skräprapporten 2016 En rapport från Håll Sverige Rent om nedskräpningen i Sverige.

Transkript

1 skräprapporten 2016 En rapport från Håll Sverige Rent om nedskräpningen i Sverige. 1

2 Rapporten är framtagen av Håll Sverige Rent Citera gärna, men ange källan. Illustrationer: Johnny Dyrander Håll Sverige Rent 2016 Håll Sverige Rent, Box 4155, Stockholm Tel: , E-post: facebook.com/hallsverigerent

3 Innehåll FÖRORD... 5 Vem skräpar ned och varför?... 7 Ett komplext problem... 7 Broken Windows vi gör som andra gör... 8 Vad kan vi göra åt nedskräpningen? Fakta om skräp Vanligaste skräpet Var finns skräpet? Konsekvenser av nedskräpning Ansvar för skräpet Lagstiftning kring nedskräpning på land Lagstiftning kring marin nedskräpning Kommunen den centrala aktören Goda exempel Åtgärder mot plastpåsar Centrala aktörer inom nedskräpningsområdet Internationell utblick AVSLUTANDE reflektioner KÄLLOR... 44

4

5 förord Skräpet finns överallt på stan, i skogen och i vattendragen. Våra hav är fulla med skräp om inget görs kan det finnas mer plast än fisk i haven år Nedskräpning är ett problem med många negativa effekter. Förutom att den skadar djur och miljö kostar den samhället stora summor varje år, samtidigt som nedskräpning skapar otrygghet, förfular vår miljö och är ett slöseri med våra resurser. Håll Sverige Rent ser att nedskräpningen ökar. Det är oroande. Men det som gläder oss är att det finns ett stort folkligt engagemang i Sverige. Hundratusentals skräpplockare ger sig varje år ut i vårt land, och allt fler kommuner engagerar sig i det förebyggande arbetet mot nedskräpning. Dock är det många kommuner runt om i Sverige som ännu inte har koll på vad nedskräpningen kostar och som inte satt upp mål och åtgärder för arbetet. ned. Människor gör som andra gör, och att skräp föder skräp är väl belagt i forskningssammanhang. Ett Sverige fritt från skräp kanske börjar med din insats plocka #ettskräpomdagen och gör vår värld lite renare! I Skräprapporten 2016 har vi samlat fakta kring nedskräpning, både från egna mätningar och undersökningar och från andra namngivna källor. Kolla också in Lilla Skräprapporten! Stockholm april 2016 Johanna Ragnartz, VD, Håll Sverige Rent För att komma tillrätta med problemet krävs kraftfulla insatser som fokuserar på den enskilda människan. Nedskräpning är oftast följden av ett mänskligt beteende, det är helt enkelt någon som har skräpat 5

6

7 Vem skräpar ner och varför? Jag upplever att... nedskräpning är ett problem i min kommun 34% 35% 31% nedskräpningen har ökat i min kommun under de senaste åren 40% 29% 32% min kommun är skräpigare än andra kommuner 14% 28% 58% nedskräpade platser i min kommun är också otrygga platser 40% 31% 29% Ja, i hög grad Till viss del Nej, i liten grad eller inte alls Figur 1 - Vad tycker medborgarna om nedskräpning i sin kommun? en sammanställning av Håll Sverige Rents tilläggsfrågor till medborgarundersökningen , Statistiska centralbyrån Ett komplext problem Alla vet att man inte ska skräpa ner, och det är mycket få som erkänner att de gör det. 1 Ändå är det något som sker hela tiden. Det är faktiskt så att nedskräpningen ser ut att öka i Sverige och att många tycker att nedskräpningen är ett problem. De som trots allt svarar på frågan om varför de skräpar ner skyller oftast på att skräpet var komposterbart, att det saknades papperskorg eller att man inte kunde ta med sig skräpet. Nedskräpning är ett problem som borde vara ganska enkelt att åtgärda det är ju bara att låta bli. Och om det ändå händer går det ju att städa. Men problemet är mycket mer komplext än så. Nedskräpning är oftast följd av en mänsklig handling. Den nedskräpning som vi ser är ett resultat av allt från vanor och värderingar till normer och kunskap. Och vi människor fattar ologiska beslut, vi är irrationella och våra vanor är svåra att rubba. 7

8 Vem skräpar ner och varför? Beteendeforskning visar att människor gör som andra gör och att grupptryck och sociala normer spelar en stor roll för vad en människa väljer att göra. Det är mycket svårt att ändra människors beteende, och vi vet att det oftast inte bara är kunskap som leder till ändrat beteende, utan snarare kontexten och i vilket sammanhang ett samhällsproblem presenteras som kan leda till ändrat beteende. 2 Genom att till exempel plocka skräp utsätts man för problemet på ett konkret sätt, vilket kan leda till en ökad medvetenhet och förståelse för problemet, som i sin tur kan leda till ett ändrat beteende. 3 Broken windows vi gör som andra gör Det finns en hel del forskning kring beteendet att skräpa ned. I början på 1980-talet formulerades den så kallade Broken windows theory av kriminologerna George Kelling och James Wilson i USA. 4 Teorin går ut på att nedskräpade miljöer lätt hamnar i en negativ spiral med mer skräp, graffiti och krossade fönster. Teorin om Broken windows användes senare av bland annat New York-polisen vid deras framgångsrika arbete med brottsbekämpning, där grundidén var att om mindre förseelser stoppas kommer även grövre kriminalitet att minska. Teorin om Broken windows bekräftades 2008 i artikeln The spreading of disorder som publicerades i tidskriften Science. 5 Studien beskriver olika experiment där man bland annat testade människors reaktioner på skräp. Det visade sig att när en plats var nedskräpad lockade det fler att skräpa ner än om samma plats var renstädad. I studien genomfördes sex olika fältexperiment, där människors beteenden studerades i olika miljöer. Slutsatsen som forskarna drog var att om ett beteende som bryter en norm blir vanligare, kommer det också att påverka vår anpassning till andra normer negativt. Som exempel ledde förekomsten av graffiti till mer än dubbelt så många nedskräpare och även till grövre brott som stölder. Liknande resultat finns i ett flertal andra studier. Ett exempel är en studie från 2003 av Robert B Cialdini 6, som också visar att fler skräpar ner i en redan skräpig miljö. De som skräpade ned allra mest gjorde det när de såg någon annan göra det i en redan nedskräpad miljö. Den minst förekommande nedskräpningen var när en person såg en annan person skräpa ner i en skräpfri miljö. Cialdini skriver också att man måste hålla isär olika sociala normer som vi människor förhåller oss till för att förstå nedskräpningens mekanismer. 8

