På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen. Tid Onsdagen den 11 juni 2014, kl Kaffe serveras från kl. 08.

Transkript

1 Regionstyrelsens ledamöter Ersättare för kännedom Kallelse På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen Tid Onsdagen den 11 juni 2014, kl Kaffe serveras från kl Plats Ärenden Rådhussalen, Rådhuset i Karlshamn Se bifogad föredragningslista och bilagor REGION BLEKINGE Christina Mattisson ordförande Andréa Hellsberg sekreterare Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

2 Regionstyrelsen Dagordning Tid Onsdagen den 11 juni 2014, kl Plats Rådhuset, Karlshamn Dagordning: Beslutsärenden 1. Blekinges regionala kulturplan bilaga 2. Ansvarsfrihet för kultur och fritidsnämnden bilaga 3. Ansvarsfrihet för trafiknämnden bilaga 4. Delårsbokslut per den 30 april 2014 bilaga 5. Projekt; Nationellt uppdrag för Region Blekinge förlängning bilaga 6. Rambudget och verksamhetsplan 2015 med inriktning mot bilaga 7. Tilläggsbeslut med anledning av inkråmsöverlåtelse Blekingetrafiken AB bilaga 8. Fastställande av länstransportplan för Blekinge bilaga 9. Avsiktsförklaring avseende gemensam organisation och gemensamt bilaga system för e arkiv 10. Samverkansavtal med Skånetrafiken avseende Pågatågstrafik bilaga 11. Projekt; Blekinges unga lyfter bilaga Valärenden 12. Avsägelse av uppdrag i trafiknämnden, Blekingetrafikens styrelse samt bilaga Kollektivtrafikgruppen i Sydsvensk regionbildning 13. Nyval av ledamot i TN 14. Val av ordförande till trafiknämnden 15. Val av ordförande till Blekingetrafikens styrelse 16. Val av ledamot till styrgruppen för kollektivtrafik, Sydsvensk regionbildning Motioner & medborgarförslag 17. Inkomna motioner bilaga Informationsärende 18. Uppföljning Blekingestrategin Delegationsbeslut Beslut tagna av arbetsutskottet Tillsättning av trafikdirektör Upphandlingsunderlag finansiella tjänster Projekt; Knuff Digital bifall Projekt; WIESD Kvinnor i spetsen för innovation, entreprenörskap & hållbar utveckling bifall

3 Upphandlingsunderlag reklambyråtjänster Upphandlingsunderlag datorer & IT tillbehör Upphandlingsunderlag trafik med Pågatåg till Karlshamn Upphandlingsunderlag processtöd för värdegrundsarbete Projekt; Förstudie för kustnära cykelled genom Blekinge bifall Projekt; Strukturbild Blekinge bifall Projekt; Kultur runt Östersjön bifall Projekt; Idrotten i Blekinge kan mer, fas 1 bifall Projekt; Grön resurs i Blekinge bifall Projekt; Förstudie Förebygga skolavhopp gymnasieskolan Blekinge bifall Beslut taget av ordföranden Allmän trafikplikt för båttrafik på sträckan Karlskrona (Fisktorget) Aspö Hasslö Anmälningsärenden Trafiknämndens protokoll, Kultur och fritidsnämndens protokoll, SKL; Regionerna och arbetsmarknadspolitiken (resultat av genomförd kartläggning) Karlskrona kommun; Kommunala val Blekinge Health Arena; Årsberättelse 2013 Blekinge Health Arena; Protokoll nr 2, Blekinge Health Arena; Protokoll nr 3, Sydsvensk entreprenörfond; Protokoll Regeringsbeslut; Uppdrag beträffande strandskyddet vid små sjöar och vattendrag Regeringsbeslut; Uppdrag att lämna stöd till inkubation

4 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr Handläggare Malena Sandgren Remiss Blekinges regionala kulturplan Bakgrund I december 2009 beslutade riksdagen om en ny modell för tilldelning av de statliga kulturmedel, den så kallade kultursamverkansmodellen. Den nya modellen, som presenterades genom Spela samman - En ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11), innebär att den regionala nivån får ett större ansvar för att fördela statliga kulturpengar. Målet är att skapa ett ökat utrymme för regionala prioriteringar och variationer men där staten även fortsättningsvis har det övergripande strategiska ansvaret för den nationella kulturpolitiken. Syftet med den nya modellen är också att vidareutveckla dialogen och samspelet mellan statlig, regional och kommunal nivå, samt det professionella kulturlivet och civila samhället. Modellen kräver att en treårig regional kulturplan upprättas som ska lägga riktlinjer för hur kultur i regionen kan utvecklas och bedrivas. Kulturplanen ska även beskriva nuläget och samt hur själva planen har tagits fram. Blekinges regionala kulturplan har arbetats fram i samverkan med regionen kommuner och samråd med regionala kulturinstitutioner, länsstyrelsen, professionella kulturlivet och det civila samhället. Syftet med planen är att beskriva nuläget gällande den kulturella infrastrukturen i regionen samt vad vi vill arbeta för de kommande tre åren. Planen utgör också ett underlag för Region Blekinges ansökan om statsbidrag från Statens kulturråd. Dokumentet sträcker sig över tre år men ska ses som ett levande dokument som kan utvecklas och kompletteras under tiden. Kultur- och fritidsnämnden har behandlat ärendet. Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget. Beslutsunderlag Remissförslag till Blekinges regionala kulturplan Kultur- och fritidsnämndens beslut, Arbetsutskottets beslut, Förslag till beslut, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att godkänna remiss av Blekinges regionala kulturplan att skicka ut remissförslaget till kommunerna, berörda institutioner och organisationer samt övriga intresserade att fastställa remisstiden till 12 juni 26 september 2014 att paragrafen anses omedelbart justerad Expedieras: <Ange> Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

5 Blekinges regionala kulturplan

6 Det här är Blekinges kulturplan, med de nationella kulturpolitiska målen som utgångspunkt. Vår kulturplan är en del av underlaget som ligger till grund för Statens Kulturråds fördelning av statsbidrag till Blekinges kulturliv. Kulturplanen är till för att berätta hur kulturlivet i Blekinge ska utvecklas. Hur detta ska gå till har vi kommit fram till i samtal tillsammans med er; kulturverksamheter, föreningar, civila samhället, kulturaktörer, tjänstemän och politiker. Tack för ert engagemang! Blekinges regionala kulturplan Region Blekinge Dnr: Version 2 Beslutsunderlag Regionstyrelsen /lisand8 2

7 Innehåll Inledning... 4 Kulturpolitiska utgångspunkter... 5 Blekinges förutsättningar Utvecklingsområden Scenkonst Dans Musik Teater Scenkonst Sydost Kulturarv Kulturarv Blekinge Museiverksamhet Arkivverksamhet Hemslöjd Bibliotek Litteratur, berättande och läsfrämjande Film och rörliga medier Bildkonst och form Folkbildningen Kultur och hälsa Kulturella och kreativa näringar Kultur och turism Ekonomi och finansieringsformer Uppföljning och utvärdering Så har kulturplanen tagits fram

8 Inledning Vi har fått goda resultat av och för kulturen i Blekinge under våra tre inledande år med kultursamverkansmodellen. Nu har vi sett över vår kulturplan inför tre nya år, Under våren 2014 har vi återigen träffats i flera sammanhang och i olika konstellationer för att diskutera hur vi vill utveckla kulturen i Blekinge. I följande kulturplan hoppas vi att du känner igen en hel del av det som är resultaten av att vi tillsammans har diskuterat vad som är viktigt och hur det kan uppnås. Likaså är det viktigt att våra insatser har koppling till de nationella kulturpolitiska målen samt de nationella respektive regionala prioriteringarna, mer om det kan du läsa om här i kulturplanen. Kulturplanen är vårt strategiska övergripande dokument att förhålla oss till i vår planering av mer konkreta insatser som kommer att skrivas fram med särskilda villkor mellan Region Blekinge och de regionala kulturverksamheter som får verksamhetsbidrag. I allt vårt arbete med kultur är det viktigt att förhålla sig till konstnärlig kvalitet och förnyelse enligt de nationella kulturpolitiska målen. Men vad konstnärlig kvalité och förnyelse innebär är svårt att precisera. Därför är en ständigt pågående diskussion med varandra; professionella kulturlivet, civila samhället och offentliga sektorn, det viktigaste verktyget vi har för att kunna förhålla oss till både den nationella och till den regionala kulturpolitiken för att försäkra oss om att Blekinges kulturliv utvecklas och frodas. Bakgrund I december 2009 beslutade riksdagen om en ny modell för tilldelning av statliga kulturmedel, den så kallade kultursamverkansmodellen. Den nya modellen, som presenterades genom Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11), innebär att den regionala nivån får ett större ansvar för att fördela de statliga kulturpengarna. Tidigare har staten avgjort vilka regionala kulturinstitutioner som är berättigade till statligt stöd. Med den nya modellen får istället regionerna ett ökat ansvar över fördelningen. Målet är att skapa ett ökat utrymme för regionala prioriteringar och variationer. Staten har även fortsättningsvis det övergripande strategiska ansvaret för den nationella kulturpolitiken genom de nationella kulturpolitiska målen. Syftet med den nya modellen är också att utveckla dialogen och samspelet mellan statlig, regional och kommunal nivå, samt det professionella kulturlivet och civila samhället. Modellen kräver att en regional kulturplan arbetas fram som beskriver riktlinjer för hur kultur i regionen kan utvecklas och bedrivas. Kulturplanen ska också beskriva nuläget och hur planen har tagits fram. Kulturplanens innehåll Kulturplanen beskriver den nationella kulturpolitiken och Blekinges regionala prioriteringar som har tagits fram för den kommande perioden. Sen följer en beskrivning av Blekinges förutsättningar som region och hur det ser ut i våra kommuner. Därefter kommer konst- och kulturområdena under rubriken Utvecklingsområden, med beskrivningar om nuläge, utvecklingsmöjligheter och vad Region Blekinge vill åstadkomma under planperioden. Efter konst- och kulturområdena beskrivs några så kallade aspekter, till exempel turism och hälsa, som anses påverka kulturen och vice versa i så hög grad att de är viktiga att förhålla sig till i kulturplanen. Slutligen finns även information om ekonomiska förutsättningar, om uppföljning samt om hur kulturplanen har tagits fram. 4

9 Kulturpolitiska utgångspunkter Det brukar sägas att 1974 var det år då den svenska kulturpolitiken utformades och blev ett eget politiskt sakområde. Det var då resurser satsades på regionala kulturinstitutioner och länsteatrar, länsbibliotek och länsmusikinstitutioner byggdes upp. Det var också då grunden till de nationella kulturpolitiska målen utformades, som reviderades en aning 2009 till dagens mål. 1 Nationell kulturpolitik De nationella kulturpolitiska målen lyder: Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå de nationella målen ska kulturpolitiken: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Nationella prioriterade områden under För att kunna uppnå de nationella kulturpolitiska målen finns även nationellt utpekade prioriterade områden som ska beaktas i allt utvecklingsarbete. Kulturrådets utgångspunkt är att ett kulturliv präglat av jämställdhet, mångfald och interkulturell utveckling bidrar till ökad kvalitet och tillgänglighet. Det är breda begrepp som kan innefatta mycket, nedan följer enligt önskemål från dialogmötena, ett försök i att avgränsa vad som avses med begreppen i kulturplanen. De nationella och regionala prioriteringarna återkommer under konstområdena och deras utvecklingsmöjligheter, där även kopplingen till de nationella kulturpolitiska målen finns. Barn och unga Genom kulturen ska vi verka för barns och ungdomars rätt till yttrandefrihet. Barn och unga ska få möjligheter att delta i det konstnärliga och kulturella livet, de ska få uppleva kultur och de ska själva få skapa. Jämställdhet Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att ta del av samhällets gemensamma resurser för att skapa kultur. De ska också ha samma möjlighet att utöva ett aktivt konstnärskap. Det är en fråga om rättvisa och demokrati, och i enlighet med de kulturpolitiska målen, vilka säger att kulturpolitiken ska ge alla möjlighet att delta i kulturlivet. Tillgänglighet Tillgänglighet kan innefatta både fysisk och geografisk tillgänglighet till kultur, eller kunskapsmässig och digital tillgänglighet till kultur. Kulturlivet ska vara enkelt att nå för alla. Regeringen har beslutat att samhället ska utformas så att människor med funktionsnedsättning blir fullt delaktiga. Samtliga kulturinstitutioner och det fria kulturlivet inom teater-, dans-, musik-, litteratur-, biblioteks- musei- och utställningsområdena som får statsbidrag måste därför se över sina lokaler, information och verksamhet. Med tillgänglighet menas att synliga och osynliga hinder identifieras och undanröjs så att fler får tillgång till kulturutbudet. 1 En kulturutredning: pengar, konst och politik David Karlsson Karlshamn

10 Mångfald Mångfald kan syfta både till ett estetiskt eller till ett antropologiskt perspektiv. Med ett estetiskt perspektiv avses en mångfald av olika konst- och kulturformer, uttryck, stilar och genrer medan ett antropologiskt perspektiv avser en mångfald av idéer, åsikter och perspektiv. Det kan också avse etnisk mångfald och en mångfald av kulturer. Nationella minoriteter Genom Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter har Sverige erkänt fem nationella minoriteter och fem minoritetsspråk. De fem nationella minoriteterna är; judar, romer, samer, sverigefinnar samt tornedalingar. De fem minoritetsspråken är; finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Dessa är minoritetsspråk med historisk hävd, varför de som använder språken har getts särskilda rättigheter. Det allmänna ska främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska särskilt främjas. Internationellt och interkulturellt arbete Interkultur syftar till möten mellan individer med olika kulturell bakgrund som utbyter erfarenheter och perspektiv, snarare än mellan olika kulturer. Kulturlivets internationalisering ökar när: - fler konst- och kulturutövare i Sverige ges möjlighet att presentera sin verksamhet, vara närvarande och efterfrågade i utlandet - fler konst- och kulturutövare ges möjlighet att ta del av internationella kulturmöten som bidrar till att utveckla deras konstnärliga uttryck - fler människor i Sverige ges tillgång till en mångfald av konst och kultur från hela världen - den kulturella dimensionen i Sveriges samlade utlandskontakter stärks. 2 Kulturskaparnas villkor Att ha bra villkor för kulturskapare är viktigt, inte bara för kulturens utvecklande och förnyelse, utan även för andra politikområden som näringsliv och utbildning. Det handlar om regional utveckling och om att utmana samhället. Det kan innebära att det offentliga arbetar för att MUavtalet efterföljs eller att utbilda om principen att avsätta 1 % av budgeten till konstnärlig gestaltning vid ny- och ombyggnation. Regional kulturpolitik Region Blekinge vill göra det möjligt att vara delaktig i Blekinges kulturliv. När fler människor, i alla åldrar och livssituationer kan möta kultur och dess olika uttryck kommer bättre förutsättningar skapas för ett kreativt, livskraftigt, demokratiskt och hållbart samhälle. Regionalt prioriterade områden Barn och Unga Tillgänglighet Samverkan Delaktighet Internationalisering 2 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 6

11 Målformuleringar Barn och unga Region Blekinge vill - att Blekinge ska vara ledande i Sverige på kultur för och med barn och unga Barn och unga är den mest prioriterade målgruppen för Region Blekinges kulturpolitik och vårt mål är att Blekinge ska vara ledande i Sverige på kultur för och med barn och unga. Detta ska vi uppnå genom att utveckla Blekingemodellen som garanterar skolbarn att få uppleva minst två scenkonstföreställningar per år. Vi vill utöka modellen att omfatta fler konstområden, såsom dans och konst. Dessutom är Blekinge bland de bättre i Sverige på att tillvarata möjligheterna inom Skapande skola, där ett väl fungerande regionalt nätverk ger ytterligare utvecklingsmöjligheter för kompetensutbildning och breddning av konstområdena dans och konst. Tillgänglighet Region Blekinge vill - att kultur i Blekinge ska bli tillgänglig digitalt samt att delaktighet och eget skapande ska vara ledord Kulturpolitiken i Blekinge ska verka för en ökad tillgänglighet till kultur, både fysisk och digital. Regeringen vill att vi tar tillvara de möjligheter som digitaliseringen ger. Därför har den Digitala agendan tagits fram som ett verktyg för att samordna regeringens insatser och åtgärder på ITområdet. Region Blekinge och Blekinge läns landsting har antagit målet att bli bäst i Sverige genom den Regionala digitala agendan. 3 Genom de mål som finns i agendan för kulturen ska vi uppnå visionen om att all kultur i Blekinge ska bli tillgänglig digitalt. Tillgänglighet handlar också om den fysiska tillgängligheten där kulturverksamheterna redan nu aktivt arbetar för att avhjälpa hinder. Detta kommer även fortsättningsvis vara en viktig uppgift. Samverkan Region Blekinge vill - att samverkan och gränsöverskridande samarbeten ska vara basen i utvecklingen av Blekinges kulturliv Samverkan är ett grundläggande perspektiv i Blekingestrategin och är den viktigaste pusselbiten för Blekinges utveckling. Blekinge är bra på samverkan inom och utom länet vad gäller kultur men det kan bli ännu bättre. Idag har vi en nära samverkan mellan de sydostliga länen där vi även har kulturverksamheter tillsammans, vilket är unikt. Amatörer och de fria professionella krafterna är viktiga vad avser samverkan och delaktighet i utvecklingen av kulturen i Blekinge. Flera regionala nätverk inom olika områden har under de senaste åren startats i Blekinge, som har gett ett stort mervärde. Vi ska skapa flera av dessa mötesplatser och på så vis kunna hjälpas åt och dra nytta av varandras erfarenheter. Delaktighet Region Blekinge vill - att kvinnor och män, flickor och pojkar i Blekinge ska ha samma möjligheter att ta del av våra gemensamma resurser för att uppleva och skapa kultur. Kulturpolitiken vill att alla ska ha möjlighet till att få uppleva kultur samt till det egna skapandet. Det finns en stark jämställdhetsaspekt i ordet alla som ska beaktas i arbetet med att nå nya grupper, de som idag inte kommer i kontakt med kultur. Det kan vara särskilt utsatta grupper såsom psykiskt funktionsnedsatta personer, flyktingar eller de som inte har ekonomiska möjligheter

12 Delaktigheten handlar också om de ideella krafterna, om föreningarna och om att skapa bättre förutsättningar för att stimulera till föreningsverksamhet och arrangörskap. Genom att särskilt beakta jämställdheten i arbetet att nå nya grupper, stötta de ideella krafterna samt arbeta för att förbättra folkhälsan genom kultur ska vi öka delaktigheten och främja mångfald. Genom uppföljning av de regionala verksamheternas jämställdhetsplaner kommer vi särskilt att verka för att jämställdhetsintegrering används som ett verktyg i att uppnå visionen. Internationellt Region Blekinge vill - verka för ökat samarbete i södra Östersjöregionen. Blekinges geografiska läge med närheten till södra Östersjö- och Öresundsregionen har en enorm utvecklingspotential. Blekinge har sedan många år väl upparbetade samarbeten med regionerna runt södra Östersjöområdet, bland annat inom kulturen. Flera internationella projekt och kulturella utbyten till exempel med Kaliningrad och Polen är viktiga för den konstnärliga kvaliteten och förnyelsen i Blekinge. En extra starkt lysande stjärna är konstprojektet Artline som utmanar det offentliga rummet. Artline har dessutom blivit utnämnt till ett flaggskeppsprojekt inom Östersjöstrategin. Genom att ta tillvara och vidareutveckla de samarbeten, erfarenheter och kontakter som har uppstått inom konsten de senaste åren, genom våra grannar, kommer vi att kunna verka för kvalitet och konstnärlig förnyelse samt verka för ökat samarbete i södra Östersjöregionen. Särskilda satsningar I dialogerna runt om i Blekinge med verksamheter, föreningar och politiker har två konstområden framstått som särskilt önskvärda att satsa på, och det är dansen samt bildkonsten. Under vill Region Blekinge därför särskilt lyfta fram dessa områden. Dans Det händer något med dansen i Blekinge! Det finns ett bubblande intresse som i hög grad överskrider det utbud av både dansundervisning och dansföreställningar som erbjuds. Detta mycket tack vare olika satsningar på dansen, både av amatörer, professionella och genom särskilda satsningar på hälsa genom dans. Dessutom har flera professionella dansare flyttat hem till Blekinge med ett enormt engagemang. Det här ska vi ta tillvara och bland annat undersöka möjligheten att skapa en dansscen i Blekinge i samverkan med Regionteatern Blekinge Kronoberg. (Läs mer under Dans) Bildkonst och form I Blekinge finns det goda förutsättningar att bygga på vad gäller bildkonstområdet. Idag finns många lokala arrangemang och en trogen publik, konstaterar utredningen kring bildkonst och form från Det finns även verkstäder, arbetslokaler och förhållandevis billiga bostäder för konstnärer.. Vi har genom det internationella konstprojektet Artline fått unika erfarenheter som vi ska utveckla vidare genom nya internationella samarbeten för att främja den konstnärliga förnyelsen. Utveckling inom konstområdet planeras även för barn och unga genom Blekingemodellen och konstläger. (Läs mer under Bildkonst och form) 8

13 Blekinges kulturpolitiska organisation Region Blekinge är ett kommunalt samverkansorgan bildat 2001 av Blekinges fem kommuner och landsting. Region Blekinge får uppdrag av sina medlemmar och från staten. Det som tidigare var olika angelägenheter är idag gemensamma frågor. Region Blekinges medlemmar har pekat ut ett antal frågor som vinner på att drivas regionalt då de är av betydelse för hela Blekinge, en av dem är kulturen. Region Blekinge har sedan 2003 ansvaret för den regionala kulturpolitiken. Region Blekinges Kulturoch fritidsnämnd är facknämnd i kulturpolitiska frågor och verkar på uppdrag av regionstyrelsen. Kultur- och fritidsnämnden ska arbeta utifrån den nationella kulturpolitiken och de nationella och regionala prioriteringarna. De ska även arbeta för ett kulturliv som präglas av nyskapande och kvalitet samt spegla en mångfald. Region Blekinge kommer överens om speciella villkor med de verksamheter som verkställer den regionala kulturpolitiken i Blekinge. 4 Villkoren är i enlighet med den regionala kulturplanenen och den nationella samt den regionala kulturpolitiken. Villkoren följs upp och utvärderas gemensamt av Region Blekinge och de berörda verksamheterna. I sina verksamhetsberättelser redovisas årligen vilka insatser som gjorts inom ramen för villkoren och vilka effekter dessa fått. De speciella villkoren är av stor betydelse i genomförandet av den regionala kulturplanen. Kommunerna bär den största delen av den offentligt finansierade kulturen och består oftast av bibliotek, musik- och kulturskola samt museer. Eftersom all kultur konsumeras och produceras på en lokal plats har kommunerna en viktig roll som utvecklare och verkställare av kultur. Kommunerna samarbetar med föreningar, studieförbund och fria kulturskapare för att erbjuda ett rikt och mångfacetterat kulturliv i Blekinge. Representanter från kommunerna och Region Blekinge träffas regelbundet för samarbete, kunskapsutbyte och utveckling. Blekingestrategin Kulturen är en del av allt i vårt samhälle, därför är det viktigt att vi ser till att kulturen är en integrerad del av andra politikområden. Genom Blekingestrategin , Attraktiva Blekinge, har Region Blekinge tillsammans med bland andra näringsliv, kommuner, högskola och blekingeborna själva stakat ut Blekinges gemensamma färdriktning. Strategin samordnar olika aktörers verksamheter så att det gemensamma resultatet verkar för Blekinges långsiktiga utveckling. Målet med Blekingestrategin är ett Blekinge där fler vill bo, arbeta och komma på besök. Insatsområdena i Blekingestrategin är; Bilden av Attraktiva Blekinge, Livskvalitet, Arbetsliv samt Tillgänglighet. För att kunna attrahera människor till sin region konstateras att kulturen är en allt viktigare del. Länsöverskridande samarbete Det finns ett långtgående samarbete inom kultur mellan Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Sedan 2002 finns avsiktsförklaringen Kultur i Sydost. Ett gemensamt mål för samarbetet är att; i ett nyskapande, gränsöverskridande och kreativt klimat, stödja och utveckla kulturen i sydost. Genom att samarbeta kan vi tillsammans få resurser för fler satsningar inom kulturområdet än vi har var och en för sig. Inom samarbetet finns två gemensamma verksamheter, Dans i Sydost och Reaktor Sydost. Utöver dessa finns även två andra regionala verksamheter som båda täcker Blekinge och 4 Blekingearkivet, Blekinge läns museum, Slöjd i Blekinge, Musik i Blekinge, Riksteatern, Regionteatern Blekinge Kronoberg, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg, Dans i Sydost, Blekinge Läns Bildningsförbund. 9

14 Kronoberg, det är Regionteatern Blekinge Kronoberg och Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg (tidigare Länsbibliotek Sydost). Länsöverskridande samarbeten finns även med Skåne, främst inom de kulturella och kreativa näringarna. 10

15 Blekinges förutsättningar Blekinge är ett litet län med fem kommuner och relativt korta avstånd. I regionen bor cirka invånare. OECD (organisation for economic and co-operation development) presenterade i slutet av 2011 en analys av Blekinges förutsättningar, kallad Regional challenges in the perspecitve of Slutsatserna var att Blekinge behöver bli bättre på att ta tillvara kvinnors, nya svenskars och unga personers kompetens. Det konstateras också att vi i Blekinge har förutsättningar att erbjuda goda livsvillkor där människor mår bra, utvecklas och upplever känslan av att leva ett gott liv. Vi har vacker natur, unika kulturmiljöer, kustnära läge, genuina stadsmiljöer och ett rikt kultur- och fritidsliv. Blekinge profilerar sig som en attraktiv miljö för barnfamiljer och därför är barn och unga en särskilt viktig målgrupp också inom kulturen. Blekinge har även ett starkt strategiskt läge i Europa med närhet till den expansiva Öresundsregionen och till de nya stora marknaderna i öst, som tillsammans har en befolkning på ca 100 miljoner människor. Vårt läge med närheten till Polen och Baltikum erbjuder stora möjligheter, inte minst för vår besöksnäring. Blekingarnas upplevda hälsa ligger i nivå med riket enligt folkhälsorapporten, Tillsammans kan vi göra skillnad, dock har den psykiska hälsan försämrats. Kulturen är en viktig faktor för återhämtning vid psykisk ohälsa och Blekinge är en föregångare i Sverige i arbetet med att använda sig av kulturen som ett verktyg för återhämtning. Den digitala infrastrukturen är en viktig del i framtidens Blekinge. Regeringen vill att vi tar tillvara de möjligheter som digitaliseringen ger. Därför har den Digitala agendan tagits fram som ett verktyg för att samordna regeringens insatser och åtgärder på IT-området. Den är en del i en process som ska leda till att Sverige blir bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Region Blekinges styrelse och styrelsen för Blekinge läns landsting har i sin tur antagit målet att bli bäst i Sverige genom den Regionala digitala agendan. I agendan är kulturen ett delområde med vision och mål att arbeta för. Kulturlivet i Blekinge präglas av småskalighet med många mindre satsningar runt om i hela länet. Detta gör kulturen ständigt närvarande, levande och aktiv. Kulturlivet i Blekinge kännetecknas av ett rikt och mycket aktivt föreningsliv som till stor del består av ideella krafter. Befolkningsmängd i Blekinge län 2013 per åldersgrupp och per kommun, källa SCB. 0-4 år år år år Olofström Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Summa år år år år år

16 85-94 år år 288 Summa Blekinges kommuner Blekinges storlek är en bra förutsättning för nära samverkan mellan den kommunala och regionala nivån. Redan idag träffas kulturchefer/kultursamordnare från kommunerna och Region Blekinge flera gånger per år för att tillsammans skapa en arena för kunskapsutbyte och utveckling av kulturlivet i Blekinge. Områden att samverka kring har varit litteratur och berättande samt kulturskaparnas villkor. Samverkan kring olika frågor ska fördjupas under kommande år och även innefatta besöksnäringen. Sakkunniga inom de olika kulturområdena kommer kontinuerligt att bjudas in för inspiration och kompetensutveckling. Under två år har Litteratur och berättarfestivalen i Olofström varit ett nytt inslag tack vare den starka berättartraditionen som finns. Det här vill vi utveckla till en regional angelägenhet särskilt med tanke på Litteratur och läsfrämjandets intåg i Samverkansmodellen. Vi vill även förbättra kulturskaparnas villkor genom att kompetensutbilda framförallt tjänstemän inom kulturverksamheter och kommuner om hur man arbetar med MU-avtal och 1 % -regeln vid ny- och ombyggnation. Det händer just nu mycket inom besöksnäringen i Blekinge. Hela Blekinge går samman och bildar ett bolag för bland annat gemensam marknadsföring. Under planperioden behöver vi förstärka kulturen som en del av besöksnäringen och finnas med så att vi drar nytta av varandras verksamheter. Vi vill även vidareutveckla kulturens engagemang i den gemensamma portalen visitblekinge.se Kommunerna och Region Blekinge kommer särskilt samverka kring att: - Utveckla området litteratur och berättande till en regional angelägenhet - Förbättra kulturskaparnas villkor - Öka samverkan med besöksnäringen Olofströms kommun Antal invånare Olofström blev Årets Kulturkommun 2013 utsedd av fackförbundet Vision! Kommunen har två prioriterade områden: Biblioteken ska vara ett starkt stöd i det livslånga lärandet. Barn och unga ska ha möjlighet till kreativt skapande och en meningsfull fritid. Kommunen har en aktiv föreningskultur, 17 kulturföreningar får bidrag från kommunen. Kultur och fritidsförvaltningen arbetar tillsammans med ett antal arrangerande föreningar och kan erbjuda ett varierat kulturprogram med kvalitet. Varje år arrangeras kulturveckan Nässelfrossa i Olofströms kommun. Den samlar alla kulturella krafter, kulturföreningar, enskilda personer, kulturföretag, kommunförvaltningar och stiftelser i 12

17 kommunen. Syftet är att erbjuda kulturupplevelser byggda på kulturmiljön, kulturpersonligheter och lokalt kunnande. Det innebär en blandning av kulturvandringar, berättelser, teater, musikupplevelser och historiska fakta. Nässelfrossa drivs som en ideell förening med gemensamt program och marknadsföring. Ett av Olofströms övergripande mål är att se till att fler jobb skapas i kommunen man arbetar under målsättningen Jobb till Inom denna ram finns delprojektet Art & Technology, ett försök att optimera samarbetet mellan konstnärer och olika företags personal för att hitta nya produktidéer eller nya produktmetoder för företagets existerande maskiner. De konstnärer som deltar i projektet nyttjas som uppfinnare och innovatörer. I Olofström finns också tydliga spår av en litterär tradition i form av muntliga och nedskrivna berättelser om lokalsamhällets människor och miljöer. I kommunen finns två aktiva litterära sällskap, Harry Martinson-sällskapet och Saljesällskapet. Att ta tillvara denna tradition och utveckla de befintliga litterära krafterna till att ytterligare främja kreativt skrivande och berättande i Blekinge är fortfarande en utmaning. Speciellt gäller detta de unga i kommunen. Festivalen Berättarkraft genomfördes för första gången 2013 som en del i kulturplanen att tydligt visa att litteratur och berättande är ett område som ska lyftas fram. Olofström kommun ser här en möjlighet att i samverkan med övriga kommuner i Blekinge, regionala institutioner och föreningar befästa den litterära betydelsen och utveckla festivalen vidare. Karlshamns kommun Antal invånare Ett starkt kulturliv är ett av Karlshamns kännetecken med årliga arrangemang som Östersjöfestival och Kulturnatt. Kulturlivet drivs till stor del av ideella krafter och ett starkt föreningsliv. Teaterverksamheten har en lång tradition. Amatörföreningen Teatersmedjan är den största aktören och har bland annat en bred verksamhet för och med barn och unga samt en årlig sommarteater. Karlshamn har ett kulturpolitiskt program som antogs Arbetet ska öka kulturens tillgänglighet och ge alla medborgare möjlighet att delta och verka i kulturlivet. Kulturen i kommunen ska vara lättillgänglig och spegla mångfald. Kultur ska också ses som en utvecklingsfaktor eftersom den bidrar till kommunens attraktivitet. På så sätt kan kultur bidra till inflyttning och ökat företagande i kommunen. Barn och unga är en prioriterad målgrupp som i förskola och skola har tillgång till professionella musik- och teaterupplevelser. Skapande skola ger möjlighet till eget skapande, men kan utvecklas och utökas mot fler upplevelser och eget engagemang inom fler konstformer. Sedan 2011 driver Karlshamns kommun Lokstallarna, en mötesplats med utrymme för samverkansprojekt och föreställningar inom teater och musik, både lokalt och regionalt. I framtiden skulle huset kunna erbjuda plats även för dansföreställningar och utställningar av olika slag. Kulturarvet representeras av flera olika föreningsdrivna museer, som Karlshamns museum, Blekinge sjöfartsmuseum och Skottsbergska gården, Sveriges bäst bevarade köpmannagård från 1700-talet. Utställningsmöjligheter för konst finns i Karlshamns konsthall, vilken drivs i Karlshamns konstförenings regi. Arbetet med ett nytt kultur- och bibliotekshus fortsätter. 13

18 Ronneby kommun Antal invånare Kulturverksamheten drivs i ett nära samarbete med kulturföreningarna, som arrangerar konserter, teaterföreställningar, föreläsningar, film, utställningar och driver kommunens museiverksamhet. Inom kommunen finns ett stort antal musik- och teaterföreningar samt en fri teatergrupp, Ronneby folkteater. Just nu görs även en satsning av kommunen för att lyfta fram det viktiga arbete som görs på landsbygden inom kultur och turism. formulering Av Blekinges regionala kulturverksamheter har Slöjd i Blekinge och Blekingearkivet sin bas i Ronneby kommun. Bildkonsten är ett starkt inslag i kommunens kulturutbud. En viktig del i arbetet med konstverksamheten är att stärka arrangörsleden och möjliggöra flera människors möten med konst, utställningar och en skapande konstverksamhet. Kulturcentrum är en av södra Sveriges största konsthallar med ca besökare per år. Kulturenheten producerar ett tiotal utställningar per år på Kulturcentrum, delvis i samarbete med Ronneby konstförening och Kulturpedagogiskt centrum. Kommunen följer MU-avtalet om utställningsersättning. Kulturcentrum innehåller grafik-, emalj- och textilverkstäder som är öppna för konstnärer i första hand. Sedan flera år satsas det på Graffitivecka för ungdomar i samarbete med graffitikonstnärer. Ronnebys medverkan i Artlineprojektet har lett till ett utökat internationellt nätverk inom konstområdet. Arkeologiska utgrävningar i Västra Vång och vid St Ekön, där vraket av det förmodade skeppet Gribshunden hittats, har lett till ett fördjupat samarbete med Blekinge museum kring tillgänglighet och information. Kulturpedagogiskt centrum (KPC), som lyder under utbildningsnämnden, har sin musikskola samt verksamhet inom områdena drama, bild och kulturarv på Kulturcentrum. I Ronneby finns möjlighet att utbilda sig inom drama och konst på Blekinge folkhögskola i Bräkne Hoby. Att bygga vidare på konst- och utställningsverksamheten ser Ronneby kommun som en utvecklingslinje för framtiden. Sölvesborgs kommun Antal invånare I Sölvesborgs kommun finns 25 registrerade kulturföreningar. Amatörkulturen har starkt fäste och de största grupperna finns inom musik och dans. Sölvesborgs kommun ser följande prioriterade områden inom kulturområdet : Barn och unga ska ges möjlighet att utöva sina kulturintressen, fokus kommer att läggas på musik och dans samt biblioteksverksamheten. Kommunens kulturarbetare ska ges möjligheter till utveckling, nätverksbyggande och utställningsplatser. Fortsatt satsning på kulturmiljö och kulturbygd, speciellt i samarbete med våra hembygdsföreningar. Ett exempel är utställning av E22:ans utgrävningar sommaren Tillgänglighet till våra kulturlokaler. Det kommunala aktivitetshuset, som invigdes 2013, med fokus på kultur, hälsa och musik erbjuder inspelningsmöjligheter, medieutveckling och träningslokaler. Under våren 2014 har ny scen installerats med ljud, ljus, mixerbord, instrument och DJ-bås. En utvecklingsmöjlighet är att försöka nå ut till ännu fler unga som vill skapa, spela och lyssna på musik. En motor i detta arbete är givetvis kommunens stolthet, den internationellt kända Sweden Rock Festival. 14

