Utlandsägda företag 2002

Transkript

1 S2003:008 Utlandsägda företag 2002

2 Utlandsägda företag 2002 Innehållsförteckning Definition av utlandsägda företag... 3 Exempel på koncernstruktur... 3 Sammanfattning... 3 Resultat från undersökningen... 5 Tabellförteckning Fakta om statistiken Definitioner Statistikansvarig myndighet Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS Studentplan 3, ÖSTERSUND Telefon Telefax Förfrågningar: Namn: Anne-Christine Strandell, Sara Berntsson, Markus Lindvert Telefon: E-post: anne-christine.strandell@itps.se, sara.berntsson@itps.se, markus.lindvert@itps.se Elanders Gotab, Stockholm juni 2003 Producent SCB, Programmet för industri ÖREBRO Telefon Telefax Förfrågningar: Namn: Lina Gustafsson Telefon: E-post: lina.gustafsson@scb.se ISSN X

3 2

4 Definition av utlandsägda företag Huvudprincipen är att ett företag definieras som utlandsägt om mer än hälften av aktiernas röstvärde innehas av en utländsk ägare. Om företaget tillhör en koncern i Sverige vars koncernmoder är utlandsägd räknas det också som utlandsägt. Är företaget ägt i flera led är det den yttersta ägaren, det vill säga det moderbolag som i sin tur inte ägs till mer än hälften av något annat bolag, som bestämmer nationaliteten på alla ingående bolag. När två eller flera utländska ägare med olika nationalitet tillsammans innehar aktier med ett röstvärde som överstiger 50 procent redovisas de i en separat kategori, delat ägande i tabeller över ägarländer. Företag som ägs till hälften från Sverige räknas som svenskägda och ingår inte i denna rapport. Exempel på koncernstruktur En koncern består av minst två företag, ett moderbolag och ett dotterbolag. Varje bolag är en egen juridisk person och har ett huvudkontor (säte). En stor koncern har förutom moderbolag även ett koncernmoderbolag, som vanligen är den yttersta ägaren i koncernen. Olika verksamhetsområden kan ha olika moderbolag som ansvarar för ett antal dotterbolag. I stora globala koncerner kan en koncernmoder ha egna moderbolag som i sin tur har dotterbolag i olika länder. Alternativt är dotterbolagen organiserade direkt under en koncernmoder. Figur 1 Exempel på koncernstruktur i Sverige med ägare i Tyskland Koncernmoder (Tyskland) Moderbolag Verksamhet A (Sverige) Moderbolag Verksamhet B (Sverige) Dotterbolag A1 Dotterbolag A2 Dotterbolag A3 Dotterbolag B1 Dotterbolag B2 Dotterbolag B3 I figuren ovan visas ett förenklat exempel på en koncernstruktur. I en koncern kan det således finnas flera huvudkontor. Dessutom kan styrningen av dotterbolagen antingen vara centraliserad eller decentraliserad, det vill säga dotterbolagen kan ha olika grad av självständighet. 3

5 Enligt SCB:s Företagsregister betraktas ett företag som verksamt om det är registrerat för moms och/eller är arbetsgivare eller är F-skatteregistrerat i momsbefriad bransch. Det finns moderbolag för utlandsägda koncerner i Sverige som varken är momsregistrerade eller har några anställda, så kallade vilande företag. Där bedrivs den huvudsakliga verksamheten i dotterbolagen. Alla verksamma företag har minst ett arbetsställe. Med arbetsställe avses varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Arbetsställen per län redovisas i rapporten för att få en bättre regional fördelning av de utlandsägda företagens verksamhet i Sverige. En filial är ett utländskt företags avdelningskontor med självständig förvaltning i Sverige. Ett och samma företag får bara ha en filial i Sverige. Ett utländskt företag som vill driva näringsverksamhet i Sverige utan att registrera ett dotterbolag, ska normalt registrera en filial. Filialen är inte en separat juridisk person utan en del av det utländska företaget. 4

6 Sammanfattning Utlandsägandet verkar stagnera Preliminära siffror för 2002 tyder på att ökningen av antal utlandsägda företag och anställda stagnerat. Förändringarna av anställda och antal företag kan inte hänföras exakt till det år de ägt rum. Detta beror på förbättrad täckning i statistiken, där även företag som varit utlandsägda före 2002 identifierats i den senaste undersökningen. Totalt fanns det utlandsägda företag med anställda Detta innebar att utlandsägda företag sysselsatte cirka 22 procent av alla anställda i näringslivet. Nästan hälften av stocken av utlandsägda företag (exklusive filialer) har blivit det genom förvärv och ungefär en fjärdedel genom nyetablering. Anställda i företag från Belgien/Luxemburg ökade mest Antalet anställda ökade mest i företag som kontrollerades från Belgien/Luxemburg. Ökningen var personer och antalet anställda uppgick till anställda Därefter ökade antalet anställda mest i företag som kontrollerades av ägare i Nederländerna och Storbritannien. EU-länderna stod för den största delen av ökningen, anställda. Företag kontrollerade från USA hade anställda, USA var därmed det land som hade det största utländska ägandet i Sverige 2002, trots att antalet anställda minskade något från föregående år. De största ägarländerna avseende antal anställda är därefter Storbritannien med , Finland med och Nederländerna med anställda. Storbritannien svarade för den största ökningen av antalet utlandsägda företag i Sverige, följt av Danmark och Norge. Ägare i USA kontrollerade företag i Sverige, Norge 1 108, Nederländerna 951 och Danmark 936 företag. EU-länderna stod för den största delen av ökningen, 573 företag. Tjänstesektorn ökar mest Tjänstesektorn svarade för drygt hälften av den totala ökningen av antal anställda i utlandsägda företag Inom tjänstesektorn ökade partihandeln, detaljhandeln och andra företagstjänster mest. Totalt sett ökade antalet anställda mest i branscherna byggverksamhet och livsmedelsindustri. Totalt sett var antalet anställda störst inom tjänstesektorn med cirka personer, vilket är ungefär hälften av samtliga anställda i utlandsägda företag. Ungefär personer var anställda i utlandsägda industriföretag 2002 vilket i stort sett var oförändrat jämfört med tidigare år. Inom byggbranschen uppgick de anställda till cirka personer. Även antalet företag var flest inom tjänstesektorn, cirka av totalt cirka utlandsägda företag. 3

