Frågor till Karolina Rosenlöf, Ungdomsmottagningen:
|
|
- Karolina Göransson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Frågor och kommentarer till den digitala träffen om psykisk ohälsa bland unga Är det åt fel på mig? Träffen var ett initiativ av Östra Göteborgs Ungdomsråd, ÖGU och hölls den 20 april Nedan är en sammanställning av frågor som kommit in från ungdomar via enkätundersökning online januarifebruari De som svarar på de ungas frågor är: Ahmed, fritidsledare på Bergsjögårdens Unga mötesplats Cecilia, skolkurator på Gamlestadsskolan Karolina, socionom och talesperson kring ungas själsliv vid Västra Götalandsregionens Ungdomsmottagning Linn, psykolog på Capio Vårdcentral Maria, socialpedagog och familjehemssekreterare i socialförvaltningen Nordost Stefan, SSPF-koordinator i socialförvaltningen Nordost (samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritidsenheten) Frågor till Karolina Rosenlöf, Ungdomsmottagningen: Vad ska ni göra för att hjälpa ungdomar? Allt vi kan, utifrån den profession vi har. Vi ska lyssna, hitta lösningar som ungdomen kan pröva för att känna skillnad, och vi ska finnas till hands och lyssna igen. Hur vet man att man lider av just psykisk ohälsa, var går gränsen? När en inte känner igen sig själv, när en slutar med saker som annars är roliga, undviker sociala sammanhang, har negativa tankar om sig själv, då ska en söka hjälp. Hur kan man ta reda på om det faktiskt är en depression eller inte, utan att blanda in föräldrar och sånt? Boka ett besök på en Ungdomsmottagning. Hur vet man att man är deprimerad? Kan man bli av med depression/psykisk ohälsa? Bara en läkare kan sätta diagnosen deprimerad. En kan vara nedstämd och låg under en tid som gör att en slutar fungera i skola och socialt. En kan bli frisk från depression: den psykiska hälsan är som den fysiska, den går att ändra med träning. Hur får jag enklast hjälp, vart ska man börja? Börja med det som du känner till, till exempel skolkuratorn eller Ungdomsmottagningen. Hur hjälper ni barn och ungdomar som kommer till er som misstänker att de lider av psykisk ohälsa? Vi lyssnar, ger råd och stöd. Ibland kan man behandla tex social ångest och tvångstankar med Kognitiv beteendeterapi (KBT). Ibland kan vi behöva hänvisa vidare, till exempel till en vårdcentral, eller till Barn- och ungdomspsykiatrin. Allt ska ske i samarbete med ungdomen! 1
2 Hur ska man gå till väga? Mår jag tillräckligt dåligt? När vet jag att jag behöver hjälp? Ofta kan en inte sätta ord på vad en har problem med, tex nedstämdhet eller ångest, och det behöver en inte veta för att söka hjälp. Berätta bara hur du mår och vilka symptom du har. Hur organiseras hjälpen man kan få? Det beror på var du söker hjälp. Skolkuratorn ansvarar till sin skola, Barn- och ungdomspsykiatrin lyder under Länsregionen, osv. Hur kan psykiatrin samverka med socialtjänsten? Det gör dom om den det gäller att ge sitt samtycke, och om det hjälper den unga personen. Hur mycket eget ansvar bör man egentligen ta som psykiskt sjuk? Alltså kontakta psykiatrimottagning, själv behöva upprätta kontakten där för att få rätt hjälp. Du måste berätta för någon att du vill ha hjälp, men du behöver inte veta vilken slags hjälp du vill ha. Ungdomsmottagningen kan hjälpa en vidare till annan hjälp, till exempel till psykiatrin. Hur gör ni för att lokalisera psykisk ohälsa bland elever, med tanke på att sköterska/kurator ofta inte är ute bland eleverna? På varje skola finns det ett elevhälsovårdsteam som ska fånga upp de elever som mår dåligt. En kan själv säga till om en är orolig för en kompis. Ibland döljer vi att vi mår dåligt, då kan det vara lättare för en kompis att märka det. Vad för resurser känner ni behövs för att ni ska bli bättre på detta? Jag tycker att det ska finnas minst en kurator på varje skola, både på grundskolan och gymnasiet. Då blir kuratorn mer tillgänglig och det blir lättare att bara gå in och prata om du behöver just i stunden. Vart kan man som transperson vända sig för att prata, utan att vad man har sagt kan användas av könsidentitetsutredningsteamen? Då ska en vända sig till Ungdomsmottagningen. Får en kurator prata om elever till andra elever? Nej, om inte en elev vill det och har gett sin tillåtelse. Vad för rättigheter har en kurator? En kurator har skyldigheter, att lyssna på elever, finnas tillgänglig när elever vill prata. En kurator har tystnadsplikt men anmälningsplikt enligt lag. Det är ingen rättighet, utan även det en skyldighet. Allt ska ske i samarbete med ungdomen! 2
