Boteå kyrka Invändiga ombyggnader Invändigt måleri och konservering

Transkript

1 Boteå kyrka Invändiga ombyggnader Invändigt måleri och konservering Boteå socken, Sollefteå kommun, Ångermanland Kulturmiljöavdelningen, rapport 2010: 5, Bodil Mascher, Eva Körberg: Konservering

2 2 Innehållsförteckning Inledning 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens tillståndsärende Beställare Beställarens ombud Projektledning Entreprenör Antikvarisk kontroll Arbetsbeskrivning Objektbeskrivning 4 Beskrivning / Historik 4 Kulturhistoriskt status 7 Åtgärder och genomförande 8 Tillstånd före restaurering / planerade åtgärder 8 Genomförda åtgärder 23 Ombyggnader 23 Rengöring av väggar och valv 35 Ommålning 48 Konserveringsarbeten 56 Källor 65 BILAGOR 1. Arbetsbeskrivning av Byggkultur Mittkonsult AB Åtgärdsprogram för interiört måleri i Boteå kyrka, Ångermanland , Lennart Kristiansson, Murberget Länsmuseet Västernorrland. 2

3 Inledning Objekt / dnr. Boteå kyrka, Boteå socken, Sollefteå kommun. Dnr. 2008/289 (bänkar) dnr. 2007/35 (måleri, konservering). Länsstyrelsens tillståndsärende dnr (utvändig och invändig restaurering) dnr (bänkar). Beställare Sollefteå och Boteå kyrkliga samfällighet. Beställarens ombud Jan Leiknes, Kyrkvägen 18, Sollefteå. Projektledning David Pettersson, Byggkultur Mittkonsult AB. Entreprenör Ullenius Ateljeer AB, mfl. Antikvarisk kontroll Murberget Länsmuseet Västernorrland, Bodil Mascher och Eva Körberg (konserveringsarbeten). Arbetsbeskrivning Åtgärdsprogram för interiört måleri i Boteå kyrka, Ångermanland , Lennart Kristiansson, Murberget Länsmuseet Västernorrland/Åtgärdsprogram för interiört måleri i Boteå kyrka, Ångermanland , rev , Lars Erik Sjögren, Målarcentrum. Byggkultur Mittkonsult AB (ombyggnad).

4 4 Objektbeskrivning Beskrivning / Historik Boteå kyrka anses som en av de äldsta medeltida stenkyrkorna i Ådalen. En exakt ålder är osäker då Boteå socken inte är omnämnd i sexårsgärden för , dvs. påvestolens insamling för ett planerat korståg och äldre medeltida källor utgörs av senare gjorda avskrifter. Boteå med närliggande socknar har haft betydelse under medeltid. I Styrnäs låg en klövsadelskyrka och förhistoriska gravhögar finns i Holm. Teckning av Boteå kyrkas fasader mot söder från 1828 (ur Telhammer 1982). Kyrkan är rektangulär med spetsigt sadeltak, sakristia i norr och huvudentré i vapenhuset i söder. Stommen är byggd av skalmurar i natursten med putsade fasader. Boteå kyrkas utbyggnadsfaser med från början ett smalt rakt avslutat kor, vilket breddades när långhusmurarna drogs fram, är typisk för våra medeltida kyrkor. Innertaken kunde i det tidigare skedet vara plana tak av trä eller tunnvälvda. I Svealand, Norrland och Finland var de flesta stenbyggda sockenkyrkorna under 12/1300 och även 1400-talen likt Boteå rektangulära salskyrkor utan torn. En grupp av dessa gotiska kyrkor hade tegelornerade rösten som i Boteå kyrka också har. Kring sent 1400-tal valvslogs ofta taken i Ångermanländska kyrkor, som blev högre och spetsigare, och tegel började användas kring dörrar, fönsteromfattningar, i valv och kring blinderingar enligt Telhammer. Rundlar med blindering förekom ofta i spetsiga rösten, ibland överputsade. Kyrkan hade från början ingång i väster, liksom flera av landskapets medeltida kyrkor. Murförbanden eller avsaknad av sådana skvallrar om ev. senare gjorda tillbyggnader. Kapellet och vapenhuset i Boteå ligger ej i förband med kyrkans mur. 4

