Övriga delbranscher visar både upp och nedgångar över tid eller ligger kvar på en relativt oförändrad nivå. Inom delbranscherna finns näringar som växer snabbt respektive minskar. Näringar som visar en tydlig trend att öka i Jönköpings län är: Jordbruksföretag med blandad produktion, skogsägare och skogsskötselföretag, tobaksindustri, industri för presenningar och specialtyger, vatten- och reningsverk, återvinning av icke-farligt avfall, firmor för byggnadssnickeriarbeten, takarbeten, mark- och grundarbeten samt specialiserade mark- och byggnadsentreprenörer, Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 23

24 handel med lastbilar, bussar och specialfordon, bilverkstäder, partihandel med frukt o grönsaker, ljud- och bildanläggningar, elartiklar och apoteksvaror, radio- och tvaffärer, järnvägsbolag godstrafik, godsterminaler, stugbyar, rastauranger, personalmatsalar, utgivare av programvara, datakonsulter, försäkringsmäklare, fastigbetsbolag och fastighetsförmedlare, redovisnings- och bokföringsbyråer, organisationskonsulter, tekniska konsulter inom industriteknik, mediebyråer, inredningsbyråer, fotografer, veterinärkliniker, uthyrning av fordon och maskiner, fastighetsserviceföretag, företag för skötsel och underhåll av grönytor, myndigheter som administrerar hälso- och sjukvård, polisen, Komvux, gymnasiesärskolor, skolor för yrkesförarutbildning, slutenvårdskliniker för somatisk sjukvård, specialistläkarmottagningar (ej på sjukhus), hem för personer med missbruksproblem, hemtjänst och personlig assistans för funktionshindrade, stödföretag till artistisk verksamhet, artister, författare och journalister, gymanläggningar, professionella idrottsutövare och sportarrangörer, möbeltapetserare, industri- och konsumenttvätterier, skönhetssalonger, inrättningar för kroppsvård samt övriga konsumenttjänstföretag. Näringar som minskar antalet anställda över tid redovisas inte här utan finns med i beräkningarna till behovsanalysen. Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter delbransch (5-siffrig SNI2007), region och tid (bearbetad SCB-data) FA5 Värnamo Totalt jordbruk Totalt skog Totalt utvinning Totalt livsmedel Totalt textil o skinn Totalt trä Totalt massa o papper Totalt kemi Totalt gummi o plast Totalt glas Totalt keramik, betong o sten Totalt metall Totalt elektronik Totalt maskin Totalt fordon Totalt möbel Totalt reparation Totalt el Totalt energi o vatten Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 24

25 Totalt återvinning Totalt bygg Totalt handel Totalt transport Totalt lager o logistik Totalt hotell o restaurang Totalt förlag o tidningar Totalt telekom, IT o data Totalt finans o försäkring Totalt fastighet Totalt juridik o revision Totalt tekniska konsulter Totalt reklam o media Totalt uthyrning fordon o maskiner Totalt bemanning Totalt resor o turism Totalt offentlig förvaltning Totalt utbildning Totalt vård o omsorg FA Värnamo består av Gislaved, Gnosjö, Tranemo och Värnamo kommuner. Sammanställningen ovan visar hur antalet anställda per delbransch i FA Värnamo förändrats under de senaste 4 åren. Effekten av konjunkturnedgången syns tydligt inom tillverkande industri och inom vissa kringtjänster. Delbranscher som visar en tydlig trend på att öka i FA Värnamo är: Jord- och skogsbruk, energi- och vatten, hotell- och restaurang och offentlig förvaltning. Delbranscher som visar en tydlig trend på att minska i FA Värnamo är: Tillverkande industri, som inte återhämtade sig efter 2009, inom trä, textil och skinn, kemisk produktion, keramik o betong och maskin. Förlags- och tidningsverksamhet, finans och försäkring, fastighet och utbildning. Det finns en osäkerhet i vissa delbranschers utveckling p.g.a. inhyrning från bemanningsföretag. Övriga delbranscher visar både upp och nedgångar över tid eller ligger kvar på en relativt oförändrad nivå. Inom delbranscherna finns näringar som växer snabbt respektive minskar. Näringar som visar en tydlig trend att öka i FA Värnamo är: Jordbruksföretag med blandad produktion, skogsägare och skogsskötselföretag, industri för bearbetat planglas, industri för icke-elektriska hushållsmaskiner, reningsverk, ventilationsfirmor, målerier, handel med lastbilar, bussar och Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 25

26 specialfordon, partihandel med skinn o läder och elartiklar, rastauranger, programvaruproducenter, försäkringsmäklare, tekniska konsulter inom bygg- och anläggning, rekryteringsföretag, researrangörer, stats- och kommunledande organ, myndigheter inom brand- och räddningsverksamhet, Komvux, tandläkarmottagningar, hemtjänst och personlig assistans för funktionshindrade, socialkontor samt övriga konsumenttjänstföretag. Näringar som minskar antalet anställda över tid redovisas inte här utan finns med i beräkningarna till behovsanalysen. Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter delbransch (5-siffrig SNI2007), region och tid (bearbetad SCB-data) FA6 Jönköping Totalt jordbruk Totalt skog Totalt utvinning Totalt livsmedel Totalt textil o skinn Totalt trä Totalt massa o papper Totalt kemi Totalt gummi o plast Totalt glas Totalt keramik, betong o sten Totalt metall Totalt elektronik Totalt maskin Totalt fordon Totalt möbel Totalt reparation Totalt el Totalt energi o vatten Totalt återvinning Totalt bygg Totalt handel Totalt transport Totalt lager o logistik Totalt hotell o restaurang Totalt förlag o tidningar Totalt telekom, IT o data Totalt finans o försäkring Totalt fastighet Totalt juridik o revision Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 26

27 Totalt tekniska konsulter Totalt reklam o media Totalt uthyrning fordon o maskiner Totalt bemanning Totalt resor o turism Totalt offentlig förvaltning Totalt utbildning Totalt vård o omsorg FA Jönköping består av Aneby, Eksjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö och Vaggeryds kommuner. Sammanställningen ovan visar hur antalet anställda per delbransch i FA Jönköping förändrats under de senaste 4 åren. Effekten av konjunkturnedgången märks inom tillverkande industri och vissa kringtjänster. Delbranscher som visar en tydlig trend på att öka i FA Jönköping är: Jord- och skogsbruk, bygg, hotell och restaurang, juridik o revision, reklam o media, uthyrning av fordon och maskiner, vård och omsorg. Delbranscher som visar en tydlig trend på att minska i FA Jönköping är: Tillverkande industri inom massa och papper, maskin och möbel. Reparation, el, lager och logistik, förlag och tidningar samt finans- och försäkring. Det finns en osäkerhet i vissa delbranschers utveckling p.g.a. inhyrning från bemanningsföretag. Övriga delbranscher visar både upp och nedgångar över tid eller ligger kvar på en relativt oförändrad nivå. Inom delbranscherna finns näringar som växer snabbt respektive minskar. Näringar som visar en tydlig trend att öka i FA Jönköping är: Jordbruksföretag med blandad produktion, skogsägare och skogsskötselföretag. Industri för tält, segel och presenningar. Firmor för mark- och grundarbeten, rörfirmor, firmor för byggnadssnickeri, golv- och väggbeläggningsfirmor, målerier, entreprenörer för takarbeten. Handel med reservdelar och tillbehör till motorfordon. Partihandel med växter, frukt, grönsaker och köttvaror, elektriska hushållsmaskiner, ljud- och bildanläggningar, metaller och emballage. Radio- och TV-affärer, e-handel. Järnvägsbolag godstrafik, övriga godsterminaler, stugbyar, restauranger. Utgivare av annan programvara, ljudinspelningsstudior, datakonsulter, webbportaler, fastighetsförmedlare, redovisnings- och bokföringsbyråer, organisationskonsulter, konsulter inom industri- och elteknik, mediebyråer, fotografer, uthyrare inom sportoch fritidsutrustning, turistbyråer, fastighetsserviceföretag, företag för skötsel och underhåll av grönytor, förpackningsfirmor, stödmyndigheter till offentlig förvaltning, myndigheter som administrerar hälso- och sjukvård samt social verksamhet, polisen, Komvux, gymnasiesärskolor, skolor för yrkesförarutbildning, institutioner vid högskolor, slutenvårdskliniker för somatisk sjukvård, allmänpraktiserande läkarmottagningar, enheter för fysioterapi, hemtjänst och dagcentraler för äldre och Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 27

28 funktionshindrade. Stödföretag till artistisk verksamhet. Artister, författare och journalister, tävlingsstall, möbeltapetserare, industritvätterier, inrättningar för kroppsvård. Näringar som minskar antalet anställda över tid redovisas inte här utan finns med i beräkningarna till behovsanalysen. Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter delbransch (5-siffrig SNI2007), region och tid (bearbetad SCB-data) FA7 Vetlanda Totalt jordbruk Totalt skog Totalt mineral o utvinning Totalt livsmedel Totalt textil o läder Totalt trä Totalt massa o papper Totalt kemi Totalt gummi o plast Totalt glas Totalt keramik, betong o sten Totalt metall Totalt elektronik Totalt maskin Totalt fordon Totalt möbel Totalt reparation Totalt el Totalt energi o vatten Totalt återvinning Totalt bygg Totalt handel Totalt transport Totalt lager o logistik Totalt hotell o restaurang Totalt förlag o tidningar Totalt telekom, IT o data Totalt finans o försäkring Totalt fastighet Totalt juridik o revision Totalt tekniska konsulter Totalt bemanning Totalt offentlig förvaltning Totalt utbildning Totalt vård o omsorg Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 28

