Räddningsinsatser med gasdrivna personbilar

Transkript

1 samhällsskydd och beredskap 1 (23) Räddningsinsatser med gasdrivna personbilar Källa: Moditech Rescue Solutions

2 samhällsskydd och beredskap 2 (23) MSB:s kontaktperson: Erik Egardt, Mars 2016 Publikationsnummer MSB ISBN

3 samhällsskydd och beredskap 3 (23) Förord Denna handbok är avsedd att användas för att vägleda räddningstjänstpersonal i hantering av gasdrivna personbilar på olycksplats såväl inom- som utomhus. Handboken omfattar personbilar som drivs med fordonsgas och motorgas men även e-fordon med bränsleceller som drivs av vätgas berörs. För vidare vägledning kring e-fordon hänvisas till material särskilt framtaget för dessa fordon. Denna handbok bygger på en systematisk genomgång av konstruktion hos förekommande personbilsmodeller på den svenska marknaden som drivs med gas. Åtgärdsförslag och zonindelning av skadeplats är anpassade för att fungera på de flesta förekommande personbilar och kompletterar därför annan information inom området räddningsinsatsmetodik för personbilar. För vidare läsning om räddningsinsatser med personbilar rekommenderas MSB:s läromedel Räddning vid trafikolycka personbil samt råd till räddningstjänst publicerade från Vinnova-projektet Räddningskedjan. Karlstad 2016

4 samhällsskydd och beredskap 4 (23) Innehållsförteckning 1. Konstruktion av och risker med gasdrivna personbilar Fordonsgasdrivna bilar Motorgasdrivna bilar Vätgasdrivna bilar Förslag till åtgärder vid räddningsinsatser Kollision med gasbil inblandad Brand i personbil utomhus Brand i motorrum utomhus Personbil utomhus med brand i kupén där ingen jetflamma förekommer från gastank Brand i kupé i personbil utomhus med jetflamma som brinner från gastank Brand i personbil inomhus Brand i motorrum Personbil inomhus med brand i kupén där ingen jetflamma förekommer från gastank Brand i kupé i personbil inomhus med jetflamma som brinner från gastank... 22

5 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 5 (23) 1. Konstruktion av och risker med gasdrivna personbilar Gasbilar byggs efter krav som tagits fram av FN. För fordonsgasdrivna bilar heter reglerna ECE 110 och för motorgasdrivna bilar ECE 67. Reglerna kan tillgodoses genom olika tekniska lösningar hos olika fabrikanter vilket gör att alla gasbilar inte kommer att bete sig likadant vid bränder eller kollisioner. 1.1 Fordonsgasdrivna bilar Idag finns det ca 50,000 fordonsgasbilar som körs på de svenska vägarna. Därtill kommer en mängd fordon som är utlandsregistrerade. De flesta gasdrivna bilar i Sverige drivs med metangas som finns i komprimerad form i ett antal tankar i fordonet. Metangas kallas även fordonsgas, biogas eller CNG (Compressed Natural Gas) när den säljs för fordonsdrift. Tankarna i metangasdrivna personbilar kan antingen vara placerade över eller under bottenplattan i fordonet. Tyska bilar har vanligen tankarna placerade under bottenplattan. En gasbil som har tankarna placerade över bottenplattan har bättre skydd mot islag underifrån vid trafikolyckor. De är också bättre skyddade mot sandsprut och korrosion från vägsalt. Det har förekommit att en tank exploderat vid tankning av fordonsgas där orsaken sannolikt var att ståltanken skadats av korrosion till en punkt där den inte längre tålde drifttrycket. Det maximala drifttrycket för en fordonsgasdriven bil är 260 bar. I Sverige kan man dock inte tanka fordonsgas till ett högre tryck än 230bar. Exempel på korrosionsskadad tank till VW Passat Nackdelen med ha tankarna inne i fordonet är att om fordonet deformeras efter en kollision bakifrån så kan ett läckage uppstå inne i kupén. Nedan visas ett antal olika placeringar av gastankarna i olika fordon. Med stöd av CRS Crash Recovery System får man fram var tankarna finns med hjälp av registreringsnumret.