5 5 Ovanlig är kapellutbyggnaden på långhusets södra sida, ursprungligen med ingång från vapenhuset. Under medeltiden förekom ibland en tillbyggnad på norra fasaden väster om sakristian, som har tolkats som ett Mariakor. Den har senare kallats lillkyrka eller finnkur, troligen på grund av att den kan ha använts av socknens finsktalande befolkning. Denna lillkyrka eller kapell, återfinns ibland öster om vapenhuset på södra sidan, vilket är fallet i Boteå (Karlsson 1986). Enligt Cornell förekommer liknande tillbyggnader särskilt i Hälsingland. Under hög- och senmedeltid försågs många kyrkor i städerna och även lantkyrkor med flera altaren och kapell byggdes längs kyrkans södra sida, exempelvis i Storkyrkan i Stockholm och i Strängnäs. I Strängnäs byggdes 1473 efter en brand att förses med en kapellrad utmed södra sidan under ett pulpettak gemensamt med sidoskeppet (dessa kyrkor var treskeppiga) och även norra sidan försågs med en kapellrad. Många fick altaren placerade på västra sidan sidoskeppens pelare. I samband med talets restaurering av kyrkan markerade man rester av en igenmurad tegelmurad portal i muren öster om koret och landsantikvarien Bo Hellman dokumenterade fynd i marken och på murarna vid detta tillfälle. Markeringar efter murskarvar gjordes i putsen. Man hittade också grundstenar efter en troligen halvrund utbyggnad i öster, ej i förband med korväggen. Frågan om en möjlig absid mot östra gavelfasaden är omdiskuterad och vore mycket ovanligt för kyrkorna i länet. Antikvarier, byggnadsingenjörer och arkitekturhistoriker gjorde på 1980-talet ett antal undersökningar om och kring Boteå kyrka och närliggande medeltida kyrkor, där även Peter Sjömar deltog, vilket omtalas i en artikel i Tidsspår Ångermansland Medelpads hembydsförbunds årsskrift (Björkman, J / Grundberg, 1999.) Kapellet och vapenhuset i Boteå byggdes troligen på 1490-talet. Det finns även spår att kapellet har byggts ut ca 3 meter åt öster, troligen samtidigt som koret breddades. Kapellets dörröppning mot vapenhuset är idag igensatt men i stället har väggen mot långhuset öppnats. Nuvarande sakristia byggdes Långhuset har byggts ut åt öster och väster, vilket kan avläsas av skarvar i murremmarna. Skarvarna motsvarar läget för de tre olika takstolstyperna, som är utformade för att rymma de sekundärt slagna valven. Den mellersta takstolen saknar hanbjälke. På de två andra korsar saxsparrarna högbenen förlängdes kyrkan åt väster ca 6 meter enligt de borrprov som togs på den takstolskonstruktion, som hörde samman med utbyggnaden. Formationen i marken öster om koret tolkades av Ann Catherine Bonnier, som deltog i 1980-talets undersökningar av kyrkan, som en möjlig senmedeltida sakristia (hon har bland annat forskat kring medeltida kyrktorn, klövsadelskyrkor och deras betydelse). I Boteå kyrka finns fyra senmedeltida stjärnvalv. Enligt Ann Mari Karlsson, som utforskat stjärnvalv i Sverige är de särskilt förekommande i Mellansverige men även i Egentliga Finland och Nyland. Det finns även förhållandevis ett större antal stjärnvalv längs norrlandskusten och i Dalarna. Stjärnvalvet har oftast fyra eller åtta uddar och får en mera komplicerad form om ytterligare ribbor tillkommer i vinkel mot grundribborna, så att det bildas mindre kappor i valvet. Stjärnvalven har utgått från kryssvalven och slogs nästan uteslutande av tegel. Ribbor utgående från valvets mittpunkt som sprids radiellt utan att mötas i spetsar utgör i stället en typ av kryssribbvalv. Valvet i Boteå kyrkas kor i är en sk Rasbostjärna, i långhusets 5

6 6 tak finns två Vadstenastjärnor och i kapellet finns en korsstjärna. Valvanfangen utgörs av gropkapitäl, vilka är typiska anfang för Ångermanland och väggpelarna är kannelerade. Hülphers som reste genom landskapet och beskrev socknarna med dess kyrkor, minnesmärken, och näringar vid mitten av 1700-talet har beskrivit stjärnvalven i kyrkan, som delvis fanns kvar. Inga medeltida skulpturer finns bevarade. Kyrkoräkenskaperna inte börjar förrän 1767, vilket försvårar byggnadshistoriken (Telhammer). Inredningen är huvudsakligen tillkommen under och 1800-talen. Altaruppsatsen i en blandstil av barock och rokoko utfördes av Eric Hofverberg från Jämtland, som år 1768 fick ersättning för dess förgyllning och stoffering. Ramverket avslutas upptill av strålsol med treenighetssymbol och flankeras av två änglar som håller vita blad med text som refererar till Ps 2: 11 och Ps 66 och nedanför en målning med kung David bedjande i templet och text ur Ps 42:2, 3. Predikstolen från 1808 och den skurna dekoren på läktarbarriären utfördes av bildhuggaren Nils Dahlqvist från Nora. Predikstolens fyllningar i hög relief har enligt Ingrid Telhammer ovanliga motiv. Mittfältets motiv visar Johannes Uppenbarelsebok kap 8, till vänster Moses och den upphöjda ormen i fjärde Mosebok 21 :9. Ljudtaket kröns av världsklotet med kors. Altarbordet med dess utsmyckning tillskrivs också Nils Dahlqvist. Dopfunten i tre stycken av uppländsk kalksten är från senmedeltid. Den latinska inskriften på cuppans kant betyder Ty hos dig är livets källa och i ditt ljus se vi ljuset ditt. I stapeln hänger två mycket gamla klockor. Storklockan gjöts första gången 1429 och blev omgjuten Den är dekorerad med bl a ett porträtt av Gustav II Adolf. Lillklockan gjöts 1670 av Johan Meyer i Stockholm. Planritning över valven i Boteå. O. Hökerberg, Kyrkoarkivet, HLA

