Protokoll från landstingsfullmäktiges sammanträde den 4 och 5 april 2005

Transkript

1 1 (40) Ledningsenheten Kansliavdelningen/Kristina Brundin Protokoll från landstingsfullmäktiges sammanträde den 4 och 5 april 2005 Tid: Måndagen den 4 april kl samt tisdagen den 5 april kl Plats: Konserthuset i Växjö. 1 Landstingsfullmäktiges öppnande Enligt utfärdad kungörelse från den 19 mars 2005, sammanträder landstingsfullmäktige denna dag på Konserthuset i Växjö. Landstingsfullmäktiges ordförande Eva Löfquist förklarade landstingsfullmäktiges sammanträde öppnat. 2 Upprop Upprop genomfördes av landstingsfullmäktiges ledamöter för mandatperioden vilka för innevarande period är: Valkrets 1 Valkrets 2 Eva Löfquist (s) Sven-Åke Gustavsson (s) Suzanne Frank (m) Jan-Olof Franzén (m) Kajsa Wejryd (s) Ragnar Lindberg (s) Willemo Carlson (m) Bengt-Göran Birgersson (c) Yngve Filipsson (fp) Agneta Eriksson (v) Rolf Sällryd (kd) Gunilla Svensson (s) Kjell Gustafsson (c) Lena Karlsson (c) Wirginai Bogatic (v) Ann-Charlotte Kakoulidou (s) Kjell Jormfeldt (mp) Anita Ljungberg (m) Anna Storbjörk (s) Karin Sjöblom (fp) Gerd Lansler (kd) Michael Sjöö (s) Ingemar Swalander (m) Sven Eriksson (v) Anna Fransson (s) Paul Johansson (c) Jan-Eric Kandenäs (s)

2 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 2(40) Valkrets 3 Valkrets 4 Roland Johansson (s) Erling Persson (s) Vidar Lundbäck (c) Göran Giselsson (m) Sonja Emilsson (m) Bruno Edgarsson (c) Mayken Nilsson (s) Rolf Andersson (fp) Ingegerd Lennartsson (fp) Yvonne Takwam (kd) Ester Petersson (s) RosMarie Jönsson-Neckö (s) Harald Bergström (kd) Tryggve Svensson (v) Johnny Lundberg (s) Jan-Erik Björkman (s) Annelill Davidsson (c) Ulla-Britt Storck (s) Vid uppropet var samtliga ordinarie ledamöter närvarande förutom Ulla-Britt Storck som anmält förhinder. I hennes ställe hade Peter Freij kallats in. Wirginia Bogatic var närvarande under Justering av protokollet Till att justera fullmäktiges protokoll jämte ordföranden utsågs Lena Karlsson och Yngve Filipsson. Fullmäktige bestämde att justeringen ska äga rum den 18 april på ledningsenheten, Ingelstadsvägen 9 i Växjö kl Föredragningslistan Landstingsfullmäktige beslöt att flytta de bordlagda ärendena 8 12 från föregående fullmäktige till ärende nummer 4 8 på dagordningen. 5 Interpellation om lokaler för vårdcentralen i Åseda Dnr LE/ Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Agneta Eriksson (v) har i en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande ställt en fråga om möjligheten att förlägga hela vårdcentralen i Åseda till Hälsans Hus.

3 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 3(40) Interpellation Lokaler för vårdcentralen i Åseda Närsjukvårdsdirektör Kjell Grahn skriver i ett brev till Åseda Centrumfastigheter AB : Arbetsmiljöverket har haft inspektion i landstingets lokaler både på vårdcentralen och på sjukgymnastiken. Vid inspektionen framkom att det är problem med överhörighet mellan vissa rum, vilket utgör ett problem för patientens rätt till sekretess samt är en psykisk påfrestning för personalen som får påpekanden från patienterna. Efter detta har åtgärder vidtagits men misslyckats. Överhörigheten har inte gått att få bort. Andra problem som personalen och patienterna på vårdcentralen brottas med är svårigheterna att ta emot rörelsehindrade p.g.a. den trappa som leder upp till entrén. Hiss finns visserligen men för att sedan komma in i lokalerna måste man passera akutrummet. Telefonrådgivningen finns i ett rum som leder till journalarkivet, varför många störningar uppkommer. Flera rum är inte heller bra ur hot- och våldssynpunkt. Vårdcentralen och sjukgymnastiken ligger ca 500 m från vårdcentralen. En samlokalisering skulle självfallet underlätta samarbetet. För närvarande projekteras Hälsans hus i Åseda. Klart är att sjukgymnastiken kommer att få sina lokaler i Hälsans Hus. Det skulle självfallet vara mycket bra för verksamheten, såväl ur samverkanssom ur lokalsynpunkt, att få vårdcentralen förlagd till Hälsans Hus. En vårdcentral i Hälsans Hus skulle också möjliggöra ökat samarbete med apoteket och deras egenvårdsrådgivning. Hur ser du på möjligheterna att förlägga hela vårdcentralen i Åseda till Hälsans Hus? För Vänsterpartiets landstingsgrupp Agneta Eriksson Ledamot i fullmäktige 6 Interpellation om reservkraft till landstingets vårdinrättningar Dnr LE/ Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Suzanne Frank (m) har i en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande ställt frågor om landstingets reservkraft vid vårdcentralerna.

4 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 4(40) Interpellation angående reservkraft till landstingets vårdinrättningar Orkanen Gudrun har orsakat stor skadegörelse och haft en omfattande inverkan på människors liv i vårt län för lång tid framöver. En av de största erfarenheterna är de unikt långa strömavbrotten. Även landstingets vårdinrättningar, såsom vissa vårdcentraler, drabbades av orkanen. Även om störningarna inte blev så långvariga i dessa fall, måste landstinget ändå dra slutsatser av orkanens påverkan för den verksamhet som vi bedriver. Jag vill därför ställa följande frågor: 1. Vilka behov av reservkraft finns för våra vårdcentraler och andra lokaler? 2. Kan vissa vårdcentraler tillsammans förfoga över mobila aggregat? 3. Vilka kostnader är förenade med detta - inköp, förberedelser? Vilka möjligheter finns till finansiellt stöd från t ex Socialstyrelsen? Suzanne Frank Landstingsråd (m) 7 Interpellation: Får cancersjuka kronobergare sämre vård i Lund? Dnr LE/ Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Rolf Sällryd (kd) har i en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande ställt frågor om cancersjuka kronobergare får sämre vård i Lund. Interpellation Får cancersjuka kronobergare sämre vård i Lund? Enligt tidningen Dagens Medicin erbjuds det inom cancervården orimliga skillnader. Bland annat i Lund ska klinikledningen ha prioriterat bort användningen av nya cancerpreparat som skulle

