NATURVÅRDSENHETEN. Riktade sök efter gaddsteklar i Västmanlands län Författare: Magnus Stenmark, Faunistica 2015:6

Transkript

1 NATURVÅRDSENHETEN Riktade sök efter gaddsteklar i Västmanlands län 2014 Författare: Magnus Stenmark, Faunistica 2015:6

2 Titel: Riktade sök efter gaddsteklar i Västmanlands län 2014 Författare: Magnus Stenmark, Faunistica Naturvårdsenheten Länsstyrelsen i Västmanlands Län Kartmaterial: Bakgrundskartor Lantmäteriet dnr: /188 Omslagsbild: Pärlbi Biastes truncatus Foto: Anders Nilsson Upplaga: 25 ex

3 Förord Flera av våra bin uppvisar dystra och nedåtgående populationstrender vilket har medfört att en ganska stor andel av dem i dag återfinns i den svenska rödlistan. Flera av dem är knutna till den öppna sanden, en miljö som i vårt län har minskat i takt med att fler och fler täkter avslutats och efterbehandlats. Lämpliga miljöer för bin och andra sandlevande organismer minskar drastiskt därför blir det allt viktigare att försöka bevara de miljöer som finns kvar. Denna rapport är resultatet av en inventering som genomfördes av Faunistica sommaren Under inventeringen hittades flera sällsynta arter och flera viktiga områden pekas ut. Det är mycket viktigt att sköta dessa områden så att bina och deras värdväxter gynnas. Inventeringen utfördes som en del i genom-förandet av det nationella åtgärdsprogrammet för vildbin på ängsmark och åtgärdsprogrammet för vildbin och småfjärilar på terräng. Rapporten publiceras som en del i Länsstyrelsens rapportserie. Anna Fridén Enhetschef Naturvårdsenheten Karin Sandberg Åtgärdsprogram för hotade arter 2

4 3

5 Innehåll Sammanfattning Inledning Om gaddsteklar (Hymenoptera: Aculeata) Korttungebin (Colletidae) Sommarbin (Melittidae) Grävbin (Andrenidae) Vägbin (Halictidae) Buksamlarbin (Megachilidae) Långtungebin (Apidae) Metod Fältbesök och personal Inventeringsmetod Förarbete Undersökta arter och artgrupper Rödlistade arter Arter inom Natura Åtgärdsprogram för hotade arter Hantering av artobservationer Resultat och slutsatser Gaddstekelfaunan på länsnivå Rödlistade arter påträffade Fibblesandbi Andrena fulvago NT Pärlbi Biastes truncatus VU Praktbyxbiet Dasypoda hirtipes NT Stortapetserarbi Megachile lagopoda VU Svävflugan Villa cingulata VU Knytlingsäckmal Coleophora scabrida VU Sexfläckig bastardsvärmare Zygaena filipendulae NT Smygstekellik glasvinge Bembecia ichneumoniformis NT Status för ÅGP-arter ÅGP Svartpälsbi ÅGP Vildbin på ängsmark ÅGP Vildbin och småfjärilar på torräng ÅGP Steklar i sandtallskog ÅGP Stortapetserarbi Arter inom Natura Trakter och lokaler Lunger Kolsva-Köping Kolbäck-Strömsholm Badelundaåsen Sör-Husta Förslag till naturvårdsåtgärder Förslag till utvidgat sök Referenser

6 5

7 Sammanfattning Under 2014 undersöktes gaddstekelfaunan i fem trakter i Västmanlands län. Inventeringen utfördes genom riktade sök efter ovanliga steklar kopplade till sandig mark med gott om blåklocka och sandig mark med gott om fibblor. En fjärranalys hade identifierat fem trakter och totalt ca 30 lokaler. Under inventeringen påträffades flera arter med höga naturvärden. Pärlbi Biastes truncatus VU, en parasitisk art på ängssolbi Dufourea dentiventris NT, påträffades på två platser, vid Gesala längs Badelundaåsen och i Kolsva längs Köpingsåsen. Fibblesandbi Andrena fulvago NT, en torrmarksart knuten till främst stångfibblor, flockfibbla och höstfibbla, påträffades på Badelundaåsen strax nordost om Västerås. Den sällsynta svävflugan Villa cingulata VU en mycket värmekrävande art hittades på en lokal längs Badelundaåsen och noterades därmed även norr om Mälaren. Vid Lunger påträffades knytlingsäckmal Coleophora scabrida VU och praktbyxbi Dasypoda hirtipes NT. De riktade söken har fokuserat på ett koppel med arter knutna till varma blomrika marker med gott om öppen sand. I uppdraget ingick främst att identifiera eventuella lokaler för de eftersökta arterna. Även habitatens kvalitet har bedömts, liksom artsammansättningen av gaddsteklar, hot och i en del fall en diskussion kring möjliga naturvårdsåtgärder. Vi vet att många naturvärden knutna till blomrika sandiga marker i dag försvinner i rask takt, men också att nya arter etablerar sig, främst söderifrån. Orsaken är att markanvändningen förändrats kraftigt. Djurtramp, slåtter, plockhuggning och brand är numera ovanligt på rullstensåsar. Under 1900-talet har en rad nya störningar dykt upp som permanenta faktorer på åsarna. Kommersiella sandtäkter, som nu avvecklas, motorsportanläggningar, kraftledningsgator, vattentäktsområden som röjs återkommande, rekreationsområden och bostadsområden gör att vi står inför en ny tid när många arter från det äldre landskapet lyckas hitta till dessa nya miljöer. En del arter försvinner då just deras nisch upphör, andra arter nyetablerar sig i länet som ett svar på den omställning som sker. Resultaten i denna rapport pekar på att flera lokaler i Västmanland har höga naturvärden kopplade till sandpräglade torrmarker. Några av lokalerna är otippade en återvinningsplats, en vägkant och en kraftledningsgata. Andra lokaler är av mer klassiskt mått: en torrmarkspräglad betesmark på en ås och en ridsportanläggning. Det finns också ett stort mörkertal eftersom de mest värdefulla platserna är svåra att identifiera eftersom de kan vara små, tillfälliga och i oväntade miljöer. 6

8 7

9 1 Inledning Gaddsteklar är avgörande för pollination av både vilda och odlade kärlväxter. Gaddsteklar, och då i synnerhet vildbin, har drabbats dramatiskt av landskapsförändringarna i västra Europa (Potts m.fl. 2010). En minskad diversitet och en minskad mängd gaddsteklar i landskapet påverkar alla bipollinerade kärlväxter. Följden kan bli en minskad artdiversitet i landskapet (Allen-Wardell m.fl. 1998) och stora ekonomiska problem för lantbruksföretag som specialiserat sig på att odla insektspollinerade grödor som exempelvis äpplen, raps och vallfrön (Losey & Vaughan 2006). I Sverige finns 830 arter av gaddsteklar. En majoritet av dessa är så kallade markbyggare de anlägger sina bon i marken. En markbyggare kan vara en sandmarksspecialist som kräver finsand och har höga temperaturkrav på boområde och omgivning. En markbyggare kan också vara en humla eller ett solitärbi som bor i jord under kirskålsbladen i trädgården. De arter som inte bor i marken lägger sina ägg i håligheter i död ved, under bark eller i stenrösen eller för några arter - i tomma snäckskal. Vildbin, rovsteklar, myror och getingar är de största grupperna av gaddsteklar. Ekologin hos gaddsteklar är mycket varierande och gaddsteklar förekommer i de flesta terrestra naturtyper. Särskilt artrika är följande naturtyper: ängs- och betesmarker, sanddyner, trädgårdar, sand- och grustäkter, varma bryn i skogslandskapet och skalbankar. För vildbin, den största gruppen gaddsteklar med ca 300 arter, krävs en rik och varierad örtflora tillsammans med goda bomöjligheter. I följande arbete presenteras resultat från en riktad gaddstekelinventering i fem trakter i Västmanlands län. Dessa trakter är i 4 av 5 fall dominerade av isälvsavlagringar ofta formade som åsar. De riktade söken har fokuserat på ett koppel med arter knutna till varma blomrika marker med gott om öppen sand. I uppdraget ingick främst att identifiera eventuella lokaler för de eftersökta arterna. Även habitatens kvalitét har bedömts, liksom artsammansättningen av gaddsteklar, hot och i en del fall en diskussion kring möjliga naturvårdsåtgärder. 1.1 Om gaddsteklar (Hymenoptera: Aculeata) I Sverige finns 830 arter av gaddsteklar. Av dessa är 167 arter rödlistade (Gärdenfors 2010) och 98 av de rödlistade arterna är kopplade till urbana miljöer eller jordbrukslandskapet. I Sverige finns gaddsteklar som hör till 20 olika familjer. Bland gaddsteklarna är de flesta arter rovdjur (62 %) och jagar byten som spindlar, flugor, skalbaggar eller bin som mat till sina larver. De övriga arterna (vildbin) samlar pollen och nektar till sina larver. Vildbina är tack vare att de regelbundet besöker blommor viktiga pollinatörer. Många arter är dessutom kopplade till en viss växtart som de måste ha i sin närhet för att kunna föda upp sina larver. Gaddsteklar bildar stora samhällen med arbetare eller lever solitärt som andra insektsarter. Bona anläggs som regel i sand, i jord eller i håligheter i 8

