Nybörjare i högskolan 2019/20: Stor ökning av antalet nybörjare på fristående kurser

Transkript

1 Datum Reg.nr Sida (12) STATISTISK ANALYS Avdelning Analysavdelningen Handläggare Tomas Gustavsson tomas.gustavsson@uka.se Nybörjare i högskolan 219/2: Stor ökning av antalet nybörjare på fristående kurser Antalet nybörjare i den svenska högskolan ökade kraftigt under läsåret 219/2. Totalt uppgick antalet högskolenybörjare till 92 2 vilket var en ökning med 4 22 studenter jämfört med läsåret innan. Det var framförallt yngre svenska nybörjare som ökade i antal och nybörjare på fristående kurser. Detta är troligtvis en effekt av coronapandemin. Under senare delen av våren 22 ökade arbetslösheten, särskilt bland yngre, vilket troligtvis medförde att många sökte sig till högskolan istället. På de tre största lärarprogrammen var det små förändringar i antalet nybörjare jämfört med förra läsåret.. I denna analys redovisas statistik över inflödet av nya studenter i högskolan läsåret 219/2, så kallade högskolenybörjare. Vi inleder med att visa utvecklingen av antalet högskolenybörjare totalt och därefter antalet nybörjare på program, så kallade programnybörjare (se definitioner i bilaga 2). Vi studerar särskilt de utbildningar som har byggts ut under de senaste åren. Antalet svenska högskolenybörjare ökade kraftigt läsåret 219/2 För fjärde läsåret i rad ökade antalet nybörjare i den svenska högskolan läsåret 219/2. Totalt uppgick antalet högskolenybörjare till 92 2 vilket var en ökning med 4 22 studenter jämfört med läsåret innan (se figur 1). Detta var en betydligt större ökning än de senaste läsåren. Både antalet svenska nybörjare och antalet inresande nybörjare ökade men det var svenska nybörjare som stod för den stora ökningen (se definitioner i bilaga 2). Antalet svenska högskolenybörjare ökade med 3 56 studenter till Det var tredje läsåret i rad som antalet svenska nybörjare ökade. Antalet inresande ökade med 66 studenter till Antalet inresande nybörjare har ökat stadigt sedan läsåret 211/12 med undantag för förra läsåret då antalet inresande nybörjare minskade något.

2 (12) Figur 1. Antalet svenska och inresande högskolenybörjare under perioden 21/11 219/ /11 211/12 212/13 213/14 214/15 215/16 216/17 217/18 218/19 219/2 Svenska högskolenybörjare Inresande högskolenybörjare Totalt Den huvudsakliga förklaringen till den stora ökningen av antalet svenska nybörjare är troligtvis utbrottet av coronaviruset under våren 22 och den kraftiga nedgången i ekonomin och höga arbetslösheten som detta medförde. Regeringen uppmanade personer att söka sig till högskolan för vidareutbildning om man blivit permitterad och att söka många av de sommarkurser som fortfarande var öppna för sen anmälan. Lärosätena tillfördes även extra medel för att möjliggöra att fler kunde läsa på sommaren. 1 Detta förklarar varför inflödet till högskolan ser ut att ha varit särskilt stort under senare delen av vårterminen och under sommaren. Andelen inresande nybörjare lägre än förra läsåret Under läsåret 219/2 utgjorde inresande studenter knappt 27 procent av det totala antalet nybörjarstudenter (se figur 2). Detta var en något lägre andel än förra läsåret då andelen var drygt 27 procent. När Sverige läsåret 211/12 införde studieavgifter för studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz 2 minskade antalet inresande nybörjare kraftigt. Men under de följande läsåren ökade andelen inresande succesivt, både på grund av att antalet inresande nybörjare ökade men också på grund av att antalet svenska nybörjare minskade. En stor del av de inresande nybörjarna är dock utbytesstudenter som bara studerar vid svenska lärosäten en kortare tid. 3 Andelen inresande studenter av det totala antalet registrerade studenter i svenska högskolan är betydligt lägre, cirka 9 procent. 1 Pressmeddelande, Regeringen, 23 april 22, 2 Förordning (21:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor 3 Se även Internationell studentmobilitet i högskolan, UF 2 SM 173, SCB.