5 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 5(40) kunna förlänga livet för många inom denna patientgrupp. Om uppgifterna i Dagens Medicin är korrekta, vilket jag utgår ifrån, så betyder det att den onkologiska kliniken agerar i strid med Riksdagens beslut om prioriteringar inom vården. Det beslutet säger ju bland annat att vården av just cancerpatienter ska prioriteras. Så vitt jag kan se så strider detta förhållande även mot portalparagrafen i Hälso- och sjukvårdslagen, som stadgar att var och en har rätt till samma vård oavsett var i landet man bor. Detta gäller uppenbarligen inte längre. En kvinna med bröstcancer eller en man med prostatacancer, boende inom vårt sjukvårdsområde och i behov av högspecialiserad cancervård, riskerar således att få en sämre vård än om de hade bott i till exempel Uppsala. Om förhållandena som jag beskrivit ovan verkligen stämmer är det allvarligt. Det är lika allvarligt var i landet dödssjuka patienter bor, men nu råkar just vårt regionsjukhus pekas ut. Det är våra medborgare i Kronoberg som drabbas. Sjukvården i Kronoberg har ett ansvar. Därför vill jag fråga dig som högst politiskt ansvarig för sjukvården i Kronobergs län: 1. Är du medveten om förhållandena som beskrivs i Dagens Medicin? 2. Drabbas den av Landstinget Kronoberg köpta regionvården i Lund? 3. Finns det någon risk att samma prioritering äger rum vid onkologikliniken i Växjö? 4. Ämnar du vidta några åtgärder? Vilka? Rolf Sällryd (kd) Landstingsgruppledare 8 Interpellation om utskrivningsklara patienter Dnr LE/ Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Ingemar Swalander (m) har i en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande ställt frågor om utskrivningsklara patienter.

6 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 6(40) Interpellation angående utskrivningsklara patienter Sedan Ädelreformen 1992 har det blivit viktigt att följa utvecklingen för utskrivningsklara patienter inom sluten somatisk vård. Landstingen vill ju inte låta färdigbehandlade patienter ta upp plats och resurser för andra vårdsökande. Landstingsförbundet följer denna utveckling. Enligt en artikel i Dagens Samhälle nr 6, 2005 visas att antalet totalt sett sjunker för varje år. Vid senaste mätningen, som skedde i september 2004, visar det sig att Kronobergs läns landsting ligger en bra bit över riksgenomsnittet för inneliggande utskrivningsklara patienter. Genomsnittet för riket är 6,1 procent, Kronobergs län har 8,5 procent. Endast två län har sämre siffror medan 18 län har bättre andel än vårt län. Jönköping har t ex 1,2 procent och Kalmar 3,5 procent. Hur kommer det sig att så hög andel utskrivningsklara patienter finns kvar i landstinget - de kostar ju pengar och tar platser i anspråk för andra vårdsökande? Är det någon skillnad mellan kommunerna? Vilka samtal eller förhandlingar pågår med berörda kommuner kanske speciellt Växjö kommun? När kan landstingsstyrelsens ordförande se en bättring? Ingemar Swalander, moderaterna 9 Interpellation om beläggningssituationen inom länssjukvården Dnr LE/ Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Sven Eriksson (v) har i en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande ställt frågor om beläggningen inom länssjukvården. Interpellation angående beläggningssituationen inom länssjukvården Under lång tid har lasaretten i Ljungby och Växjö dragits med problem med överbeläggningar. Det handlar alltså, vad jag erfar, inte om tillfälliga toppar. Orsakerna till överbeläggning är säkerligen flera. T ex har vårdavdelningar stängts/lags ned, säsongsplatser likaså, patienter befinner sig på fel vårdnivå. Överbeläggning innebär att patienter får ligga i korridorer och på läkarexpeditioner med sämre säkerhet och integritet som följd. En kortare tid går det säkert att tillfälligt ha det så här, men på sina håll verkar tillståndet vara permanent. För personalen innebär

7 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 7(40) detta att allt blir tungarbetat och stressigt. De är ju bemannade efter antalet vårdplatser och därmed inte dimensionerade för överbeläggning. Jag ser i förlängningen risk för att den positiva trenden med något sjunkande sjuktal hos personalen, kommer att brytas. Eller att arbetsmiljöverket återigen vidtar åtgärder för att komma tillrätta med problemen. Med anledning av ovanstående vill jag fråga dig följande: 1. Vad beror överbeläggningarna på? Är det kommunerna som inte tar hem medicinskt färdigbehandlade patienter? Är det Närsjukvården som spiller över när de inte hinner med? Har vi för få vårdplatser? 2. Pågår det aktiviteter för att komma tillrätta med överbeläggningarna? Vilka? 3. Blir frågan föremål för någon politisk prövning i samband med budgetarbetet? Sven Eriksson, Vänsterpartiet 10 Information om Årsredovisning för Landstinget Kronoberg Dnr LE/ Landstingsfullmäktige noterade inkommen Årsredovisning för år Årsredovisningen är landstingsstyrelsens rapport över verksamhetens resultat, utveckling samt ekonomiska resultat till landstingsfullmäktige, medborgare och andra externa intressenter. Yttranden I ärendet yttrade sig Sven-Åke Gustavsson, Suzanne Frank, Rolf Sällryd, Paul Johansson, Jan-Olof Franzén, Ragnar Lindberg, RosMarie Jönsson-Neckö, Erling Persson, Sven Eriksson, Ingemar Swalander, Yngve Filipsson, Mayken Nilsson, Karin Sjöblom, Harald Bergström, Kajsa Wejryd, Kjell Jormfeldt och Roland Johansson. 11 Svar på interpellation om lokaler för vårdcentral Åseda Dnr LE/ Landstingsstyrelsens ordförande, Sven-Åke Gustavsson, besvarade den under 5 ställda interpellationen. Interpellationssvar till Agneta Eriksson (v) angående lokaler för vårdcentralen i Åseda