29 FA Vetlanda består av Sävsjö och Vetlanda kommuner. Sammanställningen ovan visar hur antalet anställda per delbransch i FA Vetlanda förändrats under de senaste 4 åren. Effekten av konjunkturnedgången märks tydligt i många branscher. Det är därför svårt att bedöma utvecklingen. Delbranscher som visar en tydlig trend på att öka i FA Vetlanda är: Jord- och skogsbruk, livsmedel, textil o läder, återvinning och fastighetsförvaltning. Delbranscher som visar en tydlig trend på att minska i FA Vetlanda är: Tillverkande industri inom keramik, betong och sten samt elektronik. Transport, vård- och omsorg. Övriga delbranscher visar både upp och nedgångar över tid eller ligger kvar på en relativt oförändrad nivå. Inom delbranscherna finns näringar som växer snabbt respektive minskar. Näringar som visar en tydlig trend att öka i FA Vetlanda är: Jordbruksföretag med blandad produktion, skogsägare, skogsskötselföretag samt virkesmätningsföreningar. Livsmedelsindustri för tillverkning av charkuteri och tobak. Industri för tält, segel och presenningar, trädörrar, kontors- och butiksinredningar och madrasser. Anläggningar för insamling av icke-farligt avfall. Anläggningsentreprenörer och firmor för byggnadssnickeri. Bilserviceverkstäder. Partihandel med möbler, mattor och belysning. Järn- och VVS-varuhandel samt affärer för kläder. Fastighetsbolag och förvaltare. Hem för vuxna med missbruksproblem. Humanitära hjälporganisationer. Konsumenttvätterier och övriga konsumenttjänstföretag. Näringar som minskar antalet anställda över tid redovisas inte här utan finns med i beräkningarna till behovsanalysen. Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter delbransch (5-siffrig SNI2007), region och tid (bearbetad SCB-data) FA8 Tranås Totalt jordbruk Totalt skogsbruk Totalt utvinning Totalt livsmedel Totalt textil o läder Totalt trä Totalt massa o papper Totalt gummi o plast Totalt betong o sten Totalt metall Totalt maskin Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 29

30 Totalt fordon Totalt möbel Totalt reparation Totalt el Totalt energi o vatten Totalt återvinning Totalt bygg Totalt handel Totalt transport Totalt lager o logistik Totalt hotell o restaurang Totalt telekom, IT o data Totalt finans o försäkring Totalt fastighet Totalt juridik o revision Totalt tekniska konsulter Totalt reklam o media Totalt uthyrning av fordon o maskiner Totalt bemanning Totalt resor o turism Totalt offentlig förvaltning Totalt utbildning Totalt vård o omsorg FA Tranås består av Tranås och Ydre kommuner. Sammanställningen ovan visar hur antalet anställda per delbransch i FA Tranås förändrats under de senaste 4 åren. Effekten av konjunkturnedgången märks tydligt i många branscher. Det är därför svårt att bedöma utvecklingen. Delbranscher som visar en tydlig trend på att öka i FA Tranås är: Uthyrning av fordon och maskiner. I övrigt går det åt båda håll under perioden. Delbranscher som visar en tydlig trend på att minska i FA Tranås är: Tillverkande industri inom trä, metall, fordon och möbel. Handel, finans- och försäkring samt offentlig förvaltning. Övriga delbranscher visar både upp och nedgångar över tid eller ligger kvar på en relativt oförändrad nivå. Inom delbranscherna finns näringar som växer snabbt respektive minskar. Näringar som visar en tydlig trend att öka i FA Tranås är: Jordbruksföretag med blandad produktion, skogsägare samt avverkningsföretag. Sportaffärer, campingplatser, uthyrare av övrigt material och övriga maskiner (icke fordon och maskiner inom jordbruk, bygg och anläggning) samt hem för barn och ungdomar med sociala problem. I övrigt är det så små förändringar numerärt att det inte går att tala om en tydlig trend. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 30

31 Näringar som minskar antalet anställda över tid redovisas inte här utan finns med i beräkningarna till behovsanalysen. Branschutveckling Kronobergs län och dess FA-regioner Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter bransch (5-siffrig SNI2007) region och tid 07 Kronobergs län Totalt jordbruk Totalt skog Totalt mineral och utvinning Totalt livsmedel Totalt textil o skinn Totalt trä Totalt massa o papper Totalt kemi Totalt gummi o plast Totalt glas Totalt keramik, betong o sten Totalt metall Totalt elektronik Totalt maskin Totalt fordon Totalt möbel Totalt reparation Totalt el Totalt energi o vatten Totalt återvinning Totalt bygg Totalt handel Totalt transport Totalt lager o logistik Totalt hotell o restaurang Totalt förlag o tidningsverksamhet Totalt data, IT o telekom Totalt finans o försäkring Totalt fastighet Totalt juridik o revision Totalt tekniska konsulter Totalt reklam o media Totalt uthyrning fordon o maskin Totalt bemanning Totalt resor o turism Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 31

32 Totalt offentlig förvaltning Totalt utbildning Totalt vård o omsorg Sammanställningen ovan visar hur antalet anställda per delbransch i Kronobergs län förändrats under de senaste 4 åren. Effekten av konjunkturnedgången syns tydligt inom tillverkande industri och inom vissa kringtjänster. Delbranscher som visar en tydlig trend på att öka i Kronobergs län är: Jord- och skogsbruk, hotell- och restaurang, juridik o revision, reklam o media och offentlig förvaltning. Delbranscher som visar en tydlig trend på att minska är: Tillverkande industri, som inte återhämtade sig efter 2009, inom trä och fordon. Lager och logistik, förlags- och tidningsverksamhet samt finans- och försäkring. Övriga delbranscher visar både upp och nedgångar över tid eller ligger kvar på en relativt oförändrad nivå. Inom delbranscherna finns näringar som växer snabbt respektive minskar. Näringar som visar en tydlig trend att öka i Kronobergs län är: Stuterier och andra hästuppfödare, fjäderfäföretag, blandat jordbruk, serviceföretag till växtodling, skogsägare, skogsskötselföretag, charkuterier och industri för köttvaror, skoindustri, planglasverk, verktygs- och redskapsindustri, industri för elektriska ledningar och kablar, industri för övriga specialmaskiner, elverk, anläggningar för återvinning av källsorterat material, firmor för byggnadssnickeriarbeten, golv- och väggbeläggningsfirmor, uthyrningsfirmor för bygg- och anläggningsmaskiner med förare, handel med husvagnar och husbilar, partihandel med kött och köttvaror, partihandel med kläder och skor, partihandel med elektronikkomponenter, partihandel med diverse maskiner och utrustning, partihandel med virke och byggmaterial, varuhus och stormarknader, ambulerande handel med livsmedel, linjebussföretag, hotell, stugbyar, restauranger, utgivare av annan programvara, produktionsbolag för film, video o tv-program, telekombolag trådlöst, programvaruproducenter, patentbyråer, PR- och kommunikationskonsulter, reklambyråer, industri- och produktdesignföretag, veterinärkliniker, inkassoföretag, polisen, enheter för fysioterapeutisk verksamhet, hem för barn och ungdomar med sociala problem, hemtjänst o dagcentraler för äldre och funktionshindrade, humana hjälporganisationer, enskilda artister, författare och journalister, sportklubbar och idrottsföreningar, bransch-, arbetsgivar- och intresseorganisationer, övriga konsumenttjänstföretag. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 32

33 Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter bransch (5-siffrig SNI2007) region och tid FA9 Älmhult Totalt jordbruk Totalt skog Totalt utvinning Totalt livsmedel Totalt textil o läder Totalt trä Totalt massa o papper Totalt plast o gummi Totalt glas Totalt betong o sten Totalt metall Totalt elekronik Totalt maskin Totalt fordon Totalt möbel Totalt reparation Totalt el Totalt energi o vatten Totalt återvinning Totalt bygg Totalt handel Totalt transport Totalt lager o logistik Totalt hotell o restaurang Totalt förlag o tidningar Totalt telekom, IT o data Totalt finans o försäkring Totalt fastighet Totalt juridik o revision Totalt tekniska konsulter Totalt reklam o media Totalt bemanning Totalt resor o turism Totalt offentlig förvaltning Totalt utbildning Totalt vård o omsorg Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 33

34 Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter bransch (5-siffrig SNI2007) region och tid FA10 Ljungby Totalt jordbruk Totalt skog Totalt utvinning Totalt livsmedel Totalt textil o läder Totalt trä Totalt massa o papper Totalt kemi Totalt gummi o plast Totalt keramik, betong o sten Totalt metall Totalt elektronik Totalt maskin Totalt fordon Totalt möbel Totalt reparation Totalt el Totalt energi o vatten Totalt återvinning Totalt bygg Totalt handel Totalt transport Totalt lager o logistik Totalt hotell o restaurang Totalt förlag o tidningar Totalt telekom, IT o data Totalt finans o försäkring Totalt fastighet Totalt juridik o revision Totalt tekniska konsulter Totalt reklam o media Totalt bemanning Totalt resor o turism Totalt offentlig förvaltning Totalt utbildning Totalt vård o omsorg Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 34

35 Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter bransch (5-siffrig SNI2007) region och tid FA11 Växjö Totalt jordbruk Totalt skog Totalt utvinning Totalt livsmedel Totalt textil o läder Totalt trä Totalt massa o papper Totalt kemi Totalt gummi o plast Totalt glas Totalt keramik, betong o sten Totalt metall Totalt elektronik Totalt maskin Totalt fordon Totalt möbel Totalt reparation Totalt el Totalt energi o vatten Totalt återvinning Totalt bygg Totalt handel Totalt transport Totalt leger o logistik Totalt hotell o restaurang Totalt förlag o tidningar Totalt telekom, IT o data Totalt finans o försäkring Totalt fastighet Totalt juridik o revision Totalt tekniska konsulter Totalt reklam o media Totalt uthyrning av fordon o maskiner Totalt bemanning Totalt resor o turism Totalt offentlig förvaltning Totalt utbildning Totalt vård o omsorg Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 35

