Handbok för arbete med fordon drivna med fordonsgas (metan/cng) Källa: VW-group. 1 Källa: VW

Transkript

1 Handbok för arbete med fordon drivna med fordonsgas (metan/cng) Källa: VW-group 1 Källa: VW

2 BIL Sweden, Box (Storgatan 19), Stockholm, telefon , fax Org.nr , Kontaktperson: Tommy Hultberg tfn.:

3 Denna handbok är framtagen av BIL Sweden i samarbete med dess medlemmar samt berörda myndigheter, branschorganisationer, medlemsföretag, fack- och arbetsgivarföreningar. Handbok för arbete med gasdrivna fordon Syftet är att skapa en branschnorm samt en allmän grundläggande information kring handhavandet av fordon som är helt eller delvis utrustade för fordonsgas (metan/cng) drift i enlighet med svenska bestämmelser och biltillverkarens anvisningar. Förord Fordon med gasdrivna förbränningsmotorer blir allt vanligare och kräver både ny kunskap och insikt i hur dessa bränslesystem fungerar samt bränslenas olika egenskaper. Denna handbok anknyter till den lagstiftning som är tillämplig vid ingrepp i fordon med förbränningsmotorer drivna av fordonsgas. Handboken är främst avsedd för verksamhetsutövaren som vill ha en samlad presentation av regelverkets tillämpning, men kan med fördel även användas av myndigheter. Reparation och service av fordon och komponentsystem ska ske i enlighet med tillverkarens anvisningar. Sådana arbeten omfattas också av krav i svensk lagstiftning. Hantering av brandfarliga varor omfattas av lagen (2010:1011) och förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor. Det finns även speciella föreskrifter från myndigheter som är tillämpliga vid arbete med delar av gassystem, som t.ex. lösa bränsletankar och arbetsplatsens utformning, vilket innebär att arbetet även måste utföras i enlighet med dessa föreskrifter. Sammanställning av gällande lagstiftning finns i kapitel 12 sidan 26. Om det skulle förekomma avvikelser i denna handbok i jämförelse med dessa föreskrifter är det alltid föreskrifternas originaltext som gäller. Handboken berör endast fordon drivna av fordonsgas (metan/cng). På grund av att det endast finns ett fåtal LPG-bilar registrerade i Sverige omnämns endast motorgasens (gasol/lpg) egenskaper i handboken (sid. 9) samt de säkerhetsventiler som gasflaskan är utrustad med (sid. 13). 3

4 4

5 Innehållsförteckning Förord 3 Innehållsförteckning 5 Säker hantering av fordon med gasdrift (metan/cng) 6 1. Allmän information 6 2. Identifiering av gasfordon 6 3. Gasers egenskaper 8 4. Gassystem i gasdrivna fordon Exempel på bränslesystem för gasdrivna fordon Föreståndare för brandfarlig vara Kompetenskrav Risker/riskreducering vid hantering av brandfarlig gas Arbetsplats 18 Explosionsfarlig miljö (ATEX) 18 Skyltar och signaler 18 Byggnad för parkering/lagring/reparation av fordon Arbeten med gassystem i fordon 19 Allmänt 20 Planering inför arbetet 20 Hantering av gasfordon 20 Punkter att tänka på vid arbete med fordonen 21 Arbetsplats för gasfordon 21 Tömning/lagring samt transport av brandfarlig gas Ansvar Lagstiftning, myndigheter, organisationer Tillstånd till hantering av brandfarlig vara 28 5

6 Säker hantering av fordon med gasdrift (metan/cng) Denna handbok vänder sig till den som hanterar fordon som drivs med fordonsgas (metan/cng) och ger information om: identifiering av fordonet olika gasers egenskaper bränsle- och säkerhetssystem i gasdrivna fordon ansvarsfrågan på en arbetsplats krav på arbetsplatsens utformning rekommendationer vid olyckor lagstiftning 1. Allmän information Ett arbete skall alltid utföras fackmässigt vilket innebär att den som utför arbetet ska ha: dokumenterad relevant kompetens för uppgiften tillgång till och följa biltillverkarens anvisningar för aktuellt fordon rätt teknisk utrustning för att kunna utföra arbetet Arbetsplatsen och arbetslokalen skall uppfylla de krav som finns angivet i lagstiftningen samt biltillverkarens reparationsanvisningar. 2. Identifiering av gasfordon Gasdrivna fordon har ingen särskild märkning, förutom biltillverkarnas egna benämningar. I många fall kan gastankarna lokaliseras från bilens undersida. Vid osäkerhet kontakta biltillverkaren eller dess representant (se bilens registreringshandlingar). Nedan redovisas exempel på benämningar på gasdrivna bilar som oftast finns bak på bilen. De kan dock vara lika de beteckningar som finns på exempelvis etanoldrivna fordon. 6

7 Exempel på märkning av fordonet Fiat Natural Power Opel CNG ecoflex Iveco CNG Volkswagen Eco Fuel Volvo Bi-Fuel ( , 2012-) Mercedes NGT Volvo AFV ( ) Exempel på påfyllningsanordning för gas Påfyllningsanordningen för gas finns antingen i direkt anslutning till det konventionella bränslet (v. bild) eller separat (h. bild). Påfyllning av konventionella bränslen Påfyllning av gas 7

