RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET KONVERGENSRAPPORT 2014

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(14) 36 RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET KONVERGENSRAPPORT 14 (utarbetad i enlighet med artikel 14.1 i EUF-fördraget) {SWD(14) 177 final} SV SV

2 1. RAPPORTENS SYFTE Enligt artikel 14.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) ska kommissionen och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECB) minst en gång vartannat år, eller på begäran av en medlemsstat med undantag 1, rapportera till rådet om hur medlemsstaterna med undantag fullgör sina förpliktelser när det gäller att förverkliga den ekonomiska och monetära unionen. De senaste konvergensrapporter från kommissionen och ECB som berör alla medlemsstater med undantag antogs i maj 1. Konvergensrapporten 14 omfattar följande åtta medlemsstater med undantag: Bulgarien, Kroatien, Litauen, Polen, Rumänien, Sverige, Tjeckien och Ungern 3. En mer ingående bedömning av konvergenssituationen i dessa medlemsstater finns i en teknisk bilaga till denna rapport (SWD(14) 177). Vid tidpunkten för konvergensrapporten 1 hade medlemsstaterna kommit olika långt i fråga om konvergensen, i det att flera av dem genomförde betydande justeringar av tidigare ackumulerade makroekonomiska obalanser, mot bakgrund av den ekonomiska och finansiella krisen. Den nuvarande granskningen äger rum under yttre förhållanden som fortfarande är svåra, dock med en generellt starkare återhämtning i medlemsstaterna med undantag och gynnsammare riskbedömning hos finansmarknaderna. Rapporterna utarbetas av kommissionen och ECB på grundval av artikel 14.1 i EUF-fördraget. Enligt den artikeln ska rapporterna omfatta en granskning av i vilken utsträckning ett lands nationella lagstiftning, inklusive stadgan för dess centralbank, är förenlig med artiklarna 13 och 131 i EUF-fördraget och stadgan för Europeiska centralbankssystemet (ECBS) och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS/ECB-stadgan). I rapporterna ska också granskas om en hög grad av varaktig konvergens har uppnåtts i den berörda medlemsstaten sett till konvergenskriterierna (prisstabilitet, offentliga finanser, växelkursstabilitet, långfristig räntenivå), och med beaktande av ett flertal andra faktorer som anges i artikel 14.1 sista stycket i EUFfördraget. De fyra konvergenskriterierna anges närmare i ett protokoll som är fogat till fördragen (protokoll nr 13 om konvergenskriterier). Den ekonomiska och finansiella krisen tillsammans med statsskuldkrisen nyligen i euroområdet har visat att det finns brister i systemet för ekonomisk styrning i den ekonomiska och monetära unionen (EMU) och att dess befintliga instrument behöver användas på ett mer heltäckande sätt. Sedan dess har en allmän skärpning av den ekonomiska styrningen i unionen ägt rum, med målet att säkerställa en varaktigt fungerande ekonomisk och monetär union. Konvergensbedömningen är således kopplad till den bredare europeiska planeringsterminen, som är en integrerad och framåtblickande metod för att analysera de ekonomipolitiska problem som EMU måste hantera för att säkerställa finanspolitisk hållbarhet, konkurrenskraft, stabilitet på finansmarknaderna och ekonomisk tillväxt. De viktigaste innovationerna när det 1 3 De medlemsstater som ännu inte har uppfyllt de nödvändiga villkoren för införandet av euron betecknas som medlemsstater med undantag. Danmark och Förenade kungariket förhandlade fram undantagsklausuler innan Maastrichtfördraget antogs och ingår inte i tredje etappen av EMU. 13 utarbetade kommissionen och ECB konvergensrapporter om Lettland, efter en begäran från de nationella myndigheterna. Lettland införde euron den 1 januari 14. Danmark och Förenade kungariket har inte uttryckt någon avsikt att införa euron och omfattas därför inte av bedömningen.

3 gäller reformeringen av styrningen, som innebär en förstärkt bedömning av varje medlemsstats konvergensframsteg och deras hållbarhet, innefattar bland annat den skärpning av förfarandet vid alltför stora underskott som skedde genom 11 års reform av stabilitets- och tillväxtpakten och de nya instrumenten inom området för övervakning av makroekonomiska obalanser. I synnerhet tar denna rapport hänsyn till bedömningen av konvergensprogrammen från 14 och slutsatserna i rapporten om förvarningsmekanismen inom ramen för förfarandet vid makroekonomiska obalanser 4. Konvergenskriterier Granskningen av huruvida den nationella lagstiftningen, inklusive stadgan för den nationella centralbanken, är förenlig med artikel 13 och med kravet på överensstämmelse i artikel 131 i EUF-fördraget omfattar en bedömning av efterlevnaden av förbudet mot monetär finansiering (artikel 13) och förbudet mot positiv särbehandling (artikel 14), förenligheten med Europeiska centralbankssystemets mål (artikel 17.1) och uppgifter (artikel 17.) och andra aspekter som avser integreringen av den nationella centralbanken i Europeiska centralbankssystemet vid tidpunkten för införandet av euron. Prisstabilitetskriteriet definieras på följande sätt i artikel 14.1 första strecksatsen i EUF-fördraget: En hög grad av prisstabilitet [ ] ska framgå av att inflationstakten ligger nära den i de högst tre medlemsstater som har uppnått de bästa resultaten i fråga om prisstabilitet. I artikel 1 i protokollet om konvergenskriterier anges vidare att kriteriet om prisstabilitet [ ] innebär att en medlemsstat under en tid av ett år före granskningen ska uppvisa en hållbar prisutveckling och en genomsnittlig inflationstakt som inte med mer än 1,5 procentenheter överstiger inflationstakten i de, högst tre medlemsstater som har uppnått de bästa resultaten i fråga om prisstabilitet. Inflationen ska mätas med hjälp av konsumentprisindex på en jämförbar grund, med beaktande av skillnader i nationella definitioner. 5 Hållbarhetskravet innebär att en tillfredsställande inflationstakt främst ska kunna hänföras till utvecklingen av kostnader för insatsvaror och andra faktorer som påverkar prisutvecklingen i strukturellt hänseende, snarare än att den beror på tillfälliga faktorer. I konvergensgranskningen ingår därför en bedömning av de faktorer som inverkar på inflationsutsikterna och den kompletteras av en hänvisning till kommissionens senaste inflationsprognos 6. En bedömning görs också av huruvida landet de närmaste månaderna verkar kunna uppnå referensvärdet. Referensvärdet för inflationen beräknades i april 14 till 1,7 %, med Lettland, Portugal och Irland som de tre medlemsstater som har "uppnått de bästa resultaten" Kommissionen offentliggjorde sin tredje rapport om förvarningsmekanismen i november 13 och slutsatserna av motsvarande fördjupade granskningar i mars 14. När det gäller kriteriet om prisstabilitet mäts inflationen med hjälp av det harmoniserade index för konsumentpriser (HIKP) som definieras i rådets förordning (EG) nr 494/95. Alla prognoser över inflation och andra variabler i denna rapport hämtas från kommissionens vårprognos 14. Kommissionens prognoser baseras på ett antal gemensamma antaganden om externa variabler samt på ett antagande om oförändrad politik, och samtidigt beaktas åtgärder om vilka det finns tillräckligt detaljerade uppgifter. Sista datum för uppgifter som använts i denna rapport är den 15 maj 14. 3