10 träd och buskstammar. Merparten av gaddsteklarna (ca 70 %) är markbobyggare och behöver öppna sand- eller jordblottor för att bygga bo. Här presenteras de familjer som är aktuella i inventeringen. Här presenteras de sex familjerna av vildbin. I Stenmark (2014) finns information även om de andra familjerna av gaddsteklar Korttungebin (Colletidae) Korttungebin anses påminna om de allra första bina som dök upp evolutionen eftersom mundelarna morfologiskt liknar mundelarna på rovsteklar. Ungefär 40 % av arterna är specialiserade på att samla pollen från vissa kärlväxter. Eftersom korttungebin har en enkel munapparat med kort tunga måste arterna nöja sig med att besöka grunda blommor. Renfana, harklöver och sälg och viden hör till favoritväxterna. Korttungebisläktena sidenbin Colletes och citronbin Hylaeus skiljer sig mycket. Medan sidenbin är kraftiga arter som är rikligt behårade i gråbrunt så är citronbin små (3-8 mm), sparsamt behårade, helt svarta och som regel med gula streck lite här och var. Citronbin doftar gott med citron om du håller ett framför näsan. Figur 1. Praktbyxbi Dasypoda hirtipes är ett sommarbi knutet till korgblommiga växter och ses ofta besöka höstfibbla, rotfibbla och cikoria. I Västmanland är praktbyxbi sällsynt spridd längs åsarna. Figur 2. Guldsandbi Andrena marginata är ett grävbi och samlar pollen enbart från väddväxter, här på åkervädd. Bona anläggs i sandmark Sommarbin (Melittidae) Sommarbin har också en morfologi som påminner om hur vi tror de allra första bina såg ut. Bland sommarbin finns byxbina Dasypoda, oljebin Macropis och blomsterbin Melitta. I Sverige är alla arter pollensamlande och alla är specialiserade på kärlväxtpollen från väddväxter, blåklockor, lusern, fibblor och fackelblomster. Sommarbin är markbyggare i torr gärna sandig mark. Sommarbin är bin med rundade kanter, tydliga kontraster och ofta med randad bakkropp Grävbin (Andrenidae) Denna familj omfattar släktena sandbin Andrena, fibblebin Panurgus och bergsbin Panurginus och lejonparten av arterna är knutna till torrmarker och 9

11 gynnas av öppen sand. Alla arter är markbyggare. Alla arter samlar pollen och är ofta specialiserade till särskilda kärlväxter. 65 % av arterna är pollenspecialiserade. Grävbin är slanka bin med påfallande stort huvud och samlar pollen på bakbenen men ofta också i särskilda fickor på höftlederna. Honorna hos sandbina har också två streck i ansiktet (fovea) som gör att man med säkerhet vet att det är ett sandbi. Till favortinäringsväxterna hör ärtväxter, sälg, viden och korsblommiga växter Vägbin (Halictidae) Vägbin omfattar smalbin Lasioglossum, bandbin Halictus, solbin Dufourea och det parasitiska släktet blodbin Sphecodes. Av de pollensamlande arterna är de flesta generalister, bara 10 % är specialiserade till särskilda kärlväxter. Vägbin samlar pollen på bakbenen precis som grävbin, men skiljs lättast i fält på den hos honan rundare ofta glansiga bakkroppen som alltid har ett tvärsnitt på den sista bakkroppsplattan. Figur 3. Lansettkägelbi är en av de parasitiska arterna inom familjen buksamlarbin. Figur 4. Väddgökbi Nomada armata (EN) är en av Sveriges 160 parasitiska gaddstekelarter Buksamlarbin (Megachilidae) Buksamlarbin är långtungade bin och de har en typisk satt kroppsform med en bullig bakkropp som ofta är rikligt och spretigt behårad. Buksamlarbin samlar sitt pollen under bakkroppen som därför kan lysa vit eller gul. Av buksamlarbina är 27 % parasitiska och finns bland släktena pansarbin Stelis, kilbin Aglaoapis och kägelbin Coelioxys. De övriga arterna samlar pollen och 34 % av dessa är pollenspecialiserade. De stora släktena är tapetserarbin Megachile, murarbin Osmia och blomsovarbin Chelostoma. Bland favoritväxterna finns väddklint, luktvicker, käringtand, blåklockor och smörblommor. Buksamlarbin är som regel hålbyggare och kan förutom i död ved, stenmurar och växtstjälkar även bo i tomma snäckskal Långtungebin (Apidae) Långtungebin innehåller stora och håriga vildbiarter som pälsbin Anthophora, långhornsbin Eucera och humlor Bombus. De parasitiska släkten gökbin Nomada 10

12 och filtbin Epeolus hör även de till långtunebin. Även Sveriges enda tama biart, honungsbiet Apis mellifera, är ett långtungebi. Långtungebin består av både sociala (humlor och honungsbiet) och solitärlevande arter. De pollensamlande långtungebina lever i håligheter i ved, växtstänglar, murar eller liknande. Ett antal arter är markbyggare i jord eller sandslänter. Av alla svenska långtungebin lever 60 % parasitiskt på andra vildbin. Av de 40 % som samlar pollen är bara 9 % pollenspecialiserade. Favoritväxter är som regel växtarter med djupa blommor såsom kransblommiga växter och ärtväxter. 11

13 2 Metod 2.1 Fältbesök och personal Inventeringen utfördes juni och juli Fältarbetet utfördes av Magnus Stenmark med assistans av Daniel Segerlind under Fem trakter och ett 30-tal dellokaler hade tagits fram i samband med en fjärranalys (Figur 5). Tabell 1. Fältbesök under 2014 Datum Fältbesök Kolsva, Badelundaåsen Sör-Husta, Badelundaåsen Badelundaåsen Badelundaåsen, Kolbäck Badelundaåsen, Kolsva Badelundaåsen, Lunger Sör-Husta, Lunger, Badelundaåsen 2.2 Inventeringsmetod I fält har arter aktivt eftersökts genom observationer där artbestämning kunde ske direkt i fält och för svårbestämda arter med insamling genom håvning för senare artbestämning. Födosökande insekter söktes genom att söka på blommor och på blottade ytor på marken. Insekter söktes också längs kantstrukturer, ovanför stenar och på andra platser där insekter ibland samlas för att para sig. 2.3 Förarbete Karin Sandberg, Markus Rehnberg, och Ylva Norén på Länsstyrelsen tog fram lämpliga områden för fältbesök. Områdena valdes genom att i en fjärranalys leta efter platser med blottad sand och blomrika miljöer i odlingslandskapet eller vid infrastrukturbiotoper. Ylva Norén gjorde också fältbesök tidigt på säsongen för att rekognoscera. Förarbetet var till stor hjälp vid fältarbetet. Några avstick gjordes från de fjärrkarterade lokalförslagen men i huvudsak verkar förarbetet ha singlat ut de mest lämpliga områdena inom de valda trakterna. 2.4 Undersökta arter och artgrupper Fokus låg på att undersöka gaddstekelfaunan och då inriktades sök särskilt på torrbackar, sandiga miljöer och kantzoner med riklig blom. Bland växterna inventerades fanerogamer och kärlkryptogamer som är indikatorer eller värdväxter till gaddsteklar. Eftersom insektsfällor användes registrerades även 12

14 skalbaggar och flugor från insektsmaterialet. Enstaka arter från andra artgrupper noterades. 2.5 Rödlistade arter Rödlistan är en sammanställning på kring arter från den svenska floran och faunan. Alla arter som minskar eller på andra sätt riskerar att försvinna finns med här. Här finns bland annat ängssolbi, lunglav, ål och varg. Följande kategorier finns i rödlistan: Kunskapsbrist (DD) Nära hotad (NT) Sårbar (VU) Starkt hotad (EN) Akut hotad (CR) Regionalt utdöd (RE) 2.6 Arter inom Natura 2000 Arter eller förutsättningar för arter som finns med i någon av bilagorna i art- och habitatdirektiven (rådets direktiv 92/43/EEG) eftersöktes. 2.7 Åtgärdsprogram för hotade arter Arter som är med i något av Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för hotade arter eftersöktes särskilt under fältbesöken. 2.8 Hantering av artobservationer Alla observationer inrapporteras till artportalen. 13