8 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 8(40) Agneta Eriksson skriver i sin interpellation daterad den 11 februari 2005 att Arbetsmiljöverket har haft inspektion i landstingets lokaler både på vårdcentralen och på sjukgymnastiken. Vid denna inspektion framkom vissa lokalproblem. Agneta Eriksson skriver därför att det skulle vara mycket bra för verksamheten, såväl ur samverkans- som ur lokalsynpunkt, att få vårdcentralen förlagd till Hälsans Hus. Klart är att sjukgymnastiken kommer att få sina lokaler i Hälsans Hus. En vårdcentral i Hälsans Hus skulle också möjliggöra ökat samarbete med apoteket och deras egenvårdsrådgivning. I samband med detta ställer Agneta Eriksson följande fråga: Hur ser Du på möjligheterna att förlägga hela vårdcentralen i Åseda till Hälsans Hus? Svar på frågan Vissa av de lokalproblem som Arbetsmiljöverket m.fl. har påtalat har kunnat åtgärdas dock inte fullt ut. Sedan dessa lokaler iordningställdes har verksamhetens innehåll och arbetsmetoder successivt förändrats. På sikt behövs därför andra lokaler, som är anpassade för dagens behov både för patienternas och för medarbetarnas del. Nuvarande lokaler bedöms inte kunna förändras/byggas om så att en fullgod funktion kan uppnås för verksamheten. Sjukgymnastiklokalerna har tidigare funnits i anslutning till del av dåvarande sjukhem. För några år sedan hade kommunen behov av dessa lokaler och vår sjukgymnastik förhyr därför f.n. andra lokaler. Dessa lokaler är endast en temporär lösning. Sjukgymnastik och vårdcentralens verksamhet i övrigt bör vara samlokaliserad för att få en så effektiv verksamhet som möjligt. Eftersom nuvarande sjukgymnastiklokaler inte heller har fullgod funktion har en principöverenskommelse träffats med Åseda Centrumfastigheter AB. Den innebär att vi får en temporär lösning för sjukgymnastikverksamheten under två år om Hälsans Hus byggs. Detta har gjorts mot bakgrund av att en helhetslösning för såväl vårdcentral som sjukgymnastik bör komma till stånd. I planeringsförutsättningarna bör också vägas in att fler olika öppenvårdsinsatser framöver kommer att kunna erbjudas från vårdcentralerna (t.ex. psykiatriresurser, äldrerehabilitering, konsulter från specialiserade vården etc.). Sett ur allmän hälso- och friskvårdssynpunkt skulle en samlokalisering med Hälsans Hus vara ett alternativ. Detta synsätt är dock bara en aspekt. Den mer dominerande delen av hälso- och sjukvården är, trots allt, att erbjuda sjukvård av olika slag till barn, vuxna och äldre. Vi kan också utgå från att en ännu mer avancerad sjukvård kommer att

9 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 9(40) bedrivas framför allt tillsammans med kommunerna. En ytterligare samverkan och integration med kommunens del av hälso- och sjukvården är därför att föredra. Att kunna behålla och ibland gemensamt rekrytera medarbetare till såväl landstingets som kommunens sjukvårdsverksamhet är också något som talar för att en helhetslösning tillsammans med kommunen bör eftersträvas. Förslag till alternativ helhetslösning tillsammans med kommunen undersöks därför. I avvaktan på resultat av detta bör därför inte ställning tas i nuläget till en ev. framtida samlokalisering med Hälsans Hus. Sven-Åke Gustavsson Landstingsstyrelsens ordförande (s) Agneta Eriksson tackade för svaret. 12 Svar på interpellation om reservkraft till landstingets vårdinrättningar Dnr LE/ Landstingsstyrelsens ordförande, Sven-Åke Gustavsson, besvarade den under 6 ställda interpellationen. Interpellationssvar till Suzanne Frank (m) angående reservkraft till landstingets vårdinrättningar Suzanne Frank skriver i sin interpellation att orkanen Gudrun har orsakat stor skadegörelse och haft en omfattande inverkan på människors liv i vårt län för lång tid framöver. Även landstingets vårdinrättningar såsom vissa vårdcentraler drabbades av orkanen. I samband med detta ställer S. Frank följande tre frågor: 1. Vilka behov av reservkraft finns för våra vårdcentraler och andra lokaler? 2. Kan vissa vårdcentraler tillsammans förfoga över mobila aggregat? 3. Vilka kostnader är förenade med detta inköp, förberedelser m.m.? Vilka möjligheter finns till finansiellt stöd från Socialstyrelsen? Redovisning I hittillsvarande planering har ett strömavbrott på högst 4 tim (som inträffar med 5-10 års mellanrum) ansetts som realistiskt. Nuvarande

10 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 10(40) förrådstankar för diesel till reservkraft vid CLV och Ljungby räcker till ca. 3 dygns drift. Stormen den 8-9 januari 2005 medförde inget strömavbrott för CLV och Sigfridsområdet. Ljungby lasarett körde reservkraftdrift ca.4 tim. För övriga anläggningar varierade elavbrottet upp till 5 dygn. Grimslövs folkhögskola fick el torsdag e.m. den 13 januari. Nuvarande förberedelser CLV har f.n. ca. 60 % reservkraft och Ljungby lasarett mer än 100 % av effekten. Sigfridsområdet har reservkraft för centrumbyggnaden i en gammal anläggning installerade landstinget med bidrag från Socialstyrelsen inkopplingsenheter för mobil reservkraft i följande anläggningar: Sjukhem och vårdcentral i Lammhult, Älmhults sjukhem, Lessebo sjukhem, Åseda sjukhem, Alvesta sjukhem, Lugnet och Östra Sjukhemmet. Enligt ett 5-årigt trepartsavtal med VEAB, Socialstyrelsen och landstinget, skulle på VEAB stationerade mobila aggregat, kunna vara tillgängliga för någon eller några av ovanstående anläggningar. Landstinget äger idag enbart Lammhult och Östra Sjukhemmet och avtalet har gått ut. Tingsryds sjukstuga, Lenhovda sjukstuga och Strömsnäsbruks sjukhem förseddes med stationär reservkraft i egenskap av beredskapssjukhus. Landstinget äger inte heller dessa anläggningar numera och vi har inte full vetskap om dagens funktion och skick. Pågående åtgärder Landstingsdirektören har av omställningsanslaget beviljat medel för ny reservkraft på Sigfridsområdet och CLV. Upphandling pågår och arbetena beräknas vara helt färdigställda våren De nya anläggningarna planeras för 7 dygns bränsleförråd. Befintliga aggregat (ca. 20 respektive 30 år gamla) avses avyttras då de pga. ålder och reservdelshållning inte är lämpliga i sjukvårdsanläggningar. Socialstyrelsen har beviljat bidrag. Lammhults sjukhem och vårdcentral Måndagen 10 januari efter stormen var landstingsfastigheter helt utan kontakt med Lammhult varför en person i bil sändes ut för att förvissa sig om läget. Efter detta aktiverades kontakt med VEAB, Växjö kommun och länsstyrelsen för att få ut ett mobilt aggregat till Lammhult. Detta tog hela förmiddagen och vid lunchtid skickades aggregatet till Lammhult och kunde tas i drift på eftermiddagen. Tidsåtgången för att få igång reservkraften i Lammhult med förberedd inkopplingspunkt var ca. 5 timmar från första kontakt med VEAB.