4 Det är befogat att till medlemsstaterna med bäst resultat inte räkna de länder vars inflationstakter inte kan ses som ett meningsfullt referensvärde för andra medlemsstater 8. Sådana avvikare identifierades tidigare i konvergensrapporterna för 4, 1 och I dagens läge är det befogat att betrakta Bulgarien, Cypern och Grekland som avvikare, eftersom deras inflationstakter i stor utsträckning avviker från genomsnittet i euroområdet och inbegripandet av dessa länder oskäligt skulle inverka på referensvärdet och därigenom på kriteriets rimlighet 1. När det gäller Cypern och Grekland berodde den negativa inflationen i huvudsak på de stora justeringsbehoven och ekonomiernas exceptionella situation. I Bulgarien var orsaken en ovanligt stark kombination av inflationsdämpande faktorer, bland annat en god skörd, sänkningar av reglerade energipriser och sjunkande importpriser. För beräkningen av referensvärdet används mot denna bakgrund Lettland, Portugal och Irland, dvs. de medlemsstater som därefter har de lägsta genomsnittliga inflationstakterna. Konvergenskriteriet angående de offentliga finanserna definieras i artikel 14.1 andra strecksatsen i EUF-fördraget på följande sätt: En hållbar finansiell ställning för den offentliga sektorn; detta ska framgå av att den offentliga sektorns finanser inte uppvisar ett alltför stort underskott enligt bestämmelserna i artikel Dessutom anges i artikel i protokollet om konvergenskriterier att kriteriet innebär att medlemsstaten vid tidpunkten för granskningen inte får vara föremål för något beslut av rådet enligt artikel 16.6 i nämnda fördrag om att ett alltför stort underskott föreligger. Som en del av den allmänna förstärkningen av den ekonomiska styrningen i EMU skärptes under 11 sekundärrätten om offentliga finanser, bland annat genom nya förordningar om ändring av stabilitets- och tillväxtpakten 11. I artikel 14.1 tredje strecksatsen i EUF-fördraget anges växelkurskriteriet som ett iakttagande av det normala fluktuationsutrymmet enligt Europeiska monetära systemets växelkursmekanism under minst två år utan devalvering i förhållande till euron. I artikel 3 i protokollet om konvergenskriterier föreskrivs följande: Kriteriet om deltagande i Europeiska monetära systemets växelkursmekanism [ ] innebär att kursrörelserna för en medlemsstats valuta ska ha legat inom det normala fluktuationsutrymmet enligt Europeiska monetära systemets växelkursmekanism, utan att allvarliga spänningar har uppstått, under minst de senaste två åren före Användningen av uttrycket "medlemsstaterna med bäst resultat" i fråga om prisstabilitet baseras på artikel 14.1 i EUF-fördraget och utgör inte en allmän kvalitativ bedömning av den medlemsstatens ekonomiska prestation. Litauen, Irland respektive Grekland. I april 14 uppgick den genomsnittliga inflationstakten på tolvmånadersbasis i Grekland, Bulgarien respektive Cypern till -1, %, -,8 % och -,4 %, medan den i euroområdet motsvarade 1, %. Ett direktiv om minimikrav för nationella budgetramar, två nya förordningar om makroekonomisk övervakning och tre förordningar om ändring av stabilitets- och tillväxtpakten trädde i kraft den 13 december 11 (i en av de två nya förordningarna om makroekonomisk övervakning och i en av de tre förordningarna om ändring av stabilitets- och tillväxtpakten ingår nya kontrollmekanismer för medlemsstaterna i euroområdet). Förutom regler för att konkret kunna tillämpa skuldkriteriet i förfarandet vid alltför stora underskott innebar ändringarna ett antal viktiga nyheter i stabilitets- och tillväxtpakten, särskilt ett riktmärke för utgifter som ska komplettera bedömningen av framstegen mot det landsspecifika medelfristiga budgetmålet. 4

5 granskningen. Särskilt ska medlemsstaten inte på eget initiativ ha devalverat sin valutas bilaterala centralkurs i förhållande till euron under denna period. 1 Den aktuella tvåårsperioden för bedömning av växelkursens stabilitet i den här rapporten sträcker sig från och med den 16 maj 1 till och med den 15 maj 14. I sin bedömning av växelkursens stabilitet tar kommissionen hänsyn till utvecklingen för hjälpindikatorer som valutareserven och kortfristiga räntor samt den roll som politiska åtgärder, däribland valutamarknadsinterventioner och i relevanta fall internationellt finansiellt stöd, har spelat för att upprätthålla växelkursstabiliteten. Enligt artikel 14.1 fjärde strecksatsen i EUF-fördraget krävs varaktighet i den konvergens som en medlemsstat med undantag har uppnått och i dess deltagande i växelkursmekanismen, såsom det kommer till uttryck i den långfristiga räntenivån. I artikel 4 i protokollet om konvergenskriterier anges också att kriteriet om konvergens i räntesatserna [ ] innebär att en medlemsstat under en tid av ett år före granskningen ska ha haft en genomsnittlig långfristig nominell räntesats som inte med mer än två procentenheter överstiger motsvarande räntesats i de, högst tre medlemsstater som har uppnått de bästa resultaten i fråga om prisstabilitet. Räntesatserna ska beräknas på grundval av långfristiga statsobligationer eller jämförbara värdepapper, med beaktande av skillnader i nationella definitioner. Referensvärdet för räntenivån beräknades till 6, % i april Enligt artikel 14.1 i EUF-fördraget ska ytterligare faktorer som är relevanta för ekonomisk integration och konvergens granskas. Bland dessa ytterligare faktorer ingår integreringen av finans- och produktmarknader, utvecklingen av bytesbalansen samt utvecklingen av enhetsarbetskostnader och andra prisindex. De senare ingår i bedömningen av prisstabilitet. Dessa ytterligare faktorer är viktiga indikatorer på att integreringen av en medlemsstat i euroområdet skulle kunna fungera utan svårigheter och vidgar bilden av konvergensens varaktighet.. BULGARIEN Mot bakgrund av sin bedömning av lagstiftningens förenlighet och uppnåendet av konvergenskriterierna, samt med beaktande av relevanta ytterligare faktorer, anser kommissionen att Bulgarien inte uppfyller villkoren för införande av euron. Landets lagstiftning särskilt lagen om centralbanken är inte helt förenlig med kravet på överensstämmelse i artikel 131 i EUF-fördraget. Det finns oförenligheter och brister när det gäller centralbankens oberoende, förbudet mot monetär finansiering och centralbankens integrering i ECBS vid tidpunkten för införande av euron i fråga om de uppgifter som anges i artikel 17. i EUF-fördraget och artikel 3 i ECBS/ECB-stadgan. Bulgarien uppfyller prisstabilitetskriteriet. Den genomsnittliga inflationen på tolvmånadersbasis låg över referensvärdet vid den senaste konvergensbedömningen 1 13 Vid bedömningen av uppfyllandet av växelkurskriteriet undersöker kommissionen huruvida växelkursen har legat nära centralkursen i ERM II, samtidigt som skäl för en appreciering kan beaktas, i enlighet med det gemensamma uttalandet om anslutande länder och ERM II från Ekofinrådets informella möte i Aten den 5 april 3. Referensvärdet för april 14 beräknas som det aritmetiska medelvärdet av de genomsnittliga långfristiga räntorna i Lettland (3,3 %), Portugal (5,8 %) och Irland (3,5 %), med tillägg av två procentenheter. 5