7 Antalet IT-företag ökade med 152 samtidigt som antalet anställda minskade i dessa med cirka personer. Fortsatt storstadsdominans För att få en bättre regional fördelning av var företagen bedriver sin verksamhet i Sverige redovisas även de utlandsägda företagens arbetsställen per län. Antalet anställda ökade mest i Västra Götalands län (3 535), följt av Stockholms län (2 962) och Skåne län (1 475). Drygt 60 procent av de anställda i utlandsägda arbetsställen fanns i de tre storstadslänen (Stockholms, Skåne och Västra Götalands län). Störst andel anställda vid utlandsägda arbetsställen av samtliga anställda i näringslivet hade Blekinge, Västmanlands och Värmlands län. Antalet anställda vid utlandsägda IT-arbetsställen minskade totalt sett under 2002 De flesta länen hade oförändrat eller minskat antal anställda vid IT-arbetsställena. Minskningen var störst i Östergötlands och Västmanlands län. Det enda län som gick emot strömmen var Västra Götalands län. 4

8 Resultat från undersökningen Utlandsägandet verkar stagnera Det utländska ägandet har ökat under en längre period. Däremot tyder preliminära siffror för 2002 på att ökningen inte var lika stor som tidigare. Förändringarna av anställda och antal företag kan inte hänföras exakt till det år de ägt rum. Detta beror på förbättrad täckning i statistiken, där även företag som varit utlandsägda före 2002 identifierats i den senaste undersökningen. Antalet företag där ägarmajoriteten innehas av utländska investerare uppgick till företag Detta är en nettoökning med 680 företag jämfört med tidigare år företag har tillkommit och företag utgått ur undersökningen Se Tabell 1. Tabell 1 Förändringen av antalet utlandsägda företag mellan 2001 och 2002 Förändring av antalet utlandsägda företag och filialer Utlandsägda företag Företag som tillkommit i undersökningen varav: Företag som varit vilande och aktiverats under Företag som åter blev utlandsägda 2002 från att ha varit svenskägda Helt nya utlandsägda företag Företag som kom med i registret 2002 men som blev utlandsägda Företag som kom med i registret 2002 men som blev utlandsägda Företag som kom med i registret 2002 men som blev utlandsägda före 2000, 693 samt företag där uppgift om årtal saknas Filial som varit vilande och aktiverats under Helt nya utlandsägda filialer Filialer som kom med i registret 2002 men som blev utlandsägda Filialer som kom med i registret 2002 men som blev utlandsägda Filialer som kom med i registret 2002 men som blev utlandsägda före 2000, 301 samt filialer där uppgift om årtal saknas Företag som utgått ur undersökningen varav: Företag och filialer som ej längre var verksamma Företag och filialer som blev svenskägda Summa Utlandsägda företag inkl. filialer 2002 (nettoökning 680 företag) Anm. I tabellbilagan är filialerna inkluderade i företagen. Se även fakta om statistiken. Av de enkäter som inkommit till 2002 års undersökning har många företag uppgett att de blivit utlandsägda tidigare. Preliminära siffror visar att 286 företag blev utlandsägda och 380 blev svenskägda Av de nytillkomna företagen var 458 filialer. Den stora ökningen av antalet filialer 2002 beror på förbättrad täckning av det utlandsägda registret. Från 2002 har registret uppdaterats med uppgifter från Riksskatteverket. Antalet anställda i utlandsägda företag ökade till personer 2002, en nettoökning med personer vilket motsvarar en ökning med 2 procent. Deras 5