3 Fler frågor och kommentarer till panelen Detta är inte riktigt en fråga, men när jag talade med en skolkurator i fjärde klass så sa jag att jag kände mig tjock. Då visade hon en bild på Google för mig där hon sökte på tjock tjej och sa Hon här är tjock, så ser inte du ut. Det är ju extremt fel budskap som denna kurator förmedlade, vad skulle hända om en annan vuxen på denna skola skulle få reda på det? Hade kuratorn kunnat förlora sitt jobb? [skolkurator]: Jag håller med frågeställaren att det är ett väldigt märkligt svar. Och frågan var egentligen om någon annan på skolan hade fått reda på det här - då hade kuratorn kanske inte kunnat förlora sitt jobb, men det är ett jättekonstigt sätt att svara på det, men inte att man skulle förlora jobbet på det. Om någon annan skulle få reda på det så skulle de säkert hålla med om att det var ett konstigt sätt att svara på en sån här fråga, och tycka att man skulle bemöta det på ett helt annat sätt. Det handlar ju mer om en upplevelse av nånting, än en bedömning. Så skulle inte jag jobba. Om den här personen kom till dig istället, hur hade du hanterat det? Ja, pratat om den personens upplevelse, och på vilket sätt den känner att vad är problemet? Hur vill du förändra din situation? Vad är viktigt för dig i livet? Hur ser du på din hälsa? Och, jobbat med det på ett helt annat sätt för det är inte så att det finns en bedömning att det här är en tjock person, och det här är en tjock person det är inte så som svaret skulle vara, utan det är mera hur upplever du din situation, och vad skulle du vilja göra för att må bättre? Jag tänker att om det är ett tecken på att man inte trivs med sig själv då får man bemöta det. Hur får man modet att söka hjälp igen efter att man känner att hjälpen har svikit en (till exempel psykiatrin)? [psykolog på vårdcentral]: Jag jobbar ju själv inte i psykiatrin, men jag tänker att det kan vara så att man kan ha känt sig sviken var man än har sökt sig och att man kände sig dåligt bemött på den platsen. Det är så himla tråkigt när det händer, men det är något som kan hända nästan oavsett vilken verksamhet man kommer till. Men när man söker hjälp så handlar ju ganska mycket om personkemi, tyvärr, och jag tänker att har man blivit illa bemött så har man ju alltid rätt att framföra det. Så mitt tips är att prata med någon vuxen, någon annan vuxen, någon som man känner sig lite tryggare med, någon på skolan eller någon kompis förälder och man inte känner sig trygg att nämna det för sin egen förälder. Eller en kompis För mår man dåligt har man också rätt att få hjälp och man har också då rätt som patient att få välja sin vårdgivare. Det finns en lag som säger det, om man är patient, att man har den rättigheten. Så känner man sig inte bra bemött så ska man kunna få hjälp på någon annan plats. Och det finns ju såklart många olika verksamheter som man kan få hjälp hos. Att komma till psykiatrin kräver ofta någon slags remiss, alltså att man får hjälp av en annan vårdgivare att få komma dit. Så kanske att man behöver lite att börja om då igen, söka sig till vårdcentral, ungdomsmottagning eller något liknande. [fritidsledare på mötesplats]: Synen på psykiatrin här ute är väldigt tabubelagd, inte bara här ute utan överlag. Så det är nånting vi arbetar med kontinuerligt. Sen så tänker jag att 3
4 väldigt ofta så hör man att söker man hjälp så får man någon tablett eller så får jag nåt samtal, och så bam! så löser det sig. Och jag tror att det är den största missuppfattningen som finns bland våra unga och de jag träffar på dagligen. Varje gång jag träffar på någon som jag pratar med, eller vi i arbetsgruppen pratar med - så försöker vi förklara så pedagogiskt som möjligt att det här är en process som kommer att pågå under ett tag beroende på hur stort problemet är - utifrån de ramar som vi arbetar inom på fritidsgården. Men man ska förstå, precis som psykologen sa, att oftast så får man en remiss ifrån en annan instans men att man förklarar att det är en process, nästan som en stege [kurator Ungdomsmottagningen]: det är inte alltid vi pratar om psykiatrin, utan vi pratar om att besöka en vårdcentral eller UPH eller Ungdomsmottagningen, psykiatrin blir man ju hänvisad till det är ju ganska högt upp i vårdnivån så att säga så att jag tänker att då har man ju mått väldigt dåligt ett långt tag. Men jag tänker att det också är väldigt många unga som känner en skam, en press att må bättre när man har tagit en tablett eller fått ett samtal. Och det är ju som du säger på fritidsgården, att ni gör ju ett fantastiskt jobb att gång på gång förklara, dra gym-liknelsen: att man inte får stora muskler bara efter en gång eller det händer ingenting på gymmet efter en gång. Hur hanterar man ensamheten i samband med corona? Är student och har flyttat till Göteborg på grund av plugget, men eftersom allt är på distans har jag inte lyckats skaffa några vänner, så jag har ingen att träffa. Sitter själv i min lilla lägenhet dagarna ut. Lider också sedan länge tillbaka av bland annat GAD, OCD och depression vilket förvärras extra av att vara ensam hela tiden. [familjehemssekreterare]: Ett sätt att bryta sin ensamhet är att man börjar med små