36 Branschutveckling Kalmar län och dess FA-regioner Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter bransch (5-siffrig SNI2007) region och tid 08 Kalmar län Totalt jordbruk Totalt skog Totalt fiske Totalt mineral o utvinning Totalt livsmedel Totalt textil o skinn Totalt trä Totalt massa o papper Totalt kemi Totalt plast o gummi Totalt glas Totalt keramik, betong o sten Totalt metall Totalt elektronik Totalt maskin Totalt fordon Totalt möbel Totalt reparation Totalt el Totalt energi o vatten Totalt återvinning Totalt bygg Totalt handel Totalt transport Totalt lager o logistik Totalt hotell o restaurang Totalt förlag o tidningar Totalt telekom, IT o data Totalt finans o försäkring Totalt fastighet Totalt juridik o revision Totalt tekniska konsulter Totalt reklam o media Totalt uthyrning fordon o maskiner Totalt bemanning Totalt resor o turism Totalt offentlig förvaltning Totalt utbildning Totalt vård o omsorg Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 36

37 Sammanställningen ovan visar hur antalet anställda per delbransch i Kalmar län förändrats under de senaste 4 åren. Effekten av konjunkturnedgången syns tydligt inom tillverkande industri och inom vissa kringtjänster. Delbranscher som visar en tydlig trend på att öka i Kalmar län är: Jord- och skogsbruk, livsmedel, återvinning, bygg, fastighet, juridik o revision, reklam o media samt uthyrning av fordon och maskiner. Delbranscher som visar en tydlig trend på att minska är: Tillverkande industri, som inte återhämtade sig efter 2009, inom glas och elektronik. Lager och logistik. Telekom, IT och data samt utbildning. Övriga delbranscher visar både upp och nedgångar över tid eller ligger kvar på en relativt oförändrad nivå. Inom delbranscherna finns näringar som växer snabbt respektive minskar. Näringar som visar en tydlig trend att öka i Kalmar län är: Nötköttsproducenter, får- och getuppfödare, äggproducenter, blandat jordbruk, serviceföretag till växtodling, skogsägare, skogsskötselföretag, övriga serviceföretag till skogsbruk, fjäderfäslakterier, ölbryggerier, industri för träfönster, industri för förädlade träbränslen, tidskriftstryckerier, övrig industri för ickemetalliska mineralprodukter, reparationsverkstäder för maskiner, installationsföretag för industrimaskiner, värmeverk, anläggning för insamling av avfall, anläggningsentreprenörer för allmännyttiga projekt, firmor för mark- och grundarbeten, rörfirmor, firmor för byggnadssnickeriarbeten, golv- och väggbeläggningsfirmor, målerier, glasmästerier, handel med husvagnar och husbilar, handel med reservdelar till motorfordon, partihandel med spannmål och djurfoder, icke-specialiserad partihandel med livsmedel o drycker, partihandel med kläder och skor, partihandel med elartiklar, partihandel med emballage, övriga specialbutiker med livsmedel, byggvaruhandel, cykelaffärer, båt- och båttillbehörshandel, e-handel med övriga varor, övriga kollektivtrafikföretag, charterbussföretag, flyttfirmor, konferensanläggningar, datakonsulter, företag för datordrifttjänster, webbportaler, andra kreditinstitut, fastighetsbolag, fastighetsförmedlare, advokatbyråer, tekniska konsultbyråer inom industriteknik, tekniska konsultbyråer inom elteknik, tekniska konsultbyråer inom energi-, miljö- och vvs-teknik, övriga reklamföretag, design- och reklamfotoföretag, företag för bevakning och säkerhetstjänst, företag för rengöring av byggnader, kriminalvårdsanstalter, skolor för yrkesförarutbildning och trafikskolor, personalutbildningsinstitut, hemtjänst o dagcentraler för äldre och funktionshindrade, byråer för öppna sociala insatser, flyktingförläggningar, enskilda artister, författare och journalister, gymanläggningar, nöjes- och temaparker, reparationsverkstäder för hushållsmaskiner, industri- och institutionstvätterier, övriga konsumenttjänstföretag. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 37

38 Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter bransch (5-siffrig SNI2007) region och tid FA12 Kalmar Totalt jordbruk Totalt skog Totalt fiske Totalt utvinning Totalt livsmedel Totalt textil o läder Totalt trä Totalt massa o papper Totalt gummi o plast Totalt glas Totalt keramik, betong o sten Totalt metall Totalt elektronik Totalt maskin Totalt fordon Totalt möbel Totalt reparation Totalt el Totalt energi o vatten Totalt återvinning Totalt bygg Totalt handel Totalt transport Totalt lager o logistik Totalt hotell o restaurang Totalt förlag o tidningar Totalt telekom, IT o data Totalt finans o försäkring Totalt fastighet Totalt juridik o revision Tekniska konsulter Totalt reklam o media Totalt uthyrning fordon o maskiner Totalt bemanning Totalt resor o turism Totalt offentlig förvaltning Totalt utbildning Totalt vård o omsorg Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 38

39 Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter bransch (5-siffrig SNI2007) region och tid FA13 Vimmerby Totalt jordbruk Totalt skog Totalt utvinning Totalt livsmedel Totalt trä Totalt massa o papper Totalt gummi o plast Totalt keramik, betong o sten Totalt metall Totalt elektronik Totalt maskin Totalt fordon Totalt möbel Totalt reparation Totalt el Totalt energi o vatten Totalt återvinnning Totalt bygg Totalt handel Totalt transport Totalt lager o logistik Totalt hotell o restaurang Totalt förlag o tidningar Totalt telekom, IT o data Totalt finans o försäkring Totalt fastighet Totalt juridik o revision Totalt tekniska konsulter Totalt reklam o media Totalt bemanning Totalt resor o turism Totalt offentlig förvaltning Totalt utbildning Totalt vård o omsorg Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 39

40 Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter bransch (5-siffrig SNI2007) region och tid FA14 Västervik Totalt jordbruk Totalt skog Totalt fiske Totalt livsmedel Totalt trä Totalt massa o papper Totalt kemi Totalt gummi o plast Totalt betong o sten Totalt metall Totalt elektronik Totalt maskin Totalt fordon Totalt möbel Totalt reparation Totalt el Totalt energi o vatten Totalt bygg Totalt handel Totalt transport Totalt lager o logistik Totalt hotell o restaurang Totalt förlag o tidningar Totalt telekom, IT o data Totalt finans o försäkring Totalt fastighet Totalt juridik o revision Totalt tekniska konsulter Totalt reklam o media Totalt uthyrning fordon o maskiner Totalt bemanning Totalt offentlig förvaltning Totalt utbildning Totalt vård o omsorg Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 40

41 Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter bransch (5-siffrig SNI2007) region och tid FA15 Oskarshamn Totalt jordbruk Totalt skog Totalt fiske Totalt utvinning Totalt livsmedel Totalt trä Totalt massa o papper Totalt gummi o plast Totalt keramik, betong o sten Totalt metall Totalt elektronik Totalt maskin Totalt fordon Totalt möbel Totalt reparation Totalt el Totalt energi o vatten Totalt återvinning Totalt bygg Totalt handel Totalt transport Totalt lager o logistik Totalt hotell o restaurang Totalt förlag o tidningar Totalt telekom, IT o data Totalt finans o försäkring Totalt fastighet Totalt juridik o revision Totalt tekniska konsulter o FOU Totalt reklam o media Totalt uthyrning fordon o maskiner Totalt bemanning Totalt resor o turism Totalt offentlig förvaltning Totalt utbildning Totalt vård o omsorg Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 41

42 Branschutveckling Blekinge län och dess FA-region Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter bransch (5-siffrig SNI2007) region och tid 10 Blekinge län Totalt jordbruk Totalt skog Totalt fiske Totalt utvinning o mineral Totalt livsmedel Totalt textil o skinn Totalt trä Totalt massa o papper Totalt kemi Totalt gummi o plast Totalt keramik, betong o sten Totalt metall Totalt elektronik Totalt maskin Totalt fordon Totalt möbel Totalt reparation Totalt el Totalt energi o vatten Totalt återvinning Totalt bygg Totalt handel Totalt transport Totalt lager o logistik Totalt hotell o restaurang Totalt förlag o tidningar Totalt telekom, IT o data Totalt finans o försäkring Totalt fastighet Totalt juridik o revision Totalt tekniska konsulter Totalt reklam o media Totalt uthyrning fordon o maskiner Totalt bemanning Totalt resor o turism Totalt offentlig förvaltning Totalt utbildning Totalt vård o omsorg Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 42

43 Sammanställningen ovan visar hur antalet anställda per delbransch i Blekinge län förändrats under de senaste 4 åren. Effekten av konjunkturnedgången syns tydligt inom tillverkande industri och inom vissa kringtjänster. Delbranscher som visar en tydlig trend på att öka i Blekinge län är: Jord- och skogsbruk. Tillverkande industri inom textil och skinn. Hotell o restaurang, juridik o revision samt uthyrning av fordon och maskiner. Delbranscher som visar en tydlig trend på att minska är: Utvinning o mineral. Tillverkande industri, som inte återhämtade sig efter 2009, inom glas, massa o papper. Transport, förlags- och tidningsverksamhet samt finansoch försäkring. Övriga delbranscher visar både upp och nedgångar över tid eller ligger kvar på en relativt oförändrad nivå. Inom delbranscherna finns näringar som växer snabbt respektive minskar. Näringar som visar en tydlig trend att öka i Blekinge län är: Stuterier och andra hästuppfödare, får- och getuppfödare, skogsägare, skogsskötselföretag, industri för presenningar, tält o segel, industri för övriga kemiska produkter, fritidsbåtbyggerier, firmor för mark- och grundarbeten, firmor för byggnadssnickeriarbeten, uthyrningsfirmor för bygg- och anläggningsmaskiner med förare, bilserviceverkstäder, varuhus och stormarknader med brett sortiment, brödbutiker, övriga specialbutiker med livsmedel, byggvaruhandel, övriga serviceföretag till landtransport, personalmatsalar, andra telekombolag, andra fastighetsbolag, konsultbyråer avseende företags organisation, samhällsvetenskapliga och humanistiska fou-institutioner, veterinärkliniker, personbilsuthyrare, researrangörer, turistbyråer, stödmyndigheter till offentlig förvaltning, myndigheter som administrerar andra näringslivsprogram, försäkringskassa, andra gymnasieskolor, institutioner vid universitet och högskolor, hem för unga med sociala problem, hemtjänst o personlig assistans för funktionshindrade personer, sportklubbar och idrottsföreningar, övriga konsumenttjänstföretag. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 43

