Informationshantering i FM. Informationskomplexiteten inom ramen för ISAF AMN/FMN koncept

Transkript

1 Informationshantering i FM samt Informationskomplexiteten inom ramen för ISAF AMN/FMN koncept Christer Lind-Val C UtvS/MSK Ledsyst Enköping Christer.lind-val@mil.se

2 Informationshantering i FM

3 Vår verksamhetsidé: Försvarsmakten ska förebygga och hantera konflikter och krig, ytterst genom väpnad strid. Försvarsmakten ska enskilt och tillsammans med andra länder, myndigheter och organisationer och med tydligt insatsfokus; försvara Sverige, värna svenska intressen och främja säkerheten genom insatser på vårt eget territorium, i närområdet och globalt upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet och i enlighet med internationell rätt värna Sveriges suveränitet och nationella intressen i områden utanför detta med befintliga förmågor och resurser vid behov bistå övriga samhället

4 Övergripande systemnivå

5

6

7

8 Koncept och livscykel

9 Informa5onens livscykel Information = Data (innehåll) + Metadata (sammanhang) Versionshantering Arkiveras Avvecklas Inhämtas Utvecklas KonJigurationsledning Lagras Ägare Bearbetas/produceras Används Presenteras Överförs Fastställs Dokument Styrande Stödjande Inriktande

10 Definitioner (tagna från nätet) Informationssäkerhet Säkerhet beträffande informationstillgångar rörande förmågan att upprätthålla önskad konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet, även spårbarhet och oavvislighet. Omfattar såväl IT-säkerhet som säkerhet i administrativa rutiner. Informationsägare Den som har det övergripande ansvaret för informationen i ett system. Den som är utfärdare och/eller fastställare av viss information och som svarar för att informationen är riktig, tillförlitlig och för det sätt på vilken den får sin spridning. All information skall ha en informationsägare.

11 I artikeln Dålig styrning ger miljardförluster publicerad i Computer Sweden gör Gartner gällande att IT-avdelningarna måste börja hantera information, inte teknik. Jag håller med om att fokus måste flyttas från tekniken till syftet med tekniken, vilket i stort är att dela, lagra och filtrera information. Något som synliggör teknikfokus är rollen som systemägare vilket vanligen är en verksamhetschef och/eller processägare varför ska de äga systemet?. Informationsägare däremot är en roll som ofta saknas och som borde vara en självklar roll för verksamhetschef och/eller processägare. En informationsägare äger informationen och formulerar krav avseende bland annat icke-funktionella krav som informations tillgänglighet, kapacitet som krävs, säkerhetsnivå och funktionella krav som bland annat på vilket sätt information ska visas och vilken information som ska finnas. Det är ansvar som ofta ligger på systemägarrollen och det är egentligen inte någon bra roll benämning, låter för teknisk ( system= teknik= det är inget för mig utan för IT-folk ), vilket kanske också är orsaken till varför det är så få systemägare som lägger någon större vikt vid rollen och därmed tid. Istället borde rollen som informationsägare etableras. Systemägarrollen (teknisk förvaltning) borde finnas inom IT-avdelningen. Angelica Haverblad

12 Informationsutbytesbehov

13 En modell

14 Informationsstyrning i praktiken Begreppet omfattar såväl strategisk som operativ styrning av organisationens övergripande hantering av information, digital såväl som i pappersform. 1. Enhetligt, definierat och överskådligt informationslandskap 2. Rollerna chef/ansvarig för informationsstyrning/eim och informationsägare definierade 3. Koordinerade beslut angående skapande, behandling, transport, lagring, arkivering, radering, spårbarhet och klassificering av information dvs informationens livscykel 4. Enhetliga strategier för åtkomst till information (när, var, hur och vem) 5. Koordinering av gemensam: masterdata (definition på beteckning av dataobjekt) metadata (data om data) loggdata källdata (datahierarkier mellan databaser mm) datakvalitet

15

16

17 Exempel NATO

18

19 Lednings- och underrättelseförband Försvarsmaktens organisation för drift- och underhåll av fasta ledningssystem omstruktureras tidigt i perioden varvid en enhetlig drift- och underhållsorganisation inrättas. Med omstruktureringen införs även funktionen ledning av ledningssystem (LaL) för att möjliggöra en effektiviserad planering, drift och avveckling av ledningsstödsystem för planerade och pågående insatser. I och med denna omstrukturering avvecklas krigsförbanden FMTM och operativ ledningsteknisk bataljon och istället inrättas Försvarsmaktens telekommunikations- och IS förband, FMTIS. I FMTIS integreras teledriftcentral (TDC), IT driftcentral, Försvarsmaktens larmcentral (FM LC) och Ledning av ledningssystem vilket medför ett bättre resursutnyttjande med målet att öka driftsäkerhet och säkerhet mot intrång och åverkan i den fasta infrastrukturen. Försvarsmakten planerar för att med befintliga system införa funktioner för gemensam lägesinformation (förenklad och reducerad GLI). Förmågan att bedriva informationstjänst och visuell information (Combat Camera) utvecklas.