3 (12) Figur 2. Andel svenska och inresande högskolenybörjare under perioden 21/11 219/2. 1 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % 21/11 211/12 212/13 213/14 214/15 215/16 216/17 217/18 218/19 219/2 Svenska högskolenybörjare Inresande högskolenybörjare Kvinnorna i fortsatt klar majoritet bland nybörjarna Kvinnorna fortsätter att vara i klar majoritet bland högskolenybörjarna. Antalet kvinnor ökade med 2 38 studenter till medan antalet män ökade med 1 84 studenter till Av det totala antalet nybörjare var således 58 procent kvinnor och 42 procent män. Jämfört med läsåret 21/11 har andelen kvinnor ökat med 3 procentenheter. Bland de svenska nybörjarna ökade antalet män med 1 69 studenter medan antalet kvinnor ökade med 1 87 studenter. Även bland inresande nybörjare ökade både antalet kvinnor och män. Fram till och med läsåret 21/11 var det alltid fler inresande män än kvinnor men efter att Sverige införde studieavgifter för studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz har kvinnor varit i majoritet. Figur 3. Antalet svenska respektive inresande högskolenybörjare under perioden 21/11 219/2, fördelat på kvinnor och män /11 211/12 212/13 213/14 214/15 215/16 216/17 217/18 218/19 219/2 Svenska kvinnor Svenska män Inresande kvinnor Inresande män

4 (12) Stor ökning av antalet nybörjare på fristående kurser Totalt ökade alltså antalet svenska nybörjare med 3 56 studenter till Framförallt var det antalet svenska nybörjare på fristående kurser som ökade stort. Av de totalt 67 6 svenska högskolenybörjarna läste (3 procent) fristående kurser, vilket var en ökning med 2 43 studenter jämfört med läsåret innan (se figur 4). Även antalet nybörjare på program som ger en generell examen ökade, från till 18 27, en ökning med 9 studenter. Det är fortfarande vanligast bland de svenska nybörjarna att inledda sina studier på ett yrkesexamensprogram, men jämfört med de senaste läsåren var inte ökningen av antalet nybörjare lika stor. Läsåret 219/2 var det svenska nybörjare som började på ett yrkesexamensprogram, vilket var en ökning med 23 studenter jämfört med förra läsåret. Den stora ökningen av antalet svenska studenter på fristående kurser är troligtvis en effekt av coronapandemin. Som nämnts tidigare gjordes flera satsningar under våren 22 för att ge personer möjligheter att vidareutbilda sig eller att utbilda sig för att byta bransch. På kort sikt handlade det bland om att utöka den satsning på sommarkurser som pågått sedan 218 och en uppmaning att söka sommarkurser som fortfarande var öppna för anmälan. 4 Detta skapade troligtvis ett inflöde av studenter till fristående kurser under senare delen av vårterminen och i början sommaren. Mönstret för inresande studenter ser helt annorlunda ut. Endast 42 av de inresande högskolenybörjarna läste ett yrkesexamensprogram, medan läste fristående kurser. Antalet inresande nybörjare på generella program fortsätter att öka. Läsåret 219/2 läste 8 84 ett generellt program, en ökning med 57 studenter. Av de inresande nybörjarna läste således 62 procent fristående kurser, 36 procent ett generellt program och 2 procent ett yrkesexamensprogram. Figur 4. Antalet svenska och inresande högskolenybörjare efter studieform under läsåren 21/11 219/ /11 211/12 212/13 213/14 214/15 215/16 216/17 217/18 218/19 219/2 Svenska fristående kurs Svenska generella program Svenska yrkesexamensprogram Inresande fristående kurs Inresande generella program Inresande yrkesexamensprogram 4 Pressmeddelande, Utbildningsdepartementet, 3 mars, 22,