6 1. Den genomsnittliga inflationen på tolvmånadersbasis till och med april 14 var -,8 %, vilket är långt under referensvärdet 1,7 %. Den beräknas ligga långt under referensvärdet under kommande månader. Den årliga HIKP-inflationen sjönk från en toppnivå i september 1 och var negativ under andra halvåret 13 och under de första månaderna av 14. Inflationen sjönk på bred nivå, men de främsta faktorerna var minskande importpriser, sänkningar av reglerade energipriser och en god skörd. I april 14 låg den årliga HIKP-inflationen på -1,3 %. Inflationen beräknas stiga långsamt under andra halvåret 14, till följd av avtagande baseffekter från den gynnsamma energi- och livsmedelsprisutvecklingen. Enligt kommissionens vårprognos 14 beräknas således den årliga genomsnittliga inflationen uppgå till -,8 % under 14 och 1, % under 15. Den relativt låga prisnivån i Bulgarien (47 % av genomsnittet i euroområdet 1) tyder på att det finns ett betydande utrymme för ytterligare priskonvergens på lång sikt. Tabell a: Bulgarien - Inflationskriteriet sedan 8 (procent, 1-månaders glidande medeltal) Jan-8 Jan-9 Jan-1 Jan-11 Jan-1 Jan-13 Jan-14 Bulgarien Referensvärde Anm.: Punkterna i december 14 visar beräknat referensvärde och beräknad genomsnittlig inflation på tolvmånadersbasis i landet. Källor: Eurostat, kommissionens vårprognos 14. Bulgarien uppfyller kriteriet i fråga om offentliga finanser. Landet omfattas inte av något rådsbeslut om att de offentliga finanserna har ett alltför stort underskott. Underskottet i den offentliga sektorns finanser minskade från, % av BNP 11 till,8 % av BNP 1, med stöd av en högre intäktskvot. Underskottet motsvarade 1,5 % av BNP 13 och enligt kommissionens vårprognos 14 beräknas det, vid oförändrad politik, öka till 1,9 % av BNP under 14 och sjunka något till 1,8 % av BNP under 15, med stöd av den ekonomiska återhämtningen. Den offentliga bruttoskuldkvoten låg på en fortsatt låg nivå under 13 (18,9 % av BNP) och beräknas öka till 3,1 % av BNP under 14 och minska något till,7 % av BNP under 15. 6

7 Diagram b: Bulgarien - Budgetsaldo och offentlig skuld Inverterad skala (i % av BNP) (*) 15(*) Budgetsaldo (vänster) Konjunkturrensat saldo (vänster) Bruttoskuld (höger) (*) Kommissionens vårprognos 14. Källa: Eurostat, kommissionens avdelningar. Bulgarien uppfyller inte växelkurskriteriet. Bulgariens lev deltar inte i ERM II. Landets centralbank prioriterar främst prisstabilitet genom att förankra växelkursen i ett sedelfondssystem. Bulgarien införde sitt sedelfondssystem den 1 juli 1997, då växelkursen låstes till den tyska marken och senare till euron. Ytterligare indikatorer, t.ex. valutareservens och de kortfristiga räntornas utveckling, tyder på att investerarnas riskbedömning i fråga om Bulgarien är fortsatt gynnsam. Betydande officiella valutareserver fortsätter att backa upp sedelfondssystemet. Under den tvååriga bedömningsperioden var växelkursen helt stabil i förhållande till euron, i linje med sedelfondssystemets funktion. Bulgarien uppfyller kriteriet i fråga om konvergens för långfristiga räntor. Under tolvmånadersperioden fram till och med april 14 var den genomsnittliga långfristiga räntan 3,5 %, vilket är långt under referensvärdet 6, %. Den låg också under referensvärdet vid den senaste konvergensbedömningen 1. Den sjönk från en nivå på över 5 % i början av 1 till omkring 3,5 % i mitten av 13. Avkastningsdifferensen gentemot euroområdets långfristiga referensobligationer 14 minskade avsevärt under andra halvåret 1, genom att avkastningen på bulgariska obligationer minskade i takt med att trycket på regionens finansmarknader avmattades. Differensen gentemot den tyska referensobligationen ökade något till omkring punkter i början av 14. Ytterligare faktorer har också undersökts, däribland utvecklingen av betalningsbalansen och integreringen av arbets-, produkt- och finansmarknader. Saldot i utrikesaffärerna uppvisade ett stort överskott 13. Handelsbalansen försämrades något mellan 11 och 13, men detta uppvägdes mer än väl av förbättringar i fråga om faktorinkomstbalansen och löpande transfereringar. Landets ekonomi är väl integrerad i euroområdet genom handel och investeringar. Om man ser till vissa utvalda indikatorer för företagsklimatet klarar sig Bulgarien sämre än flertalet medlemsstater i euroområdet. Finanssektorn är väl integrerad i EU:s, särskilt genom ett stort utländskt ägande i landets banksystem. Inom ramen för förfarandet vid makroekonomiska obalanser omfattades Bulgarien av en fördjupad granskning, 14 Ländernas långfristiga räntedifferenser gentemot euroområdets långfristiga referensobligationer (den tyska referensobligationen används som proxyvariabel för euroområdet) beräknas med hjälp av Eurostats månadspublikation EMU convergence criterion bond yields. Denna offentliggörs även av ECB under titeln Harmonised long-term interest rate for convergence assessment purposes. 7

