VILKET LYFT! en summering av idrottslyftet Ridsport år

Transkript

1 VILKET LYFT! en summering av idrottslyftet Ridsport år

2 MER ÄN 100 MILJONER PÅ FYRA ÅR År 1: kr År 2: kr År 3: kr År 4: kr totalt: kr PRIORITERADE OMRÅDEN SISU Ledarförsörjning 11% SISU Unga Ledare 2% DF Samverkan med skolan 19% DF Ökad tillgänglighet 14% RF Anläggningsstöd 7% SF Föreningsstödet 47% LYFT SOM GETT MERSMAK Den 1 juli 2007 var dagen då Handslaget blev Idrottslyftet. Sedan dess har fyra år gått och drygt 100 miljoner kronor har landat hos ridsporten. Stödet har möjliggjort nyttiga erfarenheter, värdefulla insatser och en hel del ny verksamhet i våra föreningar. Erfarenheterna som lyfts fram i det här materialet tar i första hand fasta på kunskap som hämtats ur rapporterna från år 1-4, men även personliga möten och samtal speglas. Ambitionen är att visa på vad Idrottslyftet har fört med sig till ridsporten som helhet i stort som smått, med fokus på föreningsstödet och med sikte mot framtiden. idrottslyftet har VaRit och är ett viktigt verktyg för att utveckla svensk ridsport. Genom att Idrottslyftet sker på både lokal, regional och central nivå skapar satsningen en gemensam plattform som effektivt håller ihop stora delar av utvecklingsarbetet. Föreningsstödet har många gånger varit helt avgörande för framtiden. Våra föreningar har under lång tid varit medvetna om sina hinder och utmaningar. Tidigare var dilemmat att de hade svårt att mäkta med en förändring. Genom idrottslyftet ges föreningarna både modet och möjligheten att göra skillnad. Att vara med i Idrottslyftet är otroligt betydelsefullt för många av våra föreningar, och för egen del känner jag mig privilegierad att få vara en del av den här resan, säger Gisela Löfstrand som är handläggare för Idrottslyftet på Svenska Ridsportförbundet. Både centralt och i distrikten har man fått mycket bättre insikt i föreningarnas verksamhet tack var de tusentals ansökningar och rapporter som kommit in genom åren. Värdefull information som ger en hint om hur verkligheten ser ut och upplevs i våra stall och föreningar. Det är kunskap som gör att vi lättare kan prioritera samt stötta föreningarna i arbetet. Numera kan vi kliva in tidigare i processen, framförallt när vi noterar att det svajar. I många fall kan vi bidra med verktyg och upplägg som förhoppningsvis hjälper föreningen på rätt kurs, förklarar Gisela. Svenska Ridsportförbundets föreningar har visat stort intresse för Idrottslyftet och vi kan sträcka på oss. Kvaliteten på idéerna och ansökningarna är hög. Effekterna positiva. att se och ta tillvara på effekterna av allt som görs är en central utmaning. Nu vill vi dela med oss av några goda exempel från de gångna fyra åren, lyfta fram en bråkdel av allt det fantastiska arbete som görs inom ramen för Idrottslyftet, sprida värdefull kunskap och samlad erfarenhet med sikte mot framtiden. Det viktiga är att våra föreningar ges möjlighet att testa nya idéer för att inspirera och lyfta verksamheten. Tillsammans gör vi en bra ridsport ännu bättre! INNEHÅLL 04 erfarenheter från idrottslyftet 06 kamratskap är nummer ett 08 nu kör vi! 12 skynda långsamt för integration 14 alla ska få chansen 16 hästkunskap i fokus 18 Mer för fler år 5 Redaktör & rapporttexter: Jessica Ortiz Bergström. Redaktionsråd: Gisela Löfstrand, Lillemor Lindell. Grafi sk form: Dizain SAMMANLAGT HAR 549 FÖRENINGAR TAGIT DEL AV RIDSPORTENS IDROTTSLYFT ÅR 1-4: A Ale Ulvstorps RK Ale-Jennylunds RK Alingsås RS Alleby RK Alsenbygdens KR Alvastraryttarna Föreningen Alvesta RK Amnebygdens RF Anebyortens RK Arboga RS Arjeplogs RK Aros RS Arvidsjaur RF Askersunds RK Askims FRK Aspeboda RK Ausås RK Avesta RK B Ballingslövs RF Bankeryds RK Baståsens RK Bellevues PK Bengtsfors RK Bergs HK Bergs RF Bergsviks RF Billdals RK Billingens DRK Billingens SK Bjursås RK 3

3 ERFARENHETER FRÅN IDROTTSLYFTET Projektproffs, ökad samverkan och paketlösningar är bara några av de positiva effekter som vi noterat att Idrottslyftets första fyra år fört med sig till ridsporten. Konsten att driva projekt Inom Idrottslyftet är det projekt som gäller, vilket ofta innebär ett litet nytt sätt att jobba för många föreningar. Men, tack vare sin medverkan i Handslaget och Idrottslyftets fyra första år har fl era föreningar blivit riktiga projektproffs! Det märks i ansökningar och rapporter men allra mest märks det i verksamheten. Visa av erfarenhet utvecklar man projektupplägg till verksamhet som formar framtiden. Genom att arbeta enligt principen fundera, planera, genomföra och utvärdera kommer man långt. Projektprocessen är i sig en nyttig erfarenhet och många gånger bidrar den till att föreningen verkligen får grepp om sina utmaningar. Vad är det vi behöver ta tag i? Vilka möjligheter har vi och hur kan vi dra nytta av såväl våra egna erfarenheter som andras? barn och ungdomar har i snitt varit med på 6,3 aktiviteter vardera inom Idrottslyftet. TIPS OCH TANKAR FRÅN ER Skriv enkla ansökningar som går direkt in på vad som är kärnan i ert projekt och vad ni hoppas uppnå. Var beredd på att den summa ni ansöker om från början kan revideras och bli lägre. Var öppna för att planera om och kanske arbeta i lite mindre skala än ni tänkt er från början. Det kan vara smart att inte dra igång direkt med ett för stort projekt. Ha visioner för framtiden men börja i lite mindre skala för att lyckas genomföra projektet på ett bra sätt. Gör en projektplan där det framgår när och hur de olika delarna ska genomföras, och vilken budget som gäller. Räkna realistiskt. Det övergripande syftet med Idrottslyftet är att rekrytera och behålla barn och ungdomar inom idrotten. En del projekt fångar upp båda delarna, medan några har större fokus på det ena eller andra. Hur väl i linje med syftet ligger er satsning? Följ upp planeringen vartefter för protokoll, håll koll på närvarolistor och dokumentera i både text och bild. Om allt finns på plats i projektpärmarna blir det lättare när det är dags att skriva projektrapporten. Involvera alla i klubben, även dem som inte varit med i själva projektet. Använd er av anslagstavlan i stallet och hemsidan, ordna klubbmöten för att informera om vad som händer och skicka ut nyhetsbrev till medlemmarna. Använd gärna årsmötet som ett forum att berätta mer om projekten. Information ger ökad delaktighet och möjlighet att tycka till och engagera sig. Gamla idéer ny förpackning Allt sedan Handslaget har föreningarna fått bestämma innehåll och upplägg i projekten, inom ramen för Idrottslyftets föreningsstöd. Med åren har det blivit tydligare inom vilka områden som behoven är stora och vilka sätt att arbeta på som fungerar. Det känns väldigt bra att vi från början gav föreningarna helt fria tyglar att välja inriktning på sina projekt. Resultatet av det är att vi nu har fl er färdiga paketlösningar* att erbjuda. Utvecklingsoch kunskapspaket framtagna ur ridsportens rika utbildningsfl ora, formade utifrån idéer signerade våra föreningar, förklarar Lillemor Lindell, som var med från starten med Handslaget och även var engagerad i Idrottslyftet år 1-4. Mer om vilka paketlösningar som fi nns att söka under Idrottslyftet *Ridsport år 5 hittar du på Så mycket bättre tillsammans Listan på samverkan som följer i Idrottslyftets spår, kan göras lång. Det är allt från samverkan mellan deltagarna i projektgruppen, föreningen i stort, med skolan, med kommunen, mellan ideella och anställda, andra ryttarföreningar och idrottsföreningar För att nämna en del. Att snegla på andra är i många sammanhang ett vinnande koncept. Idrottslyftet är inget undantag. Många klubbar tar sikte på vad andra har gjort och skruvar om upplägget så att det passar den egna verksamheten. Vi uppfattar att det fi nns en öppenhet och ödmjukhet mellan föreningarna som alla vinner på. Inte minst barnen och ungdomarna. Istället för att se närliggande föreningar som hot har man istället valt att se möjligheten att kunna ge mer till fl er. Helt i Idrottslyftets anda. Samverkan mellan distriktsförbunden och SISU har också stärkts, en effekt av det är att föreningarna tycks uppleva att det går snabbare att få rätt vägledning. TIPS OCH TANKAR FRÅN ER BEVILJADE OMRÅDEN ÅR 1-4 Aktiviteter för funktionsnedsatta 2% Hästkunskap 7% Integration 1% Prova På 8% Träningsstöd 38% Ungdomsledarkurs 19% Föreningsutveckling 13% Killsatsning 1% Samverkan med skolan 4% Allmänt 9% Förankra projektet hos både den ideella arbetsgruppen och den anställda personalen. Var flera som jobbar i projektet som ensam projektledare kan det bli motigt. Försök engagera både ideella och anställda i föreningen. Skaffa er ett nätverk med andra klubbar som drivit projekt för att få stöd och möjlighet att få ta del av deras erfarenheter. Att söka inspiration och kunskap hos andra som jobbet längre med liknande satsningar kan vara en värdefull investering. Ta hjälp av SISU och försök att hitta former för att samverka kring föreläsningar och utbildningar. Fler erfarenheter från Idrottslyftet hittar du på sidorna 7, 11, 13, 15, 17. Björklinge RF Björkviks PRK Björkviks RF Blå Bergens RF Bodens RK Bokskogens RK Bollebygds RK Bollerups R & KK Bollnäs RS Borlänge RK Borlänge-Forsbacka RF Borås FRK Botkyrka RS Boxholms RK Braås Ponny o RK Bromma RK Bulycke RF Burlövs RF Bysala RK Båstads RK Börjedals RF C Caprifolens VK Christinehamns Häst och PK Christinehamns RK D Dagstorpsortens RF Dalarnas DRF Dalby RF Dalälvens Häskraft SS Danholns RS Delsbo KRS Djurgårdens RK Djursholms RK Dorotea RK Dyltabruk RF E Eda RF Eda RS Eds RS Edsbro RF Edsbyns RK Ekeby Ridklubb Engalseröd RF Enköpings RK Enskede RS Eriksmåla RK Eskilstuna SS Eskilstunaortens RF Eslövs RK Essunga RF F Fagersta RK Falbygdens HSF Falkens HS Falu RK Falu RS Farsta RV Filipstads RK Finntorps RK Fjord- och Fritidshästens Rid och KK Fjordhästen o Friitidshästens Rid o KK Fjärås RF Flensbygdens RF Flyinge RF Folkatorps RS Folkungabygdens RF Frillesås Rid o KK Frosta RF Frövi Fellingsbro RF Fågelbro RK Färgelanda RK Färingsö Rididrott Färingsö RS 4 5

4 KAMRATSKAP ÄR NUMMER ETT Hur är man en bra kompis? Och hur viktigt är det egentligen hur man ser ut? Det kanske inte låter som klassiska frågor att behandla på en ridskola. Men jo, hos Olunda Ryttarsällskap är värderingsfrågorna i fokus. Varje dag. Text: Angelica Söderberg Foto: Olunda RS allt fick sin start för fyra år sedan när polisen informerade om hur droger och alkohol ökade bland ungdomarna i Knivsta kommun, ett par mil söder om Uppsala. I den relativt nystartade ryttarföreningen i Olunda kom reaktionen direkt. Vi har redan från starten 2004 jobbat mycket med värderingsfrågor och mot mobbning. Här kände vi att vi hade en viktig roll att spela för våra ungdomar, säger Eva Gunsäter Lundin, projektledare för ryttarföreningens Idrottslyftssatsning. Vilken ände klubben skulle börja i kändes självklart: hos individen. En god kamratskap börjar med trygga ungdomar med bra självkänsla och en sund självbild, som blir sedda och lyssnade på, menar Eva Gunsäter Lundin. Sagt och gjort, deltagarna delades in i tre grupper som hade lite olika intriktning. Barn i åldrarna upp till 12 år fokuserade på temat Var rädd om din kompis!. De lite äldre medlemmarna i åldrarna 13 till 20 år fi ck jobba ännu mer med etik och moral, samt skriva på ett kontrakt om att säga nej till droger och alkohol. Grupp tre bestod av ridklubbens egna instruktörer. Med stöd av Idrottslyftet, SISU och Knivsta kommun arrangerades pizzakvällar och helgkurser med olika teman som kost, mental träning, fysträning och besök av en interaktiv teater som höll i särskilda värderingsövningar. De spelade en situation, till exempel att någon blev mobbad, och lämnade slutet öppet för barnen att själva spela. Det handlade mycket om att våga säga ifrån, att stoppa mobbning och att våga vara annorlunda. Vi pratade också mycket om självbild och självförtroende. Sedan kom polisen och informerade de lite äldre medlemmarna om vad som kan hända om man börjar röka eller dricka, skolka från skolan, hamna TIPS FÖR BÄTTRE STÄMNING I STALLET SE och LYSSNA på varje individ. Även de bråkiga. Alla ska få vara med! Involvera, informera och peppa fram engagemang. Ta tag i konflikter direkt så de inte ligger och pyr till en vulkan. Samla dem som berörs och prata igenom vad som hänt och hur de inblandade själva tycker att det kan lösas. i fel sällskap och kanske till och med börja med droger. Lite skrämselpropaganda, säger Eva Gunsäter Lundin. bland de egna instruktörerna gjordes en rejäl satsning på kompetensutveckling, utbildning i ledarskap och värdegrund. Vi vill ju inte bara att ungdomarna ska stanna kvar i klubben, utan också att de ska vilja bli ledare på sikt. Därför är det väldigt viktigt att satsa på ledarna, de är ju barnens förebilder! nu har idrottslyftsprojektet precis avslutats efter tre intensiva år, nya projekt har tillkommit och hela verksamheten har breddats rejält. Framtidsplaner saknas inte, inom kort drar en ridgrupp för funktionsnedsatta igång och ett utbildningsprojekt med fördjupad hästkunskap har redan startat. Provapå-verksamheten växer successivt med nya grenar från tornerspelsträning och westernridning till horsmanship och traditionell fysträning. Projektet fi ck verkligen fart på verksamheten, det gav en mycket bättre sammanhållning och en ökning av antalet medlemmar varje år. Vi fi ck dessutom fl er killar som började rida, i dag har vi tre riddargrupper! Det har verkligen varit positivt, säger Eva Gunsäter Lundin. FLER ERFARENHETER FRÅN IDROTTSLYFTET Vissa föreningar har kanske inte uppnått målet att få fl era medlemmar, däremot visar många rapporter att man har fått bättre gemenskap och sammanhållning. Såväl i projektgruppen som i föreningen. Vi vet att just sammanhållning är en av de viktigaste faktorerna till varför ungdomar väljer att stanna kvar i sin idrott och förening. Med bakgrund av det tror vi att Idrottslyftet gjort att vi behållit fl er ungdomar i ridsporten än om vi inte hade haft möjligheten att sätta guldkant på deras stund i stallet. trygg i stallet eller..? Stallet ska vara en plats där man trivs och har roligt. Under 2012 sätter vi fokus på att öka trivselfaktorn i våra stall och föreningar inom ramen för Idrottslyftets förbundsutvecklingsstöd. Läs mer på Färs Härads Ryttarförening Föreningen Alvastraryttarna Föreningen Arbogakuskarna Föreningen Fjärås Hopp Ryttare Föreningen Floby Ryttare Föreningen Färentuna Ryttare Föreningen Gäseneryttarna Föreningen Hjälmsättra Kusk & Ryttare Föreningen Linde Ridskola Föreningen Linköpingsryttarna Föreningen Mantorps Ryttarna Föreningen Nyckel Ryttarna Föreningen Rengsjöhästen Föreningen Skästa Ridcenter Föreningen Stall Ullstämma Norrgård Föreningen Storbyns Ryttare Föreningen Trollhättans Sportryttare Föreningen Värmlands Distansryttare Föreningen Österåkers Sportryttare Förlanda RK G Gagnefs RK Gamleby RK Gemlaortens SK Gimo RK Gladö RS Glanshammars Ryttarna Glimma RF Gnesta RK Gotlands Lantliga RF Grankärrs Gränsryttare Grans Rid & KS Gripens RF Grums RK Gråbo RK Grännabygdens RF Gustavsbergs RS Gyttorps RK Gävle FRK Gävle PK Gävle RS Göta RF Göteborg Horse & Eventing Club Göteborgs FK Göteborgs HRK Götene RK H Hagbylunds RK Hageby RK Hagfors Uddeholms RK Hallsbergs RK Hallsta RK Halmstads FRK Hamre RK 6 7

5 NU KÖR VI! På kuskbocken är du aldrig ensam. I alla fall inte i Upplands-Bro Ryttarförening. Här är körträningen både en utbildning och en social samvaro där alla hjälps åt. En ny gren i ridskolans verksamhet som inte hade varit möjlig utan Idrottslyftet. Text: Angelica Söderberg Foto: Stefan Eriksson, Jessica Ortiz Bergström GRiMMan ÄR lite i vägen... Nej Mulle, låt bli höet! 11-åriga Linn Bjällås försöker förgäves parera Mulles försök att nappa åt sig höstrån från stallgrannen. Vill du ha hjälp, erbjuder sig Linnéa Forsberg, 12 år, och försöker locka det envisa russet att öppna munnen för annat än hö. När tränset väl är på plats hjälps tjejerna åt att sela på, det är många spännen som ska sitta rätt och körlärarna Lars Tillhammar och Agneta Dahllöf fl yttar sig mellan de tre ekipagen för att hjälpa och justera. Det är söndag i Upplands- Bro Ryttarförening, i stallet några mil från Stockholm vimlar det av hästfantaster i spridda åldrar. Kanske inte så konstigt då föreningen har cirka 600 medlemmar. För uppemot tio år sedan började klubben intressera sig för körning, utöver den vanliga ridverksamheten. Men det var svårt att hålla igång körningen, de inkörda hästarna behövde få regelbunden träning och nybörjarkuskarna tillräckligt med tid och utrymme för att få säkra lektioner. Det gick knackigt att hålla igång, trots att ridklubbens ideellt arbetande Lars Tillhammar hade ett specialintresse genom sitt eget tävlande i körning. När vi började hade vi inte ens en vagn, den första bättre begagnade köpte vi för pengar vi fått ihop genom att sälja lotter, berättar han. Haningebygdens RF Haparanda Ryttare Harbo-Ortens RS Harmångers RK Heby RF Heda RK Hedemorabygdens RK Hemseortens RK Himledalens RK Hjalmars Rid o KS Hoburgs RK Hofors RS Hudiksvalls Rid o PK Hultsfredsbygdens RK Humlamadens RF Hylte RF Håbo RK Hälleforsortens RF Härnösands RK Hässleholms HSF Högbo RK Högsby HSK I Ilbäckens RF Insjöns RK Isabergs RK Ishults SK J Johannishus RF Jonstaka RK Jump Club RF Jämjö HS Järbo RS Järfälla RF Järna RK Järvsö RK Jönköpings FRK K Kalmar HSK Kalmarbygdens FRK Karlshamns RK Karlshamns RK Karlskoga RK Karlskrona-Lyckå RK Karlstads RK Katrinedals RF Katrineholms RF Kattlebergs RF Kils RF Kinda RF Kinda RK Kiruna RK Klagshamns RF Klippans RK Knivstaortens RK Kongahälla RS Kramfors RK Kristianstad RS Kristianstads RK Kumla RK Kungsbacka RK Kungsgårdens RK Kungsörs RK Kvibille RK Kågedalens RF Kågeröds RF Kättilsröds RK Köpings RK L Laholmsortens Lantliga RF Lammhults RK Landskrona RK Lappmarksryttarna Laxå RK Leksands RK 8 9

6 när föreningen fick sin ansökan om bidrag från Idrottslyftet beviljad av Svenska Ridsportförbundet för lite mer än två år sedan blev situationen en helt annan. Plötsligt fanns möjlighet att arrangera nybörjarkurser i körning till kraftigt subventionerade priser, från över tusenlappen till omkring 300 kronor för ett antal kurstillfällen. Det är så fantastiskt att få den möjligheten, att kunna ge våra medlemmar utbildning som alla kan vara med på eftersom ekonomin inte hindrar. Vi har fått en helt annan sammanhållning och en omväxling i verksamheten som har varit väldigt rolig. Det har gett oss utrymme att tänka nytt och satsa bredare, säger Agneta Dahllöf, en av åtta ridlärare i Upplands-Bro RF. två ponnyer och en stor häst är påselade, de sex tjejerna i åldrarna 11 till 15 år som ska delta i dagens körlektion hjälps åt att hålla koll så inget fastnar när de leds ut genom stalldörren. Selen är lite komplicerad, när vi rider är det bara sadel och träns att hålla reda på, konstaterar Linnéa. På vägen ut berättar Hanna Bjällås att dottern Linn utvecklats mycket under åren hon varit med i Idrottslyftssatsningen. Hon har fått en helt annan trygghet i hanteringen av hästarna, vi har sett en stor skillnad. Det känns jättekul! Samtidigt sticker hon inte under stol med att det hade varit svårt att låta Linn delta i körlektionerna om kostnaden inte hade varit subventionerad. Vi har tre barn som alla ägnar sig åt rätt dyra sporter. För oss gav det en enorm möjlighet när kostnaderna blev mindre för körningen, vi hade inte haft möjlighet att satsa på det annars, säger Hanna Bjällås. VÄl Ute i solen spänns hästarna för, utrustningen kontrolleras en extra gång och alla hjälmar och säkerhetsvästar sätts på plats. Både den vanligtvis så långsamma Mulle och tjugoåriga trotjänaren Jason blir märkbart upplivade när det är vagn i stället för sadel som gäller. Mamma Birgitta Björnfot får parera ett ivrigt snedsteg från Jason när 11-åriga Lina Björnfot kliver upp på kuskbocken. Pareringen går TIPS FÖR SÄKRARE KÖRNING Kunskap, säker utrustning och välutbildade hästar vars vana vid körningen hålls aktuell är grunden till all säkerhet! Använd dubbelkommando under nybörjarlektionerna och framförallt om det handlar om unga medlemmar som inte har motoriken riktigt utvecklad. Dubbla tömmar som hanteras av en van vuxen ger en bättre säkerhet och får dessutom ungdomarna att slappna av mer när de kör. Det känner hästen. Hjälm och säkerhetsväst är ett måste! Var noga med att lära ut säkerheten redan från början. Till exempel att man måste kontrollera att inte selen fastnar när hästen leds genom dörrar. vant, inte så konstigt kanske då Birgitta varit kusk på Skansen under 27 års tid. För mig känns körningen som så grundläggande, det har funnits så lång tid. Det som jag dessutom tycker är så roligt är att du alltid kan köra häst och vagn. Du kan väga vad du vill, du kan vara gammal eller funktionsnedsatt, det fungerar lika bra ändå, säger Birgitta Björnfot. Glädjen över att även dottern hittat körningen är tydlig, där hon sitter tätt intill på kuskbocken och hanterar med-tömmarna. Med de yngre barnen kör vi med dubbeltömmar, lite som det dubbelkommando som bilskolelärare använder sig av. Vi införde det efter en incident när en häst blev rädd och det inte gick så bra, vagnen välte. Aldrig mer, sa vi! Dubbla tömmar gör också att ungdomarna kan slappna av på ett helt annat sätt. Det fi nns alltid någon van som hjälper till, det ger också en social samvaro. Du är ju aldrig ensam på kuskbocken, säger Agneta Dahllöf. de tre ekipagen rör sig runt fyrkantsspåret, cirklande runt konerna först i skritt och sedan i trav. Vartefter vagnarna rullar förbi hörs lågmälda samtal mellan vuxna och elever. Jason gillar inte de orange konerna och sidsteppar så smått inför passagerna, men han pareras vant. När körlektionen är slut har inte en kon blivit påkörd. Förutom körprojektet driver Upplands-Bro Ryttarförening två andra projekt med stöd av Idrottslyftet. Ett nätverksprojekt som sker i samarbete med bland annat Upplands-Bro kommun, där ungdomar mellan 9 och 16 år får prova på olika idrotter. Det andra projekt håller på att dra igång så smått. Vi har precis haft ute en annons om projektanställning av en fritidsledare. Det är så indraget på fritidssidan i kommunen, många barn har det tufft och där vill vi ha möjligheten att få en vuxen som fi nns där för dem i stallet. Det blir som en fritidsverksamhet, säger Agneta. de MeR avancerade planerna för körsatsningen som klubben hade från början har de brutit ner i olika delmål, där målsättningen är att ha fasta körgrupper varje vecka. För körningen, den ska fortsätta. Även när Idrottslyftsstödet så småningom upphör. Nu har vi ju väckt intresset, säger Lars Tillhammar och ler brett. FLER ERFARENHETER FRÅN IDROTTSLYFTET En utmaning är och har varit att få föreningarna att hitta vilka verksamheter som de skulle kunna testa och utveckla för att öppna dörrarna för fl er. Många gånger fi nns det redan verksamhet som drivs i mindre skala av ideella eldsjälar, som man kan bygga vidare på. Körning är ett exempel. Ridning för barn med speciella behov ett annat. Verksamhet som med lite fantasi och ekonomisk stöttning kan få det lyft som gör att den kan utvecklas till ordinarie i föreningen. Subventionering av lektioner är en vanlig väg för att få fl er att testa. Arvodering av ledare gör steget att fråga om hjälp lättare att ta och eldsjälarna får förhoppningsvis den energi som behövs för att fortsätta brinna. Deras glöd är ovärderlig och betydelsfull för hela ridsporten. När det gäller föreningar som velat utveckla befi ntlig verksamhet, har många satsat på att öka tillgängligheten genom exempelvis Drop-in-lektioner, låta deltagarna bara boka upp sig ett visst antal gånger eller att man arrangerat intensivkurser. Mer verksamhet kan öppna upp för att ta emot fl er och få föreningen att växa. Lemshaga RK Lenhovda HSK Lerumsortens RF Levenebygdens RK Lexby RK Lidingö RF Lidköpings RK Lilla Edets RK Lindetraktens HSF Linköpings FRK Linköpings RS Ljungby RK Ljunits-Herrestads RF Ljusdals RK Lomma RK Loo RF Ludvika RK Luleå RK Luleå Sörbyars RK Lunds Civila RF Lurbo RK Luspens RF Lyckans RK Lysekils RF Långeberga RK Länghems RK Löddeköpinge RK Lövångers RS M Malmö Civila RF Malmö RK Malungs RK Malung-Sälens RK Malå RK Mantorps UTK Mariannelundsortens RF Mariestads RK Mellösa RK Mjölby RK Mora RK Mullsjö HSK Mälardalens RS Mälarhöjdens RS Mälaröarnas RK Märsta RK Mölltorps RS Mörrums RF N Nacka RK Nerikes DRK Njurunda RF Nordhallands RK Nordmalings RK Norr Amsbergs RK Norra Älvsborgs RK Norrahammar-Tabergs RK Norrköpings FRK Norrköpingsortens RF Norrskenets Rid o KS Norsholms RF Norsjö RK Nybro RK Nyby-Torshälla RK Nykyrka RK Nyköpings RS Nynäshamns RK Näsets RS Nääs RF O Ockelbo RF Odensbackens RK Olofströms RK Olunda RF Orlångens RS 10 11

7 HOLA Första lektionen i Malmö Civila Ryttarförening vågade en flicka inte kliva över tröskeln till stallet. När integrationsprojektet närmade sig sitt slut vågade hon sitta en stund på hästryggen. En seger, och ett minne för livet. Text: Angelica Söderberg Foto: Sofi a Livman, Malmö CRF det VaR stort, ett riktigt fi nt minne när hon vågade sitta på hästen en stund, säger Rebecca Blixt, projektledaren från Malmö CRF som höll i lektionerna för barnen från Al-Salamahskolan. Kristin H Kringstad, en av föreningens ridlärare, var den som först tog kontakt med lärarna på den arabisk-svenska friskolan intill stallet. I samtalen med lärarna växte projektet, från att gälla ridlektioner för skoleleverna i låg- och mellanstadiet till att även innebära stallbesök för förskolebarnen. Egentligen räckte inte de projektpengar vi fi ck beviljat även till det, men vi tyckte det kändes väldigt viktigt att så många som möjligt fi ck chansen att vara med. Så vi bekostade det med egna pengar, säger Kristin. UndeR ett halvår fi ck skolbarnen rida lektioner på dagtid och hjälpa till att sköta om hästarna. En utvecklande tid, intygar Jumane Mheisen som är lärare vid Al-Salamahskolan och som var med på många av lektionerna. För de fl esta barnen var det första gången de fi ck vara nära en häst. I början var fl era av dem väldigt försiktiga, men de HEJ! SKYNDA LÅNGSAMT FÖR INTEGRATION TIPS Föreningslivet i Sverige är ganska unikt. Informera om hur er verksamhet fungerar och tala om hur barnen och föräldrarna kan aktivera sig i föreningen utöver ridlektionerna. Utgå från att alla föräldrar vill få information om verksamheten. Berätta gärna öga mot öga om den ni pratar med inte kan svenska fullt ut. Ordna gärna översättningar av information. Kontrollera vilka språk som dominerar på skolan utöver svenska och utgå från det. Eller, översätt ert material till de stora världsspråken. Ha tålamod. Vanan vid hästar kan vara väldigt liten och rädslan stor. Stressa inte fram mötet med hästarna. Se till att det finns gott om utrymme runt dem så att rädda barn inte känner sig trängda. slappnade av mer och mer. Det gav dem väldigt mycket att få den här möjligheten, att våga komma nära hästarna och att vara med och ta ansvar för dem, säger hon. skynda långsamt Med barn som inte är vana vid stallmiljön är ett av många tips och lärdomar från projektet. Och att det bästa för den som vill driva ett hållbart integrationsarbete ofta är att ta personlig kontakt med så väl lärare som föräldrar. Kristin berättar att det tog tid att få fart på samarbetet, men att vändningen kom efter ett personligt besök på skolan. Det vi håller på med i det svenska föreningslivet kan vara rätt främmande för människor från andra länder. Då går det enklare att ses öga mot öga och berätta lite mer om hur det fungerar, framförallt de gånger då den man pratar med har lite svårt med svenskan. När samarbetet med skolan väl kom igång var det otroligt positivt, vi upplevde att de var mer fl exibla än den vanliga svenska skolan, säger hon. UtÖVeR sitt arbete med integrationsprojektet har Malmö CRF även fått Idrottslyftsstöd för FLER ERFARENHETER FRÅN IDROTTSLYFTET att arbeta med funktionsnedsatta barn, som fått rida fl era gånger i veckan. Därutöver jobbar klubben, som har närmare 800 medlemmar, med att öka hästkunskapen bland medlemmar i åldrarna 11 till 15 år. Vi hade brainstorming där ungdomarna fi ck skriva ner allt de kunde tänka sig att lära sig mer om. Det blev en väldigt bred utbildning med bland annat frihetsdressyr på önskelistan, säger Kristin H Kringstad. Inför hästen är vi alla lika. Tack vare Idrottslyftet har vi mött målgrupper som vi aldrig skulle ha mött annars. Inte minst gäller det här projekten inom ramen för skolsamverkan, där barn och ungdomar som normalt sett inte kommer till stallet har getts en unik möjlighet att komma nära hästarna. På sin nivå. Utifrån sina förutsättningar. För alla som får chansen att vara med deltagare, lärare, ledare blir det ofta en omvälvande resa. Att få vara en del av, och följa utvecklingen, från ett barns första stapplande steg i stallgången till ett brett leende i sadeln, får alla inblandade att växa. Genom skolsamverkan har många killar fått kontakt med vår sport och där upplever vi att en viss rekrytering har gjorts. Däremot tycks integrationsprojekten, där vi gång på gång ser prov på otroligt bra verksamhet, tyvärr haft svårt att överleva utan bidragen och det har även varit svårt att hitta former för att rekrytera nya aktiva ur gruppen. Men kanske, kanske kan vi få effekt av de här positiva mötena på längre sikt? Orsa RK Osbyortens RF Oskarshamns RK Ovansjö RS P Partille RK Pegasus VF Perstorps Kör O RF Piteå RK Pålsboda RF Q Qvinnersta HSF R Rappestads RK Rastaborg RK RF i Ask RF Stall Humlamaden Rid o KS Sporren Riddersviks FRK Ridklubben Ekenryttarna Ridklubben Gullhov Ridklubben i Grästorp Ridklubben Rimbo Ryttare Ridklubben Udden Ringnäs RF RK Dundret RK Ekenryttarna RK Finspång RK Gullhov RK Kumla RK Norrtälje Ryttare RK Sandgärdan RK Udden RK Östjämten Rommeheds SK Ronneby RF Roo Gård RK Rosendahls RF Rosenholms RK Roslagens Rid och KK Roslagens VF RS Balans RS Grums Rudskogens RF Ryttarföreningen Edsvid Ryttarkamraterna Kumla Råda RK Rånebygdens RK Rånäs RK Rättviks RK Rönningens Kör och RK S Salaortens RF Schoones RK Sigtunabygdens RF Sikehamn HSK Sjövillans RK Skanör-Falsterbo RK Skaraborgs FRK Skaraborgs PS Skaraortens RF Skedala RK Skellefteå Avel och RF Skellefteå RK Skepparslövs RF Skogslottens RF Skromberga RF Skultagårdens RF Skultorps RS 12 13

8 ALLA SKA FÅ CHANSEN Fagersta Ryttarklubb kämpade som så många andra idrottsföreningar med ett vikande antal medlemmar där det var särskilt svårt att locka kvar de äldre tonåringarna. Vägen till fler medlemmar går via samarbete med skolorna i området. En parallell dressyrsatsning har dessutom lett till två egna lag i allsvenskans division II. Text: Angelica Söderberg Foto: Fagersta RK förutom den klassiska träningen till häst gav stödet från Idrottslyftet möjlighet att plussa på med pass inom mental träning, fysträning och kost. Målsättningen var att locka kvar ryttarna längre upp i åldrarna genom att ge dem nya träningsmöjligheter och dessutom chansen att få en helhetsbild kring träning för både kropp och knopp. Att hålla på med häst när man pluggar på högstadiet eller gymnasiet är inte lätt, konstaterar Marie Viberg, projektledare inom Fagersta Ryttarklubb. pengarna från idrottslyftet gav möjlighet att hyra in föreläsare och hålla utbildningar som föreningen annars inte hade haft råd med och som nu kunde erbjudas alla de cirka 300 medlemmarna. Vi har ju inte ett öre över till sådant i vanliga fall. Nu har alla föreläsningar varit gratis för våra medlemmar och träningslägren TIPS PÅ HUR NI KAN NÅ NYA MEDLEMMAR har varit kraftigt subventionerade så att alla ska känna att de har råd att vara med. i slutet av oktober fi ck Fagersta Ryttarklubb ett milt sagt tydligt tecken på att en av målsättningarna med föreningens projektarbete gett resultat. Vid fi nalen i dressyrallsvenskans division II placerade sig ridklubbens två lag på andra och tredje plats. Och då har vi inte toppat Tänk lite bredare för att hitta nya vägar till möjliga medlemmar, vi erbjöd bland annat kyrkans konfirmander att komma till oss för prova-på-ridning. Låt allt vara gratis för skolorna när ni samarbetar kring friluftsdagar och idrottslektioner, de har oftast väldigt snäva ekonomiska ramar och ett samarbete kan falla på avgifterna. något av lagen utan haft blandad nivå på lagmedlemmarna, dessutom har vi fl era ridskolehästar med i lagen. En C-ponny slutade som distriktsmästare, säger Marie. Nu planerar vi för att fortsätta med dressyren, vi har haft både programridning och dressyrryttartest som vi tänkt fortsätta med, men också att satsa mer på hoppträning. föreningen har ÄVen satsat på att locka fl er nya medlemmar till klubben. En väg har gått via samarbete med skolorna i Fagersta, där elever som valt specialidrott som tillval kunnat rida och plugga teori på skoltid. Satsningen har också särskilt riktats till specialklasser för barn och ungdomar med särskilda behov. Tillvaron i stallet med hästarna och kaninerna har betytt mycket för fl era barn med särskilda svårigheter. Det ger både ett motoriskt och ett psykologiskt stöd. filosofin hos RYttaRfÖReninGen har hela tiden varit att den som någon gång fått chansen att prova på att rida och vara i stallet, lättare hittar tillbaka igen på sikt. Livet kan vara så orättvist, en del barn har det jättebra ställt medan andra inte ens får frukost hemma innan de går till skolan. Vi vet att en del av barnen som fått prova rida inte kommer att ha råd att ens åka till stallet, men då har de ändå fått prova på och har ett positivt minne att bära med sig, säger Marie Viberg. FLER ERFARENHETER FRÅN IDROTTSLYFTET För vissa är det en rent ekonomisk fråga att man väljer bort hästarna när annat börjar konkurrera om kronorna. Träningsstödet har gett fl er chansen till mer träning. Kompletterat med avsutten verksamhet och föreläsningar har det varit en framgång i många föreningar. Här sätter man fokus på den viktiga helheten och ger en inblick i vad som krävs för att lyckas med sin idrott. Genom att låta ungdomarna träna ihop med andra, sätta upp gemensamma mål, skapa mervärden och öka kunskapen vill man sporra dem att stanna kvar. Att utvecklas är för många en stor drivkraft. Gammal som ung. Några av de lokala satsningarna har även varit en språngbräda till talangsatsningarna som fi nns i de fl esta distrikten, och som många gånger ingår i Idrottslyftet. Skånska KS Skövde RF Smedjebackens RS Snapphanarnas RF Sollebrunns RK Sollefteå RS Sollentuna RK Solstadströms Rid och KS Sorunda RK Sotenäs FK Spekeröds RK Staffanstorps RF Stenkyrkaortens RK Stenungsunds HRF Stenungsunds RK Stjärnorps RK Stockholm VF Stockholms FRK Stora Ekeby RK Stora Höga RK Stora Lundby RK Stora Skedvi Kör & RS Stora Wäsby FRK Storvik Ovansjö RK Storås RK Strängnäsbygdens RF Strömma HS Strömsholms RF Stävie RF Stöcke PF Suderbys RK Sundby RK Sundets RF Sundsvalls FK Sundsvalls RK Sunne RF Surahammars RF Swartlings RF Svarttorps RS Svedens PK Svenljunga RK Svärdsjö RK Sydslättens RF Sysslebäcks Rid & TS Säffl e RK Säfva RK Sällskapet Segersta SR Särö RF Säterbygdens RK Söderhamnsortens RF Söderköpings RS Södra Dalarnas RF Södra Sallerups RF Södra Umeå RF Sölvesborgs RK Sörmons RK Sösdalaortens Lantliga RF T Tanums RK Team Aspvik RK Team Levad RF Tenhults RF Theleborgs RS Tibrobygdens RK Tidaholmsbygdens HK Tierps RK Timrå HSF 14 15

9 FLER ERFARENHETER FRÅN IDROTTSLYFTET En summering av Idrottslyftet Ridsport år HÄSTKUNSKAP I FOKUS Det pratas mycket om att vi måste stärka den teoretiska hästkunskapen inom ridsporten. I Timrå Hästsportförening blev det inte bara snack, utan flera år av teoriverkstad med stöd av Idrottslyftet. Vilket upplägg man väljer varierar, gemensamt är att man plussar på sin verksamhet med avsutten utbildning i hästväg. Kontinuerlig kunskap om sig själv som ryttare, hästen och stallet. Det handlar till stor del om verksamhet vi under många år tog för givet att våra aktiva fi ck genom att bara vara i stallet. Men, i takt med att ridningen gått mer och mer mot att bli en aktivitet av många, tycks tiden i stallet ha minskat och med det möjligheten till kunskap. Om man generaliserar. Nu har allt fl er föreningar satsat på att åter göra hästkunskapen till en naturlig del av ridningen. Men under organiserade former. Det handlar till stor del om att konceptualisera den avsuttna verksamheten. Exakt hur det ser ut varierar, men många har lagt till hästkunskapen som en del av lektionstiden enligt principen 45 min + 45 min. Andra har regelbundna helg- eller veckoaktiviteter. Förutom den ökade kompetensen hos deltagarna, har det även gett större trygghet och sammanhållning. Av de föreningar som har lyckats få fram mervärdet av upplägget till sina medlemmar, har många fått bärighet i konceptet även efter avslutat projekt. Och det känns egentligen ganska givet nu får ju eleverna så mycket mer för lektionspengarna! Text: Angelica Söderberg Foto: Timrå HF tänk er ett smörgåsbord av utbildningar som det bara är för ungdomarna att hugga in på, med allt från stallsäkerhet till ridlära och frisering. Det blev verklighet när eldsjälarna i Timrå drog igång sitt Idrottslyftsprojekt med fokus på både att öka kunskapen och locka fl er att satsa mer tid i stallet. Våra elever hade rätt få teorilektioner per termin. Vi märkte att den mer djupgående hästkunskapen saknades på många håll, även om vi alltid har KORS haft en del medlemmar som varit väldigt kunniga, säger Anneli Harrvik, projektledare och ridinstruktör inom Timrå Hästsportförening. projektet ÄR nu inne på sitt tredje år och ett par hundra ungdomar har hunnit vidareutbilda sig i vitt skilda ämnen. Det har inte bara handlat om hårdplugg, utan även möjligheten att få träffas och ha mysigt i stallet till exempel att baka och fi ka MANKE MANKAM tillsammans. En målsättning har också varit att locka ungdomarna att besöka stallet oftare än under sin vanliga lektionstid. Och kanske på sikt intressera sig för att bli ledare i klubben. Vi har försökt blanda våra ämnesval väldigt mycket med både teoretisk och praktisk inriktning. Det har GANASCH kunnat handla om löshoppning, sits och balans, lastning av häst, tömkörning, frisering... och förstås säkerhet i stallet. förebyggande UtbildninG i stallsäkerhet har hört till de prioriterade områden som ridklubben satsat på, framför allt att utbilda de mindre barnen. Anneli berättar att SISU i området har varit en viktig samarbetspartner i fråga om att arrangera föreläsningar. Men vi har även fått hjälp med föreläsare från ett foderföretag och från en hästmassör. Det är alltid bra att kolla runt lite i trakten där man är och se vilka experter som kan tänka sig att föreläsa gratis. Utöver hästkunskapsarbetet har Timrå drivit fl era andra projekt med stöd av Idrottslyftet. I ett samarbete med skolorna i området arrangeras läxläsning i stallet och i ett relativt nystartat integrationsprojektet döpt till Nya stallkompisar utökades samarbetet så att elever med utländsk härkomst fått möjlighet att besöka stallet med sina lärare. Efter att ha tilldelats ett stipendium från Skandias idéer för livet fi ck dessutom nästan 400 mellanstadiebarn i Timrå kommuns skolor prova på att rida en gång. Vi måste vara framåt och ansöka om projektbidrag, det behövs för att få möjlighet till den här typen av verksamhet. Till exempel vill vi utöka verksamheten för funktionsnedsatta som vi har i dag, säger Anneli Harrvik. Jag tycker det har varit jätteroligt med projektarbetet, förutom att vi märker att hästkunskapen blivit bättre på sina håll så lär vi ju känna eleverna på ett helt annat sätt när de kommer hit utöver sina vanliga ridlektioner. TIPS Väck intresse för extra teorilektioner genom att låta ungdomarna själva vara med och tycka till om vad de vill lära sig. Låt det vara lite spretigt och blanda traditionella hästteoritimmar med praktisk övning. Tänk på att det kan finnas föreläsare som kan tänka sig att prata om sitt område gratis för att nå ut till möjliga framtida kunder. Så länge vi är medvetna om förutsättningarna behöver det inte vara fel. Sprid kunskaperna vidare genom anslagstavlorna i stallet, via hemsidan eller andra vägar till medlemmarna som kanske inte är med just den här teorilektionen. FLANK BOG BUK Tingsryds Rid O KK Tjust KS Tjörns RK Tollstad HSK Tornedalens RF Torns RF Torsby RK Torslanda RK Torsåkers HF Torsås RF Tranemoryttarna Tranås RK Trelleborgs RF Trollhättans FRK Trosa RS Trosa-Vagnhärads RK Troxhammars RS Trunnerups RF Trögds RF Tunalids RK Tunarps FRK Tungelsta RK Tvååkers Kör och RK Tyresö RF Tågarpsortens Lantliga RF Täby Galopps PK Tämta RK Tönnersa RK Töreboda HK U Ulricehamnsbygdens RK Ulvstorps RK Umeå RF Upplands Bro RF Upplands-Västmanlands FRK Uppsala PK V/W Valdemarsviks RK Vallentuna RK Valsängs RF Vansbro RS Varaortens RF Varbergs RK Vartofta Rid o KS Waxholms FRK Vellinge HSF Vetlandaortens RF Viarps Kör o RK Viby Rid och KS Vikbolandets RF VikmanshytteBygdens HS Vilhelmina RK Willands RF Villvattnets KS Vimmerbyortens RF Vindelns RK Vingåkers RF Vinslövs RF Wirsbo RF Wisby RK Vissmålens RK Wittvångs HS Vuollerims RK Vålbergs Rid o KS Väderstad HSK Vällingby RS Vänersborgs RF Vänsta RF Värmdö RK Värnamo Kappeled RK Värnamobygdens RF 16 17

10 MER FÖR FLER hjälp på traven. Så här ser det ut när Riksidrottsförbundet reder ut begreppen: En summering av Idrottslyftet Ridsport år Mer ridsport för fler är mottot för ridsportens Idrottslyft år 5. För en förening som vill vara med är en vilja att utveckla och satsa på sin ungdomsverksamhet en bra början. Regeringens satsning på svensk idrotts framgångssaga fortsätter. Totalt 500 miljoner Idrottslyftskronor ingår numera i det fasta idrottsstödet, som en riktad satsning på barn- och ungdomsidrott. Av den potten pengar får ridsporten närmare 12 miljoner att fördela till sina anslutna föreningar. Dessutom kan föreningarna ta del av mer ekonomiskt stöd via SISU-distrikten och distriktidrottsförbunden. Vad man vill göra och hur, styr vilka medel man söker var. Ni vill rekrytera fler barn och ungdomar och / eller få fler att stanna längre. Ni vill samverka med skolan för att erbjuda fler barn och ungdomar möjlighet att prova på eller utöva er idrott. Ni vill utveckla och öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer. SPECIALIDROTTSFÖRBUND DISTRIKTSIDROTTSFÖRBUND DISTRIKTSIDROTTSFÖRBUND Ni vill rekrytera, utbilda och behålla ledare. SISU IDROTTSUTBILDARNAS DISTRIKT VAD GÄLLER? Ett viktigt medskick till föreningarna är att projekten måste ligga väl i linje med Idrottslyftets övergripande mål och syfte för att få beviljat stöd, förklarar Gisela Löfstrand, handläggare Idrottslyftet hos Svenska Ridsportförbundet. Det fi nns vissa grundkrav för att kunna söka. Föreningen måste vara ansluten till ett specialidrottsförbund inom Riksidrottsförbundet i vårt fall, Svenska Ridsportförbundet. Projekten får inte heller ersätta ordinarie verksamhet utan stödet ska gå till att testa ny verksamhet eller utveckla befi ntlig. Med Idrotten Vill som utgångspunkt fördes samtal och diskussioner med representanter från ridsportens olika områden resultatet av den här processen blev idéprogrammet Ridsporten Vill. För ridsportprojekt inom ramen för Idrottslyftet ska Ridsporten Vill vara vägledande. Andra riktlinjer som gäller från åren 1-4 är att öppna dörrarna för fl er samt få barn och ungdomar att fortsätta längre med sin idrott. Allt arbete ska samtidigt utgå från ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Till år fem har man kryddat inriktningen en smula. Nu vill Riksidrottsförbundet att äldre ungdomar ska prioriteras, tjejer och killars möjlighet till lika villkor uppmärksammas och det ska bli en tydligare fokusering på mångfald. Barnrättsperspektivet* lyfts också fram i större utsträckning. Idrottslyftets övergripande syfte är att rekrytera och behålla fl er medlemmar i idrottsföreningen. * läs mer om barnrättsperspektivet på idrottslyftet RIDSPORTENS VIKTIGA OMRÅDEN ÅR 5 Rekrytera behålla fl er medlemmar Mer kunskap i föreningen Ridskolan Hästen Inom varje område kan du forma egna idéer, eller välja ett färdigt paket. Läs mer om paketen på SUGEN ATT SÖKA? År 5 började 1 juli 2011 och pågår till 31 december nästa ansökningsperiod sträcker sig från 1 februari 30 april VILL DU VETA MER? På fi nns komplett information om Idrottslyftet inom ridsporten och hur man ansöker. Kontaktpersoner för Idrottslyftet hos Svenska Ridsportförbundet är: sandra Wiklund sandra.wiklund@ridsport.se Gisela löfstrand, gisela.lofstrand@ridsport.se Du kan också kontakta ditt ridsportdistrikt eller en SISU Idrottsutbildarna-konsulent om du behöver hjälp och stöd i ansökningsarbetet. MATERIAL SOM FÅR PROJEKTEN ATT BLOMMA Väsby RK Wäse RF Västerviksortens RF Västerås RS Västerås-Barkarö RK Vätö RK Växjö RK Växjöortens FRK Y Ydre RK Yngsjö Ponnygårds RK Ystad RK Å Åby RK Åhus RK Åkerbo Rid & KS Åmåls RK Ånge RK Årsta-Runsten SRF Årsunda HK Åsbo PK Åsbo RF Åsbygdens RF Åsebo RS Åseda RF Åstorpsortens RF Åtorps Gr Åtvidabergs RK Ä Älleköpinge RF Älmhult Linnebygd.RK Älvdalens RK Älvkarleby RK Älvsby RF Ängelholms RF Ö Ödåkra RS Öja-Västermo RS Ölands RF Ölmstad Rid och KS Örebro FRK Örestads RS Örnsköldsviksortens RK Östadkulle RK Österfärnebo RS Östergårds RK Österlens RF Österlens RK Östernärke RF Östersund-Frösö RK Östra Sörmlands Lantliga RF Östra Torns RS Överby HSF Överums HSF 18 19

11 POSITIVA EFFEKTER I Handslagsrapporten (2007) framgick att satsningen varit en framgångssaga för ridsporten från början till slut. När vi nu sätter punkt för Idrottslyftet år 1-4, är det en lika lysande solskenshistoria vi får äran att summera. 100 miljoner kronor har gjort avtryck i stort som smått, gett oss nyttiga erfarenheter och möjliggjort en massa fantastisk verksamhet i våra föreningar. Ridsporten har bland annat fått: Fler nya och utbildade ledare Många nya barn- och ungdomsverksamheter Hundratusentals aktivitetstillfällen Möjlighet att möta nya målgrupper En bättre samverkan mellan Idrottslyftets alla aktörer Ett stort tack till ledare, företroendevalda, yrkesverksamma och andra som har gjort värdefulla insatser. Ert engagemang är inspirerande och avspeglar sig i alla lyckade projekt. I det här materialet är ambitionen att visa vad Idrottslyftet fört med sig till ridsporten som helhet, med fokus på föreningsstödet och med sikte mot framtiden. Svenska Ridsportförbundet Ridsportens Hus Strömsholm