5 (12) Fler unga högskolenybörjare Åldersstrukturen bland svenska högskolenybörjare förändras konstant (se figur 5). Under de senaste läsåren har trenden varit att det är färre nybörjare som är 21 år eller yngre medan antalet som är 25 år eller äldre blir fler. Under de två senaste läsåren har dock trenden brutits och antalet yngre högskolenybörjare har blivit fler. Jämfört med förra läsåret ökade antalet nybörjare som var 21 år eller yngre med 2 5 studenter. Den stora ökningen var bland 2-21-åringarna men även de som var 19 år eller yngre blev fler. Totalt var 54 procent av högskolenybörjarna 21 år eller yngre. Den ökade arbetslösheten under våren bland unga på grund av coronapandemin är en trolig förklaring till att antalet yngre nybörjare ökade så mycket. 5 Även antalet nybörjare som var 25 år eller äldre ökade. Jämfört med förra läsåret ökade antalet nybörjare i denna åldersgrupp med 1 24 studenter till totalt Sedan läsåret 213/14 har antalet svenska nybörjare som är 25 år eller äldre ökat stort och utgör 28 procent av nybörjarna. I och med att antalet nybörjare som var 21 år eller yngre ökade sjönk medianåldern bland de svenska nybörjarna marginellt jämfört med förra läsåret. Läsåret 219/2 var medianåldern för svenska nybörjare 21,6 år, vilket var en liten minskning från 21,7 år förra läsåret. Figur 5. Antalet svenska högskolenybörjare i olika åldrar under läsåren 1999/ 219/ Pressmeddelande, Arbetsförmedlingen, 15 juni 22,

6 (12) Programnybörjare på yrkesexamensprogram Hittills har vi beskrivit antalet nybörjare i högskolan, det vill säga studenter som aldrig tidigare studerat i högskolan. Vi övergår nu till att beskriva utvecklingen av antalet nybörjare på program, så kallade programnybörjare. Detta är studenter som för första gången är registrerade på ett visst yrkesexamensprogram eller på ett generellt program. Detta inkluderar både högskolenybörjare och de som har studerat tidigare i svensk högskola. En lista över utveckling på samtliga yrkesexamensprogram finns i bilaga 1. Antal nybörjare på yrkesexamensprogram ökade Antalet nybörjare på program som leder till en yrkesexamen uppgick under läsåret till studenter (se figur 6). Jämfört med förra läsåret var detta en ökning med 48 nybörjare. Som diagrammet visar är den långsiktiga trenden att nybörjare på yrkesexamensprogram blir fler, men under de senaste läsåren har antalet varit relativt stabilt och pendlat mellan 48 och 49 8 nybörjare. Kvinnorna var i klar majoritet och knappt två tredjedelar av nybörjarna var kvinnor. Inresande nybörjare är få på yrkesexamensprogram. Läsåret 219/2 var endast 1 procent av programnybörjarna inresande studenter. Figur 6. Antalet programnybörjare på yrkesexamensprogram fördelat på kvinnor, män och totalt under läsåren 21/11 219/ /11 211/12 212/13 213/14 214/15 215/16 216/17 217/18 218/19 219/2 Kvinnor Män Totalt

7 (12) Små förändringar på de största lärarutbildningarna I följande avsnitt ska vi studera utvecklingen av antalet nybörjare på lärar-, vård-, och ingenjörsutbildningar, utbildningar som regeringen har byggt ut under de senaste åren. Sammanlagt hade program mot någon av de fyra nya lärarexamina eller den äldre lärarexamen nybörjare läsåret 219/2. Detta var en ökning med 27 programnybörjare jämfört med förra läsåret. På de tre största programmen, ämnes-, grund-, och förskollärarprogrammet, var förändringarna jämfört med förra läsåret relativt små. Ämneslärarprogrammet var störst och hade under läsåret 4 54 programnybörjare, en ökning med 12 nybörjare jämfört med läsåret innan. På grundlärarprogrammet ökade antalet nybörjare med 11 studenter till 4 5. Däremot minskade antalet nybörjare på förskollärarprogrammet med 29 studenter till totalt 3 49 nybörjare. Könsfördelningen var jämn på ämneslärarprogrammet, det vill säga inom intervallet 4 6 procent män och kvinnor. På program mot förskollärarexamen och grundlärarexamen var könsfördelningen mycket ojämn, andelen kvinnor var 93 respektive 75 procent. Skillnaderna mellan könen på dessa program har varit stora under alla år. Tabell 1. Nybörjare på utvalda yrkesexamensprogram läsåret 219/2, könsfördelning samt förändring jämfört med 218/19. Antal nybörjare 218/19 Antal nybörjare 219/2 Förändring Antal Könsfördelning (%) Kvinnor/män Yrkesexamen varav Förskollärarexamen Grundlärarexamen Ämneslärarexamen Högskoleingenjörsexamen Civilingenjörsexamen Läkarexamen Sjuksköterskeexamen Antalet nybörjare på vårdutbildningarna minskade Läsåret 219/2 hade sjuksköterskeprogrammet 5 6 nybörjare, vilket gör programmet till det näst största mätt i antal nybörjare. Jämfört med föregående läsår minskade dock antalet nybörjare med 25 studenter. Efter att antalet nybörjare ökat under flera läsår har antalet nu minskat två läsår i rad. Av de 5 6 studenterna var 4 76 kvinnor (85 procent) och 84 män (15 procent). Antalet nybörjare på program som leder till en läkarexamen är betydligt färre och uppgick läsåret 219/2 till 1 8 studenter, vilket var lika många som förra läsåret. Av de 1 8 nybörjarna var 1 4 kvinnor (58 procent) och 76 män (42 procent).