8 där det konstaterades att landet fortfarande hade makroekonomiska obalanser som kräver övervakning och politiska åtgärder. 3. TJECKIEN Mot bakgrund av sin bedömning av lagstiftningens förenlighet och uppnåendet av konvergenskriterierna, samt med beaktande av relevanta ytterligare faktorer, anser kommissionen att Tjeckien inte uppfyller villkoren för införande av euron. Landets lagstiftning särskilt det tjeckiska nationalrådets lag nr 6/1993 Coll. om centralbanken är inte helt förenlig med kravet på överensstämmelse i artikel 131 i EUF-fördraget. Oförenligheterna rör centralbankens oberoende och integrering i ECBS vid tidpunkten för införande av euron, när det gäller centralbankens mål och ECBS-uppgifterna enligt artikel 17. i EUF-fördraget och artikel 3 i ECBS/ECBstadgan. Förordningen om centralbanken uppvisar också brister i fråga om förbudet mot monetär finansiering och ECBS uppgifter. Tjeckien uppfyller prisstabilitetskriteriet. Den genomsnittliga inflationen på tolvmånadersbasis låg under referensvärdet vid den senaste konvergensbedömningen 1. Den genomsnittliga inflationen på tolvmånadersbasis till och med april 14 var,9 %, vilket ligger under referensvärdet 1,7 %. Den beräknas sjunka till en nivå långt under referensvärdet under kommande månader. Den årliga HIKP-inflationen steg till en nivå över euroområdets inflation under 1, till stor del till följd av en ökning av den lägre mervärdesskattesatsen samtidigt som högre energi- och livsmedelspriser på globala varumarknader överfördes till konsumentpriserna. Inflationen avtog markant under 13 i takt med att trycket från energipriserna gradvis avmattades och ökningen av priserna på tjänster dämpades. Den bristande efterfrågan, som avspeglade den ekonomiska nedgången, bidrog också till den moderata prisutvecklingen. Den årliga HIKP-inflationen rörde sig runt,3 % i början av 14. Inflationen beräknas ta fart under andra halvåret 14 till följd av den betydande försvagningen av kronans växelkurs under senare delen av 13. En starkare inhemsk efterfrågan väntas därefter underblåsa inflationen under 15. På denna grundval beräknas enligt kommissionens vårprognos 14 den årliga genomsnittliga HIKP-inflationen uppgå till,8 % under 14 och 1,8 % under 15. Prisnivån i Tjeckien (ca 71 % av genomsnittet i euroområdet 1) tyder på att det finns utrymme för priskonvergens på lång sikt. 8

9 Tabell 3a: Tjeckien - Inflationskriteriet sedan 8 (procent, 1-månaders glidande medeltal) Jan-8 Jan-9 Jan-1 Jan-11 Jan-1 Jan-13 Jan-14 Tjeckien Referensvärde Anm.: Punkterna i december 14 visar beräknat referensvärde och beräknad genomsnittlig inflation på tolvmånadersbasis i landet. Källor: Eurostat, kommissionens vårprognos 14. Om rådet beslutar att upphäva sitt förfarande vid alltför stora underskott kommer Tjeckien att uppfylla kriteriet i fråga om offentliga finanser. Landet omfattas för närvarande av ett rådsbeslut om förekomsten av ett alltför stort underskott (rådets beslut av den december 9) 15. Rådet rekommenderade landet att korrigera det alltför stora underskottet senast 13. Underskottet i den offentliga sektorns finanser sjönk under 13 till 1,5 % av BNP. Enligt kommissionens vårprognos 14, som baseras på ett antagande om oförändrad politik, kommer underskottet att motsvara 1,9 % av BNP för 14 och,4 % av BNP för 15, medan den offentliga skuldkvoten i stort sett väntas stabiliseras kring 45,8 % av BNP för 15. Mot bakgrund av denna utveckling och kommissionens vårprognos 14 anser kommissionen att det alltför stora underskottet har korrigerats genom en trovärdig och varaktig sänkning av budgetunderskottet till en nivå under 3 % av BNP. Kommissionen rekommenderar således att rådet upphäver beslutet om förekomsten av ett alltför stort underskott i Tjeckien. Diagram 3b: Tjeckien - Budgetsaldo och offentlig skuld Inverterad skala (i % av BNP) (*) 15(*) Budgetsaldo (vänster) Konjunkturrensat saldo (vänster) Bruttoskuld (höger) (*) Kommissionens vårprognos 14. Källa: Eurostat, kommissionens avdelningar. Tjeckien uppfyller inte växelkurskriteriet. Den tjeckiska kronan deltar inte i ERM II. Landet tillämpar ett system med flytande växelkurs, som möjliggör att 15 Beslut 1/84/EU (EUT L 15, 1.5.1, s. 36). 9

10 centralbanken gör interventioner på valutamarknaden. Från början av 1 till och med sent i 13 var landets växelkurs mot euron i stort sett stabil och handlades främst till en kurs mellan 4 och 6 CZK/EUR. Den 7 november 13 tillkännagav centralbanken att den skulle intervenera på valutamarknaden för att försvaga kronan till en nivå motsvarande över 7 CZK/EUR. Detta fick till resultat att kronan snabbt försvagades från en nivå under 6 CZK/EUR till en nivå över 7 CZK/EUR och att kursen under början av 14 fortsatte att ligga på en nivå nära 7,4 CZK/EUR. Under de två år som föregår denna bedömning deprecierades kronan gentemot euron med nästan 11 %. Tjeckien uppfyller kriteriet i fråga om konvergens för långfristiga räntor. Den genomsnittliga räntan på tolvmånadersbasis låg under referensvärdet vid den senaste konvergensbedömningen 1. Under tolvmånadersperioden fram till och med april 14 var den genomsnittliga långfristiga räntan, %, vilket är långt under referensvärdet 6, %. I enlighet med en utdragen nedåtgående trend sjönk de långfristiga räntorna från en nivå över 5 % i mitten av 9 till en nivå under % sent i 1. Samtidigt minskade differensen gentemot den tyska långfristiga referensobligationen till en nivå under 1 punkter. De långfristiga differenserna var i stort sett stabila under 13 och pendlade kring en nivå på omkring 5 punkter, i det att avkastningen ökade något i både Tjeckien och Tyskland. Differensen gentemot den tyska referensobligationen ökade till omkring 7 punkter i början av 14. Ytterligare faktorer har också undersökts, däribland utvecklingen av betalningsbalansen och integreringen av arbets-, produkt- och finansmarknader. Saldot i utrikesaffärerna förbättrades gradvis från ett underskott på mer än 3 % av BNP för 1 till ett överskott på,5 % av BNP för 13, främst till följd av ett större handelsöverskott. Landets ekonomi är i hög grad integrerad i euroområdet genom handel och investeringar. Om man ser till vissa utvalda indikatorer för företagsklimatet klarar sig Tjeckien sämre än flertalet medlemsstater i euroområdet. Finanssektorn är i hög grad integrerad i EU:s, särskilt genom ett stort utländskt ägande av landets finansiella intermediärer. Tjeckien har inte varit föremål för en fördjupad granskning inom ramen för förfarandet vid makroekonomiska obalanser. 4. KROATIEN Mot bakgrund av sin bedömning av lagstiftningens förenlighet och uppnåendet av konvergenskriterierna, samt med beaktande av relevanta ytterligare faktorer, anser kommissionen att Kroatien inte uppfyller villkoren för införande av euron. Landets lagstiftning är helt förenlig med kravet på överensstämmelse i artikel 131 i EUF-fördraget. Kroatien uppfyller prisstabilitetskriteriet. Den genomsnittliga inflationen på tolvmånadersbasis till och med april 14 var 1,1 %, vilket ligger under referensvärdet 1,7 %. Den väntas ligga kvar under referensvärdet under kommande månader. Den årliga HIKP-inflationen avtog avsevärt under de senaste 18 månaderna, från en nivå på över 4 % under andra halvåret 1 till omkring % under våren 14. Inflationsnedgången återspeglar lägre energi- och livsmedelspriser på globala 1