11 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 11(40) Vårdcentraler Landstinget har 27 st. vårdcentraler i länet varav 10 st. ägs av landstinget. Av de ägda vårdcentralerna finns reservkraft på Kungshögen, Sländan och Strandbjörket. Av resterande 7 finns förberedd inkopplingsenhet enbart i Lammhult. Av 17 st. förhyrda vårdcentraler finns reservkraft i Lenhovda, Tingsryd, Älmhult och Strömsnäsbruk. Om reservkraft önskas till återstående 13 st. förhyrda vårdcentraler måste detta lösas avtalsvägen med respektive hyresvärd och påföljande hyreshöjning. Frysrisk I och med att en del anläggningar var utan el i upp till 5 dygn fanns en uppenbar frysrisk om inte det milda vädret spelat oss i händerna. Varken cirkulationspumpar eller styranläggningar fungerade även om fjärrvärmen fanns i gatan. Om det går så långt att frysskador uppstår i en vårdbyggnad kan i värsta fall reparations- och uttorkningsarbetena med åtföljande driftstopp uppgå till många månader. De fysiska skadekostnaderna kan bli omfattande och landstingets självrisk uppgår till 1,0 miljoner för varje fastighetsskada. Verksamhetens krav Från Närsjukvårdsledningens sida har inte framförts krav på ytterligare reservkraft. I ett nödläge är vårdcentralerna mycket flexibla att sköta såväl datajournaler som Tele Q från andra landstingsanläggningar. Exempelvis skötte Ingelstads vårdcentral Tele Q genom att bemanna 2 rum på vårdcentralen Teleborg. Närsjukvårdens datajournaler beräknas vara helt införda vid halvårsskiftet i år. Reservkraftsdrift Vid ett längre nödläge där reservkraften måste köras vid CLV, Sigfridsområdet och Ljungby lasarett erfordras för drift och larmhantering i Växjö 6 st. elektriker samt 2 st. i Ljungby. Att i ett sådant läge avdela personal för reservkraftsinkoppling och drift ute i länet kräver kompetent och utbildad personal i stor omfattning. Svar på frågorna Landstingsfastigheter har efter 9 januari påbörjat interna överläggningar om olika nivåer och möjligheter. Man avser under 2005 utreda effekter och möjliga tekniska lösningar för förberedelser av inkoppling av reservkraft i ägda vårdcentraler och Grimslövs

12 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 12(40) folkhögskola. Verksamhetens behov och fastighetens säkerhet får sedan ställas mot kostnader och risker. 2. Att förse samtliga vårdcentraler med reservkraft synes orealistiskt. En tänkbar lösning är att koncentrera vårdcentralsverksamheterna till någon eller några anläggningar per kommun. Landstingsfastigheter föreslår nedanstående förslag, som ett tänkbart förslag: Kommun Vårdcentral Reservkraft Anm Växjö Strandbjörket Ja Växjö Teleborg Ny reservkraft mobil Växjö Lammhult Mobilt Lessebo Lessebo Ny reservkraft mobil Tingsryd Tingsryd Ja Hyrd lokal Älmhult Älmhult Ja Hyrd lokal Markaryd Strömsnäsbruk Ja Hyrd lokal Ljungby Sländan Ja Ljungby Kungshögen Ja Uppvidinge Lenhovda Ja Hyrd lokal Alvesta Alvesta Ny reservkraft mobil 3. Efter genomgång av effekter, tekniska lösningar och kostnader tas frågan upp med Socialstyrelsen. Samråd avseende ovanstående svar har skett med fastighetschef Jan- Åke Eriksson, säkerhetschef Erik Finander samt planeringschef Birgitta Åman, närsjukvården. Sven-Åke Gustavsson Landstingsstyrelsens ordförande 13 Svar på interpellation om cancersjuka får sämre vård i Lund Dnr LE/ Landstingsstyrelsens ordförande, Sven-Åke Gustavsson, besvarade den under 7 ställda interpellationen. Svar på interpellation från Rolf Sällryd (kd) om cancersjuka kronobergare får sämre vård i Lund. Rolf Sällryd skriver i sin interpellation daterad den 9 mars 2005 att enligt tidningen Dagens Medicin erbjuds det inom cancervården orimliga skillnader. Bland annat i Lund ska klinikledningen ha prioriterat bort användningen av nya cancerpreparat som skulle kunna förlänga livet för många inom denna patientgrupp. R. Sällryd skriver att eftersom det är Lunds universitetssjukhus som pekas ut, så är det medborgarna i Kronobergs län som drabbas av detta. Sjukvården i

13 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 13(40) Kronobergs län har ett ansvar. I samband med detta ställer interpellanten följande fyra frågor: 1. Är du medveten om förhållandena som beskrivs i Dagens Medicin? 2. Drabbas den av Landstinget Kronoberg köpta regionvården i Lund? 3. Finns det någon risk att samma prioritering äger rum vid onkologkliniken i Växjö? 4. Ämnar Du vidta några åtgärder? Vilka? Svar på fråga 1 Ja, jag har läst artikeln i Dagens Medicin. Svar på fråga 2 Eftersom patienter i Landstinget Kronoberg med diagnoserna bröstcancer, tjocktarmscancer samt prostatacancer behandlas på Onkologen i Växjö, så behandlas de om behov föreligger med de i artikeln beskrivna läkemedlen. Se svar på fråga 3. Svar på fråga 3 Patienter i Landstinget Kronoberg med diagnoserna bröstcancer, tjocktarmscancer samt prostatacancer behandlas om behov föreligger med de i artikeln beskrivna läkemedlen (Herceptin, Avastin, Cetuximab, Taxotere) på Onkologen i Växjö. Svar på fråga 4 En rad nya kostsamma läkemedel har tagits fram och ökningstakten under 2005 förväntas bli ca. 1 mkr på Onkologen i Växjö. Det är därför av stor vikt att arbete med en nationell cancerplan slutförs så att behandlingsindikationerna blir samstämmiga i landet. Sven-Åke Gustavsson Landstingsstyrelsens ordförande (s)

14 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 14(40) 14 Svar på interpellation om utskrivningsklara patienter Dnr LE/ Landstingsstyrelsens ordförande, Sven-Åke Gustavsson, besvarade den under 8 ställda interpellationen. Interpellationssvar till Ingemar Swalander (m) angående utskrivningsklara patienter Ingemar Swalander skriver i sin interpellation daterad den 10 mars 2005 att sedan Ädelreformen 1992 har det blivit viktigt att följa utvecklingen för utskrivningsklara patienter inom sluten somatisk vård. Landstingen vill ju inte låta färdigbehandlade patienter ta upp plats och resurser för andra vårdsökande. Med anledning av detta ställer Ingemar Swalander följande frågor: - Hur kommer det sig att så hög andel utskrivningsklara patienter finns kvar i landstinget de kostar ju pengar och tar platser i anspråk för andra vårdsökande? - Är det någon skillnad mellan kommunerna? - Vilka samtal eller förhandlingar pågår med berörda kommuner kanske speciellt Växjö kommun? - När kan landstingsstyrelsens ordförande se en bättring? Bakgrund Sedan Ädelreformens införande har förändringar skett. Det har funnits vissa brister i samverkan mellan landstingens hälso- och sjukvård och kommunernas vård och omsorg. Många vård- och omsorgsbehövande har behov av insatser från såväl landstingets hälso- och sjukvård som kommunens vård och omsorg. Ur den enskildes perspektiv är det viktigt att landsting och kommun utvecklar metoder för samverkan och samordnad planering samt säkerställer att den vård och omsorg som erbjuds är av god kvalitet. En bristande kontinuitet i samhällets insatser skapar otrygghet för de enskilda som berörs både patient/vårdtagare, anhörig/närstående samt personal. Chefen för Socialdepartementet gav därför 1999 en särskild utredare i uppgift att beskriva och analysera de problem som finns vid samverkan mellan landsting och kommun. Detta ledde fram till en revidering och uppskärpning av ansvarsfördelning mellan de båda vårdgivarna. Den nya Betalningsansvarslagen trädde i kraft den 1 juli 2003 och innebär:

15 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 15(40) Samma lag gäller för somatisk akutsjukvård, geriatrisk vård och psykiatrisk vård Ordet medicinskt färdigbehandlad patient byts ut till Utskrivningsklar patient Utskrivningsklar är patienten då han/hon av den behandlande läkaren inte längre bedöms behöva vård och behandling inom landstingets slutna hälso- och sjukvård. En kommun har betalningsansvar för patient inom landstingets slutna hälso- och sjukvård som är utskrivningsklar och för vilka en vårdplan är upprättad. Betalningsansvaret inträder dagen efter det att en patient är utskrivningsklar och upprättad vårdplan finns. Betalningsansvaret kan tidigast inträda 5 vardagar efter det att kommunen har mottagit kallelsen till vårdplanering. Meddelande och kallelser enligt lagen - När en patient skrivs in i landstingets slutna hälso- och sjukvård skall den behandlande läkaren skicka ett inskrivningsmeddelande för att underrätta berörda enheter i den öppna hälso- och sjukvården och kommunen att patienten kan komma behöva fortsatt vård efter sjukhusvistelsen. - Skall en vårdplanering ske så skall den behandlande läkaren kalla till vårdplanering. Vårdplaneringen skall påbörjas dagen efter det att kallelsen har mottagits. - Vårdplanen skall innehålla uppgifter om patientens fortsatta vårdbehov inom primärvård och/eller kommunal hälso- och sjukvård, rehabilitering och hjälpmedel. - Av vårdplanen skall det framgå vem som ansvarar för respektive insats och planen skall justeras av respektive profession - Utskrivningsmeddelande skall den behandlande läkaren skicka senast dagen före det att patienten beräknas skrivas ut från sluten vård. Nuläge och svar på frågorna Utgångspunkten för Landstinget Kronoberg är att se till att patienter vistas på rätt vårdnivå. Om man har vårdplatser belagda med utskrivningsklara patienter påverkas möjligheterna att erbjuda en god vård till andra behövande samt ge vår egen personal en dräglig arbetsmiljö. Det finns ingen objektiv statistik, men enligt länssjukvårdsdirektör Martin Myrskog upplevs det som om att vissa patienter ligger kvar längre på avdelningen på grund av att kommunens företrädare vid ett tillfälle inte kan besluta om insatser och justera vårdplanen. Därför blir det två eller flera vårdplaneringstillfällen. Blir beslutet korttidsboende kan vårdtiden förlängas betydligt eftersom det inte finns tillgängliga platser i kommunen,

16 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 16(40) detta gäller främst i Växjö. Intentionen i BAL är att de flesta vårdplaneringar ska vara slutförda inom fem dagar. Hur ser det ut vid en jämförelse mellan kommunerna? I den västra länsdelen med Ljungby lasarett och Ljungby-, Markaryd- och Älmhults kommuner är tillgången på korttidsplatser och trygghetsplatser god. Av den anledningen kan kommunerna ta hem patienten från sluten vård då de är utskrivningsklara. I östra länsdelen Alvesta-, Lessebo-, Tingsryd- och Uppvidinge kommun så har dessa kommuner få tillfällen då betalningsansvar inträder. Lessebo kommun har lägst antal betaldagar under Växjö kommun har under 2004 och 2005 haft brist på korttidsplatser. Bristen beror egentligen på att det inte blir lediga lägenheter i de särskilda boendena eftersom dödligheten i dessa boenden har varit väsentligt lägre än tidigare år. Sedan lagen trädde i kraft 1 juli 2003 i landet och 1 oktober i länet har det varit många möten med samtliga kommuner. Dessa möten har varit på tjänstemannaplanet. Till exempel finns kommungrupper i samtliga kommuner då medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), socialchef eller motsvarande, handläggare från kommunen och närsjukvård, psykiatri och länssjukvård från landstinget träffats. Länssjukvården har under åren regelbundet träffat företrädare för Växjö kommuns omsorgsförvaltning för att diskutera konkreta fall för att få konsensus. Ett konkret resultat är att Landstinget Kronoberg och Växjö kommun har kommit överens om att under hösten 2004 till den 31 mars 2005 omvandla avdelning på CLV till kommunalt korttidsboende Violen 2. Orsaken är att utöka antalet korttidsplatser för Växjö kommun. Driftenhetscheferna träffar regelbundet kommunernas socialchefer. Där har man bland annat kommit fram till att nuvarande avtal är i behov av att revideras. Gruppen har enats om: - att uppdra åt arbetsgrupp att ta fram ett reviderat förslag - arbetsgruppen består av Erica Eriksson, Eva Nilsson samt en biståndshandläggare från Växjö - arbetsgruppens förslag redovisas till detta chefsforum Slutligtvis vill jag framföra att Södra Smålands kommuner och landsting (SSKL) nyligen beslutat att inrätta en vård- och omsorgsberedning där dessa typer av frågor kommer att hanteras. Sven-Åke Gustavsson Landstingsstyrelsens ordförande (s)

17 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 17(40) 15 Svar på interpellation om beläggningssituationen inom länssjukvården Dnr LE/ Landstingsstyrelsens ordförande, Sven-Åke Gustavsson, besvarade den under 9 ställda interpellationen. Interpellationssvar till Sven Eriksson (v) angående beläggningssituationen inom länssjukvården Sven Eriksson (v) skriver i sin interpellation daterad den 15 mars 2005 att lasaretten i Ljungby och Växjö under en lång tid dragits med problem med överbeläggningar. Dessa överbeläggningar innebär att patienter får ligga i korridorer och på läkarexpeditioner med sämre säkerhet och integritet som följd. För personalen innebär detta att allt blir tungarbetat och stressigt eftersom de är bemannade efter antalet vårdplatser och därmed inte dimensionerade för överbeläggning. Med anledning av detta ställer Sven Eriksson följande tre frågor: 1. Vad beror överbeläggningarna på? Är det kommunerna som inte tar hem medicinskt färdigbehandlade patienter? Är det Närsjukvården som spiller över när de inte hinner med? Har vi för få vårdplatser? 2. Pågår det aktiviteter för att komma tillrätta med överbeläggningarna? Vilka? 3. Blir frågan föremål för någon politisk prövning i samband med budgetarbetet? Nuläge och svar på frågorna Inom länssjukvården har det under en längre tid varit en överbeläggnings-problematik. Det bör dock påpekas att det inte gäller generellt. Man har ytterst sällan en beläggning som överstiger 100 % för de cirka 390 vård-platser. Till bilden hör även de katastrofer som inträffade för några månader sedan. Det gäller främst stormen, vilket påverkade belastningen på lasaretten under en längre tid. Ett av problemen har varit omfattningen på utskrivningsklara. Det finns dagar då man haft vårdplatser belagda med utskrivningsklara patienter. Det i sin tur påverkar möjligheterna att erbjuda en god vård till andra behövande samt ge vår egen personal en dräglig arbetsmiljö. Bilden på sid 2. beskriver en sammanställning som Landstingsförbundet gjorde, där man tog fram andelen utskrivningsklara av