steg, det kan vara att när man gå till affären att man vågar, om man känner sig trygg titta på någon, prata med någon det kan göra att man vågar ta kontakt. Man kanske kan prata med sin granne. Eller en gammal kompis, som man har trivts med. Om man har flyttat till ny stad så kan det ju vara bra att ha sociala kontakter. Man kan gå med i en förening, kanske biblioteket kan ha bokcirklar som man kan gå med i. Ett sätt att må bra är ju att gå ut nu när det är ljust ute, då är det lättare kanske att man möter andra människor. Man kan gå till ungdomsmottagningen, någon samtalsterapeut. Det finns självhjälpslinjer, jourhavande präst som man kan ringa och prata med någon. Man kan gå som jag sa innan 12-stegsprogram, det finns olika självhjälpsgrupper. [kurator]: Jag har jobbat inom Fritid i flera år, och fritidsledare är ju fantastiska människor, och de jobbar ju med att skapa ett sammanhang där man som helt ny, rädd, ingen vet vad jag ska göra, och säga hej, välkommen. Så ett tips kan ju faktiskt vara att söka upp närmaste fritidsgård om man nu har åldern inne då, och liksom bonda med fritidsledarna hänga med dem, ta en fika med dem. För deras jobb är ju att göra att du känner dig trygg, komma igång med dig själv. Men de är också bra att hjälpa till med att börja i små steg. Nu har vi ju en fråga här som handlar om GAD står ju för generaliserad ångest och OCD är ju att man har lite tvångsmässiga saker för sig som hänger ihop med det, och depression och då kan det ju vara väldigt svårt att bryta. Börja med att gå upp, borsta tänderna, städa, bädda sängen, gå och handla, säga hej till någon där, ge ett leende tillbaka alltså små cirklar som blir lite större. För man kanske inte känner sig så jättekul att umgås med. Men också snacka med folk online, jag tror det är ju jättemycket organisationer nu som finns online, se på en film, skratta, gå ut och gå det är så underskattat att promenera. Och undvik droger, alkohol och nikotin det är 4
5 jätteviktigt. Det säger man i alla sammanhang med unga, men det är viktigt för det hjälper inte alls det blir precis tvärtom. Promenad, rutiner och fritidsgård det är bra grejer att börja med. Om en vuxen familjemedlem i din närhet ej vill söka hjälp, har inte velat söka hjälp i flera år då den inte vill erkänna detta till andra. Vad kan man göra för att inte låta detta påverka en själv? [familjehemssekreterare]: jag tänker att man ju berätta för någon annan hur man har det hemma. Man kan gå med i någon förening, finns ju självhjälpsgrupper där man möter andra som kanske har en familjemedlem som mår dåligt. Man kan gå in på nätet, 12- stegsprogram för hjälp, där man kan möta andra i samma situation. Det är gratis, och finns online nu under pandemin. Men jag tror att det är bra att möta andra som är i liknande situation så att man inte blir så ensam utan kan dela hur man har det hemma, och försöka lägga fokus på hur man själv mår och hur man kan påverka sitt eget mående. För det påverkar ju en väldigt mycket om någon i familjen mår dåligt, och man kan utveckla ett medberoende där man kan bli väldigt fokuserad på hur den andra mår och glömma bort sig själv. Och då kan man få hjälp, man kan gå till Ungdomsmottagningen, gå till en samtalsterapeut. Mår man väldigt dåligt så kan man ju kontakta socialtjänsten om man behöver mer stöd, om det gör att man det kanske inte fungerar när man behöver gå till skolan, osv. Då kan man söka hjälp där och berätta hur man har det hemma, och då kan man komma till oss, och få en ungdomsbehandlare, om socialsekreteraren gör bedömningen att man har behov av stöd, där de beviljar en insats. Vad är era bästa tips för att skapa rutiner på distans? Hur håller man uppe motivationen under distansundervisning? Hur hanterar man bäst prestationsångest? [psykolog]: Jag tänker ofta på det här med att försöka involvera någon annan. Om det är någon annan man känner sig, som man kanske pluggar med även om man är på distans att försöka styra upp en struktur ihop: vi ses online klockan så och så, och kör lite engelska. Eller be om hjälp med det från sina föräldrar. För är man ung har man inte riktigt samma förmåga till det som en vuxen, att planera och strukturera, men om man dessutom mår dåligt så är den förmågan väldigt sänkt. Så det är väldigt svårt. Men att ta hjälp av, att skriva ett schema, att dela upp saker i mindre bitar en uppgift, till exempel: Okej, vad behöver jag för att ta tag i det här?, att bocka av en sak i taget. Att skriva ut en veckoplanering och sätta upp på väggen, det kan också vara en sån tanke. [skolkurator]: jag tänker att det är mycket viktigt som sagts om det här om hälsosamma rutiner, med att komma ut ur sitt rum och sitt hem, att gå ut och komma hemifrån så man träffar andra människor, så att man inte blir ensam. Att hitta något annat sätt att träffa andra. Kanske ha någon tanke om att