7 7 Restaureringshistorik Före 1768 tillkom altaruppsatsen i en blandstil av barock och rokoko utförd av Eric Hofverberg från Jämtland byggdes klockstapeln. Per Pålsson från Stugun besiktade platsen för en tornbyggnad, men den nya stapeln uppfördes av byggmästaren Eurenius och stod färdig samma år. Den har ombyggts under 1800-talet putsades kyrkan in- och utvändigt, flera fönster togs upp och kyrkan fick ny inredning tillkom predikstolen utförd av bildhuggaren Nils Dahlqvist från Nora, Ångermanland, skuren dekor på läktarbarriären och troligen altarbordet restaurerades kyrkan, stjärnvalven överkalkades men dekorerades på nytt. Nya bänkar, nytt altare och ny altarring tillkom upprättade arkitekten Otar Hökerberg ritningar till inbyggnad av transformator i klockstapeln. (Han gjorde även ritningar till kyrkogårdsutvidgning för gravkapell, snickerier vid Boteå gravkapell och likbod utgörande källare i ett framtida gravkapell) skedde en omfattande in- och utvändig restaurering under ledning av Otar Hökerberg. Stora delar av putsen bilades ner in- och utvändigt och golvet frilades. Kyrkan fick sin nuvarande inredning och det gamla altarbordet återinsattes. Dopfunten flyttades till lillkyrkan. Otar Hökerberg uppgjorde en mängd ritningsförslag i samband med restaureringen, vissa ritningar torde ha varit relationshandlingar. Han efterlämnade under åren ritningar till altare, predikstol, orgelfasad, pelare, bänkar, detaljer till ny bänkgavel och bänkdörr, ritning till altaruppställning och orgelns uppställning, vindfångsdörrar, detaljer till vindfångsdörrar, frilagda tegelpelare, dopkapell, dörr mellan vapenhus och lillkyrka, inredning i sakristia, ändringar i sakristiebyggnaden, belysningsarmatur, takbelysning och lykta, detalj till vigselpall, försänkt armatur i läktartak, två konsoler till orgelfasaden, försänkt armatur i orgelfasaden och lykta på orgelns sida, detalj till svarvad urna av björk samt ritning till sten och betongarbeten. Under samma tid upprättade han även ritningar till restaurering av Boteå kyrka utvändigt; Skisser av spån för taket, ritningar över östra gaveln och östra gaveln med tegeldekor Orgeln byggd av firma Verner Bosch i Kassel tillkom. Korfönstrets målning efter kartong av konstnären Yngve Lundström, Stockholm. Kulturhistorisk status Kyrkan och gravkapellet skyddas enligt Kulturminneslagen kap. 4. 7

8 8 Åtgärder och genomförande Tillstånd före restaurering / planerade åtgärder Restaureringen omfattar: Ombyggnad av bänkkvarteren för ökad tillgänglighet. Rengöring av väggar och valv. Invändig målning och konservering. Ombyggnader Den planerade ombyggnaden omfattar utvidgning av korgolvet, flyttning och borttagning av bänkrader närmast koret på södra och norra sidan och i kapellet mot söder ( lillkyrkan ) samt bänkrader längst bak på norra sidan Kyrkvärdsbänk bänkskärm på södra sidan före ombyggnader. 8

9 Bänkkvarteren med marmorerad bänkskärm på norra sidan före ombyggnader Bänkkvarteren längst bak på norra sidan före ombyggnader. 9

10 Bänkkvarteren på södra sidan mot kapellet före ombyggnader (närmast utgång vid södra porten) Översikt mot söder före ombyggnader. 10

11 Kapellets norra del före ombyggnader och byte av lösa stolar. Rengöring av väggar och valv Tillstånd före restaurering Väggar och valv är kalkputsade. Avfärgningen är gråvit med kryssmålning i gråbrun kulör med murarkvast. Väggar och valv är smutsade med svarta svep på utsatta ställen och sprickor förekommer allmänt och främst kring valv- och fönster. Ett nätverk av småsprickor förekommer allmänt i valven. Åtgärder Till kalkfärg och bruk ska luftkalk användas. Långhusets kalkputsade väggar och valv ska torrengöras med mjuk Wischabsvamp. Gamla lagningar som framträder ska retuscheras med limfärg om de tidigare varit retuscherade med organisk färg, i annat fall används kalkfärg. Större sprickor ska spricklagas och avfärgas med kalkfärg. Vapenhusets kalkputsade väggar och tak ska borstas och avfärgas med kalkfärg. Sakristians kalkputsade väggar ska rengöras, (borstas) och avfärgas med kalkfärg. 11

12 Sot och smuts i valv på korets norra sida Referensytor för rengöring korets östra och norra vägg. 12

13 Sot i groparnas veck på pilaster, korets östra och norra vägg Sprickor i fönsternisch, läktarens södra vägg. 13

14 Småsprickor i valvanfang på södra långhusväggen. 14

15 Sot och smuts i valv på korets södra sida. 15

16 Kapellet före ombyggnader och rengöring Kapellets östra vägg före ombyggnader och rengöring. 16

17 Kapellets östra vägg före ombyggnader och rengöring Sakristians södra vägg före putslagning, kalkning och ommålning av tak. 17

18 Sakristian före putslagning, kalkning och ommålning av tak. Foto mot NV. Invändig målning och konservering Tillstånd före restaurering Fönstren är i behov av ommålning. Innerfönsterbågarna har måttliga färgskador mest på insidan mot falsar och karmar, mest mot söder. Bänkar och övrig inredning har färgskador och är i behov av ommålning och konservering. Golven är fernissade och har nötningsskador. 18

19 19 Åtgärder Sakristians tak ska torrengöras. En igensatt lucka i NV hörnet av taket ska rengöras till fast underlag och ommålas med linoljefärg i befintlig kulör. Vapenhusets brädtak målat med linoljefärg som flagnar, ska rengöras till fast underlag och ommålas med linoljefärg i befintlig kulör. Läktarundertaket målat med limfärg torrengöres med mjuk Wischab-svamp och retuscheras i limfärg. Golv i långhus, sidokapell, bänkkvarter, läktare och trappa till läktare var fernissat och lackat med pigmenterad behandling och hade omfattande nötningsskador. Golven ska slipas, oljas och pigmenteras i kulör som i bänkkvarter (brunt) och behandlas med linoljefernissning med Le Tonkinois linoljefernissa eller motsvarande. Kyrkans innerfönster med karm ska rengöras till fast underlag och ommålas med linoljefärg i befintlig kulör. Bänkinredning i långhuset och läktarbänkar ska konserveras enligt arbetsbeskrivning för måleri och konserveringsprogram. Konservering av predikstol, nummertavla, altarbord, altaruppsats, altarring, läktarbarrär, orgelfasad och kolonner samt delar av lös inredning, inventarier och arkitekturbundet måleri enligt konserveringsprogram Bänkar före konservering. 19

20 Färgskador på karm och fönsterbåge mot söder Färgskador på karm mot söder. 20

21 Färgskador på innerbåge mot norr Korfönster före restaurering 21

22 Korgolvet före restaurering Golv i kapellet före restaurering. 22

23 23 Genomförda åtgärder Ombyggnader Bänkar och korgolv, golvslipning Korgolvet är utbyggt ca 1,5 meter in i kyrkan och bänkkvarteren har flyttats om enligt arbetsbeskrivning. Andra bänkraden är borttagen och första bänken med bänkskärm och pelare har dragits tillbaka, passage till kapellet i väster har flyttats fram några meter genom omflyttning av bänkar, de sista tre bänkarna på norra sidan och sista bänken närmast södra porten har demonterats och flyttats till annan förvaring i församlingens ekonomibyggnad strax norr om kyrkan. Nytillverkade bänkdelar har målats, ådringsmålats och marmorerats likt befintlig bänkinredning med linoljefärg. Detaljutförandet har skett i samråd med antikvarien; ett ca 2 meters bänksidostycke mot kapellet nytillverkats för att undvika att förändra och skära i originalet, som flyttades till förvaring. Nytillverkade bänkskärmar har marmorerats på diagonalen i enlighet med skärmens pelare. Det nya golvet i koret är i tättvuxen fura från Föllinge med samma dimension som befintligt golv, lagt i motsatt riktning. Befintliga golv hade en hel del gråträ, vilket är en form av ytlig rötskada och även småsprickor. Golven i långhus, sidokapell, bänkkvarter, läktare och trappa till läktare slipades, oljebehandlades en gång och fernissades med Le Tonkinois linoljefernissa 3 gånger enligt arbetsbeskrivning. Golvet pigmenterades ej då entreprenören bedömde att golvbräderna efter behandlingen skulle mörkna motsvarande grad på sikt. Läktargolvet med borttagen heltäckningsmatta behandlades likt ovanstående och enstaka pigmentering av ilagningar gjordes. Ramp Under arbetets gång ville beställaren även bygga en rullstolsramp för ökad tillgänglighet för rullstolsburna. Utanför arbetsbeskrivning har församlingen byggt rampen från mittgång till kor i samråd med Länsstyrelsen och under fortlöpande kontakt med antikvarien. Förändringen innebar att man slipade ner någon millimeter på bänkdörrens undersida in till första bänkraden. Utformningen av rampen är diskret och kan betraktas som ett led i tillgängliggörandet av kyrkan, vilket är en kulturhistorisk angelägenhet. Räcke Man har i samråd med antikvarien nytillverkat ca en meter räcke av trä som fallskydd ovanför södra läktartrappan. Läget är diskret bakom läktarorgeln. Räcket har utformats och målats likt befintliga räcken vid södra fönstret och trappräcket. Justering av gångjärn på altarring Gångjärn till altarringens dörr på norra sidan har hängt snett på grund av smärre bristfällighet i gångjärnets form. Gångjärnet har justerats av smed på orten. 23