8 (12) Liten ökning av antalet nybörjare på program mot civilingenjörsexamen Det enskilt största yrkesexamensprogrammet är det som leder till en civilingenjörsexamen. Läsåret 219/2 var antalet nybörjare 7 38, vilket var 8 fler nybörjare jämfört med läsåret innan. Till skillnad från de flesta andra yrkesexamensprogram är det männen som är i klar majoritet och av det totala antalet nybörjare var 69 procent män. På program mot högskoleingenjörsexamen har däremot antalet nybörjare minskat under flera läsår. Läsåret 219/2 minskade antalet nybörjare med 25 studenter till Andelen män på program mot högskoleingenjörsexamen har legat kring 75 procent under de senaste läsåren. Små effekter av statens satsningar Sedan 215 har staten tillfört lärosätena extra medel för att bygga ut vissa program, först och främst vård- och lärarutbildningar men även ingenjörsutbildningar. Vi kan här konstatera att vi ser en liten eller ingen effekt av de satsningar som gjorts för att öka antalet nybörjare på de stora lärarutbildningarna (se figur 7). Antalet nybörjare på program mot ämneslärarexamen och grundlärarexamen har varit relativt stabilt sedan läsåret 215/16. På program mot förskollärarexamen har antalet nybörjare sjunkit något de två senaste läsåren. På program mot sjuksköterskeexamen såg vi en initial effekt av satsningarna då antalet nybörjare ökade under tre läsår, men under de två senaste läsåren har antalet nybörjare minskat och börjar närma sig samma nivå som läsåret 215/16. Det pågår även en mindre utbyggnad av läkarprogrammet. På längre sikt har antalet nybörjare ökat på läkarprogrammet men de senaste två läsåren har ökningen varit marginell. Jämfört med 215/16 var det 2 fler nybörjare läsåret 219/2. Antalet nybörjare på civilingenjörsprogram har varit relativt stabilt under de senaste läsåren och legat på drygt 7 studenter varje läsår. Trenden för högskoleingenjörsprogrammet är dock nedåtgående och antalet nybörjare har minskat med 5 studenter de senaste sex läsåren. Figur 7. Antalet programnybörjare på utvalda yrkesexamensprogrammen under läsåren 211/12 219/ /12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 19/2 Civilingenjörsexamen Sjuksköterskeexamen Ämneslärarexamen Grundlärarexamen Högskoleingenjörsexamen Förskollärarexamen Läkarexamen