9 andel av samtliga anställda i näringslivet uppgick till 22 procent, en i stort sett oförändrad andel jämfört med föregående år. En del av ökningen av antalet utlandsägda företag respektive år kan hänvisas till förbättrade mätmetoder, vilket visat sig genom att det tillkommit företag i undersökningen som egentligen redan tidigare har varit utlandsägda. Diagram 1 Antalet anställda i utlandsägda företag och deras andel av antalet anställda i näringslivet Anställda Antal anställda Andel av näringsl. (%) Procent Företagsförvärven dominerar Totalt har 48 procent av stocken utlandsägda företag (exkl. filialer), eller företag, blivit utlandsägda genom förvärv. Det är därmed den vanligaste etableringsformen. Förvärv är vanligare inom tillverkningsindustrin än inom tjänstesektorn. Inom tillverkningsindustrin blev 66 procent utlandsägda genom förvärv, för tjänstesektorn var motsvarande siffra 44 procent. Det näst vanligaste skälet till att företagen blev utlandsägda var nyetableringar, företag, vilket motsvarar 25 procent av samtliga utlandsägda företag. Se Diagram 2 och Tabell 2. Inom tjänstesektorn blev 28 procent utlandsägda genom nyetablering, motsvarande siffra för tillverkningsindustrin var 13 procent. Att summan av antal företag och anställda i Tabell 2 ej stämmer överens med det totala antalet utlandsägda företag och anställda i dessa beror på att filialerna ej tillfrågas om etableringsform. Av de nytillkomna företagen i undersökningen (exklusive filialer) år 2002 svarade 29 procent att de blivit utlandsägda genom förvärv och 19 procent genom nyetablering. Fyra procent uppger att de etablerat sig på annat sätt. Uppgift saknas för 48 procent av de nytillkomna företagen på denna fråga

10 Diagram 2 Andel företag efter etableringsform för de utlandsägda företagen 2002 (exkl. filialer) Tabell 2 Antal företag och antal anställda efter etableringsform för de utlandsägda företagen 2002 (exkl. filialer) Uppgift saknas 21 procent Etableringsform Antal företag Antal anställda Förvärv/köp Vet ej/övrigt 3 procent Nyetablering Fusion/sammanslagning Nyetablering 25 procent Fusion/ sammanslagning 3 procent Förvärv/köp 48 procent Vet ej/övrigt Uppgift saknas EU-länderna fortsatt stort ägande EU-länderna svarade för 57 procent av sysselsättningen i utlandsägda företag under Företag ägda från Norden svarade tillsammans för 26 procent av sysselsättningen och företag ägda från de utomnordiska EU-länderna för 38 procent av sysselsättningen. Andelen anställda från NAFTA-länderna svarade för 21 procent av de anställda i utlandsägda företag. Antalet anställda av företag ägda från EU-länderna var personer. EU-länderna stod för den största delen av ökningen av antalet anställda, personer. Anställda i företag från Belgien/Luxemburg ökade mest Antalet anställda ökade mest i företag som kontrollerades från Belgien/Luxemburg. Jämfört med tidigare år ökade antalet anställda i företag från dessa länder med 48 procent, personer, och uppgick till anställda Därefter ökade antalet anställda mest i företag som kontrollerades av ägare i Nederländerna, fler anställda, och Storbritannien, fler anställda (se diagram 3). Företag kontrollerade från USA hade anställda och var därmed fortfarande det största ägarlandet i Sverige med avseende på antal anställda. Därefter följde företag kontrollerade från Storbritannien med anställda, Finland med anställda och Nederländerna med anställda. Flera ägarländer minskade antalet anställda i Sverige Några exempel; USA 765 personer, Danmark 707 personer och Schweiz 645 personer. Det totala antalet anställda i utlandsägda företag ökade dock med personer. 7

11 Diagram 3 Antalet anställda i utlandsägda företag 2002, 2001 och 1990 fördelat efter ägarland Antal anställda USA Storbritannien Finland Danmark Nederländ. Frankrike Tyskland Norge Schweiz Belgien/Luxem. Övriga Antalet brittiska företag ökade mest Företag kontrollerade från Storbritannien svarade för den största ökningen av antalet utlandsägda företag (121 företag), följt av Danmark (120 företag) och Norge (89 företag). USA kontrollerade företag i Sverige, Norge 1 108, Nederländerna 951 och Danmark 936 företag (se Diagram 4). Den kraftigaste sammanlagda ökningen av antalet företag ägde rum i gruppen EUländer, 573 företag. Det är en stor del med tanke på att det totala antalet utlandsägda företag ökade med 680 företag netto. Diagram 4 Antalet utlandsägda företag 2002, 2001 och 1990 fördelat efter ägarland Antal företag USA Norge Nederländ. Danmark Finland Tyskland Storbritannien Schweiz Frankrike Belgien/Luxem. Övriga 8