44 Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter bransch (5-siffrig SNI2007) region och tid FA17 Blekinge Totalt jordbruk Totalt skog Totalt fiske Totalt utvinning Totalt livsmedel Totalt textil o läder Totalt trä Totalt massa o papper Totalt kemi Totalt gummi o plast Totalt betong o sten Totalt metall Totalt elektronik Totalt maskin Totalt fordon Totalt möbel Totalt reparation Totalt el Totalt energi o vatten Totalt återvinning Totalt bygg Totalt handel Totalt transport Totalt lager o logistik Totalt hotell o restaurang Totalt förlag o tidningar Totalt telekom, IT o data Totalt finans o försäkring Totalt fastighet Totalt juridik o revision Totalt tekniska konsulter o FOU Totalt reklam o media Totalt uthyrning av fordon o maskiner Totalt bemanning Totalt resor o turism Totalt offentlig förvaltning Totalt utbildning Totalt vård o omsorg Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 44

45 Yrken och yrkesavgångar Arbetsförmedlingens rapport om generationsväxlingen 2010 gav en bra bild av hur stor del av arbetskraften som kommer att lämna arbetsmarknaden under perioden I rapporten har vi använt den basdata som finns tillgänglig per län och kommuner uppdelat på yrken (SSYK 3-siffernivå) och per 5-års intervall. Materialet har bearbetats för att stämma överens med FA-indelningen i våra fyra län. Avgångarna utgår i huvudsak från att personer lämnar sitt arbete vid 65 års ålder. I verkligheten är det så att en del lämnar tidigare och en del jobbar längre, t.ex. till 67 års ålder. För vissa yrkeskategorier jobbar man generellt ännu längre, t.ex. inom jordbruk och vissa legitimations- och serviceyrken eller som egen företagare. Oavsett om man ska ersättas i någon form, efterfrågan avtar, yrkesrollen rationaliseras bort p.g.a. förändrade arbetsformer eller annan omvärldsförändring, så är det troligt att arbetsgivaren rekryterar en helt annan kompetens som behövs på arbetsplatsen. Det är därför svårt att göra en skattning på återrekryteringsgrad utifrån yrkets aktualitet framöver. Inom offentlig verksamhet, oavsett huvudman, finns yrken som i huvudsak styrs av demografiska förhållanden (vård, omsorg och utbildning) som har en hög återrekryteringsgrad. Hänsyn tas givetvis till att vi får en allt äldre befolkning med andra vårdbehov samt att ungdomskullarna inom gymnasiet är lägre framöver. Yrken som påverkas av både teknik- och samhällsutveckling har en lägre återrekryteringsgrad. Avgångar inom yrken med snabb förändring i kunskapsinnehåll och genom globala utvecklingstrender ersätts oftast av personer med helt annan kunskap. Ekonomisk utveckling och politiska reformer är också faktorer som inte går att förutse i nuläget när det gäller efterfrågan på olika yrkeskompetenser. Ambitionen är att göra en konjunkturneutral bedömning men det går inte att bortse från att omvärlden påverkar Sverige. Det är därför ännu svårare än tidigare att skatta behov på längre sikt. Ambitionen med rapporten är att redovisa ett samlat faktaunderlag för de som ansvarar för rekryterings-, väglednings- och utbildningsinsatser. Utgångspunkten är att visa på de större förändringarna som sker inom olika delbranscher och vilka branscher och geografiska regioner som har de största utmaningarna kommande år. Nära kontakter mellan utbildningsaktörer på olika nivåer och arbetsgivare (både privata och offentliga) och Arbetsförmedlingen är enda sättet att få fram vilka kompetenser som efterfrågas framöver. Myndigheten för Yrkeshögskolan gör också årliga analyser över kommande behov. Regionförbunden har endast en samordnande och stöttande roll i denna process. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 45

46 Nedan följer en sammanställning över de 10 största yrkeskategorierna som har flest antal avgångar samt störst andel avgångar inom 10 år ( ) i varje län respektive FA-region. Alla sifferunderlag är hämtade från Arbetsförmedlingens generationsrapport Mer utförlig statistik finns i rapportens underbilagor. Yrkesavgångar Jönköpings län Högst antal avgångar t.o.m SSYK: Yrkeskategori: Antal: Årssnitt: 513 Vård- och omsorgspersonal VD ar och chefer Maskinoperatörer Lärare på grundskole- och gymnasienivå Byggnadsarbetare Säljare, inköpare och mäklare , 419 Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal Försäljare detaljhandel Ingenjörer och tekniker Fordonsförare Högst andel avgångar t.o.m (fler än 10 berörda) SSYK: Yrkeskategori: Andel: 112 Chefstjänstemän i intresseorganisationer 89 % 234 Speciallärare 89 % 314 Piloter, fartygsbefäl, m.fl. 88 % 613 Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 63 % 414 Biblioteksassistenter, m.fl. 57 % 247 Administratörer i offentlig förvaltning 49% 248 Administratörer i intresseorganisationer 48 % 743 Skräddare, tillskärare, tapetserare, m.fl. 43 % 612 Djuruppfödare och djurskötare 42 % 246 Präster 42 % 2 Arbetsförmedlingen. Ura 2010:1, Ura 2010:5, Ura 2010:6 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 46

47 Yrkesavgångar Kronobergs län Högst antal avgångar t.o.m SSYK: Yrkeskategori: Antal: Årssnitt: 513 Vård- och omsorgspersonal VD ar och chefer Lärare på grundskole- och gymnasienivå Byggnadsarbetare Maskinoperatörer Säljare, inköpare och mäklare , 419 Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal Ingenjörer och tekniker Fordonsförare Försäljare detaljhandel Högst andel avgångar t.o.m (fler än 10 berörda) SSYK: Yrkeskategori: Andel: 234 Speciallärare 96 % 314 Piloter, fartygsbefäl, m.fl. 76 % 613 Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 74 % 011 Militärer 72 % 732 Drejare, glashyttearbetare, dekorationsmålare 63 % 812 Processoperatörer vid stål- och metallverk 59 % 914 Tidningsdistributörer, vaktmästare, m.fl. 55 % 831 Lokförare 51 % 743 Skräddare, tillskärare, tapetserare, m.fl. 49 % 612 Djuruppfödare och djurskötare 48 % Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 47

48 Yrkesavgångar Kalmar län Högst antal avgångar t.o.m SSYK: Yrkeskategori: Antal: Årssnitt: 513 Vård- och omsorgspersonal VD ar och chefer Byggnadsarbetare Lärare på grundskole- och gymnasienivå Maskinoperatörer , 419 Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal Ingenjörer och tekniker Försäljare detaljhandel Säljare, inköpare och mäklare Fordonsförare Högst andel avgångar t.o.m (fler än 10 berörda) SSYK: Yrkeskategori: Andel: 615 Fiskare och jägare 94 % 234 Speciallärare 84 % 831 Lokförare 72 % 314 Piloter, fartygsbefäl, m.fl. 71 % 414 Biblioteksassistenter, m.fl. 66 % 743 Skräddare, tillskärare, tapetserare, m.fl. 64 % 248 Administratörer i intresseorganisationer 60 % 247 Administratörer i offentlig förvaltning 54 % 731 Finmekaniker, m.fl. 53 % 611 Växtodlare inom jordbruk och trädgård 51% Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 48

49 Yrkesavgångar Blekinge län Högst antal avgångar t.o.m SSYK: Yrkeskategori: Antal: Årssnitt: 513 Vård- och omsorgspersonal VD ar och chefer Lärare på grundskole- och gymnasienivå Byggnadsarbetare Ingenjörer och tekniker , 419 Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal Säljare, inköpare och mäklare Försäljare detaljhandel Övriga maskinoperatörer och montörer Städare, m.fl Högst andel avgångar t.o.m (fler än 10 berörda) SSYK: Yrkeskategori: Andel: 615 Fiskare och jägare 81 % 613 Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 71 % 414 Biblioteksassistenter, m.fl. 70 % 234 Speciallärare 70 % 314 Piloter, fartygsbefäl, m.fl. 70 % 248 Administratörer i intresseorganisationer 59 % 812 Processoperatörer vid stål- och metallverk 53 % 246 Präster 52 % 247 Administratörer i offentlig förvaltning 49 % 611 Växtodlare inom jordbruk och trädgård 49 % Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 49

50 Yrkesavgångar FA5 (Gislaved, Gnosjö, Tranemo och Värnamo) 1200 Tillträdande och avgående på arbetsmarknaden i FA5 Värnamo Åldersavgångar Tillträdande Högst antal avgångar t.o.m SSYK: Yrkeskategori: Antal: Årssnitt: Maskinoperatörer Vård- och omsorgspersonal VD ar och chefer Lärare på grundskole- och gymnasienivå Säljare, inköpare och mäklare Byggnadsarbetare , 419 Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal Montörer Ingenjörer och tekniker Paketerare och andra fabriksarbetare Högst andel avgångar t.o.m (5 eller fler berörda) SSYK: Yrkeskategori: Andel: 242 Jurister 56 % 234 Speciallärare 50 % 243 Arkivarier, bibliotekarier 45 % 816 Driftmaskinister m.fl. 44 % 743 Skräddare, tillskärare, tapetserare, m.fl. 44 % Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 50

51 414 Biblioteksassistenter, m.fl. 43 % 247 Administratörer i offentlig förvaltning 39 % 223 Barnmorskor, sjuksköterskor med särsk kompetens 38 % 121 VD ar, verkschefer 38 % 246 Präster 37 % Yrkesavgångar FA6 (Aneby, Habo, Mullsjö, Jönköping, Vaggeryd, Nässjö, Eksjö) Tillträdande och avgående från arbetsmarknaden i FA6 Jönköping Åldersavgångar Tillträdande Högst antal avgångar t.o.m SSYK: Yrkeskategori: Antal: Årssnitt: 513 Vård- och omsorgspersonal VD ar och chefer Lärare på grundskole- och gymnasienivå Säljare, inköpare och mäklare Byggnadsarbetare , 419 Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal Fordonsförare Försäljare detaljhandel Övrig kontorspersonal Förskollärare och fritidspedagoger Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 51