11 varumarknader, en utfasning av effekterna av tidigare höjningar av reglerade priser och inflationsdämpande effekter av den utdragna recessionen. I april 14 låg den årliga inflationen på -,1 %. Inflationen beräknas vara dämpad under hela 14 i en situation som kännetecknas av svag inhemsk efterfrågan, ogynnsam utveckling på arbetsmarknaden och stora behov av minskad skuldsättning inom både den privata och den offentliga sektorn. Enligt kommissionens vårprognos 14 beräknas den årliga genomsnittliga HIKPinflationen uppgå till,8 % under 14 och 1, % under 15. Prisnivån i Kroatien (ca 69 % av genomsnittet i euroområdet 1) tyder på att det finns utrymme för ytterligare priskonvergens på lång sikt. Tabell 4a: Kroatien - Inflationskriteriet sedan 8 (procent, 1-månaders glidande medeltal) Jan-8 Jan-9 Jan-1 Jan-11 Jan-1 Jan-13 Jan-14 Kroatien Referensvärde Anm.: Punkterna i december 14 visar beräknat referensvärde och beräknad genomsnittlig inflation på tolvmånadersbasis i landet. Källor: Eurostat, kommissionens vårprognos 14. Kroatien uppfyller inte kriteriet i fråga om offentliga finanser. Landet omfattas för närvarande av ett rådsbeslut om förekomsten av ett alltför stort underskott (rådets beslut av den 8 januari 14), vilket enligt rådets rekommendation bör korrigeras senast 16. Underskottet i den offentliga sektorns finanser uppgick till 4,9 % av BNP under 13, vilket utgör en liten nedgång från nivån på 5 % under 1. Enligt kommissionens vårprognos 14 beräknas underskottet minska till 3,8 % av BNP under 14 och till 3,1 % av BNP under 15. Den offentliga skuldkvoten beräknas öka under hela prognosperioden, från 67,1 % av BNP för 13 till 69, % av BNP för 15. Diagram 4b: Kroatien - Budgetsaldo och offentlig skuld Inverterad skala (i % av BNP) (*) 15(*) Budgetsaldo (vänster) Konjunkturrensat saldo (vänster) Bruttoskuld (höger) (*) Kommissionens vårprognos 14. Källa: Eurostat, kommissionens avdelningar. 11

12 Kroatien uppfyller inte växelkurskriteriet. Kroatiens kuna deltar inte i ERM II. Landet tillämpar ett strikt styrt system med flytande växelkurs, som möjliggör att centralbanken gör interventioner på valutamarknaden. Under de två senaste åren har kunan i stort sett varit stabil gentemot sin ankarvaluta euron och fluktuerat mellan 7,4 och 7,7 HRK/EUR. Den marginella deprecieringen gentemot euron under senare år har sin grund i en svag inhemsk ekonomisk utveckling och ogynnsamma yttre förhållanden, och volatiliteten under ett givet år beror på turistinkomsternas säsongsbundenhet. Kroatien uppfyller kriteriet i fråga om konvergens för långfristiga räntor. Den genomsnittliga långfristiga räntan, om man ser till avkastningen på andrahandsmarknaden för en enda referensobligation med en återstående löptid på ca 6 år, var 4,8 % under tolvmånadersperioden fram till och med april 14, vilket ligger under referensvärdet 6, %. Den sjönk från nära 7 % i mitten av 1 till omkring 4,6 % under hösten 13, och steg sedan något i början av 14. I avsaknad av en statsobligation noterad i inhemsk valuta och med längre löptid bör utvecklingen av avkastningen tolkas med stor försiktighet. Avkastningsdifferensen gentemot den tyska referensobligationen med en löptid på 6 år uppgick till ca 37 punkter i april 14. Ytterligare faktorer har också undersökts, däribland utvecklingen av betalningsbalansen och integreringen av arbets-, produkt- och finansmarknader. Saldot i utrikesaffärerna förbättrades avsevärt under de senaste åren och noterade ett överskott på 1, % av BNP under 13, i huvudsak till följd av minskad import. Landets ekonomi är integrerad i euroområdet genom handel och investeringar, även om integreringen med globala leveranskedjor har varit svag. Om man ser till vissa utvalda indikatorer för företagsklimatet klarar sig landet sämre än flertalet medlemsstater i euroområdet. Finanssektorn är i hög grad integrerad i euroområdet genom ett utländskt ägande i landets banker. Inom ramen för förfarandet vid makroekonomiska obalanser omfattades Kroatien av en fördjupad granskning, där det konstaterades att landet hade alltför stora makroekonomiska obalanser, som kräver särskild övervakning och kraftfulla politiska åtgärder. I synnerhet krävs politiska åtgärder med tanke på de sårbarheter som beror på höga utlandsskulder, sjunkande exportresultat, högt skuldsatta företag och en snabbt ökande offentlig skuld. 5. LITAUEN Mot bakgrund av sin bedömning av lagstiftningens förenlighet och uppnåendet av konvergenskriterierna, samt med beaktande av relevanta ytterligare faktorer, anser kommissionen att Litauen uppfyller villkoren för införande av euron. Landets lagstiftning är helt förenlig med kravet på överensstämmelse i artikel 131 i EUF-fördraget. Litauen uppfyller prisstabilitetskriteriet. Den genomsnittliga inflationen på tolvmånadersbasis låg över referensvärdet vid den senaste konvergensbedömningen 1. Den genomsnittliga inflationen på tolvmånadersbasis till och med april 14 var,6 %, vilket är långt under referensvärdet 1,7 %. Den beräknas ligga under referensvärdet under kommande månader. 1