9 (12) Programnybörjare på generella program Antalet nybörjare ökade på generella program på grundnivå Fokus ändras nu till programnybörjare på generella program, det vill säga program mot högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen och masterexamen. Jämfört med förra läsåret ökade antalet nybörjare generella program med totalt 2 67 studenter, en ökning med 6 procent. På grundnivå ökade antalet nybörjare på det tvååriga programmet mot högskoleexamen med 12 studenter till 1 7. Program mot högskoleexamen hade en sned könsfördelning då 69 procent av nybörjarna var män. På program mot kandidatexamen ökade antalet nybörjare med 1 12 studenter till Könsfördelningen är relativt jämn på program mot kandidatexamen med 56 procent kvinnor och 44 procent män. Endast 4 procent av studenterna på generella program på grundnivå var inresande studenter. och på avancerad nivå På program på avancerad nivå uppgick antalet nybörjare till 2 62, en ökning med 1 44 nybörjare jämfört med förra läsåret. På program mot magisterexamen ökade antalet nybörjare till 4 8, en ökning med 37 studenter. Antalet nybörjare på program mot magisterexamen har legat runt 4 under de senaste läsåren. Andelen kvinnor var 6 procent och andelen män 4 procent. Program mot masterexamen är det generella program som har vuxit mest de senaste läsåren mätt i antal nybörjare och antalet nybörjare fortsatte att öka läsåret 219/2. Antalet nybörjare under läsåret var vilket var en ökning med 1 7 studenter jämfört med läsåret innan. Könsfördelningen på masterexamensprogram var helt jämn. Till skillnad från nybörjarna på grundnivå är andelen inresande studenter stor på avancerad nivå. Andelen inresande nybörjare på magisterprogram och masterprogram var 4 respektive 44 procent. Tabell 2. Nybörjare på program mot generell examen läsåret 219/2, könsfördelning samt förändring jämfört med 218/19 Program mot generell examen Antal nybörjare 218/19 Antal nybörjare 219/2 Förändring Antal Könsfördelning (%) Kvinnor Män Högskoleexamen Kandidatexamen Magisterexamen Masterexamen Masterexamensprogram har vuxit mest senaste läsåren Figur 9 visar att program mot kandidatexamen har haft klart flest antal nybörjare under de senaste tio läsåren. Under perioden har antalet nybörjare legat relativt stabilt och pendlat mellan och 26 7 studenter. Program mot högskoleexamen har haft minst antal nybörjare under större delen av perioden och antalet nybörjare har minskat sedan läsåret 21/11.

10 (12) Som figur 9 visar är program mot masterexamensprogram det som vuxit klart mest under perioden. Antalet nybörjare har ökat med cirka 65 procent sedan läsåret 211/12, från 1 5 nybörjare till På program mot magisterexamen har antalet nybörjare pendlat mellan 3 7 och 4 5 studenter under tioårsperioden. Figur 9. Antalet programnybörjare på generella program under läsåren 21/11 219/ /11 211/12 212/13 213/14 214/15 215/16 216/17 217/18 218/19 219/2 Kandidatexamen Masterexamen Magisterexamen Högskoleexamen