8 Nedan exempel på identifierings- och informationsskyltar på fordon med gasdrift. 1 Opel typskylt 8 Maximalt tillåtet framaxeltryck 2 OSV typskylt 9 Maximalt tillåtet bakaxeltryck 3 Tillverkare 10 Luftkonditionering 4 EU typgodkännandenummer 11 Gasbränsle; CNG 5 OSV serienummer 12 EU godkännandenummer för 6 Tillåten totalvikt gas system 7 Tillåten total tågvikt 13 Ledig Exempel på information på B- stolpen på vissa Opel-modeller Exempel på biltillverkarens information om nästa kontroll av gaskomponenter i bränslesystemet. Informationen finns på tanklockets insida på vissa VW-modeller Källa: VW-group 3. Gasers egenskaper Nästa säkerhetskontroll år 2009 Nästa säkerhetskontroll månad 5 Fordonsgas (Metan/CNG) Metan som fordonsbränsle kallas för fordonsgas. Fordonsgasen kan bestå av biometan eller naturgas, eller blandningar av dessa två gaser. Internationellt används ofta benämningen CNG (Compressed Natural Gas). Läs mer på Biogas Med biogas avses ett gasformigt bränsle som framställts av biomassa och vars energiinnehåll till övervägande del (ofta procent) härrör från metan. Biogas kan förädlas genom att öka metanhalten till ca 97 procent. Förädlad biogas kallas ofta biometan. Läs mer på Naturgas Naturgas är en gasblandning som till största delen består av metan. I Sverige består naturgasen av ca 90 procent metan. De återstående procenten består till största delen av etan och propan. Dessa ger generellt naturgasen ett högre energiinnehåll än biometan. Naturgas utvinns från källor på land eller på havsbotten. Läs mer på 8

9 Motorgas (Gasol/LPG) I handboken omnämns endast Motorgasens egenskaper och gasflaskans säkerhet. Gasol, eller LPG (Liquefied Petroleum Gas), som fordonsbränsle kallas för motorgas. I Sverige finns endast ett fåtal fordon registrerade, och antalet beräknas dessutom minska. OBS! Motorgasdrivna (gasol/lpg) bilar är betydligt vanligare i andra europeiska länder, vilket innebär att verkstaden måste vara speciellt observant när en utlandsregistrerad gasbil kommer in för åtgärd. För teknisk information om LPG-bilar kontakta leverantören/installatören av gassystemet eller auktoriserad märkesverkstad för hjälp. Följande gaser används i testförsök men täcks inte av handboken DME DME (Dimetyleter) är ett bränsle avsett för tunga fordon. Än så länge finns det bara i begränsad testverksamhet. DME framställs ur fossil råvara och biomassa. LNG samt LBG LNG (Liquefied Natural Gas) och LBG (Liquefied Biogas) är kondenserad metan nedkyld till ca -160 grader C. Användandet av LNG och LBG beräknas växa framförallt bland tunga fordon. Vätgas (H2) Vätgas, eller hydrogen, som fordonsbränsle är än så länge på teststadiet. Det kan användas i en traditionell förbränningsmotor, eller i bränsleceller som alstrar el till en elmotor. Olika drivmedels egenskaper Tabellen visar även motsvarande egenskaper för bensin, etanol och diesel. Ämne CNG (metan) LPG (gasol) 1)Explosionsgränser 2)Densitetstal (luft=1) 3)Antändningsenergi (mj) 4)Antändningstemperatur ( C) 5-16% 0,6 0, % 1,5 0, DME (dimetyleter) 2-27% 1,6 0, H2 (Vätgas) 4-75% 0,1 0, Förvaring i fordonstank Komprimerad 230 bar Kondenserad (vätska/gas), ca 2-10 bar Kondenserad (vätska/gas), ca 1-7 bar Komprimerad 350/700 bar Bensin 1-8 % 4 0, Vätska Etanol 4-19 % 1,59 0, Vätska Diesel 0,6-7,5 % 7 0, Vätska 9

10 Förklaringar till uttryck i tabellen på sidan 9. 1) Explosionsgräns I en blandning med luft kan ämnet antändas om dess koncentration ligger inom angivet intervall. Under det lägsta värdet (LEL, Lower Explosion Limit) är blandningen för tunn för att antändas, över det högsta värdet (UEL, Upper Explosion Limit) är blandningen för fet. För vätskor handlar det om ångornas blandning i luft. OBS! Även de gaser som är tyngre än luft blandas med luften efter ett tag och kan därmed nå explosionsgränsen. 2) Densitetstal Densitetstalet (även kallat relativ densitet) visar hur mycket lättare eller tyngre ämnet är i jämförelse med luft. Luft har satts till densitetstalet 1. De ämnena med densitetstal lägre än 1 är lättare än luft, och stiger därför om de läcker ut. Ju lägre tal, desto fortare stiger gasen. De gaser som har ett densitetstal som är högre än luft är alltså tyngre, och sjunker till marken om de läcker ut. OBS! Oavsett om gaser är lätta eller tunga blandas de efter ett tag med luften och kan därmed fylla en lokal med explosiv gasblandning. 3) Antändningsenergi Detta är den minsta energi som kan antända en blandning bestående av luft och ämnet i fråga. Värdena kan jämföras med en statisk urladdning från en människa (upp till 60 mj), mobiltelefon (minst 10 mj) och ljusbåge i strömbrytare (1000-tals mj). 4) Antändningstemperatur Antändningstemperaturen anger vid vilken temperatur som ämnet kan självantända. 4. Gassystem i gasdrivna fordon De flesta gasdrivna lätta fordon (personbilar och lastbilar) har ett alternativt drivmedel, oftast bensin eller diesel, vilket innebär att fordonen har en eller flera gastankar samt en tank för alternativt bränsle. Gassystemen i gasdrivna fordon är i stort sätt lika på alla bilmodeller. Tunga fordon (totalvikt över kg) har dock oftast endast gas som bränsle. 10

11 Komposittank Skyddskåpa Termosäkring Spännband av stål Ståltank Ventil för tankavstängning Komposittank Anslutningsflänsar av aluminium Ståltank Komposittankens uppbyggnad Källa: VW Gastanken är märkt med bland annat godkännandenummer, typ av gas samt datum när gastanken måste bytas ut. Källa: VW 11