när vi är färdiga så går vi en promenad eller nånting. Sen har jag hört om elever som träffas om de bor nära varandra så varannan dag är de hemma hos varandra. Det tänker jag, att är man två som träffas på sin distansundervisning så är det lite lättare och lite roligare, så att man inte blir så ensam. [psykolog] Prestationsångest är ju just när det har hopat sig massor av saker som man måste ta tag i, så kan det ju kännas som att man bara vill undvika det. Alltså, ju större berg av saker man måste ta tag i, ju mer vill man undvika det, och istället för att ta tag i det så drar man sig undan det. Och det är precis som när man jobbar med annan typ av ångest, att man behöver bryta ner det i mindre steg, och öva på att stå ut med den jobbiga känslan. Sen kan det ju vara att man har prestationsångest som är kopplad till att man är rädd för att göra fel eller att man har väldigt höga krav på sig själv, och då 5
6 kanske det är det man behöver öva på att öva på att göra fel, eller att möta det där obehaget i att göra fel. Man märker ganska snabbt att det kommer gå hyggligt bra ändå. [kurator]: När man har en tanke i huvudet, så är det bra att tänka är det här en hjälpande tanke?. Och sen, glöm inte att andas och om du vaknar mitt i natten och kommer på jag har glömt det här!, så skriv upp det på en lapp och sen fokusera på andningen. För mitt i natten kan vi inte lösa nånting. Prestation är krav utifrån, och det går att beta av det, men ta hjälp. Hur fungerar det med sjukförsäkring eller vad det heter, vårdintyg och så vidare, om jag måste vara borta från universitetet? När jag blev sjuk fick jag jätteproblem med ekonomin, jag orkade ju varken jobba eller plugga och visste ingenting om mina alternativ. Orkade inte ta reda på det heller. [kurator]: Centrala Studiestödsnämnden (CSN) och Försäkringskassan ger tydliga svar på detta om man går in på deras hemsidor. Ta hjälp av en vän om du mår dåligt, för att ta reda på vad som gäller i just ditt fall med din ersättning. [psykolog]: Jag vet att det går att ansöka om någon form av "uppskov" av studieplats vid psykisk ohälsa. Antar att det görs via Försäkringskassan och måste tas via läkarintyg på vårdcentral eller liknande. Hur ska man göra om man lider av ensamhet samt psykisk ohälsa i coronatider? Hur ska man förhålla sig och må bra trots omständigheterna? Försämrar givetvis den psykiska ohälsan mer med den situationen vi lever i. [kurator]: Prata med någon om vad just du tänker och känner. På Ungdomsmottagningens hemsida kan du boka tid med en kurator, på en mottagning eller online. Försök att hålla sömn, motion och mat i balans, och håll fast vid dagliga rutiner. Detta gör att du lättare står ut med situationen under pandemin. [psykolog]: Skapa goda rutiner kring mat, sömn och aktiviteter och fysisk rörelse (må braaktiviteter varvat med måste-aktiviteter). Gå med i en förening som har verksamhet under corona (till exempel kulturcirklar digitalt/utomhus, träningsklubbar eller friluftsföreningar som kan träffas utomhus, besök biblioteket eller liknande), ta upp kontakten med någon bekant, sök kontakt med människor i grannskapet (låna grejer av grannar, säg hej i soprummet, och så vidare). Sök hjälp för din psykiska ohälsa på tex Ungdomsmottagning, Studenthälsa (högskola, universitet), Elevhälsa (skolan), Vårdcentral eller Ungas Psykiska Hälsa. Många vårdgivare har digitala kontaktforum om det känns svårt att ta sig iväg fysiskt. Hur kan jag bäst hjälpa min vän som bara tänker på corona vad hon än gör? Finns det olika sätt att se på pandemin? Finns det några "glada" nyheter eller flera perspektiv man kan tänka på? [kurator]: Tillbringa mycket tid ute, besök parker och andra ställen som är gratis och öppna under pandemin. Titta på Göteborgs Stads hemsida, de erbjuder bra saker under pandemin. Försök att ändra inställningen från att jag kan inget göra, pandemin påverkar allt, till att utmana dig själv genom att hitta på saker som går att göra under pandemin. Det är nu dom små sakerna spelar stor roll. [psykolog]: Pandemin (eller liknande kriser) får oss ofta att omvärdera det som är viktigt i livet, det kan öppna upp för nya livsval och möjligheter, fördjupa relationen till sig själv och andra, eller leda till nya intressen och ökad kreativitet/ny problemlösning. BRIS kom nyligen med en undersökning om påverkan av pandemin som visar att barn har fått mer 6