52 Högst andel avgångar t.o.m (5 eller fler berörda) SSYK: Yrkeskategori: Andel: 112 Chefstjänstemän intresseorganisationer 65 % 111 Högre ämbetsmän och politiker 53 % 234 Speciallärare 48 % 831 Lokförare 41% 246 Präster 40 % 414 Biblioteksassistenter, m.fl. 39 % 223 Barnmorskor, sjuksköterskor med särsk kompetens 38 % 247 Administratörer i offentlig förvaltning 37 % 121 VD ar och verkschefer 37 % 344 Tull, taxerings- och socialförsäkringsmän 37 % Yrkesavgångar FA7 (Sävsjö, Vetlanda) 600 Tillträdande och avgående på arbetsmarknaden i FA7 Vetlanda Åldersavgångar Tillträdande Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 52

53 Högst antal avgångar t.o.m SSYK: Yrkeskategori: Antal: Årssnitt: 513 Vård- och omsorgspersonal VD ar och chefer Maskinoperatörer Byggnadsarbetare Lärare på grundskole- och gymnasienivå , 419 Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal Fordonsförare Försäljare detaljhandel Säljare, inköpare och mäklare Ingenjörer och tekniker Högst andel avgångar t.o.m (5 eller fler berörda) SSYK: Yrkeskategori: Andel: 332 Andra lärare och instruktörer 63 % 414 Biblioteksassistenter, m.fl. 49 % 344 Tull, taxerings- och socialförsäkringsmän 46 % 342 Agenter, förmedlare, m.fl. 44 % 324 Biomedicinska analytiker 43 % 412 Bokförings- och redovisningsassistenter 43 % 816 Driftmaskinister m.fl. 43 % 246 Präster 43 % 612 Djuruppfödare och djurskötare 41 % 247 Administratörer i offentlig förvaltning 40 % Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 53

54 Yrkesavgångar FA8 (Tranås, Ydre) 400 Tillträdande och avgående från arbetsmarknaden i FA8 Tranås Åldersavgångar Tillträdande Högst antal avgångar t.o.m SSYK: Yrkeskategori: Antal: Årssnitt: 513 Vård- och omsorgspersonal VD ar och chefer Lärare på grundskole- och gymnasienivå Säljare, inköpare och mäklare Byggnadsarbetare Försäljare detaljhandel , 419 Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal Maskinoperatörer Möbelsnickare, modellsnickare, m.fl Fordonsförare 44 4 Högst andel avgångar t.o.m (5 eller fler berörda) SSYK: Yrkeskategori: Andel: 914 Tidningsdistributörer, vaktmästare, m.fl. 59 % 514 Frisörer, servicepersonal och personliga tjänster 48 % 234 Speciallärare 42 % 342 Agenter, förmedlare, m.fl. 42 % 612 Djuruppfödare och djurskötare 41 % Medarbetare inom jord, skog, trädgård o fiske 41 % Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 54

55 247 Administratörer i offentlig förvaltning 41 % 235 Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens 40 % 743 Skräddare, tillskärare, tapetserare, m.fl. 39 % 249 Psykologer, socialsekreterare, m.fl. 39 % Yrkesavgångar FA9 (Osby, Älmhult) Tillträdande och avgående från arbetsmarknaden i FA9 Älmhult Åldersavgångar Tillträdande Högst antal avgångar t.o.m SSYK: Yrkeskategori: Antal: Årssnitt: 513 Vård- och omsorgspersonal VD ar och chefer Lärare på grundskole- och gymnasienivå , 419 Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal Maskinoperatörer Lager- och transportassistenter Säljare, inköpare och mäklare Byggnadsarbetare Ingenjörer och tekniker Fordonsförare 46 5 Högst andel avgångar t.o.m (5 eller fler berörda) SSYK: Yrkeskategori: Andel: Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 55

56 344 Tull, taxerings- och socialförsäkringsmän 75 % 234 Speciallärare 68 % 611 Växtodlare 51 % 346 Behandlingsassistenter, fritidsledare, m.fl. 44 % 232 Gymnasielärare 43 % 223 Barnmorskor, sjuksköterskor med särsk kompetens 43 % 247 Administratörer i offentlig förvaltning 43 % 233 Grundskollärare 40 % 612 Djuruppfödare och djurskötare 38 % 415 Brevbärare, m.fl. 38 % Yrkesavgångar FA10 (Ljungby, Markaryd) 500 Tillträdande och avgående på arbetsmarknaden i FA10 Ljungby Åldersavgångar Tillträdande Högst antal avgångar t.o.m SSYK: Yrkeskategori: Antal: Årssnitt: 513 Vård- och omsorgspersonal VD ar och chefer Maskinoperatörer Montörer Byggnadsarbetare Lärare på grundskole- och gymnasienivå Säljare, inköpare och mäklare Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 56

57 411, 419 Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal Fordonsförare Försäljare detaljhandel Högst andel avgångar t.o.m (5 eller fler berörda) SSYK: Yrkeskategori: Andel: 121 Vd, verkschefer 49 % 242 Jurister 47 % 344 Tull, taxerings- och socialförsäkringsmän 45 % 826 Maskinoperatörer textil-, skinn och läder 42 % 231 Universitets- och högskollärare 42 % 324 Biomedicinska analytiker 40 % 234 Speciallärare 40 % 612 Djuruppfödare och djurskötare 39 % 247 Administratörer i offentlig förvaltning 39 % 343 Redovisningsekonomer, adm. assistenter 38 % Yrkesavgångar FA11 (Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö) 1800 Tillträdande och avgående på arbetsmarknaden i FA11 Växjö Åldersavgångar Tillträdande Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 57

58 Högst antal avgångar t.o.m SSYK: Yrkeskategori: Antal: Årssnitt: 513 Vård- och omsorgspersonal VD ar och chefer Lärare på grundskole- och gymnasienivå Byggnadsarbetare Säljare, inköpare och mäklare , 419 Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal Maskinoperatörer Ingenjörer och tekniker Fordonsförare Försäljare detaljhandel Högst andel avgångar t.o.m (5 eller fler berörda) SSYK: Yrkeskategori: Andel: 234 Speciallärare 48 % 344 Tull, taxerings- och socialförsäkringsmän 42 % 111 Högre ämbetsmän och politiker 42 % 314 Piloter, fartygsbefäl, m.fl. 42 % 414 Biblioteksassistenter, m.fl. 40 % 324 Biomedicinska analytiker 39 % 315 Säkerhets- och kvalitetsinspektörer 39 % 248 Administratörer i intresseorganisationer 39 % 121 Vd, verkschefer 38 % 612 Djuruppfödare och djurskötare 37 % Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 58

59 Yrkesavgångar FA12 (Borgholm, Emmaboda, Kalmar, Mörbylånga, Nybro, Torsås) 1800 Tillträdande och avgående på arbetsmarknaden i FA12 Kalmar Åldersavgångar Tillträdande Högst antal avgångar t.o.m SSYK: Yrkeskategori: Antal: Årssnitt: 513 Vård- och omsorgspersonal VD ar och chefer Lärare på grundskole- och gymnasienivå Byggnadsarbetare Maskinoperatörer , 419 Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal Säljare, inköpare och mäklare Försäljare detaljhandel Ingenjörer och tekniker Fordonsförare Högst andel avgångar t.o.m (5 eller fler berörda) SSYK: Yrkeskategori: Andel: 831 Lokförare 55 % 234 Speciallärare 52 % 248 Administratörer i intresseorganisationer 43 % 223 Barnmorskor, sjuksköterskor med särsk kompetens 42 % Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 59

60 324 Biomedicinska analytiker 41 % 344 Tull, taxerings- och socialförsäkringsmän 39 % 247 Administratörer i offentlig förvaltning 38 % 121 Vd, verkschefer 38 % 315 Säkerhets- och kvalitetsinspektörer 38 % 235 Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens 38 % Yrkesavgångar FA13 (Hultsfred, Vimmerby) 450 Tillträdande och avgående från arbetsmarknaden i FA13 Vimmerby Åldersavgångar Tillträdande Högst antal avgångar t.o.m SSYK: Yrkeskategori: Antal: Årssnitt: 513 Vård- och omsorgspersonal VD ar och chefer Byggnadsarbetare Lärare på grundskole- och gymnasienivå Maskinoperatörer Fordonsförare Processoperatörer trä och papper Försäljare detaljhandel , 419 Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal Säljare, inköpare och mäklare 87 9 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 60

61 Högst andel avgångar t.o.m (5 eller fler berörda) SSYK: Yrkeskategori: Andel: 816 Driftsmaskinister 66 % 414 Biblioteksassistenter, m.fl. 56 % 345 Poliser 49 % 234 Speciallärare 47 % 247 Administratörer i offentlig förvaltning 47 % 344 Tull, taxerings- och socialförsäkringsmän 45 % 223 Barnmorskor, sjuksköterskor med särsk kompetens 45 % 121 Vd, verkschefer 44 % 343 Redovisningsekonomer, adm. assistenter 41 % 412 Bokförings- och redovisningsassistenter 39 % Yrkesavgångar FA14 (Västervik) 600 Tillträdande och avgående från arbetsmarknaden i FA14 Västervik Åldersavgångar Tillträdande Högst antal avgångar t.o.m SSYK: Yrkeskategori: Antal: Årssnitt: 513 Vård- och omsorgspersonal VD ar och chefer Lärare på grundskole- och gymnasienivå Byggnadsarbetare Maskinoperatörer Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 61