12 Fordonets gastank testas, godkänns och märks enligt reglerna i ECE R 110 (se kapitel 12 sid. 26). Det innebär bland annat en begränsad användningstid på 15 eller 20 år. När användningstiden har gått ut måste gastanken bytas för att fordonet ska få användas. Alternativt kan bilägaren demontera gas systemets huvuddelar och ombesiktiga fordonet. Inspektion av gastankar Biltillverkaren och tillverkaren av gastankarna föreskriver regelbunden visuell besiktning av gastankarna ofta i samband med service (se biltillverkarens underhållsschema). ECE R 110 rekommenderar besiktning minst vart 4:e år efter det att fordonet har tagits i bruk. Säkerhetsutrustning Krav på säkerhetsutrustning finns i Vägverkets föreskrifter om bilar och släpvagnar som dras av bilar, VVFS 2003:22 samt av ECE R 110 (komponenter i gassystemet). Vid påfyllningsanslutningen finns en backventil som hindrar gasen från att strömma ut. På varje gastank finns en smältsäkring (termosäkring), en flödesvakt (rörbrottsventil), en magnetventil och en manuell avstängningsventil. På äldre fordon kan dock magnetventilen saknas. Smältsäkringen (även kallad termosäkring) löser ut vid ca 110 C. På många modeller leds då gasen via en evakueringsledning ut under bilen. Smältsäkringen är kopplad direkt till tanken, separat från bränslesystemet. Flödet hindras därmed inte av övriga ventiler. När smältsäkringen löst ut, går det inte att stoppa utflödet. Är gastanken längre än 1,65 m har den en smältsäkring i varje ände. Se även under punkt 8 Jetflamma sid 17. Flödesvakten (även kallad rörbrottsventil) sitter närmast gastanken. Denna stänger om trycket i ledningen som går ut från gasflaskan sjunker snabbt, t.ex. vid ett rörbrott. Magnetventilen är normalt stängd, och öppnar när bilen tankas eller när nyckeln i bilen vrids om. På vissa modeller är denna ventil kopplad till en så kallad inertia switch som bryter eltillförseln vid en krock, vilket innebär att magnetventilen stängs. Den kan också styras av motorns varvtal, och stängs då om detta blir för lågt. Den manuella stängventilen kan vara svår att komma åt, och på vissa modeller krävs verktyg för att stänga den. OBS! För att känna till hur säkerhetsutrustningen fungerar exempelvis i samband med en krock måste man genomgått biltillverkarens modellkurs för det aktuella fordonet. 12

13 Säkerhetsutrustning i gasoldrivna fordon (LPG) Även motorgasflaskor har genomflödesbegränsare/flödesvakt (rörbrottsventil), magnetventil och manuell avstängningsventil, men däremot har de ingen smältsäkring. I stället har de en säkerhetsventil som löser ut när trycket i tanken blir för högt (ca 27 bar). Detta kan innebära att säkerhetsventilen öppnar och stänger upprepade gånger, allt efter som trycket avlastas när den öppnas, och sedan ökar igen när den stängs. OBS! Det har inträffat olyckor där man med hjälp av en adapter försökt fylla fordon för motorgas med fordonsgas. Gasoltanken är avsedd för ett maximalt tryck på 20 bar. Fordonsgasen tankas upp till 230 bar, tryck vilket resulterat i en kärlsprängning av gasoltanken. 5. Exempel på bränslesystem för gasdrivna fordon Påfyllning av gas Smältsäkring Högtrycksledning Gastrycksregulator Lågtrycksledning Insprutningsventiler Gastankar Förbränningsmotor Principskiss på bränslesystem för gasdrivna fordon 13

14 Magnetventil Flödesvakt Backventil Manuell stängventil Smältsäkring Gastank Ventil för gas avstängning Magnetventil Manuell stängventil Anslutning för gasrör i riktning till nästa gastank Smältsäkring Flödesvakt Backventil Anslutning av gasledning från gas påfyllning 14

15 6. Föreståndare för brandfarlig vara (fordon) Oavsett om verksamheten är tillståndspliktig enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor eller ej ska arbetsgivaren utse föreståndare och vid behov ställföreträdande föreståndare, som ska ha dokumenterad utbildning och vara lämplig för uppgiften. Det är lämpligt att föreståndaren är verksam på arbetsplatsen eller där verksamheten bedrivs (kan ansvara för flera verkstäder). Föreståndaren ska verka för att hanteringen bedrivs enligt biltillverkarens anvisningar, denna handbok samt gällande lagstiftning. Arbetsgivaren ska se till att föreståndaren ges de befogenheter, resurser och möjligheter i övrigt som behövs för att kunna fullgöra sin uppgift samt möjligheten att ändra på det han/hon finner bristfälligt för säkerheten. OBS! Föreståndare i tillståndspliktiga verksamheter med brandfarliga varor ska anmälas till tillsynsmyndigheten (vanligtvis räddningstjänsten). För tillståndspliktiga verksamheter med explosiva varor (t.ex. PU-utrustning) ska föreståndaren godkännas av tillståndsmyndigheten. 7. Kompetenskrav Personal som ska utföra arbeten på eller i anslutning till gasfordon ska vara utbildad för det arbete som ska utföras. Utbildningens längd och innehåll är beroende på ansvarsområde samt verksamhet (exempelvis service, reparation eller bil demontering). Kunskapen ska genom utbildning uppdateras efter behov. Ett personligt kompetensbevis ska utfärdas efter det att personen genomgått någon av nedanstående utbildningsnivåerna med godkänt resultat. De olika utbildningsnivåerna ska innehålla följande huvudområden: Föreståndare för brandfarlig vara (fordon) a) Dokumenterad produktkunskap om specifika bilmodeller samt kunskap om arbetsuppgifter, skyldigheter och ansvar. b) Olika bränslesystemens uppbyggnad och säkerhetssystem c) Kunskap om gaser och deras egenskaper, (gasol och metan) d) När och vilka åtgärder som krävs inför ett arbete på ett gasfordon (t.ex. vid ingrepp i bränslesystem) e) Kunskap om befogenheter och uppgifter f) Kännedom om gällande lagstiftning g) Kunskap om olycksförebyggande åtgärder, säkerhet, riskbedömning och riskanalys h) Rutiner vid olyckor och tillbud i) Utformning av verkstadslokaler och förebyggande åtgärder j) Dokumentation finns och hålls uppdaterad (t.ex. tillstånd för brandfarlig vara, instruktioner, klassningsplaner, rapporteringssystem för olycks- och tillbudsrapportering) k) Kontakter med myndigheter, t.ex. vid heta arbeten, då samråd med räddningstjänsten kan krävas 15

16 Tekniker/mekaniker a) Dokumenterad produktkunskap om de specifika bilmodellerna b) Olika bränslesystemens uppbyggnad och säkerhetssystem c) Kännedom om komponenter i gas system d) Kunskap om gaser och deras egenskaper, (gasol och metan) e) Kunskap om säkerhet och risker f) Vad man får eller inte får göra utan kompetensbevis för föreståndare Allmän grundkurs a) Allmän information om gasfordon b) Kännedom om olika typer av gasdrift c) Kännedom om säkerhet och risker d) Vad man får eller inte får göra utan kompetensbevis för föreståndare Varning fordon med gasdrift Arbeten med gas systemet får bara utföras av speciellt utbildad personal Exempel på biltillverkarens kompetenskrav. Källa: VW-group 8. Risker/riskreducering vid hantering av brandfarlig gas Föreskriften AFS 1997:7 om gaser gäller för alla arbetsplatser där gas hanteras. Föreskrifterna ställer krav på riskbedömning. Arbete med gas får ledas eller utföras endast av den som har tillräckliga kunskaper om gasen, om de risker användningen kan medföra samt om hur de ska undvikas. Lagen om brandfarliga och explosiva varor ställer krav på utredning om risker vid tillståndspliktig hantering av brandfarliga varor. Punkter att tänka på: Säkerställ alltid vilken typ av gas som fordonet är tankad med. Undvik att tanka ett gasfordon före inkörning i verkstad. Gör alltid en läcksökning innan fordonet tas in på verkstaden. 16

17 Sökning efter otätheter får endast ske på ett sådant sätt att eventuellt utströmmande gas inte kan antändas. Gas kan orsaka frysskador. Använd vid behov skyddshandskar anpassad för arbetet. Använd läcksökare avsedd för rätt gas samt kalibrerad och som kan mäta värden långt under explosionsgränsen. För att lokalisera otäta ställen används en läckspray. Brandsäkerhet Skyldigheter för ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader och andra anläggningar avseende krav på brandskydd i lagen om skydd mot olyckor (2003:778, 2 kap. 2 och 3 ). Brand och explosion Om gas läcker ut från systemet (t.ex. vid otäthet) och når sin undre explosionsgräns (LEL) är risken stor att den antänds med en brand, explosion eller jetflamma som följd. Jetflamma Om en gastank utsätts för värmepåverkan genom exempelvis svetsarbeten kan smältsäkringen eller säkerhetsventilen öppna. Om gasen då antänds kan en jetflamma bildas. Även vid läckage finns risk för jetflamma. En punktuppvärmning av gastanken kan även medföra en försvagning i godset som leder till att gastanken brister när den mister sin tryckbärande förmåga, med en explosion som följd. Föreståndaren måste alltid göra en riskbedömning vid läckage och vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder som exempelvis förbjuda öppen låga och rökning samt att personer inte är statiskt laddade. Sammantaget innebär detta att om en brand i ett gasfordon når en gastank kan en smältsäkring öppna. Gasen strömmar då ut och kan resultera i en jetflamma, antingen direkt från gastanken (inuti bilen), eller riktad snett nedåt utåt från undersidan av bilen. Gasen läcker ut till dess att gastrycket når samma tryck som omgivande lufttrycket, oavsett om branden släcks. Köldskador Vid tömning av gasfyllda högtrycksbehållare kyls den expanderande gasen ned vilket kan leda till köldskador om man utsätts för den utströmmande gasen. Kvävning Även om inte gasen är giftig i sig, finns det risk för kvävning vid inandning av gas vid förhöjd gas koncentration i den omgivande luften. Alla berörda måste vara uppmärksamma på möjligheten att gas kan ansamlas inomhus och i andra slutna utrymmen. 17

18 9. Arbetsplats Utformning av lokaler Arbeten på gasfordon ska utföras enligt biltillverkarens anvisningar och med den utrustning som krävs för att arbetet ska vara fackmässigt och säkert. Arbetena ska även utföras på lämplig plats. Arbetsplatsens utformning ska anpassas beroende på vilken typ av gas (exempelvis öppen eller sluten lokal) fordonet drivs med. OBS! Om arbetet utförs på annan plats än i en verkstadslokal gäller samma regler som om arbetet utförs i en verkstadslokal. Explosionsfarlig miljö (ATEX) Följande föreskrifter handlar om arbete och utrustning i explosionsfarlig miljö. Fordon som tas in på verkstad som antingen är hela, i typgodkänt skick (och gas friförklarade) eller tömda och renspolade (se Tömning/utblåsning/lagring av brandfarlig gas sidan 22) på gas ger inte upphov till en explosionsfarlig miljö. Om annan typ av hantering förekommer måste detta beaktas och bedömas enligt föreskrifterna nedan. Explosionsfarlig miljö vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor (SRVFS 2004:7) Dessa föreskrifter ställer krav på framtagandet av dokumentation gällande explosionsskyddet, som t.ex. klassningsplan, instruktioner för arbete i explosionsfarlig miljö. De ställer även krav på vilken typ av utrustning som får förekomma i klassade zoner. Utrustningars utformning regleras av Arbetsmiljöverkets och Elsäkerhetsverkets föreskrifter enligt nedan. Utrustningar för explosionsfarlig miljö (AFS 1995:05) Föreskrifterna gäller mekaniska utrustningar avsedda att installeras i explosionsfarlig miljö. Reglerna riktar sig främst till tillverkare och importörer. Elektriska utrustningar för explosionsfarlig miljö (ELSÄK-FS 1995:6) Föreskrifterna gäller elektriska utrustningar och skyddssystem avsedda att installeras i explosionsfarlig miljö Reglerna riktar sig främst till tillverkare och importörer. Skyltar och signaler Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2008:13) innehåller krav på vilka skyltar och vilken typ av märkning och signaler som ska finnas på en arbetsplats. Arbetsgivaren, den som råder över ett arbetsställe eller den som anlitar inhyrd arbetskraft ska se till att arbetstagarna får fullständig information och instruktion om de skyltar, den märkning och de signaler som används på arbetsplatsen. 18

