1. ORGANISATION 1:1 SGF

Transkript

1 1. ORGANISATION 1:1 SGF Svenska Golfförbundet (SGF) är golfidrottens högsta organisation i Sverige och är en av de idrotter som är med i Sveriges Riksidrottsförbund (RF). SGF var för övrigt en av stiftarna vid RF:s tillblivelse Till SGF hör samtliga golfklubbar/ golfanläggningar i Sverige; antingen som medlem i SGF eller som ansluten till SGF. En kort beskrivning av medlemsoch anslutningsformer följer nedan. Högsta beslutande organ inom är SGF är de årliga förbundsmötena (FM). Mellan FM har förbundsstyrelsen (FS) ansvar för verksamheten. FS har till sitt förfogande en generalsekreterare med kansli som handlägger löpande frågor. 1:1:1 MEDLEMSFORMER MI, M2 OCH ANSLUTNING Följande de medlemsformer finns i SGF; Medlemskap M1 Avser medlemskap med egen eller anvisad banan där klubbmedlemmarna kan beredas varaktig möjlighet till golfspel i enlighet med idrottens verksamhetsidé. Medlemskap i denna form kräver anpassning till av RF:s (Riksidrotts Förbundets) formulerade krav för ideell förening. Särskilt ramavtal med SGF och anläggningsägaren skall upprättas Rättigheter: rösträtt vid GDF (Golfdistriktens) möten spelarförsäkring tidningen Svensk Golf (obl. prenumeration för aktiva medlemmar) rätt till kostnadsfri rådgivning av handläggare från SGF rätt till avgiftsfria bankonsulentbesök enligt beslut. rätt att utnyttja regel- och handicapsystem samt att utfärda handicapkort. rätt att deltaga i förbunds- och distriktstävlingar (SM, RM, DM)* Skyldigheter: medlemsavgift till SGF och GDF skyldigheter att tillhandahålla utbildning av spelare enligt SGF:s utbildningsplaner utbildningen kan ske i egen regi eller genom samarbetsavtal krav att följa SGF:s stadgar och övriga bestämmelser samt SGF:s normalstadgar för GK skyldigheter att upplåta banan för förbunds- och distriktstävlingar medlemsformer skall erbjudas alla medlemmar på lika villkor Avgifter 2000 är medlemsavgiften per senior 73 kr och per junior 60 kr. Då ingår en försäkrings- och förlagsavgift kr debiteras per nummer av Svensk Golf, enligt den principen, en tidning per hushåll. 1 ORGANISATION 1

2 *För deltagande i seriespel på egen bana krävs att banan har lägst CR 68 Medlemskap M2 Avser ny golfklubb som har avtal med annan golfklubb (M1) inom eget eller angränsande distrikt enligt överenskommelse. Medlemskapet är tidsbegränsat till två år, efter vilken period medlemskapet omprövas med avseende på om klubbmedlemmarna kan beredas fortsatt varaktig möjlighet till spel på egen eller anvisad bana och golfklubben i övrigt uppfyller vilkoren för medlemskap. Rättigheter: rösträtt vid GDF (Golfdistriktets ) möten. spelarförsäkring tidningen svensk Golf (obl. prenumeration för aktiva medlemmar). rätt till kostnadsfri rådgivning av handläggare från SGF rätt till avgiftsfria bankonsulentbesök enligt beslut. rätt att utnyttja regel- och handicapsystem samt att utfärda handicapkort. rätt att deltaga i förbunds- och distrikttävlingar (SM, RM, DM)* Skyldigheter: medlemsavgift till SGF och GDF skyldigheter att tillhandahålla utbildning av spelare enligt SGF:s utbildningsplaner. utbildningen kan ske i egen regi eller genom samarbetsavtal. krav att följa SGF:s stadgar och övriga bestämmelser samt SGF:s normalstadgar för GK. skyldigheter att upplåta banan för förbunds- och distriktstävlingar. medlemsformer skall erbjudas alla medlemmar på lika villkor. vid inval och årligen upprätta budget och verksamhetsplan *För deltagande i seriespel på egen bana krävs att banan har lägst CR 68 Anslutning Avser juridisk person med golfbana enligt SGF:s definition eller annan golfanläggning. Avtal som reglerar parternas rättigheter och skyldigheter tecknas med SGF. Rättigheter: rätt till kostnadsfri rådgivning av handläggare från SGF. rätt att få besök av förbundets bankonsulenter mot fastställt pris. rätt att mot fastställd avgift få golfbanan värderad i enlighet med slopesystem.* Skyldigheter: att erlägga överenskomna avgifter. att erbjuda utbildning för golfspelare i enlighet med SGF:s utbildningsplaner bedriva verksamheten i enlighet med idrottens verksamhetsidé. (Riksidrottsmöte 1995). Avgifter Avgifter till SGF och GDF fastställes med hänsyn till omfattningen av rättigheter i avtalet. Avgiften kan vara såväl rörlig som fast beroende på avtalets innehåll. *Förutsatt att banan är möjlig att värdera utifrån regler beslutade av FM 1 ORGANISATION 2