9 Vem skräpar ner och varför? Det är således viktigt att skilja på beskrivna normer som kan uttryckas som det som människor typiskt sett gör (när vi anpassar oss efter vår omgivning alltså att man inte skräpar ner i rena miljöer), och på föreskrivna normer, som är det som vi borde göra (när det finns regler som vi känner till men som vi kanske inte alltid har accepterat alltså att vi vet att det är förbjudet att skräpa ner, men vi gör det ändå). Enligt Cialdini är det mycket viktigt att skilja på dessa två normer när man utformar budskap för att få människor att inte skräpa ner. Mer om det under Vad kan vi göra åt nedskräpningen. Många som skräpar ner gör det medvetet. I en amerikansk studie från konstateras att 81 procent av de som sågs skräpa ner gjorde det med flit. Här konstaterades också att skräpiga miljöer ledde till mer nedskräpning. Avstånd till papperskorgar var även en viktig faktor för när man skräpade ner eller inte. Det gick också att se att yngre människor (18-29 år) skräpade ner mer än äldre vuxna men det gick inte att visa att det var någon skillnad mellan könen. I studien ingick människor på 130 olika ställen. Att avsaknad av papperskorg är en anledning till att man väljer att skräpa ner går också 9

10 Vem skräpar ner och varför? att utläsa av Håll Sverige Rents tilläggsfrågor till Statistiska centralbyråns medborgarundersökning från Vad kan vi göra åt nedskräpningen? Det finns en rad åtgärder som kan få människor att sluta skräpa ner på längre sikt. Egentligen är det inte ett krångligt problem för människor att lösa, men det krävs en hel del insatser för att få till ett ändrat beteende. Informationskampanjer En åtgärd för att få människor att inte skräpa ned är informationskampanjer av olika slag. Men vad ska man säga i en informationskampanj? Att det är så skräpigt så att vi måste sluta skräpa ner? Att det är förbjudet att skräpa ner? Eller? Enligt Cialdini 9 är det viktigt att ta hänsyn till de olika typerna av sociala normer när budskapen utformas (se ovan om beskrivna normer och föreskrivna normer). Att till exempel skriva att en handling (som att skräpa ner) är socialt oaccepterad samtidigt som den är vanligt förekommande är enligt Cialdini något som bör undvikas, eftersom två olika sociala normer krockar. Normbaserad kommunikation med syfte att övertyga har bäst effekt om beskrivna normer och föreskrivna normer samspelar i stället för att konkurrera med varandra. Istället för att budskapet handlar om att det är skräpigt och att man inte ska skräpa ner är det bättre att fokusera på att det är ovanligt med kraftig nedskräpning, att det är få som skräpar ner och att de allra flesta faktiskt inte tycker att det är ett accepterat beteende att skräpa ner. Så hellre gör som de flesta andra människor låt bli att skräpa ner än se vad skräpigt det är låt bli att skräpa ner. Det faktum att våra vattendrag är nedskräpade väcker starkare känslor än fimpar och skräp på gator och torg. 10 Allt det skräp som flyter omkring skrämmer mig, är en kommentar från en skräpplockare. Även bilder på vad som händer med skräpet i naturen har en starkare påverkan på människor och det faktum att djur skadas av skräp är något som engagerar människor mer än abstrakta texter om att det inte är bra att skräpa ner. Det kan också ha betydelse vad det potentiella skräpet sänder för budskap. I ett experiment i England 11 placerades två olika sorters broschyrer på parkerade cyklar. Den ena broschyren hade en bild på 10

11 Vem skräpar ner och varför? Foto: hubbub.org.uk Foto: InudgeYou.com ett par ögon, den andra inte. Bland de som fick broschyren utan ögon slängde 15,6 procent den på marken. Bland de som fick broschyren med en bild på ögon var det bara 4,7 procent som skräpade ned. Enligt forskarna beror det här på att man omedvetet känner sig bevakad av ögonen, och att man därför väljer att inte skräpa ner. Nudging Det blir allt vanligare med så kallad nudging, som kan beskrivas som att försiktigt försöka puffa människor i rätt riktning med små knep. Ett tydligt exempel på nudging i skräp- sammanhang är ett experiment som utfördes i Köpenhamn för några år sedan, där gröna fotavtryck på väg till papperskorgen minskade nedskräpningen. Ett annat exempel är en slags fimppapperskorg med röstningsfunktion, The Ballot Bin, som placerades nära en tunnelbanestation i London. Varje vecka ställdes sportrelaterade frågor som Vem är världens bäste fotbollsspelare? Förbipasserande uppmanades att rösta med sin fimp. Effekten av nudging bygger på det oväntade, att det finns ett slags överraskningsmoment. Det innebär att effekten av en insats avtar efter en tid. 11

12 Vem skräpar ner och varför? Foto: Jenny Brandt Skräpplockaraktiviteter En vanlig aktivitet som organisationer som Håll Sverige Rent arrangerar är skräpplockardagar av olika slag. Det är ofta en populär aktivitet, inte minst bland skolor och förskolor. Förra året deltog drygt människor i Håll Sverige Rents skräpplockarkampanj och nästan alla kommuner runt om i Sverige var med och hjälpte till. Och skräpplockaraktiviteter är effektiva! De som deltar i skräpplockaraktiviteter blir mer medvetna om problemet med nedskräpning och insikten påverkar i sin tur beteendet. Deltagarna i skräpplockaraktiviteter säger saker som att Det gav mig en tankeställare hur vi alla skräpar ner och När vi väl var igång upptäckte jag hur jäkla mycket skräp det finns överallt och Jag har lärt mig hur djuren påverkas av skräp, till exempel tuggummi och fimpar. Det är förfärligt det vi gör, och det har påverkat mitt beteende. Det är inte bara de själva som plockat skräp som påverkas, även de i omgivningen som ser skräpplockarna får sig en tankeställare, och många vittnar om att folk kommer fram och frågar om vad de håller på med när de plockar skräp. Barn som plockar skräp har mer medvetet påtalat 12

13 Vem skräpar ner och varför? betydelsen av att inte skräpa ner, och noterar ofta och kommenterar till föräldrar om hur skräpigt det är. Och de som plockar skräp blir också sugna på att tillrättavisa de som skräpar ner. 12 Det är en poäng att utgå från ett positivt förhållningssätt vid kommunikation kring skräpplockarkampanjer, där betoning ligger på att den enskilda kan göra skillnad. Det betyder faktiskt något i ett större sammanhang att vara med i en skräpplockaraktivitet och att låta bli att skräpa ner! Infrastruktur papperskorgar En väl placerad papperskorg är en viktig åtgärd mot nedskräpning. Enligt studien i USA från är det mycket viktigt med papperskorgens placering. Det finns iakttagelser som visar att det kan bli mer skräpigt med papperskorgar, om de inte töms eller om människor blir bortskämda med att det borde finnas en papperskorg. Och det behöver inte alls betyda att det är rent för att det finns papperskorgar. Enligt studien från USA var det bara två av 130 studerade platser med papperskorgar som var skräpfria. För att förstå var en papperskorg gör mest nytta kan det vara lämpligt att utföra stråkanalyser för att ta reda på var papperskorgen behövs mest. Skräpmätningar är också ett bra sätt att ta reda på var det är lämpligt att placera papperskorgar. Med skräpmätningar går det att ta reda var skräpet hamnar och vilket skräp som är det vanligaste. 14 Rena miljöer Beautification Att människor skräpar ner mer där det är skräpigt har forskarna konstaterat. Självklart är det därför viktigt att miljöerna är rena och fina, något som Keep America Beautiful kallar beautification. 15 Det är helt enkelt viktigt att hålla rent. Böter för nedskräpning En förebyggande faktor för bekämpa nedskräpningen är att det är ett brott att skräpa ner. All nedskräpning är förbjuden, och det finns olika straff för olika typer av nedskräpning. För mindre allvarlig nedskräpning, nedskräpningsförseelse, kan polisen utfärda böter direkt. För andra mer allvarliga nedskräpningsärenden blir det åtal. Dock har inte boten använts speciellt flitigt av polisen, och det är tveksamt om boten har lett till ett ändrat beteende. Läs mer om nedskräpningsboten på sid