13 Efter en topp för den årliga HIKP-inflationen på 1 % 8 ledde recessionen och de betydande justeringarna av nominella löner till lägre inflation under både 9 och 1. Inflationen fick ny fart under 11 och uppgick i genomsnitt till 4,1 %, till följd av högre råvarupriser och ekonomisk återhämtning. Därefter har den i stort sett följt en sjunkande trend, under inverkan av en återhållen prisutveckling för energi och bearbetade livsmedel, vilket också underlättats av fortsatt återhållna löner. Inflationen minskade till 3, % under 1 och 1, % under 13. Enligt kommissionens vårprognos 14 väntas den årliga HIKP-inflationen under 14 uppgå till i genomsnitt 1, %, i huvudsak på grund av en gynnsam utveckling av livsmedels- och energipriser. Den beräknas öka till 1,8 % under 15, i en situation av högre inhemsk efterfrågan. Den relativt låga prisnivån i Litauen (ca 63 % av genomsnittet i euroområdet 1) tyder på att det finns utrymme för ytterligare priskonvergens på lång sikt. Varaktig konvergens förutsätter att iakttagandet av referensvärdet har sin grund i underliggande ekonomiska fundamenta snarare än tillfälliga faktorer. En analys av underliggande fundamenta och det faktum att referensvärdet har iakttagits med bred marginal ger stöd för en positiv bedömning av uppfyllandet av prisstabilitetskriteriet. De långsiktiga inflationsutsikterna avgörs särskilt av huruvida lönerna kommer att öka i linje med produktiviteten. Eftersom ekonomin fortfarande befinner sig i en upphämtningsfas väntas lönerna stiga snabbare än i flertalet avancerade medlemsstater i euroområdet. Riskerna för prisstabiliteten till följd av upphämtningsrelaterade prisjusteringar begränsas emellertid av den nyligen uppvisade flexibiliteten på arbetsmarknaden och i fråga om lönebildningen, vilket borde säkerställa att arbetskraftskostnaderna följer produktivitetsutvecklingen. Dessa begränsas även av landets betydande framsteg med att genomföra EU:s tjänstedirektiv och av de låga kostnaderna för marknadsinträde, vilket upprätthåller konkurrenstrycket och visas av nytillkomna aktörer på detaljistmarknaden. En brist på välutbildad arbetskraft på medellång sikt skulle kunna driva upp lönerna i förhållande till produktiviteten. Att ta itu med återstående flaskhalsar är viktigt för att begränsa eventuella utbudsbrister på arbetsmarknaden. En diversifiering av utbudet och mer konkurrensutsatta marknader skulle också främja en gynnsam prisutveckling i energisektorn. Tabell 5a: Litauen - Inflationskriteriet sedan 8 (procent, 1-månaders glidande medeltal) Jan-8 Jan-9 Jan-1 Jan-11 Jan-1 Jan-13 Jan-14 Litauen Referensvärde Anm.: Punkterna i december 14 visar beräknat referensvärde och beräknad genomsnittlig inflation på tolvmånadersbasis i landet. Källor: Eurostat, kommissionens vårprognos

14 Litauen uppfyller kriteriet i fråga om offentliga finanser. Landet omfattas inte av något rådsbeslut om att de offentliga finanserna har ett alltför stort underskott. Underskottet i den offentliga sektorns finanser minskade från 5,5 % av BNP under 11 till 3, % av BNP under 1, främst på grund av återhållsamhet på utgiftssidan. Underskottet motsvarade,1 % av BNP 13 och enligt kommissionens vårprognos 14 beräknas det, vid oförändrad politik, att ligga kvar på,1 % av BNP under 14 och sjunka till 1,6 % av BNP under 15. Den offentliga skuldkvoten väntas öka från 39,4 % av BNP för 13 till 41,4 % av BNP för 15. Landet har infört ett antal åtgärder för finanspolitisk styrning, vilka borde stödja det långfristiga åtagandet i fråga om sunda offentliga finanser. I mars 1 undertecknade Litauen fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen, och ratificeringslagen antogs av parlamentet i september 1. Detta innebär ytterligare ett åtagande att föra en stabilitetsinriktad och hållbar finanspolitik. Ett utkast till lagstiftningspaket inklusive konstitutionella regler om hållbara offentliga finanser i enlighet med finanspakten antogs av regeringen i mitten av april och ska bli föremål för omröstning i parlamentet. Den nationella revisionsmyndigheten kommer att få uppgiften att fungera som ett oberoende finanspolitiskt råd. Ett införlivande av fördraget om stabilitet, samordning och styrning i nationell rätt skulle också stödja den befintliga lagstiftning, särskilt lagen om finanspolitisk disciplin, som antogs 7 och har tillämpats sedan 13. Den baseras på regler i stabilitets- och tillväxtpakten, kopplar ett utgiftstak till inkomster och anger som mål en balanserad budget på medellång sikt samt långfristig hållbarhet. Den saknar emellertid en bindande utgiftsram på medellång sikt. Vidare trädde ändringar av budgetlagen för att genomföra rådets direktiv 11/85/EU om krav på medlemsstaternas budgetramverk, med inriktning på balans eller överskott i budgeten över konjunkturcykeln, helt i kraft inför 14 års budgetplanering och budgetgenomförande. Dessa ändringar innebär ett ökat regeringsansvar för genomförandet av fleråriga finanspolitiska mål, men effekten av den nya lagen återstår att bedöma. Diagram 5b: Litauen - Budgetsaldo och offentlig skuld Inverterad skala (i % av BNP) (*) 15(*) Budgetsaldo (vänster) Konjunkturrensat saldo (vänster) Bruttoskuld (höger) (*) Kommissionens vårprognos 14. Källa: Eurostat, kommissionens avdelningar. Litauen uppfyller växelkurskriteriet. Landet inträdde i ERM II den 8 juni 4 och har när denna rapport antas deltagit i växelkursmekanismen i nästan tio år. Vid inträdet i ERM II åtog sig myndigheterna ensidigt att upprätthålla det rådande sedelfondssystemet inom mekanismen. Valutareserven utgör ett gott stöd för 14