15 Figur 5. Fem trakter undersöktes under

16 3 Resultat och slutsatser 3.1 Gaddstekelfaunan på länsnivå Gaddstekelfaunan i Västmanlands län får betraktas som sparsamt undersökt jämfört med andra regioner i mellersta landet. Badelundaåsen, likt Strömsholmsåsen och Köpingsåsen, inventerades i länsstyrelsens inventering av gaddsteklar under 2008 (Sjödin 2009). Utöver det har enskilda inventeringar skett, till exempel på Ängsö (Sjödin 2011), i järnvägsmiljöer (Larsson 2010) och i Ridöarkipelagen (Nilsson 1984, 1985, 1986, 1989, 1991). Faunan i Västmanlands län omfattar i dag 355 kända arter, 43 % av landets gaddstekelfauna. Som jämförelse är kunskapen om faunan i de mer välinventerade grannlänen större och i både Örebro och i Uppsala län är över 400 arter registrerade. De riktade söken som utfördes inom ramen för denna rapport har bidragit med ett par tidigare orapporterade arter, men kunskapen om länets fauna kommer främst från tidigare inventeringar. I länet finns registrerade observationer och belägg från början av 1900-talet, men det är under 2000-talet som antalet observationer ökat dramatiskt (Figur 6) Figur 6.. I länet har ca observationer gjorts av gaddsteklar och rapporterats på artportalen. Länsstyrelsens inventeringar 2008 och 2010 står för majoriteten av observationerna. Det unika för gaddsteklar i Västmanlands län är troligen ädellövmiljöer i Mälaren och de stäppartsliknande torrängarna i södra länsdelen. Mellanbygdens blomrika bryn och mosaikmarker kan också vara en kvalitet som med mer kunskap kommer att klassas som viktiga för en skyddsvärd gaddstekelfauna. Inget annat län än Västmanland kan på samma sätt stoltsera med blomrika innerskärgårdar och unika ädellövmiljöer med lång kontinuitet. Sannolikt är den unika vedlevande gaddstekelfaunan som finns på Ängsö, Ridöarkipelagen och Aggarö än mer unik om mer kunskap tillkommer om förekomst och ekologi om denna artpool. 15

17 I länet finns 20 rödlistade arter av gaddsteklar registrerade, men flera har endast äldre rapporter och osäker förekomst i länet i dag. Av dessa kan ekhästmyra, francitronbi och pärlbi lämpligen bli ansvarsarter för länet. De tre arterna täcker in tre viktiga terrestra biotoper för länet: eklandskap, odlingslandskapet vid Mälaren och slutligen de blomrika mellanbygderna med mycket liten blåklocka värdväxten för pärlbiets värd ängssolbi. Artsammansättningen av gaddsteklar är inte bara en produkt av biotopens historia och kvalitet. Spridningsvägar spelar en viktig roll det också. Därför kan det finnas skillnader i artpooler som beror på historiska spridningsvägar. Artsammansättningen av sandkopplade arter kan därför vara specifik för olika rullstensåsar. Resonemanget är inte olikt det om spridningsbarriärer som uppstår mellan dalgångar. Sjödin (2009) resonerade om artrikedomen av gaddsteklar generellt i Västmanlands län och tog upp en viktig aspekt att Strömsholmsåsen och Köpingsåsen har sammanhängande förekomst av sand som knyter ihop Västmanland med Södermanland och Östergötland. För Badelundaåsen gäller inte detta eftersom isälvsavlagringarna sköljts bort av Mälaren och bildar ett stort hopp till sandförekomster söder om Mälaren. Av den kunskap vi har i dag finns inget som säger att Badelundaåsen skulle vara mindre artrik jämfört med Köpingsåsen och Strömsholmsåsen, snarare tvärtom. Att Badelundaåsen är mer artrik kan bero på att åsen är större och har en historia med mer intensiv mänsklig påverkan. Den artpool vi ser i dag är till stor del ett biologiskt kulturarv. 3.2 Rödlistade arter påträffade Fibblesandbi Andrena fulvago NT Fibblesandbi (Figur 7) är specialiserat på fibblor och ses ofta samla pollen från rotfibbla, sommarfibbla och gråfibbla. Under inventeringen påträffades fibblesandbi på Badelundaåsen. Arten är utbredd från Skåne till Uppland, men är spridd endast på Öland och Gotland. Fibblesandbi samlar pollen på fibblor och behöver kombinationen fibblerika marker med öppna sandpartier där den kan bygga sina bon. Oftast finns dessa förutsättningar endast i naturliga fodermarker, vilket också sannolikt har varit artens huvudsakliga habitat under lång tid i Sverige. I dag förekommer arten på blomrika torrängar, på åkerholmar och i skogsbryn. Arten har ingen förkärlek för infrastrukturbiotoper. Fibblegökbi Nomada facilis parasiterar på fibblesandbi och omfattas av åtgärdsprogrammet för vildbin och småfjärilar på torräng. Fibblesandbi påträffades 2009 i länet vid Sör- Husta, men där kunde inte arten återrapporteras. Det bedöms dock som om fibblesandbi kan finnas kvar i trakterna kring Sör-Husta. Fibblesandbi påträffades i en population som bedöms vara ca 30 vid Storgården längs Badelundaåsen. Möjligen finns förutsättningar för fibblegökbi, då närmast till hands längs Badelundaåsen nära Västerås. Fibblegökbi påträffades inte under fältbesöken

18 Figur 7. Fibblesandbi Andrena fulvago NT är knutet till sandiga torrmarker med gott om fibblor. Arten finns längs Badelundaåsen (år 2014) och vid Sör-Husta (år 2009) Pärlbi Biastes truncatus VU Ett kleptoparasitiskt bi (Figur 8) som attackerar bon av solbin Dufourea. I Västmanlands län är den enda tänkbara värdarten ängssolbi Dufourea dentiventris NT som i sin tur är specialiserad för pollensamling på blåklockor Campanula spp. Ängssolbi hör till marker i mellanbygd där det finns gott om blomrika brynmiljöer och ofta betesmarker där honorna kan samla pollen från liten blåklocka Campanula rotundifolia. Pärlbi har höga krav och verkar bara finnas i en liten andel av värdpopulationen där det är särskilt varma förhållanden. Pärlbi noterades på två platser under inventeringen: Kolsva återvinningscentral i Köpings kommun och vid Gesala ridanläggning i Västerås kommun. Dessa två platser är något otippade och representerar troligen båda två delar av två olika metapopulationer. En metapopulation för ängssolbi och pärlbi kan vara blomrika torrängar i odlingslandskapet längs Hedströmmen söder om Kolsva, och den andra kan vara norra Badelundaåsen. Arten har inte noterats tidigare i länet. Figur 8. Pärlbi Biastes truncatus lever om boparasit på ängssolbi Dufourea dentiventris. Under inventeringen 2014 påträffades arten på två lokaler i länet. På bilden en hona. Foto: L. Anders Nilsson. 17

19 3.2.3 Praktbyxbiet Dasypoda hirtipes NT Praktbyxbi (Figur 1) är specialiserat på fibblor och samlar pollen framför allt på senblommande arter bland hökfibblor och höstfibblor. Praktbyxbi bygger ofta aggregerade (gregariösa) bon i slänter, på stigar, körvägar eller bara på varma fläckar med bar sand. Dessa kolonier kan innehålla många tusen små hem, som vart och ett har en hona av praktbyxbi. Arten är ett av våra kraftigaste vildbin och har en bra flygförmåga. Därför kan honorna nyttja pollenresurser inom stora avstånd, över 1 km från boområdet. Detta innebär att bevarandeåtgärder för praktbyxbi, likt en del andra duktiga flygare, bör ses i ett landskapsperspektiv. I detta sammanhang är miljöersättningarna i ängs- och betesmarker viktiga likt hävd av infrastrukturbiotoper. Praktbyxbi måste ha gles vegetation i varma, gärna sandiga, slänter för att kunna bygga bo. Arten är spridd längs infrastrukturbiotoper och påträffas ofta i sandtäkter, vägkanter och järnvägsmiljöer Stortapetserarbi Megachile lagopoda VU Stortapetserarbi (Figur 9) påträffades visserligen inte under inventeringen 2014 men har rapporterats under 2013 och 2014 på artportalen i sydöstra delen av Västerås stad. Därför är den värd att presentera här i alla fall. Det finns också gamla belägg av stortapetserarbi från Västerås stad (SLU:s entomologiska samling). Därför är det särskilt roligt att arten åter rapporteras. Det troliga är att populationen funnits under flera århundraden i länet, men att den först nu uppmärksammats. Populationen av stortapetserarbi i Uppsala stad verkar däremot ha dött ut. Detta stora och vackra vildbi är bredoligolektiskt och födosöker på väddklint och ibland tistlar. Stortapetserarbi har mött en drastisk tillbakagång i Sverige och har därför ett särskilt åtgärdsprogram som Naturvårdsverket tagit fram. Arten föredrar blomrika varma marker och finns ofta i alvarkanter, vägkanter och i mosaiklandskap där det finns gott om väddklint till exempel i åkerrenar och vägslänter. Figur 9. Stortapetserarbiet Megachile lagopoda VU är specialiserat på väddklint och trivs i varma småskalig miljöer Svävflugan Villa cingulata VU Denna art är en sällsynt art som är knuten till torra, öppna och soliga lägen. Villa cingulata (Figur 10) lever som parasit och verkar föredra att parasitera larver eller puppor av nattflyn. Honan har en så kallad sandkammare undertill på bakkroppen där hon samlar sandkorn från marken. Äggen fastnar på sandpartiklarna och dessa sprättas ut ett och ett under flykten. När ägget kläcks söker larven upp en larv eller puppa från ett nattfly. Svävflugelarven penetrerar sedan värddjurets hud och lever 18