14

15 Fakta om skräp Antal skräp per 10 m 2 i stadsmiljö Figur 2 - Medelvärde av resultaten från de kommuner som mätt skräp , Håll Sverige Rent och Statistiska centralbyrån 18 Nedskräpningen ser ut att öka. Det visar de undersökningar som Håll Sverige Rent genomfört senaste året. 16 Tidigare år har skräpmängderna minskat i de kommuner som mäter skräp, men i år har den trenden brutits. Och plastskräpet blir allt vanligare. Våra hav är fulla med skräp, och tidigare i år kom en larmrapport om att det kommer vara mer plast än fisk i haven år 2050 om inget görs. 17 Vanligaste skräpet Tätorter Det absolut vanligaste skräpet på gator och torg är fimpen. Hela 62 procent av skräpet består av fimpar i de kommuner som mäter skräp. Håll Sverige Rent har tidigare uppskattat att 1 miljard fimpar hamnar på våra gator och torg per år. Som tvåa kommer snuset som står för 14 procent av allt skräp. I genomsnitt finns det drygt tre fimpar per 10 m 2 på gator och torg. Tyvärr har nedskräpningen med fimpar och snus ökat sedan 2014, enligt de kommuner som mäter skräp. Det dagliga rökandet och snusandet har dock inte ökat 19, så det är inte en ökad konsumtion som kan förklara ökningen. I flera av de kommuner som mäter skräp ökar nedskräpningen, vilket är ett trendbrott. Det är fimpar och snus som står för den största delen av ökningen. Om fimpar och snus exkluderas från siffrorna är det 15

16 Fakta om skräp Skräpfraktioner i tätorter 76% Fimpar och snus 24% Allt annat skräp Figur 3 - Skräpfraktioner i tätorter, 2015, Håll Sverige Rent och Statistiska centralbyrån Skräpfraktioner - utan fimpar och snus inräknat 37% 29% 8% Papper Plast 9% Metall Glas 8% Annat 6%Organiskt 3% Kartong Figur 4 - Skräpfraktioner i tätorter exklusive fimpar och snus, 2015, Håll Sverige Rent och Statistiska centralbyrån 16

17 Fakta om skräp Antal skräp per 10 m 2 i park Figur 5 - Medelvärde av resultaten från de parker som deltagit i skräpmätningar, , Håll Sverige Rent och Statistiska centralbyrån istället flera kommuner som har minskad nedskräpning eller som får en väldigt svag ökning. I de kommuner där skräpet har minskat har också fimpar minskat. Om fimpar och snus exkluderas från statistiken är det plast och papper som dominerar. Då består 37 procent av skräpet av papper och 29 procent av plast. Tuggummi är också ett vanligt skräp. Av de kommuner som mäter finns Sveriges tuggummitätaste punkt i Borås, där hela 1142 tuggummin fanns på en punkt. 20 Det finns inte någon tydlig förklaring till varför det finns så mycket tuggummin just där, utöver att det rör sig mycket folk där. Tuggummi särredovisas i Håll Sverige Rents mätningar, eftersom det är svårt att veta om det är en fläck efter ett gammalt tuggummi, eller ett nytillkommet tuggummi. Parker I de parker där skräpet mäts har metallskräpet ökat mycket från 2014, och andelen metall är mycket större i parker (13 procent) jämfört med stadsmiljö (2 procent). I parker är även andelen mjukplast större än i stadsmiljö, dock är andelen fimpar, snus och papper mindre. 17

18 Fakta om skräp Skräpfraktioner i förorter Figur 6 - Skräpfraktioner i förorter 2015, Håll Sverige Rent och Statistiska centralbyrån Förorter Förra året genomfördes mätningar av skräp i förorter för andra året i rad. Enligt de mätningar som gjordes är andelen mjukplast mycket större i förorter än i stadsmiljö. En notering från en av de förorter som mätte skräp var att mycket av mjukplasten bestod av plastpåsar. Utmed kusten och i havet Det mesta av skräpet utmed kusten och i havet består av plast. Läs mer om värstingskräpet plast på sid 21. Mycket av plastskräpet kan härledas till förpackningar som lock, påsar, snabbmatsförpackningar och godis- papper. Det visar Håll Sverige Rents undersökning som genomfördes i samband med strandstädningskampanjen Clean-Up Kust Då gjordes en plockanalys av föremål (3 m 3 ) från tre stränder på svenska väst- och sydkusten (Strömstad, Göteborg och Simrishamn). I plockanalysen konstaterades att plastpåsar är det vanligaste skräpet. Läs mer om åtgärder mot plastpåsar på sid 38. Oidentifierbara bitar av plast toppar listan från de skräpmätningar på stränder som gjorts utmed Sveriges kuster, Bohuskusten exkluderad. 21 Även från dessa mätningar 18

19 Fakta om skräp En plockanalys av vad vi hittade under våra skräpplockningsaktiviteter Plockanalys av strandskräp 1 Plastpåsar: st (32 %) 6 Aluminiumburk: 312 st (3 %) 2 Övrig plast (oftast fragment): st (19 %) 7 Glas eller keramiskt fragment: 296 st (3 %) 3 Snabbmatsförp, godispapper etc: st (11 %) 8 Papper inkl tidningar: 250 st (3 %) 4 Rep (plast): 704 st (6 %) 9 Kapsyler och flasklock: 233 st (2 %) 5 Skumplast (isolering, paketering): 547 st (5 %) 10 Flaskor mindre än 2 liter: 220 st (2 %) Figur 7 - Plockanalys från våra egna strandstädningsaktiviteter, 2015, Håll Sverige Rent och Havs- och vattenmyndigheten Topplista över vanligaste skräpet på stränder 1. Oidentifierbar plast 2. Plastbestick och sugrör 3. Plast: Godis- och glasspapper samt snabbmatsförpackningar 4. Papper och kartong 5. Glasspinnar, tandpetare och träbestick 6. Plast: Kapsyler och flasklock 7. Rester från frukt, mat och godis 8. Plast: Rep 9. Metall: Kapsyler, lock och burkringar 10. Plastpåsar Figur 8 - Skräpmätningar längs Sveriges kust (ej Bohuskusten och exkluderat fimpar) , Håll Sverige Rent och Havs- och vattenmyndigheten 19

20 Fakta om skräp Vanligaste skräpmaterialet på Bohuskusten % Sanitetsartiklar 2% Papper & kartong 86% Plastmaterial 2% Gummi 2% Trä 2% Övrigt Figur 9 - Vanligaste skräpmaterialet på Bohuskusten , Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Havs- och vattenmyndigheten dominerar olika typer av förpackningar, vilket tyder på att det är vi individer som skräpar ner och att det finns en stark koppling till våra konsumtionsmönster. Att plasten dominerar bland skräpet i havet och längs kusterna visar även de skräpmätningar som görs inom OSPAR 22, där den svenska Bohuskusten ingår. Av skräpet i OSPAR-mätningen är 9 av 10 skräpföremål av plast, och totalt är 86 procent av skräpet av plastmaterial. I Bohuslän är medelvärdet för alla mätningar på alla stränder under åren hela 1148 skräp per 100 meter. Toppnotering gjordes förra året (våren 2015) med ett medeltal på 6038 skräp per 100 meter! Ett vanligt skräp ute i havet är spökgarn, som är ett samlingsnamn för fiskegarn, fiskenät och trålar som av olika anledningar hamnat i havet. Dessa är nästan alltid gjorda av plast, vilket gör att de har en lång livslängd och ligger kvar år efter år och fiskar till ingen nytta. 20

21 Fakta om skräp Håll Sverige Rent har under flera omgångar bärgat spökgarn. Under 2015 genomfördes ett antal spökgarnsdyk utanför Ystad, då 2,6 ton trål bärgades från vraket Inge. Trålarna som bärgades uppskattades vara mellan 15 och 50 år gamla. Plasten det värsta skräpet Plastskräp finns överallt, både på land och i havet. Naturen kan inte bryta ner plast helt, utan den bryts ner till mindre och mindre bitar, så kallad mikroplast. Dessa små, små plastpartiklar kan tränga in i de marina djurens celler och vävnader. Musslor och plankton som filtrerar vatten för att få i sig föda riskerar att samtidigt få i sig plastpartiklar. Vidare finns indikationer på att mikroplaster kan binda till sig organiska miljögifter. 23 Mer om källor för plastskräpet på sid 26. Plastproduktionen ökar kontinuerligt och de senaste 15 åren har den fördubblats. Förpackningar står för 40 procent av plastbehovet i Europa. För att komma åt problemet med plastskräpet är en av åtgärderna att minska konsumtionen av plast, och då i första hand engångsförpackningar av plast. Studier visar att uppemot 10 procent av den globala plastproduktionen beräknas bli marint skräp, vilket innebär att mellan 3,4 till 5,7 miljoner ton plastskräp hamnar i europeiska vatten varje år. Figur 10 - heatmap Södertälje, 2015, Håll Sverige Rent och Statistiska centralbyrån. Färgerna ger en översiktlig bild av hur skräpet var fördelat vid mättillfället. Skalan går från grönt (lite skräp) till rött (mycket skräp). EU har nyligen beslutat om åtgärder för att minska plastbärkassar, läs mer om detta på sid 38. Var finns skräpet? Skräpet finns överallt. På stan, i skogen och i havet. I tätorter finns det mycket skräp där många människor samlas, som torg, busshållplatser och krogtäta områden. Den allra fimptätaste punkten bland de kommuner som mäter skräp finns i Södertälje, där det fanns 137 fimpar vid mättillfället. Punkten ligger nära en restaurang i centrala Södertälje. 24 Södertälje är dock en kommun där 21

22 Fakta om skräp Kan du tänka dig att lämna / slänga skräp på marken? 100% 97% 95% 98% 98% 96% 90% 89% 93% 94% 80% 60% Nej, i liten grad eller inte alls Till viss del Ja, i hög grad 40% 20% 0% 1% 2% 2% 3% 1% 1% 1% 2% 1% 1%..på gator och torg?..längs bilvägar?..i parker?..i skogen?..på badplatser 6% 6% 4% 4% om det inte finns någon papperskorg om papperskorgen är full? 4% 4% 3% 2% om det om skräpet redan är är kladdigt nedskräpat? ( t.ex glasspapper, tuggummi)? Figur 11 - En sammanställning av Håll Sverige Rents tilläggsfrågor till medborgarundersökningen , Statistiska centralbyrån skräpmängderna har minskat totalt sett jämfört med förra året. När vi frågar människor var de kan tänka sig att skräpa ner är det få som kan tänka sig att slänga skräp någonstans överhuvudtaget, men några exempel på platser som nämns är längs bilvägar och i skogen. I staden Sedan 2013 mäter Håll Sverige Rent upplevd nedskräpning, då en visuell bedömning av nedskräpningen görs. Under 2015 upplevdes att 54 procent av ytorna i de tätorter som mättes var nedskräpade, en ökning med tre procentenheter sedan Större delen av dessa ytor var lätt nedskräpade och en procent mycket nedskräpad. Det betyder att om man går 100 meter på en gångbana i en stor tätort kommer 47 meter att vara lätt nedskräpade, sex meter att vara ganska nedskräpade och en meter kommer att vara mycket nedskräpad. 46 meter kommer att vara rena. 22

23 Fakta om skräp Upplevelse av nedskräpning på 100 meter gångbana m 46 m 5 m 1 m m 47 m 6 m 1 m Inget skräp Lätt nedskräpat Ganska nedskräpat Mycket nedskräpat Figur 12 - Upplevd skräpsituation i tätorter 2015, Håll Sverige Rent och Statistiska centralbyrån Inget skräp Lätt nedskräpat Ganska nedskräpat Bilder ur fotoguiden till Håll Sverige Rents mätningar. Mycket nedskräpat 23

24 Fakta om skräp Antal skräp per 100 m på stränder Figur 13 - Skräpmätningar på stränder. Medelvärde för totalt antal skräp per 100 m under åren , Håll Sverige Rent och Havs- och vattenmyndigheten I havet Längs Bohuskusten finns en riktig hot-spot av marin nedskräpning. Det är ett av de värst drabbade områdena i hela Europa. Det beror på att havets ytvattenströmmar för med sig skräp från hela Nordostatlanten. I Skagerack bildas en virvel och stora mängder skräp spolas upp längs med Bohusläns kust. Hela 8000 kubikmeter skräp spolas upp varje år på den bohuslänska kusten. Det är dock bara en bråkdel av allt skräp som finns ute till havs, uppskattningsvis är det enbart 15 procent av skräpet som hamnar på land, resten finns kvar i vattenmassorna och på havsbotten. Det är svårt att identifiera vilket land skräpet kommer ifrån. Vid den plockanalys som Håll Sverige Rent genomförde vid tre stränder var det väldigt få skräpföremål där det gick att se var det kom ifrån. Det mest långväga skräpet kom från Argentina, men det går inte att avgöra hur skräpet hamnade på stranden. I de flesta fall där det gick att identifiera ursprungslandet var det Danmark, Polen och Tyskland som hamnade i topp. Längs övriga svenska stränder minskade skräpet 2015, enligt de skräpmätningar som genomfördes. Tidsserien är dock inte tillräckligt 24