12 Företag inom tjänstesektorn ökade mest Antalet anställda ökade mest i byggverksamhet och tjänsteverksamhet. Av de olika typerna av tjänsteverksamhet ökade partihandeln, detaljhandeln och andra företagstjänster mest. Av kategorin andra företagstjänster var det främst städföretag och övriga företagsservicetjänster som stod för ökningen. Inom partihandeln ökade de anställda med personer och uppgick 2002 till personer. Inom andra företagstjänster ökade de anställda med personer till anställda 2002, varav den största ökningen kom från övriga företagsservicefirmor. Motsvarande siffror inom detaljhandeln var en ökning med anställda till personer. Transporter ökade med 389 anställda till anställda. Den största procentuella ökningen har skett i fastighetsförvaltning, 66 procent eller personer till anställda. Antalet anställda minskade inom övriga tjänster, handel med motorfordon, uthyrning/databehandling och forskning/utveckling. Av tillverkningsindustrin ökade livsmedelsindustrin med personer till anställda. Övrig tillverkningsindustri ökade med personer till anställda. Tjänstesektorn sysselsatte ungefär hälften av samtliga anställda i utlandsägda företag, eller personer, under 2002 vilket är en ökning med personer från året innan. Av den totala ökningen av anställda i utlandsägda företag på personer svarade därmed tjänstesektorn för 63 procent. Inom tillverkningsindustrin var anställda 2002, vilket var en ökning med personer. Inom byggsektorn, där sysselsättningen ökade med personer, var anställda i utlandsägda företag. Flest företag inom partihandeln Av antalet utlandsägda företag 2002 tillhörde 77 procent tjänstesektorn och 16 procent tillverkningsindustrin. Antalet tjänsteföretag ökade med 512 och antalet tillverkningsindustriföretag med 77 mellan år 2001 och Inom tjänstesektorn fanns flest utlandsägda företag inom partihandeln, företag. Andra företagstjänster var den näst största tjänstebranschen sett till antal företag, stycken, där den största gruppen var juridiska byråer, redovisning och annan konsultverksamhet. Verkstadsindustrin sysselsatte flest i industrin Inom tillverkningsindustrin ökade antalet anställda mest i livsmedelsindustrin och övrig tillverkningsindustri. Inom verkstadsindustrin minskade antalet anställda med personer till anställda, trots detta var det den största branschen inom tillverkningsindustrin. Inom verkstadsindustrin var transportmedelsindustrin störst med anställda. Detta antal var dock en minskning med personer. Kemisk industri (inkl. läkemedelsindustrin) och gummiindustrin var näst största industribransch med anställda, följt av livsmedelsindustri med anställda. Inom verkstadsindustrin minskade antalet anställda med personer, varav elektroindustrin stod för den största enskilda minskningen med personer. Den största ökningen ägde rum inom livsmedelsindustrin med personer. Trävaruindustrin ökade med 825 personer till totalt anställda. 9

13 Störst andel anställda i kemisk industri Störst andel anställda i utlandsägda företag hade kemisk industri (inklusive läkemedelsindustrin) och gummiindustri. I denna bransch arbetade 62 procent av de anställda i utlandsägda företag. Av den kemiska industrin hade petroleumraffinaderier störst andel anställda i utlandsägda företag, 94 procent av samtliga anställda i sektorn. Den bransch med näst störst andel var jord- och stenvaruindustrin med 56 procent. En annan bransch med en stor andel anställda i utlandsägda företag var transportmedelsindustrin med 47 procent (se Diagram 5). Inom tjänstesektorn fanns störst andel anställda i utlandsägda företag inom partihandeln med 34 procent. Inom denna bransch var andelen anställda i utlandsägda företag av alla anställda i branschen störst inom medicinsk utrustning, 67 procent, och bränslen, 71 procent. Näst störst efter partihandeln var uthyrning och databehandling med 27 procent, transporter med 25 procent samt andra företagstjänster med 22 procent. Minst andel hade kategorin övriga tjänster där endast 4 procent av alla anställda i branschen arbetade i utlandsägda företag. Diagram 5 Anställda i utlandsägda företag i procent av samtliga anställda i branschen i Sverige 2002 Kemisk industri och gummiindustri Jord- och stenvaruindustri Transportmedelsindustri Maskinindustri Livsmedelsindustri Partihandel Stål- och metallverk Uthyrning, databehandling Elektroindustri Transporter Trävaruindustri Massa- och grafisk industri Textilindustri Övrig tillverkningsindustri Andra företagstjänster Forskning och utveckling Resebyråer, post/tele Hotell och restaurang Utvinning av mineral Metallvaruindustri Byggverksamhet Handel med motorfordon Detaljhandel Finansiell verksamhet Övriga tjänster Procent De ägarländer som hade störst andel tillverkningsindustriell verksamhet sett till den totala utlandsägda verksamheten var Italien och Österrike, med 76 respektive 77 procent. Andra länder med stor andel industriell verksamhet var USA, Finland, Schweiz och Storbritannien. De ägarländer med låg andel industriell verksamhet var Tyskland, Frankrike och Norge, runt 30 procent. Inom partihandeln hade 10