19 Utöver rockmusiken har Sölvesborg även gjort sig känd som jazzkommun. Förutom regelbundna jazzkvällar med musikföreningen Blue Note, bjuder den lilla fiskeorten Hällevik på den årliga jazzfestivalen med deltagare från hela världen. Sölvesborgs körsällskap låter inte bara blekingarna glädjas åt körmusiken. Man har också ett aktivt samarbete med en av kommunens vänorter, Malbork i Polen, varifrån körsångare kommer på besök till Blekinge. Den relativt unga Kammarmusikföreningen arrangerar årligen Klassiska musikens dag då sölvesborgarna får njuta av klassisk musik, både i butiker och utomhus, spelat från hamnens höga silosar. Karlskrona kommun Antal invånare Karlskrona är en kommun med ett varierat och inspirerande utbud av kulturaktiviteter. Stöd till föreningar ger förutsättningar att självständigt utveckla en verksamhet med kvalité och rikt utbud av aktiviteter. Karlskrona kommun synliggör, vårda r och bruka r traditioner och kulturarv med särskilt fokus på Karlskrona som världsarv. Besökscentrum för världsarvet fortsätter att utvecklas och planering inför ett kulturhus pågår. Karlskrona kommun ska främjar eget skapande och ett livskraftigt lokalt kulturliv och stärker kulturell och konstnärlig frihet med ett normkritiskt perspektiv gällande bidragsfördelning, programläggning och stöd till arrangemang. Verksamhet för barn och unga prioriteras särskilt. Samverkan är viktig, ett exempel är sommarteatersatsningen Peter Pan, i samverkan med Regionteatern Blekinge Kronoberg, Musik i Blekinge, Marinmuseum samt Utveckling i Karlskrona. Kommunen satsar även på en vidareutveckling av Artline kallad Kultur runt Östersjön i samverkan med Kalmar konstmuseum, Regionförbundet Kalmar och Region Blekinge. Satsningar på tillgänglighet pågår också, bland annat genom öppettider av biblioteksfilialer och satsningar på att få kulturföreningar att ansluta sig till Kompiskortet som innebär att man gratis får ta med en kompis som extra stöd, hjälp och sällskap om man har en funktionsnedsättning. I all programläggning på konsthallen finns en stor medvetenhet kring vikten av att kontraktera en bredd - män, kvinnor och personer med annan bakgrund - för att skapa trovärdighet i det som görs. 15

20 Utvecklingsområden Utifrån de kulturpolitiska utgångspunkterna, de nationella och regionala prioriteringarna samt dialogerna i Blekinges kommuner har det framkommit utvecklingsmöjligheter. Dessa utvecklingsmöjligheter finns inom olika konst- och kulturområden och dels inom olika kulturpolitiska aspekter, såsom hälsa och turism. Här följer först övergripande beskrivningar av nuläget inom konst- och kulturområdena där varje del har sina utvecklingsmöjligheter, sen följer beskrivningar av aspekterna. Varje avsnitts utvecklingsmöjligheter förtydligas även med punkter som Region Blekinge vill att de regionala kulturverksamheterna och Blekinges kulturaktörer ska arbeta efter för att uppnå den nationella och regionala kulturpolitiken. Scenkonst Scenkonst innefattar dans, teater och musik, områden som har mycket gemensamt vad det gäller produktion och arrangörskap. Det handlar om lokaler för utövning av musik, teater eller dans men också om marknadsföring av evenemang, kompetensutveckling inom arrangörskap och att finna samarbeten för att utveckla verksamheterna. En viktig del för scenkonsten är ansvaret för Blekingemodellen som utlovar minst två scenkonstföreställningar per år för skolbarnen i Blekinge. Musik i Blekinge och Blekinge Läns Bildningsförbund samordnar utbudet och skriver överenskommelser med kommunerna för att målet med antal föreställningar ska uppfyllas. Teaterutbud tas fram i samverkan mellan Riksteatern Blekinge, Riksteatern Kronoberg, Riksteatern Kalmar län och Dans i Sydost medan Musik i Blekinge arrangerar musikutbudet. Varje år arrangeras en utbudsdag för teater och dans samt en utbudsdag för musik, som vänder sig till ombud i skolan, lärare och elever samt skol- och kulturpolitiker. En utredning kring Blekingemodellens utveckling gjordes 2013 som visade på att vissa utvecklingsmöjligheter finns i att modellen kan omfatta fler konstområden och fler åldrar än i dagsläget. Dans Det händer något med dansen i Blekinge! Det finns ett bubblande intresse för dans, ett intresse som i hög grad överskrider det utbud av både dansundervisning och dansföreställningar som erbjuds. Detta mycket tack vare olika satsningar på dansen, både av amatörer, av professionella samt genom särskilda satsningar på hälsa genom dans. Dessutom har flera professionella dansare flyttat hem till Blekinge och bidrar till ett ökat engagemang. Bland annat gick den första dansfestivalen av stapeln 2013, som erbjöd inblickar i vad dans kan vara genom att bjuda in till ett generöst utbud som bygger på upplevelser av dansen inom flera olika områden som konstform, som social mötesplats och som plattform för kreativitet. Närmare 2000 personer upplevde under veckan dans på olika sätt runtom i Blekinge. Ett annat gott exempel är Sommardans Blekinge som har funnits sedan Det innebär ett erbjudande om sommarjobb, där unga dansare får prova på hur det är att arbeta som professionell dansare. Även satsning på dans för barn och ungdomars möjlighet till fysisk aktivitet och social gemenskap på fritiden görs, för att stärka den sociala gemenskapen. Möjligheter för barn och vuxna att utöva dans finns i hela Blekinge genom olika dansgrupper och kurser. Både barn och vuxna har möjlighet att se dans i samtliga kommuner. Danskompanier har startats under de senaste åren och ger ungdomar möjlighet att utöva modern dans som konstform och få förståelse för dansen som yrkesform. De ger också dansföreställningar för allmänheten. I regionen finns Dansnät Blekinge som består av ett tiotal professionella dansledare och 16

21 danspedagoger samt Dans i Sydost. Gruppen träffas och diskuterar aktuella dansfrågor och inventerar behov för framtiden. Dans i Sydost Dans i Sydost är Blekinges verksamhetsutvecklare inom dans, som delas med Kalmar och Kronobergs län. Verksamheten ska bredda intresset för dans i sydost, skapa nätverk, ge kunskap om dans i skolan och samarbeta med arrangörsföreningarna kring professionella dansföreställningar i de tre regionerna. En stor del av verksamheten är att föra dansens talan gentemot olika aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Detta för att sätta fokus på dans som konstform och arbeta för professionella dansares möjlighet att leva och verka i regionen. Dans i Sydost ingår i Dansnät Sverige, ett nätverk som samverkar kring nationella och internationella föreställningar. Medlemskapet är ett led i att få ta del av professionella dansföreställningar och omvärldsbevakning. En annan del av Dans i Sydosts verksamhet är att erbjuda kompetensutveckling om dansen som konstform. Ett prioriterat område för Dans i Sydost är verksamhet riktad till barn och unga. Dans i Sydost verkar för att barn och ungdomar ska få chansen att uppleva professionell dans som publik och att själva få möjlighet att utöva dans som konstform. Detta sker till exempel via seminariedagar för skolpersonal, dansläger, Skapande skola-projekt, dans i skolan samt bildande av juniorkompanier. Dans i Sydost arbetar också för personer med funktionsnedsättning och personal som arbetar med funktionshinder via inspirationsdagar. Danspedagoger ger även workshops för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. En speciell Danskoffert finns att låna via Dans i Sydost. Dessa insatser skapar en ökad tillgänglighet och gör det möjligt för fler att dansa. Regionteatern Blekinge Kronoberg En del i utvecklingen av den professionella dansen i Blekinge är projektet Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten. Projektet har stöd från Statens kulturråd och drivs av Regionteatern Blekinge Kronoberg i samarbete med Dans i sydost. Projektet syftar till att stärka den professionella dansens närvaro i regionen genom produktion, samproduktion, residens och gästspelsverksamhet. I samband med utvecklingen av projektet undersöks också möjligheterna till att utvidga grunduppdraget för Regionteatern Blekinge Kronoberg till att innehålla både teater och dans. Utvecklingsmöjligheter Det intresse för dans som sjuder i Blekinge måste tas tillvara. Därför vill Region Blekinge särskilt satsa på utvecklingen av dansen. En möjlighet är att etablera en dansscen i Blekinge i samarbete med Regionteatern Blekinge Kronoberg för att ge fler möjligheter till de som utövar dans, både professionella och amatörer samt skapa samverkan mellan olika aktörer. Även inom begreppet kultur och hälsa behöver ytterligare insatser göras för att öka kunskapen om dansens betydelse för hälsan. Det kan både vara insatser för ungdomar på fritiden att röra sig och för personer med psykiska funktionsnedsättningar. (Se Kultur och hälsa) Utvecklingsmöjligheter för framtiden är också en ökad och mer formaliserad samverkan inom scenkonsten i sydost för att kunna bli en stark samarbetspart nationellt och internationellt. Region Blekinge vill att Regionteatern Blekinge Kronoberg tillsammans med Region Blekinge främjar utvecklingen av dansen genom att undersöka möjligheten att etablera en dansscen i Blekinge. 17

22 Dans i Sydost ska stärka nätverken inom dans genom kompetensutveckling med särskilt fokus på jämställdhetsintegrering. Dans i Sydost ska främja intresset för dans genom samverkan med arrangörerna i länet. Landstinget Blekinge tillsammans med Region Blekinge ökar kunskapen om dansens betydelse för hälsan. Musik Blekinge har ett väl utvecklat och rikt musikliv med professionell, semiprofessionell och amatörmusik. Det lokala föreningslivet spelar en viktig roll där många konserter och evenemang arrangeras av ideella krafter. Jazzföreningar finns i alla kommuner och har ett utvecklat samarbete. Kammarmusikföreningar finns numera också i regionens samtliga kommuner och samarbetar, både inom länet och i hela södra Sverige. Visans vänner finns i tre av Blekinges fem kommuner och det finns totalt femton aktiva rockföreningar eller musikhus. För folkmusiken finns en länsorganisation. Varje år anordnas cirka 20 musikfestivaler runt om i Blekinge. Den största är Sweden Rock Festival som varje år lockar runt besökare från hela världen. Ett annat välkänt inslag är det årligt återkommande evenemanget Lyckå kammarmusikfestival. Vidare står Blekinge som värd för BIBA (Blekinge International Brassacademy) som är en högskoleutbildning på masternivå för blåsmusiker och som lockar lärare och elever från hela världen. Blekinge är hemmabas för Marinens Musikkår som har anor sedan 1680-talet. Musikkåren är i dag en av Försvarsmaktens tre professionella musikkårer och består av 30 heltidsanställda yrkesmusiker. Inom regionen finns också två amatörsymfoniorkestrar, fyra storband och ett flertal blåsorkestrar. Blekinge har en stor körverksamhet samt teatergrupper och trossamfund som på olika sätt arbetar med musik. Barn och ungdomsverksamheten i Blekinge har genom tydliga prioriteringar utvecklats och det finns idag mycket bra möjligheter till kvalificerad undervisning inom kommunernas kultur- eller musikskolor. Musik i Blekinge och regionens studieförbund har tillsammans skapat förutsättningar för ett stort antal musikhus med övningslokaler och instrument såväl inom som utanför tätorterna. En annan unik verksamhet för Blekinge som utvecklar det egna skapandet bland unga musikutövande är Marinens Ungdomsmusikkår. Musik i Blekinge Musik i Blekinges uppdrag är att värna om det professionella musiklivet i länet genom att verka för ökade arbetstillfällen för frilansmusiker, delta i fortbildning av musiker och andra konstnärliga utövare, stödja och stimulera arrangörsledet samt stödja och stimulera amatörverksamheten. Målet är att skapa ett musikliv som bygger på bredd, mångfald och kvalitet. Genom sitt arbete med bland annat arrangörsföreningar, kommuner, studieförbund och fria musiker skapar Musik i Blekinge möjligheter för regionens musikliv att blomstra. Idag bistår Musik i Blekinge regionens musikarrangörer med marknadsföring, teknik och administration. Musik i Blekinge kommer fortsätta prioritera målgruppen barn och unga genom Blekingemodellen som innebär att Blekinges skolor förses med ett rikt musikutbud och att samtliga barn i åldrarna 3-16 år garanteras minst två scenkonstföreställningar varje år. Vidare kommer Musik i Blekinge att fortsätta driva musiktävlingarna Blekinge sångtalang och Musik Direkt. Musik i Blekinge kommer också att fortsätta utveckla ansvaret för Musik i vården som årligen resulterar i cirka 800 förmedlade/arrangerade konserter. Tillsammans med Blekinge Läns Bildningsförbund ska samordning och samarbeten utökas med andra verksamhetsområden inom scenkonsten. 18

23 Musik i Blekinges producerande verksamhet, främst inriktad mot barn och unga, med egna konserter som turnerar i hela Sverige kommer att utvecklas vidare. Verksamheten bedrivs med Musik i Blekinges anställda musiker (Unit) som har en stark och bred förankring i det lokala musiklivet men som även arbetar nationellt och internationellt. Musik i Blekinge har genom åren utvecklat ett unikt samarbete med lokalradion (Radio Blekinge) som i sitt uppdrag har att spela musik från länet. Varje vecka ansvarar Musik i Blekinge för ett program där det spelas uteslutande blekingsk musik, som på detta sätt får en fantastisk spridning och når lyssnarmängder som annars hade varit omöjliga. Blekinge musiksamlingar är ett arkiv för musik som framförts i Blekinge. Här ryms såväl världsartister som lokala förmågor, nytt som gammalt. Det är, och kommer i än högre utsträckning att bli, en källa för forskning. Det utgör grunden för ett planerat blekingskt musikmuseum med utställningar kring kända blekingemusiker och möjligheter att lyssna till den insamlade musiken. Utvecklingsmöjligheter Utmaningar på musikområdet är att finna nya regionala samarbeten och nätverk samt att finna nya scener. Det innefattar att utveckla nätverken över kommun- och genregränserna genom att utgå från de föreningar och fria musiker som finns idag. Utvecklingen ska präglas av nyskapande och gränsöverskridande innehåll där tillgänglighet och jämställdhet är ledord. Det handlar också om att ha ett internationellt perspektiv och vidareutveckla samarbetena kring Östersjöområdet som kan stärkas genom nätverk och utvecklingsprojekt. Utmaningar finns också vad gäller samordning och ökad samverkan med andra verksamhetsområden inom scenkonsten. Musik i Blekinge har en väl förankrad verksamhet i Blekinge och samarbetar med flera av regionens föreningar på musiksidan. Samarbeten finns också med teatersidan, bland annat med Regionteatern Blekinge Kronoberg, men samarbetet behöver utökas angående gemensamma frågor som arrangörskap. Ytterligare utmaning finns i att möta den yngre generationen och deras möjlighet i att vara arrangör. Både den äldre och den yngre generationens behov behöver tillgodoses för att finna bra och långsiktiga lösningar. I förlängningen kan en positiv förändring innebära, för en viktig ålderskategori, ett mer attraktivt Blekinge att bo och leva i samt att återkomma till efter studier/arbete på annan ort. Region Blekinge vill att Musik i Blekinge ökar tillgängligheten till musik, särskilt för barn och unga, genom att utveckla Blekingemodellen vidare. Musik i Blekinge utvecklar ansvaret för Musik i vården genom att utöka samordning och samarbete med andra verksamhetsområden inom scenkonsten. Musik i Blekinge stimulerar och främjar regionens arrangörer genom att aktivt verka för ett levande forum/nätverk samt ta tillvara internationella kontakter. Musik i Blekinge skapar möjligheter för unga arrangörer och musikutövare att utifrån dagens förutsättningar verka och organisera sig på ett för tiden passade sätt. 19

24 Teater Teaterverksamheten i Blekinge bygger på ett rikt föreningsliv och mycket ideellt arbete med att producera och arrangera. Det finns flera amatörteaterföreningar i Blekinge, till exempel Ronneby folkteaterförening. I föreningarna finns möjlighet för alla att utveckla det egna skapandet vilket har stor betydelse för teaterlivet i Blekinge. Utöver dessa finns Regionteatern Blekinge Kronoberg samt ett fåtal professionella scenkonstutövare och fria grupper som producerar produktioner i regionen. De fria professionella scenkonstutövarna tillsammans med institutionerna spelar en viktig roll för Blekingebornas möjlighet att uppleva professionell scenkonst i sin närmiljö och bidrar till att skapa ett kreativt kulturklimat i Blekinge. Regionteatern Blekinge Kronoberg Regionteatern Blekinge Kronoberg är Blekinges regionala kulturinstitution som utöver ägaranslag får statligt stöd för regional teaterverksamhet. Teatern, som har sin bas i Växjö, drivs som ett aktiebolag med Landstinget Kronoberg (49 %), Landstinget Blekinge (29 %) och Växjö kommun (22 %) som ägare. Regionteatern Blekinge Kronoberg ska vara ett nav för scenkonsten gällande konstnärlig utveckling, deltagande och eget utövande samt arrangörsutveckling. På så vis ska Regionteatern vara en självklar samverkanspart för andra kulturverksamheter, fria aktörer, amatörer och arrangörer. Regionteaterns uppdrag är att inom Blekinge och Kronoberg ha en fast ensemble och på andra sätt bedriva turnerande teaterverksamhet. Ändamålet är att producera teater och att vara en aktiv del i samhället inom de båda regionerna. Teatern ska på olika sätt stödja och stimulera utvecklingen av amatörteatern i de båda regionerna. Den ska arbeta för att öka teaterintresset inom nya publikgrupper. Antalet produktioner för verksamheten uppgår till per år med ett genomsnitt på 450 föreställningar per år. Antal besökare är cirka per år, varav cirka är barn och ungdomar. Regionteatern Blekinge Kronoberg lägger särskild vikt vid att erbjuda teater för barn och ungdomar. Föreställningar som spelas utanför Växjö, genomförs med hjälp av externa arrangörer som riksteaterföreningar, kommuner, skolor, folkhögskolor, bygdegårdsföreningar, samhällsföreningar, studieförbund samt en och annan privat aktör. I Blekinge bedrivs Regionteaterns verksamhet genom turnerande föreställningar, främst för barn och unga. Regionteatern fungerar också som pedagogisk resurs för skolor och stödjer det fria och ideella teaterlivet med teknisk utrustning och kompetensutveckling. Riksteatern Blekinge Riksteatern Blekinges uppgift är att arbeta utifrån Riksteaterns vision att sätta tankar och känslor i rörelse för alla överallt. Riksteatern ska utveckla en stark länstäckande arrangörsorganisation och samla länets teaterföreningar i gemensamma frågor. Andra viktiga uppdragsområden är fortbildning och utvecklingsinsatser för teaterföreningarna och att samarbeta med andra teaterverksamheter i regionen. Riksteatern Blekinge ska medverka vid planeringen av teaterutbudet i länet och förmedla scenkonst till länets arrangörer. I Blekinge bedrivs Riksteaterns verksamhet av en riksteaterkonsulent som är anställd hos Blekinge Läns Bildningsförbund. Konsulenten är en länk till den nationella Riksteatern. Riksteatern Blekinge har som mål att vara en självklar aktör i Blekinges kulturliv och arbetar med att stärka, modernisera och komplettera teaterföreningarnas marknadsföring och att sprida informationen över kommun- och länsgränserna. Idag finns en aktiv, väl fungerande, arrangerande Riksteaterförening i varje kommun i Blekinge. Blekinge Läns Bildningsförbund 20

25 Blekinge Läns Bildningsförbund har sedan 1978 ett omfattande regionalt kulturuppdrag. Det innefattar att vara ett samordnande och förmedlande organ för bland annat scenkonstarrangemang i förskolor, grundskolor och gymnasieskolor i regionen genom Blekingemodellen. Bildningsförbundet handlägger subventioner till scenkonst i skolan och arrangörs- och amatörstöd för teater och dans. Bildningsförbundet samordnar även de nätverk som finns inom teater och dans inom Blekinge. Teatersmedjan Teatersmedjan är en viktig regional aktör i och med dess omfattande verksamhet med teaterträning för barn, ungdomar och vuxna. Föreningens 350 medlemmar kommer från hela regionen. Ledarutbildning för ungdomar sker kontinuerligt för att utveckla och stödja de som redan är ledare, men också för att få fler ledare till verksamheten. Metoden, med ledarskapsutbildning för ungdomar, gör Teatersmedjans verksamhet unik i Sverige. Varje vår anordnar Teatersmedjan Teatermyller, då föreningens ungdomsgrupper, gäster från Bräkne-Hoby teaterlinje och ungdomar från KulturPedagogiskt Centrum (KPC) i Ronneby ges möjlighet att se teater och skapa kontakter. Barnteaterfestival, med alla barngrupper, är återkommande varje år. Teatersmedjan bedriver också teaterträning för vuxna med funktionsnedsättning, ett samarbete med omsorgsnämnden i Karlshamn kommun och Jämshögs folkhögskola. Friluftsföreställningar på den gamla befästningsön Kastellet har kommit att bli en av Blekinges större turistattraktioner. Sommartid medverkar Teatersmedjan även i karnevalståget under Östersjöfestivalen. Under höstsäsongen följer aktiviteter knutna till bland annat kultur- och biblioteksenhetens arrangemang i Karlshamns kommun. Utvecklingsmöjligheter Regionteatern ska arbeta för att stärka barn- och ungdomsperspektivet ur flera olika perspektiv. Det omfattar föreställningsverksamheten men också utvecklingen av den pedagogiska grenen av verksamheten. Det handlar både om den verksamhet som ryms inom ramen för Skapande skola men också undersöka möjligheten att bli ett alternativ på ungdomars fria tid. Särskilda utmaningar ligger i användandet av digital teknik för att förmera och fördjupa verksamheten riktad till barn, unga och pedagoger i skolan, vilket behöver utvecklas i enlighet med Regional Digital Agenda. Att utveckla arrangörskapet och samarbetena mellan professionella aktörer och amatörteaterlivet är en ständigt pågående process. Arrangörerna är dessutom en viktig part i Blekinge för att de ger Regionteatern förutsättningar att kunna vara en turnerande verksamhet. En annan viktig aktör är Teatersmedjan, som arbetar för att ta ett regionalt ansvar genom att bli en kulturarbetsplats för personer med funktionsnedsättning. Utvecklingsmöjligheter för framtiden är också en ökad och en mer formaliserad samverkan inom scenkonsten i Sydost för att kunna bli en stark samarbetspart nationellt och internationellt. Region Blekinge vill att Regionteatern Blekinge Kronoberg ökar tillgängligheten till teater, genom digitala pedagogiska verktyg i enlighet med den Regionala digitala agendan. Riksteatern och Regionteatern Blekinge Kronoberg främjar arrangörsutveckling genom ökad samverkan mellan institutioner, arrangörsföreningarna och kommunerna. Teatersmedjan arbetar för att bli en Kulturarbetsplats för personer med funktionsnedsättning. 21

26 Scenkonst Sydost Idag finns ett nätverk för regionala scenkonstaktörer i Sydost kallat Scenkonst Sydost, där Dans i Sydost, Riksteatern Blekinge, Kalmar och Kronoberg, Regionteatern Blekinge Kronoberg samt Byteatern i Kalmar ingår. Scenkonstsamarbetet fungerar som en resurs för regionens alla föreningar och fria aktörer. Utgångspunkten för att utveckla scenkonsten i Blekinge ligger i produktion, konstnärlig utveckling, arrangörskap och eget skapande. Scenkonsten i Blekinge bärs till stor del upp av lokala föreningar och verksamheter vilket innebär mycket ideellt arbete. Förutsättningen för att kunna erbjuda professionella scenkonstföreställningar bygger därför på att det är enkelt och smidigt att arrangera. Kompetensutvecklingsinsatser har gjorts de senaste åren bland annat inom marknadsföring och styrelsearbete. En utmaning framöver är fortfarande att nå en bredare publik och hitta sätt som gör att det är attraktivt för yngre att engagera sig. En utmaning för framtiden är att fortsätta verka för nyskapande inom scenkonsten och fånga upp kreativa initiativ genom att utöka sina internationella kontakter. Det bygger också på god kontakt och samverkan mellan regionens alla kulturaktörer och att dessa tar hand om nya former av scenkonst. Det handlar även om att göra kultur tillgänglig för alla, i enlighet med den Regionala digitala agendan. Utvecklingsmöjligheter för framtiden är också en ökad och en mer formaliserad samverkan inom Scenkonst i Sydost för att kunna bli en stark samarbetspart nationellt och internationellt. Region Blekinge vill att Riksteatern Blekinge, Dans i Sydost samt Regionteatern Blekinge Kronoberg undersöker möjligheten till ett fördjupat samarbete inom Scenkonst Sydost för att kunna bli en stark samarbetspart nationellt och internationellt. Riksteatern Blekinge, Dans i Sydost samt Regionteatern Blekinge Kronoberg arbetar för nyskapande och konstnärlig förnyelse inom scenkonsten genom att utveckla sina internationella kontakter. 22

27 Kulturarv Blekinge har flera museer och kulturhistoriska platser av lokalt och regionalt intresse. Några exempel är världsarvet Örlogsstaden Karlskrona, Marinmuseum, Ebbamåla bruk, kulturreservatet Ronneby brunn, Gränums bränneri samt ett antal hembygdsgårdar runtom i Blekinge. Blekinge Arkipelag är namnet på kusten och skärgården i Karlskrona, Ronneby och Karlshamns kommuner. Det är också namnet på den organisation som driver och förvaltar biosfärområdet med uppdrag att stödja, bevara och utveckla områdets natur, kultur och entreprenörskap. Kulturmiljö Människor skapar dagligen nya kulturmiljöer genom att lägga till och dra ifrån, genom att förändra och bygga på. Därför måste också arbetet med våra kulturmiljöer ständigt utvecklas. De nationella målen för kulturmiljöarbete ska inspirera och vägleda arbetet på kommunal och regional nivå. Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja; ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas, människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön, ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser, en helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen. Länsstyrelsen är en statlig myndighet med tillsyn för bland annat förvaltningen av kulturmiljön. Den verkar för en hållbar utveckling genom att samverka med de centrala myndigheterna, fastighetsägare, olika förvaltningsorganisationer och kommunerna, i skyddet och utvecklingen av kulturarvet. I Länsstyrelsens uppdrag ligger att se till att kulturreservat, byggnadsminnen, fornlämningar och kyrkor skyddas och vårdas. Länsstyrelsen har möjlighet att ge bidrag till vård av värdefulla kulturmiljöer och till information om kulturmiljön. Idag finns 85 byggnadsminnen och 47 kyrkor som är skyddade i Blekinge och därutöver ett stort antal statliga byggnadsminnen. Bland byggnadsminnena finns flera stora anläggningar som exempelvis Ronneby brunnspark. Länsstyrelsen arbetar med att vårda det förhistoriska landskapet och göra det tillgängligt. Länsmuseet Blekinge museum är en institution som arbetar med kulturmiljövård. Detta sker bland annat genom arkeologiska utgrävningar, katalogisering och bevarande av fynd, kunskapsinsamling om kulturmiljöer, bebyggelseantikvariska utredningar eller genom deltagande i kyrkoantikvariska aktiviteter. I museets bibliotek och arkiv bevaras mycket av det skrivna materialet runt kulturmiljön. Världsarv Av Sveriges 15 världsarv ligger ett i Blekinge, Örlogsstaden Karlskrona, som omges av biosfärområdet Blekinge arkipelag. Örlogsstaden Karlskrona är ett komplext världsarv med många samverkande förvaltare och intressenter, både offentliga och privata. Utmaningen är att, i en miljö som är i allra högsta grad levande och där Marinens verksamhet har bedrivits kontinuerligt i 330 år, medverka till att de värden som ligger till grund för världsarvsstatusen förstärks. Det är Länsstyrelsens uppgift att samordna det övergripande arbetet med världsarvet. Länsstyrelsen är också rapportansvarig gentemot regering och departement för vidarebefordran till Unesco. En viktig del av världsarvet är de två statliga kulturinstitutionerna Marinmuseum och Marinens musikkår. Marinmuseum är Sveriges nationella museum för den svenska marinens historia. Förutom 23

28 utställningar har museet föremålssamlingar, ritningsarkiv, bildarkiv och bibliotek. Marinmuseum är ett av de största besöksmålen i Blekinge och en viktig del i Blekinges besöksnäring. Under 2014 öppnar Neptunhallen, en byggnad för två historiska ubåtar. Där kommer man att möta personliga berättelser, händelser och spännande fenomen från ubåtsvapnets 110-åriga historia. Marinens musikkår har anor sedan 1680-talet och har varit aktiv sedan dess men framtiden är osäker. Musikkåren är idag en av försvarsmaktens tre professionella musikkårer, med 30 heltidsanställda yrkesmusiker och har en omfattande konsertverksamhet. Den är stationerad i Karlskrona och har ett nära samarbete med Karlskrona kommun samt Amiralitetskyrkan. Musikkåren har en bred repertoar i olika genrer och för olika målgrupper, allt för att möta en ny publik och skapa förutsättningar för nytänkande. Varje år förvandlas Örlogsstaden till ett ointagligt sjörövarnäste som sätter skräck i hela staden. Sjörövartåget, med flera hundra småpirater, ringlar sig fram i takt till musikkårens toner. Visionen för arbetet med världsarvet är att Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona ska vara ett föredömligt hållbart och levande världsarv. Därför är det viktigt att staden fortsätter att vara levande och att marinens verksamhet kan fortsätta i den speciella miljön. Hembygdsrörelsen En stor del av det blekingska kulturarvet bärs upp av de cirka 40 hembygdsföreningarna runt om i Blekinge. Föreningarnas uppgift är att bevara det lokala kulturarvet genom byggnadsvård, föremålsinsamling, dokumentation i ord och bild, utställningar och offentliga aktiviteter. Blekinge hembygdsförbund 2012 hade Blekinge hembygdsförbund 36 anslutna föreningar med drygt medlemmar, 5 stödjande organisationer och 490 enskilda medlemmar. Hembygdsförbundets uppdrag är att bedriva och främja kulturmiljövård genom vård av kulturlandskapet, musealverksamhet, konst- och kulturhistorisk forskning samt att förmedla kunskap om kulturarvet. Verksamheten består till stor del av att stimulera och hjälpa hembygdsförbundets medlemsföreningar i deras arbete, som under senare år varit inriktat på tillgänglighet. Blekinge hembygdsförbund driver ett pilotprojekt i Sverige om arbetet med den fysiska tillgängligheten till hembygdsföreningars anläggningar. Hembygdsförbundet bidrar också med gemensam marknadsföring och hjälp vid digitalisering av föreningarnas bildsamlingar. Som en av huvudmännen för stiftelsen Blekinge museum har Blekinge hembygdsförbund ett nära samarbete med museet, bland annat ger hembygdsförbundet tillsammans med Blekinge museum ut Blekingeboken. Utmaningar för framtiden är att fortsätta arbetet med att öka tillgängligheten och att bredda utbudet av aktiviteter för att locka fler att bli en del av hembygdsrörelsen. En annan utvecklingsmöjlighet är att utveckla konceptet med hembygdsgården som en social mötesplats. Genom en ökad samverkan med andra verksamheter, till exempel skolan och turistnäringen, kan verksamheterna utvecklas till att bli en mötesplats för fler. Blekinge Bygdegårdsdistrikt I Blekinge finns 16 bygdegårds- och hembygdsföreningar anslutna till Bygdegårdarnas Riksförbund. Distriktsstyrelsen arbetar med samordning och utbildning för de personer som är verksamma i de lokala föreningarna. Distriktet hjälper till med att förmedla olika kulturaktiviteter som teater, sång, musik, film, konst och utställningar. En annan viktig funktion är rådgivning kring bygg- och försäkringsfrågor till de föreningar som planerar renovering och upprustning. 24

29 Kulturarv Blekinge Kulturarv Blekinge är en vidareutveckling av det som tidigare benämndes Kulturarv Sydost, som i sin tur kom ur ABM Blekinge. De medverkande verksamheterna, Blekingearkivet, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg, Blekinge museum och Slöjd i Blekinge, har sedan 2012 samverkat kring ett formellt regionalt uppdrag. Tillsammans drivs projektet Att skapa sin historia som syftar till att tillgängliggöra kulturarvet för barn och unga. Utgångspunkten i samarbetet har varit kulturarv i en generell och bred mening. Under flera år har Kulturarv Blekinge utvecklat en Kulturarvsportal med en särskild sökfunktion för samsökning av kulturarvsdata, kallad KulturarvsSÖK. Sökfunktionen kan vara ett stöd för skola, forskning, beslutsfattande lokalt eller regionalt och som en fakta- och minnesbank för entreprenörskap och kulturturism. Under senaste åren har även Kulturarvsforum anordnats som en plattform för kompetensutbildning inom kulturarv. Kulturarv Blekinge kommer framöver fokusera på digitalisering av kulturarvet. Med detta avses ett aktivt och medvetet digitaliseringsarbete genom digital framställning, digital förmedling och digitalt bevarande. Utvecklingsmöjligheter Genom en strategisk digitalisering av kulturarvet, i enlighet med den Regionala digitala agendan, ska Kulturarv Blekinge skapa förutsättningar för en bättre dialog med brukarna. Detta genom att göra materialet mer tillgängligt för allmänheten och genom nya former för att förmedla kulturarvet. Kulturarvsforum ska utvecklas till ett forum för kompetensutveckling inom digitaliseringsområdet. Genom kompetensutvecklingsinsatser inom digitaliseringsområdet, både för de som arbetar med kulturarv på verksamhetsnivå och för de som gör det av privat intresse eller i föreningsdriven regi, ska Kulturarv Blekinge bidra till ökad kunskap om digitaliseringens olika nivåer och hur dessa påverkar förmedling och bevarande av den digitala informationen. Region Blekinge vill att Kulturarv Blekinge ska ansvara för kompetensutveckling inom digitaliseringen av kulturarvet i enlighet med den Regionala digitala agendan. Kulturarv Blekinge ska öka tillgängligheten till kulturarvet genom att erbjuda möjligheten för samsökning av kulturarvsdata. Museiverksamhet I Blekinge finns ett antal museer av olika karaktär i regionens fem kommuner. Fyra institutioner har öppet året om och årsanställd personal: Blekinge museum, Marinmuseum/Statens maritima museer, Karlshamns museum och Bergslagskvarteret i Ronneby. Blekinge hembygdsförbund utgör nätverk för hembygdsföreningar, varav ett 20-tal har sin verksamhet i egen hembygdsgård eller museum. Parallellt med hembygdsmuseer finns ett tiotal arbetslivs- eller arbetsplatsmuseer och ett par specialmuseer. Museerna bevarar, vårdar, brukar och förmedlar ett kulturarv som innebär en viktig resurs för regional utveckling och tillväxt. Blekinge museum Blekinge museum är Blekinges regionala museiverksamhet och har runt 30 anställda fördelade på en rad verksamhetsområden. Museet drivs som en stiftelse med Blekinge hembygdsförbund, Landstinget Blekinge och Karlskrona kommun som stiftare. Blekinge museums uppdrag är att hålla 25