6 samhällsskydd och beredskap 6 (23) Mercedes Sprinter NGT Källa: Moditech Rescue Solutions Opel Zafira Tourer CNG Källa: Moditech Rescue Solutions

7 samhällsskydd och beredskap 7 (23) Skoda Citigo CNG Källa: Moditech Rescue Solutions Flaskventiler och smältsäkringar är placerade i en gastät kapsling som ventileras till det fria. MSB vet inte hur dessa kapslingar beter sig vid en kollision. Det kan inte uteslutas att de i vissa fall förlorar sin täthet vid kollisioner och att läckage uppstår in i kupén i stället för ut i det fria. Detta kommer därför undersökas vid krockförsök i samarbete med fordonsindustri och universitet i ett kommande projekt. Fordonsgasbilar är försedda med en smältsäkring som utlöser när den blir 110 C. Smältsäkringar behöver inte så mycket underhåll för att fungera och är placerade nära flaskventilen vilket ger ett relativt pålitligt skydd mot kärlsprängning vid uppvärmning. Korrosion pga kondens kan dock uppstå vid flaskventilen om korrosionshärdiga material inte används. Om en jetflamma från en annan tank, en pölbrand med bensin eller en annan kraftig punktformig brand påverkar en gastank kraftigt kan risk för kärlsprängning inte uteslutas. Detta beror på att branden då är kraftigare än den provning med träribbstaplar som görs vid testning av tankarna. En Honda exploderade 2007 efter en bilbrand i Seattle. I övrigt känner inte MSB till något fall där fordonsgastank exploderat i samband med brand. Utloppet för den utströmmande gasen när smältsäkringen aktiveras är till en gastät kapsling som saknar krav på brandmotstånd. Från den gastäta kapslingen ska gasen ventileras ut och förbrännas utanför fordonet. När smältsäkringen utlöser orsakas därför en jetflamma på ca 6m om allt fungerar som det ska. Det finns inga krav på att utloppet från kapslingen inte får riktas framåt bara att den inte riktas mot en tank. Utloppet placeras i de fall vi känner till så att en jetflamma bildas inom en sektor bakom bilens mittlinje. Ofta sitter utloppet på den sida

8 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 8 (23) som tanklocket är placerat, vanligen höger sida således. Riskområde och släckmetodik vid brand i gasbil. (Det farliga området framför bilen beror på gaspistonger för motorhuv samt gasdämpare till stötfångare). Om den gastäta kapslingen brinner upp kan det inte uteslutas att tankar kan brandpåverka varandra på sådant sätt att de inte hinner tryckavlastas tillräckligt snabbt. En bensintank av plast förekommer i regel som komplement till gasdriften i gasdrivna personbilar. Denna är placerad under bilen och tappar ofta sin täthet efter att smältsäkring har utlöst vilket leder till att en pölbrand uppstår strax efter att jetflamman uppstått. Om marken lutar rinner därför den brinnande vätskan nedåt och innebär därför risk upp mot 100m nedanför bilen. MSB vet i dagsläget inte i vilka specifika fordon det finns förhöjda risker och hoppas att detta ska utredas under projekttiden. Gastankar för fordonsgas är mycket starka och tål betydande mängd våld utan att explodera. Slang- och rörledningar till tankarna däremot skadas lättare om tankarna förflyttas vid en kollision. Om en ledning går av finns rörbrottsventiler som stänger flödet om ett rör skadas och stort utflöde uppstår. Dock kan läckage uppstå när rör skadas som inte är så stort att rörbrottsventilen aktiveras. Rörbrottsventilen kan även läcka något efter att den aktiverats.

9 samhällsskydd och beredskap 9 (23) Gasledning från gastanken till en Ford Källa: Sveriges Fordonsverkstäders Förening (SFVF) 1.2 Motorgasdrivna bilar Det finns även vissa äldre svenskregistrerade bilar samt bilar från Nederländerna, Polen, Bulgarien, Rumänien och Spanien som drivs med motorgas. Motorgas består av en blandning av propan och butan och säljs i Sverige även under namnet Gasol eller LPG (Liquefied Petroleum Gas) i många andra länder. Man kan tanka motorgasbilar på 35 platser i Sverige. Bränslet är förhållandevis dyrt då det inte är klassat som miljöbränsle. Tankarna för motorgas är förhållandevis små och har ofta formen av en ett reservhjul. De är också placerade där reservhjul ofta förekommer i bilar. Alfa Romeo Mito LPG Källa: Moditech Rescue Solutions Att de kan hållas små beror på att gasen är tryckkondenserad i tanken och att tanken bara har ett drifttryck på ca 10 bar till skillnad mot metan som är 230 bar. Godstjockleken i en motorgastank är betydligt tunnare än i fordonsgastankar. Vissa motorgasfordon har små deformationszoner bakom fordonet. Detta medför att MSB inte kan utesluta att gasledningar eller tankar i vissa fordon kan skadas vid kollision bakifrån. Tankarna har dock rörbrottsventiler som stänger flödet om ett rör skadas och stort utflöde uppstår. Tanken för motorgas är i de fall MSB känner till placerad inne i fordonet och försedd med en säkerhetsventil som avlastar trycket om den