15 sedelfondssystemet. Differenserna i fråga om korta räntor gentemot euroområdet har minskat till mycket låga nivåer. Under den tvååriga bedömningsperioden avvek litas aldrig från centralkursen och var inte föremål för några påfrestningar. Litauen uppfyller kriteriet i fråga om konvergens för långfristiga räntor. Under tolvmånadersperioden fram till och med april 14 var den genomsnittliga långfristiga räntan 3,6 %, vilket är långt under referensvärdet 6, %. Den genomsnittliga långfristiga räntan låg under referensvärdet vid den senaste konvergensbedömningen 1 (5, %). Under 13 sjönk den gradvis ytterligare till en nivå under 4 %, vilket återspeglade investerarnas högre förtroende för landet med stöd av högre kreditbetyg på statspapper och en relativt låg inhemsk inflation. Trots att marknaden för långfristiga statsobligationer noterade i litas är relativt liten utfärdade staten skuldinstrument med en ursprunglig löptid på upp till tio år under 1 och 13. Ytterligare faktorer har också undersökts, däribland utvecklingen av betalningsbalansen och integreringen av arbets-, produkt- och finansmarknader. Efter att ha noterat ett betydande överskott för 9 försämrades saldot i utrikesaffärerna (dvs. den kombinerade bytes- och kapitalbalansen) något under 1 och noterade ett underskott på 1, % av BNP för 11, även om överskott återigen noterades för 1 och 13. Faktorinkomstbalansen noterade ett överskott för 9, främst till följd av utlandsägda bankers avsättningar för låneförluster, och återvände till ett underskott från och med 1, när de utlandsägda bankerna återfick lönsamheten. De löpande transfereringarna och kapitalbalansen har konsekvent noterat betydande överskott, främst till följd av positiva nettoinflöden av EU-medel och migranters remitteringar. Efter ett ras under 9 återhämtade sig nettoinflödet av utländska direktinvesteringar och nådde en toppnivå på 3, % av BNP under 11, men sjönk därefter till,7 % under 1 och återhämtade sig något 13. En betydande nedgång i den reala effektiva växelkursen under perioden 9 11, särskilt om den deflateras med enhetsarbetskostnader, stimulerade kraftigt landets kostnadsrelaterade konkurrenskraft, och landets exportresultat förbättrades avsevärt. I enlighet med en svag uppåtgående trend apprecierades den reala effektiva växelkursen, deflaterad med enhetsarbetskostnader, omkring 6 % och deflaterad med HIKP, omkring 3 %, under perioden från mitten av 1 till och med april 14. Landets ekonomi är väl integrerad i euroområdet genom handel och investeringar. Arbetsmarknaden har uppvisat en betydande flexibilitet, även om den strukturella arbetslösheten är hög. Om man ser till vissa utvalda indikatorer för företagsklimatet noterar Litauen en nivå som i stort sett motsvarar genomsittet för medlemsstaterna i euroområdet. Finanssektorn är väl integrerad i EU:s finanssystem, vilket bekräftas av den höga andelen utlandsägda banker. Den finansiella tillsynen har skärpts avsevärt under senare år. Samarbetet med tillsynsmyndigheter i hemmedlemsstaterna har stärkts ytterligare. 6. UNGERN Mot bakgrund av sin bedömning av lagstiftningens förenlighet och uppnåendet av konvergenskriterierna, samt med beaktande av relevanta ytterligare faktorer, anser kommissionen att Ungern inte uppfyller villkoren för införande av euron. 15

16 Landets lagstiftning särskilt lagen om centralbanken är inte helt förenlig med kravet på överensstämmelse i artikel 131 i EUF-fördraget. Det finns oförenligheter särskilt när det gäller centralbankens oberoende, förbudet mot monetär finansiering och centralbankens integrering i ECBS vid tidpunkten för införande av euron i fråga om de ECBS-uppgifter som anges i artikel 17. i EUF-fördraget och artikel 3 i ECBS/ECB-stadgan. Förordningen om centralbanken innehåller dessutom en oförenlighet och ytterligare brister i fråga om centralbankens integrering i ECBS. Ungern uppfyller prisstabilitetskriteriet. Den genomsnittliga inflationen på tolvmånadersbasis låg över referensvärdet vid den senaste konvergensbedömningen 1. Den genomsnittliga inflationen på tolvmånadersbasis till och med april 14 var 1, %, vilket ligger under referensvärdet 1,7 %. Den beräknas ligga under referensvärdet under kommande månader. Den årliga inflationen nådde en toppnivå i september 1 och föll sedan skarpt i januari 13, genom de avtagande effekterna av tidigare höjningar av indirekta skatter och inledningen på en serie sänkningar av priserna på allmännyttiga tjänster. Nedgången i priserna på energi- och livsmedelsmarknaderna bidrog också till fallande inflation, liksom en svag inhemsk efterfrågan och historiskt låga inflationsförväntningar. Å andra sidan fick punktskattehöjningar och vissa andra statliga åtgärder en avsevärd uppåtgående effekt på priserna. I april 14 låg den årliga HIKP-inflationen på -, %. Enligt kommissionens vårprognos 14 beräknas inflationen stiga till 1, % under 14 och,8 % under 15, i huvudsak till följd av avtagande effekter av prissänkningarna på allmännyttiga tjänster, mindre gynnsam råvaruprisutveckling och den successiva elimineringen av produktionsgapet. Den relativt låga prisnivån i Ungern (ca 59 % av genomsnittet i euroområdet 1) tyder på att det finns utrymme för ytterligare priskonvergens på lång sikt. Tabell 6a: Ungern - Inflationskriteriet sedan 8 (procent, 1-månaders glidande medeltal) Jan-8 Jan-9 Jan-1 Jan-11 Jan-1 Jan-13 Jan-14 Ungern Referensvärde Anm.: Punkterna i december 14 visar beräknat referensvärde och beräknad genomsnittlig inflation på tolvmånadersbasis i landet. Källor: Eurostat, kommissionens vårprognos 14. Ungern uppfyller kriteriet i fråga om offentliga finanser. Landet omfattas inte av något rådsbeslut om att de offentliga finanserna har ett alltför stort underskott. Saldot i den offentliga sektorns finanser noterade ett överskott på 4,3 % av BNP för 11 till följd av en betydande engångsåtgärd, men omvandlades till ett underskott på,1 % av BNP för 1. Underskottet motsvarade, % av BNP för 13 och enligt kommissionens vårprognos 14 beräknas det, vid oförändrad politik, att motsvara 16