18 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 18(40) andelen inskrivna patienter under en dag hösten Som framgår av bilden hade Kronoberg relativt sett stor andel utskrivningsklara. Ett av skälen är att Växjö kommun under 2004 och 2005 haft brist på korttidsplatser. Bristen beror egentligen på att det inte blir lediga lägenheter i de särskilda boendena eftersom dödligheten i dessa boenden har varit väsentligt lägre än tidigare år. För att underlätta situationen för Växjö kommun har man under hösten 2004 till den 31 mars 2005 omvandlat avdelning på CLV till kommunalt korttidsboende Violen 2. Orsaken var att utöka antalet korttidsplatser för Växjö kommun. Länssjukvården Andelen utskrivningsklara i procent av antal inneliggande % Jönköping Kalmar Norrbotten Stockholm Västernorrland Blekinge Värmland Västmanland Jämtland Halland Skåne Västra Götaland Gävleborg Östergötland Uppsala Västerbotten Dalarna Gotland Kronoberg Sörmland Örebro 22 / För närsjukvården har bemanningsläget påverkat länssjuk-vården framförallt genom ökat remissinflöde samt ökad belastning jourtid. Därmed inte sagt att det har inneburit en ökat vårdplats-utnyttjande. Satsningen som gjorts på Närsjukvården de senaste två åren är en viktig åtgärd för att patienten ska kunna omhändertas på rätt vårdnivå. Det är viktigt att påpeka att Närsjukvårdens uppdrag måste omfatta alla dygnets timmar. För vårdplatsantalet kan konstateras att man i en jämförelse med andra landsting inte väsentligen avviker om man ser till antalet vårdplatser per invånare. Man har en genomsnittlig vårdtid som ligger på riksgenomsnittet. Det indikerar att man inte har högre patientomsättning än andra landsting. Den enhet som haft många överbeläggningar är medicinkliniken på CLV. Där förstärkte man med i princip ytterligare åtta vårdplatser under hösten Samtidigt förstärktes bemanningen per disponibel vårdplats. Vidare tillfördes akutmottagningen med ytterligare resurser.

19 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 19(40) Innan man kan konstatera att det finns behov för fler vårdplatser är det viktigt att göra en genomlysning av hur man använder vårdplatserna idag. Kan man utnyttja vårdplatserna på ett annat sätt? Kan man göra vårdkedjan bättre för våra medborgare. Kan ytterligare verksamhet bedrivas i öppnare vårdformer? Det är möjligt att fler vårdplatser behövs, men det vore fel att inte först göra en genomlysning av verksamheten. Man har idag en gemensam webbaserad beläggningsöversikt inom läns-sjukvården. Den har skapat möjlighet att utnyttja vårdplatserna i ett länsperspektiv. Man har i år, vid ett flertal tillfällen, transporterat över patienter till Ljungby lasarett för att avlasta CLV. Dessutom har man även tagit beslut på att alla ambulanstransporter, via SOS, från Älmhult och Alvesta skall gå till Ljungby av samma syfte. Vid något tillfälle omvand-lades även tio dagvårdsplatser till slutenvårdsplatser när situationen var som mest ansträngd. Det är min uppfattning att man måste arbeta systematiskt för att åstadkomma en bättre beläggningssituation och därmed en bättre arbetsmiljö. Detta är förvisso ett långsiktigt men nödvändigt arbete. Det handlar om att satsa på att arbeta mer konsultativt i öppen vårdform. Under våren ska man starta upp ett projekt som kallas för Linnea. Genom stöd, utbildning och ett utåtriktat arbetssätt kan patienter som idag vistas i sluten vård framledes klaras på en lägre vårdnivå. Detta har praktiserats i Eksjö med ett mycket gott resultat. Tanken är att bjuda in alla kommunerna för att tillsammans hitta nya arbetssätt. Som ett ytterligare komplement finns idag ett projekt med ett akutgeriatriskt öppenvårdsteam, som bland annat kan leda till färre inläggningar i sluten vård. Projektet ska utvärderas i år. Införandet av ett nytt vårdinformationssystem (VIS) kommer även att underlätta arbetet för att nyttja de gemensamma resurserna i landstinget. Då man får en gemensam journal för patienterna underlättas arbetet i vården. Dessutom är det min uppfattning att när väl VIS är helt infört kommer tid att frigöras till direkt patientarbete. Samverkan med kommunerna sker på olika sätt. Driftenhetscheferna träffar regelbundet kommunernas socialchefer. Där har man bland annat kommit fram till att nuvarande avtal angående utskrivningsklara patienter är i behov av att revideras. Gruppen har enats om: - att uppdra åt arbetsgrupp att ta fram ett reviderat förslag - arbetsgruppen består av Erica Eriksson, Eva Nilsson samt en biståndshandläggare från Växjö - arbetsgruppens förslag redovisas till detta chefsforum Dessutom finns det kommungrupper i samtliga kommuner då medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), socialchef eller

20 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 20(40) motsvarande, handläggare från kommunen och närsjukvård, psykiatri och länssjukvård från landstinget regelbundet träffas. Länssjukvårdens ledning och skyddsombud har träffat Arbetsmiljöverket för att föra en konstruktiv dialog för att kunna långsiktigt skapa en god arbetsmiljö. Dialogen kommer att fortsätta och nästa möte sker den 1/6. Jag vill även framföra att Södra Smålands kommuner och landsting (SSKL) nyligen beslutat att inrätta en vård- och omsorgsberedning där dessa typer av frågor kommer att hanteras. Sven-Åke Gustavsson Landstingsstyrelsens ordförande (s) 16 Tobakspolicy för Landstinget Kronoberg Dnr LE/ Landstingsfullmäktige beslöt att återremittera ärendet. Motivering till återremiss är att målet med en tobakspolicy bör vara att visa omtanke om länsinvånarna/patienterna och ha tilltro till deras inneboende resurser i stället för att utgå från förbudsmentalitet. Ärende nr 2 Tobakspolicy i Landstinget Kronoberg togs upp till behandling. I november 2002 fick folkhälsoutskottet i uppdrag av fullmäktige att arbeta fram en policy för tobaksfrågor. Landstingsstyrelsen har informerats om förslaget och partigrupperna har getts möjlighet att lämna synpunkter. Landstingsstyrelsens förslag Landstingsstyrelsen beslöt i februari att föreslå fullmäktige besluta att godkänna Tobakspolicyn. Ledamöternas förslag Annelill Davidsson, Janerik Kandenäs, Bruno Edgarsson, Paul Johansson och Göran Schultz begärde att landstingsstyrelsens förslag beviljas. Susanne Frank, Ingemar Swalander, Willemo Carlsson begärde återremiss för att få bättre samstämmighet. Kjell Jormfeldt begärde återremiss enligt följande skriftliga motivering med instämmande av Rolf Sällryd, Yngve Filipsson och Sven Eriksson. Motivering till återremiss är att målet med en tobakspolicy bör vara att visa omtanke om länsinvånarna/patienterna och ha tilltro till deras inneboende resurser i stället för att utgå från förbudsmentalitet.

21 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 21(40) Landstingsfullmäktige godkände att Kjell Jormfeldts förslag är fullmäktiges motiv till återremiss. Yttranden Sven-Åke Gustavsson, Ester Petersson och Mayken Nilsson yttrade sig. sgång Landstingsfullmäktige beslöt enligt följande. Förslag 1 Efter röstning om att ärendet ska avgöras idag beslutade fullmäktige att bevilja förslaget. Förslag 2 Efter röstning om att ärendet återremitteras enligt Kjell Jormfeldts förslag förklarade ordföranden sig anse att fullmäktige avslagit förslaget. Votering begärdes. Omröstning genomfördes enlig följande: Den som stöder att ärendet avgörs idag röstar ja. Den som stöder att ärendet återremitteras röstar nej. Vinner nej har landstingsfullmäktige beslutat om återremiss. Namn Ja Nej Avstår Frånv Suzanne Frank (m) Kajsa Wejryd (s) Willemo Carlson (m) Yngve Filipsson (fp) Rolf Sällryd (kd) Kjell Gustavsson (c) Göran Schultz (v) Kjell Jormfeldt (mp) Anita Ljungberg (m) Anna Storbjörk (s) Karin Sjöblom (fp) Gerd Lansler (kd) Mikael Sjöö (s) Ingemar Swalander (m) Sven Eriksson (v) Anna Fransson (s) Paul Johansson (c) Janeric Kandenäs (s) Sven-Åke Gustavsson (s) Jan-Olof Franzén (m) Ragnar Lindberg (s) Bengt-Göran Birgersson (c)

22 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 22(40) Agneta Eriksson (v) Gunilla Svensson (s) Lena Karlsson (c) Ann-Charlotte Kakoulidou (s) Roland Johansson (s) Vidar Lundbäck (c) Sonja Emilsson (m) Mayken Nilsson (s) Ingegerd Lennartsson (fp) Ester Petersson (s) Harald Bergström (kd) Johnny Lundberg (s) Erling Persson (s) Göran Giselsson (m) Bruno Edgarsson (c) Rolf Andersson (fp) Yvonne Takwam (kd) Ros-Marie J-Neckö (s) Tryggve Svensson (v) Jan-Erik Björkman (s) Annelill Davidsson (c) Peter Freij (s) Ordf Eva Löfquist (s) Summa Omröstningen visade 26 ja-röster, 18 nej-röster och 1 som avstod från att rösta. Enligt kommunallagen, kap 5 36, ska ett ärende bordläggas om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Omröstningen visade således att fullmäktiges beslöt att återremittera ärendet. 17 Ägardirektiv till Växjö Flygplats AB Dnr LE/ Landstingsfullmäktige beslöt att godkänna föreliggande förslag till ägardirektiv för Växjö Flygplats AB. Länsutvecklingsstyrelsen har utifrån en motion från vänsterpartiet fått i uppdrag att utarbeta förslag till ägardirektiv. Förslag till ägardirektiv har gemensamt utarbetats av ägarna, dvs. landstinget samt Växjö och Alvesta kommuner. Direktiven förtydligar ägarrollen och garanterar samråd mellan bolaget och ägarnas styrelser i beslut av större vikt. Landstingsstyrelsens förslag Landstingsstyrelsen beslutade att rekommendera fullmäktige att godkänna föreliggande förslag.

23 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 23(40) Ledamöternas förslag till beslut Harald Bergstöm föreslog att landstingsstyrelsens förslag beviljas och ville ha följande anteckning till protokollet I den händelse bolaget önskar ägarens borgen vid upptagande av lån bör detta tas upp till behandling i samband med beslut om borgensåtagandet. Mikael Sjöö och Paul Johansson föreslog att landstingsstyrelsens förslag beviljas. Sven Eriksson föreslog följande tillägg under 5, första meningen samt att entreprenören har kollektivavtal. sgång Landstingsfullmäktige beslöt enligt följande. Förslag 1 Efter röstning rörande landstingsstyrelsens förslag beslutade fullmäktige att bevilja förslaget. Förslag 2 Efter röstning rörande Sven Erikssons tilläggsyrkande beslöt fullmäktige att avslå förslaget. Förslag 3 Efter röstning rörande Harald Bergströms förslag om protokollsanteckning ställde inte fullmäktige sig bakom förslaget. Reservation Sven Eriksson, Wirginia Bogatic, Agneta Eriksson och Tryggve Svensson reserverade sig mot beslutet till förmån för eget förslag. 18 Allmänhetens frågestund Landstingsfullmäktige noterade att inga frågor ställdes. 19 Svar på motionen Vad en vårdkö egentligen kostar Dnr LE/ Landstingsfullmäktige beslöt att motionen härmed anses besvarad. Suzanne Frank har i en motion föreslagit att ledningsenheten får uppdraget att redovisa vad köerna i vården innebär i form av framtida kostnader för vårt landsting samt beräkna hur köerna påverkar och belastar andra områden. Analysavdelningen har gjort en problemformulering, avgränsningar och definitioner och dragit

24 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 24(40) slutsatser av vad som framkommit i utredningen om vad en vårdkö kostar. Landstingsstyrelsens förslag Landstingsstyrelsen hade föreslagit fullmäktige besluta att motionen anses besvarad. Ledamöternas förslag till beslut Suzanne Frank begärde med instämmande av Göran Giselsson, Kjell Jormfeldt ochyngve Filipsson att motionen ska beviljas inkl de tre attsatserna på sid. 2. Ragnar Lindberg och Paul Johansson begärde att landstingsstyrelsens förslag beviljas. sgång Landstingsfullmäktige beslöt att de två förslagen ställs mot varandra. Förslag 1 Efter röstning rörande landstingsstyrelsens förslag beslöt landstingsfullmäktige att bevilja förslaget. Förslag 2 Efter röstning rörande Suzanne Franks med fleras förslag förklarade ordföranden sig anse att fullmäktige avslagit förslaget. Votering begärdes. Omröstning genomfördes enlig följande: Den som stöder att landstingsstyrelsens förslag vinner röstar ja. Den som stöder att Suzanne Franks med fleras förslag vinner röstar nej. Vinner nej har landstingsfullmäktige beslutat att motionen beviljas. Namn Ja Nej Avstår Frånv Suzanne Frank (m) Kajsa Wejryd (s) Willemo Carlson (m) Yngve Filipsson (fp) Rolf Sällryd (kd) Kjell Gustavsson (c) Göran Schultz (v) Kjell Jormfeldt (mp) Anita Ljungberg (m) Anna Storbjörk (s) Karin Sjöblom (fp) Gerd Lansler (kd) Mikael Sjöö (s)

25 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 25(40) Ingemar Swalander (m) Sven Eriksson (v) Anna Fransson (s) Paul Johansson (c) Janeric Kandenäs (s) Sven-Åke Gustavsson (s) Jan-Olof Franzén (m) Ragnar Lindberg (s) Bengt-Göran Birgersson (c) Agneta Eriksson (v) Gunilla Svensson (s) Lena Karlsson (c) Ann-Charlotte Kakoulidou (s) Roland Johansson (s) Vidar Lundbäck (c) Sonja Emilsson (m) Mayken Nilsson (s) Ingegerd Lennartsson (fp) Ester Petersson (s) Harald Bergström (kd) Johnny Lundberg (s) Erling Persson (s) Göran Giselsson (m) Bruno Edgarsson (c) Rolf Andersson (fp) Yvonne Takwam (kd) Ros-Marie J-Neckö (s) Tryggve Svensson (v) Jan-Erik Björkman (s) Annelill Davidsson (c) Peter Freij (s) Ordf Eva Löfquist (s) Summa Omröstningen visade 25 ja-röster, 20 nej-röster. Reservationer Suzanne Frank, Willemo Carlsson, Anita Ljungberg, Jan-Olof Franzén, Ingemar Swalander, Göran Giselsson, Sonja Emilsson, Harald Bergström, Rolf Sällryd, Gerd Lanlser, Yvonne Takwam, Yngve Filipsson, Karin Sjöblom, Ingegerd Lennartsson och Rolf Andersson reserverade sig mot beslutet till förmån för eget förslag.

26 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 26(40) 20 Svar på motionen Regionpsykiatrin som självständig enhet Dnr LE/ Landstingsfullmäktige beslöt Att beakta regionpsykiatrins specifika verksamhet och vårdinnehåll, inte minst ur säkerhetssynpunkt och samarbete med kriminalvården, vid landstingets översyn av den framtida sjukvårdsorganisationen Att därför i nuläget avstå från bildandet av en självständig enhet för regionpsykiatrin Att motionen härmed anses besvarad. Suzanne Frank och Göran Giselsson har i en motion föreslagit att regionpsykiatriska kliniken ska bli en självständig enhet. Landstingsstyrelsens förslag Landstingsstyrelsen hade föreslagit landstingsfullmäktige besluta Att beakta regionpsykiatrins specifika verksamhet och vårdinnehåll, inte minst ur säkerhetssynpunkt och samarbete med kriminalvården, vid landstingets översyn av den framtida sjukvårdsorganisationen Att därför i nuläget avstå från bildandet av en självständig enhet för regionpsykiatrin Att motionen härmed anses besvarad. Ledamöternas förslag till beslut Suzanne Frank och Göran Giselsson föreslog att motionen beviljas. Kjell Gustavsson föreslog att landstingsstyrelsens förslag beviljas. Yttrande I övrigt yttrade sig Kjell Jormfeldt. sgång Landstingsfullmäktige beslöt enligt följande. Förslag 1 Efter omröstning rörande landstingsstyrelsens förslag beviljade landstingsfullmäktige förslaget. Förslag 2 Efter omröstning rörande Suzanne Franks och Göran Giselssons förslag avslog landstingsfullmäktige förslaget.

27 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 27(40) Reservation Suzanne Frank, Willemo Carlsson, Anita Ljungberg, Ingemar Swalander, Jan-Olof Franzén, Sonja Emilsson och Göran Giselsson reserverade sig mot beslutet till förmån för eget förslag. 21 Svar på motion om Förebyggande arbete mot självmord Dnr LE/ Landstingsfullmäktige beslöt Att folkhälsoutskottet tillsammans med olika aktörer fortsätter sitt arbete med att undersöka vad som kan göras för att antalet självmord ska minska Att folkhälsoutskottet därefter får i uppgift att utarbeta förslag på åtgärder för att antal självmord främst bland unga människor ska minska Att motionen beviljas. Suzanne Frank har i en motion föreslagit att landstinget i samarbete med SPES och andra lämpliga aktörer utarbetar en strategi för förebyggande åtgärder mot självmord främst bland unga människor. Landstingsstyrelsens förslag Landstingsstyrelsen hade föreslagit fullmäktige besluta Att folkhälsoutskottet tillsammans med olika aktörer fortsätter sitt arbete med att undersöka vad som kan göras för att antalet självmord ska minska Att folkhälsoutskottet därefter får i uppgift att utarbeta förslag på åtgärder för att antal självmord främst bland unga människor ska minska Att motionen beviljas. Ledamöternas förslag till beslut Suzanne Frank, Mayken Nilsson, Gerd Lansler, Tryggve Svensson och Gunilla Svensson föreslog att landstingsstyrelsens förslag beviljas. Yttrande I övrigt yttrade sig Lena Karlsson.

28 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 28(40) 22 Svar på medborgarförslag om bättre miljötänkande i landstinget vid inköp av tjänstebilar Dnr LE/ Landstingsfullmäktige beslöt Att bordlägga ärendet. Olle Kjellin på regionpsykiatriska kliniken har i ett medborgarförslag föreslagit att minst hälften av landstingets alla tjänstebilar ska vara någon form av miljöbil. 23 Svar på medborgarförslag om ett extra väntrum i anslutning till BB/förlossning Dnr LE/ Landstingsfullmäktige beslöt Att verksamhetens svar överlämnas till förslagsställaren och Att medborgarförslaget med anledning därav inte föranleder någon åtgärd. Marie Lundgren har i ett medborgarförslag föreslagit att det inrättas ett extra väntrum för blivande mödrar i anslutning till förlossningsavdelningen. Landstingsstyrelsens förslag Landstingsstyrelsen hade föreslagit fullmäktige besluta att medborgarförslaget avslås. Ledamöternas förslag till beslut Willemo Carlsson föreslog med instämmande av Rolf Sällryd, Sven- Åke Gustavsson och Yngve Filipsson att verksamhetens svar överlämnas till förslagsställaren och att medborgarförslaget med anledning därav inte föranleder någon åtgärd. Yttranden I övrigt yttrade sig Anna Fransson, Eva Löfquist, Paul Johansson, Kjell Jormfeldt, Ragnar Lindberg, Ingrid Holmér och Yvonne Takwam. sgång Landstingsfullmäktige beslöt enligt följande.