25 Fakta om skräp Skräpfraktioner på stränder Figur 14 - Skräpmätningar på stränder , Håll Sverige Rent och Havs- och vattenmyndigheten lång för att kunna säga att det är en nedåtgående trend, utan det kan vara den regniga sommaren som är en orsak till att stränderna var mindre skräpiga. Det skräp som plockas längs Östersjöns stränder är till stor del relaterat till konsumtion, vilket gör det troligt att strändernas besökare är potentiella nedskräpare. Hela 80 procent av skräpet i havet kommer från land. 26 Det kommer till havet via skräp som blåser i vattnet, floder och andra vattendrag och via avlopp. Även undermålig avfallshantering och bristfälliga papperskorgar är en källa till nedskräpningen av havet. När det gäller källor för mikroplaster är det svårt att uppskatta var plasten kommer ifrån. Att det svenska kustvattnet tar emot stora mängder mikroplast från både land- och havsbaserade källor är klarlagt. Nedskräpning kan vara en avsevärd källa till mikroplast, men än så länge går det inte att säga hur mycket. Det finns för lite data för att kunna uppskatta mängderna från olika potentiella källor som däckslitage, kosmetiska produkter, konstgräsplaner och fragmentering av större plastskräp. Plastpartiklar från hudvårdsprodukter och syntetiska fiber från tvättning av kläder tas 25

26 Fakta om skräp enligt studie som Naturvårdsverket beställt 27 till stor del omhand av avloppsreningsverken, vilket gör att mängden partiklar som når havet inte är så stor. I en tysk rapport från 2015 sägs att procent av den sekundära mikroplasten kommer från fragmentering av större plastskräp. Makroskräp är enligt den studien den största källan, och däckslitage är den näst största. 28 Det pågår flera projekt där källorna till marin nedskräpning ska kartläggas, bland annat EU-projektet BLASTIC, där Håll Sverige Rent är projektledare. I projektet ska källor och spridningsvägar i stadsmiljön som leder till att skräpet hamnar i havet undersökas. Projektet pågår mellan och finansieras av Centrala Östersjöprogrammet. 29 I skog och mark Det är svårt att uppskatta hur mycket skräp som slängs i skog och mark, men att det finns problem med skräp i naturmiljön vittnar många kommuner och markägare om. Siffror för 2015 visar totalt 2125 anmälda nedskräpningsbrott, 30 som är den grövre typen av nedskräpning (alltså ej nedskräpningsförseelse som leder till en bot läs mer om lagstiftningen på sid 31). I de här fallen handlar det om större skräp som dumpats, ofta i skog och mark Nedskräpningsbrott Figur 15 - Anmälda nedskräpningsbrott , Brottsförebyggande rådet men även i stadsmiljö. Hur många nedskräpningsbrott som anmälts varierar kraftigt mellan kommunerna. Konsekvenser av nedskräpning Skadar djur och natur Nedskräpningen har många negativa konsekvenser för djur och natur. I havet är det framförallt plasten som är den stora boven. Stora mängder plast flyter runt i våra hav, sjöfåglar och marina däggdjur trasslar in sig i eller misstar plasten för mat. När djur äter plast i stället för mat blockeras deras matsmältning och djuren 26

27 Fakta om skräp Foto: Jan van Franeker IMARES kan hindras i sin tillväxt, förgiftas och till och med dö. En indikator för marint skräp är stormfågeln. Hela 95 procent av stormfåglarna i Skagerack har plastskräp i sina magar. 31 Nu kan forskare visa vilket skräp som är mest dödligt för djurlivet, sett till fåglar, marina däggdjur och sköldpaddor. 32 Här är listan på de fem värsta skräpfraktionerna: 1. Fiskeredskap 2. Plastpåsar 3. Ballonger 4. Cigarettfimpar 5. Flasklock Fiskredskap, plastpåsar, ballonger, cigarettfimpar och flasklock de fem värsta skräpfraktionerna för det marina djurlivet. 27

28 Fakta om skräp Djur på land kan också skadas av skräp, bland annat kan kor skadas av aluminiumsplitter i fodret, som hamnar där när metallburkar strimlas sönder vid skörden. Glassplitter och andra vassa föremål kan också skada djur. Ett annat problem är bilvrak som läcker skadliga ämnen. Kostar pengar Kostnaden för nedskräpning är svåröverskådlig. Förmodligen är den stor, enligt en bedömning från 2014 gjord av det europeiska nätverket Clean Europe Network kostar nedskräpningen i Europa 25 euro per invånare och år. Enbart 16 procent av kommunerna i Sverige har aktuella beräkningar av vad nedskräpningen i kommunen kostar. Det visar en enkät som Håll Sverige Rent genomförde under De som uppskattat kostnaden visar stora variationer från några hundratusen till många miljoner kronor, samtidigt som kommunerna räknar på olika sätt. På västkusten är nedskräpningen kopplad till stora summor för strandstädning, men kan också innebära en ekonomisk förlust för besöks- och turistnäringen. Förutom att det kostar att städa upp skräpet finns en rad indirekta kostnader som är kopplade till skräpet, som att fastigheter kan förlora i värde, att handel och företagande kan drabbas negativt och att ekosystemtjänsten ren och vacker natur urholkas. Det är helt enkelt inte snyggt med en skräpig miljö. Att skräpa ner är också ett resursslöseri. Skräpet är ett avfall, och en del produkter kan användas flera gånger och andra kan istället bli nya saker om de lämnas till återvinningen. Otrygghet Trygghet är en annan aspekt av nedskräpningen. Skräp föder skräp, och när det blir för skräpigt ökar också otryggheten (läs mer på sid 8 om skräpbeteende). I en kvalitativ undersökning med djupintervjuer framkom att skräpiga områden förknippas med otrygghet, och att man inte vill bo i ett område där det är skräpigt, eftersom det betyder att de som bor där inte bryr sig. 34 En annan undersökning visar att 40 procent av medborgarna tycker att nedskräpade områden är otrygga 35. All statistik finns samlad på 28

29 Fakta om skräp Vad är orsaken till att du lämnat eller slängt skräp? Det var komposterbart Fanns ingen papperskorg 51% 42% Kunde inte ta det med mig Slöhet Visste inte var jag skulle göra av det 21% 19% 17% Vet inte Det var redan nedskräpat Jag bryr mig inte 14% 6% 2% Figur 16 - En sammanställning av Håll Sverige Rents tilläggsfrågor till medborgarundersökningen , Statistiska centralbyrån. Frågan ställs enbart till de som uppgett att de någon gång lämnat/slängt skräp på marken. Flera svarsalternativ kan markeras, därför summerar inte andelarna till