30 en bred kompetens när det gäller det tredelade museibegreppet samla-vårda-visa, bland annat insamling av relevanta föremål, dokumentation, vård och registrering av museisamlingar, digitalisering av samlingar, museipedagogik samt utställnings- och programverksamhet. Blekinge museum har även ett ansvar för kulturmiljövård i länet i samverkan med Länsstyrelsen. I detta ingår bland mycket annat vissa kyrko- och bebyggelseantikvariska frågor samt att arkeologiska fynd som görs i länet hamnar på Blekinge museum. Blekinge museum arbetar med tillgänglighet till det blekingska kulturarvet, bland annat genom satsningar på webbaserade databaser, teknisk utveckling (appar, ny hemsida, pedagogiska verktyg) och att arbeta pedagogiskt i skolan. Dessutom är den fortsatta publika utvecklingen av det stora föremålsmagasinet på Rosenholm viktig, liksom att ha omväxlande utställningar både i museets lokaler i Karlskrona och med olika aktörer i övriga länet, exempelvis hembygdsföreningar, kommuner, Blekinge Idrottshistoriska sällskap och Slöjd i Blekinge. Blekinge museum är också ägare till de flesta av de kulturhistoriska stugorna i Wämöparken i Karlskrona, samt till Saxemara båtvarv i Ronneby kommun, där ett levande kulturarv upprätthålls tillsammans med en extern arrendator. Blekinge museums profil utgörs av tre områden: gränsland/spåren från dansktiden kust-och-skärgård världsarvet örlogsstaden Karlskrona. Utvecklingsmöjligheter Den tekniska utvecklingen har förändrat museiarbetet på ett genomgripande sätt och skapat nya möjligheter. Stor utvecklingspotential finns i att tillgängliggöra museets verksamhet genom ny teknik och digitala medier. Det kan handla om digitalisering av samlingar och landskapsinformation men också pedagogiskt material för att fler ska kunna ta till sig informationen. Detta är både en tillgänglighetsfråga och ett viktigt område för barn och unga. De stora arkeologiska utgrävningar som gjorts de senaste åren har förändrat synen på Blekinges historia. Grävningarna längs nya E22 i Sölvesborgs- och Karlshamns- kommuner har flyttat Blekinges mänskliga historia 1000 år bakåt i tiden, marinarkeologin runt unionskungen Hans danska skepp Gribshunden har fått internationell uppmärksamhet och fynden av guldgubbar och bronsmasker i Västra Vång i Ronneby har satt fokus på den fascinerande järnåldern och dessutom skapat påtaglig stolthet för Blekinges lokala historia. Dessa områden måste fortsätta utvecklas de kommande åren, något som resursmässigt är en utmaning. De ekonomiska frågorna i sin helhet är av central vikt för alla kulturaktörer och Blekinge museum avser att arbeta med externa samarbetspartners och att vara kreativ för att skapa ekonomiska möjligheter för utveckling. Att nå fler människor, både Blekingebor och besökare från andra delar av landet och världen är ett viktigt utvecklingsområde. Besöksnäringen tar hela tiden kliv framåt och Blekinge museum måste följa med i takten, samtidigt som fokus på skola och pedagogik behålls. Vårt mångkulturella samhälle och gemensamma historia och framtid måste också belysas och problematiseras. Region Blekinge vill att Blekinge museum fortsätter arbetet med att tillgängliggöra museets samlingar, både genom teknisk utveckling och genom utveckling av sina lokaler. 26

31 Blekinge museum fortsätter arbetet med de stora arkeologiska projekten, samt utifrån dessa utveckla museipedagogiken tillsammans med andra aktörer. Blekinge museum nå fler personer i hela länet, samt fungera som en regional resurs för kulturarvet i länet Arkivverksamhet Arkivens verksamhet är en garant för de medborgerliga rättigheterna som följer med offentlighetslagstiftningen. Arkiv ska inte endast förvalta det historiska skrivna kulturarvet i dokumentform, utan ska också se till att dagens information tas om hand på ett korrekt sätt, som gör att morgondagens medborgare har ett historiskt källmaterial att ta del av. Inom den enskilda arkivsektorn utgör Blekingearkivet huvudaktören i sin egenskap av länsarkiv för enskilda arkiv. Därutöver finns det flera arkiv som hanteras i kommunernas och landstingets regi samt privat eller inom förenings- och näringsliv. Blekingearkivet Utgångspunkten för Blekingearkivets verksamhet är att arkivet ska vara en mötesplats för lärande, informationsförsörjning och aktivt historiebruk genom föreningars och företags arkivmaterial, oavsett om detta är analogt eller digitalt. Blekingearkivet utgör en vidareutveckling av det tidigare Folkrörelsearkivet i Blekinge. Blekingearkivet ansvarar för arkiverings- och dokumenthanteringsinsatser för den enskilda sektorn i länet. I uppdraget ingår också att Blekingearkivet ska stödja lokalhistorisk forskning samt ge råd och service i arkivfrågor till anslutna medlemmar och allmänheten. Blekingearkivet har ansvar för samverkan mellan kommunarkiven i Blekinge genom regelbundna nätverksträffar. Där diskuteras utvecklingsmöjligheter och insamlingsstrategier för bland annat enskilt arkivmaterial. Det anordnas även informationsmöten för allmänheten kring frågor som gäller arkiv- och dokumenthantering. Blekingearkivet är insatsansvarig för Kompatibel och användbar kulturdata i Blekinges Regionala digitala agenda med uppdrag att tillgängliggöra information digitalt för att bland annat skapa förutsättningar för företag och organisationer att ta fram nya tjänster och produkter. Blekingearkivet har i dagsläget ungefär hundratrettio medlemsorganisationer i form av föreningar och företag, verksamma inom länet. Arkivbeståndet uppgår till ca 2500 organisationers arkiv och utgör 2,3 hyllkilometer material med ett tidsspann från 1643 till Arkivet förvaltar också ca bilder i bildarkivet samt har ansvar för ca 400 fanor och standar. Därutöver finns ett antal bandmedia med ljud och film samt en del digitalt material på disc-media. Utvecklingsmöjligheter Blekinges storlek ger goda förutsättningar för en väl fungerande samverkan inom arkivområdet. Utmaningen för arkivområdet i Blekinge består i att förbättra den allmänna kännedomen om arkiv hos gemene man samt att göra arkiven synliga som en informations- och kunskapsresurs, både historisk och aktuell. Den publika verksamheten behöver utvecklas och samordnas. Blekingearkivet ska även utveckla samarbetet och kontakterna med föreningslivet genom att utveckla informations- och utbildningsarbetet. Därtill ska även föreläsnings- och programverksamhet utvecklas vad gäller digitalt bevarande. 27

32 Region Blekinge vill att Blekingearkivet ökar delaktigheten genom att utveckla det publika och pedagogiska verksamhetsfältet. Detta ska ske i samverkan med andra kulturarvsaktörer. Blekingearkivet ökar samverkan genom att skapa mötesplatser för föreningsliv och näringsliv för att förmedla kunskap och kompetens vad gäller digitalt bevarande. I enlighet med Regional digital agenda identifiera kulturdatabaser som finns i Blekinge och arbeta för att göra dem användbara och kompatibla. Hemslöjd I Blekinge finns Blekinge läns Hemslöjdsförening, en ideell förening med cirka 250 medlemmar. Här finns slöjdare som driver verksamhet både som hobby och som professionella samt handledare och kursledare inom de olika slöjdformerna. I Blekinge finns Slöjdhuset som är en mötesplats med kontor, verkstäder, kurslokaler, utställningslokal och bibliotek. Slöjdhuset har potential att vara skyltfönster och ett kreativt fortbildningscentrum i regionen för den Blekingska slöjden. Slöjd i Blekinge Slöjd i Blekinge vill att Blekinge ska vara en plats där hantverket är en naturlig del av människors vardag, en möjlighet till arbete och försörjning, en meningsfull fritidssysselsättning, en hälsofrämjande aktivitet och trevliga upplevelser. Slöjd för framtid och samtid. Uppgiften för verksamhetsutvecklarna inom slöjd och konsthantverk är att värna om kunskapen kring våra traditionella slöjdtekniker likväl om nutida slöjd och hantverk. Inom slöjden kan många perspektiv tas upp på ett naturligt sätt, slöjden rymmer och ger utrymme för en mängd olika områden; historia, livsstil, form och design, företagande, teknik, hållbar utveckling, pedagogik, hälsa med mera. Uppgiften är också att väcka intresse för, främja och förmedla kunskap om slöjd och konsthantverk. Detta görs utifrån ett näringsinriktat, kulturarvsinriktat och kunskapsförmedlande perspektiv. Med den egna regionens traditioner och behov som grund arbetar utvecklarna för att slöjden och hantverket ska leva vidare både som kulturyttring och som näringsgren. De två utvecklarna inom området slöjd och konsthantverk utgör en resurs för utveckling och samordning av regional verksamhet inom slöjd och kulturhantverk. De prioriterade områdena är näringsslöjden, textil- och hårdslöjd samt barn och unga. För att stödja kulturskaparnas villkor bistår Slöjd i Blekinge i frågor som rör tillverkning, produktutveckling, utbildning samt försäljning för länets slöjdare. Det bedrivs även rådgivande och upplysande verksamhet i slöjdfrågor. För att vara en integrerad del av Blekinges utveckling är samverkan med organisationer, myndigheter och övriga kulturinstitutioner i länet också viktig. För att finna nya målgrupper anordnas bland annat kurser, utställningar samt föreläsningar. Som en del i att utveckla slöjden som näringsgren drivs initiativet Visit HandiCraft Blekinge med syfte att förbättra villkoren för regionens kulturskapare. Barn och unga är Slöjd i Blekinges viktigaste målgrupp och handledarutbildningar genomförs kontinuerligt. Slöjdklubbsverksamhet är en av aktiviteterna för barn och unga och samarbete med Blekinge museum pågår kring detta. Det erbjuds även aktiviteter efter önskemål för skolor i länet, på fritidsgårdar samt lovaktiviteter. För att nå ut med sina utbildnings- och fortbildningserbjudanden har Slöjd i Blekinge ett samarbetsavtal med Studieförbundet Vuxenskolan. För att kunna arbeta för förnyelse och kvalitet inom slöjden är internationella kontakter viktiga. 28

33 Slöjd i Blekinge deltar till exempel i ett ungdomsprojekt kallat Basic folk and tradition, som syftar till att utbyta erfarenheter kring folkmusik och slöjd, med grannarna runt södra Östersjöområdet. Utvecklingsmöjligheter Genom kontinuerlig fortbildning och projektverksamhet inom entreprenörskap och produktutveckling kan Slöjd i Blekinge fortsätta skapa en bra grund för näringsidkare inom slöjd och hantverk i regionen. Fortsatt samverkan mellan slöjden och turismen är viktig, till exempel genom plattformen Visit Blekinge. För att nå fler barn och unga är samarbetet med Blekinge läns museum viktigt att utveckla. Likaså att fortsätta engagemanget i projekten Att skapa sin historia och det internationella ungdomsprojektet Basic folk and tradition. Det är även viktigt att Slöjd i Blekinge tar tillvara sitt samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan för att nå fler barn. Region Blekinge vill att Slöjd i Blekinge ska arbeta för att förbättra kulturskaparnas villkor genom kompetensutveckling och samverkan med besöksnäringen. Slöjd i Blekinge ska nå fler barn och unga genom att utveckla samarbetet med Blekinge läns museum samt utveckla den pedagogiska verksamheten. 29

34 Bibliotek I Blekinge finns 29 folkbibliotek och 60 skolbibliotek. Folkbiblioteken har öppet 573 timmar/vecka och lånar ut 1,2 miljoner medier samt har besök per år. Folkbibliotek finns i alla kommuner och de är viktiga för den kulturella infrastrukturen. Kommunerna har ansvaret för folkbiblioteken, som har en aktiv roll i det regionala samarbetet med att stärka kulturlivet lokalt och regionalt. Biblioteksverksamheten är en lagreglerad verksamhet som styrs av Bibliotekslagen SFS (2013:801). Folkbiblioteken ska bidra till kunskapsförmedling, fri åsiktsbildning, främja läsning och ge tillgång till litteratur, på svenska men också på de nationella minoritetsspråken, andra språk och lättläst svenska. Biblioteken ska också öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Prioriterade grupper är personer med funktionsnedsättning och barn och unga. Skolbiblioteken regleras främst i Skollagen SFS(2010:800). Folkbiblioteken är den viktigaste aktören i det läsfrämjande arbetet utanför skolan och bibliotekarierna har en stor kunskap om litteratur och läsfrämjande. Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg (tidigare Länsbibliotek Sydost) Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg har både ett strategiskt och ett operativt ansvar för den regionala biblioteksverksamheten i Blekinge och Kronobergs län. Även den regionala biblioteksverksamheten regleras i bibliotekslagen med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet (SFS 2013:801, 11) samt tillsammans med det Kungliga biblioteket och kommunerna följa upp hur biblioteksplanerna har utformats och hur de används ( 18). Verksamhetsinriktningen är att genom omvärldsbevakning, informationsspridning, rådgivning, kompetensutveckling, fortbildning, utveckling av medieförsörjningen samt projekt- och utvecklingsinsatser stödja och stärka kommunbibliotekens utveckling i Blekinge och Kronoberg. Utvecklingsmöjligheter Medielandskapet och kulturutbudet förändras i snabb takt, också människors sätt att ta del av dessa förändras. Det är avgörande för folkbiblioteken att vara med i denna utveckling därför är det den regionala biblioteksverksamhetens uppgift att medverka till att biblioteken får möjligheter att utvecklas i samspel med dessa förändringar. En viktig utmaning är att synliggöra och förstärka bibliotekens roll i den demokratiska samhällsutvecklingen. Biblioteken ska hjälpa människor att nå fram till upplevelser och kunskap, oavsett medium eller form. Biblioteken ska vara öppna och tillgängliga för alla, genom att nya metoder för delaktighet utvecklas stärks bibliotekens roll i samhällsutvecklingen. Biblioteken som arenor för kulturevenemang men också skapande- och lärandeverkstäder har en viktig roll att fylla. Biblioteket som den tredje platsen, ett neutralt öppet rum som inte är bostad eller arbetsplats behöver utvecklas till exempel genom meröppet och maker space- verkstäder där kreativitet och innovation kan få blomstra. Samverkan med civilsamhället och näringslivet breddar ytterligare bibliotekens innehåll. Biblioteksverksamheten behöver också lämna sina hus och möta människor där de uppehåller sig och verkar såväl digitalt som IRL. Genom samverkan mellan biblioteken i de två länen kan de samlade resurserna till biblioteksverksamhet bättre användas. Den gemensamma transportorganisation som idag finns i tre län (Blekinge, Kronoberg och Kalmar) bidrar redan till detta. Under 2014 genomförs en utredning om medieförsörjningen i Blekinge och Kronoberg för att de medel som Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg bidrar med till medieförsörjningen ska användas för bästa möjliga utveckling framöver. Biblioteken ska ge tillgång till de nationella minoriteternas litteratur som inspiration och i den utvecklingen behövs goda exempel och samverkan mellan kommunerna. Att arbeta med läsfrämjande och skapande insatser för barn och unga är betydelsefullt för att stimulera läslust, läsförståelse och eget skapande. Detta arbete kan bedrivas på många olika sätt, 30

35 bland annat genom nya metoder och medievärldar. Vuxna förebilder och vuxnas kunskaper om hur viktig barns läsning är kan genom samarbete med civilsamhället, idrottsrörelsen och studieförbunden ytterligare stärka det läsfrämjande arbetet. En gemensam webbsatsning för biblioteken i Blekinge och Kronoberg har bidragit till att alla bibliotek har interaktiva webbplatser. Webben är dynamisk och i ständig utveckling och därför behövs fortsatt utveckling av det digitala biblioteket, framförallt för barn och unga. För att alla ska ha samma tillgång till den information och deltagarkultur som finns via webben behövs också insatser för att öka det digitala innanförskapet. Biblioteken har en viktig roll i arbetet med förverkligandet av den Regionala digitala agendan, biblioteken ska ses som arenor för att överbrygga den digitala klyftan. Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg förmedlar omvärldsbevakning och erbjuder viktiga kompetensutvecklingsinsatser för biblioteken. Förutsättningar för att utveckla verksamheten på biblioteken i Blekinge i de riktningar som är nödvändiga är att bibliotekspersonalen har den kompetens och förändringsberedskap som behövs. Arbetsmetoder och samverkansformer behöver fortsätta att utvecklas och här har Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg ett viktigt uppdrag. Region Blekinge vill att Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg arbetar för att biblioteken som mötesplats ytterligare stärks genom samarbete med civilsamhället, föreningar, idrottsrörelsen samt enskilda genom att olika metoder för delaktighet utvecklas. Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg undersöker förutsättningarna för en gemensam biblioteksdatabas utifrån den kommande utredningen om medieförsörjning. Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg arbetar för att öka delaktigheten för barn och unga på bibliotekens webbsidor genom att involvera barn och unga i processen. 31

36 Litteratur, berättande och läsfrämjande Blekinge har en lång tradition inom litteratur och berättande med flera välkända författare som bott och verkat i regionen. Idag finns ett antal aktiva författare bosatta i eller med anknytning till Blekinge. Att professionella författare har möjlighet att leva och verka i länet sätter Blekinge på den litterära kartan. Genom att besöka skolor och göra författarbesök på bibliotek kan de verka som förebilder och inspiratörer bland barn, unga och vuxna som har ett intresse av att skriva och berätta. Det är viktigt att värna om litteraturen som skriv i och om Blekinge samt att kunna uppmuntra till och ge goda förutsättningar för nyproduktion. Blekinge museum har idag uppdraget att samla och tillgängliggöra den litteratur som produceras Blekinge. Länets kommunbibliotek köper in, samlar och tillgängliggör litteratur som berör respektive kommun. Den unga generationens läsfärdighet och läsvanor har under många år förändrats och minskat. Framför allt visar statistiken på en försämrad läsförmåga hos pojkar. Blekinge är inget undantag. Här har både skolbiblioteken och folkbiblioteken en viktig uppgift att tillsammans med andra aktörer i länet stimulera och uppmuntra till läsning. Små barns språkutveckling är en förutsättning för läsförmåga och därför behövs ett även utvecklat samarbete med till exempel barnhälsovården. Folkbiblioteken är den viktigaste aktören i det läsfrämjande arbetet utanför skolan. En väg att skapa intresse för läsning är genom det egna skrivandet. Det finns ett stort intresse hos unga i Blekinge att skriva och berätta sina egna och andras berättelser. Berättandet kan utvecklas genom andra konstformer såsom konst, film, dans eller drama då nya spännande former kan uppstå. Ny teknik innebär nya möjligheter att arbeta med litteratur och berättande. Digital storytelling och sociala medier är områden som kan kopplas till berättande och skrivande. För att främja kreativt skrivande hos i första hand vuxna finns Skrivarklubben i Blekinge som är Sveriges äldsta skrivarklubb. Idag finns flera litterära sällskap i Blekinge. Två av dem, Harry Martinson-sällskapet och Saljesällskapet (Sven Edvin Salje), utgår från Olofströms kommun medan Jändelsällskapet (Ragnar Jändel) har sin bas i Karlskrona kommun. Sällskapen arbetar med att öka intresset för respektive författare och deras litterära verk. Genom Harry Martinson-sällskapet finns även möjligheten att söka stipendier. Under 2014 arrangerades en berättarfestival i Olofström och Sölvesborgs kommuner med fokus på det muntliga berättandet, en start för en årligt återkommande tradition med målet att involvera alla länets kommuner. Utvecklingsmöjligheter Det finns behov av samordningsansvar kring frågor som berör litteratur och berättande. En litteratur- och berättarutvecklare skulle kunna inspirera och initiera nätverk för samverkan och samtal mellan länets aktörer inom litteratur och berättande, såväl för yrkesutövare och amatörer som för arrangörer. Det är också viktigt att stärka och uppmuntra till produktion av ny litteratur om och i Blekinge för att ge en årlig sammanställning och exponering av årets utkomna litteratur samt en professionell belysning av bokproduktion. Likväl som ny produktion är viktig så behöver berättelserna som finns hos de människor som har en spännande historia att berätta, till exempel hos de nationella minoriteter som finns i Blekinge, tas om hand. Litterär turism är en annan utvecklingsmöjlighet som kan integrera digitala intressanta sätt att locka turister till länet men också stärka den litterära kunskapen och intresset hos Blekingeborna själva. Detta kan byggas upp utifrån ett författarskap eller berättelser som äger rum i eller 32

37 beskriver Blekinge, där den nya tekniken ger spännande möjligheter i form av appar, QR-koder eller geocaching. Befintliga arenor såsom Sweden Rock skulle kunna användas även i detta syfte. Region Blekinge vill att Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg utvecklar området litteratur, läsfrämjande och berättande genom ett regionalt uppdrag, i samverkan med Kronoberg och Kalmar län. Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg och Blekinge Läns Bildningsförbund arbetar för att utveckla det läsfrämjande arbetet genom att använda nya metoder vad gäller teknik och samverkansformer för barn och unga. Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg undersöker om Blekinge skulle kunna bli en fristad för förföljda författare från områden där demokratin är hotad. Blekinge Läns Bildningsförbund ökar tillgängligheten till Blekinges litteratur genom en årlig sammanställning och exponering av årets utkomna litteratur. 33

38 Film och rörliga medier Blekinge har en unik kompetens i sydöstra Sverige när det gäller digitala medier och unga deltagarkulturer. Blekinge Tekniska Högskola är en viktig aktör i det arbetet genom sina utbildningar och utvecklingsprojekt. Spelutveckling är ett annat område som utmärker Blekinge där Triple Helix-organisationen Netport är ett nav. En annan betydelsefull kompetens i Blekinge är musikvideoproduktion, liksom kunnandet kring specialeffekter och animation. Nya mötesplatser för kreatörer är ett område som är på frammarsch i Blekinge, liksom innovativa metoder för konceptutveckling och möten mellan olika branscher. Som exempel är Sweden Social Web Camp (SSWC) en mycket uppmärksammad unconference, i den idylliska blekingska skärgården, om den sociala webben och framtidens internet. SSWC har beskrivits som en av de mest progressiva mötesplatserna för den svenska internetscenen och har även kallats ett Almedalen för webbvärlden. En annan viktig mötesplats är festivalen Kärlek, ettor och nollor som samlar digitala uttryck inom spel, ljud, film och webb. Inom festivalen arrangeras också Game Concept Challenge, en tävling mellan olika spelkoncept. Blekinge är en del av Öresunds filmkommission. Syftet med nätverket är att skapa internationellt intresse för Blekinge som inspelningsplats samt att stödja och främja kulturskaparnas villkor kring filmskapande i Blekinge. Reaktor Sydost Reaktor Sydost är ett av nitton regionala resurscentrum för film i Sverige och verkar på uppdrag av Kulturrådet och regionförbunden i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Reaktor arbetar inom ett brett spektrum för att stötta film och ung kommunikation. Barn och unga är en prioriterad målgrupp där Reaktor Sydost utför ett framstående arbete. Som regional filmverksamhet har Reaktor Sydost kontakt med bland annat pedagoger, biografer och andra visningsorganisationer, unga filmare, förtroendevalda samt tjänstemän. Reaktor stöttar unga filmare som vill berätta en historia för en publik. Detta görs både genom ekonomiskt stöd för kort- och dokumentärfilmsproduktioner, dramaturgistöd samt genom utlåning av filmteknik. Nätverksträffar anordnas utifrån filmarnas behov och kompetensutvecklingen sker genom ett ekonomiskt bidrag så att filmarna kan ta del av det nationella utbudet. Reaktors uppdrag gentemot skolan är att stödja filmens roll i lärandet. Syftet är att utveckla långsiktiga modeller och samverkan kring de estetiska lärprocesserna i uppfyllandet av läroplanen. Regionens skolor stöds på alla nivåer genom konsultation kring exempelvis Skapande skola och skolbiofrågor. Reaktor arbetar även med nätverk och fortbildning för pedagoger och skolledare, samt medverkar i ett antal utvecklingsprocesser kring film- och mediepedagogik i regionen, till exempel Festival Spezial för barn och unga med särskilda behov. Reaktor stödjer biografer, filmklubbar, föreningar och kommuner med kompetens kring bland annat biografutveckling, rättigheter och tillgänglig repertoar. Reaktor är även behjälpliga för kommuner och biografer vid ansökningar och information om möjliga utvecklings- och digitaliseringsstöd. Reaktor Sydost är insatsansvarig för avsnittet om digitala sändningar i den Regionala digitala agendan där den övergripande visionen är att göra all kultur i Blekinge tillgänglig digitalt. Det kan handla om webbsända föreställningar, författarsamtal och konserter. Genom att öka utbudet av kultur via digitala medier kan fler få tillgång till ett varierat kulturutbud från hela världen och nya sätt att möta kultur på kan uppstå. 34

39 Ett annat initiativ inom Reaktor Sydost är Makt i media. En nyhetssajt där personer med funktionsnedsättningar arbetar med film, foto, webb-radio, bloggar etc. Det är en möjlighet där de får visa vad de faktiskt kan istället för att bli omskrivna i medier angående vad de inte kan. De följer händelser i hela Sverige och intervjuar bland annat kändisar som Christer Fuglesang och Kronprinsessan Victoria. Utvecklingsmöjligheter Det finns ett behov att utveckla strukturerna kring film på fritiden i Blekinge. De resurser som finns inom till exempel studieförbund, kommun, kulturskola, fritidsverksamhet och samhällsföreningar behöver lyftas fram och utvecklas. Det handlar också om att fånga upp de ungdomar som vill syssla med film på sin fritid. Ett första steg är att tillsammans med kommunerna åtgärda den identifierade bristen på kompetens hos vuxna inom filmpedagogikområdet. I enlighet med den Regionala digitala agendan och insatsområdet kultur ska Reaktor Sydost ansvara för insatser kring digitala sändningar för att göra kulturen mer tillgänglig digitalt. Inspelning av film i Blekinge och filmturism har i och med medlemskapet Öresunds filmkommission ökat men har fortfarande en hög utvecklingspotential. Ett område där filmbranschen generellt kan förbättras är jämställdheten, visar en rapport från Kulturanalys Det konstateras också att rekryteringsbasen är ett problem och att det finns behov av att visa unga kvinnor att de också kan stå bakom kameran. [1] Region Blekinge vill att Reaktor Sydost ska utveckla nätverken kring film i skolan och på fritiden genom kompetensutveckling för vuxna kring filmpedagogik. Reaktor Sydost ska öka tillgängligheten till kultur genom kompetensutveckling för kulturaktörer kring digitala sändningar. Reaktor Sydost ska verka för jämställdhetsintegrering i all sin verksamhet. [1] Strategier, tillvägagångssätt och resultat inom de särskilda satsningarna på jämställdhet inom film-, musei- och musiksektorerna 2011, 35

40 Bildkonst och form En utredning om det regionala uppdraget för bildkonst- och formområdet i Blekinge genomfördes Den konstaterade att bildkonstområdet i Blekinge har en otydlig profil och området framstår inte lika starkt som andra kulturområden. Bildkonstområdet i Blekinge har trots detta goda förutsättningar. Det finns många initiativ och arrangemang på lokal nivå och en intresserad och trogen publik. Här finns ett aktivt konstliv på gräsrotsnivå med engagerade konstnärsgrupper och aktiva konstföreningar, som har erfarenhet av att driva interregional verksamhet och internationella projekt. Det finns tillgång till arbetslokaler och bostäder för konstnärer till rimliga kostnader. Här finns verkstäder för yrkesverksamma konstnärer och offentliga utställningslokaler i hela regionen. Bildkonst- och formområdet i Blekinge har en nyckelroll när det gäller att främja människors möjlighet att möta konst på olika sätt. En viktig del är att ge människor möjlighet att möta det professionella konstlivet, såväl på institutioner och konsthallar som i det offentliga rummet. Det är viktigt att barn och ungdomar får tillgång till den kunskap som finns i konsten för att kunna utveckla sitt eget konstnärliga uttryck. Konstrundan i Blekinge har blivit ett konstarrangemang av betydelse under de senaste åren där flera av regionens konstnärer och samtliga kommuner medverkar. Samarbetet utvecklas även tillsammans med turismaktörer genom Attraktionskraft Blekinge och VisitBlekinge.se. Konsthallar finns i alla Blekinges kommuner och Kulturcentrum i Ronneby har regionens största utställningshall samt verkstäder för konstnärlig verksamhet. Regionens gallerier är andra viktiga utställningsaktörer som gynnar den kommersiella konstverksamheten. En ny spännande utställningshall för konst har öppnats på viltreservatet Eriksberg som satsar på att bli en betydande del av Blekinges konstvärld. I Olofström pågår ett internationellt projekt vid namn Art & Technology. Ett projekt där konst och teknik möts i nya spännande former. I projektet samarbetar europeiska och regionala konstnärer och lokala teknikföretag i Olofströms kommun med målet att skapa nya idéer, nya produkter och att nå nya marknader. Blekinge museum Blekinge museum har ett regionalt delansvar på konstområdet. Museet har en relativt omfattande konstsamling och tog år 2009 emot en större konstdonation, Erik Höglunds samling, som utgör en betydelsefull del av konstverksamheten. Museet producerar utställningar, både i sina egna lokaler i Karlskrona och ute i regionen. Med hjälp av medel ur Erik Langemarks konstfond möjliggörs vissa inköp av verk ifrån konstnärer med anknytning till Blekinge. Blekinge museum har de senaste åren fungerat som nav i ett internationellt konstprojekt, kallat Artline, som 2013 fick den prestigefyllda utmärkelsen flaggskeppsprojekt inom EU. Verksamheten drevs i samverkan med 14 partners i fem länder runt södra Östersjön. Flera kommuner går nu samman för att ta tillvara de erfarenheter och de internationella nätverk som gjordes inom projektet för att utveckla det vidare. Sveriges konstföreningar Blekinge Sveriges konstföreningar - Blekinge är en distriktsorganisation inom riksorganisationen Sveriges konstföreningar. Ändamålet är att arbeta för att kunskapen om konst och konstens betydelse skall öka samt tillvarata anslutna konstföreningars intressen och stödja dem i deras arbete för en seriös utveckling av verksamheten. Varje sommar arrangerar föreningen ett välbesökt konstläger för ungdomar i Blekinge. 36

41 Utvecklingsmöjligheter Region Blekinge vill satsa särskilt på bildkonst- och formområdet de kommande åren då utvecklingsmöjligheterna är många och potentialen stor. Utvecklingsmöjligheterna inom konstområdet handlar till stor del om att verka för konstnärernas möjlighet att verka och leva i Blekinge. Bra utställningsmöjligheter, verkstäder och tillgång till kompetensutveckling är viktigt, samt att se till att konstnärlig och kreativ kompetens tas tillvara inom andra samhällsområden. Det behövs även kompetenshöjande insatser inom kommuner och landsting vad gäller användning av MUavtal (medverkans- och utställningsersättning) och principen om att avsätta en procent av budgeten till konstnärlig gestaltning vid ny- och ombyggnation. Ett prioriterat område är verksamhet riktat mot barn och unga, för att skapa möjligheter att tidigt komma i kontakt med konst både genom att uppleva och att skapa. Utvecklingsmöjligheter för framtiden är att utveckla konstlägret för ungdomar och att undersöka hur bildkonsten kan bli en del av Blekingemodellen. Erfarenheterna från de internationella kontakterna och nätverken inom konsten som Artline har gett behöver tas tillvara och vidareutvecklas. Idag finns ingen aktör med ett regionalt främjandeuppdrag för bildkonsten i Blekinge. För att utveckla och verka för konstens plats i Blekinge ska möjligheten till ett främjande uppdrag inom området undersökas. En möjlighet är att göra detta tillsammans inom samarbetet Kultur Sydost, mellan Blekinge, Kronoberg och Kalmar län. Region Blekinge vill Att kommunerna tillsammans med Region Blekinge ska öka kunskapen om MU-avtal och enprocentregeln vid om och nybyggnationer i hela regionen för att förbättra kulturskaparnas villkor. Öka tillgängligheten till konst för barn och unga genom att undersöka möjligheten till breddning av Blekingemodellen och att utveckla konstlägret. Ta tillvara de internationella erfarenheterna inom konstområdet och utveckla de nätverken för att på så vis arbeta för konstnärlig kvalité och förnyelse. Att Kultur Sydost undersöker möjligheten till en gemensam utveckling av främjandet av bildkonsten. 37

42 Folkbildningen Folkbildningens organisationer, studieförbunden och folkhögskolorna har av staten genom folkbildningspropositionen Lära, växa, förändra (2005/06:192) fått definierat syften för statens stöd till folkbildningen. Det handlar om att: stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. I Blekinge finns tio studieförbund på regional nivå. Flera av dem har organisationer som går utanför Blekinges gränser. I Blekinge finns fyra folkhögskolor: Blekinge läns folkhögskola, Jämshögs folkhögskola, Littorina folkhögskola och Valjevikens folkhögskola. Studieförbundens verksamhet i Blekinge bidrar till ett rikt och varierat kulturliv. De lokala förbunden engagerar sig inom olika typer av arrangemang, ger möjligheter till eget skapande och är behjälpliga med nätverk och kontakter. Studieförbunden samarbetar ofta med kommuner och framförallt deras kulturförvaltningar, äldre- och omsorgsverksamheter och fritidsförvaltningar. Folkbildningens aktörer har en stor geografisk spridning och en bredd i verksamhetsområden. Detta medför goda förutsättningar för blekingarna att finna möjligheter att utveckla sina intressen och skapande inom ramen för folkbildningen i Blekinge. Blekinge Läns Bildningsförbund Blekinge Läns Bildningsförbund är regionalt samverkansorgan för folkbildningen i regionen. Medlemmar är Blekinges tio studieförbund, regionens fyra folkhögskolor, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg samt SISU Idrottsutbildarna. Bildningsförbundet har ett medlemsuppdrag som övergripande kan beskrivas att vara folkbildningens träffpunkt i Blekinge. Här skapas förutsättningar för en dialog om kvalitet, etik och verksamhetsutveckling. Det erbjuds möjligheter till erfarenhetsutbyte och samarbete. Bildningsförbundet driver ingen verksamhet riktad mot allmänheten. Det gör däremot förbundets medlemmar som genom sin folkbildningsverksamhet når tusentals blekingar. Detta kan vi nyttja i det nya uppdraget inom den Regionala digitala agendan, där Blekinge Läns Bildningsförbund är insatsansvarig för kompetensutveckling av digitala lotsar, det innebär att utbilda yrkesgrupper som träffar människor som inte självmant använder sig av digitala tjänster. Lotsarna ska hjälpa medborgare till att ta del av de digitala möjligheterna som finns idag. Yrkesgrupp kan vara kommun- och landstingspersonal eller lärare inom folkbildningen. Utvecklingsmöjligheter Utmaningarna består i att ta tillvara de rika möjligheterna folkbildningen erbjuder och utveckla verksamheter som svarar mot nya behov och önskemål samt att söka nya samverkanspartners i denna utveckling. Det kan till exempel innebära samverkan med folkbiblioteken och SISU i det läsfrämjande arbetet med barn och vuxna. Folkbildningen har dessutom ett särskilt ansvar för målgruppen vuxna ovana läsare. Folkbildningen och dess organisationer är kreativa och flexibla när det gäller att möta nya krav och behov från omvärlden. Nya utmaningar för både bildningsförbundet och dess medlemmar är hitta samverkan med de nya föreningar och nätverk som bildas på kulturområdet, till exempel av nya svenskar. Inom 38

43 kultursamverkansmodellen kan studieförbundens breda kontaktnät och koordinerande verksamhet vara till stor fördel. I samband med den Regionala digitala agendan kan folkbildningen bli en viktig part för att nå de grupper som inte använder sig av de digitala möjligheterna. Region Blekinge vill att Blekinge Läns Bildningsförbund ska fortsätta skapa mötesplatser och regionala nätverk för studieförbunden och kulturen. Blekinge Läns Bildningsförbund ökar tillgängligheten till kultur genom att kompetensutveckla lotsar för att öka den digitala delaktigheten. Blekinge Läns Bildningsförbund arbetar för det läsfrämjande arbetet genom samverkan med andra organisationer med ett särskilt ansvar för gruppen vuxna ovana läsare. 39

