Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016 ESV 2016:32

Transkript

1 Statens budget och de offentliga finanserna April 2016 ESV 2016:32

2 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig till ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. en baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Aprilprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med februari Beräkningarna slutfördes den 16 mars Ladda ner prognosen Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Datum: Dnr: /2016 Tabeller Numera publicerar vi de flesta tabeller i en samlad excelfil. Den finns på samma webbsida som publikationen och heter i aprilprognosen: prognostabeller april 2016.

3 Sammanfattning Skattehöjningar och en starkare tillväxt i ekonomin stärker inkomsterna 2016 och Samtidigt ökar utgifterna kraftigt, framför allt till följd av fler asylsökande och satsningar i de senaste budgetarna. Det leder till att underskotten i de offentliga finanserna växer, från 12 miljarder kronor förra året till 31 miljarder kronor Därefter stärks finanserna igen och det blir överskott från och med Trots den kraftiga utgiftsökningen de närmaste åren klaras utgiftstaken alla år. Givet behovet av säkerhetsmarginal är dock den kvarvarande marginalen liten Stark BNP-tillväxt i år Efterfrågan i ekonomin är stark. Det är både den inhemska efterfrågan och exporten som bidrar till att tillväxten fortsätter att stiga snabbt i år. Den offentliga konsumtionen ökar kraftigt till följd av migrationen. Nästa år dämpas tillväxttakten. Den starka tillväxten leder till att resursutnyttjandet är högt och svensk ekonomi ligger över konjunkturell balans i år. Därmed blir tillväxten relativt svag efter Den stigande aktiviteten i ekonomin ökar efterfrågan på arbetskraft. Antalet sysselsatta väntas öka med nära personer i år och med ytterligare nästa år. Efterfrågan på arbetskraft ökar kraftigt i offentlig sektor då både kommunerna och staten behöver anställa fler personer för att klara flyktingmottagandet. En del av sysselsättningsökningen beror också på införandet av extratjänster och traineejobb samt att antalet deltagare i andra typer av program med anställningsstöd blir fler. Den starka sysselsättningsökningen leder till att arbetslösheten sjunker relativt snabbt och ligger under sin jämviktsnivå Åren därefter dämpas sysselsättningsökningen och arbetslösheten stiger igen. Det höga resursutnyttjandet i ekonomin leder till att löneökningstakten och inflationen stiger. Skattehöjningar bidrar också till att höja inflationen i år. Skattehöjningar och starkare tillväxt i ekonomin stärker inkomsterna Skatteintäkterna ökar något långsammare i år än förra året trots skattehöjningar på 35 miljarder kronor. Det beror på att kapitalskatterna sjunker, vilket främst förklaras av tillfälligt höga bolagsskatteintäkter förra året. Den underliggande ökningen av bolagsskatterna är dock stark. Även hushållens kapitalvinster minskar och avkastningsskatten sjunker till en rekordlåg nivå på grund av de låga räntorna. Det motverkas i viss mån av att schablonbeskattningen på investeringssparkonto höjs genom ett tillägg på statslåneräntan med 0,75 procentenheter. Skatt på arbete ökar med hela 8,6 procent, vilket är en historiskt hög ökningstakt. Det beror både på en stark ökning av skattebaserna och på skattehöjningar. Det är främst de statliga skatterna som höjs genom bland annat avtrappningen av jobbskatteavdraget, oförändrad nedre skiktgräns för statlig skatt, slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga, sänkt subventionsgrad för ROTtjänster samt höjd skatt på bensin och diesel. Även den kommunala skatten höjs. Dessutom bidrar den låga inflationen till att grundavdraget är lägre i år än förra året, vilket höjer skatteintäkterna. Konsumtionsskatterna ökar också starkt. Både hushållens konsumtion och den rekordstarka ökningen av den offentliga konsumtionen bidrar till att höja intäkterna från mervärdesskatt. Även de offentliga investeringarna ökar mycket. Momsintäkterna höjs också till följd av höjda energiskatter på drivmedel. Sammantaget sjunker skattekvoten i år till följd av att kapitalskatterna minskar. Nästa år ökar dock skattekvoten med 0,4 procentenheter, vilket beror på ytterligare skattehöjningar och på en relativt stark utveckling av lönesumman. Skattekvoten fortsätter sedan att öka något hela perio-

4 den. Stigande räntenivåer gör att kapitalskatterna ökar snabbare än BNP i slutet av perioden. Hushållens kapitalskatter ökar dock relativt långsamt medan avkastningsskatten stiger kraftigt. Kraftig ökning av utgifterna för migrationen De totala utgifterna på statens budget, det vill säga inklusive nettoutlåningen och räntorna på statsskulden, ökar i år med 27 miljarder kronor. Justerat för att en del utgifter avseende 2016 betalades ut redan 2015 och att utgifterna har höjts i år till följd av ändrad redovisning i budgeten ökar utgifterna med hela 48 miljarder kronor. Av ökningen står höjda utgifter för migrationen för 38 miljarder kronor. Även nästa år ökar utgifterna relativt mycket men därefter dämpas ökningstakten. I år väntas personer ansöka om asyl i Sverige. Det är mer än en halvering jämfört med förra året. Antalet asylsökande fortsätter att minska åren därefter, till från och med Det stora antalet asylsökande leder till kraftigt ökade utgifter för migration och nyanlända invandrares etablering. Utgifterna höjs också till följd av att andelen ensamkommande barn är stor. Kostnaden för dem är högre än för övriga asylsökande. en för utgifterna baseras på att en viss del av kostnaderna för asylmottagandet kommer att räknas av från det internationella biståndet. Avräkningen av flyktingskostnaderna är som störst i år, nästan 13 miljarder kronor, och uppgår till 29 procent av biståndsramen. Utöver den kraftiga ökningen av migrationsutgifterna ökar utgifterna för sjukpenning mycket i år och nästa år då sjukfallen blir fler och mer långvariga. Antalet personer som får sjukersättning fortsätter dock att sjunka då inflödet är lågt och många med sjukersättning kommer att ålderspensioneras de närmaste åren. Utgifterna för arbetslöshetsersättning sjunker i år trots att taket i a-kassan höjs. Det beror på att arbetslösheten sjunker. Den fortsätter att sjunka nästa år för att därefter öka igen. I slutet av perioden ligger utgifterna för arbetslöshetsersättningen på i stort sett samma nivå som i år. Antalet personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program och subventionerade anställningar ökar något under prognosperioden. Sammantaget stiger därmed utgifterna inom arbetsmarknadsområdet. Utgifterna ökar mycket i år inom flera andra utgiftsområden till följd av satsningar i den senaste budgeten. Det är bland annat höjningar av utgifterna inom områdena Hälsovård, sjukvård och social omsorg, Utbildning och universitetsforskning samt Samhällsplanering och bostadsförsörjning. Den försvarspolitiska flerpartiöverenskommelsen höjer utgifterna för försvaret. Tidigare satsningar på investeringar i vägar och järnvägar leder till att utgifterna inom kommunikationsområdet ökar framöver. Räntorna på statsskulden är för närvarande låga men de ökar kraftigt i slutet av prognosperioden till följd av stigande marknadsräntor. Underskottet i de offentliga finanserna växer nästa år Trots stora skattehöjningar växer underskottet i den offentliga sektorns finanser med 2 miljarder kronor i år, till 14 miljarder kronor. Det beror på att utgifterna samtidigt ökar kraftigt. Det är i kommunsektorn och ålderspensionssystemet som sparandet försämras medan det stärks i staten, som uppnår balans. Justerat för att vissa utgifter avseende 2016 tidigarelades till 2015 växer underskottet i år med 7 miljarder kronor, till 16 miljarder kronor. Nästa år fortsätter underskottet att växa då utgifterna fortfarande ökar mycket. Åren därefter stärks den offentliga sektorns finansiella sparande successivt och från och med 2018 uppstår ett överskott. Underskotten i närtid leder till att den offentliga sektorns bruttoskuld, Maastrichtskulden, ökar i nominella termer. Mätt som andel av BNP sjunker den dock under hela prognosperioden eftersom BNP-tillväxten är stark de närmaste åren då skulden ökar som mest. Statens finansiella sparande är positivt under hela prognosperioden. Överskottet växer till 95 miljarder kronor Nästa år är sparandet dock i stort sett detsamma som i år då fortsatta skattehöjningar motverkas av att utgifterna

5 samtidigt fortsätter att öka mycket. Mot slutet av prognosperioden bidrar dock regelverket som styr uppräkningen av vissa utgifter till att utgiftsökningen dämpas, vilket bidrar till att överskottet växer. I kommunsektorn ökar konsumtionen och investeringarna kraftigt i år till följd av migrationen och satsningar i de senaste budgetarna. Underskottet i det finansiella sparandet blir dock bara något större än förra året eftersom inkomsterna samtidigt ökar mycket, både genom skatteintäkter och statsbidrag. Kommande år växer inte inkomsterna lika starkt vilket leder till att underskottet växer från 12 miljarder kronor i år till 45 miljarder kronor 2020 trots att utgiftsökningen dämpas. Kommunernas resultat, som är det saldo som balanskravet utvärderas mot, sjunker också framöver och är i stort sett noll i slutet av prognosperioden. Den stora skillnaden mellan resultatet och det finansiella sparandet förklaras främst av att investeringarna har ökat kraftigt de senaste åren och väntas vara fortsatt höga i år och kommande år (hela investeringen påverkar det finansiella sparandet medan resultatet endast påverkas av avskrivningarna). en baseras på att kommunerna kommer att klara balanskravet alla år. Givet att inkomstökningen dämpas, eftersom vi räknar med oförändrade generella statsbidrag och skattesatser från och med nästa år, ökar konsumtionen väsentligt mindre än det demografiska behovet kommande år. Sparandet i ålderspensionssystemet vänder till ett underskott i år. Att sparandet försämras beror på att de genomsnittliga pensionerna ökar betydligt snabbare i år än förra året. Kommande år är underskottet i stort sett oförändrat. Överskottsmålet nås inte men utgiftstaket klaras samtliga år Målet om 1 procents överskott i de offentliga finanserna nås inte under prognosperioden. Utgiftstaken klaras dock samtliga prognosår. Men om man beaktar behovet av säkerhetsmarginaler är marginalen till taket liten Det finns därmed endast ett begränsat utrymme för nya beslut om utgiftsökningar. Antalet asylsökande har stor påverkan på prognosen och ökar osäkerheten Jämfört med prognosen i december har vi sänkt prognosen på antalet asylsökande under prognosperioden med drygt Därmed har vi även sänkt utgifterna för migration och nyanlända invandrares etablering samt offentlig konsumtion kraftigt. Det har också medfört att de offentliga finanserna har förbättrats. Färre asylsökande har också lett till att prognosen för befolkningen, arbetskraften och sysselsättningen har sänkts. Osäkerheten är fortfarande stor kring hur många som kommer att söka asyl i år och kommande år. Vi redovisar därför även två sidoalternativ med fler asylsökande än i vår huvudprognos.

6 Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal Utfall BNP, fasta priser, proc. utv. 2,7-0,3 1,2 2,3 4,1 3,7 1,7 1,5 1,4 1,9 BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad, proc. utv. 2,7 0,1 1,2 2,4 3,8 3,4 2,0 1,6 1,4 1,7 Hushållens konsumtion, proc. utv. 1,9 0,8 1,9 2,2 2,6 2,6 2,1 1,6 1,5 1,5 Offentlig konsumtion, proc. utv. 0,8 1,1 1,3 1,3 2,5 4,8 0,7 0,1 0,3 1,2 Investeringar, proc. utv. 5,7-0,2 0,6 7,5 7,3 3,8 3,5 3,0 2,3 3,5 Lager, bidrag till BNP-förändringen 0,5-1,1 0,2 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Export, proc. utv. 6,1 1,0-0,8 3,5 5,9 6,4 2,9 3,3 3,5 3,4 Import, proc. utv. 7,3 0,5-0,1 6,3 5,4 6,2 3,7 3,6 3,7 3,5 Real disponibel inkomst, proc. utv. 4,1 3,8 1,7 2,2 3,0 1,9 2,0 1,8 1,5 1,5 Hushållens sparande, andel av disponibel inkomst 5,2 7,9 7,8 7,7 8,0 7,4 7,4 7,6 7,6 7,6 Lönesumma, proc. utv. 5,4 3,7 2,7 3,7 4,4 5,1 4,5 4,0 3,7 3,8 Arbetade timmar, kalenderkorrigerade, proc. utv. 2,0 0,7 0,4 1,8 1,0 1,9 1,0 0,4 0,2 0,4 Arbetslöshet, procent av arbetskraften 7,8 8,0 8,0 7,9 7,4 6,6 6,4 6,5 6,7 6,8 Finansiellt sparande i offentlig sektor, mdkr Finansiellt sparande i offentlig sektor, proc. av BNP -0,1-0,9-1,4-1,6-0,3-0,3-0,7-0,3 0,2 0,8 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), proc. av BNP 36,9 37,2 39,8 44,9 42,7 1 40,9 39,6 38,2 36,1 33,4 Bakåtblickande tioårssnitt, finansiellt sparande 0,6 0,7 0,6 0,5 0,2 0,0-0,4-0,6-0,5-0,4 Bakåtblickande tioårssnitt, konjunkturjusterat 0,3 0,4 0,4 0,2 0,0-0,1-0,3-0,5-0,5-0,4 Sjuårsindikatorn -0,5-0,8-0,7-0,8-0,8-0,7-0,4 Sjuårsindikatorn, konjunkturjusterat -0,1-0,4-0,6-0,7-0,7-0,7-0,4 Konjunkturjusterat sparande -0,2-0,1-0,8-1,3-0,8-0,6-0,9-0,4 0,2 0,8 Skattekvot, proc. av BNP 42,5 42,6 42,9 42,8 43,3 43,2 43,5 43,7 43,9 43,9 Totala utgifter på statens budget, mdkr Takbegränsade utgifter, mdkr varav Ålderspensionssystemet, mdkr Marginal till utgiftstaket, mdkr Budgetsaldo, mdkr Engångseffekter på statens budget, mdkr Underliggande budgetsaldo, mdkr Statsskuld, proc. av BNP 29,4 30,2 32,8 34,4 32,5 31,0 29,7 28,2 26,1 23,1 Källa: SCB och ESV 1

7 Sidoalternativ med fler asylsökande Osäkerheten kring hur många asylsökande som kommer till Sverige i år är stor. Antalet har minskat kraftigt de senaste månaderna och ligger nu på en relativt låg nivå. Det kan ha flera förklaringar, till exempel utökade gränskontroller mellan länderna i Europa men även stramare regler och införandet av id-kontroller i Sverige. EU för också diskussioner med Turkiet om flyktingsituationen i syfte att stoppa irreguljära flyktingströmmar över Medelhavet. ESV räknar med att betydligt färre personer kommer att söka asyl i år jämfört med förra året. Vi räknar med att det kommer asylsökande i år. Kommande år minskar antalet och uppgår till från och med I år och nästa år ligger prognosen i linje med det låga alternativet i Migrationsverkets prognos från februari. För att grovt visa känsligheten i prognosen, både vad gäller utvecklingen av makroekonomin och de offentliga finanserna, har ESV gjort två alternativa beräkningar. För i år och nästa år ligger alternativ 1 i linje med Migrationsverkets huvudalternativ i februariprognosen och det andra med deras höga alternativ. I alternativ 1 uppgår antalet asylsökande till i år och till totalt åren därefter. I alternativ 2 beräknas det komma asylsökande i år och åren därefter. I de alternativa beräkningarna är det framför allt utgifterna inom utgiftsområde UO8 Migration och UO13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering som blir högre än i vår prognos. Avräkningen av flyktingkostnader från biståndsramen blir också större, vilket dämpar utgiftshöjningen. Biståndet sänks dock inte lika mycket som avräkningen eftersom BNI, och därmed den underliggande beräkningen av biståndet, blir högre. Då arbetslösheten blir något högre ökar också utgifterna inom arbetsmarknadsområdet. Även utgifterna inom sjukförsäkrings- och föräldraförsäkringsområdena ökar mer, liksom räntorna på statsskulden till följd av att lånebehovet ökar. Sammantaget höjs utgifterna på budgeten i alternativ 1 med knappt 3 miljarder kronor i år och med mellan 5 och 7 miljarder kronor åren därefter. I alternativ 2 höjs utgifterna med 7 miljarder kronor i år och med mellan 26 och 29 miljarder kronor åren därefter. De högre utgifterna innebär kraftiga minskningar av marginalerna till utgiftstaket. I alternativ 2 ligger de takbegränsade utgifterna på samma nivå som utgiftstaket Utgifter på statens budget i alternativ 1, differens mot prognosen Förändring i miljarder kronor UO8 och UO UO 7 Bistånd Övriga takbegr. UO UO 26 Statsskuldsräntor Summa utgifter Utgifter på statens budget i alternativ 2, differens mot prognosen Förändring i miljarder kronor UO8 och UO UO 7 Bistånd Övriga takbegr. UO UO 26 Statsskuldsräntor Summa utgifter De högre utgifterna leder till att den offentliga konsumtionen och BNP ökar snabbare på kort sikt. Offentlig konsumtion och BNP ökar mer i löpande priser än i fasta priser då vi räknar med högre priser för inköp av tjänster från näringslivet när efterfrågan är större. Behovet av personal ökar i kommunerna och staten. Därmed höjs antalet arbetade timmar och arbetslösheten blir lägre på kort sikt. Det leder också till att produktiviteten sänks något eftersom effektiviteten bedöms bli lägre när både kommunerna och staten behöver anställa fler än i prognosen, framför allt fler som saknar rätt kompetens.

8 Makrovariabler i alternativ 1, differens mot prognosen Förändring i procentenheter resp. nivå BNP, fp 0,1 0,2 0,0-0,1-0,1 BNP, lp 0,1 0,2 0,0-0,1-0,1 Offentlig konsumtion, fp 0,3 0,8 0,8 0,3 0,4 Offentlig konsumtion, lp 0,3 0,9 0,9 0,4 0,4 Arbetade timmar 0,1 0,2 0,0-0,1-0,1 Arbetslöshet, skillnad i nivå 0,0-0,2 0,1 0,1 0,1 Makrovariabler i alternativ 2, differens mot prognosen Förändring i procentenheter resp. nivå BNP, fp 0,1 0,6-0,1-0,1-0,2 BNP, lp 0,2 0,7-0,1-0,1-0,1 Offentlig konsumtion, fp 0,7 2,6 2,2 1,2 0,8 Offentlig konsumtion, lp 0,8 3,0 2,6 1,3 0,9 Arbetade timmar 0,2 0,6-0,1-0,1-0,2 Arbetslöshet, skillnad i nivå -0,1-0,5 0,2 0,4 0,4 Högre BNP och högre sysselsättning 2017 leder till att resursutnyttjandet är mer ansträngt än i prognosen. I slutet av perioden blir därmed tillväxten svagare. Nivån på BNP och sysselsättningen är dock högre i slutet av perioden eftersom fler asylsökande höjer potentiell sysselsättning. Arbetslösheten ligger dock högre då vi räknar med att befolkningen och antalet personer i arbetskraften kommer att öka mer än antalet sysselsatta. Starkare tillväxt och högre sysselsättning leder till att även intäkterna blir högre. Det är främst intäkterna från skatt på arbete, moms och bolagsskatter som ökar. De totala skatteintäkterna är i alternativ 1 0,3 miljarder kronor högre i år och mellan 1 och 2 miljarder kronor högre kommande år. I alternativ 2 är intäkterna knappt 1 miljard kronor högre i år och mellan 4 och 8 miljarder kronor högre kommande år. Skatteintäkter i alternativ 1, differens mot prognosen Förändring i miljarder kronor Skatt på arbete Moms Bolagsskatter Summa skatteintäkter Skatteintäkter i alternativ 2, differens mot prognosen Förändring i miljarder kronor Skatt på arbete Moms Bolagsskatter Summa skatteintäkter Det finansiella sparandet i offentlig sektor försämras i alternativ 1 med drygt 2 miljarder kronor i år och med 6 miljarder kronor, motsvarande 0,1 procent av BNP, nästa år. Efter 2017 minskar skillnaden mot prognosen igen. I alternativ 2 försämras sparandet med 6 miljarder kronor i år och med 21 miljarder kronor nästa år, motsvarande 0,4 procent av BNP. Det fortsätter att försämras något 2018 men därefter minskar skillnaden mot prognosen. Fortfarande är dock det finansiella sparandet 19 miljarder kronor sämre i alternativ 2 än i prognosen år Offentliga sektorns finansiella sparande i prognosen samt i alternativ 1 och 2 Miljarder kronor en Alternativ Alternativ Procent av BNP en -0,3-0,7-0,3 0,2 0,8 Alternativ 1-0,4-0,8-0,3 0,1 0,8 Alternativ 2-0,4-1,1-0,7-0,2 0,4

9 Innehåll Sammanfattning Makroekonomisk utveckling Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget Offentliga sektorns skatteintäkter Skatt på arbete Skatt på kapital Skatt på konsumtion Inkomster på statens budget Utgifter på statens budget Totala utgifter Takbegränsade utgiftsområden Migration (UO 8) samt Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (UO 13) Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (UO 10) Ekonomisk trygghet för familjer och barn (UO 12) Arbetsmarknad och arbetsliv (UO 14) Andra utgiftsområden som förändras Utgifter som inte är takbegränsade Statsskuldsräntor (UO 26) Riksgäldens nettoutlåning Realekonomiskt fördelade utgifter Finansiellt sparande och budgetsaldo Offentliga sektorns finansiella sparande Statens finansiella sparande och budgetsaldo Saldot enligt nationalräkenskaperna - statens finansiella sparande Saldot enligt budgetstrukturen - budgetsaldot Sambandet mellan statens finansiella sparande och budgetsaldo Kommunsektorns finansiella sparande Ålderspensionssystemets finansiella sparande Finanspolitikens inriktning Den offentliga skulden Maastrichtskulden Statsskulden De budgetpolitiska målen Överskottsmålet Utgiftstaket Balanskravet Revideringar samt förslag eller beslut som inte har beaktats Revideringar sedan decemberprognosen Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen Fördjupningsavsnitt Effekter på befolkning, sysselsättning och arbetslöshet av det ökade antalet asylsökande Betalningen av EU-avgiften varierar mellan åren Tabeller över inkomster och utgifter på statens budget E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T, 6 A P R I L

10 Kontaktpersoner tabeller april 2016 på ESV:s webbplats Arbetsmarknad Nyckeltal för arbetsmarknaden Budgetsaldo och engångseffekter Budgetsaldo och underliggande budgetsaldo samt specificering av engångseffekters påverkan på budgetsaldot Försörjningsbalans Försörjningsbalans, i fasta och löpande priser, nivå samt procentuell utveckling Förändring av anslagsbehållningar Ingående, utgående och förändring av anslagsbehållningar Hushållens disponibla inkomster Disponibel inkomst, årlig procentuell förändring samt sparkvot Inkomster av statens aktier Specificering av årliga utdelningar från statligt ägda bolag Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning Specificering av poster under kassamässig korrigering och Riksgäldens nettoutlåning Löner, lönesumma och priser Makroekonomiska nyckeltal inklusive timlön, lönesumma, KPI, och inkomstindex och balanstal Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget Statens skatteintäkter uppdelat på arbete, kapital, konsumtion och övrigt samt statens övriga inkomster inklusive utdelningar Räntor och valutor Makroekonomiska nyckeltal för räntor och valutor Skattebaser Skattebaser som påverkar inkomstsidan på statens budget Statens budgetsaldo och finansiellt sparande Bro mellan statens budgetsaldo och det finansiella sparandet med specificering av poster som skiljer dem åt Statsskuld och Maastrichtskuld Statsskulden med fördelning på förändringskomponenter samt offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld Utgifter på statens budget samt ålderspensionssystemet Budgeten uppdelat på utgiftsområden och realekonomisk fördelning samt ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Utgiftstak och förändringar av dessa Initial bedömning av, ursprungligt beslutade och slutligt fastställda utgiftstak samt specifikation av tekniska justeringar Volymer Volymer som påverkar utgifts- och inkomstsidan på statens budget 8 E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K ET, 6 A P R I L

11 M A K R O E K O N O M I S K U T V E C K L I N G 1 Makroekonomisk utveckling BNP fortsätter öka starkt i år. En kraftig ökning av offentlig konsumtion lyfter tillväxten i ekonomin. Det leder till att BNP ligger över den nivå som är förenlig med konjunkturell balans. Även nästa år är BNP-tillväxten relativt stark och arbetslösheten sjunker då under sin jämviktsnivå. Åren därefter dämpas tillväxttakten och arbetslösheten stiger. Stark BNP-tillväxt 2016 Efterfrågan i ekonomin stiger och indikatorerna tyder på en fortsatt stark konjunktur i år. Tillväxten drivs på av den expansiva penningpolitiken, migrationen, satsningar i den senaste budgeten samt försvagningen av kronan under BNP växte förra året med hela 3,8 procent, kalenderkorrigerat. Det var drygt 1,5 procentenheter högre än den genomsnittliga tillväxten under talet. Tillväxten blir hög i år också även om ökningstakten dämpas jämfört med förra året. Diagram 1. BNP till marknadspris, fasta priser Kalenderkorrigerade och säsongrensade kvartalsvärden Miljarder kronor Källa: SCB och ESV Årlig procentuell förändring Miljarder kronor Procent Det är främst investeringarna som ökar långsammare i år. Hushållens konsumtion ökar i ungefär samma takt som förra året men den offentliga konsumtionen ökar betydligt snabbare, främst till följd av migrationen. Exporten, som tog rejäl fart under hösten och vintern, ökar mer i år även om ökningstakten dämpas under året. Även importen ökar mer men fortfarande långsammare än exporten, vilket bidrar till att nettoexporten höjer BNP-tillväxten i år också. Sammantaget ökar BNP med 3,4 procent i år. Den starka tillväxten förra året och i år leder till att svensk ekonomi ligger över den potentiella, långsiktigt hållbara, nivån redan i år. Därmed blir tillväxten relativt svag i slutet av prognosperioden. Exporttillväxten dämpas under året Exporten ökade med hela 3 procent under det fjärde kvartalet jämfört med det tredje, säsongrensat. Ökningen av exporten var starkare än tillväxten på den svenska exportmarknaden. Det bedöms till viss del vara en effekt av försvagningen av växelkursen under förra året men det finns sannolikt också inslag av temporära effekter. Därmed bedöms ökningen av exporten bli svagare kommande kvartal. Det tyder också indikatorerna och utfallet för utrikeshandelsstatistiken för årets första månader på. Mätt som årsgenomsnitt ökar ändå exporten något mer i år än förra året även om svensk exportmarknad växer i ungefär samma takt som förra året. Återhämtningen i euroområdet fortsätter även om det går trögt och tillväxten blir bara något högre än förra året. Investeringstillväxten växlar dock upp vilket gynnar svensk export. I USA är tillväxten starkare än i euroområdet även om den dämpas i år. I våra nordiska grannländer är bilden lite splittrad, i Norge blir tillväxten lägre medan en återhämtning med starkare tillväxt är på gång i Finland. Osäkerheten kring den globala konjunkturen är dock stor. För tillfället är det framför allt frågetecken kring hur stora effekter ombalanseringen av den kinesiska ekonomin kommer att få på tillväxten och hur stor styrkan är i den amerikanska ekonomin. Kommande år väntas ändå den globala konjunkturen och tillväxten på svensk exportmarknad stärkas något. Samtidigt stärks växelkursen vilket har en dämpande effekt på exporten. Öknings- E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T, 6 A P R I L