30

31 Ansvar för nedskräpningen I första hand är det individen som ansvarar för att inte skräpa ner. All nedskräpning i Sverige är förbjuden. Den centrala aktören för renhållning och förebyggande arbete mot nedskräpning i Sverige är kommunerna. Lagstiftning kring nedskräpning på land Förbudet mot nedskräpning I 15 kap. miljöbalken (MB) finns bestämmelser om avfall. Av 15 kap. 30 MB framgår att ingen får skräpa ner utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. Bestämmelsen innebär ett allmänt förbud mot nedskräpning. Den riktar sig mot alla, även markägare, och omfattar alla områden som allmänheten har tillträde till eller insyn till. Med skräp avses både mindre föremål som t.ex. glas, papper, engångsgrillar, fimpar och större föremål som t.ex. byggavfall, möbler, bilar, hemelektronik. Avfallsinnehavarens ansvar I 15 kap. 5 a MB finns bestämmelsen om avfallsinnehavarens ansvar. Av bestämmelsen framgår att den som innehar avfall ska se till att avfallet hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. Straffbestämmelser I 29 kap. MB finns straffbestämmelser. I 7 finns en bestämmelse om ansvar för nedskräpning. Av bestämmelsen framgår att den som med uppsåt eller av oaktsamhet skräpar ner utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till kan dömas för nedskräpning (ej nedskräpningsförseelse se nedan). Straffet för nedskräpning är böter eller fängelse i högst ett år. Exempel på sådan nedskräpning, ( nedskräpning av normalgraden ), kan vara byggavfall, möbler, bilar, bildelar och däck, hemelektronik och sopsäckar med olika typer av skräp 36. I 7 a i samma kapitel finns en bestämmelse om ansvar för nedskräpningsförseelse, där mindre allvarlig nedskräpning straffbeläggs. Straffet för nedskräpningsförseelse är penningböter, som polisen kan utfärda på plats. Exempel på nedskräpningsförseelse är bortslängda snabbmatsförpackningar, ölburkar, engångsgrillar och bruksföremål på marken vid en återvinningsstation. Nedskräpningsförseelser som är ringa omfattas av nedskräpningsförbudet, men ska inte medföra straffansvar. Med ringa avses bagatellartade situationer som att 31

32 ANSVAR FÖR NEDSKRÄPNINGEN Antal skräpböter Figur 17 - Totalt antal skräpböter , Rikspolisstyrelsen man slänger till exempel en enstaka cigarettfimp eller ett tuggummi. Det är alltså förbjudet men inte straffbart att slänga till exempel enstaka cigarettfimpar. Vid bedömning av om nedskräpningen är ringa ska även hänsyn tas till hur känslig miljön är där nedskräpningen sker. Att en handling varit en del av en allvarlig kollektiv nedskräpning är också en omständighet som ska beaktas, när det gäller om gärningen ska bedömas som ringa eller inte. 37 Statistik kring boten I juli 2011 fick polisen möjlighet att skriva ut böter för nedskräpning, då den nya lagstiftningen kring nedskräpningsförseelse trädde i kraft. Men boten används sällan, och trenden visar att allt färre blir bötfällda för nedskräpning. Det första halvåret skrevs 261 böter ut, och året därpå (2012) skrevs 289 böter ut i hela landet. Förra året (2015) skrevs 151 böter ut. Lagstiftning kring marin nedskräpning Det finns nationell och internationell lagstiftning som förbjuder att till exempel plast och annat fast avfall slängs i våra hav. Fast avfall får inte släppas ut från fartyg. Det gäller för alla fartyg inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon samt från svenskt fartyg oavsett var de befinner sig

33 ANSVAR FÖR NEDSKRÄPNINGEN I EU utgör marint skräp en av elva så kallade deskriptorer, vilka ska användas för att bedöma om och när havsmiljön uppnår god miljöstatus. Direktivet är införlivat i svensk lagstiftning i havsmiljöförordningen (2010:1341). I Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2012:18) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön, sägs att god miljöstatus kännetecknas av att mängden avfall, inklusive dess nedbrytningsprodukter, inte förorsakar skada på havsmiljön och att avfall som påverkar eller kan antas påverka marina organismer negativt ska minska. Havs- och vattenmyndigheten har till detta tagit fram ett åtgärdsprogram, som innehåller fem faktablad om åtgärder mot marint skräp. 39 Kommunens ansvar enligt 4 gaturenhållningslagen (se nedan) gäller även för marint skräp på stränder. Kommunen den centrala aktören Trots att det är förbjudet att skräpa ner hamnar ändå en hel del skräp på fel ställe. Kommunen har under vissa förutsättningar ett ansvar för att städa gator, torg och andra allmänna platser inom detaljplanelagt område. Kommunen kan också bli ansvarig att återställa andra platser utomhus där allmänheten får färdas fritt. Under vissa förutsättningar 33

34 ANSVAR FÖR NEDSKRÄPNINGEN Kommuner som mäter skräp Borås Stadsmiljö Nyköping Stadsmiljö , 2015 Borgholm Strand (Kårehamn strand) 2015 Simrishamn Strand (Mälarhusen) Enköping Stadsmiljö , 2013 Eskilstuna Gotland Stadsmiljö 2013 Parkmiljö (Stadsparken) 2014 Strand (Sjauster,Tofta) Gävle Stadsmiljö Göteborg Haninge Stadsmiljö (Lundby, Centrum, Majorna) Förort (Hammarkullen, Opaltorget, Vårvädertorget) Parkmiljö (Slottsskogen, Haga Kyrkoplan) Strand (Lillebybadet) Strand (Nåttarö) Helsingborg Strand (Örbyängar) 2012 Jönköping Stadsmiljö Kristianstad Stadsmiljö 2014 Kungsbacka Stadsmiljö 2009 Kävlinge Strand (Järavallen) 2015 Linköping Stadsmiljö Luleå Stadsmiljö Nacka Stadsmiljö 2015 Norrköping Stadsmiljö 2010, 2015 Skellefteå Stockholm Strand (Storsand) Stadsmiljö (Kungsholmen, Bromma, Farsta) Parkmiljö (Rålambshovsparken, Vasaparken, Humlegården) (Drakenbergsparken) Förort (Skärholmen) 2015 Södertälje Stadsmiljö Trollhättan Stadsmiljö 2015 Umeå Stadsmiljö Uppsala Stadsmiljö Parkmiljö (Stadsträdgården) 2013, 2015 Ystad Strand (Nybrostrand) 2015 Valdermarsvik Varberg Strand (Eköns havsbad) Strand (Björkängs havsbad/ Suddesand) Västerås Stadsmiljö 2011 Älvkarleby Örebro Strand (Rullsand) Stadsmiljö Parkmiljö (Slottsparken, Stadsparken)