19 Byggnad för parkering/lagring/reparation av fordon Gasfordon som inte utsatts för åverkan som kan ha påverkat gas systemets täthet får hanteras på samma sätt som andra fordon. I annat fall ska de hanteras utomhus eller i öppen byggnad (se nedan), för att förhindra att en explosiv gasblandning bildas i ett slutet utrymme. Detta gäller även vid följande arbeten då gassystemet eller delar av systemet inte är tömt och renspolat: ingrepp i fordonets gassystem arbeten med fordon som utsatts för åverkan som kan ha påverkat gassystemets täthet arbeten som medför risk för åverkan på fordonets gassystem Inför varje arbete med ett gasfordon ska föreståndaren bedöma om fordonet omfattas av någon av ovanstående punkter. Om det gör det får arbetet endast utföras utomhus eller i öppen byggnad. Byggnad klassificeras antingen som öppen byggnad eller inomhus Öppen byggnad En öppen byggnad kan betraktas som utomhus. Detta förutsätter att byggnaden uppfyller följande kriterier: - öppningar finns både nedtill vid mark och upptill vid tak, - öppningarnas totala area uttryckt i m 2 är minst hälften av byggandens omkrets uttryckt i meter, - öppningar finns vid takets högsta punkt (gäller metan), och nedtill (gäller gasol) - öppningarna är jämnt fördelade på samtliga väggar Exempel på en öppen byggnad kan vara väderskydd eller parkeringsdäck utan väggar. Inomhus Byggnad som inte uppfyller kriterierna för öppen byggnad betraktas som inomhus. All parkering/verksamhet under marknivå bedöms som sluten byggnad oavsett dess utformning. Ventilation av byggnad, som betraktas som inomhus Ventilationen ska uppfylla BBR 6:232, AFS 2000:42 samt AFS 1998:8. Ventilationskanaler tillhörande reparationsverkstäder får inte vara kombinerade med ventilationskanaler från andra utrymmen eller återanvändas. 10. Arbeten med gas system i fordon För en fackmässig åtgärd/reparation ska biltillverkarnas manualer och anvisningar användas. Om biltillverkarens särskilda verktyg krävs ska dessa användas. Arbete måste även utföras i enlighet med myndigheternas föreskrifter, som är tillämpliga vid arbete med delar av gas system (bränsletankar, arbetsplatsen etc.). 19

20 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om gaser (AFS 1997:7) gäller för all verksamhet där gas hanteras och innehåller krav på kunskapsnivå om gaser, förebyggande åtgärder samt lagring av lösa gastankar/flaskor. Allmänt Arbete med fordonets gassystem får endast ledas eller utföras av den som har tillräckliga kunskaper om de risker hanteringen kan medföra samt om hur dessa ska undvikas. Arbetet ska alltid föregås av att säkerhetsåtgärder vidtas enligt biltillverkarens anvisningar. Huvudregeln är att arbete ska bedrivas efter det att fordonets gastank och gasledningar har tömts och renspolats (se sid. 22) på gas. Om detta inte kan eller ska göras måste andra säkerhetsåtgärder vidtas enligt biltillverkarens anvisningar eller genom att använda den skyddsutrustning som påkallas av biltillverkaren. Om fordonet läcker gas ska fordonet inte köras in i verkstaden eller annat utrymme som klassas som inomhus (se sid 19) innan gastanken har tömts och renspolats (se sid. 22) eller läckaget har åtgärdats. Planering inför arbetet Inför ett arbete på ett gasfordon ska följande beaktas: Tanka aldrig fordonet innan den körs in på verkstaden. Gör alltid en läcksökning innan fordonet tas in på verkstaden. Stäng de manuella ventilerna till fordonets samtliga tankar. Kör slut på gasen i ledningarna innan bilen tas in på verkstaden. Säkerställ alltid vilken typ av gas som fordonet är tankad med. Använd läcksökare som kan mäta värden långt under explosionsgränsen. För att lokalisera ett läckage ska läckspray användas Sökning efter otätheter i gastanken får endast ske på ett sådant sätt att eventuellt utströmmande gas inte kan antändas. Utströmmande gas kan orsaka frysskador. Använd vid behov skyddshandskar anpassade för arbetet. Hantering av gasfordon Inga särskilda krav ställs vid parkering av gasfordon under förutsättning att inget ingrepp är utfört på fordonets bränslesystem och att fordonet inte varit utsatt för brand eller kollision. Brandfarliga arbeten s.k. heta arbeten på bilar med gastank är endast tillåtet om särskilda skyddsåtgärder vidtas mot gasutsläpp och tryckstegring i gastanken eller gasledningarna på grund av uppvärmning. Detta kan t.ex. ske genom att: gas spärrventilerna är stängda 20