14 japanska företag i Sverige högst andel av de anställda, 30 procent. I gruppen övriga näringar hade de fransk- och norskägda företagen 61 respektive 58 procent av sina anställda. Få stora företag sysselsätter flest Av de utlandsägda företagen 2002 var 83 procent att betrakta som små i Sverige (färre än 50 anställda). Dessa företag sysselsatte 11 procent av de anställda i utlandsägda företag. De flesta var anställda i stora företag. Endast fem procent av de utlandsägda företagen var att betrakta som stora (mer än 249 anställda), men deras andel av sysselsättningen var 67 procent. Medelstora företag ( anställda) utgjorde 12 procent av de utlandsägda företagen och dess andel av sysselsättningen var 22 procent. Utlandsägda företags andel av näringslivets anställda var störst i storleksklassen anställda (40 procent) och i storleksklassen 500 anställda eller fler (34 procent), vilket var i stort sett oförändrade värden jämfört med tidigare år. De större utlandsägda företagen hade flest anställda inom tillverkningsindustrin och de mindre inom tjänstesektorn. Av utlandsägda företag med minst 250 anställda tillhörde 50 procent av de anställda företag inom tillverkningsindustrin. För de minsta företagen (färre än 50 anställda) var motsvarande siffra endast 18 procent. Dessa företag hade flest anställda inom partihandeln, vilken stod för 33 procent av de anställda i denna storleksklass. Fortsatt ökning i storstadsregionerna För att få en bättre regional fördelning av var de utlandsägda företagen bedriver sin verksamhet i Sverige redovisas även arbetsställen per län i rapporten. Alla verksamma företag har minst ett arbetsställe. Antalet anställda ökade mest i Västra Götalands län (3 535), följt av Stockholms (2 962) och Skåne län (1 475), men ökningen har avtagit jämfört med tidigare. I flera län minskade antalet anställda i utlandsägda företag. Störst var minskningen i Jönköpings län, personer och i Blekinge län med 714 personer. Drygt 60 procent av de anställda i utlandsägda arbetsställen fanns i de tre storstadslänen (Stockholms, Skåne och Västra Götalands län). Utlandsägda arbetsställen hade sammanlagt anställda i dessa tre län, varav nästan hälften i Stockholms län. Störst andel anställda i utlandsägda arbetsställen hade Blekinge (34 procent), Västmanlands (30 procent) och Värmlands län (25 procent). Flera län har ökat antalet utlandsägda arbetsställen, störst var ökningen i Stockholms län (287), Skåne län (167) och Västra Götalands län (111). Enbart i ett län minskade de utlandsägda arbetsställena, det var i Dalarna och minskningen var marginell. 11

15 Minskat antal anställda i utlandsägda IT-företag Antalet anställda i utlandsägda IT-företag har minskade med totalt personer De flesta län har i princip ett oförändrat eller minskat antal anställda inom IT-sektorn. Störst har minskningen varit i Östergötlands län, personer, och i Västmanlands län, personer. Det enda län som ökade var Västra Götalands län, en ökning med 580 personer. Antalet utlandsägda IT-företag ökade med 152, till totalt företag. Av de anställda i utlandsägda IT-företag var 81 procent verksamma inom tjänstesektorn, varav knappt hälften på datakonsultföretag. Det enskilda ägarland som stod för den största andelen av totala antalet anställda i utlandsägda IT-företag var USA med anställda eller 32 procent. Näst störst var Storbritannien med anställda eller 10 procent. 12

16 Tabellförteckning Tabell 1 Anställda i utlandsägda företag fördelat på bransch och ägarland Procentuell fördelning av antal anställda Tabell 2 Utlandsägda företag och anställda 2002, 2001 och 1990 fördelade på ägarland Tabell 3 Utlandsägda företag och anställda 2002 samt företag i procent av samtliga företag i näringslivet. Branschfördelat Tabell 4 A Utlandsägda företag och anställda 2002 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Branschfördelat. (Tabell 4 B och 4 C visar motsvarande statistik för åren 2001 och 1990) Tabell 5 Utlandsägda företag och anställda 2002 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Branschfördelat Tabell 6 Utlandsägda företag och anställda 2002, 2001 och 1990 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Storleksfördelat Tabell 7 Anställda i utlandsägda företag fördelade på storlek och bransch Procentuell fördelning av antal anställda Tabell 8 Anställda i utlandsägda arbetsställen fördelade på län och kommun i Sverige Procentuell fördelning av antal anställda per ägargrupp Tabell 9 Anställda i utlandsägda arbetsställen fördelade på län och kommun i Sverige och bransch Procentuell fördelning av antal anställda per bransch Tabell 10 Antal arbetsställen i utlandsägda företag fördelade på län och kommun i Sverige Procentuell fördelning av antal arbetsställen per län Tabell 11 Utlandsägda arbetsställen och anställda 2002, 2001 och 1990 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Fördelat efter län och kommun Tabell 12 Utlandsägda IT-företag 2002 och Fördelat på bransch Tabell 13 Utlandsägda IT-företag fördelade på de tio största ägarländerna Tabell 14 Utlandsägda IT-verksamheter i Sverige fördelade på län 2002 och Tabell 15 Utlandsägda företag per etableringsform Branschfördelat Tabell 16 Antal anställda i utlandsägda företag per etableringsform Branschfördelat