20 inuti den tills den förpuppar sig och kläcks som imago. Ekologin för Villa cingulata är dåligt känd men sannolikt har livsmiljön minskat. På Badelundaåsen påträffades arten bara på ett ställe, vid kraftledningsgatan mitt på åsen vid lokal Storgården Figur 10. Svävflugan Villa cingulata VU Knytlingsäckmal Coleophora scabrida VU Knytling är en spridd växt i mellersta Sverige och förekommer på nästan alla trakter med sandig och grusig mark. Knytlingsäckmal är en kräsen säckmal och larverna lever som minor på blad av knytling (Figur 11). Larverna måste ha gott om knytling i mycket varma och kanske också något vindskyddade lägen. Denna nisch gör att knytlingsäckmal bara kan utnyttja en mycket liten del av knytlingbestånden. Dessutom verkar knytlingsäckmal vara kraftigt spridningsbegränsad. Dessa faktorer gör att arten är svår att träffsäkert inventera. Ny kunskap tillkommer hela tiden och i dag vet vi att knytlingsäckmal är relativt spridd i infrastrukturbiotoper som artrika järnvägsmiljöer, flygplatser (Rehnberg 2014), skjutbanor och övningsfält. Arten fortsätter att lysa med sin frånvaro i täktmiljöer där det ofta finns stora bestånd av solbelyst knytling. Troligen beror det på att arten har svårt att sprida sig till dessa miljöer. Under fältarbetet 2014 eftersöktes arten och det fanns bra bestånd av värdväxten knytling på flera platser längs Badelundaåsen och Lungeråsen. Knytlingsäckmal kunde konstateras vid cementfabriken vid Lunger längs Lungeråsen, i övrigt saknades den trots bitvis stora bestånd av knytling i soliga lägen. Figur 11. Knytlingsäckmal Coleophora scabrida VU lever på knytlingbestånd i varma lägen. 19

21 3.2.7 Sexfläckig bastardsvärmare Zygaena filipendulae NT En bastardsvärmare som lever på friska ängar med god tillgång på ärtväxter som är dess värdväxt. Sexfläckig bastardsvärmare (Figur 12) är spridd i Västmanland och en typisk art för miljöer som erbjuder i den mer uppvuxna gräsmarken Smygstekellik glasvinge Bembecia ichneumoniformis NT En liten glasvingeart som med sin mimikry liknar en liten solitärgeting (Figur 13). I dag verkar sandtäkter och andra infrastrukturbiotoper utgöra artens huvudsakliga habitat i Sverige. Smygstekellik glasvinge är knuten till öppna, torra, sandiga marker med gles vegetation. Artens värdväxter är käringtand Lotus corniculatus och getväppling Anthyllis vulneraria. Larvutvecklingen sker i rotdelarna där larven utvecklas under två år. Flygperioden infaller från slutet av juni till mitten av juli i Mellansverige. Figur 12. Här parar sig två individer av den allmänna bastardsvärmaren Zygaena filipendulae NT. Figur 13. Smygstekellik glasvinge Bembecia ichneumoniformis. Foto: Harald Süpfle. 3.3 Status för ÅGP-arter Här nämns de åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) som är aktuella eller potentiella för länet. Bara de ÅGP med en eller flera arter av steklar tas upp. Totalt är 37 arter av gaddsteklar med i något av Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för hotade arter (Tabell 3) ÅGP Svartpälsbi Omfattade inte av eftersök under inventeringen Svartpälsbi rapporterades under 1950-talet från både Badelundaåsen (Äs) och Strömsholmsåsen (Kvicksund). Arten finns sannolikt kvar, åtminstone på någon lokal längs 20

22 Badelundaåsen. Artens favoritnäringsväxt, blåeld, finns det gott om vid Erikslund, Gesala och på Västerås järnvägsstation ÅGP Vildbin på ängsmark Under inventeringen 2014 påträffades pärlbi Biastes truncatus VU en av 10 arter inom detta program. Pärlbi är parasitisk på solbin. Ängssolbi (ingen ÅGPart) finns i länet på infrastrukturbiotoper, torr ängsmark och särskilt i odlingslandskapet nära Mälaren i Västerås kommun. Även fibblegökbi Nomada facilis EN eftersöktes på länets två lokaler (Sör-Husta och Storgården vid Västerås) av värdarten fibblesandbi, men utan framgång. Det är tveksamt om det finns chans att fibblegökbi kan finnas i länet. Fibblegökbi är en obligat parasit på fibblesandbi och kräver troligen god tillgång på värdarten i särskilt varma, blomrika och sandiga miljöer. Fibblegökbi finns i dag bara, vad vi vet, någorlunda spritt bara på Öland och Gotland, men det finns äldre fynd från bland annat Stockholms och Östergötlands län. Slåttersandbi Andrena humilis EN, en tredje programart, hör till varma torra betesmarker där den ofta födosöker på slåtterfibbla eller rotfibbla. Slåttersandbi behöver inte nödvändigtvis finnas på marker med sandigt underlag. Arten eftersöktes inte i egentlig mening eftersom de riktade söken under 2014 var starkt kopplat till rullstensåsarna. Om slåttersandbi finns i länet bör den sökas efter i torra beten med särskilda värden och kontinuitet i mellanbygd. Guldsandbi Andrena marginata VU, en fjärde programart, hör till betesmarker med gott om ängsvädd och finns på lokaler med lång kontinuitet och ofta med god tillgång till öppna sandytor där honorna kan bygga bon. Guldsandbi eftersöktes inte under ÅGP Vildbin och småfjärilar på torräng Storfibblebi Panurgus banksianus VU är observerad på Björnön, Västerås kommun, under 2002 men lyckades inte observeras under Arten eftersöktes på andra fibblerika marker längs rullstensåsar. Ytterligare 3 arter inom detta ÅGP är potentiella för länet. Märgelsandbi Andrena labialis VU är en stor art som har god aptit och behov av ärtväxter. Arten behöver leriga underlag och finns i områden där blomrikt odlingslandskap finns tillsammans med lergropar, lerslänter eller liknande. Märgelsandbi eftersöktes inte i direkt mening. Väpplingsandbi Andrena gelriae EN är inte påträffat i Mälardalen på lång tid, men kan ändå vara aktuellt. Arten finns på mycket varma platser med gott om getväppling. Järnvägsstationer och sandtäkter tros vara de viktigaste platserna. Rödtoppebi Melitta tricincta VU finns på platser med gott om rödtoppa. Arten hör till sydöstra Sverige men påträffades 2013 i Eskilstuna kommun. Rödtoppebi kan närmast vara aktuell i någon av arkipelagerna eller i de kustnära odlingslandskapen på fastlandet. Rödtoppebi eftersöktes inte under ÅGP Steklar i sandtallskog. ÅGP är nedlagt. Arterna silversandbi och rovstekeln Belomicrus borealis är inte påträffade men potentiella för länet. Inga eftersök gjordes. 21

23 3.3.5 ÅGP Stortapetserarbi Stortapetserarbi Megachile lagopoda VU rapporterades 2013 från Västerås stad. Stortapetserarbi var känt från ett äldre belägg just från Västerås (SLU:s entomologiska samling). Sannolikt har stortapetserarbi funnits i Västerås stad eller nära omgivning längs Badelundaåsen under hela 1900-talet och först 2013 observerats. Kommande fältbesök får utröna stortapetserarbiets status och mer exakta utbredning. 3.4 Arter inom Natura 2000 Inga arter som tas upp i bilagorna till inom Natura 2000 påträffades. 22

24 Tabell 2. Lista över lokalområden som besöktes i samband med de riktade söken under Koordinater anges i RT90 och antalet individer anger antalet artbestämda insektsindivider. Kommun Lokal Individer X Y Arboga Lunger grustäkt C Arboga Lunger grustäkt N Arboga Lunger, Tomtagården Hallstahammar Kolbäck, Västerkvarn Köping Kolsva Torp N hpl Köping Kolsva Torp S hpl Köping Kolsva Åsby sidoväg Köping Kolsva återvinningsplats Köping Kolsva, Anneberg hpl Köping Kolsva, Guttsta hpl Sala Sör Husta Sala Västerfärnebo, sidvallsäng Västerås Björnön, parkering Västerås Badelundaåsen gropen N Västerås Badelundaåsen gropen S Västerås Badelundaåsen kyrkan S Västerås Badelundaåsen Malma kraftled Västerås Badelundaåsen motorban O Västerås Badelundaåsen motorban V Västerås Badelundaåsen Storgården (n 14) Västerås Badelundaåsen Åsenlundsv Västerås Erikslund, Näs Västerås Erikslund, vägk N Västerås Erikslund, vägk S Västerås Gesala, ridsportsanl Västerås Gesala, vägskärning Västerås Hornsborg, gravfält Västerås Hökåsen, C Västerås Hökåsen, f d täkt Västerås Hökåsen, fotbollspl Västerås Hökåsen, N Västerås Stora Ekeby, hage Västerås Äs S vägskärning Västerås Äs S åkerren