3 1:1:2 SGF BANENHETEN SGF bedriver en basverksamhet kallad för banservice. Denna serviceavdelning utgörs centralt av handläggare, assistent och banutvecklingschef. Regionalt av sju bankonsulenter. Denna nya organisationsform trädde i kraft januari Ur bansynpunkt har Sverige indelats i sju regioner, där man i var och en bildat regionala bankommittéer (Reg BK). Dessa Reg BK har bl.a. till uppgift att styra och handleda den inom regionen verksamme bankonsulenten. Reg BK ersätter således inte golfdistriktsförbundens BK utan de skall verka som tidigare. Vid indelning i regioner har man haft som målsättning att ingen region skall omfatta mer än 60 golfklubbar. Regionindelningen 2000 framgår av karta. NORR- OCH VÄSTERBOTTEN 7 ÅNGERMANLAND JÄMTLAND- HÄRJEDALEN MEDELPAD GÄSTRIKLAND/HÄLSINGLAND DALARNA 5 VÄRMLAND VÄSTMAN- LAND UPPLAND STOCKHOLM BOHUSLÄN-DALSLAND GÖTEBORG 3 HALLAND VÄSTER- GÖTLAND ÖREBRO LÄN 4 SMÅLAND ÖSTER- GÖTLAND 2 6 SÖDERMANLAND GOTLAND 1 SKÅNE BLEKINGE 1 ORGANISATION 3

4 SVENSKA GOLFFÖRBUNDETS BANENHET OCH REGIONALA BANKONSULENTER Arbetsområde 1 Arbetsområde 2 Arbetsområde 3 Arbetsområde 4 Arbetsområde 5 Arbetsområde 6 Arbetsområde 7 Skåne, Blekinge Småland, Gotland, Öland och delar av Västergötland, Alingsås GK, Borås GK, Bredareds GK, Ekarnas GK, Herrljunga GK, Hulta GK, Kinds GK, Marks GK, Onsjö GK, Trollhättans GK, Ryfors GK, Ulricehamns GK, Ätradalens GK Göteborg, Bohulän-Dal och Halland Västergötland, Östergötland, Västmanland, delar av Västergötland och Stockholm, Arninge GK, Brollsta GK, Danderyds GK, Djursholms GK, Idrottshögskolan GK, Kårstabygdens GK, Lidingö GK, Lindö GK, Parkens GK, Stockholms GK, Täby GK, Ullna GC, Ulriksdals GK, Vallentuna GK, Waxholms GK, Billingens GK, Borås GK, Falköpings GK, Hökensås GK, Karlsborgs GK, Knistad GC, Lidköpings GK, Lundsbrunns GK, Mariestads GK, Ribbingsfors GK, Skövde GK, Töreboda GK, Vara-Bjertorps GK Dalarna, Örebro län, Värmland, delar av Stockholm Bro-Bålsta GK, Jarlabanke GK, Kungsängens GK, Rosenkälla GK, Sollentuna GK, Viksjö GK, Wäsby GK Södermanland, Uppland, delar av Stockholm, Akademiska GK, Björkhagens GK, Botkyrka GK, Drottningholms GK, Fågelbro GK, Haninge GK, Haningestrand GK, Ingarö GK, Ljusterö GK, Mälarö GK, Nacka GK, Nynäshamns GK, Salems GK, Saltsjöbadens GK, Södertörns GK, Troxhammars GK, Tyresö GK, Wermdö GC, Ågesta GK, Åkersberga GK, Österhaninge GK, Österåkers GK Jämtland/Härjedalen, Medelpad, Ångermanland, Norr/Västerbotten, Gästrike/Hälsingland 1 ORGANISATION 4

