Avslutade årgångar av Gar-Bos byggfelsförsäkring ( ) har betalat ut cirka 88 kronor i skadeersättning för varje inbetalad 100 kronor i premie.

Transkript

1 Byggfelsrapporten Q1 2014

2 Avslutade årgångar av Gar-Bos byggfelsförsäkring ( ) har betalat ut cirka 88 kronor i skadeersättning för varje inbetalad 100 kronor i premie. I genomsnitt har vi varje vecka under 2013 betalat kr i skadeersättning genom vår byggfelsförsäkring. Under 2013 var skade- och driftskostnaden 77 kronor för varje 100 kr i intjänad premie för vår byggfelsförsäkring. De senaste 12 månaderna har vi försäkrat cirka entreprenadkontrakt. Just nu har vi bostäder försäkrade. Detta motsvarar det totala antalet lägenheter och småhus som påbörjats i hela Sverige de senaste 5 åren.

3 HEJ KÄRA LÄSARE! Vi har länge funderat på hur vi ska kunna presentera vår verksamhet på ett enkelt och begripligt sätt. Resultatet ser du framför dig och det är Byggfelsrapporten. Rapporten riktar sig till dig som jobbar i bostadsbranschen och dig som ska bygga ett nytt hus. När du läser den hoppas jag att du ska få insikt i en del av byggmarknaden man sällan tänker på den väldigt stora del som rättar fel. Tyvärr uppstår det alltför ofta dyra och omfattande skador på nybyggda hus. Det är omfattningen på dessa skador och fel som vi vill höja medvetenheten om. Anledningen är dels att man som potentiell husbyggare ska förstå de ekonomiska riskerna som kommer med beslutet att bygga hus (och hur man kan skydda sig), och dels för att höja medvetenheten i branschen om hur fel det kan bli ibland. Vi på Gar-Bo jobbar med att trygga byggprocessen för tusentals människor som varje år bestämmer sig för att bygga en ny bostad. Beslutet att bygga ett nytt hus eller att köpa en ny lägenhet är stort, det påverkar givetvis privatekonomin och för de flesta är det också en resa på okänd och osäker mark. Vi jobbar dagligen med att minimera risker för den som ska flytta till ett nytt hem. Det gör vi för att den förväntan och de förhoppningar en bostadskund känner i inledningen och i slutfasen av projektet ska förvandlas till glädje och stolthet. Vår vardag handlar därför vanligen om problem, om företag som bygger hus med metoder som inte är fackmässiga, eller företag som har ekonomiska problem och till och med går i konkurs. Den handlar också om familjer som får problem därför att de inte vet att samhället ställer samma krav på en privatperson som bygger ett småhus, som på ett allmännyttigt bostadsbolag som bygger 200 lägenheter. Rapporten kommer att publiceras varje kvartal, och nästa rapport kommer du att kunna läsa 15 juni. Till dess önskar jag dig en fortsatt fin byggvår! Hälsningar, Peter Wipp P.S. Följ oss på Facebook där vi delar med oss av vår kunskap om att bygga hus. Där får du tips på hur du bygger säkert och vad du kan göra för att undvika byggfel. Vi är i startgroparna med vår Facebooksida och du får mer än gärna komma med tips på vad du skulle vilja veta mer om när det kommer till att bygga hus!

4 Vanligaste skadorna Det händer då och då att någon ställer frågan Vad ersätter Gar-Bos byggfelsförsäkring egentligen?. Det händer också att den som frågar får svaret ingenting, vilket naturligtvis är helt fel! Spana in listan med de fyra vanligaste byggfelen som anmäls till våra skadehandläggare. Vanligaste skadan hittar vi i ytterväggar och ganska ofta rör det sig om en enstegstätad träregelvägg som byggts med puts på cellplastisolering. Ska du bygga ett hus med putsad fasad bör du anlita en certifierad putsentreprenör samt se till att alla anslutningar och detaljer utförs på rätt sätt. Du får utmärkt vägledning i SPEFs broschyr Rätt från början Puts & Plåt som du kan ladda ner eller beställa på Näst vanligaste skadan är placerad på taket. Överrepresenterat i statistiken är felaktiga genomföringar, bristfälliga ränndalsplåtar och andra beslag. Vi har märkt en ökande trend där plåtarbeten allt oftare utförs av någon som inte är utbildad plåtslagare. Har inte den som utför plåtarbetet tillräcklig kunskap är risken stor att taket till slut börjar läcka med allvarliga fuktskador som följd. Anlita alltid en kvalificerad plåtslagare och ta referenser på tidigare jobb. På tredje plats kommer badrum. Badrum är känsliga och måste byggas med stor noggrannhet och framför allt med ett rätt utfört tätskikt. Felen och skadorna som dyker upp i badrum har ofta en koppling till undermåliga tätskikt. Kontrollera att hantverkarna som jobbar med ditt badrum är behöriga enligt Säker Vatten (VVS), BBV ( plattsättare) eller GVK (plattsättare & mattläggare). F järde vanligaste felet hittas i husgrunden och då är det oftast sättningar eller dräneringsskador. Kontrollera gärna dräneringen med jämna mellanrum genom att titta i inspektionsbrunnen. Ligger det vatten i brunnen kan det vara en indikation på att dräneringen runt huset inte fungerar som det är tänkt. Tänk också på att inte plantera växter intill husväggen. Rötterna kan leta sig in i dräneringen och hindra vatten från att rinna undan.