10 samhällsskydd och beredskap 10 (23) utsätts för brand. Ett problem med säkerhetsventiler jämfört med de smältsäkringar, som används för fordonsgas, är att de kräver regelbundet underhåll för att fungera. Dessa ingår dock inte som kontrollpunkter vid bilbesiktningen så kontroll och underhåll av dem kan variera. Observera även att en säkerhetsventil till skillnad från en smältsäkring öppnas och stängs automatiskt beroende på trycket i tanken. Detta gör att en jetflamma på flera meter kan uppstå igen strax efter att jetflamma nyss slocknat samt att flamman kan pulsera. Det har vid två tillfällen förekommit att man med hjälp av adaptrar lyckats ansluta fordonsgasmunstycke och försökt tanka fordonsgas i en motorgasbil. Detta har lett till att bilarna exploderar på grund av att tankarna i en motorgasbil inte tål mer än ca 25 bar innan de exploderar. Detta leder till att de exploderar om man ansluter dem till en dispenser för fordonsgas med tio gånger så högt tryck. Explosion i motorgasbil pga. anslutning till fordonsgasdispenser max 230 bar Källa: MSB.se Vid en olycka i Tyskland i augusti 2014 exploderade en motorgastank vid brand i kupén på en bil som kolliderat med ett träd framifrån och börjat brinna. Säkerhetsventilen aktiverades inte och tanken exploderade. Verkan från explosionen skadade 10 brandmän som befann sig i bilens närhet. Att befinna sig inom het zon med en motorgasbil bedöms vara mer riskfyllt än motsvarande zon vid brand i en fordonsgasbil

11 samhällsskydd och beredskap 11 (23) 1.3 Vätgasdrivna bilar Vätgas förekommer mer och mer som fordonsbränsle och andelen bedöms öka i framtiden. Vätgasen ger bara vattenånga vid förbränning. Vätgas kan användas i förbränningsmotor på samma sätt som fordonsgas och motorgas men den kan också användas i bränsleceller eller gasturbin för att driva elmotorer. Bränslecellsdrivna fordon (med vätgas) är alla en typ av e-fordon. När det gäller räddningsinsatser med e-fordon hänvisas till MSB:s separata vägledning i ämnet för vidare information. (Se räddningskedjan.) Vätgasdrivna bilar med bränsleceller omvandlar vätgas till el samt har ett batteri för mellanlagring av energin. I dag dominerar batterier av litium typ. En bränslecell kan bara avge medelförbrukningen därför stöttar batteriet med kraft för t.ex. acceleration. Beroende på hur utvecklingsarbetet går på batterisidan kommer elbilar i framtiden drivas antingen med vätgas som energibärare eller med batterier. Vätgas är precis som metan en lätt gas och indikering behöver ske ovanför potentiella läckagekällor. I fordonstankar komprimeras vätgas till 350 eller 700 bar i tankar av komposit med aluminiumliner. Det saknas ECE-regler för vätgasdrivna bilar men man kan förvänta sig att de i stor utsträckning konstrueras efter samma tekniska kravdokument som fordonsgasbilar, ECE110. Skulle tryckavlastningsutrustningen inte fungera och fordonet fatta eld finns precis som för metandrivna fordon en risk för tryckkärlsexplosion. På grund av det högre drifttrycket blir en tryckkärlsexplosion i en vätgasbil dubbelt så kraftfull som en metangasdriven bil. BMW 760i Hydrogen 7 observera att avblåsningsledningen för vätgas är högt placerad. Källa: Moditech Rescue Solutions