21 gasledningarna är tömda (se Arbetsplats för fordon, se nedan) gastanken demonterad om den annars riskerar att utsättas för temperaturer över 60 C (se vidare under rubriken Lagring/hantering av fordonets gastankar ) Andra arbeten på gasdrivna fordon får utföras på samma sätt som på bensin- eller dieseldrivna bilar. Punkter att tänka på vid arbete med fordonen 1) Föreståndare för brandfarlig vara med rätt kompetens finns utsedd 2) Utföra riskbedömning av arbetsplatsen och eventuell lokal 3) Avsedd arbetsplats används 4) Att inga särskilda krav ställs vid utomhusparkering av gasfordon under förutsättning att inget ingrepp är utfört på fordonets bränslesystem och att fordonet inte varit utsatt för brand eller kollision 5) Kontrollera vilken gas bilen är drivs med 6) Göra kontroll av gas läckage innan bilen tas in på verkstad 7) Demonterade icke tömda gastankar lagras på rätt ställe och enligt gällande föreskrifter (se sid 22) 8) Tömning/utblåsning av tank får endast göras på avsedd plats 9) Gastanken måste renspolas med kvävgas eller fyllas med exempelvis med vatten för att betraktas som tömd. Arbetsplats för gasfordon Alla gasdrivna fordon, som befinner sig i verkstadsområdet ska på ett väl synligt ställe förses med information om att de har en gastank. Innan arbetena påbörjas skall vid behov alla tändkällor undanröjas. Se till att ventilationen är tillräckligt god i området närmast bilen (tänk på gasernas olika egenskaper). Tillräckligt god ventilation innebär att luften byts ut minst tre gånger i timmen på ett avstånd av 3 m från gas systemet (enligt rekommendation från M-B/Tyskland). SL (AB Storstockholms Lokaltrafik) anger 300 l/min luft/m2 golv area). Stängventilen på högtrycksbehållaren ska stängas före reparationsarbeten. Sedan ska gasledningarna tömmas genom att låta motorn gå på tomgång. Gasledningarna är tillräckligt tömda (men inte renspolade) när motorn kopplar om till bensindrift eller stannar. Observera att smältsäkringen fortfarande kan lösa ut även om stängventilen är stängd! Tänk på att det fortfarande kan finnas kvar gas under tryck i bränslesystemet. Gasfyllda högtryckstankar i ett fordon ska demonteras om fordonet riskerar att utsättas för högre temperaturer än 60 C (exempelvis vid torkning efter lackering). Motorgas (gasol/lpg) är tyngre än luft vilket innebär att gasen kan lägga sig utmed golvet och även ta sig ner i exempelvis avloppsbrunnar. Gasen kommer dock att med tiden blandas ut med den omgivande luften i lokalen. Efter arbeten på komponenter eller gasledningar i gas systemet ska alltid en tryck- och täthetskontroll utföras. 21

22 Tömning/lagring samt transport av brandfarlig gas Metan är en växthusgas (ca 20 ggr starkare än koldioxid) därför bör inte gasen släppas ut i det fria. I första hand ska man köra slut på gasen tills motorn stannar eller växlar till annat bränsle. Då återstår en mindre mängd i ledningar och gastanken (se även Tömning och renspolning nedan). I andra hand ska man ta till vara gasen på ett säkert och miljöriktigt sätt genom att använda verktyg för att samla in gasen i en extern tank (se bild sid 23). I tredje hand ska man fackla gasen dvs. på ett säkert sätt elda upp den (se även biltillverkarens anvisningar). I absolut nödfall kan utblåsning av gassystemet i det fria göras. En utblåsning i det fria får endast utföras utomhus på plats där risk för gnistbildning är uteslutet (tänk på statisk elektricitet). Ett fritt markerat område på minst 10 meter i radie från fordonet fodras. Detta gäller endast om man först kört slut på gasen enligt ovan. Inom detta område får inga tändkällor befinna sig och inga andra arbeten utföras. Tömning och renspolning För att betrakta en gastank som tömd och renspolad krävs att gastanken är tvättad från gas exempelvis genom att spola den med kvävgas eller fylla gastanken med vatten. OBS! Använd inte tryckluft för att tömma gastanken eftersom det kan bildas en explosiv blandning av syre och metan (se gasers egenskaper sid. 8)! OBS! Det räcker inte med att endast öppna eller demontera en ventil för att anse att gastanken är tömd! 22

23 Exempel på utrustning för sluten hantering av gas. Lagring/hantering av fordonets gastankar En gastank som avlägsnas från fordonet betraktas som en lös behållare med brandfarlig gas. Detta gäller oavsett mängden gas i behållaren. Endast en gastank som tömts och renspolats (se sid 22) kan betraktas som en tom behållare. För gastankar som är tömda/renspolade gäller inga speciella krav. OBS! Detta gäller framförallt skadeverkstäder För behållare med brandfarlig gas gäller följande (enligt SÄIFS 1998:7 Brandfarlig gas i lös behållare): demonterade och icke tömda och renspolade gasbehållare får inte förvaras i det allmänna service- och reparationsområdet. ska förvaras utomhus eller i ett väl ventilerat och uppmärkt utrymme vara väl fastsatt för att inte ramla, samt kunna lossas utan hjälp av verktyg vara skyddade mot obehörig åtkomst (t.ex. inhägnat om de förvaras utomhus) var skyddade mot påkörning och annan mekanisk åverkan De får inte förvaras tillsammans med: brandfarlig vätska fler än två flaskor syrgas antändbart material i farlig mängd Förvaringsutrymmet ska skyltas med förbudsanslag mot införande av öppen eld, samt varningsanslag för gasflaskor (se AFS 2008:13 samt SÄIFS 1996:3). 23

24 Nedan visas två exempel på varningsskyltar: Avstånden mellan lösa behållare med brandfarlig gas och kringliggande objekt ska vara tillräckligt för att begränsa brandspridning och göra det möjligt att utrymma området vid brand. Avstånden i tabell X nedan anses vanligtvis tillräckliga för att uppfylla detta krav. Volymerna avser gasbehållarnas geometriska volym, oavsett hur mycket gas de innehåller. Särskilda krav ställs om verkstaden ligger i en A-byggnad, dvs. en byggnad i vilken det i någon lokal vanligen vistas människor som saknar anledning att känna till hanteringen av brandfarliga varor. Exempel är bostadshus, kontorshus, varuhus, restaurang eller liknande. Lösa behållare ska hanteras/lagras antingen utomhus eller i särskilt utrymme avskilt i brandteknisk klass EI 30 (EI 60 om gasbehållarnas volym överstiger 250 liter) samt ventilerat direkt till det fria. Om utrymmet ligger under marknivå ska det dessutom ha mekanisk ventilation. Transport av lösa gastankar För gastankar som är tömda/renspolade (se sid. 22) gäller inga speciella krav. 24