5 SVENSKA GOLFFÖRBUNDETS BANENHET OCH REGIONALA BANKONSULENTER Bo Ericsson Biträdande Svenska Golfförbundet Generalsekreterare, Box 84, Danderyd chef Banenheten Tel arbete Fax Mobil Tjänstetelefon med fax bostad Maria Strandberg Banutvecklingschef Svenska Golfförbundet Tel arbete Fax Mobil Lena Capotondi Assistent Svenska Golfförbundet Tel arbete Fax Mobil E-post Anders Bauer Arbetsområde 1 Hagalund, Haglösa Trelleborg Tel arbete Fax Mobil E-post anders.bauer@sgf.golf.se Tomas Spjuth Arbetsområde 2 Kråkenäs, Växjö Tel/Fax Mobil E-post tomas.spjuth@sgf.golf.se Kim Sintorn Arbetsområde 3 Pilgatan 6, Falkenberg Tel/Fax Mobil E-post kim.sintorn@sgf.golf.se Jan Stavås Arbetsområde 4 Byalagsgatan 10, Västerås Tel Fax Mobil E-post jan.stavas@sgf.golf.se 1 ORGANISATION 5

6 Bengt Svärd Arbetsområde 5 Uvnäs 50, Falun Tel/Fax Mobil E-post bengt.svard@sgf.golf.se Tomas Näselius Arbetsområde 6 Brunnsvägen 120, Strängnäs Tel/Fax Mobil E-post tomas.naselius@sgf.golf.se Björn Israelsson Arbetsområde 7 Hagmarksvägen 35, Hudiksvall Tel/Fax Mobil E-post bjorn.israelsson@sgf.golf.se 1 ORGANISATION 6

7 1:1:3 BANENHETENS UPPGIFTER Banenhetens huvudsakliga uppgifter är att: ge rådgivning och service till befintliga golfanläggningar samt stöd och information vid tillkomsten av nya golfanläggningar, ta initiativ till och genomföra kurser för inom golfbaneskötsel och golfbanebygge verksamma personer, i syfte att höja standarden på golfanläggningarna, hålla kontakt med myndigheter och institutioner på riksnivå i syfte att öka förståelsen för behovet av ytterligare golfanläggningar och rationell golfbaneskötsel, genom forskning och utveckling få fram metoder för rationellare och miljövänligare golfbaneskötsel. medverka vid nybyggnad, ombyggnad En golfklubb kan utan kostnad vända sig till SGF:s banenhet för rådgivning vid nybyggnad, ombyggnad. Vad gäller arbetsinsatser av mera omfattande slag sker debitering enligt särskild mall. Det kan gälla upprättande av anbudshandlingar, skriftliga rapporter, besiktningar etc. SGF:s banenhet biträder med rådgivning rörande banbyggnadsfrågor som t.ex. val av golfbanearkitekt, banprojektör och entreprenör samt rådgivning kring upphandling och banbyggnad. Likaså rådgivning kring bsesiktning, maskinrekommendationer, skötselanvisningar och skötselkostnader. Bankonsulenterna Bland de konsultuppdrag som bankonsulenten utför är; Olika besiktningsuppdrag (besiktningsuppdrag, förbesiktning, slutbesiktning, garantibesiktning och efterbesiktning). Anbudsvärdering och hjälp vid upphandling Kursledning, föredrag i banfrågor och arrendefrågor Genomgång och kontroll av projekterade bevattningsanläggningar 1:1:4 ARRENDE, AVTAL OCH HYRA Arrendeavtal Om annan än golfklubben äger marken och klubben skall anlägga golfbana på den, fordras ett avtal mellan markägaren och klubben som föreskriver hur förhållandena skall ordnas i det aktuella fallet. Har markägaren i sin tur upplåtit marken, t.ex. till ett bolag, skall avtalet träffas med bolaget. Äganderätt En klubb som skall anlägga en bana bör i första hand försöka förvärva den mark som erfordras. Även om äganderätten inte är oinskränkt, innebär dock äganderätten till marken en säkerhet för att klubben inte behöver avstå från marken utan att åtminstone få ersättning för fastighetens marknadsvärde, däri inbegripet ersättning för utförda anläggningar. Av olika anledningar är det dock inte alltid möjligt att förvärva erforderlig mark. Arrende eller hyra Vid upplåtelse av mark för golfspel är det tre avtalstyper som kan få betydelse, nämligen lägenhetsarrende och hyra samt mera sällan anläggningsarrende. Om markens ägare, t.ex. en kommun, upplåter mark för banan till en för ändamålet bildad golfklubb föreligger i de flesta fall ett s.k. lägenhetsarrende. Ingår byggnad i upplåtelsen är oftast ett hyresavtal för handen. Eftersom en golfklubb är en ideell förening och sålunda inte driver förvärvsverksamhet, kan upplåtelsen 1 ORGANISATION 7