12 samhällsskydd och beredskap 12 (23) 2. Förslag till åtgärder vid räddningsinsatser I följande del av vägledningen ges förslag till hur räddningsinsatser med gasdrivna personbilar kan genomföras. Till grund för åtgärder måste alltid en grundläggande riskbedömning ligga till grund som är anpassad till vilket hjälpbehovet är och de risker som en insats innebär. Denna bedömning kan ingen checklista ge. Däremot kan följande checklistor ge ett antal kontrollpunkter att kontrollera mot vid internutbildning inom ämnet samt för att ta fram generella åtgärder som behöver vidtas vid olyckor med motorfordon inblandade. MSB tar tacksamt emot synpunkter på dessa checklistor och uppdaterar dem vid behov så att de kan användas som del i utbildning av räddningspersonal inom området. 2.1 Kollision med gasbil inblandad Gastankarna tål stora krafter och kommer klara sig i de flesta kollisioner. Gasledningarna från tankar till motorn kan dock lättare skadas. Om gasledning går av helt så finns det en rörbrottsventil i flaskan som stänger av flödet. Denna kontrolleras dock inte regelbundet så att funktionen säkerställs. Risk finns för att gasläckage in i kupén kan uppstå om ett fordon med tankarna över bottenplattan blir påkört bakifrån. Detta inträffar om det hölje som täcker ventilerna och som ska leda ut läckande gas skadas vid kollisionen. Krocktester av utvalda bilmodeller som förekommer i Sverige kommer därför att göras. Vad vi vet är att ett utflöde av metan genom ett hål på 25 mm 2 och med 250 bars tryck ger brännbar blandning drygt 8 m 1 från bilen vid vindstilla förhållanden. Sådana stora flöden är ytterst osannolika då de skulle stängas av rörbrottsventilen inuti flaskan och därför inte är utsatt för risk för skada vid normala kollisioner. Att oskyddad befinna sig inom en radie av 10m när gas antänds kan ge livshotande skador. 1. Ser du registreringsnumret så använd appen Fordonskoll (svenskt registreringsnummer) eller CRS Crash Recovery System, (även utländska registreringsnummer) för att avgöra vilket drivmedel fordonet har. Kontrollera i tanklocket om fordonet har anslutning för tankning av gas. Separat tanklock för gas kan förekomma även om det är sällsynt. Är det en gasbil? 2. Genomför en riskbedömning och fastställ riskområde och het zon till ett avstånd 10 m från fordonet. Varm zon efter behov dock minst 15 m för skydd mot att oskyddade personer skadas av värmestrålning. Har en gasbil blivit påkörd bakifrån med hög energi och tankarna är placerade i kupén så är risken högre för gasläckage eller annat bränsleläckage 1 Modeling of consequences of several releases of gaseous, liquefied and liquid flammable substances Gexcon 2013

13 samhällsskydd och beredskap 13 (23) 3. Skyddsutrustning i het zon: branddräkt, tryckluftapparat och explosimeter. Ex-klassad kommunikation och belysning behövs. 4. Skyddsutrustning i varm zon: branddräkt, tryckluftapparat. Öppna lågor eller gnistbildande verksamhet får inte förekomma. 5. Livräddning inom het zon. Tag med strålrör med vatten för att kyla och livrädda vid eventuell antändning. Närma er fordonet framifrån. Använd explosimeter kalibrerad för metan för att mäta i högpunkter under bakvagnen samt i kupén och i motorrummet. Lyssna även efter pysande ljud som kan indikera en läcka. Är det gasfritt i motorrum så använd spridare för att komma åt att bryta strömmen till fordonet innan dörrar öppnas till kupé. Detta kan annars leda till tändning. Undsätt personer i fordonet. 6. Om läckage indikeras låt bilen pysa färdigt med het zon 10m där inga andra fordon, tänkkällor eller icke ex-klassad utrustning får förekomma. Är lokalen liten eller dåligt ventilerad kan längre avstånd vara motiverade. 7. Ta bort riskområde/ het zon när inget läckage kan indikeras. 8. Överlämna fordonet för bärgning. 2.2 Brand i personbil utomhus Risker finns med utströmmande brandfarlig vätska, termisk rusning i batterier med utsläpp av fluorvätesyra, jetflammor från gasbehållare och risk för explosion i gasbehållare. Blåser en smältsäkring på en gasbil kommer plasttanken för brandfarlig vätska att smälta och innehållet rinner ut. Val av släckmetodik är i denna vägledning valt utifrån miljöperspektiv. Tankarna för gas finns antingen under bilen vilket är vanligt på tyska bilar. På övriga bilar är tankarna som regel placerade inuti kupén. Tankar under fordon är utsatta för korrosion från salt om de är av stål vilket kan försvaga dem gentemot provtrycket på fabrik. Tankarna är dock bättre skyddade om det brinner i kupén. Tankar ovanför bottenplattan har bra korrosionsskydd. Däremot kan deras förmåga att avlasta tryck vid brand i kupén ha begränsningar. I synnerhet om fordonet blivit påkört bakifrån. Ser du registreringsnumret så använd Crash Recovery System, CRS (även utländska registreringsnummer) eller appen Fordonskoll för att avgöra vilket drivmedel fordonet har.