25 3.5 Trakter och lokaler Lunger Området kring samhället Lunger ligger på den åsformade isälvsavlagring som sträcker sig i syd-nordlig riktning (Figur 14). Lungeråsen är en del av Fellingsbroåsen som sträcker sig långt in i Örebro län. Lungeråsen har gott om finsorterade fraktioner och möter i söder Hjälmaren där det bildas gott om sandrevlar. Lungeråsen omges av ett lerlandskap som använts för odling under lång tid. Det gör att Lungeråsen länge varit integrerad i odlingslandskapet. Det finns gott om spår av ängsmark, betesmark och många husbehovstäkter på Lungeråsen. Vid cementfabriken (Figur 17, Figur 15), som är aktiv, finns stora ytor med öppen sand och grus. Söder och norr om fabriksområdet finns också inaktiva delar av äldre storskalig täktverksamhet. Figur 14. Lungeråsen i Arboga kommun. Längs Lungeråsen finns en artrik örtflora som är särskilt välutvecklad i vägkanter, i gårdsmiljöer, tomtmark och på igenväxande slåtter- och betesmark på åsen. Här finns gott om harklöver, gullklöver, bockrot, gråfibbla, hagfibblor, styvfibbla, kråkvicker, humlelusern, rödklöver, vitklöver, fårtunga, rallarros och sandtrav (Figur 18, Figur 16). Längs åsen finns också mycket backtimjan en viktig näringsväxt för många gaddsteklar och värdväxt för svartfläckig blåvinge som dock inte observerades under Det finns mycket gott om knytling, men nästan helt koncentrerat till området vid cementfabriken. Bland gaddsteklar finns här en hög grad av markbyggare, en hög grad av långtungade humlor och troligen även förutsättningar för en artrik vedlevande fauna kopplade till bryn och gårdsmiljöer. Vid cementfabriken påträffades flera vattenpölar på den gamla täktbotten i norr, här fanns mindre vattensalamander. Längs åsen fanns gott om liten blåklocka och både småsovarbi och blåklocksbi påträffades. 24

26 Följande övriga naturvårdsarter identifierades: Praktbyxbi Dasypoda hirtipes NT spridd i vägkanter och andra öppna miljöer längs åsen. Knytlingsäckmal Coleophora scabrida VU förekom i minst ett 20-tal individer på täktbotten vid cementfabriken. Rovstekeln Elampus panzeri påträffades och har inte noterats för länet men finns sannolikt spridd. Denna art parasiterar på rovsteklar i släktet Mimesa. Lång rotlusblomfluga Pipizella viduata påträffades vid Lunger. Arten är sparsamt noterad och verkar höra till varma områden. Figur 15. Cementfabriken vid Lunger. I täktbotten finns bland annat knytlingsäckmal. Figur 16. Lungeråsens södra del nära Tomtagården. Igenväxande gräsmarker där det fortfarande finns backtimjan, gulmåra, gråfibbla, liten blåklocka och andra indikatorer på torräng. 25

27 Figur 17. Lunger, Cementfabriken. Här påträffades knytlingsäckmal, mindre vattensalamander och andra naturvårdsarter. Figur 18. Lunger, Tomtagården. Här finns goda förutsättningar för restaurering av husbehovstäkten. 26

28 3.5.2 Kolsva-Köping Köpingsåsen är en lång ås med varierande fraktioner som är avlagrade. Vid Kolsva-Köping är området inte någon åsformation utan sandavlagringen är spridd och mestadels odlingsmark (Figur 19). Sanden syns i vägkanter, skogsbryn, stigar och i svackan ner mot Hedströmmen. I synnerhet är sanden intressant här eftersom det är ett odlingslandskap i trakten. Under inventeringen bedömdes området hysa mycket blomrika marker. Det var gott om röd- och vitklöver, harklöver, gulvial, humlelusern, liten blåklocka, stor blåklocka, skogsnäva, femfingerört, bockrot och fibblor, främst höstfibbla flockfibbla och gråfibbla. Bland insekter så märktes att sexfläckig bastardsvärmare var spridd i hela området. Smygstekellik glasvinge Figur 19. Kolsva-Köping. Området är en del av Köpingsåsen. noterades vid Åsby. I övrigt fanns gott om ärtsandbi, vallhumla, småullbi och hartsbi vanliga arter. 27

29 Den mest spännande observationen i denna trakt var pärlbi Biastes truncatus VU som påträffades vid Kolsva återvinningsplats (Figur 21). Detta område har karaktären av ett industriområde och har gott om sand- och grusfläckar. Här finns också en måttlig blomrikedom med liten blåklocka, käringtand, vitklöver och andra ruderatmarksarter. Observationen av pärlbi bör ses som en observation för området. Troligen finns ingen boplats av värden, ängssolbi, på industrimarken vid Kolsva återvinningsplats. Istället är Figur 20. Kolsva återvinningsplats här observerades pärlbi Biastes truncatus VU på ruggarna av liten blåklocka i förgrunden. det troligt att torrängar i odlingslandskapet längs närbelägna Hedströmmen som är området för ängssolbi och dess parasit pärlbi. Hedströmmen och dess närbelägna torrbackar och åkerholmar besöktes tyvärr inte under Anledningen var att fjärranalysen prioriterade vägkanter, bryn och slänter som fanns längs rullstensåsens huvudstråk. De blomrika vägkanterna (Figur 23) och sidoområdena nära vägen, kan också vara ett habitat för ängssolbi och pärlbi. Det fanns gott om liten blåklocka här, men ingen av arterna observerades under fältbesöken

30 Figur 21. Kolsva-Köping. Lokal vid Kolsva återvinningsområde där pärlbi Biastes truncatus VU påträffades. Figur 22. Kolsva-Köping, de artrika vägkanterna längs väg 260. Figur 23. Längs länsvägen 260 vid Kolsva finns mycket blomrika vägslänter och sidoområden. Här syns en blomrik mark med gulvial, rödklöver, vitklöver och liten blåklocka. 29

31 3.5.3 Kolbäck-Strömsholm Söder om Kolbäck finns stora finkorniga isälvsavlagringar den kallas här för Kyrkbyåsen och är en del av Strömsholmsåsen (Figur 24). Strömsholm är känt för sin unika population av ekhästmyra Camponotus falla CR och därför var förväntningarna stora på att den sandkopplade gaddstekelfaunan också skulle visa på höga naturvärden. Tyvärr var den sandknutna gaddstekelfaunan dåligt utvecklad. Bivarg, småsovarbi, hartsbi och småullbi påträffades rikligt men dessa sandlevande arter är spridda i landskapet och inte tecken på höga naturvärden. Den enda mer ovanliga arten var rovstekeln Gorytes quadrifasciatus som påträffades vid Västerkvarn (Figur 25). Denna art lever av stritar i sandiga områden med gott om lövbryn där Figur 24. Kolbäck-Strömsholm. Strömsholmsåsen delar sig vid Strömsholm och bildar en mindre avstickare mot nordost. diversiteten av stritar är hög. Vid Hornsborg fanns en artrik gaddstekelfauna dock utan utpräglade naturvårdsarter (Figur 26). Figur 25. En värdefull torrmark vid Västerkvarn. Här fanns en aggregation av bivarg och flera sandkopplade andra gaddstekelarter. Figur 26. Hornsborg gravfält är en lokal för svartfläckig blåvinge, som dock inte registrerades under inventeringen. Här har nyligen utförda restaureringar även gynnat vildbin och andra gaddsteklar. Under inventeringen påträffades bland andra mellanblodbi här. 30

32 Figur 27. Badelundaåsen vid Västerås. Badelundaåsen Längs den mäktiga Badelundaåsen finns en bred variation av störningar som på olika sätt skapar höga naturvärden kopplad till sand. Närmare Västerås (Figur 27) finns gott om platser där torrbackar utvecklats tack vare betesdrift, rekreationsområden, motorsportanläggningar eller kraftledningsgator. I dag när förståelsen är spridd för betydelsen av öppen sand för ökad mångfald så finns 31

33 goda möjligheter att aktivt förbättra förutsättningarna för Badelundaåsens biologiska kulturarv. Här ligger markerna närmare Västerås bättre till, eftersom det finns en större verktygslåda med åtgärder som kan utföras närmare tätbebyggda områden. Gaddstekelfaunan längs Badelundaåsen överraskade med att vara artrik och hade en hög exponering åt specialiserade arter. Till exempel påträffades här en rad arter som följande vildbin: ljungsidenbi Colletes succinctus med sin parasit hedfiltbi Epeolus cruciger väggsidenbi Colletes daviesanus med sin parasit ängsfiltbi Epeolus variegatus florsidenbi Colletes floralis med sin parasit sandfiltbi Epeolus alpinus Lokalen Storgården (Figur 28, Figur 29) helt nära Västerås var en av de mest artrika lokalerna. Endast här påträffades fibblesandbi Andrena fulvago och svävflugan Villa cingulata. Även den sand- och värmekopplade rovstekeln Lestica subterranea påträffades här. Lokalen är under en kraftledning och befinner sig visserligen i en betesmark men hålls helt öppen tack vare den återkommande röjning som görs under kraftledningsgatan. Blomrikedomen är stor här av liten blåklocka, harklöver, gullklöver, getväppling, backtimjan, höstfibbla och gråfibbla. Slänten mot sydost hade flera blottor skapade av betesdjuren, förmodligen nöt, och flera enar bildade lämpliga strukturer gynnsamma för gaddsteklar. Lokalen kan troligen utökas något genom röjning och genom att skapa fler blottor. 32