5 Vad händer med byggfels- och färdi g- ställandeskyddet? Regeringen har lagt fram en proposition som föreslår att obligatoriet på byggfelsförsäkring vid husbyggande tas bort från lagstiftningen. Frågorna kring propositionen har inte låtit vänta på sig och här får du vårt svar på vad som händer framöver med konsumentskyddet. Regeringen väljer att delvis slopa konsumentskyddet i småhusbyggandet genom att avskaffa den obligatoriska byggfelsförsäkringen. Vi är säkra på att det är ett felaktigt beslut som kommer att ställa många familjer i ekonomiskt trångmål. Det framgår på annat håll i denna rapport att skadekostnaden för avslutade årgångar av vår byggfelsförsäkring ligger på på 88 kronor för 100 kronor i inbetald premie. Till detta ska sedan läggas administrativa kostnader. Under de tre senaste åren har i snitt 220 familjer per år utnyttjat försäkringen och genomsnittskadan har kostat kronor. Under 2013 betalade vi ut en miljon kronor i veckan från vår byggfelsförsäkring. Mycket av kritiken mot byggfelsförsäkringen har framförts på felaktig grund då entreprenören i första hand ska rätta till felet och försäkringen först träda in när så inte sker, till exempel efter konkurs. Vi ska komma ihåg att det är regeringen som beslutat om hur byggfelsförsäkringen ska se ut och försäkringsmarknaden har därefter svarat upp mot dessa önskemål. Vi ser nu möjligheter att utveckla en bättre försäkringsprodukt. Vi kommer fortsätta med att erbjuda marknaden en 10-årig försäkring mot byggskador, men med modifierat innehåll för att bättre möta marknadens förväntningar. Regeringen väljer däremot att behålla det obligatoriska färdigställandeskyddet och föreslår därför en ny lag. Vi kommer fortsätta att marknadsföra vår försäkring under namnet Färdigställandeförsäkring. Försäkringen motsvarar de krav som ställs i den nya lagen och kommer framför allt att marknadsföras som ett paket i kombination med den nya 10-åriga försäkringen. Vi planerar att starta marknadsföringen av vårt nya produktsortiment under mitten av april för att vara redo inför en sannolik lagändring per 1 juni De kontakter vi har haft under våren visar att det finns stort intresse för ett förbättrat frivilligt konsumentskydd.

6 Noterat från omvärlden Bostadsbyggandet ökar Att det byggs för få lägenheter är ett känt samhällsproblem. Speciellt är det i tillväxtorterna som det låga byggandet hämmar utvecklingen enligt Stockholms Handelskammare. Det finns ett långtgående mål som säger att det behöver byggas lägenheter per år i Sverige. Senast detta mål nåddes var 2006, och det är enda gången detta inträffat på 20 år. Under 2013 låg nivån på cirka , vilket i sig är den högsta nivån sedan För att kompensera de låga nivåer som nu varit under tjugo år så menar t.ex. Nybyggarkommissionen att det behövs en årlig produktionstakt om lägenheter. Byggandet, och inte minst bostadsbyggandet, är en viktig drivkraft för hela ekonomin. Det påverkar sysselsättningen inom många sektorer i samhället. På sikt så håller ett rimligt bostadsbyggande också tillbaka prisutvecklingen på bostäder. Glädjande nog tyder prognoser från bland annat Sveriges Byggindustrier att bostadsbyggandet fortsätter att öka under Majoriteten vill bo i villa Varje gång det undersöks hur Sveriges unga skulle vilja bo visar resultatet alltid samma sak. Majoriteten av de tillfrågade vill bo i småhus enligt den senaste undersökningen från Länsförsäkringar. Cirka 60 % svarar att man vill bo i ett eget hus, samtidigt som möjligheten att kunna uppfylla sin önskan blir allt mindre. I det befintliga bostadsbeståndet är cirka 45 % småhus och den låga andelen småhusbyggande minimerar möjligheterna att tillgodose efterfrågan. Andelen nybyggda småhus av det totala bostadsbyggandet är för de fyra senaste åren i tur och ordning 35%, 30%, 25%, 20%, enligt SCB. Detta trots att det är billigare både per bostad och särskilt per kvadratmeter att bygga småhus. Det finns så klart många orsaker till varför det är så här, men långsam planhantering och bolånetak kan tänkas vara de starkaste bidragande orsakerna. Men också att det huvudsakligen är mindre aktörer i småhusbranschen som är starkt beroende av en aktiv kommunal exploatering. Handlingskraftik politik efterfrågas Vår bostadsminister kan ha slagit rekord i att utreda orsakerna till det låga bostadsbyggandet. Analyser från både regeringen och Nybyggarkommisionen visar att det största hindret för en ökad produktionstakt är det kommunala självstyret och bristen på regional samplanering. Många kommuner är långsamma i planärenden och gillar att ställa egna krav på tekniska lösningar, vilket gör det svårt att industrialisera byggandet.