14 samhällsskydd och beredskap 14 (23) Brand i motorrum utomhus 1. Genomför en riskbedömning och fastställ riskområde och het zon till ett avstånd 10 m från fordonen samt det område där rök förekommer. 2. Skyddsutrustning i het zon: branddräkt, tryckluftapparat och explosimeter. Varm och kall zon ingen särskild skyddsutrustning. 3. Öppna motorhuven och släck med pulversläckare, koldioxidsläckare eller vattendimma. Om ett batteripack i ett e-fordon brinner kan 3000 liter vatten behövas för kylning. Om batteribranden är invändigt i batteriet och uppstått på grund av termisk rusning är den svårsläckt. 4. Kontrollera i tanklocket om fordonet har anslutning för tankning av gas. Separat tanklock för gas kan förekomma även om det är sällsynt. Tanklock till gasbil. Förutom tankhålet för bensin finns anslutning för fordonsgas. Anslutningen är ibland försedd med skyddshuv. 5. Finns anslutning för tankning av gas så använd explosimeter kalibrerad för metan för att mäta i motorrummet. Lyssna även efter pysande ljud som kan indikera en läcka. 6. Om läckage indikeras låt bilen pysa färdigt med het zon 10m där inga andra fordon, tänkkällor eller icke ex-klassad utrustning får förekomma. Är lokalen liten eller dåligt ventilerad kan längre avstånd vara motiverade.

15 samhällsskydd och beredskap 15 (23) 7. Se till att ingen explosiv atmosfär förekommer vid batteriet och gör därefter fordonet strömlöst. 8. Kyl med vatten för kontroll att grenrör eller katalysator inte är så heta att det ångar. 9. Töm skadad bränsletank för att minska risk för utsläpp eller brand vid bärgning. 10. Omhänderta släckvattnet. 11. Ta bort riskområde/ het zon när inget läckage finns. 12. Överlämna fordonet för bärgning. E-fordons batteripack kan igångsätta termisk rusning flera timmar efter mekanisk skada eller brandtillbud. För personer som varit i rök från e-fordon behöver kontroll göras av medicinsk personal enligt vägledning för exponering av fluorvätesyra. Gäller även personal som haft andningsskydd. Personsanering med vatten och antidotbehandling (HF-antidot gel och kalciumgluconat) kan vara aktuellt redan på olycksplatsen. Byt larmställ om exponering skett av miljö- eller hälsofarliga brandgaser och vätskor Personbil utomhus med brand i kupén där ingen jetflamma förekommer från gastank 1. Genomför riskbedömning och fastställ riskområde och het zon till ett avstånd 50 m från fordonet och eventuellt ytterligare avstånd inom räckhåll för eventuellt giftig rök lä om bilen. Om fordonet står i backe 100 m ner i backen. Varm zon ytterligare 25 m pga. luftstötvåg och glassplitter från byggnader om gastank brister. Skyddsutrustning i het zon: branddräkt, tryckluftapparat och aktiva hörselskydd. Skyddsutrustning i varm zon branddräkt, skyddsglasögon. 2. Livräddning inom het zon: Ingen får befinna sig bakom det brinnande fordonets B-stolpe pga. risken att träffas av en 6 m jetflamma. Närma er det brinnande fordonet framifrån och helst även så att ni undviker röken som kan vara toxisk om det är ett e-fordon. Om möjligt närma er från den sida som saknar tanklock. Efter att tryckavlastningsutrustning aktiverats kan man inte utesluta att bränsletank rämnar inom kort om det är en gasbil. Kontrollera hur marken lutar så ni inte hamnar i en brinnande pöl bensin.