34 Figur 29. Lokal Storgården var en av de mest artrika under inventeringen Endast här påträffades fibblesandbi Andrena fulvago och svävflugan Villa cingulata. Figur 28. Lokalen Storgården hade en välutvecklad torrängsflora. Här fanns fibblesandbi och svävflugan Villa cingulata. Daniel Segerlind assisterar i fält. I förgrunden backtimjan. Vid motorsportanläggningen (Figur 30, Figur 31, Figur 32), den östra, finns mycket gynnsamma strukturer för gaddsteklar. Här finns stora mattor med fibblor, liten och stor blåklocka, gott om backtimjan, harklöver och åkervädd. Här fanns en stor population av florsidenbi och dess parasit sandfiltbi. Det fanns också blåklocksbi med parasiten prickgökbi här. Även den ovanliga sand- och värmekopplade rovstekeln Lestica subterranea påträffades här en art som tidigare inte rapporterats på artportalen från länet. 33

35 Figur 30. Harklövermatta vid motorsportanläggningen. Här bland harklövern påträffades sandfiltbi och rovstekeln Lestica subterranea. Figur 31. Motorbanan vy från öster. Backtimjan i förgrunden. Figur 32. Motorbanan på Badelundaåsen är en viktig miljö för gaddsteklar. Det finns också stor restaureringspotential. Gott om backtimjan. 34

36 Vid Erikslund längre norrut på åsen fanns ett stort bestånd av väddklint och åkervädd (Figur 33, Figur 34, Figur 35). Hela vägslänten och brynet längs den gamla landsvägen var mycket blomrikt. Tyvärr påträffades varken stortapetserarbi eller väddsandbi här. Vid Äs och Gesala finns gott om slänter, bryn och vägskärningar (Figur 36). Här är det blomrikt och öppen sand finns det också gott om. Figur 33. Vid Erikslund fanns blomrika vägkanter och andra kantzoner. Vid Äs rapporterades för övrigt svartpälsbi av Stellan Erlandsson 1957 längs Badelundaåsen har den efter det inte registrerats. På flera håll längs åsen registrerades mycket blåeld en viktig födokälla för just svartpälsbi. Vid Gesala ridsportanläggning (Figur 37) påträffades pärlbi Biastes truncatus VU och mindre pansarstekel Tiphia minuta NT. I övrigt påträffades hartsbi. Ridsportanläggningen är anlagd i en gammal täktbotten. Lokalen ligger skyddad i och med att den är nedsänkt i åsen och bildar varma sandiga bryn och gläntor i den uppväxande tallskogen. Blomrikedomen är rätt sparsam men präglas av kråkvicker, getväppling, hagfibblor, höstfibbla och spridda bestånd av liten blåklocka. Figur 35. Igenväxande beten vid Erikslund- Nybo. Här finns fortfarande örter i grässvålen, men bosubstratet är försvunnet. En restaurering kan här snabbt återskapa habitat för gaddsteklar. Figur 34. Vid Erikslund fanns mycket blomrika bryn och vägkanter. Här fanns den enda större förekomsten av väddklint dock utan stortapetserarbi. 35

37 Figur 34. Gesala ridsportanläggning. Här fanns pärlbi Biastes truncatus VU och mindre pansarstekel Tiphia minuta NT. Figur 33. Gesala ridsportanläggning visade sig vara en lokal med höga naturvärden här fanns både pärlbi Biastes truncatus och mindre pansarstekel Tiphia minuta. Söder om E18 är Badelundaåsen till stor del bebyggd och åsen är trängd mellan flygplatsen och staden (Figur 38). Längre söderut öppnar den sig igen på Björnön för att sedan försvinna. I och med Kjetil och Irene Jensens observationer från 2013 och 2014 vet vi att stortapetserarbi finns i området. Det är dock oklart om statusen på populationen är god, om det finns några hot och iså fall vad som kan göras. Under inventeringen 2014 besöktes bara en vägkant i områdets norra del och Björnön. Vägkanten hade enbart en mindre mängd fibblor men Björnöns norra delar har en rik och varierad flora. Här finns också väddklint värdväxt för stortapetserarbi. På Björnön fanns också gott om ärtväxter och en ovanligt stor aggregation av bivarg. Framtida inventeringar får utröna vilka delar av området som stortapetserarbi använder som huvudsakligt födosöks- och boområde. 36

38 Figur 35. Badelundaåsens sydligaste del går mellan Västerås stad och flygplatsen. På Björnön finns också länets enda observation av storfibblebi Panurgus banksianus VU. Observationen gjordes 2002 och kunde inte återregistreras under 2014, möjligen för att fältbesöket var förlagt för tidigt på säsongen. Förutsättningarna finns dock kvar på Björnön och andra delar av södra delen av Badelundaåsen. En annan art som kan vara aktuell för Björnön och sydöstra delen av Västerås är klinttapetserarbi Megachile pyrenaea NT. Klinttapetserarbi rapporterades av Stellan Erlandsson från Badelundaåsen och Strömsholmsåsen under 1950-talet, men därefter har arten inte registrerats från länet. Klinttapetserarbi samlar också pollen från väddklint men kan också använda andra närstående korgblommiga arter för pollensamling. 37

39 3.5.4 Sör-Husta Vid Sör-Husta utfördes inventeringen genom stopp på fem platser i odlingslandskapet (Figur 37, Figur 38, Figur 39). Figur 36. Toskebo i trakten av Sör-Husta. Gul fetknopp dominerade vägslänten. Figur 37. Trakterna kring Sör-Husta präglas av blomrika vägkanter, åkerholmar och betesmarker. En allmän hög blomrikedom av viktiga nektar- och pollenväxter påträffades: Höstfibbla Färgkulla Kråkvicker Gulvial Bland gaddsteklar registrerades en handfull arter, men inga naturvårdsarter. Betesmarken vid Sörbäcks soldattorp som besöktes i norr var välhävdad och hade gott om höstfibbla. Här påträffades fibblesandbi Under fältbesöken 2014 kunde fibblesandbi inte påträffas. Trakten i sig är mycket blomrik blanda annat på höstfibbla som är en av de viktigaste fibblearterna för fibblesandbi. Därför bedöms fibblesandbi finnas kvar i området. Eventuella kommande eftersök bör återbesöka betesmarken som är markerad som Sör-Husta på kartan (Figur 41). Eftersök bör lämpligen ske i ett större område i trakten och omfatta främst torra betesmarker. Figur 38. Sör-Husta. Trakten är ovanligt blomrik. 38

40 3.6 Förslag till naturvårdsåtgärder Lunger Området kring cementfabriken är högintressant med tanke på knytlingsäckmal. Rådgivning till täktutövaren. God potential att restaurera ett eller flera blomrika områden och husbehovstäkter söder om Lunger. Kolsva-Köping Inga lokaler med restaureringsbehov hittades. Fler fältbesök behöver göras för att identifiera habitatet för pärlbi och ängssolbi. Kolbäck-Strömsholm Inga lokaler med höga naturvärden och med restaureringsbehov hittades. Badelundaåsen Lokal Storgården kan utökas något genom röjning och att skapa fler sandblottor. Huvuddelen av lokalen är i betesmark därför handlar det om en engångsinsats med röjning och sandblotteskapande. Motorbanan, den östra, har stor potential att bli mer värdefull för gaddsteklar och fjärilar. I första hand bör föreningen som sköter verksamheten konsulteras. Det finns stora möjligheter att med enkla medel gynna flera rödlistade arter här. Även svartfläckig blåvinge kan vara en målart för naturvårdsrestaureringar här. Gesala ridsportanläggning. Hela området Gesala-Äs bör ses över. Kanske är det fler torrbackar som inte upptäcktes under inventeringen Föreningen som sköter ridsportanläggningen bör få ett rådgivningsbesök. Området skulle gynnas av försiktig avverkning och röjning av den gamla täktbotten. Troligen går det hand i hand med ridentusiasternas intresse. Slitaget från hästar är viktig och en förutsättning för att pärlbi och mindre pansarstekel ska fortsätta ha sitt habitat på platsen. Sör-Husta Inga lokaler med höga naturvärden och med restaureringsbehov hittades. 39

41 3.7 Förslag till utvidgat sök Följande områden är viktiga att fältbesöka för att identifiera eventuella ytterligare habitat för hotade arter av gaddsteklar. Ålhammaråsen i Arboga kommun fältbesöktes inte under Kanske finns höga naturvärden kopplade till sand längs Ålhammaråsen. Badelundaåsen är ett komplext område med 100-tals småbiotoper. Områdets södra del behöver undersökas ytterligare, i synnerhet odlingslandskapsobjekt nära åsen, till exempel i Klinta och Närlunda. Valstaåsen norr om Köping. Kanske kan det området, mitt i odlingslandskapet, vara intressant för riktat sök mot sandlevande gaddsteklar. Kyrkbyåsen i Hallstahammars kommun var en besvikelse. Men de närliggande ekmiljöerna i Strömsholm, i synnerhet vid fältrittsbanan, bör undersökas med avseende på vedlevande gaddsteklar. Troligen finns ett koppel av lövrelaterade solitärgetingar, vägsteklar och rovsteklar här. Inventeringen bör ske med en insats av trap-nests och/eller fönsterfällor. Tätbebyggt område i Västerås sydöstra del i området där stortapetserarbi rapporterats. I nuläget är det oklart hur stort och vilken kvalitét som habitatet för stortapetserarbi har. Området behöver besökas för att kvantifiera värdväxten väddklint, förekomst av tistlar, som kan vara alternativ värdväxt, och kartera lämpliga boplatser. Troligen är habitatet inte kopplat till villaträdgårdar utan till marginalmarker i parkmark, impediment och på gräs- och buskmarker som hör till driften av Stockholm-Västerås flygplats. Flygplatsområdet bör omfattas av en särskild inventering eftersom det här finns förutsättningar för flera andra torrmarksarter. Flygplatsen är en av få som ligger på delvis sandiga underlag i landet. 40

42 4 Referenser Allen-Wardell, G., Bernhardt, P., Bitner, R., Burquez, A., Buchmann, S., Cane, J., Allen Cox, P., Dalton, V., Feinsinger, P., Ingram, M., Inouye, D., Jones, C.E., Kennedy, K., Kevan, P., Koopowitz, H., Medellin, R., Medellin-Morales, S., Nabhan, G.P., Pavlik, B., Tepedino, V., Torchio, P., & Walker, S The potential consequenses of pollinator declines on the conservation of biodiversity and stability of food crop yields. Conservation Biology 12: 8-17 Bernes, C Biologisk mångfald i Sverige Monitor 22. Naturvårdsverket, Stockholm. Gärdenfors, U Rödlistade arter i Sverige Artdatabanken, SLU, Uppsala. Larsson, S Spår till mångfald. 37 s. Banverket, Expert och utveckling, Borlänge. Losey, J.E. & Vaughan, M The economic value of ecological services provided by insects. Bioscience 56: Nilsson G.E Notiser: För Västmanlands län nya gaddsteklar. Entomologisk Tidskrift 105, 104. Nilsson G.E Notiser: För Västmanlands län och Uppland nya gaddsteklar. Entomologisk tidskrift. Entomologisk Tidskrift 106, Nilsson G.E Nya landskapsfynd av gaddsteklar, med en översikt av de fennoskandiska arterna i familjen Dryinidae. Entomologisk Tidskrift 107, Nilsson G.E Nya landskapsfynd av gaddsteklar från mellersta och norra Sverige. Entomologisk Tidskrift 110, Nilsson G.E The wasp and bee fauna of the Ridö archipelago in Lake Mälaren, Sweden (Hymenoptera, Aculeata). Entomologisk Tidskrift 112, Potts, S. G., Biesmeijer, J. C., Kremen, C., Neumann, P., Schweiger, O. and Kunin, W. E Global pollinator declines: trends, impacts and drivers. - TREE 25: Rehnberg, M Knytlingsäckmal vid Norbergs flygplats. Inocellia 2014,

43 Sjödin, N E Inventering av gaddsteklar på Ängsö, Ridön och Aggarön i Västmanlands län. Länsstyrelsen i Västmanlands län. Rapport 2011:22. Sjödin N.E Bin (Apoidea) i grustäkter längs tre åsar i Västmanlands län. Länsstyrelsens rapportserie. Rapport 1:27. Länsstyrelsen i Västmanlands län, Västerås. pp Soon, V., Vallisoo, T., Hovi, K. & Luig, J Host specificity of the tribe Chrysidini (Hymenoptera: Chrysididae) in Estonia ascertained with trap-nesting. Eur. J. Entomol. 112 (1): , Stenmark, M Inventering av gaddsteklar på Ängsö, Ridön och Aggarö. Inventering i samband med Life+ MIA. Länsstyrelsen i Västmanlands län. 42

44 Aktuell Potentiell Historisk Ej potentiell. Tabell 3. Samtliga 37 arter av steklar som direkt figurerar i framtagna eller föreslagna åtgärdsprogram för hotade arter, fördelade på tio åtgärdsprogram. Observera att ÅGP Steklar i sandtallskog är nedlagt. Förkortningar i tabellhuvudet: Rö.= Rödlistekategori se ÅGP= Åtgärdsprogram för hotade arter, se Aktuell = aktuell förekomst i Västmanlands län, Historisk = ej påträffad i Västmanlands län under de senaste 20 åren, Pot. = arten kan tänkas finnas eller inom en 10-årsperiod kolonisera minst ett område i Västmanlands län, Ej pot. = förekomst inom överskådlig framtid högst osannolik. Art Svenskt namn Rö. ÅGP Värdorganism Anoplius aeruginosus vindvägstekel NT Stortapetserarbi m.fl. Inte specialiserad x Sphex funerarius gräshoppsstekel VU Stortapetserarbi m.fl. Inte specialiserad x Podalonia luffii dynsandstekel VU Stortapetserarbi m.fl. Inte specialiserad x Osmia maritima havsmurarbi EN havsmurarbi Inte specialiserad x Andrena batava batavsandbi VU Stortapetserarbi m.fl. Inte specialiserad x Andrena nycthemera flodsandbi EN Stortapetserarbi m.fl. Salix x Andrena bimaculata rapssandbi VU Stortapetserarbi m.fl. Salix och ärtväxter x Andrena morawitzi fältsandbi EN Stortapetserarbi m.fl. Salix x Andrena apicata spetssandbi NT Stortapetserarbi m.fl. Salix x Anthophora plagiata humlepälsbi CR Humlepälsbi Inte specialiserad x Leptothorax goesswaldi parasitsmalmyra CR Jättepraktbagge Leptothorax acervorum x Andrena argentata silversandbi NT Stortapetserarbi m.fl. Inte specialiserad x Belomicrus borealis saknar namn Stortapetserarbi m.fl. Borstbaggen Dasytes niger x Megachile lagopoda stortapetserarbi VU Stortapetserarbi m.fl. Korgblommiga x x Coelioxys conoidea storkägelbi CR Stortapetserarbi m.fl. Megachile lagopoda x Coelioxys obtusispina thomsonkägelbi VU Stortapetserarbi m.fl. Megachile lagopoda x Anthophora retusa svartpälsbi VU Svartpälsbi Inte specialiserad x x Andrena labialis märgelsandbi VU Vildbin och småfjärilar Ärtväxter x Andrena gelriae väpplingsandbi EN Vildbin och småfjärilar Getväppling x Panurgus banksianus storfibblebi VU Vildbin och småfjärilar Fibblor x Nomada fuscicornis mörkgökbi EN Vildbin och småfjärilar Panurgus calcaratus x Nomada similis ölandsgökbi EN Vildbin och småfjärilar Panurgus banksianus x Nomada stigma fransgökbi VU Vildbin och småfjärilar Andrena labialis x Dufourea halictula monkesolbi VU Vildbin och småfjärilar Jasiona montana x Halictus leucaheneus stäppbandbi EN Vildbin och småfjärilar Ej specialiserad x Sphecodes cristatus kölblodbi CR Vildbin och småfjärilar Halictus leucaheneus x Melitta tricincta rödtoppebi VU Vildbin och småfjärilar Odontites spp. x Andrena humilis slåttersandbi EN Vildbin på ängsmark Fibblor x Andrena marginata guldsandbi VU Vildbin på ängsmark Väddväxter x Biastes truncatus pärlbi VU Vildbin på ängsmark Dufourea spp. x Nomada argentata silvergökbi CR Vildbin på ängsmark Andrena marginata x Nomada armata väddgökbi EN Vildbin på ängsmark Andrena hattorfiana x Nomada facilis fibblegökbi EN Vildbin på ängsmark Andrena fulvago x Nomada integra slåttergökbi EN Vildbin på ängsmark Andrena humilis x Dufourea inermis klocksolbi EN Vildbin på ängsmark Blåklockor x Halictus quadricinctus storbandbi CR Vildbin på ängsmark Inte specialiserad x Melitta melanura storblomsterbi CR Vildbin på ängsmark Blåklockor x 43

45 Rödlista Arboga Hallstahammar Köping Sala Västerås Tabell 4. Alla observationer av djur under inventeringen under de riktade söken i Västmanlands län. Här rapporteras observationerna kommunvis. Totalt registrerades 72 arter av gaddsteklar, 11 arter flugor, 19 fjärilsarter och en art av grod- och kräldjur. Taxon Svenskt namn Hymenoptera steklar Andrenidae grävbin Andrena bicolor ängssandbi 1 Andrena fucata hallonsandbi 1 Andrena fulvago fibblesandbi NT 4 Andrena minutula småsandbi 2 Andrena minutuloides morotssandbi 1 1 Andrena subopaca lundsandbi 1 1 Andrena tarsata blodrotssandbi 1 Andrena wilkella ärtsandbi 1 Apidae långtungebin Apis mellifera honungsbi 1 3 Biastes truncatus pärlbi VU 1 1 Bombus barbutellus trädgårdssnylthumla 1 Bombus bohemicus jordsnylthumla 1 Bombus hortorum trädgårdshumla 1 3 Bombus humilis backhumla 1 Bombus hypnorum hushumla 1 2 Bombus lapidarius stenhumla Bombus lucorum coll. jordhumlor Bombus norvegicus hussnylthumla 8 Bombus pascuorum åkerhumla 1 1 Bombus pratorum ängshumla 1 Bombus soroeensis blåklockshumla 3 Bombus subterraneus vallhumla 1 2 Bombus sylvarum haghumla 1 3 Bombus sylvestris ängssnylthumla 10 Bombus terrestris mörk jordhumla 2 Epeolus alpinus sandfiltbi 1 Epeolus cruciger hedfiltbi 3 Epeolus variegatus ängsfiltbi 2 Eucera longicornis långhornsbi 1 Nomada fabriciana ängsgökbi 1 Nomada flavoguttata smågökbi 3 Nomada flavopicta prickgökbi 2 Nomada striata strimgökbi 3 Chrysididae guldsteklar 1 10 Chrysis illigeri inget namn 1 Elampus panzeri inget namn 1 Hedychridium roseum inget namn 3 Holopyga generosa inget namn 5 Trichrysis cyanea inget namn 1 44