7 tid med sina föräldrar i vardagen och känner mindre stress från skolan eftersom de har mer frihet i hur de kan lägga upp sin dag vid distansundervisning. Minskade måsten gällande fritidsaktiviteter kan också vara bra, så länge en viss nivå av aktivitet bibehålls. Ett minskat resande i världen kan bidra till positiva miljöeffekter och vi börjar lägga om världsekonomin för att bli mer självförsörjande och långsiktigt hållbara. Vad ska man göra om man får en panikångestattack? [psykolog]: Att påminna sig om att panikångest inte är farligt, det kan kännas som att man ska svimma, eller bli galen, eller bara krascha ihop och dö, men att panikångest är kroppens naturliga reaktion på något som känns som ett hot. Det behöver inte vara ett hot som man kan tänka ut rent logiskt, utan det kan vara att det är en stress som har byggts upp under en lång tid. Då finns det saker man kan göra i stunden; att andas, att gå undan, kanske prata med en kompis i förebyggande syfte, ibland får jag panikångest, och då är det detta som händer mig och då behöver jag att du hjälper mig på det här sättet. Sen finns det också mycket förebyggande man kan göra om man har problem med panikångest, och det handlar en del om att hitta en balans kring sömn och mat framför allt så att man har en bas att landa på. Så om vi vet att det börjar slarvas med mathållningen och sömnen så är kroppen såpass mycket i obalans att man kan få panikångest när stressnivån höjs i olika situationer. Hur mår ni själva när ni får höra om barn som blivit utsatta för tex övergrepp och sånt? [ungdomskoordinator, socialtjänst]: Jag påverkas ju, givetvis. Men det bidrar ju också till en motivation att försöka göra någonting åt det. Jag blir motiverad i mitt jobb att faktiskt bidra på ett sätt som gör situationen bättre för den som på något sätt är utsatt för exempelvis övergrepp eller liknande. Man försöker hantera det så att man kan bidra konstruktivt till att göra situationen bättre. Hur gör du när det kommer någon som mår dåligt till dig? [ungdomskoordinator, socialtjänst]: Utifrån min roll inom socialtjänsten så måste jag vara tydlig med att för att göra det bättre så kanske problemet inte kan stanna hos mig. Utan jag behöver vara transparent med att jag kanske måste vända mig vidare till någon som kan hantera problemet bättre, att man behöver hitta rätt instans, att det skulle kunna vara då att hänvisa till ungdomsmottagning, till en skolkurator, men också att jag kan vara ett stöd i det då och hjälpa till att hitta rätt väg. Och att jag kan finnas med i att hjälpa till i att ta kontakter. Så det är väl mitt sätt att hjälpa till och försöka, och att finnas över tid också, kunna vara behjälplig. [fritidsledare]: Angående ursprungsfrågan man mår skit själv, rent ut sagt. Det blir inte lättare. Visst blir man härdad efter många år, efter många samtal varje gång man får höra något sånt eller något liknande där barn far illa då mår man dåligt, som person, som individ. Man tar med sig jobbet hem. Det är därför vi sätter så stor vikt på att prata med varandra när vi arbetar -och detta gäller hela rubbet från socialtjänst till skolkurator till fritidsledare, ja alla som har med människor att göra. Att vi tillsätter en viss tid i månaden eller under dagen eller veckan där vi pratar med varandra om diverse olika saker för att kunna gå vidare och göra det bästa av situationen. Men jag skulle inte säga att det blir lättare, och sen har jag märkt av att det barn råkar illa ut för idag kändes inte lika aktuellt när jag var yngre. Utan saker och ting börjar bli grövre, och man får höra det tidigare i åldrarna. Man får vara väldigt professionell, och förlita sig på sina kollegor och den hjälp som finns. 7
8 Hur kan man göra om man vill prata om ett problem som ätstörning, men inte vill att skolan ska ta kontakt med föräldrarna? [kurator]: vill man prata med en vuxen utan att föräldrar blandas in så kan man ringa BRIS, man kan chatta. Sen är det ju så att om man går till en vuxen, till exempel på Ungdomsmottagningen, så är det ju det här med anmälningsplikten som jag pratade om tidigare vi kan inte strunta i om en ungdom berättar att den har det jättedåligt. Men man försöker ju göra det tillsammans med ungdomen. Men nu var frågan, vart kan jag vända mig, och då tänker jag att det är bra att den som jobbar i skolan kan få svara. [skolkurator]: vi kan inte bortse ifrån att föräldrarna har det yttersta ansvaret. Om det kommer en ungdom som vill prata om ätstörningar, och det finns ett allvarligt problem, och man blir orolig för den här ungdomen då får vi inte sitta och bara vänta och tänka att det löser sig nog på egen hand, utan vi måste se till att ungdomen får hjälp när det är en minderårig. Annars skulle man kunna bli av med jobbet, lagstiftningen säger att vi måste prata med föräldrarna, eller socialtjänsten om det skulle vara på det sättet. Vi måste se till att ungdomarna får hjälp. Det skulle vara ett större svek om jag tänkte att det här är inte mitt bekymmer. Ibland kan det ju kännas väldigt svårt för ungdomar, att de inte vill att man ska prata med föräldrarna, men det är föräldrarna som har det yttersta ansvaret och om de inte kan hjälpa till så får man kontakta socialtjänsten. Och via BRIS kan man ju få vägledning. [psykolog]: Det kan ju vara så himla många olika saker som gör