16 samhällsskydd och beredskap 16 (23) 3. Täta brunnar och förhindra spridning av läckande vätska om bränsletank rämnar. 4. Släckning: Släck kupén snett framifrån med spridd stråle från strålrör, överväg samtidig pulversläckning. I en backe kan utrinnande bränsle få andra personbilars plasttankar att smälta. Kyl gastankar med vatten från strålrör. CAFS kan användas för släckning men inte kylning. Beakta att tillsatser i släckvatten ökar miljöpåverkan om inte släckvatten kan tas om hand effektivt. När branden är släckt så kyl gastankar om det är en gasbil och batteripaket om det är ett e-fordon. Tyska bilar har som regel tankarna under bilen medan övriga har gastankar i kupén. Om det är ett e-fordon se till att ha vinden i ryggen när ni släcker så ni inte utsätts för giftig gas som kan upptas genom huden. Batteripack för e-fordon kan kräva 3000 liter vatten. Mobil fläkt kan styra brandgaser. 5. Kontrollera i tanklocket om fordonet har anslutning för tankning av gas. Separat tanklock för gas kan förekomma även om det är sällsynt. Tanklock till gasbil. Förutom tankhålet för bensin finns anslutning för fordonsgas. Anslutningen är ibland försedd med skyddshuv. 6. Finns anslutning för tankning av gas använd explosimeter ex-klassad och kalibrerad för metan (eller vätgas om det är en bränslecellsbil) för att indikera gas i högpunkter under bakvagnen samt i kupén och i motorrummet. Lyssna även efter pysande ljud som kan indikera en läcka.

17 samhällsskydd och beredskap 17 (23) 7. Omhänderta släckvattnet. 8. Se till att ingen explosiv atmosfär förekommer vid batteriet och gör därefter fordonet strömlöst. 9. Kyl med vatten för kontroll att grenrör eller katalysator inte är så heta att det ångar. 10. Töm skadad bränsletank för bensin för att minska risk för utsläpp eller brand vid bärgning. 11. Om läckage indikeras låt bilen pysa färdigt med het zon 10m där inga andra fordon, tänkkällor eller icke ex-klassad utrustning får förekomma. Är lokalen liten eller dåligt ventilerad kan längre avstånd vara motiverade. 12. Ta bort riskområde/ het zon när inget läckage finns. 13. Överlämna fordonet för bärgning. E-fordons batteripack kan sätta igång en termisk rusning flera timmar efter mekanisk skada eller brandtillbud. För personer som varit i rök från e-fordon behöver kontroll göras av medicinsk personal enligt vägledning för exponering av fluorvätesyra. Gäller även personal som haft andningsskydd. Personsanering med vatten och antidotbehandling (HF-antidot gel och kalciumgluconat) kan vara aktuellt redan på olycksplatsen. Byt larmställ om exponering skett av miljöfarliga brandgaser och vätskor Brand i kupé i personbil utomhus med jetflamma som brinner från gastank. 1. Genomför riskbedömning och fastställ riskområde och het zon till ett avstånd 50 m från fordonet. Om fordonet står i backe dessutom 100 m ner i backen. 2. Skyddsutrustning i het zon: branddräkt tryckluftapparat. 3. Närma er fordonet framifrån och ovanifrån om marken lutar. Beakta risk att bränsletank smälter och brinnande vätska rinner ut. I en backe kan utrinnande bränsle få andra personbilars plasttankar att smälta. 4. Täta brunnar 5. Släck kupén framifrån med vattendimma från strålrör överväg samtidig pulversläckning. Kyl gastankar med vatten från strålrör. Tyska bilar har som regel tankarna under bilen medan övriga har gastankar i kupén. CAFS kan användas för släckning men inte kylning. Beakta att tillsatser

18 samhällsskydd och beredskap 18 (23) i släckvatten ökar miljöpåverkan om inte släckvatten kan tas om hand effektivt. 6. Släck aldrig jetflamman. Låt brinnande utströmmande gas brinna ut. 7. Om man befarar att det är en vätgasdriven bil kan man minska koncentrationen av giftigt fluorväte i röken genom att spruta vatten med spridd stråle för att tvätta ner den. Beakta dock att detta ökar volymen vatten som behöver omhändertas. 8. Använd explosimeter ex-klassad och kalibrerad för metan (eller vätgas om det är en bränslecellsbil) för att mäta i högpunkter under bakvagnen samt i kupén och i motorrummet. Lyssna även efter pysande ljud som kan indikera en läcka. 9. Omhänderta släckvattnet. 10. Gör fordonet strömlöst, om möjligt. Kyl med vatten för kontroll att grenrör eller katalysator inte är så heta att det ångar. 11. Töm fordonstanken för att minska risk för utsläpp eller brand vid bärgning. 12. Om läckage indikeras låt bilen pysa färdigt med het zon 10m där inga andra fordon, tänkkällor eller icke ex-klassad utrustning får förekomma. Är lokalen liten eller dåligt ventilerad kan längre avstånd vara motiverade. 13. Ta bort riskområde/ het zon när inget läckage längre kan indikeras. 14. Överlämna fordonet för bärgning. 15. Byt larmställ om exponering skett av miljöfarliga brandgaser och vätskor.