11 (12) Bilaga 1: Nybörjare på program läsåret 219/2. Förändring avser förändringen i procent jämfört med föregående läsår. Förändring hösten 22 avser en jämförelse mellan preliminära uppgifter för hösten 22 med preliminära uppgifter hösten 219 och ger en indikation på utvecklingen för läsåret 22/21. Andel Könsfördelning Andel högskole- Median- Förändring Program mot Antal Förändring Kvinnor Män Inresande nybörjare ålder hösten 22 Yrkesexamen, totalt % 63% 37% 1 % 6% 23 9 % Agronomexamen 12-8 % 65% 35% 1% 64% % Apotekarexamen 33 1 % 78% 22% 1% 79% 21 4 % Arbetsterapeutexamen % 83% 17% 1% 56% 26 1 % Arkitektexamen % 63% 37% 2% 53% 22-3 % Audionomexamen 13-4 % 69% 31% 2% 57% % Barnmorskeexamen % 99% 1% 1% 1% 3-7 % Biomedicinsk analytikerexamen % 76% 24% 1% 67% 22 7 % Brandingenjörsexamen 79-1 % 27% 73% % 58% % Civilekonomexamen % 46% 54% 1% 81% 21-3 % Civilingenjörsexamen % 31% 69% 3% 78% % Dietistexamen % 83% 17% % 39% 25 7 % Folkhögskollärarexamen % 71% 29% 1% % % Fysioterapeutexamen % 58% 42% 1% 54% 23-5 % Förskollärarexamen % 93% 7% % 73% 26 8 % Grundlärarexamen % 75% 25% 1% 66% % Högskoleingenjörsexamen % 25% 75% 1% 71% % Juristexamen % 63% 37% 1% 58% 21 % Jägmästarexamen % 33% 67% % 76% % Landskapsarkitektexamen % 77% 23% % 44% 23-2 % Landskapsingenjörsexamen 7 4 % 59% 41% % 39% % Lantmästarexamen 49-2 % 49% 51% % 84% 24 6 % Logopedexamen % 88% 12% 8% 56% 23 4 % Läkarexamen % 58% 42% 3% 55% 21-7 % Lärarexamen % 65% 35% 2% 35% 41-9 % Officersexamen % 19% 81% % 69% % Optikerexamen 13 6 % 73% 27% 2% 61% 23-2 % Ortopedingenjörsexamen % 71% 29% 47% 91% % Psykologexamen % 66% 34% 3% 37% 24 1 % Psykoterapeutexamen % 84% 16% 3% 3% % Receptarieexamen 39 3 % 76% 24% 2% 62% % Röntgensjuksköterskeexamen % 75% 25% % 58% % Sjukhusfysikerexamen % 53% 47% 5% 56% % Sjuksköterskeexamen % 85% 15% 1% 72% 24 4 % Sjöingenjörsexamen 5 11 % 1% 9% % 74% % Sjökaptensexamen % 21% 79% % 63% % Skogsmästarexamen 53 8 % 26% 74% % 75% % Skogsteknikerexamen 21 24% 76% % 81% 24 Socionomexamen % 81% 19% 1% 62% % Specialistsjuksköterskeexamen % 87% 13% 1% 2% % Speciallärarexamen % 91% 9% % 1% 45-3 % Specialpedagogexamen % 92% 8% % % 43-1 % Studie- och yrkesvägledarexamen % 79% 21% 2% 34% 3 42 % Tandhygienistexamen % 86% 14% 1% 68% 23 5 % Tandläkarexamen % 69% 31% 2% 63% 21 % Tandteknikerexamen 95 2 % 73% 27% 3% 63% 23-5 % Veterinärexamen % 9% 1% % 59% 21-1 % Yrkeslärarexamen % 66% 34% % 5% % Ämneslärarexamen % 55% 45% 2% 47% 25 1 % Generell examen Högskoleexamen % 41% 69% 1 % * * * Kandidatexamen % 56% 44% 4 % * * * Magisterexamen % 6% 4% 4 % * * * Masterexamen % 5% 5% 44 % * * * *uppgift saknas

12 (12) Bilaga 2 Information om uppgifterna samt begrepp Högskolenybörjare Högskolenybörjare avser studenter som för första gången registrerats i högre utbildning. En person som återkommer till studier räknas inte som högskolenybörjare och en person som avbrutit studierna tidigt inkluderas inte heller. Svenska högskolenybörjare är ett brett begrepp som här inkluderar alla högskolenybörjare som inte har kunnat identifieras som inresande i Universitets- och högskoleregistret. Inresande student Gruppen inresande studenter består av utbytesstudenter som deltar i ett utbytesprogram vid svenska universitet och högskolor samt studenter som anordnar sina studier i Sverige på egen hand, så kallade freemover-studenter. Med freemover-studenter avses: Personer som beviljats uppehållstillstånd för studier och där beslutet om uppehållstillstånd är fattat mindre än två år innan studierna påbörjades. Utrikes födda som invandrat mindre än sex månader före studiestarten. Övriga personer som saknar uppgift om svenskt personnummer i högskolornas studieadministrativa system. I gruppen inresande studenter ingår även studenter som läser på distans från annat land. En inresande student kan ha läst på högskola i ett annat land innan studierna i Sverige. Programnybörjare eller nybörjare på program Med programnybörjare avses en student som för första gången är registrerad på ett specifikt program. Personen behöver inte vara högskolenybörjare, men kan vara det. I denna analys sker nettoräkning på varje program. Summeringen kan medföra att studenter dubbelräknas eftersom de kan vara registrerade på mer än ett program samtidigt. Yrkesexamen, total som presenteras i bilaga 1, är nettoräknad på denna nivå.