att man är rädd för att ens föräldrar eller en vuxen ska få reda på det här, så en viktig uppgift som vi har när vi möter er ungdomar är ju vad är det som gör att det känns så jobbigt? Och hur kan vi göra så att det känns kanske lite lättare för att vi ska prata med dina föräldrar eller vårdnadshavare om det här?. Så att du känner att du är med på tåget. För det värsta som finns är ju att känna sig helt pressad. Så vi behöver lyssna in och ta reda på mer, vad är det som gör att det känns så jobbigt, och vad kan vi hjälpa till med så att det kan kännas lite lättare om det är så att vi måste ta upp det här med dem. Varför är jag trött hela tiden? Hur kan man sova bra? [psykolog]: jag tror det är jättemånga som känner igen sig i det du frågar om där, många som känner sig jättetrötta. Kanske särskilt under det här året som har varit, när så mycket har blivit annorlunda och har tagits bort från en och tagits bort från samhället. Det som ofta händer oss människor när vi förlorar sånt som är viktigt för oss, alltså förlorar fritidsaktiviteter, förlorar kontakten med kompisar då förlorar vi också ofta våra rutiner, och det kan göra att vi blir passiva. Och när vi blir passiva så blir vi också mer trötta. Det kan ju låta lite konstigt, man kan tänka att när jag inte gör så mycket då borde jag ha mycket energi. Men faktiskt är det så att om vi under en längre period får för lite att göra, då blir vi passiva. Och då kan det vara svårare att komma igång att göra saker. Och det gör att man kan få svårare att somna. Så man kan tänka lite på livet som en våg, att vi behöver både ha sånt som aktiverar oss, och det som gör oss lugna och bidrar med återhämtning. Om man tänker lite på sitt liv som en våg och att den behöver vara i balans. Om det har plockats bort mer och mer saker som vi tycker om, och vi mest bara sitter hemma, kanske sitter mycket vid skärm eller inte gör så mycket aktiviteter. Då kommer vi känna oss tröttare. Så att få till rutin, och komma igång med lite mer aktivering kan faktiskt göra att man blir piggare. Och det gör det också lättare att sova på natten. Man kan se det som att man kan behöver bygga upp ett sömnbehov, så att aktiverar man sig under dagen, och särskilt i dagsljus och utomhus, så kommer man sen 8
9 bli tröttare på kvällen och då kommer man sova bättre. Medan om man vilar och är passiv och är inomhus hela dagen, då kommer man inte känna sig så trött utan snarare rastlös på kvällen. 9
Till föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
1 timme utan mig. Monolog. Utspelas under en panikångestattack.
1 timme utan mig. Monolog. Utspelas under en panikångestattack. Utskick 1.0 Inleda med introduction. Endast handla om stunden under panikångesten. Skrika på hjälp. Måla. 1-5 Skådespelare. Visa smsa talen
Ätstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Behandlingsguide Sov gott!
Behandlingsguide Sov gott! V älkommen till Primärvårdens gruppbehandling för sömnproblem! Denna behandling utgår från KBT kognitiv beteendeterapi, som är en behandlingsform som visat sig vara en effektiv
Vad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. 2. Manus: Det finns många olika typer av kroppslig träning. Idag går många unga på gym för ren muskelstyrketräning. Andra kanske tränar någon
Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa
Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa Kunskapsstöd för dig som är tonåring eller ung vuxen www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2018 Fysioterapeuterna Omslagsbild: Vera Berggren Wiklund
LYCKAT PROJEKT FÖR BARN OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA
Hanna Ricksten LYCKAT PROJEKT FÖR BARN OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA Y Hon fick stor frihet att bygga upp en verksamhet i Västra Götalandsregionen för barn och unga med psykisk ohälsa. Läs Hanna Rickstens berättelse.
Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården
Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför
När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Lenas mamma får en depression
Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och
otrygg, kränkt eller hotad
Känner du dig otrygg, kränkt eller hotad av någon du lever nära? Eller känner du någon du vill hjälpa? Våld är som genom att den skrämmer, smärtar, skadar eller kränker försöker påverka annan person att
Killen i baren - okodad
Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...
Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN
FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Exempel på de
Skolrelaterad psykisk ohälsa bland unga tjejer och killar
Skolrelaterad psykisk ohälsa bland unga tjejer och killar Linda Hiltunen Fil. Dr. Sociologi, Linnéuniversitet Kontaktuppgifter: E-post: linda.hiltunen@lnu.se Presentationsstruktur 1. Kort bakgrund till
K Hur ser de t ut för dig?