19 samhällsskydd och beredskap 19 (23) 2.3 Brand i personbil inomhus 2. Brand i motorrum Hantera arbetet med fordonet som om det vore inomhus så länge branden inte övergår till en rumsbrand. Beakta särskilt risker med att e-fordon och att hudtoxiska rökgaser medför att het zon ofta behöver omfatta hela byggnaden/ brandcellen Personbil inomhus med brand i kupén där ingen jetflamma förekommer från gastank Att gå in i en byggnad med en övertänd personbil innebär stora risker. När en gasbil brinner finns risk för att konstruktionen är sådan att en flaskas smältsäkring påverkar en annan flaska som då upphettas så mycket att tryckavlastningen inte hinner med att avlasta tryckökningen. Att tankar brister är ovanligt. En personbil i Seattle exploderade vid brand. Vissa tankar av stål under fordon i Sverige kan dock vara försvagade av korrosion och då regelbundna kontroller inte är obligatoriska manar MSB till försiktighet i och med att trycket innan smältsäkring utlöser är högre än normalt drifttryck. Det mest sannolika scenariot är att smältsäkring fungerar och att en jetflamma plötsligt uppstår. I ett litet garage gör denna häftiga temperaturökning medföra att trycket ökar så att väggar trycks ut om inte tryckökningen från övertändningen förhindras med hjälp av stora öppningar till utrymmet. De flesta gasbilar har fem gastankar om vardera ca 20 liter gas och ca 16 kg gas totalt vilket innebär 3,2 kg gas per tank. Om en tank exploderar utomhus bildas en luftstötvåg som trycker ut lättväggar av gips på avstånd upp mot 25 m från fordonet. Ett bjälklag i betong i ett parkeringshus ovanför tanken kommer sannolikt skadas. Att som brandman befinna sig i ett parkeringshus om en tank exploderar kan leda stor risk att skadas av rasande byggnadsdelar och att man får permanenta skador på hörseln om man inte skyddar den. Är den brinnande bilen ett e-fordon finns även risk med att brandrök innehåller hudtoxisk fluorvätesyra som branddräkt och tryckluftsapparat bara ger ett begränsat skydd emot. Att göra en aktiv insats mot ett brinnande fordon i en byggnad bör därför i första hand ske utifrån utan inträngning i byggnaden om det inte är konstaterat att människor kan räddas med invändig insats. Om invändig insats sker beakta följande: 1. Öppna portar, rökventilation och andra öppningar till det fria till utrymmet som brinner. (Syftet är att minska övertrycket i brandrummet om smältsäkring öppnar normalt eller avlasta luftstötvåg om tank brister) 2 Kan du ta reda på registreringsnumret så använd appen Fordonskoll (svenskt registreringsnummer) eller CRS Crash Recovery System, (även utländska registreringsnummer) för att avgöra vilket drivmedel det brinnande fordonet har.

20 samhällsskydd och beredskap 20 (23) Genomför riskbedömning och fastställ riskområde och het zon till hela byggnaden och ytterligare avstånd inom räckhåll för eventuellt giftig rök i den riktning eller sida åt vilken vinden blåser. Dessutom ett avstånd 50 m från byggnadens ytterkontur. Varm zon ytterligare 25 m pga. luftstötvåg och glassplitter från byggnader om gastank brister. 3. Skyddsutrustning i het zon: Inomhus i första hand ett fordon med splitterskydd som tål värme, luftstötvåg och fallande bjälklag. 19mm stål ger betryggande skydd mot primärsplitter. Personlig utrustning branddräkt, tryckluftapparat och aktiva hörselskydd. Het zon branddräkt och skyddsglasögon mot glassplitter och andra sekundärsplitter. 4. Livräddning inom het zon. Ingen får befinna sig bakom det brinnande fordonets B-stolpe pga. risken att träffas av en 6 m jetflamma. Närma er det brinnande fordonet framifrån och helst även så att ni undviker röken som kan vara hudtoxisk om det är ett e-fordon. Om möjligt närma er från den sida som saknar tanklock. Kontrollera hur marken lutar så ni inte hamnar i en brinnande pöl bensin. Försök om möjligt stänga av avlopp från parkeringshuset eller kontakta kommunen. 6. Släckning: Släck kupén utifrån i första hand eller om det behöver ske inifrån så släcks den framifrån med vatten från strålrör, spridd stråle. När branden är släckt så kyl gastankar om det är en gasbil och batteripaket om det är ett e-fordon. Tyska bilar har som regel tankarna under bilen medan övriga i allmänhet har gastankar i kupén. 7. Kontrollera i tanklocket om fordonet har anslutning för tankning av gas. Separat tanklock för gas kan förekomma även om det är sällsynt. 8. Finns anslutning för tankning av gas använd explosimeter kalibrerad för metan för att mäta i högpunkter under bakvagnen samt i kupén och i motorrummet när branden är släckt. Lyssna även efter pysande ljud som kan indikera en läcka. 9. Omhänderta släckvattnet. 10. Gör fordonet strömlöst. Kyl med vatten för kontroll att grenrör eller katalysator inte är så heta att det ångar. 11. Töm bensintanken för att minska risk för utsläpp eller brand vid bärgning.