25 Om gastanken inte är tömd gäller speciella regler enligt MSB:s föreskrifter (MSBFS 2011:1) om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S) Kontakta och informera alltid ert transportföretag om vilken typ av gastank (tömd eller icke tömd) som ska transporteras. 11. Ansvar OBS! För skador på människor eller egendom i samband med en olycka där denna har sin orsak i ursprungliga brister i själva fordonet (tillverkarfel) svara fordonstillverkaren enligt producentansvarslagen. För skador som orsakats av felaktiga reparationsanvisningar svarar ansvarig utgivare för. För felaktiga reparationer eller om reservdelar som inte biltillverkaren godkänt ansvarar den som utfört arbetet respektive tillverkaren av reservdelen. Arbetsgivarens ansvar Uppgiftsfördelning Arbetsgivaren (VD och/eller styrelsens ordförande) har huvudansvaret för arbetsmiljön. Arbetsmiljöansvaret eller skyddsansvaret kan fördelas exempelvis på en person med arbetsledande ställning. För att göra en uppgiftsfördelning krävs att några förutsättningar uppfylls, bl.a. - Det ska finnas ett behov. - Den uppgiftsfördelade ska ha kompetens i förekommande uppgifter. - Den uppgiftsfördelande ska ha befogenheter att fatta beslut och vidta åtgärder. - Den uppgiftsfördelande ska ha resurser för detta i form av ekonomiska medel, tillgång till personal, utrustning, lokaler, tid och kunskaper. - Ställföreträdare utses vid frånvaro av betydelse och den som fått uppgifter fördelade ska kunna returnera sin uppgiftsfördelning när förutsättningar att klara uppgiften inte finns. Skyddsansvar (förebyggande). När ovanstående förutsättningar är uppfyllda kan ett arbetsmiljöansvar (skyddsansvar) flyttas eller delas av flera i organisationen. En tillsyn från Arbetsmiljöverket kan resultera i att brister konstateras som beror på att lag eller föreskrifter inte följts. Om rättelse inte vidtas kan det resultera i vite, sanktionsavgift, företagsbot eller skadestånd. Både i arbetsmiljölagen och föreskrifterna finns direkt straffsanktionerade paragrafer och i de fallen kan en uppgiftsfördelning innebära att ansvaret läggs på den nivå där uppgiftsfördelning preciserat detta (strafföreläggande). Arbetsmiljöansvar kan riktas mot både fysisk och juridisk person. En förutsättning för detta är oaktsamhet, det kan man vara om man: - Avviker från nödvändig aktsamhet - Ej följt lagstiftningens krav - Ej följt föreläggande eller förbud. - Ej följt interna instruktioner, bruksanvisningar, brukligt förfarande. 25

26 - Ej följt erkänd teknisk standard. - Brister organisatoriskt, genom planering, utbildning, instruktion eller tillsyn. Straffansvar/skadeståndsansvar (är aktuellt när en olycka inträffat). Straffansvaret kan aldrig delegeras och det är i domstol som ansvaret placeras. Ett uppsåt eller en oaktsamhet krävs vid prövning. Här är även Brottsbalkens BrB 3:7,3:8,3:9 aktuella vi personskada, dessutom finns BrB 3:10 Åsidosatt arbetsmiljölagens krav på förebyggande av ohälsa eller olycksfall. Straffansvar kan bara riktas mot fysisk person. Det är inte ovanligt att flera i organisationen blir föremål för påföljd, oftast beror detta på att fördelningen av uppgifter är otydlig, inaktuell eller inte innehåller alla delar i ovan beskrivna uppställning. 12. Lagstiftning, myndigheter, organisationer MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ( Arbetsmiljöverket ( Trafikverket ( Energigas Sverige Branschorganisation för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas ( BIL Sweden Branschorganisationen för tillverkare och importörer av personbilar, lastbilar och bussar ( MRF Branschorganisationen för återförsäljare och verkstäder ( MAF/Transportgruppen Branschorganisationen för arbetsgivare IF Metall - Fackförening Lagstiftning som berör gasdrivna bilar ECE R 110 Bestämmelser om godkännande av vissa komponenter (bland annat gastankar) i motorfordon som använder komprimerad fordonsgas (Metan/CNG) i sina framdrivningssystem. VVFS 2003:22 Trafikverkets föreskrifter om bilar och släpvagnar. Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Särskilt 6 11 samt 16 ska uppmärksammas. Förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor (FBE). Särskilt 8 9 ska uppmärksammas. AFS 1999:04 - Tryckbärande anordningar Föreskriften är ett EU-direktiv överfört till svenska bestämmelser. Överensstämmelse med grundläggande krav, CE-märkning etc. Reglerna vänder sig i första hand till tillverkare, men även till importörer, säljare eller andra som tar sådana anordningar i drift. 26