35 ANSVAR FÖR NEDSKRÄPNINGEN kan fastighetsägaren bli ansvarig för att åtgärda nedskräpning, främst när det handlar om kvartersmark och gångbanor inom detaljplanelagt område. Ansvaret finns reglerat i lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. En del kommuner arbetar förebyggande mot nedskräpning, bland annat genom att mäta skräpet och genom att arrangera skräpplockaraktiviteter eller liknande var det 12 kommuner som mätte skräp. Det är dock få kommuner som vet vad nedskräpningen egentligen kostar. Enligt en enkät som Håll Sverige Rent genomförde uppgav endast 16 procent av kommunerna att de har aktuella beräkningar av vad nedskräpningen kostar. Det är inte heller speciellt vanligt att kommuner sätter upp mål och åtgärder för att minska nedskräpningen. Enligt Håll Sverige Rents enkät var det drygt 36 procent av kommunerna som satt upp både mål och åtgärder, och i många fall handlar åtgärderna om mer städning och fler papperskorgar, mer sällan om förebyggande åtgärder. De flesta kommuner i Sverige är dock anslutna till Håll Sverige Rents skräpplockaraktiviteter, förra året var 268 kommuner med och hjälpte till med att distribuera material som säckar och påsar till deltagarna i kampanjen, samt att många tar hand om skräpet efteråt. (Läs mer om sådana aktiviteter på sid 12). I Naturvårdsverkets nationella avfallsplan från är ett av de fem prioriterade områdena hushållens avfall, ett område som inkluderar nedskräpning. Målet i planen är att nedskräpningen ska minska i städer, i naturområden och längs kusterna. Den kommunala avfallsplanen utgör tillsammans med kommunens lokala föreskrifter om avfallshantering renhållningsordningen för kommunen. Naturvårdsverket avser att revidera föreskrifterna om innehållet i kommunal avfallsplan och komplettera dessa med ett krav på att avfallsplanen ska innehålla åtgärder mot nedskräpning. För att mäta hur nöjda kommuninvånarna är med nedskräpningssituationen i sin kommun har Håll Sverige Rent tagit fram ett index tillsammans med Statistiska centralbyrån. 42 Indexet visar att de flesta invånarna i de undersökta kommunerna ger sin kommun godkänt eller är nöjd när det gäller upplevelsen av nedskräpningen i kommunen. Ingen är väldigt nöjd enligt indexet. 35

36 ANSVAR FÖR NEDSKRÄPNINGEN GODA EXEMPEL Foto: Skärholmens stadsdelsförvaltning Skärholmen ett riktigt lyft Att satsa på att ändra beteenden lönar sig. Det är en slutsats som Skärholmens stadsdelsförvaltning kan dra efter en satsning förra året; Från marken till korgen ett LYFT för 127. Skärholmen tillsatte en person som jobbade heltid med kampanjen, och körde igång med nudging-projekt, skräpfester, SM i skräpplockning, skräpplockardagar och tävlingar med mera. Målet var att få till stånd en attityd- och beteendeförändring som i sin tur ska leda till minskad nedskräpning och samtidigt skapa ett lokalt engagemang för en renare närmiljö. Vid starten av projektet på våren gjordes en nollmätning av skräpmängderna, som följdes upp av en mätning på hösten. På våren uppmättes 11,93 skräp/10 m 2 och på hösten 5,58. (För att få säkra resultat ska man för att kunna jämföra mäta samma vecka varje år, att jämföra vår och höst är inget vi rekommenderar. I det här fallet var dock förändringen så pass stor att det var intressant att redogöra för den.) Tillsammans med resultatet från den medborgarundersökning som också genomfördes är det rimligt att anta att kampanjen med alla dess aktiviteter fungerade

37 ANSVAR FÖR NEDSKRÄPNINGEN Foto: Borås Energi och Miljö Borås Stad årets kommun! Borås Stad blev Årets Håll Sverigekommun år Motiveringen var: Med kreativa skräpplockaraktiviteter, stort engagemang, ett strategiskt och långsiktigt arbete mot nedskräpning samt ett exemplariskt Grön Flagg-arbete har Borås Stad lyckats engagera ett stort antal Boråsare i kampen mot skräpet. En satsning som Borås stad genomfört är Mobile Info Center, där informatörer med många olika språkkunskaper informerar om allt från brandsäkerhet, avfallshantering och nedskräpning på plats. Foto: Borås Stad Borås satsning Borås rent och snyggt är ett samarbete mellan Borås Stad, Borås Energi och Miljö, Polisen i Borås, Borås City, Navet, AB Bostäder i Borås och Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Målet är att nedskräpningen utomhus ska ha minskat med 50 procent år 2020 jämfört med

38 ANSVAR FÖR NEDSKRÄPNINGEN Åtgärder mot plastpåsar EU har nyligen antagit ett direktiv för att minska användningen av plastbärkassar. Alla EU:s medlemsstater ska enligt direktivet reducera förbrukningen av tunna plastbärkassar. Åtgärden syftar inte bara till att bidra till att minska problemen med nedskräpning utan även till att minska det ineffektiva utnyttjandet av resurser som nuvarande förbrukning av plastbärkassar medför. Som en följd av detta fick Naturvårdsverket i uppdrag från regeringen att lämna förslag på hur en högsta genomsnittlig förbrukning på 40 tunna plastbärkassar per person och år kan nås senast Idag används betydligt mer än 80 tunna plastbärkassar per år i Sverige. Det är enligt Naturvårdsverket svårt att göra en mer exakt uppskattning av förbrukningen, eftersom plastbärkassar används av så många olika aktörer. Naturvårdsverket har föreslagit ett lägstapris på plastbärkassar på fem kronor styck

39 ANSVAR FÖR NEDSKRÄPNINGEN Centrala aktörer inom nedskräpningsområdet Stiftelsen Håll Sverige Rent Driver kampanjer och annat förebyggande arbete mot nedskräpning. Erbjuder kommuner verktyg som skräpmätningsmetoder, statistik och vägledning i arbetet mot nedskräpning. Arbetar med kunskapsinhämtning och har stor verksamhet i skola och förskola. Icke-vinstdrivande stiftelse. Naturvårdsverket Centralt tillsynsansvar (11 gaturenhållningslagen). Ansvarar för vägledning för kommunerna kring arbete mot nedskräpning. Tillsynsvägledning 3 kap. 2 miljötillsynsförordningen (2011:13). Samlande och pådrivande i miljömålsarbetet. Havs- och vattenmyndigheten Ansvarar för genomförandet av Havsmiljödirektivet, där nivåerna av marint skräp har betydelse för om målet god miljöstatus 2020 kan uppnås. Myndigheten har tillsynsvägledningsansvar avseende miljökvalitetsnormer för bland annat havsmiljön, se 3 kap. 5 miljötillsynsförordningen. Ansvarar för miljökvalitetsmålen Hav i balans samt Levande kust och skärgård och Levande sjöar och vattendrag. Boverket Ansvarar för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, som innehåller preciseringar om avfall. Enligt en överenskommelse ansvarar Naturvårdsverket för underlag och vägledning om avfallsfrågorna inom God bebyggd miljö. Kommunerna Renhållningsansvar på allmänna platser i kommunen, enligt lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. Fastighetsägare Fastighetsinnehavare har renhållningsansvar inom områden som i detaljplan redovisas som kvartersmark och som har iordningställts och begagnas för allmän trafik. Individen Ansvarar för att inte skräpa ned. Ansvarar för att hantera avfall man innehar på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt (15 kap. 5 a MB). Producenter med särskilt utpekat producentansvar Producenter av returpapper, förpackningar, elektriska och elektroniska produkter m.fl. har ansvar för att dessa samlas in och återvinns. En producent ska se till att det finns ett lämpligt insamlingssystem för förpackningar som är hänförliga till producenten. 39