44 Kultur och hälsa Forskning visar att människor som deltar i kulturlivet eller kulturskapande har bättre hälsa. Genom kulturens möjligheter att erbjuda upplevelser, insikt, delaktighet och inflytande i samhället kan kulturaktiviteter motverka och förebygga ohälsa. Individens egen lust och motivation är centrala för att kunna ge hälsofrämjande effekter. Genom att arbeta med att undanröja hinder för människor att kunna delta i kulturlivet ökas förutsättningarna till att förbättra folkhälsan och ge goda livsvillkor. Kultur kan också vara ett medel i rehabiliteringssyfte och ses som ett komplement till medicin i vården. I Blekinge finns ett etablerat arbete med kultur och hälsa, främst inriktat mot kultur i vården. I Blekinge pågår en av de största satsningarna i landet för människor med långvariga psykiska funktionsnedsättningar, kallad Blekingeparaplyet där flera projekt ingår. Kultur och hälsa är ett av dem och drivs av Blekinge kompetenscentrum/landstinget Blekinge i samverkan med kommunerna. Projekt Kultur och hälsa vill förbättra livskvaliteten och hälsan samt ge en möjlighet till återhämtning. Deltagare erbjuds upplevelsebaserade gruppaktiviteter under 14 veckor, med reflektion som ett viktigt verktyg. Samverkan med fritids- och kulturkonsulenter, kulturarbetare, studieförbund och föreningar är viktig för aktiviteternas genomförande. Målet är att kultur ska vara en självklar del i en hälsofrämjande vård och omsorg. En ökad förståelse och kunskap om sambandet mellan kultur och hälsa behövs. Genom kompetensutveckling och olika utbildningsinsatser inspireras och motiveras deltagare och personal till ett ökat deltagande i kulturaktiviteter som stimulerar alla sinnen. En digital kultur och hälsa-utbildning ska tas fram tillsammans med kulturhälsoforskare Eva Bojner Horwitz och Kulturhälsoboxen med den senaste forskningen på området. Utbildningen kommer att rikta sig främst till personal inom landstingets psykiatri samt kommunernas socialpsykiatri. En annan verksamhet är Konst och hälsa som utgår från Karlskrona som riktar sig bland annat mot långtidssjukskrivna och äldreomsorgen där deltagarna får utvecklas genom kreativa processer. Blekinge Läns Bildningsförbund Blekinge Läns Bildningsförbund har ett uppdrag att stimulera och samordna verksamheten inom kultur i vården. Syftet är att berika vardagen och uppnå bättre livskvalitet för boende, brukare och patienter. Målet är att kulturaktiviteter ska bli en naturlig del av vardagen inom vård och omsorg. Kultur i vårdens uppdrag är att informera om ny forskning och initiativ, stimulera genom fortbildningar för personal och att initiera kulturprojekt och erbjuda ett kulturprogram för vården. Blekinge Läns Bildningsförbund samarbetar med Musik i Blekinge vid inköp av Kultur till vården. Blekinge Läns Bildningsförbund driver två regionala nätverk inom ramen för Kultur i vården. Ett med inriktning mot äldreomsorg och ett mot handikappomsorg. Nätverken är viktiga för att sprida kunskap och information, diskutera nya idéer och utbyta erfarenheter mellan kommunerna. Utvecklingsmöjligheter Arbetet med kultur och hälsa har utvecklats snabbt i Blekinge de senaste åren. Projektet Kultur och hälsa har börjat bygga broar mellan kulturvärlden och vård-och omsorgsvärlden men det finns mycket arbete kvar att göra. Det handlar om att utbyta kunskaper, skapa nätverk samt arbeta medvetet och strukturerat. En utmaning inom kultur och hälsa är arbete med kompetenshöjande insatser och att vara uppdaterad om nya metoder och forskning på området. Genom att inspirera och sprida information 40

45 om ny forskning och goda exempel kan Blekinge utvecklas till en region som ligger långt fram när det gäller kultur och hälsa. Uppdraget för Kultur i vården är att utveckla arbetet med nätverk på lokal nivå. Genom fungerande nätverk inom respektive kommun kan informationsspridning förenklas och nya samarbeten främjas. Region Blekinge vill Fortsätta att samverka med Landstinget Blekinge kring kultur och hälsa. I samverkan med Landstinget Blekinge öka förståelsen och kunskapen om sambandet mellan kultur och hälsa genom en digital kultur och hälsa-utbildning. Att Blekinge Läns Bildningsförbund arbetar för att bilda lokala nätverk i alla regionens kommuner. 41

46 Kulturella och kreativa näringar Regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar visar att den kreativa sektorn har stor potential att bidra till ekonomisk tillväxt men också till social och hållbar samhällsutveckling. Området kulturella och kreativa näringar (KKN) är ännu nytt för många och sektorn är inne i en snabb och stark utveckling. Därför bedömer Tillväxtverket att kompetens, under ytterligare en period, behöver tillföras till olika främjandeaktörer. Det behövs en funktion som tillhandahåller praktisk rådgivning och utbildning till både lokala och regionala offentliga företrädare samt till företag. Det som bör tillhandahållas är information kring vad KKN är, vilka möjligheter som finns för att utveckla entreprenörskap och företag inom näringsområdet, samt kunskap som behövs för att kunna göra det. I Blekinge finns ett utvecklat strategiskt arbete kring KKN var det 2451 arbetsställen som kunde kopplas till kulturella och kreativa näringar i Blekinge, vilket var 17 % av den totala andelen arbetsställen i Blekinge. En av de största verksamheterna inom KKN är festivalen Sweden Rock Festival i Sölvesborg. Inom besöksnäringen har initiativet Attraktionskraft Blekinge erbjudit affärsutveckling för företagare inom kulturella och kreativa näringar. Blekinge är även långt framme inom utvecklingen av spelindustrin och i regeringens vision om att fördubbla den svenska exporten till 2015 har dataspelsbranschen en betydande roll. För att utveckla området ytterligare är en ökad jämställdhet en faktor som leder till en ökad grad av kreativitet och innovationsförmåga och på så sätt kan vi öka konkurrenskraften och sysselsättningen, enligt forskningen. Genom Proof of Concept har utvecklade affärskoncept för produkter och tjänster, inom Blekinge Tekniska Högskolas kompetensområde, testats på företag inom de kulturella och kreativa näringarna. Denna satsning slog väl ut och ett femtontal objekt testades som resulterade i nya arbetstillfällen och ökad omsättning i ett flertal ekonomiska föreningar. Den långsiktiga målsättningen har varit att stärka kompetensen om affärsutveckling inom området och utveckla en metod och process som kan användas inom KKN. Något som i förlängningen skulle kunna öka antalet arbetstillfällen inom den kulturella och kreativa sektorn. Blekinge behöver utveckla samarbetet mellan befintliga verksamheter för att skapa en infrastruktur och ge de kulturella och kreativa näringarna mer gynnsamma förutsättningar. Fortsatt samverkan och fortsatt strategiskt fokus på kultur och kulturella och kreativa näringar på regional nivå är viktig för fortsatt utveckling. Region Blekinge vill Erbjuda kompetensutveckling för stödjandefunktioner och kulturaktörer inom kulturella och kreativa näringar i samverkan med besöksnäringen. Öka samverkan mellan regional utveckling och kultur för utveckling av KKN på regional nivå. Arbeta för jämställdhetsintegrering för att främja kreativitet och innovationsförmåga. 42

47 Kultur och turism Människor ställer idag allt högre krav på genuina upplevelser som bygger på platsens kultur, historia och naturliga tillgångar. Inom besöksnäringen förädlas tillgångarna och de görs köpbara. Kultur och turism är två verksamhetsområden som står varandra nära. Exempel på kultur som kan omsättas inom turistnäringen är musikevenemang, teater, museiutställningar, filmfestivaler, konstrundor, skördefester och regional matkultur. Region Blekinge har tillsammans med 300 aktörer, politiker och beslutsfattare inom besöksnäringen i Blekinge tagit fram en gemensam strategi som tar sikte på 2020 och beskriver Blekinges vision, mål, varumärkeslöfte, prioriterade marknader och målgrupper samt Blekinges främsta profilbärare och reseanledningar. I strategin lyfts Kultur och Historia som ett särskilt tema och flera kulturaktörer/platser/byggnader och evenemang rubriceras som unika profilbärare och reseanledningar. Kulturturismen är viktig för Blekinges tillväxt och utvecklingspotential och under 2014 kommer en ny organisation att bildas med det samlade ansvaret för att marknadsföra och sälja Blekinge som besöksdestination. Organisationen finansieras av det offentliga tillsammans med näringslivet. Utvecklingsmöjligheter Ett av målen i strategin för Blekinges besöksnäring är att Blekinge ska vara en exportmogen destination år 2020, vilket innebär att Blekinge erbjuder ett attraktivt, marknadsanpassat utbud som är samlat, paketerat och köpbart (för fullständig definition samt ytterligare kriterier, se exportmognad.se.) I detta arbete spelar kulturen och kulturturismen en avgörande roll, då efterfrågan från våra utländska besökare i många fall bygger på upplevelser av kulturell karaktär, såsom historia, svenska traditioner, matupplevelser, arkitektur och unika platser. De två målgrupper som Blekinge vänder sig till beskrivs som vetgiriga och upplevelseinriktade vilket ställer höga krav på det utbud som erbjuds. Blekinge behöver bli duktigare på att produktutveckla och paketera köpbara erbjudanden. Idag söker och bokar alltfler sin resa via nätet, därför är det oerhört viktigt att vi kan tillgängliggöra Blekinges turism-och kulturutbud på en samlad plattform med möjlighet att köpa och boka i realtid oavsett tid på dygnet, eller var i världen man befinner sig. Visitblekinge.se är den regionala informations -och bokningsplattformen som erbjuder just denna möjlighet. Tekniken möjliggör såväl färdiga paket som dynamisk paketering, där besökaren själv kan sätta samman sin resa med transport, boende och upplevelse. På visitblekinge.se exponeras ett stort utbud av produkter och tjänster, men det finns en diskrepans i förhållande till det utbud som faktiskt finns i Blekinge, vilken är mycket större. För att fullt ut tillvarata de möjligheter som visitblekinge.se erbjuder, krävs insatser från kulturaktörerna själva samt lokala och regionala nyckelpersoner med samordningsansvar. För att uppnå detta behöver vi utveckla entreprenörskapet och affärsmannaskapet inom kulturturismen. Region Blekinge vill Erbjuda Blekinges kultur- och turismaktörer möjligheten till affärsutveckling, i syfte att utveckla sina verksamheter samt bidra till att göra Blekinge till en exportmogen destination. Utveckla Visitblekinge.se med ett ökat utbud av högkvalitativa produkter och tjänster inom kultur, kulturturism samt paketering av erbjudanden. 43

48 Ekonomi och finansieringsformer Kulturverksamheter i Blekinge som får statligt stöd är Regionteatern Blekinge Kronoberg, Blekinge museum, Blekingearkivet, Slöjd i Blekinge, Reaktor Sydost, Dans i Sydost, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg och Musik i Blekinge. Utöver det får också Blekinge Läns Bildningsförbund regionala bidrag. Kulturföreningar som idag innehar regionala medel är Blekinge hembygdsförbund, Blekinge släktforskarförening, Blekinge läns idrottshistoriska sällskap, Blekinge bygdegårdsdistrikt, Föreningen Norden i Blekinge, Sveriges konstföreningar i Blekinge, Skrivarklubben i Blekinge, Folkdansringen Blekinge, Teatersmedjan, Svensk-polska föreningen i Blekinge samt Föreningen Blekinge Slöjd. Under föregående kulturplansperiod togs beslutet att inrätta ett särskilt stöd för produktioner och arrangemang med syfte att stimulera och stödja regionens producenter och arrangörer. Det kan sökas av föreningar och organisationer och ska även bidra till samverkan mellan olika konstområden samt bidra till jämställdhet och mångfald. En referensgrupp av sakkunniga lämnar omdömen på ansökningarna. Region Blekinge ger även stöd till utvecklingsprojekt av regional karaktär. Syftet med utvecklingsprojekt är att de ska bidra till att utveckla kulturen och samhällslivet i Blekinge. De ska även vara en del i att uppfylla de regionala prioriteringarna fick ett 50-tal kulturprojekt utvecklingsmedel från Region Blekinge. I enlighet med kulturplanen för har Region Blekinge även testat mikrofinansieringssystemet crowd funding som en ny finansieringsform. Det innebär att man genom tjänsten crowd culture kan delfinansiera kulturella, konstnärliga och kreativa projekt genom att ta del av det offentliga kulturstödet då man även har mikrofinansiering från privata bidragsgivare. Modellen innebär att medborgarna och/eller näringslivet kan hjälpa till att finansiera ett kulturprojekt som kompletteras av medel från Region Blekinge. Genom satsningen har Region Blekinge nu möjlighet att också stödja privata initiativ och mindre, mer lokala projekt. Utvärderingen av crowd culture visar på både positiva och negativa effekter och inför kommande kulturplansperiod får en avvägning göras angående en fortsättning. Idag är större delen av de ekonomiska medlen bundna till fasta kostnader, såsom lokaler och personal, hos kulturverksamheterna. För att stimulera nya initiativ och förnyelse inom kulturområdet krävs mer fria medel. Ett måste för framtida utveckling inom kulturen är att hitta kompletterande finansieringsmöjligheter. Dessutom är många av de projekt som idag får stöd relativt små. Utmaningen är att uppmuntra nyskapande och mer strategiska projekt som har en mer långsiktig påverkan. 44

49 Uppföljning och utvärdering Kultursamverkansmodellen ställer krav på uppföljning och utvärdering. Genom kontinuerlig uppföljning av arbetet genom kulturplanen kan vi redovisa hur målen har uppfyllts och vilka effekter det har gett. En positiv effekt av de första åren med samverkansmodellen är att många upplever en markant ökad samverkan. Dialoger och nätverkande har gett ett mervärde för alla, likaså upplevs att kulturen har fått en större plats inom andra politikområden. Uppföljning och utvärdering kommer att göras utifrån tre perspektiv: Samverkansprocessen Samverkansprocessen syftar till de dialoger och samtal som har förts inför framtagandet av en ny kulturplan Men det innefattar också alla de pågående träffarna och samtalen som förs kontinuerligt via olika plattformar och nätverk för att tillsammans uppnå de mål som kulturplanen innefattar. Uppföljning kommer att ske genom verksamhetssamtal. Verksamhetsbidrag och produktions- och projektmedel Region Blekinge kommer i återkommande verksamhetssamtal följa upp hur bidragen har använts för att uppfylla målen i kulturplanen. Övriga aktörer som får ta del av produktions- och projektmedel från Region Blekinge kommer att utvärderas mot de nationella och regionala prioriteringarna. Kultursamverkansmodellens effekter Kulturrådet ansvarar för den nationella uppföljningen av kultursamverkansmodellen och regionerna för den regionala delen. Det är viktigt att följa upp hur de regionala kulturverksamheterna bidrar till att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen och de nationella och regionala prioriteringarna. Genom regionernas gemensamma kulturdatabas kommer de regionala kulturverksamheterna att varje år rapportera in information om ekonomi, personal, utställningar, föreställningar och programaktiviteter etc. Informationen skickas vidare till Kulturrådet enligt de uppgifter de efterfrågar. Varje år kommer även kvalitativa uppgifter att lämnas till Kulturrådet rörande de olika kulturområdenas resultat kopplat till målen i kulturplanen, om det har gjorts några insatser vad gäller kvalité och vilka insatser som har gjorts för att integrera internationalisering, interkulturellt arbete samt barns och ungas rätt till kultur enligt förordning KRFS 2012:1 och KRFS 2012:3. Samlat för alla områden kommer också att svaras på frågor kring insatser som har gjorts för tillgänglighet och jämställdhet. 45

50 Så har kulturplanen tagits fram Kulturplanen har tagits fram i samverkan med Blekinges kommuner och i samråd med det professionella kulturlivet och det civila samhället. Samtal med representanter från regionala kulturinstitutioner och verksamheter har bidragit med kunskap, kontaktnät och underlag. Arbetet har utgått från ett lokalt perspektiv med samtal i varje kommun där inbjudan har gått ut brett till kulturverksamheter, föreningsliv, tjänstemän och politiker samt den enskilde kulturaktören. Mötena har samlat en blandning av företrädare vilket har gjort samtalen levande med flera olika perspektiv och vi har upplevt att deltagarna har tyckt att detta har varit utvecklande. Kontaktpersoner i kommunerna har varit kulturchefer och kultursamordnare som även har bidragit med underlag. Regionstyrelsen har det yttersta politiska ansvaret för kulturplanen och beslutar om att anta planen. Region Blekinges Kultur- och fritidsnämnd och Regionstyrelsens arbetsutskott har medverkat och berett ärendet för Regionstyrelsen. Utöver de fysiska mötesplatserna har arbetet också kunnat följas på hemsidan och facebook-gruppen Kultur i Blekinge med syfte att öppna processen för övriga intresserade som inte har kunnat delta i mötena. Eftersom Litteratur och läsfrämjande är ett nytt område inom Kultursamverkansmodellen från 2015 har särskild fokus ägnats det området med en egen mötesdag för diskussion kring det. Bilden visar vilka intressenter som finns inom kulturen och som har deltagit i kulturplansprocessen. 46

51 Bilaga 1 Kulturstöd 2014 Regional och statlig finansiering Bilaga 2 Lista över inkomna yttranden 47

52 Bilaga 1 Kulturstöd 2014 Regional och statlig finansiering Verksamhet Region Blekinge Statens kulturråd Kommun Reaktor Sydost , även Kronoberg och ( )* - Kalmar län Riksteatern Blekinge Regionteatern Blekinge ( )* Kronoberg Växjö kommun Dans i Sydost Musik i Blekinge Slöjd i Blekinge Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg Blekinge museum Karlskrona kommun ( ) Blekingearkivet (ej inom kultursamverkansmodellen) Blekinge Läns Bildningsförbund Summa *Bidrag från staten betalas ut via Kronoberg och Kalmar län. Ej inräknade i summa.

53

54 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr Handläggare Ingrid Ljungqvist Prövning av ansvarsfrihet 2013 för Kultur- och Fritidsnämnden Revisorerna tillstyrker att regionstyrelsen beviljar Regions Blekinges kultur- och fritidsnämnd ansvarsfrihet för verksamhetsåret Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget. Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att bevilja ansvarsfrihet för Kultur- och Fritidsnämnden för verksamhetsåret 2013 Expedieras: Revisorerna Ekonomi Akten Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

55

56 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr Handläggare Ingrid Ljungqvist Prövning av ansvarsfrihet 2013 för Trafiknämnden Revisorerna tillstyrker att regionstyrelsen beviljar Regions Blekinges trafiknämnd ansvarsfrihet för verksamhetsåret Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget. Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att bevilja ansvarsfrihet för Trafiknämnden för verksamhetsåret 2013 Expedieras: Revisorena Ekonomi Akten Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

57

58 Förslag till beslut Regionstyrelsen Dnr Ingrid Ljungqvist Delårsbokslut per den 30 april 2014 Under våren 2014 har samverkan stärkts inom flera områden bl a inom besöksnäringen där näringen och offentliga aktörer nu samlas i en organsation för besöksnäringen i Blekinge Visit Blekinge ideell förening. Dialogerna runt den nya kulturplanen har engagerat många aktörer i Blekinge. denna process avslutas under våren och i juni fattar regionstyrelsen beslut om remiss, som ska avslutas och slutresultatet ska levereras till Statens Kulturråd under hösten. Inkråmsöverlåtelsen av Blekingetrafiken AB är gjord per , vilket innebär att detta bokslut omfattar en sammanställd redovisning för Region Blekinge och Blekingetrafiken AB samt ett bokslut för Region Blekinge. Delårsbokslut per 31/8 samt årsbokslutet för 2014 kommer att omfatta hela Region Blekinge, dvs inkl hela trafiken. Regionalfondsprogrammet för Skåne-Blekinge är beslutat av regeringen och inskickat till EU. Vi står nu i startgroparna för att tillsammans med gamla och nya partners se över de möjligheter som finns i den nya programperioden för att kunna genomföra projekt inom samtliga insatsområden i Blekingestrategin. Nationellt socialfondsprogran för investeringar för tillväxt och sysselsättning är också beslutat av regeringen. Den regionala handlingsplanen för Skåne-Blekinge ska tas fram. Särskilt fokus kommer att läggas på programområde 3, ungdomsinitiativet för att skapa ytterligare kraft och resurser för att möta utvecklingsplanen för halverad ungdomsarbetslöshet till Periodens överskott är 65,4 mnkr innefattande medlemsbidragen för kollektivtrafiken. Blekingetrafiken AB har underskott om 71,5 mnkr på perioden för att kunna upplösa samtliga obeskattade reserver. Helårsprognos har gjorts som visar på resultat samma som budget dvs Perioden följer i stort budget. Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget. Beslutsunderlag Delårsredovisning per Förslag till beslut, daterat Arbetsutskottets beslut, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att godkänna delårsbokslut per 30 april 2014 med ett resultat på 65,4 mnkr att överlämna delårsbokslutet till Region Blekinges medlemmar för kännedom Expedieras: Revisorerna Blekinges kommuner och landstinget Akten Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

59 Delårsbokslut 30 april 2014

60 Delårsbokslut 30 april 2014 Region Blekinge Dnr: Version: PB2 inför RS Utskriven /inglju 1

61 Innehållsförteckning 1. Inledning Uppdrag och Samverkan Blekingestrategin Bilden av Attraktiva Blekinge Livskvalitet Arbetsliv Tillgänglighet Politik Verksamhetsområde Kultur och fritid Redovisning av uppdrag Måluppfyllelse Indikatorer Ekonomisk uppföljning och prognos Hot och möjligheter Verksamhetsområde Regional utveckling Redovisning av uppdrag Måluppfyllelse Indikatorer Ekonomisk uppföljning och prognos Hot och möjligheter Verksamhetsområde Trafik Redovisning av uppdrag Måluppfyllelse och indikatorer Resandeutveckling Klimat- och miljömål Ekonomimål Kvalitetsmål Mål kundfokus Restidsmål Mål priser och biljetter Tillgänglighetsmål Ekonomisk uppföljning och prognos Hot och möjligheter Hållbar utveckling Redovisning av uppdrag Måluppfyllelse Medarbetare - personalbokslut Lärande och Kompetensutveckling Jämställdhet Medarbetarnyckeltal Ekonomi Intäkter och kostnader Verksamhetsmål och finansiering Resultaträkning Balansräkning Drift och investeringsredovisning 2

62 1. Inledning Region Blekinges övergripande uppdrag är att verka för Blekinges attraktivitet och utveckling genom samverkan inom och utanför Blekinges gränser. Attraktivitet är i fokus liksom Livskvalitet, Arbetsliv och tillgänglighet (Blekingestrategin). Under våren har samverkan stärkts inom flera områden bland annat inom besöksnäringen där näringen och offentliga aktörer nu samlas i en gemensam organisation för besöksnäringen i Blekinge - Visit Blekinge ideell förening. Under årets fyra första månader har beslut tagits av samtliga medlemmars fullmäktigeförsamlingar. Den konstituerande stämman kommer att hållas under maj månad. Dialogerna om den nya kulturplanen har engagerat många aktörer i Blekinge och förväntningarna är höga på en stark kulturpolitik och nyskapande verksamhet i Blekinge. Processen avslutas under våren och i juni fattar regionstyrelsen beslut om remiss för att senare under hösten levererera en attraktiv kulturplan för Blekinge , till statens Kulturråd. Blekingetrafiken nu helt integrerat i Region Blekinge Inkråmsöverlåtelsen av Blekingetrafiken AB till Region Blekinge Verksamhetsområde trafik är nu genomförd. SKL:s rapport om öppna jämförelser av kollektivtrafiken Sverige visar att Blekinge ligger bra till i många delar. Det finns också många utmaningar att fortsätta jobba med som fördubblingsmålet för förstorad arbetsmarknadsregion och utmaningarna med att uppnå miljömålen. EU:s nya programperiod och satsningar för regional utveckling Regionalfondsprogrammet för Skåne-Blekinge är beslutat av regeringen och inskickat till EUkommissionen. Vi står nu i startgroparna för att tillsammans med gamla och nya partners se över de möjligheter som finns i den nya programperioden för att kunna genomföra projekt inom samtliga insatsområden i Blekingestrategin. Nationellt socialfondsprogram för investeringar för tillväxt och sysselsättning har också beslutats av regeringen. Nu börjar resan med den regionala handlingsplanen för Skåne-Blekinge. Särskilt fokus kommer att läggas på programområde 3, ungdomsinitiativet för att skapa ytterligare kraft och resurser för att möta utvecklingsplanen för halverad ungdomsarbetslöshet till Sista pusselbiten i vår flytt är nu på plats, verksamhetsområde kultur och fritid är nu samlad i Kulturkuben I Karlskrona (Ronnebygatan 22). Nu fortsätter processen med att få ihop verksamheterna för att kunna dra bästa nytta av varandra Uppdrag och Samverkan Region Blekinge är ett kommunalförbund som har tillkommit efter överenskommelse mellan Landstinget Blekinge, och kommunerna i Karlshamn, Karlskrona, Olofström, Ronneby och Sölvesborg. Region Blekinge bildades den 1 januari 2001 och utgör medlemmarnas organ för samarbete i regionala utvecklingsfrågor för demokratisk förankring av det regionala utvecklingsarbetet i Blekinge. Region Blekinge är fr.o.m. den 1 januari 2003 ett kommunalt samverkansorgan som är bildat enligt Lag (2002:34) om samverkansorgan i länen. Region Blekinge ska främja Blekinges utveckling för att ta tillvara regionens möjligheter för att öka Blekinges attraktionskraft. Detta gäller inom förbundets uppgifter som medlemmarna beslutar om att tillföra förbundet. Region Blekinge har tre fokusområden: vara Blekinges regionala politiska företrädare verka för hållbar tillväxt och utveckling i Blekinge samverka inom och utanför Blekinge Regionstyrelsen är från och med 2012 Regional trafikmyndighet enligt Lag (2010:1065) om kollektivtrafik. 3

63 Förbundets uppgifter Region Blekinges uppgifter omfattar regionalt utvecklingsarbete, där medlemmarnas intressen ska tas tillvara. Genom sitt arbetssätt ska förbundet stärka gemenskapen och de demokratiska värdena inom regionen. Subsidiaritetsprincipen ska gälla. Medlemmarnas möjligheter till insyn och delaktighet i verksamheten ska beaktas liksom en uthållig utveckling, jämställdhet samt de mervärden som verksamheten inom förbundet ger upphov till. Förbundet ska verkställa uppdraget från staten för att genomföra det regionala tillväxtarbetet och med utgångspunkt från förordningen SFS 2007:713 ta fram en regional utvecklingsstrategi för Blekinge. I uppdraget ingår att fatta beslut om regionala tillväxtmedel. Samverkan inom och utanför Blekinges gränser Samverkan inom och utanför Blekinge är ett av Region Blekinges fokusområden i förbundsordningen och den viktigaste pusselbiten för att framgångsrikt genomföra Blekingestrategin. Samverkan inom regionen sker mellan medlemmarna och andra aktörer i Blekinge (högskola, myndigheter Länsstyrelse och arbetsförmedling och näringslivet). Så kallad Triple Helix är ett kännetecken i många samerkansformer i Blekinge. Bildandet av Visit Blekinge ideell förening är ett nytt samarbete som ska främja samverkan i besöksnäringen i Blekinge. Samverkan med grannregioner, Skåne, Smålandsregionerna, har stärkts genom bland annat gemensamma utvecklingsprojekt och utvecklas fortlöpande inom olika områden. Även samarbetet inom ramen för SydSam finns kvar. Internationellt samarbete - Den 13 september 2011 kom Landstinget Blekinge, Region Blekinge, Landstinget Kronoberg, Regionförbundet Södra Småland, Landstinget i Kalmar län, Regionförbundet i Kalmar län samt Region Skåne och Kommunförbundet Skåne överens om att ta fram en gemensam avsiktsförklaring om en regionbildning i södra Sverige. Den 9 augusti 2012 beslöt parterna att bilda en ideell förening som till januari 2016 ska driva processen för att ta fram en gemensam ansökan för Sydsvensk Regionbildning. Tidshorisonten för en ny regionbildning är att det, vid ett positivt beslut, ska vara genomfört till 1 januari Just nu pågår planeringen av en större konferens som ska genomföras efter valet i höst. Således blir denna fråga en spännande utmaning för kommande mandatperiod även med tanke på vad som händer på lagstiftningsområdet för samverkansorganen. Region Blekinges internationella översikt, ger tydligare färdriktning för framtiden med starkare koppling till tillväxtarbetet. Samverkan utanför landets gränser kan delas in i tre geografiska områden Östersjösamarbetet, Europasamarbetet och Global samverkan. Handlingsplaner har eller kommer att utarbetas för respektive område. Fokus i samverkan är den regionala utvecklingen genom partners och samarbeten inom olika områden som transporter, miljö, innovation och hälsa. Genom samverkan inom och utanför regionen med offentliga, akademi, privata aktörer och organisationer skapas plattformar och arenor för utveckling inom en rad områden. Genom samverkan kan kreativitet och innovation skapas likaså också att initiativ och idéer kan externfinansieras för tillväxt och utveckling. Olika former av samverkan kring kultur- och fritidsfrågor gynnar utvecklingen, idérikedomen och mångfalden i kultur- och fritidslivet. Denna samverkan kan vara på lokal, regional, nationell och internationell nivå och ske i både befintliga och nya sammanhang. Vi ska utveckla och intensifiera kontakterna i såväl i Södra Sverige som i Östersjöregionen, för att ta tillvara nya idéer, tankegångar och kontakter. Samverkan och nätverk inom områden tillgänglighet och transporter utvecklas bl.a. genom tillkomsten av Region Blekinges Verksamhetsområde trafik. 4

64 1.2. Blekingestrategin Den regionala utvecklingsstrategin, Blekingestrategin är Blekinges gemensamma strategi för en starkare utveckling i Blekinge. Demografi och invånarantal liksom sysselsättning och antal gästnätter är övergripande mål att mäta emot. Övergripande mål och insatsområden i Blekingestrategin följs upp i en särskild process som är skild från Region Blekinges verksamhetsplan och budget, på regionstyrelsens möte i juni samt på Blekingedagen i oktober Bilden av Attraktiva Blekinge Blekinges har tre styrkor som vi använder för att tydliggöra Blekinge; kust och skärgård, strategiskt läge och kreativitet och innovationsförmåga. Styrkorna är en del i arbetet med att bygga bilden av attraktiva Blekinge och kompletterar insatserna inom de tre övriga insatsområdena för att få fler att bosätta sig i Blekinge, få fler att besöka regionen och få fler verksamheter att etablera sig här. Inom besöksnäringen är styrkorna kust och skärgård manifesterad i strategin för besöksnäringen genom varumärkeslöftet Blekinge underbara vatten. Blekinges strategiska läge har ytterligare bevisats genom Trafikverkets kapacitetsutredning. Styrkan strategiskt, geografiskt läge är ett viktigt argument som används vid alla aktiviteter och kontakter med företrädare för regering och EU för att få fler investeringar i infrastruktur i regionen. Blekinges kreativitet och innovationsförmåga slås fast i EU-kommissionens rapport "Den regionala resultattavlan för innovation" där Blekinge/Skåne ligger i topp bland de regioner i Europa som utmärker sig när det gäller innovationer. Under våren har även diskussioner inletts om möjligheterna att genomföra en gemensam inflyttarkampanj där bilden av attraktiva Blekinge blir en viktig del i kommunikationen Livskvalitet Inom området livskvalitet har fokus under våren varit den länsgemensamma folkhälsopolicyn. Landsting, kommuner, Region och Länsstyrelse har varit engagerade i att få fram en gemensam policy som bidrar till god livskvalitet i Blekinge. För att nå ambitionerna med öppenhet och deltagande är kulturplanen ett viktigt verktyg. Just nu håller vi på att i dialog med Blekinges aktörer ta fram en ny kulturplan för Miljöutmaningarna är ett annat område inom livskvalitet där både det interna arbetet genom Region Blekinges hållbarhetsprogram tagit ett steg framåt liksom det externa arbetet genom klimatsamverkan Blekinge och Hållbarhetsforum Blekinge som allt fler kommuner och aktörer nu ansluter sig till Arbetsliv Inom område arbetsliv är innovation och kompetens i fokus. En kompetenskartläggning ar nu gjord och analys och process pågår inom ramen för kompetensplattformsuppdraget för att få fram en kompetensförsörjningsstrategi. Inom området Arbetsliv är också fokus på ungdomar och ungdomars möjlighet till jobb och framtidstro. Aktiviteter har varit i full gång för en bredare utlysning mot bakgrund av särskilda medel från näringsdepartementet avseende konjunkturskapande utvecklingsinsatser där Blekinge valt att satsa på att halvera ungdomsarbetslösheten till Processen med att utveckla en innovationsstrategi för Blekinges är i full gång. En första utgåva är framtagen och processas i samverkan med Blekinges innovationssystem, dvs våra kluster och genomförande organisationer. Förslag till nationellt socialfondsprogram för investeringar för tillväxt och sysselsättning skickades in till EU-ommissionen i april. Den bygger på bland annat Skåne/Blekinges socioekonomiska analys 5

65 tillsammans med övriga sju nuts-områdens socioekonomiska analyser. Beslut från EU-kommissionen väntas under senhösten Tillgänglighet Transport, kommunikation och infrastruktur Under våren har Regeringen fattat beslut om länstransportplaner för landets olika delar. En stor besvikelse för Blekinges del där infrastrukturpropositionen på 522 miljarder inte tagit hänsyn till Blekinges betydelse som viktigt transitlän för svensk export och import trots att kapacitetsutredningar, OECD m.fl. visar på betydelsen av vårt geografiska läge, i en allt växande global marknad österut via Europa. I Blekinge kommer vi att genomföra de satsningar på bl. a riksvägnätet och Blekinge kustbana som länsplanen prioriterar för att stödja utvecklingen i länets hamnar och våra förbindelser med omvärlden. Kollektivtrafiken får goda betyg i SKLs mätning öppna jämförelse vilket vi kan behöva med tanke på satsningar på tillgänglighet i övrigt. Fördubblingsmålet tillsammans med gröna och intermodala transporter blir allt viktigare för förstorad arbetsmarknadsregion och för att klara miljömålen på transportsidan. Digital infrastruktur och tjänsteutbud För att nå målet att Blekinge ska utmärka sig år 2020 som ett attraktivt esamhälle där en stor del av befolkningen använder digitala tjänster har vi i Blekinge jobbat aktivt med att ta fram en regional digital agenda för Blekinge - ReDa. Tidigare i vår antogs handlingsplanen för den regionala digitala agendan av regionstyrelsen. Målet är att vi tillsammans ska skapa ett attraktivt esamhälle i Blekinge och bli bäst i Sverige på att utnyttja digitaliseringens möjligheter till Den pekar ut 26 prioriterade insatser inom sju insatsområden: Skola Digitalt innanförskap e-förvaltning e-hälsa Kultur Infrastruktur Intelligenta transportsystem 2. Politik Innevarande verksamhetsår med delårsbokslutet för 2014 avslutar den här mandatperioden. Supervalåret 2014 har inletts med aktiviteter inför val till EU-parlamentet i maj liksom höstens val till kommun- landsting och riksdag. Det kommer att bli ett händelserikt politikår där europafrågorna får stort utrymme. De politiska rapportörerna inom turism har avslutat sitt uppdrag i och med att projektet Attraktionskraft Blekinge avslutats och strategin är avrapporterad tillsammans med att beslut nu tagna om att bilda en ekonomisk förening och gemensam organisation för Besöksnäringen i Blekinge. Det har varit starkt engagemang och politisk samverkan inom ramen för den ekonomiska föreningen Sydsvensk regionbildning. Arbete pågår i olika arbetsgrupper inom: hälso- och sjukvård, kultur, kollektivtrafik, infrastrukturplanering, demokrati och internationalisering samt hållbar regional utveckling. På vårens styrelsemöte fattades beslut om fortsatta aktiviteter uppföljning kommer att ske under hösten. 3. Verksamhetsområde Kultur och fritid 3.1. Redovisning av uppdrag Uppdraget är att genomföra de mål som är uppsatta i vår kulturplan samt att under januari april ta fram underlag till en ny kulturplan för perioden Arbetet med att utveckla samarbetet med Kronoberg och Kalmar fortskrider och vi har haft såväl tjänstemannamöten som möten för politiker under perioden. 6