20 Gemensam lägesinformation

21 AMN/FMN

22 Strategiska förändringsmål Öka förmågan att verka med andra Försvarsmakten ska i gemenskap och samverkan med andra organisationer och länder skapa en högre operativ förmåga. Våra uppgifter är och kommer att vara så komplexa att vår kompetens och förmåga måste kompletteras. För att skapa ett tillräckligt bra resultat krävs ett fungerande lagspel på och mellan alla nivåer, både internt och tillsammans med externa samarbetspartners. Det gäller såväl i Sverige som internationellt. Vi ska även samarbeta för att uppnå rationalitet vid utbildning, träning och materielanskaffningar. Speciellt viktigt är det nordiska samarbetet. Vi ska öka vår förmåga till civil-militär samverkan med fokus på våra bidrag vid internationella insatser, men även förbättra den civil-militära samverkan nationellt. Vi ska skapa en väl fungerande regional och lokal ledning genom övning och träning. Försvarsplanering tillsammans med andra ska öka och åtgärder ska vidtas för att kunna ge och ta emot militärt stöd. Engagemang, bidrag och insatser inom ramen för EU, NATO, FN samt bi- och multinationella avtal ska alltid utvärderas och anpassas efter givna förutsättningar och krav. Det nordiska samarbetet ska utökas och fördjupas. Genom att öva, träna och genomföra insatser tillsammans ökar förutsättningarna för ett effektivare resursutnyttjande. Den samlade effekten av våra bidrag blir större och målen för den svenska närvaron i de områden där insatserna genomförs blir lättare att nå. Ett fördjupat nordiskt samarbete bidrar till att stärka den samlade europeiska förmågan till krishanteringsinsatser internationellt. Vi kan gemensamt upprätthålla fler militära förmågor och bättre tillgodose multinationella behov.

23

24 Ledning Ledning är att inrikta och samordna tillgängliga resurser så att de åstadkommer de effekter som krävs för att lösa tilldelat uppdrag eller uppgift. Ledningsstödsystem Teknik i ledningssystemet benämns sammanfattande ledningsstödssystem. Detta innefattar informationssystem, sambandssystem och ledningsplatsernas övriga tekniska utrustning. Ledningssystem Försvarsmaktens ledningssystem består av ledningsorganisation, personal, teknik och procedurer som sätts samman för att verkställa ledningen av en viss verksamhet.

25 Bakgrund AMN I början av 2010 påtalade den dåvarande COMISAF*, general Stanley McChrystal, att informationsspridningen inom ISAF måste förbättras, i syfte att effektivare stödja pågående operationer. Detta resulterade i att NATO under 2010 inledde ett arbete för att omsätta ledningssystemet för ISAF; Afghanistan Mission Network (AMN). AMN är i operativ drift inom ISAF sedan halvårsskiftet Följande länder har hittills anslutit sig till AMN: USA, Storbritannien, Italien, Kanada, Tyskland och Norge. Ytterligare länder står i begrepp att ansluta sig eller påbörja anslutningsprocessen. NATOs ambition är att samtliga koalitionsländer (TCN**) på sikt ska ansluta till AMN. *Commander ISAF **Troop Contributing Nations SWE kopplade in vårt nationella ledningsstödsystem i AMN under feb/mars 2013.

26

27

28 iii. Role of JFBCS. JFCBS will be the operational link between ISAF and ACO. This aspect of the governance approach is perhaps the most critical link whereby an explicit and unambiguous understanding of all aspects of the mission is required, including operational objectives, timelines, and the Coalition Mission Threads. These are: 1) Battlespace Management. 2) Joint Fires. 3) Joint Intelligence, Surveillance and Reconnaissance (ISR). 4) Medical Evacuation (MEDEVAC). 5) Counter-Improvised Explosive Device (C-IED). 6) Freedom of Movement. 7) Force Protection. 8) Service Management.

29

30

31

32

33 Möjligheter och utmaningar

34 Syfte: att dela information need to share Federerad ledningsstödsystem - Gemensamma tjänster - Nät av nät - System high (ISAF SECRET)

35 FMN.. Tanken är att vid en ny insats inom ramen för NATO (PfP) skall NATO sätta upp det gemensamma kommunikationsnätet inkl. de gemensamma tjänsterna. Vartefter de olika TCN kommer på plats så kan de direkt koppla in sina ledningsstödsystem i den gemensamma lösningen och utbyta information för att på så sätt snabbare öka effekten av bidraget i insatsen. FMN

36 ISAF SECRET Policy och klassning Policy innebär att informationen delas inom ISAF Klassning är SECRET dvs HEMLIG NATO regelverk gäller fullt ut. Svensk klassning H/SECRET Använder inte policy på motsvarande sätt

37 AMN(FMN).. Informationsägare ISAF Info Överlämnas för lagring framtida bruk (krigsbrott) ISAF Info

38 SLUT Frågor?