62 411, 419 Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal Sjuksköterskor Försäljare detaljhandel Säljare, inköpare och mäklare Fordonsförare Högst andel avgångar t.o.m (5 eller fler berörda) SSYK: Yrkeskategori: Andel: 234 Speciallärare 57 % 921 Medhjälpare jord och trädgård 54 % 248 Administratörer i intresseorganisationer 53 % 223 Barnmorskor, sjuksköterskor med särsk kompetens 49 % 731 Finmekaniker, m.fl. 49 % 231 Universitets- och högskollärare 49 % 246 Präster 48 % 742 Möbelsnickare, modellsnickare, m.fl. 46 % 122 Drifts- och verksamhetschefer 45 % 414 Biblioteksassistenter, m.fl. 45 % Yrkesavgångar FA15 (Högsby, Mönsterås, Oskarshamn) 700 Tillträdande och avgående från arbetsmarknaden i FA15 Oskarshamn Åldersavgångar Tillträdande Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 62

63 Högst antal avgångar t.o.m SSYK: Yrkeskategori: Antal: Årssnitt: 513 Vård- och omsorgspersonal VD ar och chefer Byggnadsarbetare Ingenjörer och tekniker Lärare på grundskole- och gymnasienivå Maskinoperatörer Försäljare detaljhandel , 419 Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal Säljare, inköpare och mäklare Fordonsförare Högst andel avgångar t.o.m (5 eller fler berörda) SSYK: Yrkeskategori: Andel: 242 Jurister 62 % 414 Biblioteksassistenter, m.fl. 61 % 223 Barnmorskor, sjuksköterskor med särsk kompetens 57 % 314 Piloter, fartygsbefäl 51 % 234 Speciallärare 50 % 344 Tull, taxerings- och socialförsäkringsmän 50 % 743 Skräddare, tillskärare och tapetserare, m.fl. 47 % 248 Administratörer i intresseorganisationer 43 % 711 Gruv- och bergarbetare, stenhuggare 43 % 121 Vd, verkschefer, m.fl. 42 % Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 63

64 Yrkesavgångar FA17 (Karlshamn, Karlskrona, Olofström, Ronneby) 2000 Tillträdande och avgående på arbetsmarknaden i FA17 Blekinge Åldersavgångar Tillträdande Högst antal avgångar t.o.m SSYK: Yrkeskategori: Antal: Årssnitt: 513 Vård- och omsorgspersonal VD ar och chefer Lärare på grundskole- och gymnasienivå Byggnadsarbetare Ingenjörer och tekniker , 419 Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal Säljare, inköpare och mäklare Försäljare detaljhandel Övriga maskinoperatörer och montörer Maskinoperatörer Högst andel avgångar t.o.m (5 eller fler berörda) SSYK: Yrkeskategori: Andel: 246 Präster 49 % 414 Biblioteksassistenter, m.fl. 44 % 111 Högre ämbetsmän och politiker 43 % Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 64

65 234 Speciallärare 42 % 121 Vd, verkschefer, m.fl. 41 % 921 Medarbetare inom jord, skog, trädgård o fiske 40 % 248 Administratörer i intresseorganisationer 40 % 247 Administratörer i offentlig förvaltning 39 % 411 Kontorssekreterare och dataregistrerare 39 % Slutsats yrkesavgångar Antal Det står ganska klart att antalsmässigt finns de största ersättningsbehoven inom vårdoch omsorg i alla län och FA-regioner. Inom SSYK 513 ingår t.ex. undersköterskor, vårdare, personliga assistenter, hemtjänstpersonal, m.fl. som i huvudsak kräver omvårdnadsutbildning på gymnasienivå i någon form som lägsta utbildningsnivå. Hälso- och sjukvårdsspecialister har sammantaget många avgångar. Bristen kan befaras bli störst på mindre orter långt från regioncentra. En annan stor grupp som lämnar arbetsmarknaden är chefer på olika nivåer och befattningar. Oftast väger personliga egenskaper högt för denna yrkesgrupp men det behövs olika typer av ledarskapsutbildning som komplement om man lyfter upp personal inom egna organisationen. Blir det en stor brist kan man anta att rationaliseringar kommer att ske, inte minst inom offentlig sektor. När det gäller företagsledare och VD ar finns en annan problematik. I många mindre företag, ofta familjeägda och inom tillverkande industri, krävs kapitalstarka nya ägare eller intresserade barn som kan ta över, i annat fall upphör verksamheten och maskiner och inventarier säljs samma dag som ägaren slutar. Lärare inom grund- och gymnasieskolan lämnar arbetsmarknaden i ganska stor omfattning men återrekryteringen styrs till stor del av ungdomskullarnas storlek framöver. Närmaste åren förväntas bli ett överskott av gymnasielärare trots stora pensionsavgångar inom yrkesgruppen. Vi ser också stora avgångar av byggnadsarbetare samt maskinoperatörer inom industrin. Den antalsmässiga variationen är dock betydande mellan FA-regionerna beroende på näringslivsstrukturen. Elevantalen inom gymnasieskolan har en avgörande roll för att motverka en framtida brist. Byggprogrammen har traditionellt sett ett bra söktryck medan industriprogrammen har svårt att få tillräckligt med elever. När det gäller gruppen fordonsförare behövs fördjupade studier i vilka typer av fordon som avses och vilka förarbevis, etc. som krävs innan man kan redovisa vilka yrken och specifika kompetenser som egentligen behövs. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 65

66 Säljare, inköpare och mäklare samt sekreterare och övrig kontorspersonal är också kategorier med många pensionsavgångar. För dessa grupper behövs också fördjupade analyser över vilka unika yrkeskompetenser som behöver ersättas. En ekonomisk grundutbildning är den enda gemensamma faktorn. Språkkunskaper och kännerdom om olika affärskulturer är tillgångar som gör att fler utlandsfödda med fördel skulle vara en nyckelkompetens i många företag. Ingenjörer och tekniker är en grupp, som inte bara genom åldersavgångar, utan också genom industrins strukturomvandling och teknisk utveckling inom alla branscher och sektorer kommer att behöva rekrytera relativt stora volymer fram t.o.m Utvecklingen inom data- och IT-sektorn går snabbt och det behövs hela tiden nya yrkeskompetenser. Arbetsförmedlingen räknar med en generell återrekryteringsgrad på cirka 80 %, dock med hänsyn till konjunkturläge och yrkesroll. Utöver denna volym tillkommer rekrytering p.g.a. normal personalomsättning och olika delbranschers tillväxt. Andelar Åldersstrukturen inom olika yrken och i olika regioner påverkar i stor grad hur stor andel från respektive yrkeskategori som försvinner från arbetsmarknaden t.o.m. år Vissa yrkesgrupper är mer framträdande i de flesta län och FA-regioner, t.ex. Speciallärare, biblioteksassistenter, chefstjänstemän och administratörer i intresseorganisationer, växtodlare, djuruppfödare och fiskare, piloter och fartygsbefäl, lokförare, tull-, taxerings och socialförsäkringsmän, jurister, barnmorskor och sjuksköterskor med särskild kompetens, högre ämbetsmän och politiker, präster, administratörer inom offentlig förvaltning samt tidningsdistributörer och vaktmästare. Udda hantverksyrken har ofta en hög medelålder. Det är viktigt att möjligheter för utbildning och lärlingsplatser bevaras ur ett nationellt intresse så att inte tradition och kunnande försvinner. För många yrkesroller krävs akademisk utbildning med påbyggnad inom verksamhetsområdet, alltså en ganska lång utbildnings- och etableringsfas. Andra yrken kräver baskompetens, vilket i de flesta fall betyder en slutförd gymnasieutbildning, rätt förutsättningar och intresse. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 66

67 Yrken som biblioteksassistenter, tidningsdistributörer och vaktmästare kommer inte att ha samma arbetsinnehåll om fem år som idag. Traditionellt generella yrken som administratörer, sekreterare och assistenter kräver också mycket bredare kompetens inom data, ekonomi och språk, än vad som krävdes för bara 5-10 år sedan. Utbildningsutbud Gymnasieskolan 3 : Jönköpings län 2010/2011 Elever År 1 År 2 År 3 Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogrammet Estetiska programmet Fordonsprogrammet Handels- och adm.programmet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet International baccalaureate Individuellt program Industriprogrammet Livsmedelsprogrammet Medieprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Specialutformat program Teknikprogrammet Kronobergs län 2010/2011 Elever År 1 År 2 År 3 Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogrammet Estetiska programmet Skolverket Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 67

68 Fordonsprogrammet Handels- och adm.programmet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet International baccalaureate Individuellt program Industriprogrammet Livsmedelsprogrammet Medieprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Specialutformat program Teknikprogrammet Kalmar län 2010/2011 Elever År 1 År 2 År 3 Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogrammet Estetiska programmet Fordonsprogrammet Handels- och adm.programmet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet International baccalaureate Individuellt program Industriprogrammet Livsmedelsprogrammet Medieprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Specialutformat program Teknikprogrammet Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 68

69 Blekinge län 2010/2011 Elever År 1 År 2 År 3 Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogrammet Estetiska programmet Fordonsprogrammet Handels- och adm.programmet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet International baccalaureate Individuellt program Industriprogrammet Livsmedelsprogrammet Medieprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Specialutformat program Teknikprogrammet Yrkeshögskolan 4 : Jönköpings län Antal platser och slutår Utbildning från A till Ö D-teknik för effektiv produktion Affärsinriktad redovisningsekonom Behandlingsarbete med ungdomar 18 Behandlingspedagog Byggproduktionsledare Designkoordinator inom möbel och inredning Digital design - formbestämning Digital visualisering - arkitektur o design Driftledare lantbruk Energieffektiv driftteknik- fjärr och kraftproduktion Energisamordnare Energitekniker Exportförsäljning -interkulturellt affärsmannaskap Framtidens produktionstekniker 20 Hotel Management Myndigheten för Yrkeshögskolan Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 69