24 Utökat korgolv och ny ramp Rampens anslutning till bakåtflyttad bänk på norra sidan med plan yta för pelaren. 24

25 Påbörjad slipning och oljebehandling av golv i norra läktartrappan Kor- och mittgångsgolvet efter fernissning. 25

26 Nytillverkat räcke mot västra väggen bakom orgeln utförd likt befintligt räcke vid södra fönstret och trappräcke. Avfärgad västervägg. 26

27 27 Första bänkraden på södra och norra sidan Pelarna till bänkskärmarna har lossats i fogarna och flyttats tillbaka och golvlisterna har återanvänts. Bänkskärmarna har nytillverkats enligt original, eftersom de befintliga skulle bli alltför korta, när korgolvet utökades och bänkkvarteren drogs bakåt. Nytillverkade skärmar har således monterats framför bänkrad 2 på södra och norra sidan. Originalskärmarna sparas tillsammans med borttagna bänkar Nytillverkad bänkskärm på norra sidan Nytillverkad och grundmålad bänkskärm på södra sidan. 27

28 Nytillverkad bänkskärm på södra sidan marmorerad likt pelare. Bänkrader framför kapellet som har flyttats fram Främsta bänken på södra sidan har dragits bakåt och utgör efter ombyggnad främsta kvarteret tillsammans med bänkarna framför kapellet, som har flyttats fram. Främsta bänkens bakstycke har återanvänts (foton nedan). Bänkkvarteret på södra sidan, som stod framför kapellet har delats enligt arbetsbeskrivning. Det har inneburit, att den tidigare ingången till kapellet har flyttats bakåt i kyrkan. Den bänk som med tillhörande bänkskärm tidigare utgjorde en sida i öppningen till kapellet, har dragits bakåt och utgör efter ombyggnaden den nya ingången till kapellet. Ombyggnaden har inte medfört några ingrepp i trädelar, eftersom måtten passar i den nya placeringen. Södra sidan vid södra porten Den sista bänkraden vid södra porten har enligt arbetsbeskrivning tagits bort för att ge plats för vagnar med psalmböcker. Det visade sig, att bakstycket till denna bänk hade mått som passade att återanvända som nytt bakstycke till bakersta bänken på norra sidan, där tre bänkrader enligt arbetsbeskrivning är borttagna. Delar av överliggare fick nytillverkas. 28

29 Första södra bänken före omflyttning. Tidigare ingång till kapell Nytt främre bänkkvarter med återanvänt bakstycke. 29

30 Nytillverkat bakstycke på bänken närmast södra porten. Borttagen bänk Nedre resp. övre infogad del av nytillverkat bakstycke på bänken närmast södra porten. 30

31 Färdigmålat nytt bakstycke närmast södra porten. 31

32 Nytillverkade sidostycken efter mönster av befintliga bakstycken. Nya sidostycken som vetter mot kapellet Skärmar mot kapellet har nytillverkats, eftersom det annars skulle ha medfört skarvning eller sågning i befintliga skärmar vid anpassning till ny bänkplacering. Bänkraderna i kapellet som skulle bort utgjorde samtidigt sidostycken till bänkarna vid mittgången och var ihopbyggd med en skärm med psalmbokshylla. I stället har gamla sidostycken demonterats och bevaras tillsammans med borttagna bänkar. Bänkarnas nytillverkade sidostycken bildar nu en ny front mot kapellet Nytillverkat sidostycke, som bildar ny front mot kapellet. målas in. 32

33 33 Norra bänkraderna längst bak Tre bänkrader längst bak på norra sidan är borttagna enligt arbetsbeskrivning. Bakstycket från den borttagna bänken vid södra porten var passande i mått och kunde återanvändas på bakersta bänken av norra kvarteret efter ombyggnad. Inga ingrepp i bänkskärmen behöver göras. En överliggare nytillverkades i jämnhöjd med befintlig överliggare, som skars i profil kring kolonnen. Man upptäckte under borttagande av bänken en spricka i den kolonndel som fäste i bänken. Sprickan renskars och ilagades med torrt virke i fiberriktningen Bänkens fäste mot kolonn längst bak på norra sidan före ombyggnad. 33

34 Pelaren längs bak på norra sidan med renskuren spricka Kolonnen längs bak, den trälagade norra sidan, resp. södra sidan (högra bilden). 34