21 samhällsskydd och beredskap 21 (23) 12. Om läckage indikeras låt bilen pysa färdigt med het zon 10m där inga andra fordon, tänkkällor eller icke ex-klassad utrustning får förekomma. Är lokalen liten eller dåligt ventilerad kan längre avstånd vara motiverade. 13. Ta bort riskområde/ het zon när inget läckage finns. 14. Överlämna fordonet för bärgning. 15. För personer som varit i rök från e-fordon behöver kontroll göras av medicinsk personal enligt vägledning för exponering av fluorvätesyra. Gäller även personal som haft andningsskydd. Personsanering med vatten och antidotbehandling (HF-antidot gel och kalcium) kan vara aktuellt redan på olycksplatsen. 16. Byt larmställ om exponering skett av miljöfarliga brandgaser och vätskor.

22 samhällsskydd och beredskap 22 (23) Brand i kupé i personbil inomhus med jetflamma som brinner från gastank 1. Öppna så många öppningar som möjligt till utrymmet som brinner. 2. Genomför riskbedömning och fastställ riskområde och het zon till hela byggnaden och ytterligare avstånd inom räckhåll för eventuellt giftig rök i den riktning eller sida åt vilken vinden blåser. Dessutom ett avstånd 50 m från byggnadens ytterkontur. Varm zon ytterligare 25 m pga. luftstötvåg och glassplitter från byggnader om gastank brister. 3. Skyddsutrustning i het zon: branddräkt tryckluftapparat. 4. Livräddning inom het zon. Närma er det brinnande fordonet framifrån Om möjligt närma er från den sida som saknar tanklock. Kontrollera hur marken lutar så ni inte hamnar i en brinnande pöl bensin. 5. Försök om möjligt stänga av avlopp från parkeringshuset eller kontakta kommunen. 6. Släck kupén framifrån med vattendimma från strålrör överväg samtidig pulversläckning. Kyl gastankar med vatten från strålrör. Tyska bilar har som regel tankarna under bilen medan övriga har gastankar i kupén. CAFS kan användas för släckning men inte kylning. Beakta att tillsatser i släckvatten ökar miljöpåverkan om inte släckvatten kan tas om hand effektivt. 7. Släck aldrig jetflamman. Låt brinnande utströmmande gas brinna ut. 8. Använd explosimeter ex-klassad och kalibrerad för metan (eller vätgas om det är en bränslecellsbil) för att mäta i högpunkter under bakvagnen samt i kupén och i motorrummet. Lyssna även efter pysande ljud som kan indikera en läcka. 9. Omhänderta släckvattnet. 10. Gör fordonet strömlöst, om möjligt. Kyl med vatten för kontroll att grenrör eller katalysator inte är så heta att det ångar. 11. Töm fordonstanken för att minska risk för utsläpp eller brand vid bärgning. 12. Om läckage indikeras låt bilen pysa färdigt med het zon 10m där inga andra fordon, tänkkällor eller icke ex-klassad utrustning får förekomma. Är lokalen liten eller dåligt ventilerad kan längre avstånd vara motiverade. 13. Ta bort riskområde/ het zon när inget läckage längre kan indikeras. 14. Överlämna fordonet för bärgning. 15. Byt larmställ om exponering skett av miljöfarliga brandgaser och vätskor.

23 samhällsskydd och beredskap 23 (23) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Karlstad Tel Publ.nr MSB 984 Mars 2016 ISBN