70 Inköpslogistiker Kvalificerad företagssäljare Kvalificerad försäljning Kvalificerad trähusprojektör Lean förbättringsledare Logistiker inom lager, transport och distribution 30 Logistikprogrammet Marknadsinriktad företagssäljare Möbelproduktion och design Ombyggnad o renovering för bygghantverkare Ortopedtekniker 22 Produktionsledare inom snickeri, möbel o inredning 20 Produktionslogistik Redovisningsekonom Robottekniker 20 Skogsbrukstekniker Specialistutbildad undersköterska - psykiatri 25 Tandsköterska Teamleader inom måltidsverksamhet (distans) Webbutvecklare inriktning informationshantering 25 Vårdadministration Kronobergs län Antal platser och slutår Utbildning från A till Ö Avancerad CNC-tekniker -blått certifikat 40 Drift- och servicetekniker Driftteknik inom energisektorn Försäljning och entreprenörskap 30 Industriell försäljning 30 Inköp & Supply Management Inredare med säljkompetens 25 IWS - International welding specialist Kvalificerad servicetekniker för tunga fordon Logistiker Lönekonsult Marknadsföring och försäljning till företag Nätapplikationsprogrammerare Omsorgsassistent, specialist funktionsnedsättning Produktionsledare, tillverkningsindustri Produktionstekniker Produktionsutvecklare Service Managemet för tunga fordon Skötare/boendestödjare i vuxenpsykiatri (distans) Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 70

71 Specialistundersköterska barn (distans) Specialistundersköterska äldre (distans) Storytelling - för strategisk kommunikation (distans) Styrning av intelligenta hus System- och nätverksadministratör Säljare med inredningskompetens Teknikinformatör (distans) 27 Kalmar län Antal platser och slutår Utbildning från A till Ö Automationsingenjör Automationstekniker/Automationsingenjör Avancerade Maskintekniker 20 Behandlingspedagog Behandlingspedagogutbildning Byggproduktionsledare Composite Tekniker Design och konstglas Drift- och underhållstekniker, energi Fotograf för reklam och magasin Gårdsmästare/Driftledare 15 Hälso- och vårdadministratör Konstglas 14 Kvalificerad logistiker mot lager och marknad 30 Produktionsplanerare Psykosocialt arbete Redovisningsekonom Specialistutbildad undersköterska äldreomsorg (distans) STI- Ingenjör Livsmedelsprocess 30 Systemutvecklare.NET Tandsköterska 20 Teknik- och produktionsledning 8 8 Teknisk Säljare 30 Trafiklärare 20 Trafiklärare 40 TV-produktionsspecialist Webbutveckling för kreativa näringar Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 71

72 Blekinge län Antal platser och slutår Utbildning från A till Ö Automations- och robotingenjör Digital Media Energitekniker med specialisering inom vindkraft 30 Industriingenjör Kvalificerad Säljare/Key Account Manager Kvalificerad Trädgårdsmästare, park/kulturlandskap Mobile Application Developer and Designer Mobile Applications 35 Motion Graphics Designer Produktionstekniker (distans) Psykiatri Teknisk säljare (distans) Underhållstekniker (distans) Utvecklingspedagog för digitalt lärande Vård och omsorg med två inriktningar YH-myndighetens redovisning av antalet platser totalt per utbildningsområde och län 2012 Län: Utbildningsområde: Platser: Jönköping Ekonomi, administration och försäljning 714 Jönköping Teknik och tillverkning 524 Jönköping Samhällsbyggnad och byggteknik 250 Jönköping Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske 168 Jönköping Hälso- och sjukvård samt socialt arbete 165 Jönköping Hotell, restaurang och turism 140 Jönköping Transporttjänster 80 Jönköping Data/IT 75 Kronoberg Teknik och tillverkning 408 Kronoberg Ekonomi, administration och försäljning 386 Kronoberg Hälso- och sjukvård samt socialt arbete 190 Kronoberg Data/IT 98 Kronoberg Journalistik och information 87 Kronoberg Kultur, media och design 85 Kronoberg Transporttjänster 70 Kalmar Teknik och tillverkning 340 Kalmar Kultur, media och design 270 Kalmar Hälso- och sjukvård samt socialt arbete 232 Kalmar Ekonomi, administration och försäljning 174 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 72

73 Kalmar Data/IT 110 Kalmar Samhällsbyggnad och byggteknik 100 Kalmar Pedagogik och undervisning 60 Kalmar Transporttjänster 30 Kalmar Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske 15 Blekinge Teknik och tillverkning 264 Blekinge Hälso- och sjukvård samt socialt arbete 140 Blekinge Kultur, media och design 140 Blekinge Ekonomi, administration och försäljning 120 Blekinge Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske 112 Blekinge Data/IT 105 Blekinge Pedagogik och undervisning 70 Högskola och universitet: Inom Småland och Blekinge finns Linnéuniversitetet, Högskolan i Jönköping och Blekinge Tekniska Högskola. De studenter som nu är inne i olika program med olika slutår har inte bara vår region som framtida arbetsmarknad utan också Sverige, Europa och världen. Det är därför viktigt att arbetsgivare inom olika sektorer efterfrågar akademisk kompetens och erbjuder både examensjobb och anställning i god tid innan de slutar. För akademiska yrken är det därför svårare att matcha åldersavgångar mot utbudet i pågående program inom vår region. En del yrkeskategorier utbildas inte alls medan andra ger tillskott till övriga landet. Det blir för omfattande att redogöra för alla programinriktningar utan vi hänvisar till respektive lärosätes hemsida. Där kan man bl.a. läsa: Linnéuniversitetet hade ca helårsstudenter 2011 Högskolan i Jönköping hade ca helårsstudenter 2011 Blekinge Tekniska Högskola hade ca helårsstudenter 2011 I genomsnitt försvinner hälften av studenterna från våra län efter studierna. För vissa utbildningsinriktningar är flykten än större. Det är viktigt att både näringsliv och offentlig sektor i större grad tar tillvara de elever som tar examen vid våra universitet och högskolor. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 73

74 Hemortslän 2010 för de som tog examen 2007/2008 jämfört med utbildningslän 5 : Jönköpings län 50,1 % Kronobergs län 52,8 % Kalmar län 46,6 % Blekinge län 46,4 % Källor till behov av högskoleutbildade i framtiden finns bl.a. i följande: SCB s Trender och Prognoser beskriver utvecklingen inom områdena befolkning, utbildning och arbetsmarknad fram till SACO s Framtidsutsikter för 60 akademikeryrken till 2016 Arbetsförmedlingens Yrkeskompassen som beskriver efterfrågan på olika yrken på 5 och 10-års sikt. 5 OECD Territorial Reviews Småland-Blekinge, Tabell 2.1. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 74

75 Sammanfattning Störst mismatch, d.v.s. skillnad i efterfrågan och utbildningsutbud idag, finns för yrkesgrupper med krav på lägst gymnasieutbildning inom industri och teknik. På sikt även yrken med specialkunskaper inom vård- och omsorg. Inom alla yrkeskategorier förändras arbetssinnehållet över tid med hänsyn till ökad teknikanvändning och omedelbar tillgång till information i en global värld. Konjunktursvängningarna blir allt kortare beroende på ekonomisk utveckling både internationellt och nationellt. Produktion av varor och tjänster styrs till största delen av omedelbar efterfrågan. Flexibilitet, kunskap och förmåga till omställning är avgörande faktorer för framgång och fortsatt tillväxt. En mix av olika kunskaper och ett ökat kompetensspann blir därför avgörande för våra läns industriella överlevnad på sikt. För all tillverkande produktion är därför en kompetensförskjutning nödvändig, d.v.s. ökad utbildningsnivå och kompetenstillskott bland de anställda. Industrins betydelse för länens utveckling är fortfarande stor trots att produktionsformerna har förändrats drastiskt. Utflyttning, automatisering och rationalisering av enkel produktion har pågått under lång tid. Antalet enkla montörsjobb blir allt färre. Mellan år 2000 och 2010 har det sammanlagt försvunnit arbetstillfällen inom näringsgrenen tillverkning och utvinning i våra fyra län. Mellan 1990 (toppnivå) och 2010 är summan minus En del av sysselsättningsminskningen återfinns dock inom näringsgrenen företagstjänster (bemanningsbranschen) istället. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 75

76 Ökningen av kompetensspannet gäller också tjänsteproduktion. Ska tjänstenäringarna utvecklas måste kunskapsinnehållet öka. Det är bara mindre delar av tjänstenäringen som kan utföras enbart som service. EU s 8 nyckelkompetenser 6 för livslångt lärande är ytterst avgörande för en persons anställningsbarhet, oavsett vilken utbildningsnivå en individ har eller kan skaffa sig. 1. Kommunikation på modersmålet. 2. Kommunikation på främmande språk. 3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. 4. Digital kompetens. 5. Lära att lära. 6. Social och medborgerlig kompetens. 7. Initiativförmåga och företagaranda. 8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. Olika initiativ pågår för närvarande för att tydliggöra dessa kompetenser som en merit i en individs kompetensbeskrivning. New skills for new jobs är en del av målen i EU:s 2020 strategi och en uppföljare till den tidigare Lissabonstrategin för tillväxt och arbete. Att bättre kunna matcha färdigheter och kompetenser är en prioriterad fråga för ökad rörlighet och matchning på arbetsmarknaden. Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruk ökar i de flesta regioner men man kan inte dra för stora slutsatser om att det handlar om basverksamhet. Idag förekommer allt mer produktion av varor och tjänster knutet till en jord- och skogsbruksfastighet (häst, trädgård, turism, närproducerade livsmedel, entreprenad, energi, osv.). Satsningar på besöksnäring och kulturella- och kreativa näringar (KKN) pågår på många håll. Det är viktigt för att öka antalet verksamma branscher och möta behov som finns men det är svårt att skatta några större sysselsättningsökningar på årsbasis inom dessa områden. Efterfrågan styrs till största delen av köpkraften hos de som förväntas nyttja dessa tjänster. Utvecklingen inom handeln styrs främst av efterfrågan, ekonomisk utveckling och konsumenttrender. Inget talar idag för färre sysselsatta inom branschen eftersom konsumtionen hänger ihop med befolkningsutveckling. Variationer kan dock förekomma inom länen beroende på geografiskt läge och hur vi konsumenter handlar varor och tjänster. Partihandeln växer medan detaljhandeln minskar. Allt mer varor beställs via e-handel. Trenden enligt branschföreträdare går mot att affärskedjor etablerar showrooms för att kunder ska kunna känna och prova på varor som sedan beställs hem via nätet från ett centralt lager. 6 EU-kommissionen 2007 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 76

77 De stora pensionsavgångarna av chefer och företagsledare kommer i många fall att leda till omstruktureringar. För många småföretag inom näringslivet är valet att lägga ner, sälja eller låta anställda ta över ett svårt och strategiskt beslut. I de fall det handlar om familjeföretag är de ekonomiska förutsättningarna avgörande för att yngre familjemedlemmar ska kunna ta över eller inte. Inom offentlig sektor finns många traditionella organisationsstrukturer som kan behöva ses över innan man återrekryterar nya chefer på mellannivå. Oavsett detta kommer det att uppstå många karriärmöjligheter när redan anställda kommer att lyftas till chefspositioner kommande år. Det bör därför uppstå en kraftig efterfrågan på ledarskapsutbildning i olika former. Störst skillnad i yrkesavgångar och befintligt utbildningsutbud, finns för yrkesgrupper med krav på lägst gymnasieutbildning inom vård- och omsorg samt industri och teknik. Inte helt okänt för de flesta. Inte ens hälften av de som går i pension av vård- och omsorgspersonal samt maskinoperatörer kan närmsta åren ersättas med de ungdomar som idag befinner sig i gymnasieprogrammen för dessa yrken. Tack vare att många äldre fått möjlighet att skaffa omvårdnadsutbildning via Yrkesvux så har ändå tillskottet till yrket varit betydande. Värre är det för industrin! För branscher med stora rekryteringsbehov krävs insatser för att höja attraktiviteten (Employer branding), både hos enskilda arbetsgivare för att få medarbetare att tala gott om arbetsplatsen, samt från arbetsgivar- och branschorganisationer för att locka fler att utbilda sig till dessa yrken. Det krävs också regelförändringar och stimulansåtgärder från regering och olika myndigheter för att stimulera fler äldre till omskolning, validering och komplettering av befintlig kompetens. Likaså för att stimulera fler att starta egen verksamhet. Det finns branscher som inte omnämns så mycket i analysen, exempelvis har servicesektorn, handel, lager- och logistik, hotell- och restaurang många sysselsatta. Kännetecken för dessa branscher är att de har en lägre medelålder och lägre krav på utbildning, men givetvis behöver även de att behöva rekrytera kvalificerad kompetens framöver. Till sist tillkommer det yrken framöver som vi inte har en aning om idag. Minsta gemensamma nämnaren, som alla nationella aktörer och prognosmakare är överens om, är att slutförd gymnasieutbildning är grunden för anställningsbarhet. Det är också en nödvändighet för att kunna studera vidare. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 77

78 Störst utmaningar fram till 2019 i respektive län och dess FA Jönköpings län För närvarande har länets största näringsgren, tillverkningsindustrin stora behov av kvalificerad arbetskraft men det är få ungdomar som väljer industriell och teknisk utbildning. Branschen måste vidta åtgärder för att skapa attraktivitet och hitta nya vägar till kompetensförsörjning. Industriell produktion är basen för fortsatt tillväxt och en förutsättning för många andra branschers överlevnad. Den demografiska utvecklingen med en allt äldre befolkning får konsekvenser i många delregioner. FA Jönköping har förutsättningar att klara sig bra. FA-regioner i länets ytterkanter får svårare att tillgodose arbetslivet med kompetent arbetskraft. Skatteintäkterna till offentlig produktion kommer att bli mindre med en negativ befolkningsutveckling och färre inkomsttagare. Hela offentliga sektorn kommer att prövas i sin nuvarande organisationsform. Å andra sidan kommer nya behov av service att skapa förutsättningar för nya tjänstenäringar att etableras. Länets formella utbildningsnivå behöver höjas. Lite skämtsamt brukar folk säga att det finns mycket dold kunskap. Det hjälps inte eftersom det rimligen borde finnas i andra delar av Sverige också. Vi måste ändra attityder till utbildning och nödvändigheten av verifierbar kunskap för att hänga med i strukturomvandlingen till mer kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster. Det gäller framförallt FAregionerna ute i länet men även i vissa kommuner som tillhör FA Jönköping. Hela befolkningsökningen under många år har bestått av inflyttning från utlandet. Dessa personer har tidigare varit en resurs framförallt inom enkla produktionsprocesser i länets tillverkningsindustri och är idag överrepresenterade som arbetssökande. All denna mångkulturella kompetens bör vara en tillgång för hela arbetslivet framöver, inte minst offentlig sektor, bara vi har förmågan att ta tillvara den. Regionens högskola måste ses mer som en resurs och vara en leverantör av spetskompetens till länets arbetsliv. Kopplingen mellan utbildning och ett arbete bör bli högre så att fler studenter stannar kvar i regionen efter sin examen. Attraktiva boendemiljöer är också en viktig faktor för inflyttning av högutbildade. En större del av de som idag pendlar in till regionen skulle också kunna bo och leva här om rätt förutsättningar fanns. Kronobergs län Kronobergs län har en sedan länge stabil befolkningsökning. Det är framförallt Växjö kommun som bidrar till befolkningsökningen, men på senare år även kommuner som Älmhult och Ljungby. Inflyttningen till Kronoberg sker till stor del från angränsande län, men också en betydande del från utlandet. Åldersstrukturen Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 78

79 visar just nu en relativt låg andel barn i låg- och mellanstadieåldrar, en hög andel unga vuxna samt en hög andel år. Den demografiska försörjningsbördan kommer att öka i takt med att antalet äldre ökar. Befolkningen i länet som helhet är välutbildad. Andelen med eftergymnasial utbildning ökar och är högre i Kronoberg än i övriga Smålandslän. Av befolkningen i åldrarna år har 27 % minst treårig eftergymnasial utbildning. Utbildningsnivån varierar dock mycket mellan kommunerna. Förvärvsfrekvensen i länet är högre än i riket (2008). Åldersfördelningen hos de som är förvärvsarbetande visar att det idag är en större andel äldre, år, jämfört med år Andelen unga, år, har ökat, medan andelen år är i stort sett samma som Pendlingen till och från länets kommuner har ökat betydligt sedan Älmhult och Tingsryds kommuner har haft en mycket kraftig ökning i andelen inpendlare. Det är fler kvinnor än män som pendlar. Linnéuniversitetets expansion under senare år kommer att bidra till fortsatt optimism och tillväxt i regionen. Kalmar län För Kalmar län är befolkningsutvecklingen en nyckelfråga. Den negativa befolkningsutvecklingen samt en allt äldre befolkning leder till att allt färre ingår i arbetskraften vilket kommer att försvåra generationsväxling och omställning i arbetslivet. Det gäller samtliga FA-regioner i länet. För att möta den negativa befolkningsutvecklingen samtidigt som arbetsmarknaden utvecklas och förnyas måste regionen har fortsatt hög förvärvsfrekvens. Länets infrastruktur med fokus på ökade pendlingsmöjligheter måste utvecklas. Fler invånare måste vilja och kunna pendla inom ett större geografiskt område. Länets utbildningsutbud måste i högre grad matchas mot den efterfrågan och de branscher som är viktiga för regionen. Det gäller yrkesutbildning på såväl gymnasienivå, yrkeshögskola och universitet-högskolenivå. Utbildning och fortbildning av redan yrkesverksamma måste planeras och genomföras i nära samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetslivet. Utvecklad samverkan med högre utbildning, forskning och innovation är också en viktig faktor. Det gäller främst Linnéuniversitetet men också andra lärosäten i vår närregion är centrala aktörer. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 79

80 Blekinge län Blekinge avviker från Smålandslänen när det gäller sysselsättningsnivå och demografisk struktur. Förvärvsnivån är traditionellt lägre och arbetslösheten högre. Liksom Kalmar län har man en vikande volym av arbetskraft mellan år vilket kommer att påverka utbudet av kompetent arbetskraft. Offentlig förvaltning och försvar är tillsammans fortfarande betydande sektorer. Det geografiska läget gör att det finns starka samband mot Skåneregionen, vilket bl.a. syns i pendlingsströmmarna. Alla kommuner utom Sölvesborg ingår i FAregion Blekinge och den måttliga folkmängdsökning man haft sedan 2004 vände nedåt igen Länet har en större andel högteknologisk produktionen än de andra smålandslänen men den har minskat i under senare år. IT- och telekombranschen var tillsammans med Blekinges tekniska högskola den största framgångssektorn under lång men det har långsamt skett en förflyttning av denna utveckling till storstadsregionerna. Att tillgodose behoven av kompetens för de regionala arbetsgivarna är en mycket stor och viktig utmaning inför framtiden. Här är bl.a. vård och omsorg, teknik och data IT viktiga. Med ett vikande befolkningsantal samt hög pensionsavgång kopplat till få ingångsjobb i bl.a. handel, tillsammans med höga krav på främst arbetslivserfarenhet, yrkeserfarenhet och kompetens, så kommer utmaningarna att vara mycket stora. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 80

81 Källförteckning SCB Arbetsförmedlingen OECD Skolverket Myndigheten för yrkeshögskolan Högskolan i Jönköping Linnéuniversitetet Blekinge Tekniska Högskola Europeiska kommissionen Offentlig statistik från hemsida och raps-ris Ura 2010:1. Generationsväxlingen och regionernas befolkning Territorial Reviews Småland-Blekinge Offentlig statistik från hemsidan Offentlig statistik från hemsidan Nyckeltal från hemsidan Nyckeltal från hemsidan Nyckeltal från hemsidan Nyckelkompetenser för livslångt lärande Bilagor Bilaga 1: Totalt sysselsatta delbranscher Bilaga 2: Sysselsatta per bransch (5-siffernivå, SNI2007) Bilaga 3: Anställda och avgångar Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 81

82 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 82