8 till klubben inte utgöra ett anläggningsarrende. Markägarens upplåtelse till ett vinstsyftande golfbolag kan dock utgöra anläggningsarrende. Om fastighetsägarens upplåtelse av marken innefattar en eller flera byggnader föreligger alltså oftast ett hyresavtal och detta oavsett markområdets storlek. Hyreslagen gäller nämligen alltid om avtalet avser hus eller del av hus och det inte är fråga om jordbruk. För att en sådan upplåtelse skall vara hänförlig till annat än hyra fordras att husupplåtelsen ingår endast som ett moment i avtalet eller att förhållandena på annat sätt starkt avviker från vad som förekommer vid hyra. Att hyreslagen är tillämplig innebär att hyreslagens till hyresgästens förmån tvingande bestämmelser måste iakttas när avtalet skrivs och tillämpas. Strider en avtalsklausul mot någon tvingande bestämmelse i hyreslagen blir avtalsklausulen utan verkan mot hyresgästen, d.v.s. golfklubben. Allmänt sett kan sägas att golfklubbens ställning är starkare när avtalet är hänförligt till hyra än när ett arrendeavtal anses föreligga. Finns på det upplåtna området både byggnader som ägs av markägaren och byggnader som ägs av golfklubben är upplåtelsen antingen ett hyresavtal eller ett avtal om lägenhetsarrende. I det fallet som är svårbedömt får man se till det mest dominerande inslaget i upplåtelsen varvid objektiva synpunkter blir avgörande. Det är mycket viktigt att fastighetsägaren och golfklubben tar reda på till vilken kategori (arrendetyp, hyra etc.) avtalet är hänförligt. Resultatet av gränsdragningen får betydelse när frågor om parternas rättigheter och skyldigheter skall bedömas, t.ex. under avtalets bestånd och i samband med uppsägning. Avtalets rubrik saknar självständig betydelse i fall att tvist uppstår mellan parterna om avtalets natur ytterst är det alltid domstolen som avgör till vilken kategori avtalet är hänförligt. Hänvisning: SGF:s skrifter Lagar och Avtal och Så bygger vi en golfbana. Dessa båda kan rekvireras från Strömbergs förlag :2 GDF GOLFDISTRIKTSFÖRBUND 2000 finns det 21 golfdistriktsförbund (GDF) i Sverige. Enligt stadgarna är GDF:s styrelse, då GDF-möte inte är samlat, GDF:s beslutande organ. Eftersom GDF ingår i en organisation som serviceorgan, samordnare och sammanhållande länk mellan SGF och golfklubb (GK) är det värdefullt om GDF-styrelsen har ungefär samma uppbyggnad som SGF och GK. Styrelsen skall består av ordförande och 4 8 övriga ledamöter. Antalet ledamöter styrs av storleken på distriktet, antal klubbar och verksamhetens omfattning. Det viktiga är att de olika funktionerna fångas upp av GDF, inte hur många som sitter i styrelsen. GDF utövar numera rösträtten vid SGF:s förbundsmöten. Antal röster som varje GDF förfogar över bestäms dels av basröster dels av antalet GK inom respektive GDF. 1:3 GK GOLFKLUBBEN När en golfklubb (GK) antagit stadgar (SGF:s normalstadgar för golfklubb) och valt styrelse blir klubben en juridisk person. Det betyder att klubben kan äga såväl fast som lös egendom och att den är ansvarig för skulder och andra förpliktelser. Föreningens ekonomi är helt skild från medlemmarnas och ingen medlem har någon rätt till klubbens pengar eller andra tillgångar. Klubbhus och maskiner är exempel på klubbens tillgångar. Den som säljer 1 ORGANISATION 8