17 Tabell 1 Anställda i utlandsägda företag fördelat på bransch och ägarland Procentuell fördelning av antal anställda. Ägargrupp / ägarland 1) Totalt 2002 Varav inom Antal Andel Tillverkningsind. Partihandel Övriga näringar anst. anst. Antal Andel Antal Andel Antal Andel anst. anst. anst. anst. anst. anst. Norden 2) Finland Danmark Norge EU15 (exkl. Sve, Fin, Dan) Storbritannien Nederländerna Tyskland Frankrike Belgien / Luxemburg Österrike Italien Övriga EU Central- och Östeuropa NAFTA USA Asien Japan Övriga världen Schweiz Delat ägande 3) TOTALT Därav EU15 (exkl. Sve) 2) I ländergrupperna ingår följande länder: Norden: Danmark, Finland, Norge, Island. EU15: Danmark, Finland, Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Tyskland, Österrike, Storbritannien, Irland, Frankrike, Spanien, Portugal, Italien, Grekland. Central- och Östeuropa: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland, Slovenien, Tjeckiska Republiken, Ungern. NAFTA: USA, Kanada, Mexico. Asien: Cypern, Hongkong, Indien, Indonesien, Israel, Japan, Kina, Malaysia, Saudiarabien, Singapore, Sydkorea, Syrien, Taiwan, Thailand, Turkiet 2. Notera att Danmark och Finland ingår både i Norden och i EU Delat ägande avser de företag som ägs av två eller fler länder och där summan av röstvärdet från de utländska ägarna överstiger 50 procent. 14

18 Tabell 2 Utlandsägda företag och anställda 2002, 2001 och 1990 fördelade på ägarland. Ägargrupp / ägarland 1) Antal Antal Andel Antal Antal Andel företag anst. anst. företag anst. anst. TOTALT Därav: EU15 (exkl. Sve) Norden (exkl. Sve) NAFTA Asien Central- och Östeuropa USA Storbritannien Finland Nederländerna Danmark Tyskland Norge Frankrike Schweiz Belgien / Luxemburg Japan Kanada Singapore Österrike Italien Cypern Bermuda Saudiarabien Australien Island Irland Jersey Hongkong Sydafrika Spanien Liechtenstein Gibraltar Brittiska Jungfruöarna Israel Nederländska Västindien Sydkorea Indien Estland Kina Taiwan Polen Grekland Bahamas Slovenien Ryssland Portugal Isle of Man Tjeckiska Republiken Panama Övriga länder Land ej specificerat Delat ägande 2) Se fotnot Tabell 1 2. Delat ägande avser de företag som ägs av två eller fler länder och där summan av röstvärdet från de utländska ägarna överstiger 50 procent. 15

19 Tabell 2 (forts) Utlandsägda företag och anställda 1990 fördelade på ägarland. Ägargrupp / ägarland 1) 1990 Antal Antal Andel företag anst. anst. TOTALT Därav: EU15 (exkl. Sve) Norden (exkl. Sve) NAFTA Asien Central- och Östeuropa USA Storbritannien Finland Nederländerna Danmark Tyskland Norge Frankrike Schweiz Belgien / Luxemburg Japan Kanada Singapore Österrike Italien Cypern Bermuda Saudiarabien Australien Island Irland Jersey Hongkong Sydafrika Spanien Liechtenstein Gibraltar Brittiska Jungfruöarna Israel Nederländska Västindien Sydkorea Indien Estland Kina Taiwan Polen Grekland Bahamas Slovenien Ryssland Portugal Isle of Man Tjeckiska Republiken Panama Övriga länder Land ej specificerat TOTALT Se fotnot Tabell 1 16

20 Tabell 3 Utlandsägda företag och anställda 2002 samt företag i procent av samtliga företag i näringslivet. Branschfördelat. Bransch / branschgrupp SNI Antal Antal Andel anst. Antal företag Andel utl. ägda ftg. företag anst. av alla i utl.- i närings- av alla företag i ägda ftg 1) livet 2) branschen i Sverige 3) Jordbruk, skogsbruk, fiske, elverk, gas, värme, vatten Utvinning av mineral Tillverkningsindustri Därav Livsmedelsindustri Textilindustri Trävaruindustri Massa- och grafisk industri Kemisk industri och gummiind Jord- och stenvaruindustri Stål- och metallverk Verkstadsindustri varav Metallvaruindustri Maskinindustri Elektroindustri Transportmedelsindustri Övrig tillverkningsindustri Byggverksamhet Tjänsteverksamhet Därav Handel med motorfordon Partihandel Detaljhandel Hotell och restaurang Transporter Resebyråer, post/tele Finansiell verksamhet Fastighet Uthyrning, databehandling Forskning och utveckling Andra företagstjänster Övriga tjänster Ej branschkodade företag TOTALT Andelen anställda avser anställda i utlandsägda företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i utlandsägda företag. 2. Näringslivet omfattar alla företag som registrerats i SCB:s Företagsdatabas, FDB. 3. Andelen utlandsägda företag avser utlandsägda företag i branschen i förhållande till totala antalet företag i branschen i Sverige. 17