35 35 Rengöring av väggar och valv Långhus, kor Långhusets kalkputsade väggar och valv har torrengjorts med Wischabsvamp. Större sprickor har spricklagats med luftkalkbruk av torrsläckt kalk från Målarkalk, samtliga lagningar är också gjorda med luftkalkbruk. Retuscher av spricklagade partier och missfärgningar har gjorts med kalkfärg av våtsläckt kalkdeg av Målarkalks Kulekalk, eftersom befintlig färg var oorganisk. Man använde genomgående kalkfärg, då tidigare retuscher lagningar också var gjorda med kalkfärg. Nätverk av småsprickor, exempelvis på läktarvalvet, blev knappt synbara efter rengöring var väggarna och även stora delar av valven rengjorda med wischabsvamp med överlag gott resultat. Vissa ställen hade kvarvarande svarta svep efter rengöring med wisch-absvamp, exempelvis i veck under valv och mellan stjärnvalvens mönstermurning, i veck mellan knippen i pelare på korväggen. Där rengöring med svamp inte gav resultat utan missfärgning kvarstod, användes slipning och borstning med stålull. Lagningar med bruna missfärgningar som ej kunde avlägsnas genom rengöring och skrapning, exempelvis längst upp i valvet på södra läktarväggen, har retuscherats med kalkfärg. Efter rengöringen kvarstod ändå tydliga mörka partier på korväggen runt altaruppsatsen, som ej kunde avlägsnas. Västra väggen hade svarta svep kring elradiatorn under fönstret och efter borttagning av de sista bänkarna. Utanför arbetsbeskrivning har församlingen, efter överenskommelse med Länsstyrelsen omkalkat korväggen och kyrkans västra vägg med luftkalk. Avfärgningen gjordes med befintligt material och kulör (luftkalk) och inget putsmaterial togs bort. 35

36 Norra korväggen är rengjord, kvarvarande smuts i vecken på valvanfang har senare skrapats rena. 36

37 Södra läktarväggen efter rengöring med wischab-svamp, före putsning med sandpapper och spricklagning Södra läktarväggen med grundad retuschering efter rengöring. 37

38 Södra läktarväggens spricka och missfärgning åtgärdad Rengjord läktarvägg ovanför norrfönster före spricklagning. 38

39 Läktarväggen ovanför norrfönster efter spricklagning Korvägg ovanför södra korfönstret efter rengöring och avfärgad spricklagning. 39

40 Rengjort korvalv vid slutbesiktning Långhusets västra vägg rengjord (avfärgas senare). 40

41 Långhusets västra vägg rengjord (avfärgas senare) Kapellets östra vägg under rengöring. 41

42 Kapellets södra vägg under rengöring Korväggen omkalkad likt befintlig yta med lufthårdnande kalk. 42

43 43 Vapenhus och sakristia Vapenhusets kalkputsade väggar och tak har borstats och avfärgats med kalkfärg. Sakristians väggar har spricklagats med luftkalk och avfärgade med kalkfärg gjord kalkdeg av Kulekalk. Dörrstoppar har monterats in i vapenhuset där dörren orsakar putsskador på väggen Vapenhuset, putslagad norrvägg, före avfärgning. 43

44 Vapenhusets nordöstra hörn efter rengöring, före avfärgning Rengjorda ytor före omkalkning ovanför kyrkporten i vapenhuset. 44

45 Vapenhusets östvägg putslagas Vapenhusets nordöstra väggar efter avfärgning. 45

46 Vapenhusets södra vägg och del av valv efter avfärgning Vapenhusets norra vägg och del av valv efter avfärgning. 46

47 Sakristians nordvästra murar spricklagade Spricklagade murar, sakristians SV hörn. 47

48 48 Ommålning Långhus Ommålning, avfärgning av puts och konservering gjordes i september oktober, efter att putslagningar hade karbonatiserat och ombyggnader var gjorda före semestrarna. Man har använt linoljefärg från Wibo för målningsarbeten. Traditionella pigment har levererats av Berglund & Boij. Bänkar Bänkkvarterens insidor är på enstaka ställen bättrade med linoljefärg och alkydlackade enligt måleriprogram. Färg och pigment, som levererades från Berglund & Boij, blandades på plats för att uppnå rätt kulör på respektive plats, eftersom kulörerna varierade något på exempelvis bakgrunden på bänkdörrarnas fyllningar, på pelare och andra byggnadsdelar. Eftersom bokstödens lack var något ojämn efter 1 ggr lackades dessa 2 ggr och hål för tidigare ljushållare på psalmboksstöd spacklades igen och bättrades efter samråd med kontrollant. Nytt bänkgavelparti mot sidokapell målades likt ramverk på bänkkulör, insidan likt bänkkvarterens insida och ovansida i samma kulör som ramverk. Predikstol Predikstolens trappa och korgens golv har ommålats med linoljefärg. Fallskydd Skyddsräcke på läktarbarriär, tidigare svart, har målas grått likt läktarbarriären enligt måleriprogram Predikstolens golv ommålat med linoljefärg. 48

49 Bänkkvarterens insidor bättrade och lackade Nytillverkad bänkgavel mot kapellet med ådringsmålning likt befintlig bänkinredning. 49

50 50 Fönster, dörrar Innerfönsterbågarna hade måttliga färgskador mest på insidan mot falsar och karmar, främst mot söder. Fönstren är rengjorda enligt arbetsbeskrivning till fast underlag och ommålade i befintlig kulör med Wibos linoljefärg. Kittkompletteringar, som utfördes bristfälligt av ett glasmästeri fick antikvarisk anmärkning under arbetets gång och gjordes om. Fönsterbågarna hade märkts upp på de nymålade kanterna. Märkningen kunde lyckligtvis avlägsnas med sprit. Falsarna grundmålades innan kittning med linoljekitt. Inget trä har ersatts. Fönsterbänkarna i hela kyrkan har ommålats med linoljefärg i grå kulör enligt arbetsbeskrivning. Mellan korfönstren har man skrapat, grundat och målat 2 ggr i befintlig kulör. Före ommålning satt nästan ingen färg kvar. Dörren mellan långhus och sakristia Dörrbladets utsida mot koret har ommålats enligt måleriprogram, med undantag för yttersta kanten eftersom den har en äldre målning. Kanten rengjordes endast. Dörrbladet har ådringsmålats likt originalet dvs. inte som renodlad långhalm utan med något brutna och korsade linjer. Golvsocklar Golvsocklar i långhus och bänkkvarter är ommålade enligt måleriprogram med linoljefärg Ommålad dörr mellan långhus och sakristia. Dörrblad mot koret. 50

51 Färdigstrukna fönsterbågar (före rengöring av glasrutor). 51

52 Detalj, färdigmålad båge i långhuset mot söder Färdigmålad båge i långhuset mot norr. 52

53 Fönsterbänk mot norr ommålad med linoljefärg. Sakristia Utanför arbetsbeskrivning har församlingen efter överenskommelse med Länsstyrelsen målat om sakristians tak, som var målat med mager linoljefärg. Taket skulle torrengöras, endast en igensatt lucka i NV hörnet skulle enligt arbetsbeskrivning målas om. Rengöring med Wishab hade gjorts, dock med dåligt resultat eftersom smuts från insekter hade smält ihop och lösts upp i själva färgen. I samråd med antikvarien målades taket om med samma material (mager linoljefärg) och kulör som befintligt tak. En kontroll med bunden fukt visade ursprunglig ljus kulör under smutsen och därför målades taket med magrad linoljefärg i den ljusare originalkulören. Wibo linoljefärg har använts vid ommålning. Sakristians dubbla dörrar har målats om med linoljefärg, trösklar med akryllack Matta i sakristians togs bort. Beslut om ny matta tas senare. 53

54 Efter rengöring, lagning efter lucka i NV hörnet av taket Sakristians tak efter torrengöring. 54

55 Sakristians tak. Vattentvättad resp. målad yta. Rengöringsprov med bunden fukt fläckar t h Sakristians tak ommålat med linoljefärg i befintlig kulör. 55

56 Ommålat fönster, sakristians östra vägg. Konserveringsarbeten Måleri- och konserveringsarbeten har kontrollerats via besiktningar på plats i kyrkan av konservator Eva Körberg, Murberget, Länsmuseet Västernorrland. Arbetena är utförda av Ullenius Ateljéer under hösten Denna rapport är en dokumentation över de objekt som konserverats och eventuella förändringar från åtgärdsprogrammet som legat till grund för konserveringsarbetet. Konservering har utförts på dörrar, kolonner, väggar i trapp till läktare och förråd under trapp, läktarbarriär, bänkar, korbänkar och bänkskärmar, predikstol, ljudtak och trappbarriär, nummertavlor, altarbord, altaruppsats, altarring, skåpinredning, altare samt delvis lös inredning. Arbetet har bestått i rengöring av måleri och förgyllning, nedfästning av löst sittande färg- och förgyllningsskikt samt retuschering av störande bortfall i färgoch förgyllningsskikt. Rengöring har skett med bunden fukt på måleri och lacknafta på förgyllningar. Nedfästning av färg och förgyllning har skett med Acronal 300 D och Medium fűr Konsolidierung 4176, MFK. Retuscher har utförts med akvarell och oljefärg hölls slutbesiktning i Boteå kyrka. I stort följer konserveringsarbetet åtgärdsprogrammet. Avvikelser som förekommit har skett i samråd med antikvarisk kontrollant. 56

57 57 ÅTGÄRDSBESKRIVNING DÖRRAR I VAPENHUS Placering: Vapenhus Enligt åtgärdsprogram. DÖRRAR I VINDFÅNG Placering: Vid läktaren, söder, passage till vapenhuset Enligt åtgärdsprogram. KOLONNER Placering: Under läktare Enligt åtgärdsprogram. Detalj kolonner efter konservering och ommålning av bakre kolonnen. VÄGGAR I TRAPP TILL LÄKTARE OCH FÖRRÅD UNDER TRAPP Placering: Långhuset, mot västra delen. Enligt åtgärdsprogram. LÄKTARBARRIÄR Placering: Långhuset, västra delen Enligt åtgärdsprogram. 57

58 58 Detalj läktarbarriär, efter konservering. BÄNKAR, KORBÄNKAR OCH BÄNKSKÄRMAR Placering: I koret, i långhuset och i sidokapellet Tillägg till program i samråd med antikvarisk kontroll, på insidan bänkarna utfördes ispacklingar av tidigare gjorda hål för bänkljusarmaturer. Ispacklingarna retuscherades med oljefärg. På bänkkvarteret mot norr, närmaste koret - bänkrad tre, målades två rödlaserade träpartier om istället för konserverades. Stora bortfall i färgskiktet föranledde åtgärden. Psalmbokshyllorna ytbehandlas två gånger istället för en gång som föreslagits i åtgärdsprogrammet. Åtgärden grundade sig på ett flammigt resultat efter en strykning. (se kontrollrapport Eva Körberg och ) 58

59 59 Detalj på färgbortfall i bänk. Detalj predikstol före konservering. Smuts Detalj predikstol efter konservering. och bortfall i förgyllningen. 59

60 60 TIMGLAS Placering: I koret, på predikstolens överliggare. Limning av sprucket timglas åtgärdas av Murberget, Länsmuseet Västernorrland enligt åtgärdsprogram. TAVLA Placering: Koret, sydväggen Enligt åtgärdsprogram. ALTARRING Placering: Koret Avsteg från åtgärdsprogram i samråd med antikvarisk kontroll. Nedre del av altarringen under knäfall målas om med linoljefärg i kulör lika tidigare istället för konservering. Färgskiktet ansågs vara så slitet att en konservering inte var en lämplig åtgärd. (se kontrollrapport Eva Körberg, ). Övrigt enligt program. NUMMERTAVLA Placering: I koret på altarring. Enligt åtgärdsprogram. Nummertavla i koret före konservering. 60

61 61 Nummertavla i koret efter konservering. ALTARBORD Placering: Koret. Avsteg från åtgärdsprogram i samråd med antikvarisk kontroll. I programmet ska den stora sprickan i trät limmas med fisklim. När locket på altarbordets översida är avmonterat noteras många sprickbildningar i träkonstruktionen, både vertikala och horisontella. Då det inte var tydligt vilken spricka som avsågs i programmet uteblev åtgärden med limning. När locket var avmonterat syntes sekundära fixeringar med skruv i träkonstruktionen på altarbordets överdel, troligen monterade för att bibehålla en form på bordets överdel. När locket är monterat noteras en spricka i framkant på bordet nedre del. Locket är den löstagbara träskiva som gör altarbordets överdel plan. (se kontrollrapport Eva Körberg ) 61

62 62 Detalj altarbord (utan lock ), synlig skruv samt sprickor i träkonstruktionen. ALTARUPPSATS Placering: I koret på altare. Enligt åtgärdsprogram. Detalj altaruppsats, efter konservering. 62

63 63 Detalj altaruppsats, efter konservering (omslagsbild). DÖRR Placering: Koret, norrsidan, till sakristia. Enligt åtgärdsprogram. SKÅPINREDNING OCH ALTARE Placering: Sakristian, syd- och västvägg. Enligt åtgärdsprogram. BOKSTÖD Placering: sakristia, på altare, sydväggen. SAKRAMENTSSKÅP Placering: I sakristia, östväggen Enligt åtgärdsprogram. TAVLA Placering: Sakristia, norrväggen Enligt åtgärdsprogram. 63

64 64 STOLAR, BORD OCH SKRIVBORD Placering: Sakristian. Tillägg till åtgärdsprogram i samråd med antikvarisk kontroll. Skrivbordets undersida kompletterades med ytterligare en tvärslå samt ytterligare skruv i de två befintliga tvärslåar. Kompletteringen grundar sig på att bordskivan inte var ett stabilt underlag för ispackling och måleriarbeten. (se kontrollrapport Eva Körberg, ) Detalj på sprickbildning och tjocka lager med spackel på sakristians bordskiva, före ommålning. 64

65 65 Källor Cornell, Henrik: Norrlands kyrkliga konst under medeltiden, Uppsala Björkman, Janne, Grundberg, Leif: Boteå på ärkebiskop Ulfssons tid i Tidsspår (Ångermanland Medelpads hembygdsförbunds årsskrift), Bonnier Ann Catherine: Kyrktorn som symbol och kassaskåp i En norrlandsbygd möter yttervärlden / Styresholmsprojektets skrifter, red. Leif Grundberg, Pia Nykvist, Murberget Länsmuseet Västernorrland,1994. Karlsson, Ann Mari: Stjärnvalv i det senmedeltida Sverige. Inst. för konstvetenskap, Stockholms universitet Telhammer, Ingrid: Ådalens kyrkor, CEWE-förlaget Bjästa, Arkiv LA, Kyrkoarkivet, Boteå församling O VI, O Ia, LI c. 65