9 något till golfklubben kan inte kräva någon ledamot av styrelsen eller annan medlem på betalning. Golfklubben är underordnad SGF, GDF respektive RF och skall betala beslutade avgifter till SGF och GDF liksom den måste följa förbundens tävlingsregler och övriga bestämmelser. Klubbens ansvar inför medlemmarna regleras i huvudsak i golfklubbens stadgar. Klubben har arbetsrättsliga och sociala skyldigheter mot sina anställda. En av de viktigaste uppgifterna för en golfklubb är att se till att medlemmarna kan spela på sin bana (eller anvisad bana). Frågor som gäller banan bör därför i regel ha företräde framför andra angelägenheter. 1:3:1 ORGANISATION GK Ingen golfklubb kan fungera tillfredsställande utan en bra och effektiv organisation. Utan en sådan blir arbetet tungrodd och man kan aldrig vara säker på att något fungerar. I en bra organisation skall man planera för och sträva mot ett visst mål fördela ansvar och befogenheter följa upp och kontrollera arbetet. Det är viktigt och värdefullt att medlemmarna kan föra fram och diskutera egna åsikter med klubbens ansvariga och att enskilda medlemmars kunskaper kan tillvaratas. För många klubbar kan det vara organisatoriskt riktigt att skilja på anläggning och idrottslig verksamhet. Det finns idag klubbar som har bolagiserat anläggningssidan (bana, fastigheter, skötsel och administration) medan den ideellt arbetande klubben (som f.ö. äger bolaget till 100%) handhar den idrottsliga verksamheten i form av tävlings- och motionsspel. Organisationen i en golfklubb bör vara flexibel. Aktuella objekt bör tillåtas att t.ex. påverka antalet kommittéer. Här är ett exempel på organisationsschema. 1:3:2 HÖRNPELARSYNSÄTTET Hörnpelarsynsättet är en mycket bra styrform av en GK. Med hörnpelarsynsättet menar man att de tre hörnpelare som GK består av, intendent, greenkeeper och pro arbetar tillsammans i en styrfunktion där också styrelsen företräds av en eller flera ledamöter. Detta gör att beslutsvägarna blir snabbare och effektivare. 1 ORGANISATION 9