Behandlingsguide K Hur ser de t ut för dig? arbetsbl ad (Kryssa för det som stämmer för dig) 1. Är du stressad eller orolig? Jag kan inte tänka klart ( Jag glömmer saker ( Jag har svårt att fokusera (
Innehållsförteckning. Kapitel 1
Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt
Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP
Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive
Frågeformulär till vårdnadshavare
Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut mats.dahlin@psykologpartners.se 013-4655079 Tre böcker Kärnan i IBH Alla jobbar med psykisk ohälsa utifrån
Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.
Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i
Tilla ggsrapport fo r barn och unga
Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad
Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.
Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende
Lite info om hälsa & livsstil
Lite info om hälsa & livsstil -Fakta, tips & råd För att vi ska må bra och få en fungerande vardag är det flera faktorer som är viktiga för oss. Framförallt är det viktigt att vi får tillräckligt med sömn,
Till dig som bor i familjehem
Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...
Varför är jag inte normal!?
Hur började allt och hur gick allting snett? Varför är jag inte normal!? Mitt liv har alltid varit perfekt. Jag var så kallad normal. Jag var den som alla ville snacka med och umgås med efter skolan. Men
Bra att veta om sexuella övergrepp
Bra att veta om sexuella övergrepp Lätt Svenska Förklaring av ord och begrepp Utsätta Göra något mot en person som den personen inte vill. Om sexuella övergrepp Utsatt Vara med om något som du inte vill.
Då och nu: en jämförelse mellan hur jag upplevde undervisningen i en svensk skola i Sverige kontra en svensk skola på Costa del Sol
Då och nu: en jämförelse mellan hur jag upplevde undervisningen i en svensk skola i Sverige kontra en svensk skola på Costa del Sol När jag skulle börja skriva denna texten, visste jag inte exakt vad jag
PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE
SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01
Studieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga:
Studieteknik Sätt upp mål och ha något roligt som morot Sätt upp några få, större mål för terminen. Det kan till exempel vara att höja betyget i något eller några ämnen. För att målen inte ska verka avlägsna
Hur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter
Hur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter 2016-09-14 Studentlivet har börjat - grattis! Positivt, roligt och spännande! Nya vänner för livet! Ny kunskap! Flytta hemifrån, ny struktur
Sammanställning av enkätundersökning
Sammanställning av enkätundersökning Feriearbete sommaren 2017 Arbetsmarknadsenheten Nordanstigs kommun Arbetsmarknadsenheten skickade per brev ut totalt 63 enkäter i december 2017. Vi fick in 22 svar,
Killen i baren. 2.R: Okej, så du är inte här riktigt för att du själv vill det. (Komplex reflektion; Empati+)
Killen i baren Målbeteende: Att minska alkoholkonsumtion 1.R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen) (Okodat) K: Tack. Ja, e hmm... jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt att vara
Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års
Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.
1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma Fostermamma Pappa Fosterpappa Pappas sambo/maka/make Mammas sambo/maka/make Någon bror/styvbror Någon syster/styvsyster
SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.
SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol
Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå
Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå 2015-04-21 Cecilia Edström cecilia.edstrom@vll.se Sofia Elwer sofia.elwer@vll.se Lena Sjöquist Andersson lena.sjoquist.anderson@vll.se Folkhälsoenheten, Västerbottens
Liv och hälsa ung Särskolan 2017
Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Att vara i särklass En undersökning om ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor Kortversion 1 Innehåll Inledning 2 Om Liv och hälsa ung 3 Förklaring till vanliga ord i
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell
ÅNGEST. Definitioner & Fakta:
INLEDNING Ordet hälsa; det första vi kommer att tänka på är att vara frisk, fri från sjukdomar. Men inte psykiska sjukdomar, utan endast fysiska. Cancer, förkylningar, lunginflammation, körtelfeber osv.
Ungdomsenkät Om mig-kort 2017
Ungdomsenkät Om mig-kort 2017 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten är frivillig Du kan hoppa över frågor som du inte kan eller vill svara på Enkäten är
se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013
Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844
Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT
EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och
Vilka tycker du är de bästa valen?
Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,
Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?
Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Under april och maj månad besökte representanter från nämnden fem gymnasieskolor i Sjuhärad; Tingsholmsgymnasiet i Ulrice, sgymnasiet i, i,
HEJ MAJA! Hoppas att det är bra med dig? Jag vill att du vet att du är min bästa vän och att jag vill det bästa för dig. Idag skriver jag detta brevet med handen eftersom du sitter ofta framför datorn,
Dags att prata om
2016-10-28 Dags att prata om De flesta övergrepp kommer aldrig till myndigheternas kännedom! Knappt en av tio har anmält övergreppen De flesta berättar för någon Tonåringar berättar oftast för en kompis
Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande
Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,
Till dig som har ett syskon med adhd eller add
Till dig som har ett syskon med adhd eller add Namn: Hej! Den här broschyren är skriven till dig som har ett syskon med adhd eller add. När det i broschyren bara står adhd så betyder det både adhd och
Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv
FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-
Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?
Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss
SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.
SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förr i tiden drack svenskarna mycket
Orolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander I den här foldern hittar du information och kontaktuppgifter som gäller för Åland. Texten i foldern
Hur kom jag in i projektet? Möte i Linköping med Östergötlands kommuner. 50% av min tjänst
Valdemarsvik Hur kom jag in i projektet? Möte i Linköping med Östergötlands kommuner. 50% av min tjänst Hur startade projektet i Valdemarsvik Ingen eget gymnasium Liten kontroll Mycket pengar Dålig återkoppling
Orolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men vad kan du som vuxen göra om du är
Välkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Lidköping, Sockerbruket 071109
Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,
Jag var livrädd för att jag skulle anses oförmögen att ta hand om mitt barn!
Jag var livrädd för att jag skulle anses oförmögen att ta hand om mitt barn! Julia Mindell har trots sin unga ålder varit med om mycket och har en livshistoria som berör. När hon var 2 år förlorade hon
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 2018 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna
#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång.
För högstadiet och gymnasiet Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång. Konceptet är framtaget av Make Equal och frågorna är en del avsatsningen Allt vi inte pratar om. Läs
om läxor, betyg och stress
2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har
ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd
ÅRSRAPPORT 2016 Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd Jag kan inte riktigt skilja på vad som är min diagnos och vad som är jag Barn är aktiva och kompetenta aktörer som bär på otroligt mycket
Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden
Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland 10 moderata förslag för att vända trenden Hur ser det ut i Västmanland? Barn och ungdomar i Västmanland har det generell sett bra, men det
Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.
Om mig 2018 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. Om mig 2018 Gy Norrköping
Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR
Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Vem? 3 Inget storstadsproblem
Att arbeta med suicidnära patienter
Att arbeta med suicidnära patienter Grete Holm Czarnecki, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut i KBT Unga Vuxna mottagningen, Psykiatrin, USÖ 701 85 Örebro Telefon: 019-602 56 56 Email: grete.holm-czarnecki@regionorebrolan.se
Läsnyckel. Tusen gånger om. Författare: Cecilia Sundh. Innan du läser. Medan du läser
Läsnyckel Tusen gånger om Författare: Cecilia Sundh Tusen gånger om är en berättelse med ett viktigt budskap. Den handlar om 13-åriga Iza, som träffar en äldre kille när hon är på sommarkollo. En kväll
Hälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002
Hälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002 Tabellbilaga med presentation för olika länsdelar. Ansvarig för inhämtning av data, databearbetning och redovisning: Kerstin Sandberg, Sekretariatet,
INFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
Om mig 2015. Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.
Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: Antal svarande: 1072
Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se
Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig
Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap
Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Övning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
När mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Långvarig smärta Information till dig som närstående
Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Berättelsen om Molly Victoria von Bubbelgum
Berättelsen om Molly Victoria von Bubbelgum Stella Lindbäck Molly Victoria von Bubbelgum vaknade av att det lät som att ett fönster krossades. Hon vågade inte gå ner och kolla. Men hon sprang ner för trappan
Gruppering av behov underlättar personcentrering för vanliga situationer
Behovssegmentering Gruppering av behov underlättar personcentrering för vanliga situationer Bygga från grunden för speciella behov Föruttänkta moduler kan anpassas för vanliga behov När vi bara gör på
LEKTIONSTIPS. Lektionstips 3:4. Under denna lektion får dina elever:
Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa
Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN
Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang
SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.
SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska. Hälsa och alkohol Alkohol i Sverige Förr i tiden drack
Intervju: Björns pappa har alkoholproblem
Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg
Likabehandling och trygghet 2015
Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland
Del 1 introduktion. Vi stöttar dig
Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer
Varför behövs E n e r g i s k y d d?
Må Bra skolan Varför behövs E n e r g i s k y d d? Skydd Februari har kommit till oss. Stressen från julen har lagt sig. Vintern börjar gå mot sitt slut och känslan av att ljuset snart kommer tillbaka
Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?
Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse? Det här kan skolan göra Barn och ungdom med förälder / familjemedlem i fängelse Vi beräknar att omkring 160 000 barn och ungdomar i Sverige om året har en
hh.se/studentsupport goda råd för en hållbar studietid Studentsupport
hh.se/studentsupport goda råd för en hållbar studietid Studentsupport Till dig som är student Studietiden är för många en fantastisk tid med frihet, möjligheter och inspiration. Samtidigt innebär det ett
Plugga och må bra. Samtidigt.
Plugga och må bra. Samtidigt. Anna Broman Norrby, leg. psykolog - studenthälsovård Kaserntorget 11 B är studenternas företagshälsovård vid Chalmers och Göteborgs universitet www.akademihalsan.se - Telefon: