Farmacevtiska föreningen Leif H. Eklund & Jan Ernberg

Transkript

1 Farmacevtiska föreningen Leif H. Eklund & Jan Ernberg

2

3 Farmacevtiska föreningen Leif H. Eklund & Jan Ernberg

4 Farmacevtiska föreningen av Leif H. Eklund & Jan Ernberg 2015 Apotekarsocieteten, Box 1136, Stockholm apotekarsocieteten.se webbshop: books.apotekarsocieteten.se Printografen AB, Halmstad

5 Innehållsförteckning Förord... 4 Ändamål och medlemskap... 5 Organisation... 5 Lokaler... 6 Medlemmar... 8 Medlemsavgiften... 8 Att främja farmacins utveckling Kunskapsförmedling... 9 Föredrag... 9 Utbildningsarrangemang... 9 Kongresser/symposier... 9 Scheeleföreläsningen/symposiet... 9 Farmaciens dag...10 Stipendier för studier...10 Låneverksamheten...11 Understöd...11 Verka för god kamratskap...12 Jubiléer årsjubileum C.W. Scheele 200 år årsjubileum Biblioteket...14 Samgåendet med Apotekarsocieteten...14 Källor...16 Bilagor: Bilaga 1. Scheelepristagare och titel på deras föreläsningar...17 Bilaga 2. Farmaciens dag, teman och föredrag...18 Bilaga 3. Studiestipendier...20 Bilaga 4. Styrelsepresidium och vissa tjänstemän...27 Bilaga 5. Personer på bilderna på sidan

6 Förord Farmacevtiska föreningen grundades Dess historik är beskriven i samband med firandet av 50 års och 75 års verksamhet, båda publikationerna författade av apotekaren Verner Wahlqvist. Därefter har ingen sammanhängande historiebeskrivning gjorts. I syfte att åstadkomma en kompletterande beskrivning av verksamheten fram till föreningens fusion med Apotekarsocieteten 1981 har vi gått igenom arkivhandlingar som fördes över till Apotekarsocietetens arkiv i samband med att Farmacevtiska föreningen lämnade sin kontorslokal Dessvärre är föreningens handlingar ofullständiga. Trots mycket sökande saknas verksamhetsberättelser för fyra av de fem sista åren samt styrelseprotokoll för åren För åren finns enstaka styrelseprotokoll och för finns merparten med undantag för 1974, 1976, 1978 och 1980 där endast enstaka hittats. Av korrespondens är det stora luckor för tiden efter Möjligheterna att göra en detaljerad beskrivning för hela perioden efter 1936 har därför starkt begränsats. För att i någon mån kompensera för saknade dokument och därmed viss verksamhetsbeskrivning har bilagor som upptar utdelade stipendier och föredragsarrangemang medtagits. Stockholm i mars 2015 Leif H. Eklund och Jan Ernberg Leif H. Eklund, f Apotekare. Arbetat som informationschef och apotekschef. Ledamot av Farmacevtiska föreningens styrelse och av Apotekarsocietetens styrelse Jan Ernberg, f Apotekare. Arbetat som sjukhusapotekare, informationsapotekare och apotekschef. Ledamot av Farmacevtiska föreningens styrelse

7 Ändamål och medlemskap En förenings karaktär och verksamhet definieras genom hur ändamålet för föreningen är formulerat i stadgarna. I huvudsak har Farmacevtiska föreningen haft samma ändamål från starten, nämligen: att främja farmaciens utveckling, att genom understöd hjälpa behövande farmacevter samt deras efterlevande, att medverka vid medlemmars behov av lån, att bland sina medlemmar verka för en god kamratskap. Dessa ändamål har språkligt uttryckts på något olika sätt över tiden. I övrigt har genom åren skett anpassning av stadgarna till förändringar utanför föreningen, förvaltningsförhållanden etc. Föreningens officiella namn var fram till 1880 Svenska Pharmaceutiska Föreningen. Organisation Farmacevtiska föreningen bildades i Stockholm 1861 och bedrev länge all verksamhet där med undantag av enstaka aktiviteter. Förslag väcktes 1955 att lokala farmacevt- och laborantklubbar skulle inbjudas att ingå som sektioner i Farmacevtiska föreningen, till en början inom ramen för en provisorisk överenskommelse. Det bildades därefter lokala sektioner i Göteborg (1956), i Skåne och i Östergötland (1957) och senare i Bergslagen (1965) och Uppsala (1975). Sektionsbildning blev formellt möjligt genom stadgeändring Det deklarerades därvid att huvudföreningen inte eftersträvade att dirigera verksamheten i sektionerna. Det lokala initiativet borde alltjämt ha fritt spelrum. Sektionerna skulle initialt själva inkassera medlemsavgifterna. Medlemskap i föreningen var till en början inte obligatoriskt för att vara medlem i en sektion. Normalstadgar för sektionerna utarbetades Det kan i detta sammanhang nämnas att Industrifarmacevtklubben upphörde I klubbens stadgar föreskrevs att vid avveckling skulle behållning och arkiv överföras till Farmacevtiska föreningen. Huvudföreningens högsta beslutande organ var årsmötet på vilket valdes styrelse. Före 1975 valdes ordförande, vice ordförande, sekre- Styrelsens julfest 1962 i lokalerna på Rådmansgatan 69. För namn på personer på bilden, se bilaga 5. Styrelseskifte För namn på personer på bilden, se bilaga 5. 5

8 terare för ett år i taget. Styrelseledamöterna valdes med tvååriga mandatperioder, hälften vartannat år. Styrelsen bestod av 6 ledamöter och 3 suppleanter. Från och med 1975 utsåg styrelsen sekreterare, och suppleanterna togs bort. Styrelsen utsåg alla tjänstemän, nämligen kassaförvaltare, bibliotekarie, matrikelredaktör, sånganförare (togs bort 1971) samt diskussionsnämnd (senare benämnd föredragsnämnd) och biblioteksnämnd. År 1971 utgavs en folder för att sprida information om föreningens verksamhet och år 1975 beslöt föreningen om en ny symbol och logotyp. Tidigare symbol Ny symbol (konstnär Jerker Belvert) Lokaler Sedan 1879 hyrdes lokaler av Apotekarsocieteten på Rörstrandsgatan 20, efter gatunamnsreformen 1885 benämnd Vallingatan 26. År 1917 kunde föreningen utöka sina lokaler genom att hyra ytterligare två rum på 2:dra våningen i samma hus. Genom Apotekarsocietetens beslut 1923 att riva sin kontorsbyggnad och uppföra en ny fastighet blev det nödvändigt för Farmacevtiska föreningen att söka nya lokaler. Man inriktade sig på att köpa ett hus i samma område. Efter att ha prövat ett antal objekt föll valet på en fastighet i kvarteret Barnhusväderkvarn med adress Rådmansgatan 69 (i hörnet av Teknologgatan). Huset var byggt 1893 och nyligen renoverat. Lokalerna kom på så sätt att bli granne med Kungl. Farmacevtiska institutets, som en kort tid dessförinnan flyttat till de av Tekniska högskolan övergivna lokalerna i kvarteret Vega med adress Kungstensgatan 49. En kalkyl med beräknade hyresintäkter från bostadslägenheter visade att köpet av fastigheten var realistisk. Investeringen kunde betraktas som en god kapitalplacering. Köpet av fastigheten innebar dock att föreningens likviditet var i botten. Kostnaden för köp av fastigheten inklusive ombyggnad och reparationer uppgick till 500 kkr. Detta medförde att verksamheten reducerades i övrigt. Bland annat måste låneverksamheten tillfälligt upphöra. År 1925 flyttade föreningen in i de egna lokalerna, som omfattade 564 kvm. Huset var i någorlunda gott skick, men fasaden fick renoveras De av föreningen disponerade ytorna i gatuplanet var fördelade på 6

9 Fastigheten som Farmacevtiska föreningen ägde och därefter hyrde lokaler i fram till Husets arkitekt är A.J. Höög. Foto: Stockholmskällan bibliotek, styrelserum och studierum samt restaurangverksamhet som utnyttjades av studerande men också hyrdes ut till andra. I källarvåningen fanns utrymme för en samlingslokal. I samlingslokalen arrangerades regelmässigt vår- och julfester. Som exempel kan nämnas att deltagande i vårfesten 1930 betingade ett pris på 6 kronor inklusive vin (motsvarande 175 kr i 2010 års värde). Samlingslokalen hyrdes också ut till utomstående. Studentkåren var en av de oftast förekommande hyresgästerna. Fastigheten bedömdes år 1936 vara i behov av en mer omfattande renovering och frågan togs upp om att i stället avyttra fastigheten och bli hyresgäst. Två åsiktsgrupper fanns i styrelsen. Den ena var för renovering och eventuell avspaltning av fastigheten till ett separat bolag. Den andra ansåg att investeringskostnaden var för stor och föredrog avyttring. Efter omröstning på årsmötet 1936 uppdrogs åt en kommitté att sondera möjligheterna till en försäljning. Fastighetsmarknaden var dämpad så till den grad att fastighetens taxeringsvärde reducerades från 400 kkr till 350 kkr. Först efter två år och avvisande av för låga anbud erhölls ett anbud från S:t Peters metodist- och episkopalförsamling. Anbudsbeloppet, 400 kkr, accepterades och tillträdelsedatum för köparen fastställdes till den 1 april Både Föreningen och Studentkåren blev nu hyresgäster. Föreningen kunde därmed lösa sina kvarvarande fastighetslån på tillsammans 60 kkr. För att bereda plats åt Studentkåren på bottenplanet flyttades 1938 biblioteket till våningsplanet en trappa upp. Drog- och växtsamlingen behölls i studentkårens lokaler. Samlingssalen övertogs av den nya ägaren. I gengäld fick föreningen tillgång till fem rum på våningsplanet över gatuplanet. Där rymdes bibliotek, sammanträdesrum samt kanslirum. Rum och kök fanns också för den enda anställda, vaktmästaren. Restaurangverksamheten upphörde 1939 och den sista stora festen ägde rum i samlingslokalen i källarplanet, supé med dans, den 28 april. År 1965 meddelades att huset skulle rivas Under våren samma år kunde föreningen flytta till en erbjuden hyreslägenhet om fem rum med adress Norrtullsgatan 4, 4 tr. I lägenheten uppläts ett rum till vaktmästaren. Föreningen beslöt att säga upp hyreskontraktet år Lokalbehovet hade nämligen minskat inte minst genom att biblioteket besöktes i allt mindre omfattning. Farmacevtiska institutet hade under lång tid byggt upp ett bibliotek med liknande inriktning. I stort sett förekom i lokaler- 7

10 na endast styrelse- och kommittémöten. Lokalerna skulle vara utrymda till den 1 november. I avvaktan på besked från Apotekarsocieteten om möjlighet till förvaring av arkiv och bokbeståndet inhystes dessa i en lokal upplåten av läkemedelsföretaget Pfizer AB i Täby under ett år. Föreningen hade därefter sitt arkiv och kansli hos Apotekarsocieteten och förlade sina styrelsemöten dit om inte sådant möte kunde förenas med besök hos institution eller företag. Medlemmar Medlemsantalet var cirka betalande personer under och 1940-talen för att därefter variera mellan och personer. Antalet hedersmedlemmar varierade mellan 6 och 19. Fler än 10 under och 1940-talen, därefter mellan 6 och 12. Antalet ständiga medlemmar var i början av perioden nära 200 men sjönk successivt och var 1960 strax under 90 stycken. Medlemsantalet höll sig därefter stabilt på den nivån. Möjligheten att bli ständig medlem upphörde Enligt stadgarnas 5 kunde person som inte avlagt farmacevtisk examen men som ådagalagt särskilt intresse för föreningen inväljas på förslag av två medlemmar. Antalet medlemmar enligt 5 var från 1938 och tjugofem år framåt 1 6 st. År 1967 antogs, genom en värvningskampanj riktad främst till anställda i läkemedelsindustrin, 50 nya medlemmar. År 1971 gjordes en ny värvningskampanj nu riktad till Farmacevtiska fakulteten. Den resulterade i cirka 40 nya medlemmar. För att få en uppfattning om fördelningen av medlemmar över landet redovisas några sektioner: Sektioner Göteborg Skåne Östgöta Bergslagen Uppsala o. Farm. Stud. 190 Stockholm. Övriga landet Farm. Stud. 842 Stockholm och Övriga landet 797 Ständiga medlemmar och 5 medlemmar Hedersmedlemmar Summa Medlemsavgiften Medlemsavgiften för ordinarie medlemmar var 10 kronor och för studerande 5 kronor. Avgiften ändrades inte, trots den fortlöpande penningvärdesförändringen, förrän 1966 då avgiften fördubblades. År 1966 gjordes en omläggning av inkasseringen av medlemsavgifter. Avgifterna inbetalades till huvudföreningen. 10 kr fördelades ut till sektionerna i 8

11 förhållande till anmälda sektionsmedlemmar. Det beslöts också att medlemskap i huvudföreningen krävdes för att kunna vara sektionsmedlem. För ständig medlem var avgiften 100 kronor fram till 1975, då denna form av medlemskap upphörde. År 1977 gjordes en extra utdebitering (höjning till 30 kr, motsvarande 160 kr 2014) för att finansiera medverkan som arrangör av Nordiska apotekare- och farmacevtmötet i Stockholm. Skulle avgiften följt konsumentprisindex skulle de 10 kronorna från 1936 behövt vara 52 kronor 1974 och de 20 kronorna från 1975, 33 kronor fem år senare. Att främja farmaciens utveckling Kunskapsförmedling Kunskapsförmedlingen, som har varit föreningens viktigaste verksamhetsområde, kan indelas i tre former av aktiviteter; kvällsföredrag, utbildningsarrangemang, kongresser/symposier. Till detta ändamålsområde hänförs också utdelande av studiestipendier. Föredrag Föredrag har varit den form som tillämpats under hela föreningens liv. Huvudföreningen har genomfört 6 13 föredrag per år. Sedan sektionerna kom till har varje sektion anordnat 2 8 föredrag och liknande årligen. Sammantaget blir detta drygt 500 tillfällen sedan Ämnesspridningen var stor. De vanligaste områdena i föredragen har behandlat läkemedelskontroll, läkemedelsforskning och -utveckling, olika farmakoterapiområden, industriell läkemedelsproduktion, utländska utblickar, farmakopéfrågor, författningsfrågor, folkmedicin och farmacihistoria, läkemedelsförsörjningens organisation och farmacevtisk utbildning. Utöver föredrag anordnades studiebesök på företag och institutioner. Det totala antalet sådana besök är svårt att belägga eftersom uppgifter saknas för några år. Som exempel på besöksfrekvensen kan nämnas att 1973 hade huvudföreningens arrangemang cirka besökare och sektionerna sammanlagt nästan lika många. Utbildningsarrangemang Huvudföreningen anordnade föreläsningsserier och kurser kring olika teman. Som exempel kan nämnas enzymer-vitaminer-hormoner, sterilberedning av läkemedel, tablettberedning, arbetsrationalisering, översikter över olika läkemedelsgrupper och receptfria läkemedel. Även sektionerna stod för liknande arrangemang men i mindre omfattning. Intressant att notera är att föreläsningar i farmakologi anordnades i Lund redan 1942, fjorton år innan ämnet togs upp i den reguljära apotekarutbildningen. Kongresser/symposier Scheeleföreläsningen/symposiet I samband med Föreningens 100-årsjubileum 1961 togs idén upp att manifestera föreningens långvariga verksamhet att sprida kunskap och erfarenheter på hög vetenskaplig och yrkesmässig nivå till medlemmarna genom att instifta ett pris till en framstående forskare inom läkemedelsområdet, företrädesvis någon från utlandet. Scheeleförläsare utsågs i nära samarbete med Farmaceutiska institutet. Under de första åren 9

12 presenterades föreläsaren i ett anförande om sitt forskningsområde. Evenemanget avslutades med en gemensam måltid. År 1967 kompletterades ritualen med att dela ut en medalj som var en kopia av den medalj som präglades 1892 i samband med 150-årsjubileet av Scheeles födelse. Originalet var av den då ovanliga och dyra metallen aluminium. Kopian utfördes i brons. Till skillnad från originalet, som hade scheelestatyn avbildad på åtsidan och Scheeles apoteksbyggnad på frånsidan, hade kopian på frånsidan pristagarens namn ingraverat. Under flera år skaffade föreningen plats för scheeleföreläsaren att närvara vid Nobelprisutdelningen och efterföljande banketten i Stadshuset i Stockholm. Utöver rese- och logikostnader fick pristagaren ingen ersättning. År 1976 ändrades mönstret genom att det anordnades ett minisymposium i anslutning till föreläsningen med föredrag av svenska forskare som var engagerade i scheeleföreläsarens specialområde. Syftet med detta var att åstadkomma en bredare kollegial forskarkontakt och erbjuda studenter och yngre forskare ett kvalificerat utbildningstillfälle. I samband med fusionen och bildandet av Apotekarsocieteten-Farmacevtiska föreningen fortsattes utnämnandet av scheeleföreläsare och anordnandet av ett symposium i anslutning till scheeleföreläsningen av denna förening. (Scheelepristagare och titel på deras föredrag framgår av bilaga 1.) Farmaciens dag Farmaciens dag var ett samarbetsarrangemang med Apotekarsocietetens och Farmacevtförbundets studienämnd som startade Idén kom fram efter diskussion inom Farmacevtiska föreningens styrelse. Tanken var att skapa ett arrangemang som skulle vända sig till en bredare publik jämfört med scheeleförläsningen. Den skulle lämpligen förläggas till slutet av vårterminen och fungera som ett attraktivt utflyktsmål med möjlighet att träffa kolleger. Syftet med arrangemanget var att få en god spridning på aktuella frågeställningar på läkemedelsområdet på en lättillgänglig nivå. För att nå många förlades arrangemangen till lördagar och växelvis i Stockholmsområdet och på landsorten. Det mesta av det praktiska arbetet av arrangemangen utfördes av Apotekarsocietetens och Farmacevtförbundets studienämnds kansli. Antal deltagare varierade mellan 100 och 350 per tillfälle. (Beträffande teman och program se bilaga 2.) Stipendier för studier En central uppgift för föreningen har varit att understödja studier för att utveckla yrkesrollen och farmacevtisk forskning. Medel för detta har tillförts dels genom en titel i driftsbudgeten dels genom att avkastningen av förvaltade fonder delats ut. Från följande stiftelser har utdelats studiestipendier. Det anges årtal för donationen, dess ursprungliga belopp, beloppet omräknat till 2010 års värde (anges inom parentes) och utdelningsbelopp. Farmacevtiska föreningens Scheelefond stiftad 1895, kr ( ) kr per utdelningstillfälle. 10

13 Ernst Wadells stipendiefond stiftad 1901, kr ( ) kr per år. Farmacevtiska föreningens stipendiefond för apotekares fortsatta studier stiftad 1904, kr per år. Otto Hedströms stipendiefond stiftad 1941, kr årligen sedan Paul G. Nordströms stipendiefond stiftad 1942, kr (93 787) kr från Carl Nyqvists stipendiefond stiftad 1944, kr ( ) kr i regel årligen från I föreningens driftbudget har anslagits studiestipendier till farm kand/ receptarier kr per år. Fonderna för studiestipendier omfattade sammantaget 1,14 mkr uttryckt i 2010 års värde. Låneverksamheten Ett av föreningens ändamål var att bistå med mindre lån till medlemmar framför allt till studerande. Lån tecknades med kamratborgen ofta förstärkt med pantförskrivning av livförsäkring. Del av föreningens kapital disponerades och lån i bank förmedlades. Lånevolymen var på talet cirka 40 kkr/år (40 kkr motsvarade 1 mkr 2010). När fastigheten såldes 1939 frigjordes 60 kkr vilket möjliggjorde en högre utlåningsvolym. På 1940-talet och fram till 1955 låg den på kkr/år. (100 kkr motsvarade 1,3 mkr 2010). När föreningens andelar i Apotekarkårens kreditkassa realiserades 1971 tillfördes ytterligare 155 kkr i utlåningskapacitet och volymen var därefter kkr/år. (300 kkr motsvarade 1,5 mkr 2010). Räntan höjdes 1940 från 4 procent till 5 procent och uttrycktes 1946 som diskonto + 1 procent. Den sänktes 1956 till diskonto + 0,5 procent, men höjdes igen efter två år till diskonto + 1,5 procent och slutligen 1967 till diskonto + 2,0 procent. Beslut om lån fattades av styrelsen. Under de senare åren av en lånedelegation inom ramen för ett reglemente. Som exempel kan nämnas att 1975 accepterades kamratborgenslån upp till kr med 2 procent ränta. Borgenslån beviljades upp till kr med 2,5 procent ränta. Två borgensmän varav en föreningsmedlem. I båda fallen 5 års amorteringstid. Låneverksamheten hanterades praktiskt av föreningens kassör. Av avgörande betydelse vid lånebeslut var att låntagaren var väl känd och pålitlig, vilket kunde bekräftas genom kamratborgen. Understöd Understöd lämnades till behövande efter ansökan under hela den beskrivna tiden. Utdelning har skett med avkastning från donationsfonder och i driftbudget avsatta medel. Följande fonder/stiftelser har disponerats. Gåvoår, belopp och det ursprungliga värdet omräknat till 2010 års värde (anges inom parentes). Fru Christina Brandts understödsstiftelse, stiftad 1922, kr ( kr). Makarna Chryssanders understödstiftelse, stiftad 1920, kr ( kr). 11

14 Apotekare Ernst Hylténs understödsstiftelse, stiftad 1943, kr ( kr). Apotekare Gottfried Nygrens understödsstiftelse, stiftad 1916, kr ( kr). Alice och Otto Nymans understödsstiftelse, stiftad 1943, kr ( kr). Apotekare C.F.V. Schimmelpfennigs 2:a understödsstiftelse, stiftad 1938, kr ( kr). Apotekare Knut Magnus Sjöbergs 2:a stiftelse, stiftad 1945, kr ( kr). Totalt omfattade understödsmedlen 2,14 mkr omräknat i 2010 års värde. Avkastningen av fondmedel från understödsstiftelserna utdelades årligen. I driftbudgeten anslog föreningen i början av perioden kronor per år för samma ändamål. Utdelningen höjdes i mitten av 1960-talet till kr per år och från och med 1970 till kronor per år. Verka för god kamratskap Den viktigaste yttringen av ändamålet att verka för god kamratskap var närvaron vid föredragskvällar och andra fackliga arrangemang. I regel avslutades dessa tillställningar med en enkel eftersits på någon restaurang eller personalmatsal. Även vid de större arrangemangen, Farmaciens dag och Scheelesymposiet, ordnades med gemensamma måltider. Så länge som föreningen förfogade över egna lokaler var dessa en träffpunkt för kamratlig samvaro särskilt under den tidiga delen av perioden då lokalerna på Rådmansgatan disponerades. Därefter blev de mer sällsynta. Återkommande evenemag var jul- och vårfesterna. Dessa förlades dit så länge föreningen förfogade över egen restaurang. Senare, och även tidigare i samband någon fest med stort deltagareantal, på restaurang på sta n. Jubiléer 75-årsjubileum 1936 Med anledning av föreningens 75-åriga tillvaro anordnades ett högtidssammanträde i samband med jubileumsfest på restaurang Hasselbacken på Djurgården till vilken inbjudits representanter, förutom från Sveriges farmacevtiska kårorganisationer, även från Danmarks, Finlands och Norges farmacevtiska föreningar. (Det noterades i verksamhetsberättelsen att anslaget för festen på kr överskreds med 666 kronor). C.W. Scheele 200 år årsminnet av Scheeles födelse högtidighölls den 9 december i Stockholms konserthus inför en festklädd och högtidsstämd församling med H.K.H. Kronprinsen (senare kung Gustav VI Adolf) i spetsen. Firandet anordnades tillsammans med Apotekarsocieteten, som också svarade för samtliga kostnader för evenemanget. Föredrag hölls av apotekaren Stellan Gullström Carl Wilhelm Scheele, en levnadsteckning, professorn Erik Ohlsson Scheeles forskargärning, SFT 47, sidorna 1 11, (1943) samt apotekare John Quist På jakt efter en Scheelemedaljong publicer- 12

15 ad i Farmacevtisk Revy nr 3 sidorna (1943). Föredragen interfolierades med musikframträdande av solister och kammarorkester samt en kantat författad av apotekaren Martin Lundqvist. Musiken komponerad av Erik Erling framfördes av manskör, gosskör och kammarorkester under ledning av Carl Oscar Othzén. Solister var operasångerskan Greta Söderman och operasångaren, farm. kand. Erik Lundquist. Manskören bestod av medlemmar av apotekarkåren och Stockholms studentsångarförbund. 100-årsjubileum 1961 Det största evenemanget var självklart föreningens 100-årsjubileum 1961 vilket högtidlighölls den 9 december med en föreläsning på Farmaceutiska institutet. Inbjuden föredragshållare var dr. Frank L. Rose, ICI, Macclesfield, England. Föredragets titel var Twentyfive Years of Medicinal Chemistry. Föredraget publicerades i Farmacevtisk Revy 61, 205, Idén med en vetenskaplig föreläsning på hög nivå i anslutning till 100-årsfirandet hade växt fram i diskussioner inom styrelsen under några år. Tanken var att därefter fortsätta med arrangemanget årligen och som föredragshållare kalla en internationellt högtstående forskare på läkemedelsområdet. Det anordnades en jubileumsbankett på Grand Hotel i Stockholm. Inbjudna gäster var företrädare för de nordiska systerföreningarna, de svenska organisationerna på läkemedelsområdet och närliggande medicinska föreningar, alla med fruar. Cirka 250 personer i högtidsdräkt deltog i banketten. Efter måltiden dansades till Arvid Sundins kapell. De närvarande fick en folder med en kort historik över föreningens historia Jubileumsbankett på Grand Hotel, från vänster: Carin Canbäck, generaldirektör Artur Engel och föreningens ordförande Teodor Canbäck. 13

16 sammanställd av läkemedelshistorikern Matts Bergmark. Firandet uppmärksammades i såväl Dagens Nyheter som Svenska Dagbladet. Biblioteket Bibliotekslokalerna på Rådmansgatan omfattade cirka 174 hyllmeter som rymde handböcker, ordböcker, kalendrar, småskrifter, tidskriftserier och övrig facklitteratur. Biblioteket hade öppet en timme varje onsdag. Bibliotekarien var ansvarig för inte bara litteraturbeståndet och biblioteksrummen utan också lokalerna i övrigt. Befattningen hade en hög status och besattes av personer som under sin yrkeskarriär uppehöll framskjutna positioner på det farmacevtiska yrkesområdet. Några var trogna sitt uppdrag under lång tid. Den siste befattningshavaren, apotekare Roland Ericsson, var bibliotekarie under 19 år. Biblioteket överlämnades vid utflyttningen från lokalerna på Norrtullsgatan till Apotekarsocieteten. För att hålla omfattningen av biblioteket på en hanterlig nivå gjordes utrensningar av dubbletter vid några tillfällen. År 1977 hölls sålunda en auktion med 45 titlar, vilket inbringade drygt kronor. År 1951 deltog föreningen i en utredningsgrupp tillsammans med Farmacevtförbundet och Apotekarorganisationerna vars uppgift var att undersöka möjligheterna att sammanföra arbeten av vetenskaplig karaktär i en publikation för att dessa skulle bli lättare tillgängliga och bättre beaktade utomlands. Ett av de diskuterade alternativen var att Farmacevtiska föreningen skulle utge en ny tidskrift för vetenskapliga uppsatser. Utredningsgruppen förordade dock ett bredare ekonomiskt och författarmässigt underlag genom att starta en för de nordiska länderna gemensam tidskrift. (Det skulle dröja ända till 1990 innan en sådan tidskrift kom tillstånd, som en efterföljare till Acta pharmaceutica suecica som startade 1964 i Apotekarsocietetens regi). Tanken på att anordna ett farmacihistoriskt museum odlades under 1950-talet. Föreningen hade utsett en museinämnd för att förvalta de föremål som donerats till föreningen. Samgåendet med Apotekarsocieteten Frågan om föreningens uppgifter och organisation hade diskuterats i styrelsen under en tid. Vid några tillfällen under 1976 hade också underhandskontakter tagits med företrädare för Apotekarsocieteten om samarbetsformer. Exempel på etablerade sådana var Farmaciens dag och samarrangemang om föredragskvällar. Frågan var om samarbetet kunde utvidgas. I mars 1977 behandlades ärendet i styrelsen med sektionsordförandena närvarande. På frågan om man bedömde att det fanns önskemål bland medlemmarna om samgående uttalades att det (då) inte fanns något skäl till att ta upp frågan. Ett starkt skäl till den avvaktande inställningen var att Apotekarsocieteten tidigare inte med automatik såg receptarieexamen som kvalificerande för medlemskap. Detta stadgemoment ändrades dock Detta var avgörande för en ändrad inställning i frågan vid föreningens styrelsmöte i november 1978 då det beslöts att ta en formell kontakt med Apotekarsocieteten för att diskutera förutsättningarna till eventuella gemensamma planer. 14

17 En kontaktgrupp tillsattes med ordföranden Sixten Ljungberg och Örjan Björnsson. Gruppen förstärktes senare med Birgitta Davidsson och Lennart Nilsson och fick till uppgift att kartlägga konsekvenserna av ett eventuellt samgående med Apotekarsocieteten. Societeten utsåg en förhandlingsdelegation bestående av Stig Agurell, Leif H.Eklund, Lars-Einar Fryklöf och Rune Westerling men deklarerade i samband med detta att man inte avsåg att driva samgåendefrågan under Man hänvisade till den omfattande organisationsutredningen vilken var under slutförande och som krävde betydande engagemang. Trots denna passiva inställning från Apotekarsocietetens sida fortsatte diskussionerna mellan delegationerna med ökad arbetstakt. Det ledde till att delegationerna i augusti 1979 var överens om att föreslå ett samgående. Detta skulle kunna ske tidigast den 1 januari Orienterande förhandlingar i en med Apotekarsocieteten gemensam arbetsgrupp (SKAFF) ledde ganska snart till ett förslag till samgående. Det konstaterades i detta att alla funktioner inom Farmacevtiska föreningen utom låneverksamheten kunde rymmas inom den sammanslagna organisationen. Låneverksamheten rekommenderades överföras till Farmacevternas Sparkassa. Redan i oktober kunde ett förslag till samgående presenteras. Vid ett möte i november 1979 beslöt styrelsen att godkänna Förslag till samgående mellan Apotekarsocieteten och Farmacevtiska föreningen, daterat som underlag för remissbehandling i sektionerna. Underlaget tog upp följande rubriker: Nuvarande förhållanden Motiv för en sammanslagning Namnfrågan Den nya organisationens ändamål och verksamhet Organisation (kretsindelning och fördelning av fullmäktigemandat) Specialföreningar Övriga frågor Genomförandeplan Underlaget var utformat med frågor att besvaras på kretsars och sektioners beslutsmöten. Remisstiden sattes till I remissbehandlingen tillstyrktes samgåendet mellan de båda föreningarna. Remissinstanserna var i stort sett positiva till utredningsförslagets enskildheter. I några fall förordades förskjutningar av föreslagna gränser mellan kretsarna. Vidare menade två av sektionerna att de skulle bli underrepresenterade i fullmäktige med det föreslagna systemet för mandatfördelning. Styrelserna i Apotekarsocieteten och Farmacevtiska föreningen ansåg emellertid att det endast var medlemmar i den kommande föreningen som via fullmäktige skulle utöva sin rösträtt. Sektionsmedlemmar som valt att inte var medlemmar i föreningen utan endast i en sektion (vilket då var möjligt) hade inte den rätten. Ändå ville man, med hänsyn till den betydelse sektionerna bedömdes ha, garantera en fullmäktigeplats per sektion. Remissyttrandena låg till grund för ett slutligt förslag som styrelserna underställde Farmacevtiska föreningen till föreningsmöte 23 april och 15

18 22 september och Apotekarsocietetens fullmäktige 3 juni och 8 oktober för beslut. I det omfattande fusionsarbetet spelade Apotekarsocietetens VD Lars-Einar Fryklöf en betydande roll. Källor Den svenska farmaciens historia, Karl Ahlberg Minnesanteckningar, Thor Ekecrantz, handskrift Farmacevtiska föreningens historia, föredrag 1975, maskinutskrift. Henry Nilsson. Farmacevtiska föreningens årsberättelser med undantag av Farmacevtiska föreningens historia , bunden, Vilhelm Wahlqvist Farmacevtiska föreningens historia , maskinutskrift, Vilhelm Wahlqvist Farmacevtiska föreningens styrelseprotokoll (se kommentarer i förordet). 16

19 Bilaga 1. Scheelepristagare och titel på deras föreläsningar 1961 Frank L. Rose Imperial Chemical Industries Ltd, UK. Twentyfive Years of Medicinal Chemistry Mr Frank P. Doyle Beecham Research Laboratory Ltd, UK. Some Contributions to Chemotherapy Professor Robert Schwyzer Ciba, Schweiz. Synthetische Polypeptidhormone: Adrenocorticotropin (ACTH), Melatropin (alfa und beta MSH und Angiotensin) Dr Lewis H.Sarett MSD, USA. Progress in the Chemotherapy of Inflammation Dr Paul Janssen Janssen Pharmaceutics, Belgien. The Chemical Anatomy of Potent Neuroleptic Drugs Inställt Dr Bernad B. Brodie NIH Bethesda, USA. Factors that Limit the Duration of Drug Action Professor Arnold H. Beckett School of Pharmacy, London. UK. Drug Metabolism and Distribution in animals and Man Professor Takeru Higuchi University of Kansas, USA. Structure Activity Relationships. Thermodynamic Rationalization of Observed Parabolic Dependence upon Lipofilicity of Drugs. Föreläsningen hölls den 21/ på grund av Higuchis sjukdom i dec Dr Norman Harper Wintrop, USA. A Search for New Drugs Dr Albert Hofmann Sandoz, Schweiz. Investigation of Magic Plants of Mexico Professor Carl Djerassi Stanford University, USA. Future Prospects for the Birth Control of Humans, Bitches and Queens Professor Harold Mac Farland Bio-Research Laboratory Ltd, Montreal, Canada. Inhalation Toxicology Techniques and Applications Professor E.J. Ariens University of Nijmegen, Holland. Chemical Structure and Toxic Action. Avoidance of Drug Toxicity by Molecular Manipulation Professor E.P. Abraham Sir William School of Pathology, University of Oxford, UK. The Development of the Cephalosporine Professor Evan Horning Houston, Texas Medical Center, USA. Bioanalysis in Drug Development and Therapy Professor Hans Kosterlitz Marischal College, Aberdeen, Scotland. In Search of the Ideal Narcotic Analysis Drug Professor Sedney Riegelman University of California. Application of Pharmacokinetics of Drug Therapy Professor Peter Speiser Eidgenössische Technische Hochschule, Zurich, Schweiz. Trends in Formulation Design of Drug Delivery Systems Professor Harri R. Nevalinna Finlands Röda kors Blodtjänst, Helsingfors, Finland. Från blod och plasma till dagens komponentterapi. 17

20 Bilaga 2. Farmaciens dag, teman och föredrag 1965 Tema: Vetenskapliga framsteg på läkemedelsområdet. Nya produkter och ny teknik Plats: Lekmannaskolan i Sigtuna. 150 deltagare. Professor Richard Dahlbom, Nya syntetiska läkemedel. Laboratoriechef Nils Diding, Nyheter på antibiotikaområdet. Se SFT 1965, sid Professor Holger Lundbäck, Bakteriologiska preparat nya rön och erfarenheter. Se SFT 1965, sid Laborator Percy Lindgren, Utvecklingstendenser inom farmakologin. Laboratoriechef Adolf Berggren, Moderna kromatografiska separationsmetoder i analytisk kemi Tema: Internationella perspektiv på svensk läkemedelshantering Plats: Biskops-Arnö. Se referat SFT 1966, sid Apotekare Rune Lönngren, Samarbete över gränserna för en snabbare och säkrare läkemedelsförsörjning. Professor Hans Hellberg, Offentlig läkemedelskontroll ute och hemma. Farm lic Inge Ehrlén, Farmacevtiska problem vid läkemedelsexport. Apotekare Hans Hellström, Svenska läkemedel i internationell konkurrens Tema: Biofarmaci Plats: Biskops-Arnö cirka 230 deltagare. Docent Folke Sjökvist, Samband mellan farmakas fysikaliskt-kemiska egenskaper i organismen. Professor L. Sjöblom, Farmacevtisk tilllämpning av solubilisering. Farm lic John Sjögren, Farmacevtiska möjligheter att modifiera orala läkemedels resorption. Farm lic Lars-Einar Fryklöf, Biofarmaci en ny dimension av galenisk forskning Tema: Immunologi Plats: Falsterbohus. 130 deltagare. Se referat SFT 1968, sid 515. Professor Astrid Fagraeus, Immunologi ett aktuellt forskningsområde. Med dr Hans Rorsman, Allergiska reaktioner. Docent P. Perlmann, Immunologiska undersökningsmetoder. Docent Göran Möller, Transplantationsimmunologi och immundepressiva medel. Se SFT 1968, sid Tema: Värdering av läkemedel Plats: Lekmannaskolan i Sigtuna. Professor Åke Nordén, Kliniska aspekter. Se SFT 1969, sid 739. Docent Lars-Olof Boréus, Farmakologiska aspekter Se SFT 1969, sid 723. Laborator Per Lundgren, Farmacevtiska aspekter. Ekonomichef Stig Engström, Ekonomiska aspekter, Se SFT 1969, sid 441. I den efterföljande paneldebatten deltog Anders Rosén, Stig Wahlqvist, Rolf Barkman under ordförandeskap av Inge Ehrlén Tema: Läkemedelsinteraktioner Plats: Stenhammarsalen, Göteborg. 350 deltagare. Docent Lars Nilsson, Farmacevtiskt-kemiska aspekter. Se SFT 1970, sid 611. Farm lic John Sjögren, Galeniskt farmacevtiska aspekter. Se SFT 1979, sid 618. Laborator Per Lundgren, Biomedicinska farmakologiska aspekter. Se SFT, sid 624. Björn-Erik Roos, Kliniska och farmakologiska aspekter. Se SFT, sid 633. I den efterföljande paneldebatten deltog under ledning av Stig Agurell också Erik Elmberg och Percy Nordqvist Tema: Farmacevterna och miljövården Plats: Hotell Foresta, Lidingö. >200 deltagare. 18

21 Apotekare Rune Lönngren, Organisatorisk översikt. Se SFT 1972, sid 293. Docent Erik Arrhenius, Biokemiska aspekter. Professor Kurt Erne, Analytiska aspekter. Professor Sven Ullberg, Toxikologiska aspekter Tema: Farmacevter i dagens och morgondagens samhälle Plats: Örebro slott, Rikssalen. Se referat Farm Revy 1972, sid Direktör Åke Nohrlander, Farmacevten i dagens och morgondagens läkemedelsdistribution. Direktör Stig Wahlqvist, Farmacevten i dagens och morgondagens läkemedelsindustri. Professor Göran Schill, Farmacevtens arbetsuppgifter och den nuvarande farmacevtiska utbildningen. Medicinalrådet S. Åke Lindgren, Farmacevten i dagens och morgondagens hälso- och sjukvård. Docent Stig Agurell, Farmacevtens uppgifter i samhället utifrån den yrkesverksammes synpunkt Tema: Renlighetsteknik hygien och läkemedel Plats: Hotell Foresta, Lidingö. Se referat Farm Revy 1973, sid Doc. Bertil Nyström, Renlighetsteknik på sjukhus. Overlege Arve Lystad, Oslo, Desinfektionsmedelsanvändning på sjukhus. Fil lic Ove Molin, Hygien vid industriell produktion. Apotekare Göran Redmalm, Hygien vid läkemedelsframställning på apotek Tema: Läkemedelsförpackningar ett konsument- eller producentintresse Plats: Stenhammarsalen, Göteborg. Cirka 350 deltagare. Se referat: SFT 1974, sid 573. Föredragen är publicerade i SFT 1974, sid Dr pharm Sven Wahlgren, ACO läkemedel, Grundregler för val av läkemedelsförpackningar. Torsten Bodelind och Harry Rogin, PLM, Glastillverkning för läkemedelsförpackning. Receptarie Kerstin Ekberg-Eriksén, Hässle, Förpackningsdesign. I panel: Else-Britt Jönsson, dr Percy Nordqvist, Vasa sjukhus, Brukarens syn på förpackningen Tema: Läkemedelskvalitet och farmacevtisk utbildning Plats: Biomedicum, Uppsala cirka 100 deltagare. Professor Göran Schill, Farmacevtisk utbildning för 80-talet. Professor Richard Dahlbom, Farmacevtiska fakulteten i BMC ett centrum för biomedicinskt samarbete. Docent Kurt Skagius, Pharmacia, Bättre farmakoterapi riktpunkt för industrins produktutveckling. Professor Åke Liljestrand, Socialstyrelsen, Samhällets kvalitetskrav på läkemedel. Apotekare Magnus Östensson, Farmacevtförbundet, Farmacevtisk etik och yrkesutövning Tema: Självmedicinering Plats: Lund. Se referat SFT 1976, sid 330 och föredragen sid Redaktör Gunnar Rosell, Självmedicinering ur konsumentens synvinkel. Generaldirektör Bror Rexed, Självmedicinering ur sjukvårdsmyndighetens synvinkel. Doktor Åke Nordén, Medicinska aspekter på användning av receptfria läkemedel. Apotekare Rune Westerling, Självmedicinering-, informations- och utbildningsaspekter. Direktör Stig Nylén, Självmedicinering, några industrifarmacevtiska synpunkter. Receptarie Birgit Ziedrich, Om samspelet vid apoteksdisken Tema: Läkemedel i sjukvården Plats: Riksdagshuset Stockholm. Professor Gunnar Birke, Huddinge sjukhus, Läkemedelsbehandling av hypertoni. Docent Peter Reizenstein, Karolinska sjukhuset, Läkemedelsbehandling av järnbrist. 19

22 Professor Björn-Erik Roos, Akademiska sjukhuset, Läkemedelsbehandling av psykiska åkommor. Professor Gösta Tibblin, Umeå Universitet, Socialmedicinska aspekter på läkemedelsbehandling. Panel: Apotekare Carl-Olov Rosén, apotekare Ingegerd Agenäs, VD Gabriel Romanus Tema: Läkemedel och massmedia Plats: Universitetets aula, Linköping. Redaktör Olle Petrini Expressen, Massmedias förutsättningar och arbetssätt. Redaktör Lennart Lofthagen, Sydsvenska Dagbladet, Så arbetar en medicinsk journalist. Apotekare Leif V.Eriksson, Apotekare Gunnar Karlsson, Apotekare Jan-Erik Ögren, Praktiska erfarenheter av samarbete farmacevt journalist apotekare. Panel: Apotekare Ingegerd Agenäs, Professor Gunnar Birke, Huddinge sjukhus, Dr. Björn Bergdahl, Linköping, Bengt Gustavsson, Saxons veckotidning, Apotekare Jan-Erik Ögren, Skellefteå Inställt på grund av att Nordisk farmacikongress arrangerades i Sverige Tema: Läkemedels roll i sjukvårdsekonomin Plats: Biografen Camera, Malmö. Se SFT 1980, sid Medicinalrådet Gunnar Wennström, Hur påverkar utvecklingen inom hälso- och sjukvården den framtida läkemedelskonsumtionen? Docent Bengt Jönsson, Produktivitets- och kostnadsutveckling på sjukvårdsområdet. Professor Ingemar Stål, Kostar läkemedel för mycket? Direktör Gillis Albertsson, Kostnaderna för läkemedel ur sjukvårdshuvudmannens synvinkel. Docent Sven Ström, Apoteksbolagets roll i sjukvårds- och läkemedelsekonomin. Panel: Dr Bengt Lundh, direktör Rune Casslén och professor Edgar Borgenhammar. Bilaga 3. Studiestipendier FK= farmacie kandidat, LA= legitimerad apotekare, FS= farmacie studerande, FL= farmacie licentiat, FD= farmacie doktor, R= receptarie År då inget stipendium utdelats eller inga sökande anmälts anges ej. För att få en uppfattning om stiftelsebeloppens storlek anges de inom parentes omräknat till 2010 års värde. Ernst Wadells stipendiefond Gåva genom testamente Belopp kr ( kr) FK Hans Wanntorp, 350 kr 1937 FK Hans Wanntorp, 350 kr 1938 FK Curt Sundin, 350 kr 1939 FK Bertil Wass, 300 kr 1940 FK Carl-Axel Gerner, 300 kr 1941 FK Bertil Öhrström, 300 kr 1942 FK Sten Thorén, 350 kr 1943 FK Nils Alexandersson, 350 kr 1944 FK Per Elvius, 350 kr 1945 FK Åke Wahlqvist, 350 kr 1946 FK Mats Nilsson, 300 kr 1947 LA Bengt Rudelius, 400 kr 1948 FK Kerstin Matérn, 300 kr 1949 FK Björn Gustafsson, 300 kr 1950 FK Bengt Eek, 300 kr 1951 FK Lars-Gunnar Kinnander, 300 kr 1952 FK Inga Christensson, 350 kr 1953 FK Carl-Eric Himmelmann, 350 kr 1954 FS Ulla Swarén, 350 kr 1955 FS Kerstin Hansson, 325 kr 1956 FS Ulla Swarén, 375 kr 1957 FS Birgitta Thernquist, 400 kr 1958 FS Sven Johansson, 500 kr 1959 FS Kerstin Kroon, 500 kr 1960 FS Gösta Surén, 500 kr 1961 FS Åke Lindquist, 475 kr 1962 FS Urve Meressar, 500 kr 1963 FS Ulla Wahlberg, 400 kr 20

23 1964 FS Jörgen Tersin, 400 kr 1965 FS Birgitta Svensson, 400 kr 1966 FS Rune Elofsson, 600 kr 1967 FS Uno Svensson, 600 kr 1968 FS C.J. Ryrberg, 600 kr 1969 FS Bengt Åke Pettersson, 500 kr 1970 FS Bengt Fransson, 500 kr 1971 FS Margareta Ljungdahl, 500 kr 1972 FS Staffan Castensson, 500 kr 1973 FS Sören Davidsson, 500 kr 1974 FS Sigbritt Gustafsson, 500 kr 1975 FS Eva-Britt Johansson, 500 kr 1977 FS Gunilla Lundqvist, 500 kr 1978 FS Ingrid Wallström, 500 kr Farmacevtiska föreningens stipendium till studerande vid farmacie kandidatkursen, Konto i driftbudgeten 1936 FK Torsten Ahlzén, 100 kr 1937 FK Carl-Olof Svedin, 100 kr 1938 FS Teodor Carlsson, 100 kr 1939 FK Erik Andersson, 100 kr 1940 FK Erik Persson, 100 kr 1941 FK Nils Gustaf Nyberg, 100 kr 1942 FK Sixten Ljungberg, 100 kr 1943 FK Lennart Isacsson, 100 kr 1944 FK Helmer Frenning, 100 kr 1945 FK Bengt Hemvik, 100 kr 1946 FK Karin Krus, 100 kr 1947 Karin Nyberg, 100 kr FK Gunnel Persson-Bardby, 100 kr Två stipendier á 100 kr överlämnades årligen till Farmacevtiska institutet för utdelning höjdes beloppet till 150 kr utdelades 3x150 kr 1965 R Eivor Bohlin och R Solveig Rönnlund, vardera 150 kr 1966 R Monika Högberg, R Kerstin Ljung och R Sigbritt Nordström, vardera 150 kr 1967 R Vivi-Ann Arvidsson, R Ullabritt Gunnarsson, R Ann-Mari Isaksson och R Yvonne Mougenot, vardera 150 kr 1968 R E. Bryngel, R U. Lönroth, R B. Mellström, R S-B Rindås, vardera 150 kr 1969 R Kerstin Olstorpe och R Siv Öqvist vardera, 150 kr R Jaenette Gustavsson, R Eva Berglund, R Inga Lill Andersson och R Lisbeth Sötterman, vardera 300 kr 1973 FS Margareta Gillmén och FS Gun Persson, vardera 300 kr 1974 FS Ann-Christin Arnesson-Karlsson och FS Stina Rönnqvist, vardera 300 kr 1975 FS Gunnel Forsberg och FS Ulf Persson, vardera 300 kr 1977 FS Joseph Wanyoike och FS Inga Britt Rosengren, vardera 300 kr 1978 FS Per Woxler och FS Inga Maj Lundkvist, vardera 300 kr Farmacevtiska föreningens stipendiefond för apotekares fortsatta studier Stiftad Uppgift om ursprungligt belopp saknas. Ansökningar prövades av en nämnd bestående av fem sakkunniga Laborator Wolmar Bondesson, kr för cytologiska och embryologiska undersökningar av Hyoscyamusarter. LA Henry Svensson, 500 kr för undersökningar av pillerkonstituentia LA Halvar Albertus, 500 kr för modern laboratorieapparatur för apoteksdrift LA Olof Rosén, kr för studier till filosofie kandidatexamen. LA Sven Söderlundh, 500 kr för studier i steriliseringsteknik... i Danmark LA Bertil Rönnmark, 500 kr för studier i Schweiz om kontrollmetoder för vissa hormonpreparat. 21

24 LA Carl Gustaf Sjöblom, 500 kr för undersökningsmetoder inom medicinen LA Bo Sundberg, kr för att studera dels användbarheten av Schweizers kallsteriliseringsmetod i farmacevtisk praxis, dels olika kemikaliers växthämmande inverkan som konserverande tillsats till läkemedel LA Gunnar Åberg, 500 kr för studier om vattenkontroll LA Gunnar Embring för medicinska studier, 500 kr och LA Bertil Persson för biologiska studier vid SFL LA Pehr Thorsell kr för botaniska studier Stockholms högskola och Hans Hellberg, 500 kr för undersökningar av svensk Secale cornutum Laborator Nils Thörn, 500 kr för förvärvande av kompetens för utförande av vattenanalyser LA Inge Ehrlén, 750 kr för studier i kemi vid Stockholms högskola och LA Arne Brunzell för studier i fysik LA Erik Sandell, kr för studier över läkemedellösningars isotoniförhållanden LA Nils Åke Diding, kr för bakteriologiska och farmakologiska studier LA Sven Erixon, 750 kr för juridiska studier och Bo Wallén, 750 kr för behörighet att utföra vattenanalyser LA Per Elvius och LA Olle Wallén, vardera 500 kr för uppsatsen Kemisk identifiering av drogpulver LA Carl Olof Rosén, kr för fortsatta studier vid Handelshögskolan Statuterna ändrade för att bättre anpassas till verkliga förhållanden LA Kurt Arnborger, kr 1955 LA Birgitta Spross, kr 1955 LA Gunnar Samuelsson, kr 1957 LA Stig Linde, kr 1958 LA Olle Olcén, kr 1959 LA Hans Kjellman, kr 1960 LA Thorsten Ojde, kr 1961 LA Ingvar Sjöholm, kr 1962 FL Gunnar Samuelsson, kr 1964 LA Petter Jansson, kr LA Sven Wahlgren, kr 1965 LA Bengt Christenson, kr LA Bo Karlén, kr 1966 LA Rolf Modin, 600 kr 1967 LA Rune Fagerström, kr 1968 LA Curt Ericson och LA Anna-Lisa Rönnberg, totalt kr 22

25 1969 FL Bengt-Arne Persson, LA Karl-Olof Borg och LA Lars Nyberg, totalt kr 1970 LA Staffan Eksborg, kr 1971 LA Douglas Westerlund, kr 1974 LA Staffan Eksborg, kr LA Christer Tufvesson, kr 1975 FD Pål Stenberg, kr FD Alf Claesson, kr 1978 LA Jan Lundström, 800 kr 1973 LA Britt Nilsson, kr LA Arne Brodin, kr Farmacevtiska föreningens Scheelefond Stiftad Ursprungligt belopp kr (motsvarande kr) kr tillfördes fonden i samband med 200-årjubileet av Scheeles födelse Tävlingsskrifter bedömdes av prisnämnd LA Carl Olof Björling och LA Inge Ehrlén, kr för tävlingsskriften Några allmänna rön vid adsorptionsanalys med aluminiumanalys LA, fil lic Teodor Carlsson, kr för Den hemlighetsfulla laktonringen FK Lars-Einar Fryklöf, kr FL Ingvar Sjöholm, kr för Syntes av litiummärkt oxytocin och lysinvasopressin. LA Bengt-Arne Persson för Extraktion av aminer som jonpar med oorganiska anjoner, del III studier av aminer tillhörande gruppen psykoselektiva läkemedel LA Karl-Olof Borg, kr för Fluorometric measurement in ionpair extraction and determination of bromide perchlorate nonylbenzenesulphonate LA Douglas Westerlund, kr för Ion pair extraction of some pharmacologically amines with antracene-2-sulfononate as anion LA John Johansson,1 500 kr för Tertiära halogenoalkylaminer med potentiell blockerande effekt på det adrenerga nervsystemet. Carl Nyqvists stipendiefond Stiftad Testamentariskt belopp kr (motsv kr) FK Per Ekeblad, 300 kr 1947 FK Per Lundgren, 350 kr 1948 FK Ruben Korsfeldt, 350 kr 1949 FK Börje Darpö, 300 kr 23

26 1950 FK Kerstin Pettersson, 300 kr 1951 FK Kerstin Mari Pettersson, 300 kr 1952 FK Torsten Sahlström, 350 kr 1953 FK Torsten Sahlström, 350 kr 1955 FK Brita Sjöberg, 350 kr FS Ingvar Sjöholm, 350 kr 1956 FS Sture Greverius, 375 kr 1957 FS Sture Greverius, 400 kr 1958 FS Marjo Nilsson-Sandholm, 500 kr 1959 FS Börje Carlsson, 500 kr 1960 FS Klas Gustavii, 500 kr 1961 FS Ingrid Norlander, 475 kr 1968 FS Nils-Göran Sjöblom, 500 kr 1969 FS Margareta Ljungqvist och FS Inga Britt Johansson, vardera 500kr 1970 FS Bengt Åke Petersson, 500 kr 1971 FS Bengt Fransson, 500 kr 1972 FS Anders Bengtsson, 500 kr 1973 FS Britt Nilsson, 500 kr 1974 FS Birgitta Seiving, 500 kr 1974 FS Birgitta Seiving, 500 kr 1975 FS Gunilla Lundqvist, 500 kr 1977 FS Anita Wirbrant, 500 kr 1978 FS Jan Anders Carlsson, 500 kr 1962 FS Ingemar Ingefjäll, 500 kr 1963 FS Siv Johansson, 400 kr 1964 FS Gerard Lundin, 400 kr 1965 FS Kristina Graffner, 400 kr 1966 FS Douglas Westerlund, 600 kr 1967 FS Douglas Westerlund, 600 kr 24

27 Apotekare Otto Hedströms stipendiefond Stiftad 1941 genom testamente FS Anna-Greta Bröms, 600 kr FS Maj-Lis Jern, FS Torwald Åberg, 600 kr 1962 FS Agneta Eriksson, 600 kr FS Marianne Lönngren, 600 kr FS Gunnel Nordgren, 600 kr 1963 FS Tiuu Martsoo, 600 kr FS Solveig Ryd, 600 kr 1965 FS Jörgen Dolby, 600 kr FS Anders Uppfeldt, 600 kr 1966 FS Karl-Olof Borg, 500 kr FS Rune Elofsson, 500 kr FS Per From, 500 kr FS Leif Kronberg, 500 kr 1967 FS Rune Elofsson, 600 kr FS Hans Grenholm, 600 kr 1968 FS Bengt Fransson, 600 kr 1969 FS Lena Bergström, Ragnhild Bluhmé, Gunilla Carlsson, Brittmarie Eriksson, Lena Eriksson, Lena Franzén, Ingegerd Jansson, Eva Johansson, Ingrid Karlsson, Hans Lindén, Lilian Pettersson, Eva Sandberg och Barbro Zachrisson, vardera 500 kr 1970 FS Karin Andersson, Örjan Björnsson, Stig Bäck, Mats Ehrnebo, Bengt Fransson, Ingegerd Jansson, Holger Johansson, Inga-Britt Johansson, Hans Lindén, Britt Nilsson, Eva Sandberg, Christina Söderlund och Margareta Söderström, vardera 500 kr 1971 FS Karin Andersson, Britt-Marie Eriksson, Göte Gustafsson, Lilian Gottfridsson, June Hansson, Ulla-Britt Johansson, Kjell Kjörk, Britt Nilsson, Yvonne Nilsson, Marianne Nordqvist, Gunvor Persson, Katarina Pettersson, Eva Sandberg, Karin Sandström, Eva-Karin Stark, Britta Stenberg, Christina Söderlund, Margareta Söderström och Inger Wallin, vardera 280 kr 1973 FS Håkan Emilsson, 500 kr 1974 FS Bo Sandin och Rolf Sjökvist, vardera 500 kr 1975 FS Ann-Marie Bresky, Wenche Rolfsen, Rolf Sjökvist, Ann-Marie Davidsson, vardera 750 kr 1977 FS Morgan Hugosson, kr 1978 FS Ingalisa Backlund, Lena Falk, Eva Lustig, Christian Ibeto, Anders Sandberg, Ann Kristin Ottersgård, Maria Bertrandsson, vardera kr 25