40

41 Internationell utblick Skräp med i EU-direktiv För första gången någonsin föreslås att nedskräpning och skräp ska vara med i EU:s avfallslagstiftning på ett framträdande sätt. EUkommissionen föreslog strax innan jul 2015 en handlingsplan för cirkulär ekonomi som också innehöll en del ändringar i avfallsdirektivet. Bland annat vill EU-kommissionen att alla medlemsstaters nationella avfallsplaner ska inkludera åtgärder för att bekämpa all slags nedskräpning och åtgärder för att städa upp alla typer av skräp. Dessutom vill kommissionen att länderna delar goda exempel kring hur de bekämpar nedskräpning. Förslaget ska nu beredas inom EU, och beräknas vara beslutat under The Clean Europe Network Håll Sverige Rent har sin motsvarighet i flera länder runt om i världen, som till exempel Hold Danmark Rent, Keep Australia Tidy eller Keep Scotland Beautiful gick 15 europeiska organisationer samman och bildade The Clean Europe Network 46, med huvudsäte i Bryssel ett stenkast bort från EU:s beslutsfattare. Och mycket har hänt det senaste året. The Clean Europe Networks vision är ett skräpfritt Europa till år Utgångspunkterna är desamma som för Håll Sverige Rent att ändra attityder och beteenden och att arbeta förebyggande istället för med renhållning. Inom nätverket utvecklas just nu en gemensam europeisk metod för skräpmätningar. Håll Sverige Rent genomförde så kallade pre-pilotmätningar med Södertälje kommun under hösten 2015 och under 2016 kommer några pilotmätningar att genomföras. Marin nedskräpning - ett växande problem Att plastskräp hamnar i havet är klarlagt, men hur mycket är det egentligen? I en studie som publicerades i Science konstateras att mellan 4,8 och 12,7 miljoner ton plastskräp hamnade i havet under 2010, och att mängderna kommer att öka avsevärt om inget görs åt avfallshanteringen. Beräkningen är gjord genom att länka samman en mängd olika data kring avfallshantering, befolkningsmängd och ekonomi. 41

42

43 Avslutande reflektioner Det finns en rad åtgärder för att komma tillrätta med problemet med nedskräpning. Det handlar främst om att påverka beteenden och att arbeta strategiskt, men också att förstå hur skräpet hamnar där det hamnar och ha ett effektivt system för att ta hand om skräp på fel ställe. Håll Sverige Rent anser att det är viktigt att kommunerna arbetar strategiskt och förebyggande mot nedskräpning. Tyvärr har många kommuner dålig kunskap om kostnaderna för nedskräpningen och många har inte heller satt upp mål och åtgärder för att minska skräpet. Dock växer Håll Sverige Rents nätverk för kommuner stadigt, vilket bådar gott. Inom kort kommer Naturvårdsverkets föreskrifter för kommunal avfallsplanering att innehålla krav på åtgärder för att minska nedskräpningen, vilket innebär att samtliga kommuner måste arbeta mer strategiskt med frågan. Det är vidare viktigt att boten för nedskräpning ändras så att även småskräp som fimpar och kvitton inkluderas. Fimpar och snus står för majoriteten av det skräp som hamnar på våra gator och torg. Att inte nedskräpningsboten omfattar det vanligaste skräpet är orimligt. Hela 80 procent av det skräp som hamnar i havet kommer från land. Den marina nedskräpningen är ett stort miljöhot där det krävs konkreta insatser både nationellt och internationellt. Håll Sverige Rent är engagerad i ett flertal EU-projekt med fokus på att ta reda på mer om marin nedskräpning för att kunna sätta in åtgärder på rätt ställe. Håll Sverige Rents stora skräpplockarkampanj som genomförs varje vår engagerar uppemot en miljon människor. Det finns ett stort folkligt engagemang i frågan, dessutom arbetar både Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten aktivt med åtgärder utifrån EU-beslut och uppdrag från regeringen. Tillsammans med det allt större kommunala engagemanget, skärpt bot för nedskräpning, mer kunskap om marin nedskräpning och framgångsrika kampanjer med syfte att påverka människors beteende hoppas Håll Sverige Rent att Sverige kan bli ett föregångsland i EU och hela världen. 43

44 KÄLLOR 1) Statistiska centralbyrån, , Medborgarundersökning, Håll Sverige Rents tilläggsfrågor 2) Kollmuss and Agyeman 2002, Mind the Gap, Environmental Education Research 3) Kommunicera, 2016, Kvalitativ undersökning avseende effekter av skräpplockarkampanjer 4) J.Q. Wilson, G.L Kelling, 1982, Broken windows theory, Atlantic Monthly 5) K. Keizer, S. Lindenberg, L Steg, 2008, The spreading of disorder, Science 6) R. Cialdini, 2003, Crafting Normative Messages to Protect the Environment 7) Keep America Beautiful, 2009, Littering Behavior in America, Results of a National Study 8) Statistika centralbyrån, , Medborgarundersökning, Håll Sverige Rents tilläggsfrågor 9) R. Cialdini, 2003, Crafting Normative Messages to Protect the Environment 10) Kommunicera, 2016, Kvalitativ undersökning avseende effekter av skräpplockarkampanjer 11) Bateson et al., 2015, Watching eyes in potential litter can reduce littering: evidence from two field experiments, PeerJ 12) Kommunicera, 2016, Kvalitativ undersökning avseende effekter av skräpplockarkampanjer 13) Keep America Beautiful, 2009, Littering Behavior in America, Results of a National Study 14) Läs mer om Håll Sverige Rents och Statistiska centralbyråns skräpmätningar på www. hållsverigerent.se 15) Keep America Beautiful, 2009, Littering Behavior in America, Results of a National Study 16) Håll Sverige Rents och Statistiska centralbyråns skräpmätning i kommuner, Kvalitativ undersökning av beteende samt SCB medborgarundersökning 17) Ellen McArthur Foundation, 2016, The New Plastics Economy: Rethinking the future of plastics, World Economic Forum 18) År 2015 mätte 12 kommuner skräpmängder enligt den metod Håll Sverige Rent tagit fram i samarbete med Statistiska centralbyrån. Tidigare år beräknades medelvärdet statistiskt genom att gruppera samtliga punkter som mättes i hela Sverige, oberoende av vilken kommun de tillhörde. I år beräknas istället det genomsnittliga värdet för deltagande kommuners resultat ett givet år. 19) Enligt uppgift från Folkhälsomyndigheten ) I stadsmätningar mäts skräpet på båda sidor av gatan på en sträcka som är fem meter lång och maximalt fem meter bred. 21) I Bohuslän ansvarar Länsstyrelsen i Västra Götalands län för skräpmätningarna på stränder. 22) Den regionala havskonventionen för 44