27 SÄIFS 1998:7 Brandfarlig gas i lös behållare Föreskrifterna gäller för brandfarlig gas i lös behållare, till exempel hur man får förvara gasflaskor med brandfarlig gas. AFS 2006:04 - Användning av arbetsutrustning Föreskrifterna gäller användning av arbetsutrustning i arbetet. De grundar sig på arbetsmiljölagen 1977:1160. Ansvarig för arbetsmiljön är arbetsgivaren som kan vara en juridisk eller fysisk person. Om flera arbetsgivare bedriver verksamhet på samma ställe är de skyldiga att se till att de inte utsätter andras anställda för risker från den utrustning de använder. Speciellt 14, 15, 16 samt kommentarer till respektive paragraf bör uppmärksammas. AFS 2008:13 - Skyltar och signaler Föreskrifterna om skyltar och signaler innehåller krav på vilka skyltar och vilken typ av märkning och signaler som ska finnas på en arbetsplats. Arbetsgivaren, den som råder över ett arbetsställe eller den som anlitar inhyrd arbetskraft ska se till att arbetstagarna får fullständig och upprepad information och instruktion om de skyltar, den märkning och de signaler som används på arbetsplatsen. Speciellt 1, 2 bör uppmärksammas. AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker Föreskrifterna specificerar kraven på ett systematiskt arbetsmiljöarbete avseende kemiska risker. Där ingår skyldigheterna att undersöka och bedöma risker, vidta riskbegränsande åtgärder, planera olycksberedskap, ta fram dokument och märka behållare och rörledningar. AFS 1997:7 - Gaser Föreskriften om gaser gäller för alla arbetsplatser där gas hanteras. Föreskrifterna ställer krav på riskbedömning. Arbete med gas får ledas eller utföras endast av den som har tillräckliga kunskaper om gasen, om de risker användningen kan medföra samt om hur de ska undvikas. SÄIFS 1990:2 Hantering av brandfarliga gaser och vätskor i anslutning till vissa transportmedel Föreskrifterna ställer krav på fordon som är eller har varit lastade med brandfarliga gaser eller vätskor. SÄIFS 1995:3 Tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor I dess föreskrifter kan man få reda på om man behöver ha tillstånd för sina brandfarliga varor Lag (2006:263) om transport av farligt gods Förordning (2006:311) om transport av farligt gods MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) föreskrifter (MSBFS 2011:1) om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S) Följande föreskrifter handlar om arbete och utrustning i explosionsfarlig miljö. Fordon som tas in på ska vara hela eller tömda och renspolade (se sidan 22), varför 27

28 det inte föreligger en explosionsfarlig miljö. Om annan typ av hantering förekommer måste detta vägas in och bedömas utifrån föreskrifternas krav. SRVFS 2004:7 Explosionsfarlig miljö vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor Dessa föreskrifter gäller vid yrkesmässig hantering och omfattar krav gällande explosionsfarlig miljö, bland annat framtagande av en så kallad klassningsplan. AFS 1995:05 - Utrustningar för explosionsfarlig miljö Föreskriften gäller utrustningar och skyddssystem för explosionsfarlig miljö samt för komponenter som är avsedda att installeras där. Den överför det s.k. ATEX-direktivet till svenska regler. Reglerna riktar sig främst till tillverkare och importörer. Beträffande elutrustning gäller Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 1995: Tillstånd till hantering av brandfarlig vara Den som hanterar brandfarliga varor i större mängd ska ha tillstånd till hanteringen. Tillstånd söks hos kommunen. I de flesta kommuner är räddningstjänsten tillståndsmyndighet. Tillståndsprövningen är till för att myndigheterna ska kunna kontrollera att det finns förutsättningar att bedriva verksamheten på ett säkert sätt på den tänkta platsen, och att skyddet mot brand och explosion blir tillräckligt. Tillståndsmyndigheten kan villkora i tillståndet att anläggningen ska avsynas innan den tas i drift. Avsyningen är motsvarande kontroll på plats efter färdigställandet. Ett tillstånd ska tidsbegränsas eftersom lagstiftning, verksamhet och omgivning kan förändras. Tillståndet kan vid giltighetstidens slut därför behöva omprövas och eventuellt anpassas till dessa förändringar. För bensinstationer bör tillståndstiden anpassas till kontrollintervallet för cisternerna, dvs. 6 eller 12 år. Föreskrifter om tillstånd finns i SÄIFS 1995:3. I tabell 3 nedan visar ett utdrag av reglerna med gränser över vilka tillstånd krävs för yrkesmässig hantering av brandfarlig gas och vätska. Tabell X Exempel på hanteringsvolymer som kräver tillstånd om de överskrids Förvaringsplats Volym (liter) Gas Vätska klass (total volym) inomhus utomhus i mark

29 Det kan bara finnas ett tillstånd för en viss hantering av en brandfarlig vara. Däremot kan det finnas flera tillstånd med olika tillståndshavare inom samma fastighet, men aldrig för samma hantering. OBS! Tillstånd får inte förväxlas med tekniska krav. De tekniska krav som finns i lagstiftningen gäller oavsett om anläggningen är tillståndspliktig eller inte. Tillsynsmyndigheten har rätt att kräva åtgärder på en felaktig anläggning oavsett om den är tillståndspliktig eller ej. Blankett för ansökan finns ofta hos den kommun där verksamheten ska bedrivas. Ansökan om tillstånd I tillståndsansökan redovisas hantering av och mängder brandfarlig vätska, aerosol och gas. Tillståndsmyndigheten behöver vanligen följande dokumentation som underlag för sin granskning av ett tillståndsärende enligt LBE: Plankarta som visar anläggningsområdet. Byggnader, omgivande bebyggelse och vägar ska framgå. Det är viktigt att avstånd kan utläsas av kartan, exempelvis utifrån skalangivelse. Vid behov används topografisk karta. Ritningar över byggnader där brandfarliga varor ska hanteras. För varje byggnad ska framgå: - dess yttre utformning (fasadritning), - dess funktion och rummens funktioner, - uppgifter om utrymningsvägar, brandcellsindelning och brandteknisk klass, samt - ventilationens utformning, till- och frånluftdonens placering, luftomsättning och vid behov tryckförhållanden. Sammanställda drift- och underhållsinstruktioner (detta kan redovisas vid senare tillfälle, t.ex. vid avsyning). Sammanställning av de brandfarliga varornas namn, flampunkt (för brandfarliga vätskor) och mängd i varje rum, cistern etc. Utredning om risker. Explosionsskyddsdokumentation (dokumentation med klassningsplan enligt SRVFS 2004:7). Uppgifter om föreståndare som visar namn, kontaktuppgifter och delegering (detta kan redovisas vid senare tillfälle, t.ex. vid avsyning). Underskrift av firmatecknare hos det företag som avser driva verksamheten. 29

30 30