66 Samarbetet mellan Blekinge arkivet, Länsbibliotek Sydost, hemslöjden samt Blekinge Läns Museum har intensifierats under perioden för att gemensamt komma fram till en strategi för hur vi ska arbeta framöver. Projektet Att skapa sin historia har hittat sina former och ett antal nätverk och förslag på verksamhet har skapats. Musik i Blekinge fick ny chef den 10 mars. Introduktion har genomförts i samarbete med personalen. Musik i Blekinges chef har redan under perioden hunnit bekanta sig med samtliga jazz och kammarmusikföreningar i regionen. Länsbibliotek Sydost har bytt namn och heter nu Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg. Under perioden har biblioteksutveckling genomfört en rad kompetensinsatser riktade till regionens bibliotek och dess personal. Slöjd i Blekinge har under perioden slutligen kommit överens med Blekinge hemslöjdsförening hur uppdelning av ekonomi och inventarier ska se ut och har undertecknat ett avtal, vilket innebär att den ideella föreningen nu är skild från verksamhetsutvecklarna som tillhör Region Blekinge. Vår danskonsulent har deltagit i dansnätverk Sveriges sammanträden och dessutom arbetat med verksamhetsutveckling av dansverksamhet i de olika kommunerna. Region Blekinge Kultur och fritids uppdrag är att skapa mötesplatser för samarbete och detta görs genom att initiera och möjliggöra olika nätverksträffar såsom Skapande skola, Kultur i vården samt kulturchefsträffar med kulturcheferna i regionens 5 kommuner med mera. Kultur och fritid har bjudit in till information om EU-programmet Kreativa Europa vilket var välbesökt. Det övergripande arbetet med att samla samtliga verksamheter inom Kultur och fritid i nya gemensamma lokaler har blivit väldigt bra. Ett stort arbete har också bestått i att ta fram underlag till en ny Kulturplan, detta har skett genom kulturdialoger i samtliga kommuner samt efter samtal med många olika företrädare för de olika verksamheterna. I skrivande stund pågår ett intensivt skrivarbete Måluppfyllelse Uppfylla samtliga mål i Kulturplanen vid utgången av 2014 o De flesta målen inom planperioden är uppfyllda och de som ännu ej är uppfyllda är på god väg att uppfyllas framtagande av en ny Kulturplan för perioden o Arbetet med att ta fram en ny Kulturplan är i full gång och remissutgåvan skall vara klar för beslut Indikatorer Antalet barn och ungas deltagande i den regionala kulturverksamheten. o Genom att alla barn omfattas av Blekingemodellens insatser (Från 6 år till 15 år) når vi 100% av barnen/ungdomarna i Blekinge. Dessutom nås 70% samtliga elever mellan 6 och 15 år av Skapande skola-insatser. Antal samverkansprojekt som får regionalt stöd. o Hittills har ca 20 olika verksamhetsprogram fått regionalt produktions- eller projektstöd. Antal regionala kulturprogram/verksamhet i kommunerna. o Se föregående fråga Mötesplatser för samtal över kommun- och verksamhetsgränser. 7

67 o Kultur och fritidsverksamhetsområde har ett antal nätverk för möten och verksamhetsutveckling. Tecknande av Regionala överenskommelser med de regionala kultur- och fritidsverksamheterna där ökad tillgänglighet, jämställdhet och mångfald lyfts. o Samtliga Regionala kultur och fritidsverksamheter har tecknat Regionala Överenskommelser Ekonomisk uppföljning och prognos Vid genomgången av budget märks inga stora avvikelser. Dock kan vi konstatera att vi har en kostnad för friköpt personal på Musik i Blekinge som kan generera en kostnad som är svår att täcka. I samband med flytt tillkommer alltid extra kostnader som är svåra att ta inom budget. Dock är båda dessa kostnader av engångskaraktär Hot och möjligheter Vi kan konstatera att samtliga verksamheter inom området Kultur och fritid signalerar att de upplever svårigheter med att upprätthålla samma goda kvalitet i verksamheten och minimala möjligheter till verksamhetsutveckling, detta för att den uppräkning av anslag som varit de senaste åren ej lever upp till den pris och lönestegring som har skett. Att kunna eller våga prioritera i Kultur och fritids budget är ett måste för att i framtiden kunna utveckla verksamheterna. För en sådan liten region som Blekinge innebär det att man helt måste skära ner någon verksamhet för att kunna frigöra kapital till en annan prioriterad verksamhet. Detta är vår största utmaning. Administrationen på Kultur och Fritids kansli är också väldigt liten och upplevs knapp, om man vill utföra ett bra utvecklings och kvalitetssäkrat arbete. 4. Verksamhetsområde Regional utveckling 4.1. Redovisning av uppdrag Den regionala tillväxtpolitiken utgör huvuddelen i det nationella uppdraget som berör Verksamhetsområde regional utveckling. Centralt är att skapa utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. För verksamhetsområde regional utveckling innebär detta att initiera samverkan, stimulera utvecklingsprojekt, samordna kring finansiering och se till att de regionala tillväxtmedel som finns avsatta ger god effekt på Blekinges utveckling och att de med ett bra utfall växlas upp med nationella eller internationella medel. Kunskapsintensitet och förnyelseförmåga lyfts fram som viktiga komponenter för en regions långsiktiga utveckling. Verksamheten följs utifrån tre centrala indikatorer. En positiv utveckling av indikatorerna stärker verksamhetsområdets förutsättningar att uppnå måluppfyllelse inom såväl projekt, nationellt uppdrag som inom det grunduppdrag Region Blekinge har från sina medlemmar Måluppfyllelse Stärka genomförandet av Blekingestrategin genom framtagande av handlingsplan för insatsområde Arbetsliv inom Blekingestrategin. o Arbetet pågår. Tillsammans med regionens näringslivschefer har processen påbörjats i syfte att utveckla en gemensam etableringsstrategi för Blekinge. Stärka genomförandet av Blekingestrategin genom framtagande av handlingsplan för insatsområde Tillgänglighet inom Blekingestrategin. o Arbetet pågår. Samverkan sker både inom Blekinge men också inom arbetet för en sydsvenskregion. Möjligheter för att kunna genomföra dela av arbetet med stöd från internationella samverkansprojekt undersöks. Förberedelser för ett förstudiearbete som ska leda fram till ett underlag för en större projektansökan är påbörjat. Etablera ett Blekingepartnerskap i syfte att öka samverkan mellan olika finansieringsprogram och borga för en större utväxling på varje satsad krona från regionala tillväxtmedel o Arbetet är påbörjat ett första uppstartsmöte tillsammans med regionala aktörer har hållits. 8

68 Stärka kunskapen hos aktörerna om nya programperioden och genomföra kompetensutvecklingsinsatser i stöd till Region Blekinges medlemmar, med anledning av ny programperiod för nationell och internationell finansiering. o Informationen sprids dels genom befintliga nätverk såsom EU-samordnarnätverket och Tillväxtforum. Men även riktade insatser har hållits t ex för programmet Kreativa Europa. Det genomfördes i samverkan med Verksamhetsområde Kultur och var mycket välbesökt. o I samverkan med bland annat Småland Blekinges Brysselkontor, Blekinge Tekniska högskola och genom de nätverk Region Blekinge är aktivt inom pågår även en kontinuerlig informationsspridning och kunskapsöverföring utifrån olika aktörers specifika behov. Stärka utvecklingen av innovationssystemet i Blekinge genom framtagande av en innovationstrategi för Blekinge. o Underlaget för Blekinges innovationsstrategi är processat i samverkan med Blekinges olika genomförande organisationer. Arbetet pågår med planering av en innovationsdag i mitten av maj. Stärka kompetensförsörjningen i Blekinge genom framtagande av en strategi för kompetensförsörjning i Blekinge för bättre matchning mot arbetsmarknadens behov. o En kompetenskartläggning har genomförts under vintern, den presenterades för Regionsstyrelsens arbetsutskott den 23 april. I mars hölls även slutkonferens för projektet Start 11. Slutsatser från kartläggningen och erfarenheter från projektet Start11 ligger till grund för det fortsatta arbetet. Insatser kommer genomföras dels inom ramen för Kompetensplattformsarbetet men också genom riktade projekt. Driva och genomföra Ungdomskraft 2014 som en kraftsamling i syfte att halvera ungdomsarbetslösheten till o Arbete pågår. En utlysning av projektmedel har genomförts och arbetet med ett Blekingeövergripande projekt pågår. Arbetsgruppen har utökats med fler näringslivrepresentanter och Arbetsförmedlingen har utsett en representant med regionsövergripande ansvar riktat mot just ungdomsfrågor. Under arbetets gång har kunskap om pågående satsningar hos de olika aktörerna varit en viktig del. Näringslivet har även aktivt visat på rekryteringsbehov och utmaningar i samband med rekrytering av ungdomar. Genomföra bildandet av en regional organisation för Blekinges besöksnäring o Beslut om deltagande har inkommit från samtliga kommuner i Blekinge samt från länsstyrelsen. Arbetet pågår enligt plan. Bildandet av en ideell förening sker under maj och uppstart av driftsbolag beräknas ske i nära anslutning. Ta fram en plan för halvtimmestrafik på Blekinge kustbana för förankring i kommande trafikförsörjningsprogram o Arbetet är påbörjat. Stärka utvecklingen inom ReDA och bredband i samverkan med länsstyrelsen och kommunerna o Arbete pågår. Handlingsplanen för den regionala digitala agendan antogs av Regionstyrelsen i mars. Ett gemensamt möte hölls under mars hos Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har i samband med det även tydligt tagit ledarrollen i utvecklingen av bredband i Blekinge Indikatorer Genomförande av modell för utvecklingsinriktat lärande av projektverksamheten. Genomförande av kvalitetssäkrad processhantering av projekt från utlysning, ansökan till genomförande och uppföljning. Integrera horisontella perspektiv i Region Blekinges verksamhet och i de regionala utvecklingsinsatser Region Blekinge medverkar till. o Under årets första fyra månader har ett intensivt arbete pågått i syfte att definiera och implementera metodik och arbetsmodell i det dagliga arbetet. Vid två tillfällen har även dessa frågor varit i fokus på Regionsstyrelsens arbetsutskott. 9

69 4.4. Ekonomisk uppföljning och prognos För Verksamhetsområde regional utveckling är det en utmaning att balansera när verksamheten behöver gasa för att se till att ha rätt förutsättningar in i nya programperioden samtidigt som vi har en verksamhet som i stor utsträckning bygger på projektfinansiering. En projektfinansiering som för 2014 inte är i gång i samma utsträckning som tidigare år Hot och möjligheter En stor del av de utvecklingsinsatser som aktörer inom Blekinge planerar för och arbetar med bygger på finansiering från olika nationella och internationella program. Under 2014 har den nya programperioden inte riktigt kommit igång och utlysningar har börjat öppnas men effekter och genomförande kommer att dröja till 2015 i stor utsträckning. Blekinge har haft mycket god utdelning på sina projektansökningar och generellt sett har det varit framgångsrika projekt. Det har påverkat verksamhetsområdets utveckling på flera sätt. För att klara hantering och genomförande av större samverkansprojekt krävs en större organisation både avseende projektledning och administration. Under perioden med framskrivning av nya program och i skifte av programperiod ändras arbetsuppgifter men också förutsättningarna för finansiering av dessa tjänster. För att leverera rätt grad av nytta till medlemmarna och för Blekinges utveckling krävs en tydlig målbild och en uthållighet för att långsiktigt använda nationell och internationell finansiering som medel i att utveckla Blekinges förutsättningar. Ett hot kan vara att konkurrensen om dessa medel ökar men även att det saknas tydlig inriktning och att projekt då inte får den strategiska inriktning som det annars kunde gett. 5. Verksamhetsområde Trafik 5.1. Redovisning av uppdrag Uppdraget för verksamhetsområde Trafik är att bidra till goda resmöjligheter inom länet samt till och från Blekinge, genom att driva och utveckla kollektivtrafiken i Blekinge. Vi vill underlätta vardagen för människorna i Blekinge och erbjuda kollektivtrafikresor som gör att Blekingeborna kan "källsortera" sina resor. Med det menar vi att kollektivtrafiken ska vara det första och enkla valet när det är möjligt. Blekingetrafikens roll är att operativt ansvara för den skattefinansierade kollektivtrafiken, upphandla ny trafik och teckna avtal om trafik. Uppdraget finns att följa i Regionalt trafikförsörjningsprogram för Blekinge , ett strategidokument för hur trafiken ska utvecklas på kort sikt. För det regionala trafikförsörjningsprogrammet ansvarar den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har för första gången genomfört Öppna jämförelser avseende kollektivtrafik. I Öppna jämförelser kollektivtrafik jämförs utbud och resande, miljöpåverkan, tillgänglighet för funktionshindrade, nöjdhet och ekonomi. Syftet med jämförelserna är att stödja det regionala arbetet för att höja kollektivtrafikens kvalitet och effektivitet. Statistiken i rapporten gäller SKL tar avstamp i detta år eftersom det var då som förutsättningarna för kollektivtrafikens styrning förändrades på grund av att en ny lag trädde i kraft. Det kan konstateras att Blekinge som helhet klarar sig bra i jämförelse med andra län. Beslutet att avveckla Blekingetrafiken AB har under året gått in i en ny fas då den sista delen i övergången till Region Blekinge håller på att verkställas. Avtal om inkråmsöverlåtelse har upprättats och av praktiska skäl kommer Region Blekinge att få tillträde till tillgångar och skulder vid olika tidpunkter. Detta är normalt förfarande och överlåtelsen fortlöper enligt plan. Från och med vårterminen 2014 som startade 20 januari så är det billigare att resa om student med Blekingetrafiken. Studenter får 20 procent rabatt på priset vid köp av Resekort period 2 zoner, 4 zoner och 8 zoner (län). Rabatten gäller studenter som studerar minst 75 procent på universitet, högskola, vuxenutbildning eller annan eftergymnasial utbildning som är studiemedelsberättigad. En av Blekingetrafikens leverantörer av serviceresor, Zontaxi i Blekinge AB, har i början av april på egen begäran försatts i konkurs. Verksamheten har dock drivits vidare av konkursförvaltaren. Arbete pågår med målet att inom kort hitta en varaktig lösning på den uppkomna situationen. 10

70 5.2. Måluppfyllelse och indikatorer Resandeutveckling Mål: Resandet skall öka med 50% till år 2020 och fördubblas till år 2030 jämfört med resandet år Som delmål gäller att resandet skall ha ökat med 25% till år Resandeutvecklingen sammanställs och redovisas kvartalsvis. o Sett till resandeutvecklingen de senaste 20 åren krävs det stora satsningar för att uppnå en resandeökning på 25 % till år 2015 och ett fördubblat resande till år När fördubblingsmålet antogs år 2011 togs också beslut att prioriterade satsningar skulle göras för att utveckla kollektivtrafiken. Fördubblingsmålet ska uppnås 2030, och målet år 2015 är endast ett delmål. Det viktiga är att vi ser att resandet utvecklas mot målet, och att de satsningar vi genomför ger resultat. En förutsättning för att resandet ska utvecklas enligt prognosen är att de åtgärder som förslogs i verksamhetsplan genomförs i sin helhet, samt att intentionerna i det Regionala trafikförsörjningsprogrammet följs. Enligt lagen om kollektivtrafik ska upphandlad trafik vid vissa förutsättningar överlämnas till kommersiella krafter. I resandestatistiken är det därför viktigt att även resandet i kommersiell persontrafik ingår. Utifrån dessa antaganden och de satsningar som föreslås i verksamhetsplan prognostiserar vi resandet till ca resor år Det mål som gäller för år 2015 är resor. Vid en jämförelse mellan första kvartalet år 2014 med samma period 2013 så har resandet minskat med 0,5 procent ( resor). En orsak till minskningen är att vintern varit mildare i år jämfört med föregående år samt att det är färre elever med läsårskort i år än tidigare Klimat- och miljömål Mål: Busstrafiken skall i huvudsak, efter genomförd upphandling år 2014, drivas med ett miljöanpassat drivmedel. Mål: Fordonen skall vara väl anpassade till den miljö där trafiken sker. Uppföljning av utsläpp och användning av fossilfritt drivmedel sker genom ett miljöledningssystem och genom årlig uppföljning av våra trafikavtal. o Den nya upphandlingen av busstrafiken är genomförd och när trafiken startar i augusti 2014 så kommer båda målen att vara uppfyllda Ekonomimål Mål: En effektiv trafik med god kostnadstäckning skall eftersträvas. Nya satsningar på trafik behöver alltid tid för inarbetning men ska efter etablering bidra till att trafikområdet som helhet behåller en god kostnadstäckningsgrad. Kostnadstäckningsgraden beräknas och redovisas varje år. o Under perioden för verksamhetsplanen ser vi ingen möjlighet att öka kostnadstäckningsgraden om priserna i kollektivtrafiken ska hålla samma nivå eller lägre än den allmänna prisutvecklingen och vi samtidigt ska genomföra stora trafiksatsningar Kvalitetsmål Mål: Det finns ett antal mål kopplade till kvalitet. Målen avser att Blekinges kollektivtrafik ska vara attraktiv och ha en allmänt hög standard avseende Säkerhet, Service, Renhållning, Tidhållning och Kundärenden. Kundundersökningar i tåg och busstrafiken genomförs årligen. Tidhållningen mäts kontinuerligt sammanställning och redovisning sker varje år. o I Verksamhetsplanen föreslås ett stort antal åtgärder för att kollektivtrafiken ska upplevas som attraktiv och ha en hög standard. Att arbeta för en högre kvalité är ett ständigt 11

71 pågående arbete som genomsyrar hela verksamheten. Att våra kunder alltid ska få svar på de frågor och ärenden de skickar till oss är självklart Mål kundfokus Mål: Kundnöjdhetsindex skall överstiga genomsnittligt index för riket. Med kundnöjdhetsindex avses det index som anger hur nöjda kunderna är med den senaste resan enligt Svensk Kollektivtrafiks årliga undersökning Kollektivtrafikbarometern. Mätning av nöjdkundindex, svensk Kollektivtrafiks undersökning Kollektivtrafikbarometern. Mäts och redovisas årligen. o Hela vår verksamhet har kunden och kundens behov och önskemål som utgångspunkt. Vi arbetar för ett ökat resande och då finns naturligtvis kunden i fokus i allt som görs. Det är av yttersta vikt att varumärket Blekingetrafiken står för bra kollektivtrafik. Blekinges genomsnittliga index för den senaste tolvmånadersperioden uppgår till 84% vilket ska jämföras med riksgenomsnittet på 81% Restidsmål Mål: Det finns ett antal mål kopplade till restid. Det centrala budskapet är att restiderna med kollektivtrafiken måste bli kortare för att kunna konkurrera med bilen. Restidskvoter ska mätas i den regionala busstrafiken samt på ett antal utvalda stråk i den lokala busstrafiken. Redovisning sker årligen. o Under planperioden för verksamhetsplanen ska Blekingetrafiken arbeta med att sänka restiderna i den regionala busstrafiken mellan Ronneby/Karlshamn/Växjö samt Karlskrona- Kalmar. I den lokala busstrafiken ska kollektivtrafikens konkurrenskraft stärkas i förhållande till bilen Mål priser och biljetter Mål: Det finns ett antal mål kopplade till priser och biljetter. Det ska vara en enkel och lättförståelig prisstruktur i kollektivtrafiken och taxan skall vara attraktiv för att nya resenärer skall lockas till kollektivtrafiken. På samma sätt som det skall vara enkelt att resa inom länet skall det vara enkelt att resa mellan länen. Mätning av prisvärdhet, Svensk Kollektivtrafiks undersökning Kollektivtrafikbarometern. Mäts och redovisas årligen. Enkelheten i prisstrukturen är viktig och vi ska arbeta för enklare och färre produkter. Vi ska ha en marknadsmässig prissättning som innebär att kunder upplever att resan känns prisvärd Tillgänglighetsmål Mål: Personal som i sitt trafikutövande kommer i kontakt med personer med funktionsnedsättning av olika slag skall genom sitt trafikföretag genomgå utbildning i om hur man omhändertar och bemöter resenärer med funktionsnedsättning. Mål: Alla hållplatser med 20 eller fler resenärer per dag skall vara tillgänglighetsanpassade. Mål: Resenärer med olika former av funktionsnedsättningar skall kunna använda den allmänna kollektivtrafiken för en större del av sina resor. Antalet hållplatser med fler än 20 resenärer som inte är tillgänglighetsanpassade redovisas årligen. Blekingetrafiken har kommit långt i arbetet med att tillgänglighetsanpassa våra hållplatser. Ett fåtal hållplatser med fler än 20 resande per dag är inte tillgänglighetsanpassade. Efter att den senaste upphandlingen av ny busstrafik genomförts kommer samtliga fordon vara tillgänglighetsanpassade. 12

72 5.3. Ekonomisk uppföljning och prognos Resultatet för första tertialet är betydligt bättre än en rakt periodiserad budget. Anledningen till detta är främst periodiseringseffekter. Busstrafikens kostnader ökar när trafiken enligt det nya avtalet sätter igång i augusti Planerade satsningar på trafik och försäljning kommer senare under året. Indexjusteringar enligt avtal kommer att komma vilket gör att kostnader ökar jämfört med första delen av året. Båttrafiken ökar i omfattning under sommarmånaderna. En rakt periodiserad budget tar inte hänsyn till det nyss beskrivna utan budgetkostnaderna fördelas till tertial 1 även om de inträffar vid ett annat tillfälle. Det finns i nuläget inga indikationer på att budgeten inte kan hållas. Prognosen för helåret är att utfallet blir i enlighet med upprättad budget Hot och möjligheter Det kan konstateras att det aldrig tidigare har satsats så mycket på kollektivtrafiken i Blekinge som det görs nu. Stora satsningar har gjorts på tågtrafiken. Krösatågen mellan Karlskrona och Emmaboda startade i december 2013 och i december 2014 planeras det för Pågatågtrafik från Karlshamn till Kristianstad. Den nya bussupphandlingen har bl.a. inneburit en helt tillgänglighetsanpassad trafik med ett miljöanpassat drivmedel. Dessa satsningar ger oss goda möjligheter att arbeta för en positiv resandeutveckling i riktning mot angivna mål. Oaktat ovanstående satsningar så kan det konstateras att det övergripande målet, enligt Trafikförsörjningsprogrammet, att fördubbla resandet till år 2030 är en väldigt stor utmaning. För att målet ska kunna förverkligas kommer det på sikt att krävas ökade bidrag från Region Blekinges medlemmar. En sådan utveckling är inte självklar och en utebliven ökning av medlemmarnas insatta medel är därför det enskilt största hotet mot att kunna uppfylla målet om fördubblat resande. 6. Hållbar utveckling 6.1. Redovisning av uppdrag Region Blekinges interna miljöarbete ska utvecklas och Region Blekinge ska vara en föregångare i arbetet för hållbar utveckling. För att åstadkomma det ska en utbildning i hållbar utveckling för all personal genomföras och den ska omfatta de tre dimensionerna social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Regionen har fattat beslut om att arbetet ska ske enligt de fyra hållbarhetskriterierna: Ämnen som är tagna från berggrunden får inte öka i naturen. Ämnen från samhällets produktion får inte öka i naturen. Det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald får inte utarmas. Vi ska ha en effektiv och rättvis resursfördelning så att människor kan tillgodose sina behov. För att få till stånd hållbara beslut i regionstyrelsen ska en metod testas där beslutsunderlagen ska innehålla en bedömning enligt de fyra hållbarhetskriterierna; med hjälp av en checklista för att få hållbara beslut. Genom samverkan med länets aktörer förstärks hållbarhetsarbetet på flera plan. Det sker dels i forum Klimatsamverkan Blekinge där en gemensamt framtagen klimat- och energistrategi innehållande en åtgärdsplan. Region Blekinge deltar aktivt i genomförandet av ett antal åtgärder. Vidare sker samverkan med landsting, högskola och fyra av länets kommuner i forumet Hållbarhetsforum Blekinge. Forumet är en plattform för kunskapsspridning och kommunikation om hur hållbar utveckling ger ett mervärde för regionens utveckling. För att bli en föregångare i det egna hållbarhetsarbetet har ett hållbarhetsprogram för Region Blekinge utarbetats Måluppfyllelse Mål: Ta fram en metod för att testa hållbarhetsbedömning av beslutsunderlag enligt de fyra hållbarhetskriterierna. o Arbete pågår tillsammans med den horisontella arbetsgruppen och processtödsgruppen i Verksamhetsområde regional utveckling. 13

73 Mål: Revidera resepolicyn under 2014 o Utfört. 7. Medarbetare - personalbokslut 7.1. Lärande och Kompetensutveckling Ett kontinuerligt lärande och kompetensutveckling för medarbetarna är en självklar förutsättning för en kunskapsintensiv organisation som Region Blekinge. I budgeten finns årligen avsatta medel för att detta ska kunna verkställas. Mål: Samtliga medarbetare ska delta i minst en kompetensutvecklingsinsats varje år Indikator: Antal medarbetare som deltagit i minst en kompetensutvecklingsinsats varje år. o Alla anställda har under 2014 blivit erbjudna ett utvecklingssamtal där kompetensbehoven var en del av innehållet. En del av kompetensbehoven kommer att samordnas under hösten 2014 och våren Uppföljning av antalet medarbetare som deltagit i minst en kompetensutvecklingsinsats kommer att ske under slutet av Jämställdhet Utdrag ur jämställdhetsplanen: Region Blekinge ska vara en attraktiv arbetsplats som främjar kvinnors och mäns lika rätt i fråga om arbete, anställningsvillkor och utvecklingsmöjligheter. Målet med jämställdhetsplanen är att få igång ett fortlöpande arbete med jämställdhetsfrågor som ska beröra alla medarbetare och som ska leda till att jämställdhetsfrågor hanteras som en löpande del av verksamheten. Mål: Uppföljning av jämställdhetsplanen under 2014 i enlighet med beslut fattat i Region Blekinges samverkansgrupp. För de mål som inte är uppfyllda ska handlingsplan och datum för genomförande tas fram. Uppföljning och revidering av jämställdhetsplanen kommer att genomföras hösten I samband med detta arbete kommer även en lönekartläggning att genomföras Medarbetarnyckeltal Utvecklingssamtal/Lönesamtal Samtliga medarbetare har rätt till utvecklingssamtal och lönesamtal med närmaste chef 1 gång/år. Mål: Alla anställda som är i tjänst vid genomförandet av utvecklingssamtal och lönesamtal ska Indikator: Alla anställda som är i tjänst vid genomförandet av utvecklingssamtal och lönesamtal som erbjudits löneutvecklingssamtal och lönesamtal. o Alla anställda som är i tjänst har blivit erbjudna utvecklingssamtal och lönesamtal på Region Blekinge. Löneöversynsarbetet är för närvarande i gång och då arbetar Region Blekinge aktivt för att föräldralediga och sjukskrivna ska ha möjlighet att genomföra lönesamtal. Ställningstagandet att alla ska erbjudas ett lönesamtal står inskrivet i arbetsgivarens lönepolitik. Frisknärvaro Mål: Minst 80 % av medarbetarna ska helst inte ha några eller som mest 5 sjukfrånvarodagar per år. Indikator: Andel medarbetare som har 5 sjukfrånvarodagar eller färre per år o 89 anställda av 102 möjliga (87,25 %) har 5 sjukfrånvarodagar eller färre under perioden

74 Lönekartläggning Lönekartläggningar ska ske fortlöpande och kommer att genomföras även Detta för att säkerställa att inga orimliga löneskillnader finns med hänsyn till kompetens, kön mm. Mål: Genomföra lönekartläggning och ta fram ett underlag inför löneförhandlingar utifrån denna Indikator: Genomförd lönekartläggning med åtgärdsplan för eventuella löneskillnader som inte är rimliga utifrån kompetens och kön. o Lönekartläggning kommer att genomföras i samband med revidering av jämställdehetsplanen hösten Lönekartläggning bör ske skiljt från lönerevisonsarbetet och därför kommer det att ske under hösten Intern kommunikation En intern kommunikationsvägledning är framtagen. Den finns tillgänglig för alla medarbetare via intranätet. Mål: Att den nya kommunikationsvägledningen är känd bland medarbetarna och tillämpas enligt dess intentioner. Indikator: Antal anställda som känner till kommunikationsvägledningen och som känner sig informerade enligt dess intentioner. o I samband med nästa medarbetarundersökning kommer vi att mäta hur många som känner till kommunikationsvägledningen. Medarbetarenkät En medarbetarenkät har genomförts och förslag till åtgärdsplan har tagits fram. I och med att det tar tid för den nya organisationen att sätta sig kommer en ny medarbetarundersökning att genomföras under hösten Ekonomi 8.1. Intäkter och kostnader Det är första gången Region Blekinge gör delårsbokslut per 30 april, dessutom ska ett delårsbokslut göras per 31 augusti. Tidigare år har ett delårsbokslut gjorts per 30 juni. Detta medför att det inte finns jämförande siffror för samma period. Under de första fyra månaderna 2014 var omsättningen 116,6 mnkr, årsbudgeten är 457,4 mnkr. Omsättningen inkl. Blekingetrafiken AB var 169,0 mnkr. Denna omsättning är något större än periodiserad budget, beroende på de projekt som kommer att avslutas under Detta delårsbokslut omfattar en sammanställd redovisning, dvs Blekingetrafiken AB ingår tillsammans med Region Blekinge där de interna mellanhavandena mellan Region Blekinge och Blekingetrafiken AB är eliminerade. Inkråmsöverlåtelsen för Blekingetrafiken AB sker nu per 30 april 2014, vilket innebär att samtliga tillgångar och skulder överförs till Region Blekinge per detta datum. Ett särskilt bokslut upprättas för Blekingetrafiken AB per 30 april. En balanskravsutredning är inte upprättad per 30 april Detta görs i samband med årsbokslutet. Region Blekinge har inga underskott att återställa. En ny organisation gäller fr o m i juli 2013, denna är på plats och processen fortsätter med att få ihop verksamheterna för att kunna dra nytta av varandra samt effektivisera arbetet. Verksamhetsområde kultur och fritid är nu på plats i Kulturkuben (Ronnebygatan 22), den sista pusselbiten i vår flytt av Region Blekinge. 15

75 Region Blekinges ordinarie verksamhet i delårsbokslut per 30 april 2014: Intäkter Intressentbidrag Projektintäkter och bidrag Kulturintäkter Medlemsbidrag kollektivtrafik inkl myndighet OH-intäkter Blekingetrafiken Summa intäkter Kostnader Politisk verksamhet Regiondirektör inkl ledningsstöd Kulturkostnader Verksamhetsområde Regional utveckling Verksamhetsområde Trafik/Blekingetrafiken Verksamhetsområde Administration Summa kostnader 5,9 mnkr 11,4 mnkr 24,0 mnkr 67,2 mnkr 8,1 mnkr 116,6 mnkr 1,6 mnkr 3,0 mnkr 23,6 mnkr 10,5 mnkr 8,1 mnkr 4,4 mnkr 51,2 mnkr 8.2 Budgetkommentarer Resultatet för perioden uppgår till kr (budget 0). Helårsprognosen visar på ett resultat i paritet med budget. Det finns både positiva och negativa budgetavvikelser. Den politiska verksamheten, vilken omfattar regionstyrelsen, kultur- och fritisnämnden, trafiknämnden samt revisionskostnader, visar på en helårsprognos något högre än årsbudgeten. En anpassning arbetas fram i budget Kulturintäkter och kostnader är något högre än budget. Helårsprognosen för kulturen resultatmässigt är som budget. Medlemsbidragen för kollektivtrafiken samt kostnader för Trafik och Blekingetrafiken är i paritet med budget på helår. Verksamhetsområde regional utveckling är kostnaderna större än budget beroende på att projektverksamheten omsätter 35 mnkr enligt helårsprognos, budget 19,9 mnkr. Detta beror på att vi fortfarande har projekt som inte är avslutade, det vill säga att vi inte har erhållit alla EU-medel. Det är dessutom eftersläpning i granskning av vissa projekt från exempelvis Tillväxtverket-. Verksamhetsområde Administration är i paritet med budget för helår. Antalet anställda 30/ Region Blekinge totalt Varav kvinnor Varav män Verksamhetsmål och finansiering Finansiella mål budget 2014 Kollektivtrafiken skall planeras så att en kostnadseffektiv trafik erhålls jämfört med andra län och genomsnitt för riket. Kostnadstäckningen för länets kollektivtrafik var år 2011 ca 49 %. För riket var kostnadstäckningen ca 50 % (enligt trafikförsörjningsprogrammet). Alla investeringar som görs i inventarier, datorer mm ska finansieras inom den löpande verksamheten, d.v.s. av internt tillförda medel som motsvaras av resultat och årets avskrivningar (ingen skuldsättning). Upptagande av lån får ske till trafikinvesteringar enligt förbundsordningen. Ingen skuldsättning ska ske utöver utnyttjande av checkkredit (vid tillfällig likviditetsbrist enligt förbundsordningen. Detta gäller exklusive trafikinvesteringar enligt ovan. 16

76 Likviditet. Text från budgetpropositionen Utgiftsområde 19: den regionala tillväxtpolitiken utgör huvuddelen i det nationella uppdraget- Anslaget 1:1 Europeiska regionala utvecklingsfonden utgör de ekonomiska resurserna för att genomföra politiken. Region Blekinge bedriver för närvarande drygt 40 projekt som projektägare eller Lead Partner. Detta innebär en stor arbetsbelastning på likviditeten på grund av att utbetalning av EUmedel eller Regionala tillväxt medel sker i efterskott, efter rekvisition av pengar. Räntekostnader som uppstår är ingen godkänd kostnad utan måste snabbt täckas av Region Blekinges medlemsintäkter. Ambitionen är att så snabbt som möjligt rekvirera medel löpande för att minimera räntekostnaden. Användandet av medlemsavgiften för att finansiera räntekostnaden kan ses som en möjlighet att öka den externa finansieringen. Resultat finansiella mål per den 30 april 2014 Kostnadstäckningen för länets kollektivtrafik var år ,9 %. Färskare siffror finns inte i dagsläget. Målet är uppnått. Alla investeringar ska finansieras med internt tillförda medel, dvs resultat plus avskrivningar (ingen skuldsättning). I delårsbokslutet är internt tillförda medel 65,8 mnkr. Investeringar är gjorda med 88 tkr. Målet är uppnått. Ingen skuldsättning ska ske utöver trafikinvesteringar. Det har ej heller gjorts. Målet är uppnått Likviditet och räntekostnader. Per 30 april 2014 har Region Blekinge ett positivt räntenetto med 164 tkr, detta på grund av att Region Blekinge får in medlemsbidrag avseende kollektivtrafiken inklusive kollektivtrafikmyndigheten kvartalsvis i förskott. Målet är uppnått. 17

77 18

78 19

79 20

80 Kraft att vilja. Tillsammans är det möjligt. Vi inspirerar, skapar tillfällen att mötas och stärker Blekinge i Sverige och Europa. Tillsammans med våra medlemmar Blekinges kommuner och landsting arbetar vi för att göra det ännu mer attraktivt att besöka, leva och verka i vår region. Region Blekinge, Valhallavägen 1, Karlskrona Tel E-post kansli@regionblekinge.se 22

81 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr Handläggare Christer Nilsson Projekt Nationellt uppdrag för Region Blekinge Region Blekinge ansöker om kr ur anslaget för regionalpolitiska åtgärder för att genomföra projektet Nationellt uppdrag för Region Blekinge. Sammanfattning Region Blekinge har såsom samverkansorgan ett nationellt uppdrag. Uppdraget styrs i grunden av villkorsbrevet och Förbundsordningen. Region Blekinge får nya nationella uppdrag och är den part som för ner och omsätter nationella prioriteringar och nationella strategier till en regional nivå och Region Blekinges medlemmar. En ny strukturfondsperiod kommer att pågå under För att få en ökad kunskap om dessa program krävs en samordning mellan aktörer i och utanför Blekinge där erfarenheter och kompetens sprids till och mellan berörda aktörer Projekttid: Budget Kostnader 2015 Totalt Egen personal kr kr Övriga kostnader kr kr Totalt kr kr Finansiering 2015 Totalt Region Blekinge kr kr Region Blekinge kr kr Totalt kr kr Beslutsmotivering (inklusive koppling regional strategi) Projektet överensstämmer med insatsområdena i Blekingestrategin. I en allt större global konkurrens ökar betydelsen av regional konkurrenskraft. Detta innebär behov av ökade insatser för tillväxt i regionen, krav på regionala utvecklingsstrategier med utvecklad samsyn om prioriteringar samt ett utvecklat regionalt ansvarstagande för tillväxtfrågorna. Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget. Beslutsunderlag Ansökan och budget Förslag till beslut, daterat Arbetsutskottets beslut, Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