10 SVERIGES GOLFADMINISTRATÖRERS FÖRENING Hörnpelarsynsättet helhetssynen Medlemmarna står i centrum för all verksamhet inom klubben. Medlemmarna avgör vid årsmöte verksamhetens inriktning och omfattning genom att besluta om verksamhetsplan, budget, avgifter och investeringar. Medlemmarna väljer styrelse, revisorer och valberedning vid årsmötet. Valberedningen föreslår årsmötet kandidater till styrelsen med utgångspunkt från de kompetenser och erfarenheter som behöver finnas i styrelsen. Nominering av kandidater sker mot bakgrund av de krav som klubbens inriktning, verksamhet, funktions- och befattningsbeskrivningar ställer. Styrelsen leder på årsmötets uppdrag verksamheten inom klubben Medlemmar Årsmöte Revisorerna granskar på medlemmarnas uppdrag styrelsens förvaltning av verksamheten. Valberedning Klubbstyrelse Revisorer Ledningen av den löpande versamheten utövas av representant för styrelsen tillsammans med de tre funktionsansvariga tjänstemännen för: Idrotten - Anläggning - Service Den dagliga ledningen Styrelserepresentant Instruktör Greenkeeper Intendent Idrotten Anläggning Service Exempel Exempel Exempel Seniorkommitté Bankommitté Medlemskommitté Juniorkommitté Fastighets- Marknadskommitté Damkommitté kommitté Utbildningskommitté Tävlingskommitté Restaurang/Shop Elitkommitté Samordning av verksamhet, utveckling och information För de tre stora hörnpelarna Idrotten - Anläggning - Service finns vardera en ansvarig tjänsteman (instruktör, greenkeeper och intendent) som tillsammans med respektive kommittéer inom ramen för gällande riktlinjer, delegering och befogenheter driver, samordnar och utvecklar klubbens verksamhet i enlighet med årsmötes-, styrelse- och kommittébeslut. För att säkerställa att klubben på bästa sätt tar till vara sina resurser och utvecklar verksamheten finns en funktion som på styrelsens uppdrag "tvärs över" hörnpelarna samordnar Utveckling - Utbildning - Information - Rekrytering Ansvarig för funktionen är en förtroendevald som ingår i styrelsen. Kommittéer Arbetar på styrelsens uppdrag i nära samverkan med medlemmarna, de funktionsansvariga tjänstemännen och övriga anställda. Kommittéerna bemannas med kunniga, intresserade medlemmar. Funktionsansvariga tjänstemän De tre välutbildade tjänstemännen, dagligen närvarande, är alla heltidsanställda av klubben. den idrottsansvarige instruktören svarar för all idrottsverksamhet (träning, spel, tävling, instruktion osv) den anläggningsansvarige greenkeepern svarar för bana, byggnader, maskiner, entreprenader, underhåll, reparationer osv den serviceansvarige intendenten svarar för medlemsoch gästservice, ekonomi, administration, utbildningsplanering osv. För att på ett effektivt sätt driva golfklubbens verksamhet, är det ett måste att dessa tjänstemän samverkar i det dagliga arbetet och har en nära kontakt med förtroendevalda. Se golfklubben som en helhet. Samarbete leder till framgång. 1 ORGANISATION 10

11 1:4 GOLFBANEARKITEKTUR En av de viktigaste förutsättningarna för att få en bra golfbana är att så tidigt som möjligt anlita en erfaren golfbanearkitekt. Det är inte enbart en garanti för en attraktiv bana utan ger också förutsättningar för en rationell drift av anläggningen när den är färdig. De kostnader som ett kvalificerat arkitektarbete innebär betalar sig mer än väl i det långa loppet. Det är viktigt att låta arkitekten fullfölja sitt arbete. Det innebär ett engagemang ända fram till dess banan är invigningsklar. Engagemanget bör fortsätta även efter det att man börjat spela på banan då eventuella förändringar/förbättringar skall vidtagas. 1:5 SGA SWEDISH GREENKEEPER ASSOCIATION SGA är en intresseorganisation för landets golfbaneanställda och andra intresserade av golfbaneskötsel. SGA har som mål att verka för förutsättningar för BRA GOLF. Bl.a. då genom utbildning och erfarenhetsutbyte stärka medlemmars yrkeskunskap och genom information öka intresset och förståelse för golfbaneskötsel. SGA bildades 1978 och har idag ca 1300 medlemmar. I utbildnings-, miljö- och banfrågor har SGA ett samarbete med SGF. Som officiellt organ för SGA finns Greenbladet som i dag ges ut med fyra nr per år. SGA har en central organisation och ute i landet finns det 13 distrikt. Företagsmedlemskap finns för företag som har anknytning till SGA:s verksamhet, detta för att stärka samarbetet mellan leverantör och användare samt korta informationsvägarna. SGA engagerar sig inte i fackliga frågor, men kan vara rådgivare vid nyanställning av banpersonal och i andra personalfrågor. I dessa fall kontaktas den styrelseledamot som bor närmast berörd klubb. Social samvaro och erfarenhetsutbyte ordnar SGA-riks årligen genom arrangemang av konferenser, utbildningsdagar, golfmästerskap och utställningar för leverantörer. Varje SGA distrikt har därutöver sin form av utbildningar. Inom SGA finns följande medlemskategorier; Aktivt medlemskap Banchef (BC) är anställd i arbetsledande funktion och har utbildning som trädgårdstekniker eller motsvarande utbildning som bl a HGU och 6 års erfarenhet som Greenkeeper eller 10 års erfarenhet som Greenkeeper. Greenkeeper (G) har arbetsledande ställning men uppfyller inte ovanstående krav för BC har 2 års utbildning och 3 års praktik eller anställning inom golfbaneskötsel, eller har 5 års praktik eller anställning inom golfbaneskötsel. Banförman (F) har arbetsledande ställning, men uppfyller inte ovanstående krav för G eller BC. Reparatör (R) (mekaniker) har genomgått utbildning i verkstadsskola eller utbildning i maskinlära och som har minst 2 års verkstadspraktik eller anställning. Banarbetare (A) är övrig banpersonal. Veteraner (V) är pensionär, förtids- eller sjukpensionär. 1 ORGANISATION 11

12 Passivt medlemskap Praktikant (P) är anställd mindre än 3 månader om året Stödjande (S) är ej anställd, Bankommitténs ordförande Bko och Övriga stödjande. Information om SGA finns också att hitta under flik 18 Banskötselhandboken och Hemsida sga.golf.se. 1:6 PGA PROFFESIONAL GOLFERS ASSOCIATION PGA Sverige är en intresseorganisation för golfinstruktörer och professionella spelare. PGA bildades 1932 i samband med tävlingen Dunlop Cup på Kevinge och har idag nästan medlemmar. Utbildning, anställningsfrågor, information samt viss tävlingsverksamhet ingår i intressefrågorna. PGA:s kansli finns på västkusten och Halmstad Golfklubb i Tylösand. Hemsida pga.golf.se 1:7 GAF SVERIGES GOLFADMINISTRATÖRERS FÖRENING GAF är en intresseförening, vars syfte är att främja svensk golfsports utveckling, främst på det administrativa området. GAF verkar för ett gott samarbete med SGF och övriga intresseorganisationer inom golfen. Organisatoriskt följer GAF den gängse indelningen av golfsverige med regioner och distrikt. GAF gör bl. a följande för att nå sitt syfte; deltager i utformning och genomförande av SGF:s utbildningar av administratörer, genomför ERFA-träffar inom distrikten och två gånger per år på riksnivå, deltager i arbetet med att utveckla golfen i projektgrupper anordnade av SGF, samarbetar med nordiska och europeiska administratörsorganisationer samt informerar medlemmarna genom GAF:s NEWSLETTER och i Svensk Golf GAF-medlemmar är receptionister, kanslister, intendenter, klubbchefer, klubbdirektörer, golfdistriktförbunden och övriga intresseorganisationer inom golfen. Hemsida gaf.golf.se 1:8 FSGA FÖRENINGEN SVENSKA GOLFBANEARKITEKTER FSGA är en ideell sammanslutning av i Sverige verksamma golfbanearkitekter. Föreningens ändamål är: att främja utvecklingen av golfbanearkitektur att verka för högsta möjliga kvalitet vid banans utformning, konstruktion och driftanpassning att fastställa etiska regler och ålägga medlemmar ett ansvarsfullt uppträdande vid utövning av golfbanearkitekturverksamheten att tillvarata och bevaka både golfarkitekterna och kundernas intressen att anordna sammankomster för diskussion av samtliga aspekter rörande golfbanors utformning, konstruktion och skötsel att bistå forskning och utveckling i ämnen som rör golfbanearkitektur att samarbeta med liknande föreningar för upprätthållande av en förstklassig professionell service i utövning av banutformning, konstruktion och skötsel 1 ORGANISATION 12

13 Mer information om FSGA och dess medlemmar finner du på deras hemsida. 1:9 SKRIFTER OCH INFORMATION SGF har utarbetat och kontinuerligt utarbetar ett antal faktablad, kompendier och skrifter om bl. a banskötsel, handböcker för GK, hur du går till väga för att bygga en golfbanan och starta en GK m m. De finns att rekvirera till en mycket låg kostnad. Beställningsblankett för skrifter finns under kapitel 18. Hänvisning: Läs mer om GK:s organisation i Välkommen till styrelse pärmen. Den och mer information om verksamhets- och investeringsplaner, budget och måldokument m.m kan ni rekvirera från SGF:s kansli eller prata med Bankonsulenten. 1 ORGANISATION 13