7 Två röda hus på väg in i framtiden... Ett hus har byggts i Borås och ett ska byggas i Varberg. Inget konstigt med det, om det inte hade varit för att de ska hårdbevakas in i minsta detalj av forskningsinstitutet SP. Byggsektorn är den största energislukaren i EU och står för 40 procent av den totala energikonsumtionen. Därmed är byggsektorn också den största orsaken till utsläpp av växthusgaser (ca 36 procent av EU:s totala CO2-utsläpp). Det finns alltså mycket att vinna på att göra våra hus energisnåla. För att sätta fokus på området har EU gått ut med direktiv att alla nyproducerade byggnader måste vara så kallade nära-nollenergibyggnader år En nära-nollenergibyggnad definieras som en byggnad med mycket hög energiprestanda, som till mycket hög grad förses med förnybar energi. SP deltar i det europeiska forskningsprojektet NEED4B som ska utveckla metoder för att bygga energisnåla byggnader av varierande slag. I Sverige bidrar SP med två småhus som byggts för att utveckla och utvärdera byggmetoder som ger oss hus med minimal klimatpåverkan. Projektet ska resultera i byggmetoder som ska vara tillgängliga för alla intressenter, enkla att reproducera och spara energi. Energimålet i projektet är 22 kwh/ m2 och år, vilket är 60 procents besparing jämfört med dagens byggregler. Det röda huset i Borås som man hitintills har byggt skiljer sig inte radikalt från andra energismarta hus, men man har gjort modifikationer som man tror kommer att vara gynnsamma för energiförbrukningen. Villan är försedd med ett

8 klimatskal som håller varm luft på insidan och stänger ute kalluft. Klimatskalet inbegriper golv, väggar, dörrar, fönster och tak. En heltäckande isolering används i hela klimatskalet. Det gör att temperaturen höjs i de yttre delarna av huset vilket minskar risken för att kritiska fukttillstånd uppstår i konstruktionen. Köldbryggor har byggts bort och ett stort fokus har lagts på husets lufttäthet. Utöver kyla och fukt är vind en kritisk faktor för att göra huset energisnålt. En vindduk i kombination med heltäckande fasadskiva skyddar de inre isolerskikten från luftrörelser som innebär värmeförluster. Husets treskiktsväggar har en konstruktion som ger optimal nytta kontra insats, det vill säga kostnad för isolering kontra sparad energi. En särskild energigrund används som bottenplatta till villan, och utöver det nya sättet att lägga isolering utanpå råsponten i taket så är yttertaket beklätt med solceller. Mängden solceller har optimerats utifrån klimatförhållanden på platsen, antalet soltimmar och ur kostnadssynpunkt. Solcellerna beräknas generera ca 3000 kwh/år. Den traditionella styrsyllen i trä har man ställt på ett skikt cellplast som tål tryck. Styrsyllens syfte är att fästa in väggelementen i bottenplattan. Med denna lösning lyfts styrsyllen upp från betongplattan så att kontakt med fukt och väta från betongplattan minimeras. En plastfolieremsa skyddar dessutom styrsyllen från nederbörd från ovan. Ytterligare en positiv effekt av cellplastskiktet är reducerade köldbryggor, som annars är en energirisk. Projektet ramas in av svenska genomsnitt. Familjen Grankvist som bor i huset är en svensk genomsnittsfamilj, dock är det ingen riktig familj. Istället representeras individerna av cylindrar i varje rum som innehåller 80 watts värmelampor, vilket är ett genomsnitt för människokroppens värmeproduktion. Under dagen tänds och släcks lamporna som en representation av en familjs rörelsemönster i huset. Även vatten spolas för att komma så nära ett genomsnittligt användande av huset som möjligt. Husen i sig är också genomsnittliga representationer av landets husbestånd. Husmodell är en villa med ett och ett halvt plan, sex rum och boendeyta på 146 kvadratmeter. Projekt som baseras på genomsnitt löper en risk att inte ge en helt rättvisande bild av ett verkligt energianvändande. Därför ska ytterligare ett projekthus byggas i Varberg. Detta hus ska säljas på den öppna marknaden under premissen att SP mäter energiförluster och energiförbrukningen under två år. På så sätt kan man också utvärdera hur ett hus som används förbrukar energi. Kom och köp! TVÅ AV MÅNGA ENERGIBESPARANDE LÖSNINGAR I FORSKNINGSHUSEN Isolermängden i takkonstruktionen har omfördelats från insida till utsida på råsponten för att höja temperaturen i denna känsliga del av ett hus. Att råsponten mår bättre vid en ökad temperatur i denna byggnadsdel borgar för ett mer välmående byggnadsmaterial och ett friskare hus. Ytterst appliceras två lager av en ångöppen duk som tillåter eventuell fukt att torka ut utåt.