82 Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att anvisa kr som medfinansiering för projektet Nationellt uppdrag för Region Blekinge för 2015, ur anslaget för regionalpolitiska åtgärder att beslut om medfinansiering för år 2016 fattas i särskild ordning i samband med att budget för dessa år antas Medfinansieringen utgör 50,00 % av projektets totala kostnader. Projektägaren ska delredovisa projektet fyra gånger/år. Utbetalning av bidraget sker efter att nedlagda kostnader har redovisats till Region Blekinge. Slutrapport skall vara Region Blekinge tillhanda senast Beslutet får inte överklagas enlig 14, Förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken. Expedieras: Sökande Akten Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

83 Uppgifter om sökande Organisationens namn Region Blekinge ANSÖKAN OM REGIONALA TILLVÄXTMEDEL Juridisk form Bransch/SNI-kod Kommunalförbund Adress Valhallavägen 1 Postnummer Ort Karlskrona Arbetsställets namn Region Blekinges kansli Webbadress Behörig att företräda sökande/firmatecknare bifoga protokollsutdrag/intyg Christina Mattisson/Anna-Lena Cederström Organisationsnummer CFAR-nummer Telefonnummer Arbetsställets besöksadress Valhallavägen 1 Karlskrona e-postadress kansli@regionblekinge.se Kontaktpersoner Kontaktperson hos sökanden Åza Ryden Telefonnummer Mobil nr e-postadress Aza.Ryden@regionblekinge.se Projektledare Åza Ryden Telefonnummer e-postadress Aza.Ryden@regionblekinge.se Allmänna uppgifter Projektets namn Nationellt uppdrag för Region Blekinge Datum för projektstart Datum för projektslut Län som omfattas av projektets verksamhet Blekinge Kommuner som omfattas av projektets verksamhet Samtliga Kontaktperson ekonomi Ingrid Ljungqvist Telefonnummer Mobil nr e-postadress ingrid.ljungqvist@regionblekinge.se Mobil nr. Sökt belopp

84 Ska samarbete ske med annat projekt? Ja Nej Om Ja: Projektets namn Nationellt uppdrag för Region Blekinge Kontaktperson för projektet Åza Rydén Aktuellt program Betalningssätt Regionala tillväxtmedel utbetalas till sökandes: (ange endast ett alternativ) Plusgiro nr: Bankgiro nr: Bankkonto nr: Moms Är sökanden momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? Ja Nej Om Nej, bifoga intyg från Skatteverket. Upphandling Omfattas sökanden av Lagen om Offentlig upphandling? Ja Nej Om Ja, bifoga upphandlingspolicy. Annat stöd (utöver medfinansieringen till denna ansökan) Har annat stöd sökts eller beviljats för samma aktiviteter/utgifter? Ja Nej Om Ja, ange finansiär och belopp. Finansiär Belopp Projektbeskrivning Bakgrund/problemställning Region Blekinge har såsom samverkansorgan ett nationellt uppdrag. Uppdraget styrs i grunden av Vilkorsbrevet och Förbundsordningen. Region Blekinge får nya nationella uppdrag och är den part som för ner och omsätter nationella prioriteringar och nationella strategier till en regional nivå och Region Blekinges medlemmar. Största delen av detta arbete medför inte öronmärkt finansiering utan förväntas hanteras inom Regionala tillväxtmedel (sk 1:1) och medlemmarnas insatser. En ny strukturfondsperiod kommer att pågå under För att få en ökad kunskap om dessa program krävs en samordning mellan aktörer i och utanför Blekinge där erfarenheter

85 och kompetens sprids till och mellan berörda aktörer. I december 2013 ansöktes om ett 3 årigt projekt. beslut togs av Regionstyrelsen för Därav görs nu en ansökan för fortsättningen under 2015, dess kostnader och aktiviteter. Projektets syfte Att säkra kvaliteten i genomförandet av Regionala utvecklingssatasningar genom utlysning av projektmedel, uppföljning, processtöd vid utveckling av nya regionala utvecklingsprojekt, återrapportering och statistisk uppföljning. Att bevaka och påverka nationellnivå för Region Blekinges medlemmars räkning inom regional utveckling och tillgänglighet Att bevaka och påverka nationell och internationell nivå inom Blekingstrategins horisontella perspektiv; internationalisering, hållbarhet, jämställdhet och samverkan. Projektets mål Att uppnå en kvalitetsäkrad hantering av regionala utvecklingsinsatser. Att sprida kompetens om andra tillgängliga medel för att på så sätt kunna växla upp regionala tillväxmedel på bästa möjliga sätt och därmed skapa förutsättningar för att nationella och internationellt finansierade utvecklingsprojekt beviljas och genomförs till nytta för Blekinge. Projektets målgrupp Region Blekinges medlemmar, regionala aktörer i genomförande av utvecklingsprojekt. Projektorganisation och regional samverkan Projektledare är Åza Rydén, Verksamhetschef regional utveckling. Styrgrupp för projektet är Region Blekinges ledningsgrupp. Referensgrupp med särskilt uppföljningsansvar är Regionsstyrelsens arbetsutskott. Genomförande organisation är Verksamhetsområde regional utveckling inom Region Blekinge. Projektaktiviteter

86 - Genomförande av modell för utvecklingsinriktat lärande av projektverksamheten. - Genomförande av kvalitetssäkrad processhantering av projekt från utlysning, ansökan till genomförande och uppföljning. - Integrera horisontella perspektiv i Region Blekinges verksamhet och i de regionala utvecklingsinsatser Region Blekinge medverkar till. - Genomföra kompetensutvecklingsinsatser i stöd till Region Blekinges medlemmar,med anledning av ny programperiod för nationell och internationell finansiering. - Stärka utvecklingen inom ReDA och bredband i samverkan med länsstyrelsen och kommunerna. - Etablera ett Blekingepartnerskap i syfte att öka samverkan mellan olika finansieringsprogram och borga för att de medel som finns tillgängliga nyttjas på bästa möjliga sätt. Koppling till Blekingestrategin Välj insatsområde: Bilden av attraktiva Blekinge Livskvalitet Arbetsliv Tillgänglighet Beskriv hur projektet har koppling till valt/valda insatsområden nedan: Regional utvecklings verksamhet bygger helt på att verka för ett genomförande av Blekingestrategin. Projektet har påverkan inom samtliga insatsområden och de horisontella perspektiven i Blekingestrategin. Regionala tillväxt medel ska användas i syfte att stärka Blekingestrategin och projektet syftar till att kvalitetssäkra den processen. Horisontella mål Beskriv hur projektet bidrar till en hållbar tillväxt utifrån perspektiven: Ekonomi Genom att införa det horisontella perspektivet Hållbarhet i genomförandet av Blekingestrategin och genom att; - Genomförandet av modell för utvecklingsinriktat lärande av projektverksamheten. - Genomförandet av kvalitetssäkrad processhantering av projekt från utlysning, ansökan till genomförande och uppföljning. - Integrera horisontella perspektiv i Region Blekinges verksamhet och i de regionala utvecklingsinsatser Region Blekinge medverkar till. Jämställdhet

87 Genom att införa det horisontella perspektivet Jämställdhet i genomförandet av Blekingestrategin och i en förlängning även införa det i; - Genomförandet av modell för utvecklingsinriktat lärande av projektverksamheten. - Genomförandet av kvalitetssäkrad processhantering av projekt från utlysning, ansökan till genomförande och uppföljning. - Integrera horisontella perspektiv i Region Blekinges verksamhet och i de regionala utvecklingsinsatser Region Blekinge medverkar till. Integration Genom att införa det horisontella perspektivet Mångfald i genomförandet av Blekingestrategin och i en förlängning även införa det i; - Genomförandet av modell för utvecklingsinriktat lärande av projektverksamheten. - Genomförandet av kvalitetssäkrad processhantering av projekt från utlysning, ansökan till genomförande och uppföljning. - Integrera horisontella perspektiv i Region Blekinges verksamhet och i de regionala utvecklingsinsatser Region Blekinge medverkar till. Miljö Genom att införa det horisontella perspektivet Hållbarhet i genomförandet av Blekingestrategin och i en förlängning även införa det i; - Genomförandet av modell för utvecklingsinriktat lärande av projektverksamheten. - Genomförandet av kvalitetssäkrad processhantering av projekt från utlysning, ansökan till genomförande och uppföljning. - Integrera horisontella perspektiv i Region Blekinges verksamhet och i de regionala utvecklingsinsatser Region Blekinge medverkar till. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering av projektet sker fyra gånger per år. Implementering och spridning av resultat

88 Projektet impelenteras i Region Blekinges verksamhet. Resultatet sprids genom uppföljning av Region Blekinges verksamhetsplan i smaband med bokslutsuppföljning. Indikatorer Nya företag Nya arbetstillfällen Bevarade arbetstillfällen Involverade företag Deltagande individer Antal Män Kvinnor Tids- och aktivitetsplan Aktivitet Startdatum Slutdatum Implementering av modell för utvecklingsinriktat lärande av projektverksamheten. - Genomförande av kvalitetssäkrad processhantering av projekt från utlysning, ansökan till genomförande och uppföljning. - Integrera horisontella perspektiv i Region Blekinges verksamhet och i de regionala utvecklingsinsatser Region Blekinge medverkar till. - Genomföra kompetensutvecklingsinsatser i stöd till Region Blekinges medlemmar,med anledning av ny programperiod för nationell och internationell finansiering. - Stärka utvecklingen inom ReDA och bredband i samverkan med länsstyrelsen och kommunerna. - Etablera ett Blekingepartnerskap i syfte att öka samverkan mellan olika finansieringsprogram och borga för en större utväxling på varje satsad krona från regionala tillväxtmedel. - Uppföljning och utvärdering

89 Budget och finansieringsplan Fylls i på särskild budgetblankett! Underskrift Genom underskriften intygas att: - de uppgifter som lämnats i ansökan, inklusive bilagor, är riktiga och att de kopior av handlingarna som bifogats ansökan stämmer överens med originalen. - Sökanden har tagit del av Handledning till ansökan, föreskrifter samt förordningar som gäller för det sökta stödet och åtar sig att följa de villkor som gäller för det stöd som eventuellt beviljas. Datum Behörig att företräda den sökande organisationen Namnförtydligande

90 Projekttitel: Stödmottagare: Stödberättigande kostnader Totalt Egen personal inkl soc.avgifter Eget arbete som medfinansiering Ideellt arbete Externa tjänster Lokalkostnader Investeringar/Avskrivningar Indirekta kostnader Övriga kostnader Summa kostnader Projektintäkter, deltagaravg. Summa kostnader efter intäkter Finansiering Nationell offentlig Finansiär: Region Blekinge projektmedel Region Blekinge In natura-finansiering Finansiär: Summa nat. off. finansiering Privat finansiering Finansiär: In natura-finansiering Finansiär: Summa privat finansiering Region Blekinges nationella uppdrag 2015 Region Blekinge I form av: Totalt Likvida medel " " 0 " 0 " 0 " 0 " 0 I form av: I form av: Totalt Likvida medel 0 " 0 " 0 " 0 " 0 " 0 " 0 I form av: Budget och finansieringsplan Total finansiering

91 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr Handläggare Anna-Lena Cederström/Maria Purnell / Rambudget och verksamhetsplan 2015 med inriktning mot 2016 och beslutade regionstyrelsen om en ny Blekingestrategi, Attraktiva Blekinge Blekingestrategins uppgift är att ange Blekinges gemensamma färdriktning där vi tar tillvara Blekinges unika förutsättningar grundat i de styrkor och utmaningar som finns här. På regional nivå ska Blekingestrategin fungera som ett styrverktyg av Blekinges regionala satsningar och kopplar samman den lokala nivån med regional, nationell och EU-nivå. Det är viktigt strategiska projekt drivs gemensamt i Blekinge för att vända Blekinges utveckling både för ungdomar i Blekinge liksom att attrahera flera att besöka Blekinge. Verksamhetsplanen för Region Blekinge omfattar Region Blekinges uppdrag kopplat till Blekingestrategin inkluderande de operativa verksamhetsområden som Region Blekinge har huvudansvar för. Då inkråmsöverlåtelsen av Blekingetrafiken AB slutförs under innevarande år kommer Region Blekinges samtliga verksamheter att bedrivas i förvaltningsform fr.o.m. 1 maj Detta innebär att det inte kommer att finnas något koncernförhållande i Region Blekinge (bolaget läggs vilande) och därmed kommer det inte längre att göras någon sammanställd redovisning vid uppföljning av verksamheten i samband med delårs- och helårsbokslut. Av gällande förbundsordning framgår att medlemsavgiften för 2015 räknas fram genom 0,3 promille av det definitiva taxeringsutfallet för kommunerna inkomståret Landstinget erlägger motsvarande kommunernas andel. Den totala medlemsavgiften beräknas 2015 blir 16,2 mkr i budgetunderlaget. Under den ekonomiska beskrivningen har fokus lagts på att ta fram ett antal finansiella målsättningar som ska följas upp under året. Enligt tidigare modell avseende kultur- och fritidsverksamheten kommer uppgiften om storleken på statliga anslag för 2015 först i januari I skrivande stund vet inte Region Blekinge heller hur stora kulturanslagen blir från Landstinget Blekinge, beslutas av Landstingsstyrelsen i december Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget. Beslutsunderlag Budget och verksamhetsplan 2015 med inriktning mot 2016 och 2017 Förslag till beslut Arbetsutskottets beslut, Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

92 Förslag till beslut Samverkansprotokoll, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att fastställa rambudget och verksamhetsplan 2015 med inriktning mot 2016 och 2017 att planera för att fastställa medlemsavgiften för 2015 med 0,30 promille av verkligt taxeringsutfall för 2013 att uppdra åt trafiknämnden att återkomma med internbudget för trafiken 2015 i december 2014 att uppdra åt kultur- och fritidsnämnden att återkomma med internbudget för kultur och fritid 2015 i februari 2015 att uppdra åt regionstyrelsens arbetsutskott att återkomma med internbudget för övriga verksamheter inom Region Blekinge 2015 till RS i december 2014 Expedieras: Trafiknämnden Kultur- och fritidsnämnden Akten Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

93 Budget och verksamhetsplan 2015 med inriktning mot 2016 och 2017

94 Budget och verksamhetsplan Region Blekinge Dnr: Version: 2.0 RS Utskriven

95 Budget och verksamhetsplan 2015 med inriktning mot 2016 och 2017

96 Innehållsförteckning 1. Inledning Blekinges utmaningar Region Blekinge och Blekingestrategin - Avgränsning Styrande dokument och övergripande mål Vårt uppdrag Uppdrag från medlemmarna Kollektivtrafikmyndigheten Uppdrag från staten, utgiftsområde 19, Regional tillväxt Styrning och finansiering för regionala utvecklingssatsningar Det attraktiva Blekinge Varumärket Blekinge Region Blekinges organisation Den politiska organisationen Samverkan inom och utanför Blekinge Region Blekinges tjänstemannaorganisation Regional utveckling Uppdrag Samverkan och gränsöverskridande samarbeten Regionalt prioriterade områden Organisation Uppskattat behov av utökade resurser Kultur och Fritid Uppdrag Kultursamverkansmodellen Samverkan och gränsöverskridande samarbeten Mål Organisation Kulturplanen Ekonomiska förutsättningar Uppskattat behov av utökade resurser Trafik Uppdrag Regionalt trafikförsörjningsprogram för Blekinge Mål och indikatorer Resandeutveckling Klimat- och miljömål Ekonomimål Kvalitetsmål Mål kundfokus Restidsmål

97 Mål priser och biljetter Tillgänglighetsmål Hållbar utveckling Medarbetare Lärande och Kompetensutveckling Jämställdhet Medarbetarnyckeltal Intern kommunikation Medarbetarenkät Ekonomi God ekonomisk hushållning Verksamhetsmål och finansiering Resultatbudget Driftbudget per nämnd/verksamhet Detaljerad projektbudget Investeringsbudget Finansiella mål

98 6

99 1. Inledning Med budget och verksamhetsplan för 2015 och framåt inleds en ny mandatperiodm d för Region Blekinge, den femtee i ordningen för Region Blekinge. I kommande planeringsperiod går vi också inn en ny programperiod avseende EU:ss budget och fonder, Region Blekinge har i uppdrag från både regering och förbundsmedlemmar att verka för Blekinges tillväxt och utveckling. Som samverkansorgan har Region Blekinge, inom ramen för de nationella målen för den regionala tillväxtpolitiken, ansvaret för det regionala tillväxtarbetet i Blekinge. I detta ingår att ta fram en regional utvecklingsstrategi för Blekinge. I Blekinge benämner vi denna Blekingestrategin. Regionstyrelsen beslutade i juni 2013 om en ny Blekingestrategi, Attraktiva Blekinge Processen inleddes under 2011 med att OECDD gjorde en analys, en såå kallad Territoriell Review (ett kunskapsunderlag till policyutveckling inom regionala tillväxtfrågor på regional och lokal nivå) av Blekingee och Smålandsregionerna. En bred process följde därpå medd stort engagemang med många möten och många involverade bl.a. av Blekinges aktörer, för att processa, prioritera och förankra innehåll och riktning. Blekingestrategins uppgift är attt ange Blekinges gemensamma färdriktning där vi tar tillvaraa Blekinges unika förutsättningar grundat i de styrkor och utmaningar som finns just här. Strategin ska samordna aktörers verksamhet så s att det gemensamma resultatet verkar för Blekinges långsiktiga utveckling. På Regional nivå fungerar Blekingestrategin som ett styrverktyg av Blekinges regionala satsningar och kopplar samman den lokala nivån med regional, nationell och EU-nivå. Blekingestrategin omfattar fyra insatsområden; Bilden av attraktiva Blekinge Livskvalitet Arbetsliv Tillgänglighet 7

100 1.1. Blekinges utmaningar Vi svenskar blir allt äldre. I Blekinge har andelen äldre ökat snabbare än i riket, samtidigt som antalet invånare länge har legat på samma nivå: Vi behöver alltså fler som flyttarr till Blekinge och vi behöver attrahera ungdomar att stannaa och/eller flytta till Blekinge. Arbetsmarknad, kompetensförsörjning och rörlighet/tillgänglighet är således i fokus inför kommande budgetperiod. Således är det strategiska arbete med regionala utvecklingsinsatserr viktigt bådee som hävstång för ökade skatteintäkter tillsammans med satsningar för ökad sysselsättning och attraktivitet. Det regionala utvecklingsarbetet är också länkenn mellan europeisk politik, EU 2020 och lokal kommunal planering. Genom att stärka kopplingen mellan de olika nivåerna kan medel ochh insatser förr regional utveckling växlas upp. Projekt som drivs gemensamt i Blekinge somm Ungdomskraft för halverad ungdomsarbetslöshet till 2017 liksom Strategi för besöksnäringen är väsentliga för att vända Blekingess utveckling både för ungdomar i Blekingee liksom för att attraheraa fler att besöka Blekinge Region Blekinge och Blekingestrategin - Avgränsning Blekingestrategin utgör hela Blekinges strategi för Blekinges utveckling. Verksamhetsplanen för Region Blekinge omfattar Region Blekinges uppdrag med koppling till Blekingestrategin inkluderande de operativa verksamheter som Region Blekinge har huvudansvar förr enligt förbundsordningen. 2. Styrande dokument och övergripan nde mål Formella; Förbundsordning, Villkorsbrev, Konsortialavta kollektivtrafik Obligatoriska; Regional utvecklingsstrategi - Blekingestrategi, Kulturplan, Trafikförsörjningsprogram, Länstransportplan för Blekinge Frivilliga med koppling till nationella/regionala uppdrag ; Innovationsstrategin, Varumärkes- miljökvalitetsmål, Internationelll översikt, Strategi för Besöksnäringen i Blekingee och Regional Digital strategi, Kompetensförsörjningsstrategi, Klimat- och energistrategi för Blekinge, Regionala Agenda för Blekinge. De övergripande målen för Region Blekinge är således kopplade till styrande s dokument Befolkning Sysselsättning Utbildningsnivå Attraktionsindex Innovationsindex 8

101 3. Vårt uppdrag 3.1. Uppdrag från medlemmarna Region Blekinge är ett kommunalförbund som har tillkommit efter överenskommelse mellan Landstinget Blekinge, Karlshamn, Karlskrona, Olofström, Ronneby och Sölvesborg kommuner. Region Blekinge bildades den 1 januari 2001 och utgör medlemmarnas organ för samarbete i regionala utvecklingsfrågor och för demokratisk förankring av regionalt utvecklingsarbete. Region Blekinge är fr.o.m. den 1 januari 2003 ett kommunalt samverkansorgan som är bildat enligt Lag (2002:34) om samverkansorgan i länen. Region Blekinge ska främja Blekinges utveckling för att ta tillvara regionens möjligheter för att öka Blekinges attraktionskraft. Detta gäller inom förbundets uppgifter som medlemmarna beslutar om att tillföra förbundet. Region Blekinge har tre fokusområden: vara Blekinges regionala politiska företrädare verka för hållbar tillväxt och utveckling i Blekinge samverka inom och utanför Blekinge Regionstyrelsen är från och med 2012 Regional trafikmyndighet enligt Lag (2010:1065) om kollektivtrafik. Förbundets uppgifter Region Blekinges uppgifter omfattar regionalt utvecklingsarbete, där medlemmarnas intressen ska tillvaratas. Genom sitt arbetssätt ska förbundet stärka gemenskapen och de demokratiska värdena inom regionen. Subsidiaritetsprincipen ska gälla. Medlemmarnas möjligheter till insyn och delaktighet i verksamheten ska beaktas liksom en uthållig utveckling, jämställdhet samt de mervärden som verksamheten inom förbundet ger upphov till. Förbundet har att verkställa uppdraget från staten för att genomföra det regionala tillväxtarbetet och med utgångspunkt från förordningen SFS 2007:713 ta fram en regional utvecklingsstrategi för Blekinge. Med det nationella uppdraget följer med utgångspunkt från förordningen SFS 2003:596 att fatta beslut om regionala tillväxtmedel. Förbundets verksamhet omfattar huvudsakligen verksamheter på regional nivå inom följande politikområden: Näringslivsutveckling Innovation och forskning Utbildning och kompetensförsörjning Sysselsättning och arbetsmarknad Fysisk och digital infrastruktur, transporter, kollektivtrafik och översiktlig planering Regionintressen inom miljö, klimat och energiområdena Internationellt samarbete Regionalt samarbete Kultur och fördelning av regionala kulturanslag Turism Landsbygdsutveckling Regional kollektivtrafikmyndighet Förbundet ska inom sina områden bedriva omvärldsbevakning samt beakta kunskapsutvecklingen inom dessa. Förbundet ska inom sina områden följa och beakta utvecklingen inom EU:s politikområden som är av betydelse för förbundets verksamhet. Förbundet ska organisera arenor där lokala och regionala aktörer kan mötas i arbetet med Blekinges utveckling. För att stärka demokratin och medborgardialogen skall minst en gång per år anordnas en regional utvecklingsdag Blekingedagen. Förbundet ska, där uppgiften inte ankommer på annan, utse eller nominera representanter i regionala organ inom förbundets uppgiftsområde. Förbundets uppgift som regional kollektivtrafikmyndighet regleras i särskilt konsortialavtal, avseende omfattning och finansiering, mellan medlemmarna. 9

102 3.2. Kollektivtrafikmyndigheten Den 1 januari 2012 trädde en ny lag om kollektivtrafik i kraft, lag (2010:1065). Denna lagstiftning innebär bl.a. att ansvaret för kollektivtrafiken ska ligga på en regional kollektivtrafikmyndighet. Region Blekinge har fått detta myndighetsup ppdrag i vår region. Den nya lagen innebär bl.a. att de regionala kollektivtrafikmyndigheterna skalll upprätta och fatta beslut om regionala trafikförsörjningsprogram. Kollektivtrafik och goda kommunikationer är en viktigg pusselbit i länets utveckling och medel för att uppnå ekonomisk tillväxt och utveckling. Kollektivtrafiken är också en viktig förutsättning för att uppnå klimat- ochh miljömålen. Trafikförsörjningsprogrammets förslag utgår ifrån och binder samman nationella transportpolitiska mål medd regionala utvecklingsmål och miljömål mm. Med den nya lagen om kollektivtrafik ges möjlighet för kollektivtrafi ikföretag attt fritt etablera kommersiell kollektivtrafik inom länet. Ett krav för etablering är attt detta anmäls till myndigheten (Region Blekinge) och att information lämnas om vilket trafikutbud som s avses etableras till ett gemensamt informationssystem. Från 1 januari 2012 inrättades en Trafiknämnd under Regionstyrelsen. Från 2013 övergick det operationella ansvaret för Trafiken till Trafiknämnden och från 2014 avvecklas verksamheten i Blekingetrafiken AB och bolaget läggs vilande. Organisation kolletiktrafik 10

103 3.3. Uppdrag från staten, utgiftsområde 19, Regional tillväxt Ansvaret för de Regionala Samverkansorganen regleras i Lagen för kommunala samverkansorgan som trädde i kraft från och i förordningen om regionalt tillväxtarbete (2007:713). I lagen förtydligas samverkansorganens roll och uppdrag avseende det regionala tillväxtarbetet och arbetet med länsplaner för den regionala transportinfrastrukturen. Uppdraget från staten/näringsdepartementet förtydligas årligen i villkorsbrev till regionalt utvecklingsansvariga i länen, i Blekinge - Region Blekinge. Landets tillväxt är summan av den tillväxt som skapas i landets alla delar. Den regionala tillväxtpolitiken skall därför ytterligare stärkas genom ett ökat lokalt och regionalt inflytande över och ansvar för nationella tillväxtresurser. Även landsbygdsperspektivet integreras allt mer i den regionala tillväxtpolitiken där också miljö-, klimat- och energifrågorna får ökad betydelse. På nationell nivå pågår arbetet parallellt med att förhandla en partnerskapsöverenskommelse (EUkommissionen och regeringen) liksom processen med den nationella strategin för attraktionskraft och regional tillväxt. Den nationella strategin skall knyta samman den nationella tillväxtpolitiken med strukturfondspolitiken. Beslut om partnerskapsöverenskommelse liksom nationella strategin för attraktionskraft och nationell innovationsstrategi har beslutats under På regional nivå pågår programmeringsarbetet för Skåne-Blekinge vad gäller europeiska regionalfonden och uppdraget om utformning av regional handlingsplan för socialfonden förväntas komma under våren Dessa program och planer skall ligga till grund för prioriteringar och beslut i kommande strukturfondspartnerskapet. Kommande programperiod omfattar och första utlysningen förväntas till hösten Den nya förbundsordningen sammanför uppdragen från medlemmarna med uppdraget från nationella nivån för regional tillväxt och utveckling. Uppdraget från Regeringen utgår från nationella strategier (Kommande strategi för attraktionskraft och regional tillväxt tillsammans med nationell innovationsstrategi m.fl.) och lämnas i årliga villkorsbrev Styrning och finansiering för regionala utvecklingssatsningar EU:s sammanhållningspolitik har som mål att bidra till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning inom EU. Den syftar till att minska regionala skillnader inom EU samt att frigöra regional tillväxtpotential. Dess främsta instrument för att nå detta är strukturfonderna, som omfattar drygt en tredjedel av EU:s budget. Strukturfonderna är en del av Sveriges och regionernas, Blekinges arbete med att skapa regional tillväxt. Europa 2020-strategin föreslår tre huvudsakliga prioriteringar som ska främja arbetet med att nå dessa mål: Smart tillväxt: utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation Hållbar tillväxt: främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi Tillväxt för alla: stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning Blekingestrategin är en viktig länk mellan kommunala planer och nationella och europeiska strategier. Vi är nu på väg in i EU:s nya programperiod för De viktigaste programmen för Blekinge under kommande sjuårsperiod är dels strukturfonderna med Regionala utvecklingsfonden för Skåne-Blekinge (ERUF) samt nationellt program, Sociala fonden, nationellt socialfondsprogram för investeringar för tillväxt och sysselsättning det gränsregionala programmet för Södra Östersjön, det transnationella programmet för Östersjön samt Horizon 2020 (EU:s satsning för innovation och forskning). 11

104 EU:s strategi för Östersjöländerna kopplas också allt mer samman med m dessa program och fonder på samma sätt liksom EU Programmeringsarbetet pågår för kommande programperiod och förväntas beslutas under 2014 såväl vad gäller nationella strategier liksom program för Skåne-Blekinge vad gäller regionalfond och socialfond (strukturfonder) Strukturfondernas program och fonder f bidrar till att långsiktigt implementera och förverkliga det regionala utvecklingsprogrammet. Strukturfonden medverkar således också till att det regionala tillväxtanslaget (1:1) kan växlas upp. Därför har också engagemanget varit stort för att delta och påverka arbetet med EU:s nya strategi (EU 2020), sammanhållningspolitiken (EU:s budget) för kommande programperiod som startar s 2014,, liksom utvecklingen ochh genomförande av EU:s Östersjöstrategi Det attraktiva Blekingee Varumärket Blekingee Blekingee har de bästa förutsättningarna för att vara en både nationellt och internationellt attraktiv och konkurrenskraftig region. Varumärket Blekinge, eller Bilden av Blekinge, B byggs kring tre styrkor: Blekinges geografiska läge Blekinge har ett strategiskt läge nära växande marknader i det d nya, öppna Europa. Blekinges kust och skärgård Ett unikt kustlandskap och en orörd skärgård ger stora möjligheter för den som söker rekreation eller havsnäraa miljöer attt arbeta och leva i. Kreativitet och innovationsförmågaa I Blekinge finns en kreativitet och ett innovationsklimat somm präglar alltt från industri, kultur till landsbygdsutveckling. Blekingestrategin är en viktig förankringsprocess för Bilden av Blekinge. Genom processen kring Blekingestrategin kommer Bilden av Blekingee att utvecklas ytterligare. Bilden avv Blekinge kommer att genomsyra stora delar av Region Blekinges utvecklingsinsatser. Under 2014 kommer Bilden av Blekinge utvecklas ytterligare genom projektet Utveckling av en samlad turismnäring i Blekinge som drivs inom Regional Tillväxt (see sidan 18). Processen som syftar till att stärka Blekinge som besöksmål kommer att ta fram en strategi, organisation och en finansieringsmodell för Blekinge. Processen kommer att förankras med m betydelsefulla aktörer inom besöksnäring och näringsliv i Blekinge. Blekinges tre styrkor, definierade i Bilden avv Blekinge, är ett grundfundament som kan komma att utvecklas ytterligare. Processen riktar sig främst till en av målgrupperna för Bilden av Blekinge, besöksnäring, men kommer också att ge dragkraft till och kommunicera med de två andra mål- grupperna näringsliv och boendee i Blekinge. Genom att använda besöksnäringen som drivkraft för varumärket Blekinge, och engageraa de människor i regionen som är involverade i besöksnäringen, etablerar vi en naturlig motor för utvecklingen av Blekinges varumärke. Indikatorer Från 2014 till 2016 ska Attraktionsindex för Blekinge öka. Utvecklingsinsatser för Det attraktiva Blekinge Genom arbetet med Blekingestrategin fortsätta förankringen av Bilden av Blekinge. Utveckla varumärket Blekinge genom visit Blekinge ideell förening 12

105 4. Region Blekinges organisation 4.1. Den politiska organisationen Från 2011 gäller en ny förbundsordning för Region Blekinge. Denna innebär att Region Blekinges regionstyrelse är högsta beslutande organ. Förutom förändringar i den politiska organisationen innebär den nya förbundsordningen att verksamhetsuppdraget vidgas bland annat med uppdrag inom området regionala särintressen avseende miljö, klimat och energi. I och med lagen om kollektiv- till trafikmyndighet och Regionstyrelsens uppdrag som myndighet kompletterades förbundsordning 2012 även med detta uppdrag. Den politiska organisationen utgörs av två nämnder under regionstyrelsen, Kultur- och fritids- nämndenn och Trafiknämnden. Dessutom finns fasta och tillfälliga rapportörer. Fasta rapportörer för områdena Kompetens och Miljö, klimat och energi. Tillfälliga rapportörer finns kopplade tilll projekten Attraktionskraft Blekinge och Baltic Maritime Science Park 13

106 Mandatfördelning Region Blekinges styrelse Socialdemokraterna 9 Moderaterna 6 Centerpartiet 2 Sverigedemokraterna 2 Folkpartiet Liberalerna 1 Kristdemokraterna 1 Miljöpartiet de gröna 1 Vänsterpartiet Samverkan inom och utanför Blekinge Samverkan inom och utanför Blekinge är ett av Region Blekinges fokusområden i förbundsordningen Att stärka samverkan inom och utanför regionen är den viktigaste pusselbiten för framgång. Samverkan inom regionen mellan medlemmarna och andra aktörer i regionen (högskola, myndigheter Länsstyrelse och arbetsförmedling och näringslivet). Samverkan med grannregioner, Skåne, Smålandsregionerna, har stärkts genom bland annat gemensamma utvecklingsprojekt och utvecklas fortlöpande inom olika områden. Även samarbetet inom ramen för SydSam finns kvar. Den 13 september 2011 kom Landstinget Blekinge, Region Blekinge, Landstinget Kronoberg, Regionförbundet Södra Småland, Landstinget i Kalmar län, Regionförbundet i Kalmar län samt Region Skåne och Kommunförbundet Skåne överens om att ta fram en gemensam avsiktsförklaring om en regionbildning i södra Sverige. Den 9 augusti 2012 beslöt parterna att bilda en ideell förening med syfte att till januari 2016 driva processen om att ta fram en gemensam ansökan för Sydsvensk Regionbildning. Perspektivet för en ny regionbildning är att denna är genomförd till den 1 januari Beslut om ideell förening är nu fattad av respektive fullmäktige och styrelse. Således blir denna fråga en spännande utmaning för kommande mandatperiod och även med kopplingen till vad som händer på lagstiftningsområdet för samverkansorganen. Region Blekinges internationella översikt, ger tydligare färdriktning för framtiden med starkare koppling till tillväxtarbetet. Samverkan utanför landets gränser kan delas in i tre geografiska områden Östersjösamarbetet, Europasamarbetet och Global samverkan. Handlingsplaner har eller kommer att utarbetas för respektive område. Fokus i samverkan är den regionala utvecklingen genom partners och samarbeten inom olika områden som transporter, miljö, innovation och hälsa Genom samverkan inom och utanför regionen med offentliga, akademi, privata aktörer och organisationer skapas plattformar och arenor för utveckling inom en rad områden. Genom samverkan kan också initiativ och idéer externfinansieras för tillväxt och utveckling. Olika former av samverkan kring kultur- och fritidsfrågor gynnar utvecklingen, idérikedomen och mångfalden i kultur- och fritidslivet. Denna samverkan kan vara på lokal, regional, nationell och internationell nivå och ske i både befintliga och nya sammanhang. Vi ska utveckla och intensifiera kontakterna i både Södra Sverige liksom i Östersjöregionen, för att ta tillvara nya idéer, tankegångar och kontakter. Samverkan och nätverk inom områden tillgänglighet och transporter utvecklas bl.a. genom tillkomsten av trafikverksamheten. 14

107 4.3. Region Blekinges tjänstemannaorganisation I och med Regionstyrelsens uppdrag som kollektivtrafikmyndighet beslutades också om överlåtelse och uppdrag om avveckling av bolaget Blekingetrafiken AB. Den 1 juli 2013 genomfördes verksamhetsövergång och personal på Blekingetrafiken är numera anställda av Region Blekinge. I samband med övertagande av verksamhet från Blekingetrafiken genomfördes en organisations- förändring av Region Blekinges organisation.. Verksamheten inom Region Blekinge utgörs från 1 juli av tre verksamheterr tillsammanss med ledning, administration och kommunikation; Kultur och Fritid Regional Utveckling Trafik 15

108 5. Regional utveckling 5.1. Uppdrag Inledning OECD pekade i sin analys hösten 2011 på den sårbarhet som följer med beroendet av ett fåtal arbetsgivare med konjunkturkänslig verksamhet. I Blekinge finns ett behov av att öka samverkansytorna så att vi gör det lättare att agera kraftfullt tillsammans i olika satsningar. Kunskapsintensitet och förnyelseförmåga lyfts fram som viktiga komponenter för en regions långsiktiga utveckling. Genom framtagandet av Blekingestrategin har en fokusering på expansivt näringsliv, starkt innovationsklimat, god kompetensförsörjning, miljö-, energi- och klimatsmart näringsliv hamnat i fokus. Detta tillsammans med tillgänglighet, digital infrastruktur, en god livsmiljö och ett attraktivt Blekinge är kärnan i den regionala utvecklingen. Den nya Blekingestrategin och det faktum att vi 2014 gått in i en ny programperiod för struktur- och regionalfond, landsbygdsprogram och södra östersjöprogrammet har ökat kravet på en flexibel och kvalitetssäker organisation inom verksamheten Regional Utveckling. Verksamheten har nationella uppdrag och regionala uppdrag. Dessa samverkar i hög grad för att utveckla Blekinge. För att klara genomförandet har sedan Region Blekinges start projektmodellen och projektfinansiering varit de verktyg som använts. Projekten har varit såväl regionala, nationella och internationella. En omfattande hantering av projekt medför en större administration Samverkan och gränsöverskridande samarbeten Region Blekinges roll är att initiera samverkan, stimulera utvecklingsprojekt, samordna kring finansiering och se till att de regionala tillväxtmedel som finns avsatta ger en god effekt på Blekinges utveckling och att de med ett bra utfall växlas upp med nationella eller internationella medel. Målet för den regionala tillväxtpolitiken är att skapa utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Den regionala tillväxtpolitiken utgör huvuddelen i det nationella uppdraget men det förekommer även inom andra utgiftsområden så som näringspolitiken, utbildningspolitiken, del av forskningspolitiken som avser utveckling av innovationssystem, arbetsmarknadspolitiken, kulturpolitiken och transportpolitiken. För att genomföra den regionala tillväxtpolitiken och EU:s sammanhållningspolitik finns det en röd tråd i form av insatser där de olika nivåerna EU, nationen och regionerna är involverade i varandra och där avsikten är att förtäta och låta insatta resurser fungera med hävstångseffekt. Arbetet med att genomföra EU:s strategi för Östersjöländerna (Östersjöstrategin) är ett exempel på detta som har stor betydelse för regionernas utveckling och tillväxt, inte minst Blekinges. Anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder för regional och central projektverksamhet samt anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden utgör de ekonomiska resurserna för att genomföra den regionala tillväxtpolitiken och därmed också prioriteringar i Blekingestrategin Regionalt prioriterade områden Genomförandet av Blekingestrategins insatsområde Arbetsliv och Tillgänglighet är grunden för prioriteringar Genom strategiska dokument och handlingsplaner för bland annat innovation och förnyelse, kompetensförsörjning, besöksnäring, länstransporten, regional digital agenda, hållbarhet, jämställhetsintegrerad tillväxt och tillgänglighet har tydligare prioriteringar gjorts för respektive område. Övergripande inriktningar är att för Blekinge verka för; Ett expansivt näringsliv Ett starkt innovationsklimat En god kompetensförsörjning Ett miljö-, energi och klimatsmart näringsliv Ett attraktivt och hållbart transportsystem Ett attraktivt esamhälle gällande digital infrastruktur och tjänsteutbud 16

109 5.2 Organisation Verksamheten har fem enheter. Dessa arbetar utifrån i huvudsak tre processer; nationella uppdrag, processtöd i det regionala utvecklingsarbetet och projektledning. Regional tillväxt Enheten omfattar samverkan inom näringsliv, kompetensförsörjning, besöksnäring samt strategisk projektverksamhet såsom REX, BMSP, Ungdomskraft och Ungsam. Verksamheten formas utifrån insatsområdet Arbetsliv i Blekingestrategin. Kopplingen till kommunernas näringslivsenheter, regionens kluster, BTH och övriga utbildningsanordnare samt Arbetsförmedling och övriga företagsfrämjande organisationer regionalt och nationellt är avgörande för verksamhetens utveckling. Tillgänglighet Enheten omfattar tillgänglighet i form av Länstransportplanen, digital tillgänglighet och strategiska internationella tillgänglighetsprojekt såsom t.ex. TransGovernance. Området bidrar till regional utveckling genom utveckling av transportsystemets infrastruktur och kollektivtrafik. Det sammanlänkar oss inom länet och med omvärlden i och utanför landet. Bidrar till arbetsmarknadsförstoring och sätter länet på kartan som viktigt transit-län för godstransporter och resande. Myndighetskontor för regionala tillväxtmedel Enheten hanterar finansiellt stöd enligt förordningen 2003:596, Blekingestrategin, OECD-rapporten, strukturfondsprogrammen och södra Östersjöstrategin. Huvudprocesser inom enheten är rådgivning, ansökan, beslut, rekvisitioner och uppföljning. Processtöd Enheten hanterar utveckling, utlysning, kvalitetssäkring av nya regionala utvecklingsprojekt. Enheten initierar samverkan mellan olika aktörer och finansieringsformer i syfte att uppnå en god hävstångseffekt på satsade regionala tillväxtmedel. Det innebär att man är brobyggare mellan de regionala strukturfondsprogrammen, Socialfonden landsbygdsprogrammet och de territoriella programmen samt forskningsprogrammen. Inom processtöd finns även både en analysfunktion och en controllerfunktion. Horisontella perspektiv Samverkan Samverkan är grunden i möjliggörandet av regional utveckling. De satsningar Region Blekinge är med och bidrar till genom påverkan, kunskapsspridning, finansiering och i att skapa mötesplatser för genomförs alltid i samverkan mellan flera parter. Samverkan sker inom regionen mellan olika aktörer och kommuner men också med andra regioner, såsom Skåne och Smålands regioner, nationellt och internationellt. Samverkan är genom detta ett horisontellt perspektiv som genomsyrar Region Blekinges verksamhet. Internationalisering Utifrån den internationella översikt som tagits fram under 2013 och i samverkan med utvecklingen av södra Östersjöprogrammet hanteras fyra huvudprocesser: Bevaka och påverka EU-policy och territoriella EU-program Lärande kring Internationella projekt och EU-program Utveckla nätverk kring projekt och kunskap om tematiska EU-program Främja aktörer i regionen genom information och rådgivning. Jämställdhet Jämställdhet är en viktig tillväxtfråga och ska därför genomsyra alla de satsningar som görs av Region Blekinge och de som Region Blekinge är med och finansierar. Hållbarhet En hållbar utveckling är en förutsättning för vår välfärd. Omställningen av vårt samhälle till att bli långsiktigt hållbart är en väldig utmaning, men det ger också nya affärsmöjligheter. Hållbarhetens 17

110 tre dimensioner; social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet måste beaktas vid allt som görs av Region Blekinge samt i allt som Region Blekinge är med och finansierar. Region Blekinge har också tagit beslut att arbeta efter fyra hållbarhetskriterier; Ämnen som är tagna ur berggrunden inte får öka i naturen, ämnen från samhällets produktion inte får öka i naturen, det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald får inte utarmas systematiskt och att vi har en rättvis resursfördelning så att människor kan tillgodose sina behov. 5.1 Ekonomiska förutsättningar och behov av utökade satsningar. Verksamheten har huvudansvar för två av Blekingestrategins insatsområden, tillgänglighet och arbetsliv. Regionalt uppdrag Grunden är vårt regionala uppdrag. Närmare 70 % av vårt arbete är direkt relaterat till det regionala uppdraget och medlemmarnas nytta. Dessa uppdrag genomförs både med basfinansiering och med projektfinansiering. Nationellt uppdrag Ungefär 30 % av vårt arbete är kopplat mot nationella uppdrag. Dessa uppdrag genomförs både med basfinansiering och med projektfinansiering. Uppdrag Nationellt Regionalt Finansiering För att kunna genomföra de uppdrag som verksamheten Regional utveckling har krävs idag en stor del projektfinansiering. Fram till och med 2014 har verksamheten en låg andel basfinansiering samtidigt har andelen nationella uppdrag ökat successivt. En stor del av de uppdragen är inte finansierade, vilket har inneburit behov av projektfinansiering för att klara bemanningen. 18

111 Finansiering Regionalt Projekt Nationellt Projektfinansiering Blekinge har haft mycket god utdelning på projektansökningar både inom nationella och internationella program. Vi har haft förmånen att vara flaggskeppsprojekt och har mycket god renommé gällande internationell samverkan. I den nya programperioden ökar sannolikt konkurrensen samt att det ställs större krav på samverkan både nationellt och internationellt. Det medför större krav på struktur och framförhållning i verksamhetens arbete. Under 2014 arbetas tydligt med att förbereda inför nya programutlysningar. Att i så hög grad vara beroende av projektfinansiering för att kunna vara möjliggörare för Blekinge är en utmaning. Den största delen av effekter av Verksamhetens arbete kommer Region Blekinges medlemmar till del och syns inte i Verksamhetens resultaträkning Uppskattat behov av utökade resurser Det finns ett stort behov av att stärka verksamhetens basfinansiering. För att ha projektfinansiering krävs alltid en basfinansiering att växla upp mot. Den andelen är i dag alldeles låg vilket medför ett behov av en stor andel regionala tillväxtmedel. Behov finns av att förstärka arbetet med strukturfonden och regionalfonden för att på bästa sätt kunna dra nytta av nya programperioden. Verksamhet Belopp (tkr) Innehåll Basverksamhet Basuppdrag, statligt uppdrag Förstärka arbetet med Fondverksamhet 840 socialfond och regionalfond Summa

112 6. Kultur och Fritid 6.1. Uppdrag Region Blekinges uppdrag är att främja, utveckla och göra kultur och fritid tillgänglig för alla i Blekinge. Uppdragsgivare är Region Blekinges politiska ledning genom dess Kultur- och fritidsnämnd. I Attraktiva Blekinge Blekingestrategin spelar Kultur och fritid en viktig roll för att kunna uppfylla målen inom insatsområdena Bilden av Attraktiva Blekinge och insatsområdet Livskvalitet. Region Blekinges kultur och fritidsnämnd fördelar medel som utvecklar den regionala kultur- och fritidsverksamheten. Inom området fritid samarbetar vi med den regionala folkbildningen, idrottsrörelsen samt ungdomsorganisationer. Bidrag fördelas både som driftstöd och projektmedel Kultursamverkansmodellen Riksdagen fattade i december 2009 beslut om att införa kultursamverkansmodellen, för fördelning av statliga bidrag till regional kulturverksamhet. Enligt den ska landstingen/regionerna, i samverkan med länets kommuner och kulturlivet, ta fram en regional kulturplan som utgör underlag för statens bidragsgivning. Blekinge har en regional kulturplan som beskriver riktlinjerna för hur kulturen i regionen ska utvecklas och bedrivas i Blekinge. Den utgör också underlaget för Region Blekinges ansökan om statsbidrag till Statens kulturråd i de delar som ska ha statlig medfinansiering. Kulturplanen omfattar tre år men är ett levande dokument som utvecklas, kompletteras och fördjupas varje år. Region Blekinge arbetar under 2014 fram en ny Kulturplan för perioden i samverkan med Blekinges kommuner och i samråd med det professionella kulturlivet och det civila samhället Samverkan och gränsöverskridande samarbeten Samverkan och gränsöverskridande samarbeten är basen i utvecklingen av Blekinges kulturliv. Kulturlivet i Blekinge är vitalt med en stor mängd aktörer. Det finns idag samarbeten på olika plan inom kulturområden i Blekinge. Allt från mindre evenemang till större utvecklingsprojekt. Det finns ett långtgående samarbete inom kultur mellan Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Genom att samarbeta får vi resurser för fler satsningar inom kulturområdet. Inom samarbetet finns två gemensamma verksamheter, Dans i Sydost och Reaktor Sydost. Utöver dessa finns även två andra regionala verksamheter som båda täcker Blekinge och Kronoberg, det är Regionteatern Blekinge-Kronoberg och Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg (tidigare Länsbibliotek Sydost). Länsöverskridande samarbeten finns även med Skåne, främst inom de kulturella och kreativa näringarna. Region Blekinge tecknar överenskommelser med de organisationer som verkställer den politiska viljan inom Kultur och fritidsområdet. Region Blekinge har idag goda kontakter med ett antal europeiska regioner genom utvecklingsprojekt och europeiska nätverk. Region Blekinges uppdrag är att skapa arenor för kulturskapare att mötas och byta erfarenheter och idéer för att i framtiden se internationella samarbeten som en naturlig väg. Kulturpolitiken i Blekinge verkar för att öka tillgängligheten till kultur för regionens invånare och på så sätt skapar vi en grund för att fler ska kunna delta. Det handlar också om att nå nya grupper och arbeta för att Blekinges kulturliv ska vara jämlikt och jämställt. Ett viktigt utvecklingsområde de kommande åren är att förbättra den digitala tillgängligheten och möjligheten att ta till sig information för både boende och besökare i Blekinge. I Kulturdialogerna har även bildkonst och form samt dans pekats ut som viktiga utvecklingsområden. Genom att vi lyfter jämställdhet gällande organisation och verksamhetsinnehåll i de regionala överenskommelserna ansvarar Region Blekinge tillsammans med de regionala kulturverksamheterna för att stimulera ett jämställt kulturliv i regionen. Befolkningen i Blekinge präglas allt mer av mångfald som sätter avtryck i kulturella uttryck. Region Blekinge arbetar för att ta vara på olika kulturella uttryck och tillgängliggöra alla invånares rätt att skapa och uttrycka sig. Region Blekinge och Landstinget Blekinge avser att stärka arbetet med kultur och hälsa inom respektive organisation. Kultur ska vara en naturlig del i folkhälsoarbetet i Blekinge, där samarbetet vilar på miljö, upplevelse och kompetensutveckling. 20

113 6.2. Mål Att tillsammans med Blekinges kulturaktörer Uppfylla kulturplanens viljeinriktningar. Att i samarbete med Blekinges idrottsförbund stödja, företräda och leda idrotts och fritidsverksamheten i Blekinge. Regionalt prioriterade områden Barn och Unga Tillgänglighet Samverkan Delaktighet Internationalisering Barn och unga Region Blekinge vill - att Blekinge ska vara ledande i Sverige på kultur för och med barn och unga Barn och unga är den mest prioriterade målgruppen för Region Blekinges kulturpolitik och vårt mål är att Blekinge ska vara ledande i Sverige på kultur för och med barn och unga. Detta ska vi uppnå genom att utveckla Blekingemodellen som garanterar skolbarn att få uppleva minst två scenkonstföreställningar per år. Vi vill utöka modellen att omfatta fler konstområden, såsom dans och konst. Dessutom är Blekinge bland de bättre i Sverige på att tillvarata möjligheterna inom Skapande skola, där ett väl fungerande regionalt nätverk ger ytterligare utvecklingsmöjligheter för kompetensutbildning och breddning av konstområdena dans och konst. Tillgänglighet Region Blekinge vill - att kultur i Blekinge ska bli tillgänglig digitalt samt att delaktighet och eget skapande ska vara ledord Kulturpolitiken i Blekinge ska verka för en ökad tillgänglighet till kultur, både fysisk och digital. Regeringen vill att vi tar tillvara de möjligheter som digitaliseringen ger. Därför har den Digitala agendan tagits fram som ett verktyg för att samordna regeringens insatser och åtgärder på ITområdet. Region Blekinge och Blekinge läns landsting har antagit målet att bli bäst i Sverige genom den Regionala digitala agendan 1. Genom de mål som finns i agendan för kulturen ska vi uppnå visionen om att all kultur i Blekinge ska bli tillgänglig digitalt. Tillgänglighet handlar också om den fysiska tillgängligheten där kulturverksamheterna redan nu aktivt arbetar för att avhjälpa hinder. Detta kommer även fortsättningsvis vara en viktig uppgift. Samverkan Region Blekinge vill - att samverkan och gränsöverskridande samarbeten ska vara basen i utvecklingen av Blekinges kulturliv Samverkan är ett grundläggande perspektiv i Blekingestrategin och är den viktigaste pusselbiten för Blekinges utveckling. Blekinge är bra på samverkan inom och utom länet vad gäller kultur men det kan bli ännu bättre. Idag har vi en nära samverkan mellan de sydostliga länen där vi även har kulturverksamheter tillsammans, vilket är unikt. Flera regionala nätverk inom olika områden har under de senaste åren startats i Blekinge, som har gett ett stort mervärde. Vi ska skapa flera av dessa mötesplatser och på så vis kunna hjälpas åt och dra nytta av varandras erfarenheter

114 Delaktighet Region Blekinge vill - att kvinnor och män, flickor och pojkar i Blekinge ska ha samma möjligheter att ta del av våra gemensamma resurser för att uppleva och skapa kultur. Kulturpolitiken vill att alla ska ha möjlighet till att få uppleva kultur samt till det egna skapandet. Det finns en stark jämställdhetsaspekt i ordet alla som alltid ska beaktas i arbetet med att nå nya grupper, de som idag inte kommer i kontakt med kultur. Det kan vara särskilt utsatta grupper såsom psykiskt funktionsnedsatta personer, flyktingar eller de som inte har ekonomiska möjligheter. Delaktigheten handlar också om de ideella krafterna, om föreningarna och om att skapa bättre förutsättningar för att stimulera till föreningsverksamhet och arrangörskap. Genom att särskilt beakta jämställdheten i arbetet att nå nya grupper, stötta de ideella krafterna samt arbeta för att förbättra folkhälsan genom kultur ska vi öka delaktigheten och främja mångfald. Genom uppföljning av de regionala verksamheternas jämställdhetsplaner kommer vi särskilt att verka för att jämställdhetsintegrering används som ett verktyg i att uppnå visionen. Internationellt Region Blekinge vill - verka för ökat samarbete i södra Östersjöregionen. Blekinges geografiska läge med närheten till södra Östersjö- och Öresundsregionen har en enorm utvecklingspotential. Blekinge har sedan många år väl upparbetade samarbeten med regionerna runt södra Östersjöområdet, bland annat inom kulturen. Flera internationella projekt och kulturella utbyten t.ex. med Kaliningrad och Polen är viktiga för den konstnärliga kvaliteten och förnyelsen i Blekinge. En extra starkt lysande stjärna är konstprojektet Artline som utmanar det offentliga rummet. Artline har dessutom blivit utnämnt till ett flaggskeppsprojekt inom Östersjöstrategin. Genom att ta tillvara och vidareutveckla de samarbeten, erfarenheter och kontakter som har uppstått inom konsten de senaste åren, genom våra grannar, kommer vi att kunna verka för kvalitet och konstnärlig förnyelse samt verka för ökat samarbete i södra Östersjöregionen Organisation Kultur och Fritids kansli har ansvaret för Kultur och Fritids strategiska utvecklingsarbete samt ansvar för uppföljning av verksamheten. Utöver det strategiska uppdraget arbetar verksamheten Kultur och Fritid också operativt genom de verksamheter som ingår i den gemensamma organisationen; Musik i Blekinge och Biblioteksutveckling Blekinge, Kronoberg,(Länsbibliotek Sydost) som blev en del av organisationen 2011, Dans i Sydost som blev en del av organisationen 2012 samt Slöjd i Blekinge som blev en del av organisationen Musik i Blekinges uppdrag är att värna om det professionella musiklivet i länet genom att verka för ökade arbetstillfällen för frilansmusiker, delta i fortbildningen av musiker och andra konstnärliga utövare, stödja och stimulera arrangörsledet, stödja och stimulera amatörverksamheten samt medverka i bevarandet och utvecklingen av det svenska musikaliska kulturarvet. Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg är en gemensam verksamhet som ägs tillsammans med Landstinget Kronoberg. Biblioteksutvecklings uppdrag är att utveckla och komplettera kommunbiblioteken i Kronoberg och Blekinge till exempel genom omvärldsbevakning, information, rådgivning, fortbildning, projekt- och utvecklingsinsatser och kompletterande medieförsörjning. Dans i Sydost är Blekinges verksamhetsutvecklare inom dans, som vi delar med Kalmar och Kronobergs län. Uppdraget för Dans i Sydost är att bredda intresset för dans i sydost, skapa nätverk, ge kunskap om dans i skolan och samarbeta med arrangörsföreningarna kring professionella dansföreställningar i de tre regionerna. Slöjd i Blekinges uppdrag är att väcka intresse och att främja och förmedla kunskap om hemslöjd. Slöjd i Blekinge arbetar utifrån ett näringsinriktat, kulturarvs inriktat och kunskapsförmedlande perspektiv. Med den egna regionens traditioner och behov som grund arbetar konsulenterna för att hemslöjden ska leva vidare både som kulturyttring och som näringsgren. 22

115 6.4. Kulturplanen Vårt arbete med att utveckla kulturen i Blekinge utgår från de nationella kulturpolitiska målen samt de nationella och regionala prioriteringarna. För att uppnå de nationella målen ska kulturpolitiken Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur För att kunna uppnå de nationella kulturpolitiska målen finns även nationellt utpekade prioriterade områden som ska beaktas i allt utvecklingsarbete. Barn och unga, jämställdhet, tillgänglighet, mångfald, nationella minoriteter, internationellt och interkulturellt arbete samt kulturskaparnas villkor. Region Blekinge vill erbjuda människor att vara delaktiga i Blekinges kulturliv. När fler människor, i alla åldrar och livssituationer kan möta kultur och dess olika uttryck kommer bättre förutsättningar skapas för ett kreativt, livskraftigt, demokratiskt och hållbart samhälle. Förslag på Regionala prioriteringar är: Barn och unga Tillgänglighet Samverkan Delaktighet Internationalisering De insatser som är kopplade till Kulturplanen kommer att följas upp varje år och redogöras för i Kultur och fritidsnämnden. Under 2014 kommer Regionstyrelsen ta ställning till den nya Kulturplanen och ta beslut i frågan den 12 november. Under 2015 kommer Kultur och fritid att börja arbeta med den nya Kulturplanen och dess riktlinjer. En planering för insatser samt utvärdering kommer att tas fram under sen höst Ekonomiska förutsättningar För att kunna genomföra de utvecklingsområden som delvis redan finns i nuvarande kulturplan men som också föreslås bli utvecklingsområden i den kommande kulturplanen krävs utökade resurser. Det finns långt framskridna tankar på hur vi kan förstärka Sydostkulturen som ett nav för utveckling vilket tyder på att samarbetet i Sydost har varit lyckosamt under Kulturplanens tre första år. Två möjliga utvecklingsområden är identifierade, Dans Sedan 2013 har ett utvecklingsprojekt med fokus på dans som konstform inletts med säte hos Regionteatern Blekinge Kronoberg. I detta har flera delar ingått såsom gästspel, samproduktion, förmedling och pedagogik. Nu löper projekttiden ut och vi vill fortsätta att satsa på dansen. Utgångspunkten för Sydost skulle vara att skapa en plats för utveckling av den professionella dansen i Sverige. Målgrupperna för detta arbete skulle vara barn, unga och vuxna i Blekinge och Kronoberg. I nom denna verksamhetsutveckling skulle vi gärna förlägga en dansscen i Blekinge. En sådan utveckling skulle innebära en förändring av Regionteaterns grunduppdrag där dansen skulle ha samma utgångspunkter och inriktningar som övrig verksamhet vid Regionteatern. Bildkonst När det gäller Bildkonstens utveckling har samtliga tre län börjat diskutera hur vi ska kunna samarbeta för att utveckla länen optimalt inom detta område. I Blekinge har vi genomfört 23

116 en utredning som pekar på ett flertal utvecklingsområden. Även Kronoberg har utrett sin eventuella konstutveckling och vi kan se att det finns samarbetsmöjligheter mellan oss. ReDa. I Blekinge har vi beslutat att vårt arbete med den digitala tillgängligheten ska prioriteras, se ReDa digital tillgänglighet. Små utvecklingsinsatser är påbörjade inom Kultur och fritids ansvarsområde men för att få styrka i detta behövs en mångt större satsning inom utpekade områden. Samtliga institutioner med verksamhetsbidrag påpekar svårigheten med att behålla upparbetad kvalitet och kunna bedriva utvecklingsarbete. Detta eftersom det under lång tid har varit en låg uppräkning från stat och landstinget Blekinge som ej motsvarar den pris och löneutveckling som har skett. Institutionerna hävdar att de har utfört betydande effektiviserande insatser och att de nu ser att ytterligare effektiviseringar kommer att påverka kvaliteten och möjligheten till utvecklingsinsatser. Detta eftersom den huvudsakliga kostnaden är personalkostnader. Även föreningar med verksamhetsbidrag vittnar om att bidraget inte har stigit i paritet med övriga kostnader. Vill Region Blekinge satsa på kultur och fritid som viktiga insatser i utvecklingen av Blekinge, enligt Blekinge strategin behöver vi fundera på hur det utvecklingsarbetet ska möjliggöras? Finns möjligheten till utökad ram eller krävs än hårdare prioriteringar? Väljer vi att omprioritera ska vi vara medvetna om att det handlar om bortprioriteringar av någon verksamhet. Detta eftersom i princip alla resurser är kopplade till fasta kostnader såsom personal och lokaler Uppskattat behov av utökade resurser Verksamhet Belopp (tkr) Innehåll Blekingearkivet 300 Ökade räntekostnader Bildkonst 600 Halvtid konsulent samt drift Dans Lokaler, personal, gästspel mm ReDa 500 Utvecklingsinsatser Verksamhetsbidrag Utveckling av verksamheten Summa

117 7. Trafik 7.1. Uppdrag Uppdraget för Trafikverksamheten är att bidra till goda resmöjligheter inom länet samt till och från Blekinge, genom att driva och utveckla kollektivtrafiken i Blekinge. Vi vill underlätta vardagen för människorna i Blekinge och erbjuda kollektivtrafikresor som gör att Blekingeborna kan "källsortera" sina resor. Med det menar vi att kollektivtrafiken ska vara det första och enkla valet när det är möjligt. Blekingetrafikens roll är att operativt ansvara för den skattefinansierade kollektivtrafiken, upphandla ny trafik och teckna avtal om trafik. Uppdraget finns att följa i Regionalt trafikförsörjningsprogram för Blekinge , ett strategidokument för hur trafiken ska utvecklas på kort sikt. För det regionala trafikförsörjningsprogrammet ansvarar den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Trafikförsörjningsprogrammet ligger till grund för budgetarbete och trafikplanering, utöver det så finns Verksamhetsplanen för Blekingetrafiken Regionalt trafikförsörjningsprogram för Blekinge Trafikförsörjningsprogrammet är ett program som på ett övergripande sätt visar hur man från ett politiskt perspektiv önskar att kollektivtrafiken utvecklas under kommande år med koppling till strategiska dokument för Blekinges utveckling. Vilken ambitionsnivå skall gälla och vad vill vi uppnå med kollektivtrafiken? Vidare framgår det av programmet hur kollektivtrafiken skall utvecklas för att stödja den regionala utvecklingen. I dokumentet finns tydliga mål och klara indikatorer på hur trafiken ska utvecklas i och mellan de angränsande länen samt hur kollektivtrafiken ska bidra till samhällsutvecklingen. Programmet innehåller följande punkter: behovet av kollektivtrafik i länet samt till angränsande län mål för kollektivtrafiken både trafik som myndigheten anser skall finnas på grundval av allmän trafikplikt och som bedöms kunna utföras på kommersiell grund kollektivtrafikens betydelse för att uppnå miljömålen åtgärder och mål för tillgänglighetsanpassning av kollektivtrafiken viktiga bytespunkter i det regionala kollektivtrafiksystemet omfattningen av färdtjänst och riksfärdtjänst 7.2. Mål och indikatorer Resandeutveckling Sett till resandeutvecklingen de senaste 20 åren krävs det stora satsningar för att uppnå en resandeökning på 25 % till år 2015 och ett fördubblat resande till år När fördubblingsmålet antogs år 2011 togs också beslut att prioriterade satsningar skulle göras för att utveckla kollektivtrafiken. Fördubblingsmålet ska uppnås 2030, och målet år 2015 är endast ett delmål. Det viktiga är att vi ser att resandet utvecklas mot målet, och att de satsningar vi genomför ger resultat. En förutsättning för att resandet ska utvecklas enligt prognosen är att de åtgärder som förslås i verksamhetsplan genomförs i sin helhet, samt att intentionerna i det Regionala trafikförsörjningsprogrammet följs. Enligt lagen om kollektivtrafik ska upphandlad trafik vid vissa förutsättningar överlämnas till kommersiella krafter. I resandestatistiken är det därför viktigt att även resandet i kommersiell persontrafik ingår. Indikatorer Resandeutvecklingen sammanställs och redovisas kvartalsvis. Utifrån dessa antaganden och de satsningar som föreslås i verksamhetsplan prognostiserar vi resandet till ca resor år Det mål som gäller för år 2015 är resor. 25

118 Klimat- och miljömål När ny upphandling av busstrafiken genomförts, augusti 2014, kör trafiken övervägande på ett fossilfritt drivmedel, för trafikering i stadsmiljö ställs ännu högre krav på fordonen. Genom att använda elhybrider minskar buller, utsläpp och energiåtgång. Indikator Uppföljning av utsläpp och användning av fossilfritt drivmedel sker genom ett miljöledningssystem och genom årlig uppföljning av våra trafikavtal Ekonomimål Under perioden för verksamhetsplanen ser vi ingen möjlighet att öka kostnadstäckningsgraden om priserna i kollektivtrafiken ska hålla samma nivå eller lägre än den allmänna prisutvecklingen och vi samtidigt ska genomföra stora trafiksatsningar. Indikator Kostnadstäckningsgraden beräknas och redovisas varje år Kvalitetsmål I Verksamhetsplanen föreslås ett stort antal åtgärder för att kollektivtrafiken ska upplevas som attraktiv och ha en hög standard. Att arbeta för en högre kvalité är ett ständigt pågående arbete som genomsyrar hela verksamheten. Att våra kunder alltid ska få svar på de frågor och ärenden de skickar till oss är självklart. Indikatorer Kundundersökningar i tåg och busstrafiken genomförs årligen. Tidhållningen mäts kontinuerligt sammanställning och redovisning sker varje år Mål kundfokus Hela vår verksamhet har kunden och kundens behov och önskemål som utgångspunkt. Vi arbetar för ett ökat resande och då finns naturligtvis kunden i fokus i allt som görs. Det är av yttersta vikt att varumärket Blekingetrafiken står för bra kollektivtrafik. Indikator Mätning av nöjdkundindex, svensk Kollektivtrafiks undersökning Kollektivtrafikbarometern. Mäts och redovisas årligen Restidsmål Under planperioden för verksamhetsplanen ska Blekingetrafiken arbeta med att sänka restiderna i den regionala busstrafiken mellan Ronneby/Karlshamn/Växjö samt Karlskrona- Kalmar. I den lokala busstrafiken ska kollektivtrafikens konkurrenskraft stärkas i förhållande till bilen. Indikator Restidskvoter ska mätas i den regionala busstrafiken samt på ett antal utvalda stråk i den lokala busstrafiken. Redovisning sker årligen. 26

119 Mål priser och biljetter Enkelheten i prisstrukturen är viktig och vi ska arbeta för enklare och färre produkter. Vi ska ha en marknadsmässig prissättning som innebär att kunder upplever att resan känns prisvärd. Indikator Mätning av prisvärdhet, Svensk Kollektivtrafiks undersökning Kollektivtrafikbarometern. Mäts och redovisas årligen Tillgänglighetsmål Blekingetrafiken har kommit långt i arbetet med att tillgänglighetsanpassa våra hållplatser. Ett fåtal hållplatser med fler än 20 resande per dag är inte tillgänglighetsanpassade. Efter att den senaste upphandlingen av ny busstrafik genomförts kommer samtliga fordon vara tillgänglighetsanpassade. Indikator Antalet hållplatser med fler än 20 resenärer som inte är tillgänglighetsanpassade redovisas årligen. 27

120 8. Hållbar utveckling Region Blekinges interna miljöarbete ska utvecklas och Region Blekinge ska vara en föregångare i arbetet för hållbar utveckling. Regionen har tidigare fattat beslut om att arbetet ska ske enligt de fyra hållbarhetskriterierna: 1. Ämnen som är tagna från berggrunden får inte öka i naturen 2. Ämnen från samhällets produktion får inte öka i naturen 3. Det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald får inte utarmas 4. Vi ska ha en effektiv och rättvis resursfördelning så att människor kan tillgodose sina behov I arbetet för ett attraktivt Blekinge ska en långsiktigt hållbar utveckling vara ett horisontellt perspektiv och en ledstjärna - både i det regionala utvecklingsarbetet och internt. Under 2014 ska en utbildning i hållbar utveckling för all personal genomföras. En fortsättning därefter för att bli en föregångare i hållbarhetsarbetet är att arbeta vidare med att införa ett ledningssystem för hållbar utveckling i organisationen. Hur den reviderade resepolicyn som antogs 2014 påverkat resmönstret inom organisationen kommer att utvärderas. För tjänsteresor med kollektivtrafik finns reskassa (rabattkort), och elcyklar testas. Leasade tjänstefordon ska bytas ut till fossilbränslefria. En resvaneundersökning ska genomföras för all personal. Region Blekinge har åtagit sig att vara delaktig i arbetet med vissa av åtgärderna i de regionala miljömålen med särskilt fokus på energi, klimat och Östersjöfrågor och det arbetet kommer att fortsätta. Ett exempel är genom ett samverkansarbete med länsstyrelsen, kommunerna, näringslivet och regionen i Klimatsamverkan Blekinge där arbetet med klimat- och energistrategins åtgärdsprogram fortsätter i olika temagrupper. Regionen kommer också att medverka i Hållbarhetsforum Blekinge, en plattform för att sprida goda exempel, kunskap och information och växla upp hållbarhetsarbetet i Blekinge. Mål: Leasade tjänstefordon ska vara fossilbränslefria senast juni En resvaneundersökning ska genomföras för all personal. (Upplysning: Detta är ett mål i klimat o energistrategin för 2014) Antalet beslut där hållbarhetsbedömningar genomförts enligt de fyra hållbarhetskriterierna ska öka. Ett ledningssystem för hållbar utveckling i ska införas för organisationen. 28