12 M A K R O E K O N O M I SK U T V E C K L I N G takten i exporten avtar därmed och exporten väntas återigen öka långsammare än marknadstillväxten. Tabell 2. Försörjningsbalans Procentuell förändring Utfall Hushållens konsumtion 2,6 2,6 2,1 1,6 1,5 1,5 Offentlig konsumtion 2,5 4,8 0,7 0,1 0,3 1,2 Fasta investeringar 7,3 3,8 3,5 3,0 2,3 3,5 Lager 1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 5,9 6,4 2,9 3,3 3,5 3,4 Import 5,4 6,2 3,7 3,6 3,7 3,5 Nettoexport 1 0,4 0,3-0,2 0,0 0,1 0,1 BNP 4,1 3,7 1,7 1,5 1,4 1,9 BNP, kalenderkorrigerad 3,8 3,4 2,0 1,6 1,4 1,7 Källa: SCB och ESV 1 Förändring i procent av BNP föregående år. Fortsatt god konsumtionsökning i år Hushållens konsumtion ökade på bred front förra året, mer än det historiska genomsnittet, trots att hushållen var relativt pessimistiska om Sveriges ekonomi. Framför allt ökade inköpen av bilar kraftigt. Att hushållen var relativt pessimistiska bidrog sannolikt till att hushållens sparkvot fortsatte stiga förra året. I år ökar de reala disponibla inkomsterna långsammare än förra året trots att antalet arbetade timmar i ekonomin och lönerna ökar snabbare. Anledningen till att de reala disponibla inkomsterna ökar långsammare är att skatterna höjs mer än förra året och att priserna stiger snabbare. Förra året bidrog dessutom höjningen av taket i a-kassan och den genomsnittliga sjukersättningen till att höja de disponibla inkomsterna. En hög sparkvot i utgångsläget och en stark nettoförmögenhet bland hushållen är ändå gynnsamma faktorer för en fortsatt stark konsumtionsökning. I takt med att sysselsättningen fortsätter stiga och arbetslösheten sjunker väntas dessutom hushållen bli mer optimistiska om framtiden. Konsumtionen väntas därmed fortsätta öka i ungefär samma takt i år som förra året trots att disponibelinkomsterna ökar långsammare, dvs. sparkvoten faller något. Inköpen av bilar fortsätter att öka starkt jämfört med förra året även om ökningstakten bromsar in markant under året. Hushållens konsumtion utomlands, som tog rejäl fart under andra halvåret 2015, ökar kraftigt i år även om ökningstakten dämpas under året. Kommande år dämpas konsumtionsökningen. Sparkvoten ligger kvar på en historisk sett hög nivå under hela prognosperioden. Diagram 2. Hushållens konsumtion och sparkvot Procent Källa: SCB och ESV Anm.: Sparkvoten avser hushållens eget sparande som andel av disponibel inkomst Historiskt hög ökning av offentlig konsumtion Den offentliga konsumtionen ökar i år med 4,8 procent. Det är den största ökningen ett enskilt år sedan Det är främst den kraftiga ökningen av antalet asylsökande som driver upp tillväxttakten. Satsningar i de senaste budgetarna bidrar också till att höja konsumtionen. Investeringstakten dämpas Procent Konsumtion Real disponibel inkomst Sparkvot Investeringarna fortsatte att öka starkt förra året. Liksom 2014 bidrog en kraftig ökning av bostadsinvesteringarna och tillfälligt höga investeringar i immateriella tillgångar, som räknas som forskning och utveckling, till den starka ökningen Maskininvesteringar tog också fart under året och ökade betydligt starkare än 2014, vilket sannolikt avspeglar ett stigande kapacitetsutnyttjande i ekonomin. I år ökar investeringarna betydligt långsammare än förra året. Det beror främst på en dämpning av bostadsinvesteringarna. En återgång till mer nor E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K ET, 6 A P R I L

13 M A K R O E K O N O M I S K U T V E C K L I N G mala nivåer i investeringarna i forskning och utveckling efter de två senaste årens tillfälligt höga nivå bidrar också till nedgången. Det stigande kapacitetsutnyttjandet leder till att maskininvesteringarna ökar starkare än förra året. Investeringarna i nybyggnad av bostäder ökar långsammare i år än förra året trots att nuvarande investeringstakt inte är tillräcklig för att tillgodose behovet av bostäder. Den starka investeringstakten bedöms inte kunna hålla i sig, bland annat till följd av att bristen på arbetskraft är hög i byggsektorn. Investeringarna i ombyggnad av bostäder steg kraftigt i slutet av förra året. Det var sannolikt en effekt av att ROT-avdraget sänktes från 50 procent till 30 procent vid årsskiftet. Många passade på att göra ombyggnadsinvesteringar innan avdraget sänktes. Till följd av det väntas ombyggnadsinvesteringarna sjunka i år. Dämpningen av bostadsinvesteringarna motverkas dock i viss mån av kraftigt ökade bygginvesteringar i kommunsektorn och staten. Ökningen i kommunerna är en följd av nya projekt inom trafikinvesteringar samt att kommunerna utnyttjar investeringsstödet i budgeten till att rusta upp allmännyttans bostäder och att bygga små hyresrätter. Investeringar i modulhus till nyanlända asylsökande bidrar också till ökningen. Kommunernas investeringar kommer i år ligga på en mycket hög nivå, delvis till följd av tillkommande investeringar men framför allt på vissa pågående stora byggprojekt, såsom Nya Karolinska Solna. Investeringarna i dessa byggprojekt dämpas något i år och än mer kommande år då byggprojekten fasas ut. I staten ökar investeringarna kraftigt både i år och nästa år till följd av tidigare beslutade infrastruktursatsningar. Nästa år ökar investeringarna sammantaget mer än i år då de inte bromsas av nedgången i investeringarna i ombyggnad samt forskning och utveckling. Kommande år dämpas ökningstakten till följd av att aktiviteten i ekonomin då mattas av och de offentliga investeringarna inte ökar lika snabbt som i år och nästa år. Ökad efterfrågan i ekonomin höjer importen Den starkare ökningen av exporten och en fortsatt god ökning av hushållens konsumtion leder till att importen ökar snabbare i år än förra året. Importen dämpas dock av att investeringarna i immateriella tillgångar, som bara bestod av import och alltså inte påverkade BNP, återgår till en mer normal nivå. De var tillfälligt höga både 2014 och Importen ökade långsammare förra året än 2014 trots att exporten, som har ett stort importinnehåll, steg betydligt snabbare 2015 än Det innebar att bidraget från nettoexporten slog om från att ha sänkt BNP-tillväxten med över 1 procentenhet 2014 till att höja tillväxten med 0,5 procentenheter Importen ökar fortfarande långsammare än exporten vilket innebär att nettoexporten även i år ger ett positivt bidrag till tillväxten. Även bortsett från de tillfälliga effekter som dämpar importen i år ger nettoexporten ett positivt bidrag, vilket till viss del är en effekt av försvagningen av kronan. Då kronan stärks framöver väntas bidraget nästa år vända till att sänka BNP-tillväxten. Åren därpå är det i stort sett neutralt. Hög efterfrågan på arbetskraft Den stigande tillväxten i ekonomin ökar efterfrågan på arbetskraft. Indikatorerna tyder på en fortsatt stark ökning i år. Antalet lediga platser har ökat mycket. Det är både inom tjänstesektorn, byggsektorn och offentliga myndigheter som efterfrågan ökat. Inom offentliga myndigheter ökar efterfrågan på arbetskraft kraftigt som en följd av bland annat fler asylsökande. Olika företagsundersökningar visar också att företagen har expansiva anställningsplaner. Sysselsättningen fortsätter därmed öka i snabb takt i år. Antalet sysselsatta bedöms i år vara fler än förra året. En del av ökningen beror på att antalet deltagare i extratjänster och traineejobb samt i andra typer av program med anställningsstöd blir fler. Även nystartsjobben ökar. Även 2017 stiger sysselsättningen relativt mycket. Den snabba ökningen av antalet sysselsatta under framför allt 2016 leder till att sysselsättningen bedöms ligga över sin potentiella nivå i år och arbetslösheten sjunker under sin jämviktsnivå nästa år. Det innebär att sysselsättningsökningen dämpas relativt snabbt 2018 och Utöver införandet av extratjänsterna och traineejobben samt en ökning av andra typer av E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T, 6 A P R I L

14 M A K R O E K O N O M I S K U T V E C K L I N G sysselsättningsprogram påverkas sysselsättningen under prognosperioden av politiska satsningar i vår- och höstbudgetarna, t.ex. höjningen av taket i a-kassan. Sammantaget beräknas effekterna av satsningarna ha en viss negativ effekt på sysselsättningen. Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden Procentuell förändring om inget annat anges Kalenderkorrigerade värden Utfall BNP, fp 3,8 3,4 2,0 1,6 1,4 1,7 Produktivitet 2,6 1,5 1,0 1,2 1,2 1,4 Arbetade timmar 1,0 1,9 1,0 0,4 0,2 0,4 Medelarbetstid -0,4-0,1-0,1-0,1 0,0 0,0 Sysselsatta 1,4 2,0 1,0 0,5 0,1 0,4 Arbetskraft 0,8 1,2 0,8 0,6 0,3 0,5 Personer i program, tusental Arbetslöshet, ILO 1 7,4 6,6 6,4 6,5 6,7 6,8 Öppen arbetslöshet 1,2 5,2 4,6 4,4 4,5 4,7 4,8 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1 Procent av arbetskraften. 2 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i åldrarna år. Kommunerna och staten behöver anställa fler för att klara flyktingmottagandet Sysselsättningen höjs i år av att kommunerna behöver anställa fler personer för att klara av att ta emot alla asylsökande. Satsningar i budgeten samt extratjänster och traineejobb bidrar också till att höja sysselsättningen. Totalt sett beräknas sysselsättningen i sektorn öka med personer. Det finns en risk att kommunerna inte kommer att hitta tillräckligt många personer med rätt utbildning och erfarenhet. Redan i dagsläget är bristen på rätt kompetens utbredd inom kommunsektorn. Kommunerna har dock flaggat för att de kommer tvingas sänka utbildningskraven och vissa kommuner har börjat återanställa personer som har gått i pension. Vi räknar därför med att den ökade efterfrågan kan mötas. Då många anställs under en kort period och kraven på rätt kompetens sannolikt sänks så kommer det ta tid att lära upp de nyanställda, vilket sänker produktiviteten. Även i staten ökar sysselsättningen till följd av det stora antalet asylsökande och satsningar i budgeten. Både kommunerna och staten behöver köpa in tjänster från näringslivet så sysselsättningen i tjänstesektorn kommer också att öka till följd av det ökade antalet asylsökande. Tjänstesektorn står för 45 procent av sysselsättningsökningen i år. Fler asylsökande höjer sysselsättningen men sänker sysselsättningsgraden Andelen utlandsfödda i befolkningen har ökat under lång tid men inte lika mycket som de kommande åren. Ökningen av befolkningen i arbetsför ålder består enbart av utlandsfödda under prognosperioden. Liksom för de som är födda i Sverige har arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden bland de utlandsfödda ökat de senaste åren. De utlandsfödda stod för 65 procent av sysselsättningsökningen de senaste tre åren. De kommer i stor utsträckning att fortsätta bidra till att höja arbetskraften och sysselsättningen kommande år. Men då andelen utlandsfödda ökar så snabbt och det tar tid innan de kommer ut på arbetsmarknaden, bedöms ändå arbetskraftsdeltagandet sjunka under prognosperioden. Även sysselsättningsgraden faller från och med Utöver SCB:s befolkningsprognos från april 2015 har vi uppdaterat prognosen med en ny bedömning av antalet asylsökande, grundat på Migrationsverkets prognos från februari. Vi räknar nu med att nivån på befolkningen i arbetsför ålder höjs med personer mer mellan 2015 och 2020 än i SCB:s befolkningsprognos i april till följd av den nya prognosen för antalet asylsökande. Av dessa är relativt många mellan 15 och 17 år då de ensamkommande barnen står för en relativt stor andel av de asylsökande. Av de övriga som kommer in i befolkningen beräknas både arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden vara lägre än för genomsnittet av de utlandsfödda i dagsläget. Arbetskraften och sysselsättningen höjs därmed med endast respektive personer till följd av höjningen av befolkningen. Se fördjupningsavsnitt Effekter på befolkning, sysselsättning och arbetslöshet av det ökade antalet asylsökande för en mer detaljerad redogörelse. 12 E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K ET, 6 A P R I L

15 M A K R O E K O N O M I S K U T V E C K L I N G Diagram 3. Arbetskraftsdeltagande, sysselsättningsgrad och arbetslöshet Säsongrensade kvartalsdata Procent av befolkningen Arbetskraftsdeltagande Arbetslöshet (höger axel) Källa: SCB och ESV Arbetslösheten fortsätter sjunka Procent av arbetskraften Sysselsättningsgrad Efter att ha legat stilla runt 8 procent föll arbetslösheten med 0,5 procentenheter till 7,4 procent förra året. Att inte arbetslösheten sjönk under perioden beror på att arbetskraftsdeltagandet steg i ungefär samma takt som sysselsättningsgraden under den perioden. Under 2015 låg arbetskraftsdeltagandet dock relativt stilla samtidigt som sysselsättningsgraden fortsatte stiga. Att inte arbetskraftsdeltagandet fortsatte stiga berodde främst på att andelen pensionärer steg samtidigt som andelen studerande, sjuka och arbetssökande som inte räknas som arbetslösa fortsatte att minska. Arbetslösheten fortsätter sjunka fram till mitten av Det beror dels på den snabba sysselsättningsökningen, dels på att arbetskraftsdeltagandet i stort sett ligger stilla även i år för att därefter sjunka. En förklaring till det är regeringens satsningar på att utöka antalet utbildningsplatser. Det leder till att fler studerar på heltid i stället för att söka arbete. Efter 2017 stiger arbetslösheten igen då sysselsättningsökningen dämpas och arbetskraften stiger mer än sysselsättningen bland annat till följd av att många asylsökande då kommer in i arbetskraften. 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 Stigande sjukfrånvaro och politiska satsningar sänker medelarbetstiden Medelarbetstiden sjunker Det beror delvis på att sjukfrånvaron fortsätter att öka. Extratjänsterna och traineejobben bidrar också till att sänka medelarbetstiden då deltagarna kommer att registreras som sysselsatta men de kommer endast att arbeta 75 respektive 50 procent av tiden. Även avtrappningen av jobbskatteavdraget bidrar till att sänka medelarbetstiden något. Högt resursutnyttjande ger snabbare löneökningar Det pågår avtalsförhandlingar för en stor del av arbetsmarknaden. Det har slutits ettåriga avtal inom industrin och handeln som gav ungefär samma löneökningar som i det föregående avtalet. Inom vissa andra förhandlingar står parterna fortfarande långt ifrån varandra och det har varslats om strejk. I dagsläget är det därmed oklart vad resultatet av avtalsrörelsen blir. Det stigande resursutnyttjandet i ekonomin väntas dock leda till att lönerna totalt sett ökar snabbare kommande år än de gjort de senaste åren. I kommunsektorn höjs dessutom lönerna både 2016 och 2017 av det extra tillskottet i budgeten för höjda lärarlöner. Men extratjänsterna och traineejobben sänker löneökningstakten något under prognosperioden då deltagarna i dessa program har lägre löner än genomsnittet i sektorn. För ekonomin som helhet ökar lönerna med i genomsnitt 3,4 procent Reallönerna ökar med i genomsnitt 1,5 procent under samma period. Det är 0,2 procentenheter lägre än genomsnittet under de senaste fem åren. Från och med nästa år ökar lönerna mer än vad som är förenligt med konjunkturell balans. E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T, 6 A P R I L

16 M A K R O E K O N O M I S K U T V E C K L I N G Tabell 4. Löner, priser och reporänta Procentuell förändring om inget annat anges Utfall Timlön, KL 1 2,5 3,1 3,4 3,6 3,5 3,4 Timlön, NR 1 3,3 3,1 3,4 3,6 3,5 3,4 Lönesumma 4,4 5,1 4,5 4,0 3,7 3,8 KPI 0,0 1,1 1,8 2,5 2,9 3,1 KPIF 2 0,9 1,5 1,8 2,0 2,2 2,2 Prisbasbelopp, nivå 44,5 44,3 44,8 45,5 46,7 48,0 Reporänta, värde vid årets slut -0,35-0,50 0,25 1,25 2,25 3,25 Källa: Medlingsinstitutet, SCB och ESV 1 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. 2 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. Högre skatter höjer inflationen Den underliggande inflationen KPIF, där effekten av förändringar i bostadsräntor exkluderas, steg under Det var priserna på varor och tjänster som steg medan energipriserna sjönk kraftigt. Det var bland annat en svagare växelkurs som slog igenom i högre priser på importerade varor. Även priserna på inhemskt producerade varor och tjänster steg snabbare under 2015 än under Skattehöjningar på alkohol och tobak bidrog också till att höja inflationen förra året. I januari ökade inflationen, främst till följd av skattehöjningar och ett tillfälligt högt elpris. Ändrade skattesatser bidrar till att höja inflationen med drygt 0,3 procentenheter i år. Då skattehöjningarna ökar företagens produktionskostnader kommer inflationen även påverkas indirekt genom att företagen sannolikt på sikt kommer att höja priserna för att kompensera för de högre kostnaderna. Sänkningen av ROT-avdraget från 50 till 30 procent kommer också att höja inflationen. Dessutom ändras indexeringen av energiskatten från 2017, till att skrivas fram med KPI med ett tillägg på 2 procentenheter. Tillägget innebär att skatten varje år höjs med cirka 1 miljard kronor. Utöver skattehöjningarna fortsätter inflationen att stiga i år trots att en viss förstärkning av växelkursen leder till att effekten av stigande importpriser klingar av. Att inflationen fortsätter stiga beror delvis på att enhetsarbetskostnaden stiger som en följd av högre löner, lägre produktivitet och högre arbetsgivaravgifter. De senare ökar till följd av slopandet av nedsättningen av socialavgifter för unga. Då efterfrågan i ekonomin stiger är det också lättare för företagen att höja priserna. Även drivmedelspriserna, som föll kraftigt förra året, bidrar till att höja inflationen i år. Det är främst en effekt av skattehöjningen men också av att oljepriset väntas stiga något under året, även om det genomsnittliga oljepriset kommer vara lägre än under förra året. Elpriset sjönk tillbaka i februari och sjunker mätt som helårsgenomsnitt även om det stiger något under resten av året, bortsett från säsongmässiga variationer. Kommande år bidrar både högre internationella priser och ett högt inhemskt resursutnyttjande till att inflationen stiger ytterligare. Då ekonomin ligger över konjunkturell balans väntas inflationen ligga över Riksbankens inflationsmål i slutet av prognosperioden. KPI ökar mindre än KPIF både 2016 och Därefter är förhållandet det omvända då bolåneräntorna höjs. Risk för större matchningsproblem än väntat Hur hög sysselsättningen kan bli och vilken nivå arbetslösheten kan ligga på utan att det uppstår överhettningsproblem är svårt att bedöma, inte minst mot bakgrund av den snabba befolkningsökningen till följd av en ökad invandring. en på befolkningsökningen är i sig osäker och det är svårt att veta i vilken utsträckning de som söker asyl och får uppehållstillstånd kommer att söka arbete och hur många av dem som kommer att få ett arbete. Det finns tecken på att matchningsproblemen på arbetsmarknaden har ökat och bristen på viss typ av kompetens är redan hög. En allt större andel av de arbetslösa tillhör grupper som har en svag ställning på arbetsmarknaden, till exempel långtidsarbetslösa och de med låg utbildning. Många av dessa har utländsk härkomst. Bland de utlandsfödda var arbetslösheten nästan 16 procent förra året medan arbetslösheten bland de som är födda i Sverige var 5,4 procent. Det är ungefär samma nivå som runt , då nivån var som lägst innan arbetslösheten vände upp och då vi senast bedömde att arbetslösheten låg under sin jämviktsnivå. Det finns därmed en risk att sysselsättningen och BNP inte kan öka så mycket som 14 EKO N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T, 6 A P R I L

17 M A K R O E K O N O M I S K U T V E C K L I N G vi räknat med, att arbetslösheten blir högre eller att lönerna och inflationen stiger mer än vad vi räknat med. Jämförelse med andra prognosinstitut erna för BNP-tillväxten 2016 varierar mellan 2,9 och 3,8 procent bland de prognosmakare som redovisas i diagrammet nedan. Regeringen, vars prognos är från december, har lägst tillväxt medan Nordea och SKL har högst. För 2017 varierar tillväxten mellan 2,0 procent och 3,3 procent och då har ESV lägst tillväxt. De flesta prognosmakare räknar med lägre tillväxt Den sammantagna tillväxten för både 2016 och 2017 ligger på i genomsnitt 6,1 procent. ESV ligger under snittet. Det är stor skillnad mellan olika komponenter i försörjningsbalansen mellan olika prognosmakare. Det är också stor skillnad i utvecklingen på arbetsmarknaden samt i bedömningen av potentiell BNP och storleken på BNP-gapet, även givet samma BNP-tillväxt. En orsak till skillnaderna kan vara om prognosmakarna har hunnit beakta SCB:s uppdatering av befolkningsprognosen i februari. Jämfört med den uppdatering de gjorde i november har befolkningen i arbetsför ålder sänkts med år 2020 och med år Diagram 4. jämförelse BNP-tillväxt Procent ESV KI Nordea SKL RB SEB EU Swedbank Reg. SHB OECD 06-apr 23-mar 18-mar 26-feb 10-feb 09-feb 04-feb 26-jan 21-dec 10-dec 09-nov Källa: SCB och ESV Procent E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T, 6 A P R I L

18

19 O F F E N T L I G A S E K T O R N S S K A T T E I N T Ä K T E R O C H I N K O M S T E R P Å S T A T E N S B U D G E T 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget I år ökar de totala skatteintäkterna med 5,4 procent, vilket är en svagare ökning än förra året. Den svagare ökningstakten beror främst på tillfälligt starka kapital- och konsumtionsskatter förra året. Skatt på arbete ökar däremot starkare i år till följd av skattehöjningar och en snabbare ökning av lönesumman. 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter Intäkterna från skatt på arbetsinkomster ökar snabbare i år både till följd av skattehöjningar och att lönesumman ökar mer än förra året. Även konsumtionsskatterna ökar relativt mycket, om än svagare än förra året. Likaså ökar energiskatterna mycket till följd av skattehöjningar. Intäkterna från skatt på kapital minskar dock vilket främst beror på tillfälligt höga bolagsskatteintäkter förra året och att hushållens kapitalvinster är lägre i år. De totala skatteintäkterna ökar i år med 5,4 procent, den underliggande utvecklingen, det vill säga exklusive skatteändringar och de tillfälligt höga bolagsskatterna förra året, är 4,3 procent. Även nästa år ökar skatteintäkterna starkt. Den underliggande utvecklingen är 4,4 procent, ungefär densamma som i år. Följande år ökar skatt på arbete och konsumtion svagare medan högre räntenivåer, som framför allt höjer avkastningsskatten, gör att kapitalskatterna ökar snabbt. Lägre skattekvot i år trots skattehöjningar Trots skattehöjningar på omkring 35 miljarder kronor sjunker skattekvoten i år, till 43,2 procent. Det beror framför allt på den starka BNPutvecklingen men även på att kapitalskatterna sjunker. Nästa år ökar skattekvoten med 0,4 procentenheter, som följd av ytterligare skattehöjningar och en relativt stark utveckling av lönesumman. Skattekvoten fortsätter sedan att öka något hela perioden. Det förklaras främst av högre avkastningsskatt. Diagram 5. Totala skatteintäkter och skattekvot Miljarder kronor Totala skatteintäkter, mdkr Källa: SKV och ESV Statens skatteintäkter ökar relativt mycket, med 5,4 procent, i år trots att kapitalskatterna minskar. Det förklaras främst av skattehöjningar. Utan dessa skulle skatteintäkterna endast öka med 1,7 procent. De beloppsmässigt största höjningarna är att de nedsatta arbetsgivaravgifterna för unga slopas samt att subventionsgraden för ROToch RUT-tjänster minskar från 50 till 30 procent. Tabell 5. Skatteintäkter per sektor Procentuell förändring Utfall Staten 4,2 8,5 5,4 4,8 3,8 4,2 4,3 Kommunsektorn 3,5 6,0 5,7 4,7 4,2 3,8 4,0 ÅP-systemet 3,0 4,8 4,1 4,6 4,0 3,4 3,7 Källa: SKV och ESV Skatt på arbete Skattekvot, procent av BNP Procent Skatt på arbete utgör 60 procent av de totala skatteintäkterna och består av direkta och indirekta skatter. De direkta skatterna på arbete utgörs av statlig och kommunal inkomstskatt, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. Pensionsavgiften påverkar inte de totala intäkterna eftersom den motverkas av en lika stor skattereduktion. De indirekta skatterna på arbete utgörs främst av arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild löneskatt. Intäkterna från skatt på arbete E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T, 6 A P R I L

20 O F F E N T L I G A S E K T O R N S S K A T T E I N T Ä K T E R O C H I N K O M S T E R P Å S T A T E N S B U D G E T ökar med hela 8,6 procent i år, vilket är en historiskt hög ökningstakt. Åren därefter dämpas ökningstakten något men den ligger fortfarande kvar på en relativt hög nivå de följande två åren. Tabell 6. Skatt på arbete Miljarder kronor/procent Utfall Direkta skatter Indirekta skatter Totalt Förändring (%) 2,2 6,2 8,6 5,3 4,2 3,8 3,8 Källa: SKV och ESV Skattehöjningar ökar skatten på arbete Det är främst löner och pensioner som utgör skattebasen för de direkta skatterna. Alla skattebaser ökar starkare eller minskar mindre i år än förra året. Liksom förra året ökar den beskattningsbara inkomsten något starkare än skattebaserna. Det beror både på det slopade avdraget för pensionsförsäkringar och den låga inflationen. Tabell 7. Skattebaser Procentuell förändring om inget annat anges Nivå Utbetalda löner ,4 5,1 4,5 4,0 3,7 3,8 Aktivitets-och sjukersättning 28-2,2-2,1 0,1 0,8 1,6 2,4 Sjukpenning och föräldrapenning 66 8,2 8,9 6,2 4,5 3,7 3,6 Arbetsmarknadsersättningar 29-5,3-2,2-9,9-5,0-0,6 2,7 Pensioner 409 4,4 4,9 4,6 3,7 4,0 4,0 Inkomst av näringsverksamhet 48 4,6 5,3 4,6 4,1 3,7 3,8 Taxerad inkomst ,0 5,0 4,3 3,9 3,7 3,9 Beskattningsbar förvärvsinkomst ,6 5,4 4,7 4,1 3,8 4,0 Underliggande utveckling 5,2 5,5 4,7 4,1 3,8 4,0 Källa: SKV och ESV 1 Miljarder kronor Den låga inflationen förra året innebar att prisbasbeloppet i år är lägre än 2015 vilket även medför att grundavdraget är lägre. Avdraget för pensionsförsäkringar har slopats i två steg och effekten var störst Det förklarar också varför den beskattningsbara inkomsten ökar långsammare i år trots att skattebaserna ökar snabbare. Effekten av det slopade avdraget kan ses i tabell 7 genom att jämföra utvecklingstakterna för den beskattningsbara inkomsten med den underliggande utvecklingen. Tabell 8. Kommunala uppräkningsfaktorer och kommunal skatt Procent Utfall Aktuell prognos 3,2 5,6 5,4 4,7 4,1 3,8 4,0 Föregående prognos 3,2 5,3 5,2 4,6 4,2 3,8 Fastställda 3,3 5,0 5,3 Underliggande utveckling 3,6 5,2 5,5 4,7 4,1 3,8 4,0 Kommunal skatt 603 6,1 5,8 4,7 4,1 3,8 4,0 Källa: SKV och ESV Skatteintäkterna ökar betydligt mer än skattebaserna vilket beror på skattehöjningar, som att jobbskatteavdraget trappats av, att den nedre skiktgränsen för statlig skatt inte räknats upp, att subventionsgraden för ROT-avdraget sänkts, att nedsättningen av socialavgifterna för unga slopats och att de kommunala skattesatserna höjts. Avtrappningen av jobbskatteavdraget, slopande av nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga och sänkningen av subventionsgraden för ROTavdraget har störst effekt. Det påverkar endast de statliga skatteintäkterna varför dessa ökar betydligt snabbare än de kommunala i år. Nästa år ökar skatt på arbete långsammare än i år då ökningen av skattebaserna dämpas. Ökningstakten är fortfarande stark i ett historiskt perspektiv. Den statliga inkomstskatten ökar snabbt även nästa år, vilket framför allt beror på att uppräkningen av den nedre skiktgränsen begränsas. 18 EKO N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T, 6 A P R I L