21 Tabell 4 A Utlandsägda företag och anställda 2002 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Branschfördelat. (Tabell 4 B och 4 C visar motsvarande statistik för åren 2001 och 1990) Bransch / branschgrupp SNI Antal Antal Andel anst. Antal anst. Andel anst. av företag anst. av alla i utl.- i närings- alla i branschen ägda ftg 1) livet 2) i Sverige 3) Jordbruk, skogsbruk, fiske, elverk, gas, värme, vatten Utvinning av mineral Tillverkningsindustri Därav Livsmedelsindustri Textilindustri Trävaruindustri Massa- och grafisk industri Kemisk industri och gummiind Jord- och stenvaruindustri Stål- och metallverk Verkstadsindustri varav Metallvaruindustri Maskinindustri Elektroindustri Transportmedelsindustri Övrig tillverkningsindustri Byggverksamhet Tjänsteverksamhet Därav Handel med motorfordon Partihandel Detaljhandel Hotell och restaurang Transporter Resebyråer, post/tele Finansiell verksamhet Fastighet Uthyrning, databehandling Forskning och utveckling Andra företagstjänster Övriga tjänster Ej branschkodade företag TOTALT Andelen anställda avser anställda i utlandsägda företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i utlandsägda företag. 2. Näringslivet omfattar alla företag som registrerats i SCB:s Företagsdatabas, FDB. 3. Andelen anställda avser anställda i utlandsägda företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i branschen i Sverige. 1 18

22 Tabell 4 B Utlandsägda företag och anställda 2001 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Branschfördelat. Bransch / branschgrupp SNI Antal Antal Andel anst. Antal anst. Andel anst. av företag anst. av alla i utl.- i närings- alla i branschen ägda ftg 1) livet 2) i Sverige 3) Jordbruk, skogsbruk, fiske, elverk, gas, värme, vatten Utvinning av mineral Tillverkningsindustri Därav Livsmedelsindustri Textilindustri Trävaruindustri Massa- och grafisk industri Kemisk industri och gummiind Jord- och stenvaruindustri Stål- och metallverk Verkstadsindustri varav Metallvaruindustri Maskinindustri Elektroindustri Transportmedelsindustri Övrig tillverkningsindustri Byggverksamhet Tjänsteverksamhet Därav Handel med motorfordon Partihandel Detaljhandel Hotell och restaurang Transporter Resebyråer, post/tele Finansiell verksamhet Fastighet Uthyrning, databehandling Forskning och utveckling Andra företagstjänster Övriga tjänster Ej branschkodade företag TOTALT Andelen anställda avser anställda i utlandsägda företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i utlandsägda företag. 3. Näringslivet omfattar alla företag som registrerats i SCB:s Företagsdatabas, FDB. 4. Andelen anställda avser anställda i utlandsägda företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i branschen i Sverige. 19

23 Tabell 4 C Utlandsägda företag och anställda 1990 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Branschfördelat. Bransch / branschgrupp SNI Antal Antal Andel anst. Antal anst. Andel anst. av företag anst. av alla i utl.- i närings- alla i branschen ägda ftg 1) livet 2) i Sverige 3) Jordbruk, skogsbruk, fiske, elverk, gas, värme, vatten Utvinning av mineral Tillverkningsindustri Därav Livsmedelsindustri Textilindustri Trävaruindustri Massa- och grafisk industri Kemisk industri och gummiind Jord- och stenvaruindustri Stål- och metallverk Verkstadsindustri varav Metallvaruindustri Maskinindustri Elektroindustri Transportmedelsindustri Övrig tillverkningsindustri Byggverksamhet Tjänsteverksamhet Därav Handel med motorfordon Partihandel Detaljhandel Hotell och restaurang Transporter Resebyråer, post/tele Finansiell verksamhet Fastighet Uthyrning, databehandling Forskning och andra företagstjänster Övriga tjänster Ej branschkodade företag TOTALT Andelen anställda avser anställda i utlandsägda företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i utlandsägda företag. 2. Näringslivet omfattar alla företag som registrerats i SCB:s Företagsdatabas, FDB. 3. Andelen anställda avser anställda i utlandsägda företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i branschen i Sverige. 20

24 Tabell 5 Utlandsägda företag och anställda 2002 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Branschfördelat Bransch / branschgrupp SNI Antal Antal Andel anst. Antal anst. Andel anst. av företag anst. av alla anst. i i närings- alla i branschen utl. ägda ftg. 1) livet 2) i Sverige 3) Jordbruk, skogsbruk, fiske, elverk, gas, värme, vatten Utvinning av mineral Tillverkningsindustri Därav Livsmedelsindustri varav Livsmedels- och tobaksindustri Livsmedelsindustri exkl. övr Övrig livsmedelsindustri Textilindustri varav Textilsömnadsindustri Annan textil Trävaruindustri Massaindustri Grafisk industri Kemisk industri och gummiind varav Petroleumraffinaderier Kemisk industri Baskemikalieindustri m.m Läkemedelsindustri m.m Gummi- och plastvaruind Jord- och stenvaruindustri Stål- och metallverk Verkstadsindustri varav Metallvaruindustri Maskinindustri Industri för kontorsmaskiner Annan elektroindustri Teleproduktindustri Industri för instrument Transportmedelsindustri Annan transportmedelsind Övrig tillverkningsindustri varav Möbelindustri Andelen anställda avser anställda i utlandsägda företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i utlandsägda företag. 2. Näringslivet omfattar alla företag som registrerats i SCB:s Företagsdatabas, FDB. 3. Andelen anställda avser anställda i utlandsägda företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i branschen i Sverige. 21

25 Tabell 5 (forts) Utlandsägda företag och anställda 2002 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Branschfördelat. Bransch / branschgrupp SNI Antal Antal Andel anst. Antal anst. Andel anst. av företag anst. av alla anst. i närings- alla i branschen i utl.ägda ftg 1) livet 2) i Sverige 3) Byggverksamhet Tjänsteverksamhet Därav Handel med motorfordon Partihandel varav Hushållsapparater m.m Medicinsk utrustning m.m Andra hushållsvaror Bränslen Virke, andra byggmaterial Kontorsmaskiner m.m Andra maskiner Detaljhandel Hotell och restaurang Transporter Resebyråer, post/tele varav Godsterminaler, resebyråer Resebyråer m.m Finansiell verksamhet Fastighet Uthyrning, databehandling Forskning och utveckling Andra företagstjänster varav Juridiska byråer, redovisning o annan konsultverksamhet Arkitektkontor m.m Reklam- och marknadsf.byråer Städföretag Övriga företagsservicefirmor Övriga tjänster Ej branschkodade företag TOTALT Andelen anställda avser anställda i utlandsägda företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i utlandsägda företag. 2. Näringslivet omfattar alla företag som registrerats i SCB:s Företagsdatabas, FDB. 3. Andelen anställda avser anställda i utlandsägda företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i branschen i Sverige. 22

26 Tabell 6 Utlandsägda företag och anställda 2002, 2001 och 1990 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Storleksfördelat. 1) Företags storlek/ Antal Antal Andel Andel anst. Antal Antal Andel Andel anst. Antal företag anst. anst. av alla i företag anst. anst. av alla i anst. näringsl. näringsl TOTALT Företags storlek/ Antal Antal Andel Andel anst. Antal företag anst. anst. av alla i anst. näringsl TOTALT Storleksklasserna 0 49 räknas som små företag, som medelstora företag och 250 anställda som stora företag. 23

27 Tabell 7 Anställda i utlandsägda företag fördelade på storlek och bransch Procentuell fördelning av antal anställda. Företags- Totalt 2002 Varav inom storlek/ Antal Andel Tillverkningsind. (SNI 15-37) Partihandel (SNI 51) Övriga näringar Antal anställda anställda Antal Andel Antal Andel Antal Andel anst. anställda anställda anställda anställda anställda anställda TOTALT

28 Tabell 8 Anställda i utlandsägda arbetsställen fördelade på län och kommun i Sverige Procentuell fördelning av antal anställda per ägargrupp. Län/kommun Totalt 2002 Varav inom Antal Andel Norden (exkl. Sve) EU15 (exkl. Sve, Fin, Dan) Övriga länder anst. anst. Antal Andel Antal Andel Antal Andel anst. anst. anst. anst. anst. anst. Län 01 Stockholms län Västra Götalands län Skåne län Östergötlands län Västmanlands län Jönköpings län Örebro län Värmlands län Dalarnas län Västernorrlands län Blekinge län Kalmar län Kronobergs län Hallands län Uppsala län Gävleborgs län Södermanlands län Västerbottens län Norrbottens län Jämtlands län Gotlands län TOTALT Kommun Stockholm Göteborg Malmö Övriga kommuner TOTALT

29 Tabell 9 Anställda i utlandsägda arbetsställen fördelade på län och kommun i Sverige och bransch Procentuell fördelning av antal anställda per bransch. Län/kommun Totalt 2002 Varav inom Antal Andel Tillverkningsind. 1) Partihandel 1) Övriga näringar 1) anst. anst. Antal Andel Antal Andel Antal Andel anst. anst. anst. anst. anst. anst. Län 01 Stockholms län Västra Götalands län Skåne län Östergötlands län Västmanlands län Jönköpings län Örebro län Värmlands län Dalarnas län Västernorrlands län Blekinge län Kalmar län Kronobergs län Hallands län Uppsala län Gävleborgs län Södermanlands län Västerbottens län Norrbottens län Jämtlands län Gotlands län TOTALT Kommun Stockholm Göteborg Malmö Övriga kommuner TOTALT Antalet anställda är här beräknat på arbetsställets bransch och ej företagets bransch som i tabell 1. 26

30 Tabell 10 Antal arbetsställen i utlandsägda företag fördelade på län och kommun i Sverige Procentuell fördelning av antal arbetsställen per län. Län/kommun Totalt 2002 Antal Andel Antal arbets- Andel utl. ägda. arbets- arbets- ställen i arbetsställen av ställen ställen 1) näringslivet 2) alla i näringslivet 3) Län 01 Stockholms län Västra Götalands län Skåne län Östergötlands län Värmlands län Jönköpings län Örebro län Hallands län Västmanlands län Västernorrlands län Dalarnas län Gävleborgs län Uppsala län Västerbottens län Kronobergs län Södermanlands län Norrbottens län Kalmar län Blekinge län Jämtlands län Gotlands län TOTALT Kommun Stockholm Göteborg Malmö Övriga kommuner TOTALT Andelen arbetsställen avser utlandsägda arbetsställen i länet i förhållande till totala antalet utlandsägda arbetsställen. 2. Näringslivet omfattar alla företag som registrerats i SCB:s Företagsdatabas, FDB. 3. Andelen utlandsägda arbetsställen i förhållande till totala antalet arbetsställen i länet. 27