17 ,9 % av BNP för 14 och,8 % av BNP för 15. Den offentliga skuldkvoten beräknas stiga marginellt från 79, % av BNP för 13 till 79,5 % av BNP för 15. Diagram 6b: Ungern - Budgetsaldo och offentlig skuld Inverterad skala (i % av BNP) (*) 15(*) Budgetsaldo (vänster) Konjunkturrensat saldo (vänster) Bruttoskuld (höger) (*) Kommissionens vårprognos 14. Källa: Eurostat, kommissionens avdelningar. Ungern uppfyller inte växelkurskriteriet. Den ungerska forinten deltar inte i ERM II. Landet tillämpar ett system med flytande växelkurs, som möjliggör att centralbanken gör interventioner på valutamarknaden. Forintens växelkurs mot euron har varit volatil under senare år. Den var i stort sett stabil mot euron under andra halvåret 1, men deprecierades med omkring 6 % i början av 13. Till följd av ett ökat investerarintresse för finansiella tillgångar i EU och en förbättrad makroekonomisk situation stärktes forinten i maj 13 och låg kvar inom spannet 9 3 HUF/EUR under resten av 13, utom under ett fåtal dagar före Feds septembermöte och i slutet av december. Under de första månaderna av 14 låg forinten över 3 HUF/EUR, till följd av temporära spänningar knutna i huvudsak till förväntningar om USA:s penningpolitik, fortsatta lättnader i den inhemska penningpolitiken och den politiska krisen i Ukraina. Ungern uppfyller kriteriet i fråga om konvergens för långfristiga räntor. Under tolvmånadersperioden fram till och med april 14 var den genomsnittliga långfristiga räntan 5,8 %, vilket är under referensvärdet 6, %. Den låg över referensvärdet vid den senaste konvergensbedömningen för Ungern 1. Den månatliga genomsnittliga långfristiga räntan sjönk från en toppnivå på 9,5 % i början av 1 till en nivå nära 5 % i maj 13. De långfristiga räntorna steg under sommaren 13 och i början av 14, men har generellt fluktuerat nära sitt årsgenomsnitt. Den långfristiga differensen gentemot den tyska referensobligationen var omkring 41 punkter i april 14. Ytterligare faktorer har också undersökts, däribland utvecklingen av betalningsbalansen och integreringen av arbets-, produkt- och finansmarknader. Överskottet i de utrikes affärerna har successivt ökat varje år sedan 9. Sedan 11 beror förbättringen främst på större varuhandelsöverskott och bättre utnyttjande av EU-medel. Nettoinflödet av utländska direktinvesteringar är fortfarande relativt litet. Det betalningsbalansstöd som EU och IMF beviljade hösten 8 löpte ut i slutet av 1. Ungern ansökte om förebyggande betalningsbalansstöd i november 11, men drog tillbaka denna ansökan i januari 14 när situationen på landets finansmarknad hade stabiliserats. Landets ekonomi är i hög grad integrerad i euroområdet genom handel och investeringar. Om man ser till vissa utvalda indikatorer för företagsklimatet klarar sig Ungern sämre än flertalet medlemsstater i 17

18 euroområdet. Landets finanssektor är väl integrerad i EU:s finanssystem. Inom ramen för förfarandet vid makroekonomiska obalanser omfattades Ungern av en fördjupad granskning, där det konstaterades att landet fortfarande hade makroekonomiska obalanser som kräver övervakning och beslutsamma politiska åtgärder. 7. POLEN Mot bakgrund av sin bedömning av lagstiftningens förenlighet och uppnåendet av konvergenskriterierna, samt med beaktande av relevanta ytterligare faktorer, anser kommissionen att Polen inte uppfyller villkoren för införande av euron. Landets lagstiftning särskilt lagen om centralbanken och landets grundlag är inte helt förenlig med kravet på överensstämmelse i artikel 131 i EUF-fördraget. Oförenligheterna rör centralbankens oberoende, förbudet mot monetär finansiering och centralbankens integrering i ECBS vid tidpunkten för införande av euron. Lagen om centralbanken innehåller dessutom vissa brister avseende centralbankens oberoende och integrering i ECBS vid tidpunkten för införande av euron. Polen uppfyller prisstabilitetskriteriet. Den genomsnittliga inflationen på tolvmånadersbasis låg över referensvärdet vid den senaste konvergensbedömningen 1. Den genomsnittliga inflationen på tolvmånadersbasis till och med april 14 var,6 %, vilket är långt under referensvärdet 1,7 %. Den väntas ligga kvar under referensvärdet under kommande månader. Den årliga HIKP-inflationen sjönk snabbt från en nivå över 4 % under första halvåret 1 till en nivå under 1 % under andra kvartalet 13, till följd av gynnsam råvaruprisutveckling och en kraftig nedgång i priset för telekommunikationstjänster. Den fortsatte att ligga under 1 % under andra halvåret 13 och i början av 14, vilket i stor utsträckning återspeglade ett lågt inflationstryck på globala marknader och en relativt stabil växelkurs. Enligt kommissionens vårprognos 14 väntas inflationen bara öka gradvis till 1,1 % under 14 och 1,9 % under 15, i det att produktionsgapet beräknas förbli negativt. Den relativt låga prisnivån i Polen (nära 56 % av genomsnittet i euroområdet 1) tyder på att det finns utrymme för ytterligare priskonvergens på lång sikt. 18

19 Tabell 7a: Polen - Inflationskriteriet sedan 8 (procent, 1-månaders glidande medeltal) Jan-8 Jan-9 Jan-1 Jan-11 Jan-1 Jan-13 Jan-14 Polen Referensvärde Anm.: Punkterna i december 14 visar beräknat referensvärde och beräknad genomsnittlig inflation på tolvmånadersbasis i landet. Källor: Eurostat, kommissionens vårprognos 14. Polen uppfyller inte kriteriet i fråga om offentliga finanser. Landet omfattas för närvarande av ett rådsbeslut om förekomsten av ett alltför stort underskott (rådets beslut av den 7 juli 9) 16. Rådet rekommenderade Polen att korrigera det alltför stora underskottet senast 1. Den 1 juni 13 konstaterade rådet att Polen vidtagit effektiva åtgärder men att ogynnsamma ekonomiska händelser med stora effekter på de offentliga finanserna hade inträffat, och det utfärdade därför en reviderad rekommendation enligt artikel 16.7 i EUF-fördraget där Polen uppmanades att åtgärda det alltför stora underskottet senast 14. Rådet fastställde den 1 oktober 13 som tidsfrist för Polen att vidta effektiva åtgärder. Den 1 december 13 fastställde rådet i enlighet med artikel 16.8 i EUF-fördraget att Polen inte hade vidtagit effektiva åtgärder. Det antog en ny rekommendation enligt artikel 16.7 där Polen uppmanades att på ett trovärdigt och varaktigt sätt åtgärda det alltför stora underskottet senast 15. Enligt kommissionens vårprognos 14 beräknas saldot i den offentliga sektorns finanser att förbättras från ett underskott på 4,3 % av BNP för 13 till ett överskott på 5,7 % av BNP för 14, till stor del till följd av en stor engångsöverföring av tillgångar från den andra pelaren i pensionssystemet. Under 15 väntas saldot återigen bli negativt och enligt definitionerna i ENS 95 uppgå till ett underskott på,9 % av BNP. Den offentliga skuldkvoten prognostiseras sjunka från 57 % av BNP för 13 till 49, % av BNP för 14, främst till följd av överföringen av pensionsfondtillgångar, innan den återigen stiger till 5 % för Beslut 9/589/EG (EUT L, 4.8.9, s. 46). 19