46 Rödlista Arboga Hallstahammar Köping Sala Västerås Taxon Svenskt namn Colletidae korttungebin Colletes daviesanus väggsidenbi 4 Colletes floralis florsidenbi 1 Hylaeus brevicornis småcitronbi 4 Hylaeus communis gårdscitronbi Hylaeus confusus ängscitronbi 3 2 Hylaeus rinki backcitronbi 1 2 Crabronidae rovsteklar Astata boops inget namn Crossocerus podagricus inget namn 1 Gorytes quadrifasciatus inget namn 1 Lestica subterranea inget namn 4 Lindenius albilabris inget namn 2 Oxybelus uniglumis inget namn 1 Philanthus triangulum bivarg Tachysphex obscuripennis inget namn 1 Halictidae vägbin Dufourea dentiventris ängssolbi NT 1 Halictus tumulorum ängsbandbi 16 Lasioglossum calceatum mysksmalbi 1 1 Lasioglossum leucopus bronssmalbi 8 Lasioglossum morio metallsmalbi Lasioglossum villosulum hedsmalbi 1 Sphecodes ephippius mellanblodbi 4 Sphecodes geoffrellus småblodbi 1 Megachilidae buksamlarbin Anthidium punctatum småullbi Chelostoma campanularum småsovarbi 1 1 Heriades truncorum väggbi 1 Trachusa byssina hartsbi Melittidae sommarbin Dasypoda hirtipes praktbyxbi NT 13 Macropis europaea lysingbi 2 Melitta haemorrhoidalis blåklocksbi 1 1 Melitta leporina lusernbi NT 4 Sphecidae sandsteklar 3 Ammophila sabulosa inget namn 1 Podalonia affinis inget namn 2 Tiphiidae pansarsteklar 1 Tiphia minuta mindre pansarstekel NT 1 45

47 Rödlista Arboga Hallstahammar Köping Sala Västerås Taxon Svenskt namn Vespidae getingar 1 1 Dolichovespula saxonica takgeting 1 1 Coleoptera skalbaggar 1 Carabidae jordlöpare 1 Cicindela campestris grön sandjägare 1 Diptera tvåvingar Bombyliidae svävflugor Anthrax anthrax inget namn 1 Anthrax varius inget namn 1 1 Hemipenthes maurus inget namn 1 Hemipenthes morio inget namn 1 Villa cingulata inget namn VU 2 Villa hottentotta inget namn 1 Conopidae stekelflugor 1 Sicus ferrugineus inget namn 1 Syrphidae blomflugor 2 Ischyrosyrphus glaucius ljus lyktblomfluga 1 Pipizella viduata lång rotlusblomfluga 1 Tabanidae bromsar 1 Haematopota pluvialis inget namn 1 Tachinidae parasitflugor 1 Cistogaster globosa inget namn 1 Lepidoptera fjärilar Coleophoridae säckmalar 20 Coleophora scabrida knytlingsäckmal VU 20 Hesperiidae tjockhuvuden 2 Ochlodes sylvanus ängssmygare 2 Lycaenidae juvelvingar Aricia artaxerxes midsommarblåvinge 1 Lycaena phlaeas mindre guldvinge 2 Lycaena virgaureae vitfläckig guldvinge 1 Polyommatus amandus silverblåvinge 1 1 Polyommatus icarus puktörneblåvinge Polyommatus semiargus ängsblåvinge 1 46

48 Rödlista Arboga Hallstahammar Köping Sala Västerås Taxon Svenskt namn Nymphalidae praktfjärilar Aglais urticae nässelfjäril Aphantopus hyperantus luktgräsfjäril 1 6 Argynnis aglaja ängspärlemorfjäril 1 2 Brenthis ino älggräspärlemorfjäril 1 1 coenonympha arcania pärlgräsfjäril Coenonympha pamphilus kamgräsfjäril Melitaea athalia skogsnätfjäril 2 Pieridae vitfjärilar Pieris napi rapsfjäril Pterophoridae fjädermott 1 Oxyptilus pilosellae gråfibblefjädermott 1 Sesiidae glasvingar 1 Bembecia ichneumoniformis smygstekellik glasvinge NT 1 Zygaenidae bastardsvärmare Zygaena filipendulae sexfläckig NT bastardsvärmare Urodela stjärtgroddjur 1 Salamandridae vattensalamandrar 1 Triturus vulgaris mindre vattensalamander 1 47

49 Arboga Hallstahammar Köping Sala Västerås Tabell 5. Alla observationer av växter under inventeringen med de riktade söken i Västmanlands län. Bland växter registrerades främst viktiga värdväxter för gaddsteklar, men även indikatorarter och typiska arter för undersökt område noterades. Här rapporteras observationerna kommunvis. Växterna har som regel noterats som 1 för förekomst, men har i vissa fall uppskattats till verkligt individantal. Taxon Svenskt namn Apiaceae flockblommiga Aegopodium podagraria kirskål 1 Pastinaca sativa palsternacka 1 Peucedanum palustre kärrsilja 1 Pimpinella saxifraga bockrot Asteraceae korgblommiga Achillea millefolium röllika Anthemis tinctoria färgkulla 1 2 Centaurea jacea rödklint 2 Cichorium intybus var. intybus cikoria 1 Cirsium vulgare vägtistel 1 Conyza canadensis kanadabinka 1 1 Crepis tectorum klofibbla 1 Erigeron acer gråbinka 1 Hieracium sect. Tridentata styvfibblor 1 Hieracium sect. Vulgata hagfibblor Hieracium umbellatum flockfibbla Leontodon autumnalis höstfibbla Leucanthemum vulgare prästkrage 1 Logfia arvensis ullört 2 Pilosella cymosa ssp. cymosa kvastfibbla 1 Pilosella officinarum gråfibbla Solidago canadensis kanadensiskt gullris 2 Solidago virgaurea gullris 2 Sonchus arvensis åkermolke 3 Tanacetum vulgare renfana 1 Tragopogon pratensis ängshaverrot 1 Tripleurospermum perforatum baldersbrå 2 1 Campanulaceae klockväxter Campanula glomerata toppklocka 1 Campanula patula ängsklocka Campanula persicifolia stor blåklocka Campanula rapunculoides knölklocka 1 Campanula rotundifolia liten blåklocka Brassicaceae korsblommiga 1 Arabis glabra rockentrav 1 Caryophyllaceae nejlikväxter Arenaria serpyllifolia sandnarv 1 Dianthus deltoides backnejlika 1 Herniaria glabra knytling 1 4 Scleranthus annuus grönknavel 1 Spergularia rubra rödnarv 1 48

50 Arboga Hallstahammar Köping Sala Västerås Taxon Svenskt namn Dipsacaceae väddväxter 1200 Knautia arvensis åkervädd 1200 Ericaceae ljungväxter 2 Calluna vulgaris ljung 2 Myrsinaceae ardisiaväxter 1 Lysimachia punctata praktlysing 1 Fabaceae ärtväxter Lathyrus pratensis gulvial Lotus corniculatus käringtand Lupinus polyphyllus blomsterlupin 1 3 Medicago lupulina humlelusern 1 1 Trifolium arvense harklöver 3 2 Trifolium aureum gullklöver 1 1 Trifolium pratense rödklöver Trifolium repens vitklöver Vicia cracca kråkvicker Vicia sepium häckvicker 1 Geraniaceae näveväxter 1 Geranium pratense ängsnäva 1 Lamiaceae kransblommiga Scutellaria galericulata frossört 1 Stachys sylvatica stinksyska 1 Thymus serpyllum ssp. serpyllum backtimjan 1 2 Scrophulariaceae lejongapsväxter 1 Chaenorhinum minus småsporre 1 Clusiaceae johannesörtsväxter 1 1 Hypericum perforatum äkta johannesört 1 1 Onagraceae dunörtsväxter Epilobium angustifolium mjölke Cyperaceae halvgräs 1 Carex elata bunkestarr 1 Poaceae gräs 4 Agrostis canina brunven 1 Calamagrostis canescens grenrör 1 Deschampsia cespitosa tuvtåtel 1 Glyceria maxima jättegröe 1 Papaveraceae vallmoväxter 1 Papaver rhoeas kornvallmo 1 Rosaceae rosväxter Argentina anserina gåsört 1 Cotoneaster scandinavicus rött oxbär 1 Fragaria vesca smultron 1 1 Geum rivale humleblomster 2 Potentilla argentea femfingerört Rubus idaeus hallon 1 49

51 Arboga Hallstahammar Köping Sala Västerås Taxon Svenskt namn Salicaceae videväxter 3 4 Salix caprea sälg 1 1 Salix cinerea gråvide 1 2 Salix myrsinifolia svartvide 1 Salix viminalis korgvide 1 Crassulaceae fetbladsväxter Sedum acre gul fetknopp Boraginaceae strävbladiga Anchusa arvensis fårtunga 2 Echium vulgare blåeld 1 2 Symphytum officinale äkta vallört 1 50

52 51