121 9. Medarbetare 9.1. Lärande och Kompetensutveckling Ett kontinuerligt lärande och kompetensutveckling för medarbetarna är en självklar förutsättning för en kunskapsintensiv organisation som Region Blekinge. I budgeten finns årligen avsatta medel för att detta ska kunna verkställas. Mål: Samtliga medarbetare ska delta i minst en kompetensutvecklingsinsats varje år Mått: Antal medarbetare som deltagit i minst en kompetensutvecklingsinsats varje år 9.2. Jämställdhet Utdrag ur jämställdhetsplan: Region Blekinge ska vara en attraktiv arbetsplats som främjar kvinnors och mäns lika rätt i fråga om arbete, anställningsvillkor och utvecklingsmöjligheter. Målet med jämställdhetsplanen är att få igång ett fortlöpande arbete med jämställdhetsfrågor som ska beröra alla medarbetare och som ska leda till att jämställdhetsfrågor hanteras som en löpande del av verksamheten. Mål: Uppföljning av de handlingsplaner som togs fram i samband med uppföljning av jämställdhetsplan Mått: Antal uppföljda handlingsplaner Mål: Revidering av nuvarande jämställdhetsplan ska genomföras under 2015 Mått: Status reviderad jämställdhetsplan vid utgången av Medarbetarnyckeltal Utvecklingssamtal/Lönesamtal Samtliga medarbetare har rätt till utvecklingssamtal och lönesamtal med närmaste chef 1 gång/år. Mål: Alla anställda som är i tjänst vid genomförandet av utvecklingssamtal och lönesamtal ska erbjudas dessa Mått: Alla anställda som är i tjänst vid genomförandet av utvecklingssamtal och lönesamtal som erbjudits löneutvecklingssamtal och lönesamtal Frisknärvaro Mål: Minst 80 % av medarbetarna ska helst inte ha några eller som mest 5 sjukfrånvarodagar per år Mått: Andel medarbetare som har 5 sjukfrånvarodagar eller färre per år Lönekartläggning Lönekartläggningar ska ske fortlöpande och kommer att genomföras även Detta för att säkerställa att inga orimliga löneskillnader finns med hänsyn till kompetens, kön mm. Mål: Genomföra lönekartläggning och ta fram ett underlag inför löneförhandlingar utifrån denna Mått: Genomförd lönekartläggning med åtgärdsplan för eventuella löneskillnader som inte är rimliga utifrån kompetens och kön Intern kommunikation En intern kommunikationsplan håller på att tas fram för den nya organisationen fr.o.m Mål: Att den nya interna kommunikationsplanen är känd bland medarbetarna och tillämpas enligt dess intentioner. Mått: Antal anställda som känner till kommunikationsplanen och som känner sig informerade enligt dess intentioner. 29

122 9.5. Medarbetarenkät En medarbetarenkät har genomförts och förslag till åtgärdsplan har tagits fram. I och med att det tar tid för den nya organisationen att sätta sig kommer en ny medarbetarenkät att genomföras under hösten Mål: Genomförande av medarbetarenkät med minst 75 % svar Mått: Antal svar/antal medarbetare 30

123 10. Ekonomi God ekonomisk hushållning Verksamheten ska utövas på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Det gäller exempelvis att vårda tillgångar, ha god framförhållning och effektiv organisation. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Det krävs en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser mot uppställda mål. Verksamhetsplanen för 2015 innebär att uppdraget för Region Blekinge klargörs och att målen har processats och tydliggörs för bättre uppföljning. Ny budget och planeringsmodell samt införande av nytt ekonomisystem är led i detta arbete. Målen för verksamheten ska vara förenliga med de finansiella målen Verksamhetsmål och finansiering Region Blekinge utgörs av en politisk organisation tillsammans med en kansliorganisation för verkställighet i samverkan med medlemmarna och andra aktörer. Vad gäller Blekingetrafiken AB, genomförs en inkråmsöverlåtelse av bolagets tillgångar och skulder till Region Blekinge, vilket innebär att samtliga tillgångar och skulder överförs till Region Blekinge. När detta är genomfört finns Trafikverksamheten helt inom Region Blekinge som juridisk person. Under 2014 kommer fokus att ligga på att fortsätta forma den nya organisationen på ett så effektivt sätt som möjligt. De intäkter som finns hos Region Blekinge består av medlemsintäkter tillsammans med en mindre del statliga medel som utgör basen för Region Blekinge. Anslaget för regionala tillväxtåtgärder 1:1- medel samt anslaget 1:3 europeiska regionala utvecklingsfonden tillsammans med EU-medel utgör externfinansiering för genomförande av uppdragen i enlighet med verksamhetsplanen och Blekingestrategin. I förslaget till budget har Region Blekinges basuppdrag, nationella uppdrag samt projektverksamhet definierats. De nationella uppdragen är underfinansierade. Full kompensation ges inte för de nationella uppdragen, vilket underförstått tolkas som att dessa skall finansieras med regionens regionala tillväxtmedel. Underskottet föreslås finansieras med regionala tillväxtmedel, effektiviseringar i och med den gemensamma organisationen samt besparingar. Vidare tillkommer medlemsbidrag för att finansiera kollektivtrafiken samt kollektivtrafikmyndigheten medan regionala och statliga medel erhålls inom kultur- och fritidsområdet. Övriga områden har inga specialdestinerade verksamhetsmedel. I förbundsordningen som gäller från framgår att medlemsavgiften ska räknas fram genom en promillesats av det definitiva taxeringsutfallet för kommunerna två år före det aktuella budgetåret, (för budgetåret 2015 gäller det definitiva taxeringsutfallet för 2013). Landstinget ska erlägga lika stort belopp som kommunerna tillsammans. En medlemsdialog har hållits med samtliga kommunstyrelse- och landstingsstyrelseordförande för att testa möjligheten att höja promillesatsen till Detta visade sig inte vara möjligt i dagsläget, vilket innebär att medlemsavgiften är beräknad till 0,3 promille i budgetunderlaget. 31

124 10.3. Resultatbudget Förslag till budget Alla belopp i TKR Verksamhetens intäkter , , ,6 Verksamhetens kostnader , , ,2 Avskrivningar , , ,9 Verksamhetens nettokostnad , , ,5 Intressentbidrag 1) , , ,8 Finansiella intäkter 102,5 105,1 107,7 Finansiella kostnader , , ,0 Resultat efter finansnetto och intressentbidrag 0,0 0,0 0,0 Jämförelsestörande post 0,0 0,0 0,0 Resultat efter Jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 Budgeterat resultat 0,0 0,0 0,0 1) Fördelning intressentbidrag (TKR) Kollektivtrafik , , ,0 Utnyttjande obeskattade reserver 0,0 0,0 0,0 Kollektivtrafikmyndighet 5 550, , ,0 Medlemsavgift , , ,1 Statligt bidrag 1 996, , ,7 Summa , , ,8 32

125 10.4. Driftbudget per nämnd/verksamhet Driftbudgeten är fördelad enligt den nya organisationen per Intäkter och kostnader är uppräknade enligt kända faktorer per Driftbudget 2015 (TKR) Intäkter Kostnader Netto RS, RSAU, revision 3 886, ,7 0,0 Trafiknämnd , ,0 0,0 Kultur- och Fritidsnämnd , ,4 0,0 Regional utveckling , ,0 0,0 Ledningsstöd och administration , ,1 0,0 Summa intäkter/kostnader driftredovisning , ,2 0, Detaljerad projektbudget 2015 Projektnamn 2015 Baltic Maritime Science Park ,0 Kompetensplattform ,0 Kvinnligt resurscentra ,0 Framtida projekt arbetsliv och tillgänglighet ,0 Uppföljning/utvärdering ,0 Kraftsamling för halverad ungdomsarbetsl ,0 Nationellt uppdrag ,0 Kultursamverkan ,0 Kulturarvsprojekt ,0 Summa projektbudget , Investeringsbudget Investeringsbudget Alla belopp i TKR Trafikinvesteringar 6 500, , ,7 Övriga maskiner och inventarier 409,6 419,4 429,5 Summa investeringar 6 909, , ,2 33

126 10.7. Finansiella mål Finansiella mål krävs för att markera att ekonomi är en restriktion för att bedriva verksamhet. Verksamhetsmål behövs för att klargöra uppdraget och ange vad som kan uppnås med befintliga resurser och därmed anpassa målen till de finansiella målen (restriktionen). Finansiella mål och verksamhetsmål hänger således ihop för att möjliggöra god ekonomisk hushållning. Finansiella mål Kollektivtrafiken skall planeras så att en kostnadseffektiv trafik erhålls jämfört med andra län och genomsnitt för riket. Kostnadstäckningen för länets kollektivtrafik var år 2013 ca 50 %. För riket var kostnadstäckningsgraden ca 50 % (enligt trafikförsörjningsprogrammet). 2. Alla investeringar som görs i inventarier, datorer mm. Ska finansieras inom den löpande verksamheten, dvs. av internt tillförda medel som motsvaras av resultat och årets avskrivningar(ingen skuldsättning). Upptagande av lån får ske till trafikinvesteringar enligt förbundsordningen. 3. Ingen skuldsättning ska ske utöver utnyttjande av checkkredit (vid tillfällig likviditetsbrist). Detta gäller exkl. trafikinvesteringar enligt ovan. 4. Likviditet. Text från budgetpropositionen Utgiftsområde 19: den regionala tillväxtpolitiken utgör huvuddelen i det nationella uppdraget. Anslaget 1:1 regionala tillväxtåtgärder för regional och central projektverksamhet 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden utgör de ekonomiska resurserna för att genomföra politiken. Region Blekinge bedriver för närvarande drygt 30 projekt som projektägare eller Lead Partner. Detta innebär en stor belastning på likviditeten på grund av att utbetalning av EU-medel eller Regionala tillväxtmedel sker i efterskott, efter rekvisition av pengar. 5. Räntekostnader som uppstår är ingen godkänd kostnad utan måste snabbt täckas av Region Blekinges medlemsintäkter. Ambitionen är att så snabbt som möjligt rekvirera medel löpande för att minimera räntekostnaden. Användandet av medlemsavgiften för att finansiera räntekostnaden kan ses som en möjlighet att öka den externa finansieringen. 34

127 Kraft att vilja. Tillsammans är det möjligt. Vi inspirerar, skapar tillfällen att mötas och stärker Blekinge i Sverige och Europa. Tillsammans med våra medlemmar Blekinges kommuner och landsting arbetar vi för att göra det ännu mer attraktivt att besöka, leva och verka i vår region. Region Blekinge, Valhallavägen 1, Karlskrona Tel E-post kansli@regionblekinge.se

128

129

130 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr Handläggare Ingrid Ljungqvist Beslut med anledning av inkråmsöverlåtelse av Blekingetrafiken AB och byte av bank (ny upphandling) Med anledning av inkråmsöverlåtelse av Blekingetrafiken AB, dvs alla tillgångar och skulder övergår till Region Blekinge måste ett antal finansiella beslut fattas. Detta har också aktualiserats med anledning av ny bankupphandling för Region Blekinge. Enligt beslut om inkråmsöverlåtelse RS , planerades den att genomföras Det har under hand visats sig att de skattemässiga konsekvenserna blev sådana att en inkråmsöverlåtelse ej var möjlig förrän en månad senare dvs Personalen i Blekingetrafiken AB övergick redan genom en verksamhetsövergång till Region Blekinge. Denna inkråmsöverlåtelse genomförs nu per , med olika tillträdesdagar med anledning av att formella beslut avseende lån och inlösande bank ej är klart förrän vid olika dagar. I praktiken blir inkråmsöverlåtelse per , då Region Blekinge tillträder vissa delar direkt, vissa delar den 1juni (inlösande bank) och vissa delar den 30 juni (lån, swappar och tåg). I Blekingetrafiken AB finns lån om 140 mnkr, dessa ska övertagas av Region Blekinge genom inkråmet, men formellt måste detta lån beslutas av Regionstyrelsen att uppta på nytt hos Swedbank. Enligt gällande förbundsordning får lån upptas avseende kollektivtrafiken. Dessutom har Region Blekinge tidigare innehaft en checkkredit om 20 mnkr hos Karlskrona kommuns koncernkonto. Detta koncernkonto lämnas nu och ett nytt beslut behöver fattas att uppta en checkkredit hos Swedbank. Enligt gällande förbundsordning får Region Blekinge uppta lån för att täcka tillfällig likviditetsbrist. Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget. Beslutsunderlag 1. Regionstyrelsens beslut avseende överföring av ansvar för kollektivtrafiken till Trafiknämnden 2. Skrivelse från Swedbank om behov av formalia Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

131 3. Region Blekinge förbundsordning 4. Arbetsutskottets beslut, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att uppta lån i Swedbank med 140 mnkr, reversen undertecknas av Region Blekinges firmatecknare att uppta checkräkningskredit i Swedbank med 20 mnkr, reversen undertecknas av Region Blekinge firmatecknare Expedieras Ekonomi Akten Swedbank Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

132

133

134

135 15 Om skuldsättning m m Förbundet har inte rätt att ingå borgen. Förbundet får inte ta upp långfristiga lån utan medlemmarnas medgivande. Förbundet får ta upp kortfristiga lån för att täcka tillfälliga behov av rörelsekapital. Förbundet och deras dotterbolag får uppta långfristiga lån till investeringar avseende kollektivtrafiken. Samordning kan ske med förbundets medlemmar avseende kommande finansieringslösningar. 16 Grunderna för förbundsmedlemmarnas deltagande i kostnaderna för förbundets verksamhet Kommunerna och landstinget skall gemensamt täcka de kostnader för Region Blekinge som inte täcks på annat sätt genom en årligen bestämd avgift som delas lika mellan kommunerna och landstinget. Medlemsavgiften beräknas enligt skatteunderlagsprincipen genom framräkning av ett promilletal av det definitiva taxeringsutfallet för kommunerna inkomståret två år före det aktuella budgetåret. Landstinget ska erlägga lika stort belopp som kommunerna tillsammans. Härutöver har regionstyrelsen att framlägga förslag till budget för de verksamhetsprojekt som förbundet önskar bedriva. För finansiering av projekten har både medlem och i förekommande fall andra intressenter, som vill delta, skyldighet att utge tilläggsavgift. 17 Ersättning för överförda uppgifter från kommunerna och landstinget Om uppgifter förs över från landstinget eller från en eller flera kommuner eller annan till Region Blekinge måste medlemmarna vara överens om dessa och om hur ersättningen för övertagandet skall regleras. 18 Ersättning för överförda uppgifter från staten För de uppgifter som förs över från staten till Region Blekinge sker reglering i särskild ordning. 19 Upprättande av budget 6

136 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr Peter Hermansson Fastställande av länstransportplan för Blekinge Regeringen har genom beslut den 3 april 2014 fastställt den definitiva ekonomiska ramen för regional transportinfrastruktur i Blekinge län till 514 mkr. Länet ansvarar för prioriteringen av dessa medel i planen. Regeringen noterar att medlen i länsplanen går till att öka tillgängligheten mellan länets båda TEN-T hamnar och landets utpekade väg- och järnvägsnät för gods samt till kollektivtrafik- och cykelåtgärder. Senast den 31 maj 2014 ska den planeringsansvariga organisationen i länet fastställa länsplanens innehåll. Efter besked från Regeringskansliet kan vi fastställa länsplanen under första hälften av juni. Region Blekinges planförslag lämnades till regeringen efter genomförd remissbehandling och beslut i Regionstyrelsen 17 oktober Efter regeringens beslut att fastställa den ekonomiska ramen för länsplanen till 514 mkr föreslås planens innehåll med den fördelning av medel som Trafikverket har gjort i dialog med Näringsdepartementet fastställas av Regionstyrelsen. Länstransportplan, Regeringsbeslut samt Ramar för regional transportinfrastruktur nås på följande länk Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget. Beslutsunderlag Förslag till ändringar i länstransportplan för Blekinge Regeringsbeslut N2014/1779/TE, m.fl. se länk ovan Ramar för regional transportinfrastruktur , TRV 2014/ se länk ovan Förslag till beslut, Arbetsutskottets beslut, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att fastställa Länstransportplan för Blekinge med föreslagna ändringar att regionstyrelsen beslutar att paragrafen ska vara omedelbart justerad Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

137 Expedieras: Regeringskansliet (Näringsdepartementet) Länets kommuner Landstinget Blekinge Länsstyrelsen i Blekinge Trafikverket Region Syd Trafiknämnden Akten Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

138 REGIONSTYRELSEN Dnr Peter Hermansson Förslag till ändringar i länstransportplan för Blekinge Regeringen har genom beslut den 3 april fastställt den definitiva ekonomiska ramen för länstransportplanen till 514 mkr, samma belopp som i ramförslaget. I enlighet med regeringens beslut ska ramen vara oförändrad för åren fram till och med Trafikverket har därför justerat för över- respektive underförbrukningar som skett under och utjämnat tilldelningen under den nya planperiodens fyra första år. För Blekinges del innebär det att närmare 6 mkr tillförs planperioden. Detta påverkar plansammanställningen som ska ändras i enlighet med Trafikverkets beslut Följande ändringar och förtydliganden föreslås i det sammanställda förslaget till länsplan som därefter utgör den fastställda planen efter Regionstyrelsens beslut. Versionen sammanställt förslag ersätts med fastställd Sid 6. Regeringen har i beslut fastställt den ekonomiska ramen för Blekinge till 514 mkr. Sid 9. EU kommissionens TEN karta uppdaterad. Sid 57 Plansammanställning. Regeringen har fastställt den ekonomiska ramen för länsplanen i Blekinge till 514 mkr. Trafikverket har på regeringens direktiv justerat medelstilldelningen utifrån den överrespektive underförbrukning som skett under åren För Blekinges del innebär det att närmare 6 mkr tillförs den ekonomiska plansammanställningen som då omfattar totalt 519,9 mkr. Riksväg 27 tilldelas mkr (Trafikverkets VP är uppdaterad från i planen 97 mkr till 104 mkr). Sid 58. Ekonomisk sammanställning i tabellform, se nedan, ändringar med rött. Sid 59 och 66. Justering från 97 mkr till 104 mkr. Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

139 Länstransportplan för Blekinge ekonomisk sammanställning Sammanställning efter Trafikverkets anvisade länsplaneram i prisnivå 2013 med justering utifrån förbrukade medel under åren Total Senare Summa Kommentar a) kostnad Namngivna åtgärder % Rv 27 Möllenäs-Backaryd ,5 36, Rv 27 förbifart Backaryd-Hallabro rv 27 förbifart Hallabro 50 Större brister b) % Blekinge kustbana kapacitetsåtg samfinans NAT 50% Mindre åtgärder 151,4 9,4 5 7,1 34,9 38,8 5,5 3 13,2 116,9 23% Trafiksäkerhet/tillgänglighet 77, samt 11,5 NAT plan medfina cykelåtgärder medfinans Kollektivtrafikåtgärder 12,5 12,5 Påverkansåtgärder 1,3 1.3 Statlig medfinansiering 76,3 3 6,3 2,3 3,8 4,5 4,8 7,4 6,9 39 8% Kollektivtrafik Trafiksäkerhet/miljö Enskilda vägar 4,3 3 medfinans 70 % Summa 666,7 40,4 42,8 45,9 46,7 43,3 43,3 129,4 128, ,9 100% a) procenttal anger pottens andel av planens medel b) Åtgärdsvalsstudie ska göras före beslut om åtgärd Total kostnad inkluderar sam- och medfinansiering Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

140 Förslag till beslut Regionstyrelsen Dnr Handläggare Ingrid Ljungqvist/Maria Purnell / Avsiktsförklaring om gemensam organisation och gemensamt system för e-arkiv Bakgrund Efter de förstudier som genomförts tillsammans i Kronoberg och Blekinge har man kommit fram till att en rationell och långsiktigt hållbar lösning för e-arkiv är att skapa en gemensam arkivorganisation. Den gemensamma arkivorganisationen inför arkivsystem, tillhandahåller specialistkompetens och stödjer deltagande organisationer genom utbildning och gemensamma standarder och riktlinjer. De ekonomiska nyttorna för deltagande organisationer handlar om att kunna avveckla system utan okontrollerad informationsförlust och på så vis spara på kostnader för licenser och teknisk drift. E-arkivet innebär även minskade kostnader för att hantera arkivexemplar på papper och fortsatt utbyggnad av arkivlokaler. De kvalitativa nyttorna handlar om att kunna erbjuda samma tillgänglighet och service för allmänheten, forskare, andra myndigheter och privata näringslivet, oavsett vilken organisation arkivet ursprungligen tillhörde. Ekonomi De förändringar och utvecklingsinsatser som behövs för att införa e-arkiv innebär kostnader för deltagande organisationer. Genom att finansiera införandet gemensamt blir kostnaderna lägre än om var och en inför e-arkiv på egen hand. Förslaget är att kostnaderna för gemensam personal, leveranser av information, arkivsystem och teknisk drift fördelas solidariskt mellan deltagande organisationer baserat på invånarantal. Kostnaden för konceptstudien finansieras inom ramen för administration och kommunikation. Verksamhetsbeskrivning gemensam arkivorganisation nås på följande länk 3c62 Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget. Beslutsunderlag Avsiktsförklaring Följebrev avsiktsförklaring Kostnadskalkyl e-arkiv Verksamhetsbeskrivning gemensam arkivorganisation Förslag till beslut, Arbetsutskottets beslut, Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

141 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att godkänna avsiktsförklaringen, att Margaretha Olsson och Anna-Lena Cederström undertecknar avsiktsförklaringen, att kostnaderna för e-arkiv finansieras inom ram samt att paragrafen omedelbart justeras Expedieras: Elin Jonsson, styrgruppen e-arkiv, Växjö kommun Akten Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

142 Avsiktsförklaring Gemensam organisation och gemensamt system för e-arkiv E-arkiv är en organisation som har till uppgift att bevara information digitalt för framtida generationer åt sina ägare. E-arkivet uppfyller krav på säkerhet, pålitlighet och hållbarhet på ett kostnadseffektivt sätt ett e-arkiv värt att lita på. E-arkivet kan tillhandahålla information och tjänster för olika målgrupper. Bakgrund Samarbetet mellan kommuner i regionen startades 2013 med en gemensam förstudie i Kronoberg och Blekinge inför införande av e-arkiv. Samarbetet byggde vidare på resultat från Sambruks projekt Elektroniskt bevarande. Förstudien följde arbetet inom SKL:s projekt E-arkiv och samverkansprojektet eard med Riksarkivet som färdledare. Under hösten 2013 genomfördes en fördjupad förstudie med bland annat översiktig systeminventering som underlag för systemvärdering och prioritering. I februari 2014 påbörjades arbetet med en konceptstudie som bland annat har som syfte att arbeta fram ett konkret förslag på gemensam organisation för e-arkiv. En första skiss till gemensam organisation och preliminär budget är nu framtagen. Styrgruppen för konceptstudien har granskat och godkänt detta dokument och det underlag som tagits fram i samverkan. Utgångspunkt för samverkan Vi vill arbeta tillsammans för att skapa ett e-arkiv värt att lita på. Vår utgångspunkt är att medborgare ska ha tillgång till samma tjänster för att ta del av information oberoende av vilken kommun som har haft hand om verksamheten. Vi vill skapa en gemensam organisation som kan hantera de varierande behov som finns när det gäller arkivering och långsiktigt informationsförsörjning. Gemensamma arkivmyndighetsfunktioner inom ramen för den nya organisationen. Som deltagande organisation kommer vi aktivt arbeta för att kartlägga informationshantering och följa gemensamma standarder och riktlinjer i samband med att nya system upphandlas eller utvecklas. Som deltagande organisation är vi beredda att finansiera kostnaderna för den gemensamma arkivorganisationen från och med 2015.

143 Mål med samarbetet Genom att samla kompetens och erfarenheter blir det möjligt att möte de utmaningar som e-samhället ställer på kommunernas informationshantering. Det övergripande målet är att tillsammans införa organisation och system för att hantera långsiktigt digitalt bevarande för samverkande organisationer. Då en utgångspunkt är en gemensam myndighetsfunktion innebär detta att den samverkansform som är funktionell och laglig är kommunalförbund. Roller och ansvar För att uppnå den gemensamma målbilden behöver samtliga deltagande organisationer samverka och stötta varandra och gemensamt sprida och kommunicera resultaten i enlighet med en gemensam kommunikationsstrategi. Den gemensamma arkivorgansationen står för att leda och driva verksamheten, tillhandahålla specialistkompetens och stödja deltagande organisationer genom utbildning, dokumentation, informationsträffar och arbetsmöten. Deltagande organsationer ansvarar för informationsförvaltning i den löpande verksamheten. Förbehåll Att tillräckligt många organisationer deltar så att kostnaderna blir hanterliga och det finns en tillräcklig samlad kompetens för att kunna bygga upp den gemensamma arkivorganisationen. Att det förslag till gemensam organisation som kommer att tas fram under kommande konceptstudie kan accepteras som utgångpunkt för samverkan. Förslag till genomförandeplan Konceptstudie och planering (10 månader mars-december 2014), överenskommelse har tecknats mellan deltagande organisationer. September 2014 Beslutsunderlag för att bilda gemensam organisation färdigställs. November/december 2014 Beslut av deltagande organisationer om att bilda gemensam arkivorganisation och starta projekt för att införa system för e-arkiv. Januari 2015 Kommunalförbundet träder i kraft Förväntad drift av arkiveringsfunktionalitet. Datum: Organisation:. Underskrift. Underskrift Namnförtydligande Namnförtydligande

144 Kommunerna i Kronoberg och Blekinge Region Blekinge Avsiktsförklaring om en gemensam organisation och ett gemensamt system för e-arkiv Bakgrund I dagens samhälle lagras allt mer information i kommunernas IT-system. För att denna information ska kunna bevaras långsiktigt och i enlighet med gällande arkivbestämmelser, har ett behov av e-arkiv uppstått. Att införa ett e-arkiv är resurskrävande och bör därför genomföras i samarbete med andra kommuner. Samarbetet i Kronoberg och Blekinge kring denna fråga startade 2013 med en gemensam förstudie inför införande av e-arkiv. Förstudien följdes av en fördjupad förstudie med bland annat översiktig systeminventering som underlag för systemvärdering och prioritering. I februari 2014 påbörjades arbetet med en konceptstudie som bland annat syftar till att arbeta fram ett konkret förslag på gemensam organisation för e- arkiv. En första förslag till verksamhetsbeskrivning för en gemensam organisation och preliminär budget är nu framtagna. Under 2014 kommer arbetet med förslag till gemensam organisation fortsätta och det kommer också att genomföras en rad förberedande aktiviteter. Avsiktförklaringen För att kunna klarlägga förutsättningarna och fortsätta arbetet med en gemensam organisation behöver vi inhämta information om hur de deltagande organisationerna ser på att gemensamt bilda en organisation för e-arkiv. Genom att ta ställning till avsiktförklaringen så tar deltagande organisationer också ställning till om de vill fortsätta delta i arbetet med en gemensam organisation för e-arkiv efter Avsiktsförklaringen fastställer roller och ansvar och vilka åtaganden den deltagande organisationen tar på sig i arbetet med att bilda en gemensam organisation. Till avsiktsförklaringen bifogas som underlag verksamhetsbeskrivning för en gemensam e-arkiv organisation samt en preliminär långsiktig budget. 1 (2)

145 Förslag till beslutsformulering: 1. Styrelsen godkänner avsiktsförklaringen 2. Styrelsen uppdrar till NN och NN att underteckna avsiktsförklaringen. För att vi ska kunna gå vidare med arbetet behöver vi veta hur er organisation ställer sig till avsiktsförklaringen senast den 5 juni Beslut samt undertecknad avsiktsförklaring skickas till: Växjö kommun Konceptstudie e-arkiv Kronoberg och Blekinge Box Växjö Har ni frågor så kontakta gärna Elin Jonsson via e-post elin.jonsson@vaxjo.se eller telefon Styrgruppen för projektet Konceptstudie e-arkiv Kronoberg och Blekinge genom: Lars-Erik Strandberg projektledare Elin Jonsson biträdande projektledare 2 (2)

146 Kostnadskalkyl e-arkiv Kronoberg/Blekinge Kostnader är uppskattade per år och område utefter verksamhetsbeskrivningen. Område/År Kommentar Personal, overhead (lokaler mm) IT investeringar & Tjänster År 1 100% avskrivning 5 år IT Drift År 1 och 6 avskrivning 5 år till 50% Administration & Politisk ledning Total

147 Kostnadskalkyl e-arkiv Kommun/År Alvesta kommun 5,54% Karlshamns kommun 8,99% Karlskrona kommun 18,37% Lessebo kommun 2,32% Ljungby kommun 7,84% Markaryds kommun 2,73% Olofströms kommun 3,71% Ronneby kommun 8,00% Sölvesborgs kommun 4,83% Tingsryds kommun 3,49% Uppvidinge kommun 2,67% Växjö kommun 24,66% Älmhults kommun 4,53% Region Blekinge 2,32% Summa 100,00% Invånarantal justerat per Helt rörlig kostnad. Solidarisk fördelning av samtliga kostnader. Region Blekinge lika som minsta kommun.

148 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr Handläggare Pär Welander Samverkansavtal med Skånetrafiken avseende Pågatågstrafik och gränsöverskridande busstrafik Bakgrund Regionstyrelsen fastställde den 11 december 2013 trafiknämndens förslag till budget och verksamhetsplan 2014 med inriktning mot 2015 och Trafiknämndens förslag innehöll bl. a en förlängning av Pågatågstrafik från Skåne till Karlshamn (med 11 dubbelturer på måndag-fredag) fr. o m december För att etablera den nya Pågatågstrafiken behövs en överenskommelse/ samverkansavtal med Skånetrafiken. Vi har under en längre tid processat förslag till Samverkansavtal mellan Skånetrafiken och Blekingetrafiken. Samverkansavtalet består av ett huvudavtal och bilagor som reglerar den gränsöverskridande busstrafiken respektive Pågatågstrafiken. I Samverkansavtalet regleras frågor om taxor, prissättning av resor över länsgräns, marknadsföring och samverkan. Samverkansavtalet inklusive bilagor bifogas. Ekonomi och kostnadsansvar I Blekingetrafikens budget/verksamhetsplan är upptaget ca 13 mnkr/år som bedömd nettokostnad för den nya Pågatågstrafiken. Budgeten/planen är godkänd av regionstyrelsen. Nettokostnaden har i budget/plan fördelats på medlemsnivå efter den princip som gäller för hur tågtrafikens nettokostnader ska fördelas enligt gällande avtal/fördelning, dvs. med 50 % på landstinget och resterande 50 % på de berörda kommunerna (i detta fall Karlshamn, Sölvesborg och Olofström) i förhållande till antal invånare. Trafiknämndens arbetsutskott har behandlat ärendet. Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget. Beslutsunderlag Förslag till beslut, Samverkansavtal inklusive bilagor, Skrivelse TNAU, Beslut TNAU, Arbetsutskottets beslut, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att godkänna förslag till Samverkansavtal med Skånetrafiken innefattande både tågtrafik, bl. a Pågatågstrafik på Blekinge Kustbana sträckan Kristianstad-Karlshamn och gränsöverskridande busstrafik Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

149 Samverkansavtal mellan Blekingetrafiken och Skånetrafiken avseende gemensam länsgränsöverskridande tåg- och busstrafik 1 Parter Mellan Region Blekinge genom Blekingetrafiken, organisationsnummer och Region Skåne genom Skånetrafiken, organisationsnummer , gemensamt benämnda parterna, träffas följande avtal om samverkan kring länsgränsöverskridande upphandlad tåg- och busstrafik 2 Bakgrund Skånetrafiken och Blekingetrafiken bedriver och samverkar sedan flera år om länsgränsöverskridande buss- och tågtrafik mellan Skåne län respektive Blekinge län. I aktuella planer ingår även en utbyggd trafik över länsgränsen, i första hand avseende ny Pågatågstrafik öster om Kristianstad på Blekinge Kustbana. 3 Syfte Det övergripande syftet med Samverkansavtalet är att skapa förutsättningar för smidiga kollektiva resor mellan länen, där länsgränsen inte skall utgöra ett hinder för resandet med tåg och buss. Detta avtal reglerar ansvarsförhållanden för gemensamma linjer avseende trafikering, trafikekonomi, information mm. 4 Omfattning Detta avtal omfattar all av parterna upphandlad tåg- och busstrafik över länsgränsen mellan Skåne län respektive Blekinge län 5 Åtaganden Den övergripande principen för den gemensamma länsgränsöverskridande trafiken är att parterna påtar sig ekonomiskt ansvar för kostnader och intäkter i trafiken inom respektive län. Parterna åtar sig att i sitt samarbete beakta det övergripande och gemensamma bästa. Syftet med samarbetet är att skapa en attraktiv, väl fungerande och effektiv länsöverskridande trafik som ger fler och nöjdare kunder för parterna. Parterna är vidare överens om att samarbetet ska präglas av öppenhet och konstruktivitet. Förekommande meningsskiljaktigheter förutsätts kunna lösas i samförstånd utifrån en förståelse av samarbetets långsiktiga betydelse för parterna gemensamt. 1

150 6 Tågtrafik 6.1 Öresundståg Parterna har ingått särskilda avtal om den s.k. Öresundstågstrafiken, som bl.a. omfattar trafik i relationen (Köpenhamn/Malmö -) Kristianstad Karlskrona. För denna trafik samverkar parterna genom Öresundståg AB. Ambitionen är att på sikt bygga ut till timmestrafik under alla veckodagar. Parternas samarbete kring Öresundstågstrafiken regleras inte ytterligare i detta Avtal. 6.2 Pågatåg Parterna har för avsikt att utveckla lokal tågtrafik i form av Pågtåg på sträckan Kristianstad Karlshamn, som ett komplement till Öresundstågstrafiken. Samverkan kring denna trafik regleras i Bilaga 1 Pågatågstrafik på Blekinge Kustbana. 7 Busstrafik Den länsgränsöverskridande busstrafiken omfattar två busslinjer, samverkan och förutsättningar för dessa regleras i Bilaga 2 länsöverskridande Busstrafik. 8 Planering, statistik mm Turutbud och tidtabeller för trafiken planeras av parterna gemensamt för varje trafikår. Detta ska ske i god tid så att resultatet kan hanteras i respektive parts budgetprocess. Tidtabellsskiftet för busstrafiken ska följa tågens tidtabellsskifte, som för närvarande är andra söndagen i december. Respektive part rapporterar till Trafikanalys för sin upphandlade trafik. Rapportering till Samtrafiken sker på samma sätt som till Trafikanalys. Resanderäkningar och resvaneundersökningar ansvarar Skånetrafiken för. 9 Intäkter och taxor Parterna skall erhålla samtliga biljettintäkter inom sina respektive län. 9.1 Avräkning biljettintäkter Parterna skall till varandra tillhandahålla all relevant information om resor och biljettintäkter i trafiken från parternas biljettsystem för att avräkna biljettintäkter. Detta innefattar även s.k. prisgruppsavräkning månatligen mellan parterna. Avräkning av biljettintäkter sker och regleras månadsvis, senast den 10:e arbetsdagen efterföljande månad. Parterna äger rätt att av den andra begära de ekonomiska rapporter som krävs för att granska den ekonomiska hanteringen av influtna medel från försäljningen av gemensamma produkter. Denna rätt är dock begränsad och ska inte tolkas som någon allmän insynsrätt i den andra partens övriga ekonomi eller liknande. Respektive part är skyldigt att redovisa moms för försäljningen enligt Lag (1994:200) om mervärdesskatt. 2

151 9.2 Biljetthantering Parterna ansvarar för att färdbevis för resor över länsgränsen finns tillgängliga på sina respektive försäljningsställen. Samtliga bussar på linjer med länsgränsöverskridande trafik ska vara utrustade med biljettmaskiner som klarar båda länens biljetter och kort. Respektive part ansvarar för att trafikföretagen har anpassad biljettutrustning för båda parternas intäktshantering oavsett vilket län som upphandlat trafiken. 9.3 Taxor Parterna är överens om att använda en samordnad taxa för gränsöverskridande trafik med såväl buss som tåg, enligt principerna för Sydtaxan. 9.4 Resevillkor, Resegarantifrågor och reklamationer För länsgränsöverskridande resor och resor inom länen skall de Gemensamma resevillkoren för Sydlänen gälla. Resegarantikrav ska hanteras av den trafikhuvudman som sålt aktuellt färdbevis till resenären. Respektive part har ansvar för sina resenärer, vilket således får till följd att eventuella resegarantifrågor administreras av respektive part. 10 Information till resenärer Parterna ansvarar för trafik information i respektive län. Detta gäller för samtliga informationskanaler. Samma regel gäller även störningsinformation. På samtliga stationer och större hållplatser ska information finnas tillgänglig. För information om Resplus-resor hänvisas till respektive part. 11 Samverkan 11.1 Samverkansformer Parterna skall mötas för avstämningar i frågor som har betydelse för en väl fungerande samverkan. Parterna förbinder sig att informera varandra i frågor, som direkt eller indirekt påverkar förutsättningarna i den trafik som avses i detta samverkansavtal. Parterna har en arbetsgrupp vilken ansvarar för att informera, följa upp, rapportera och samordna frågor relaterade till arbetet med den gemensamma trafiken och produkter kopplade till denna. Arbetsgruppen bemannas med ett tillräckligt stort antal kvalificerade medarbetare inom trafik, marknad och försäljning från respektive part så att arbetsgruppens uppgifter kan utföras på ett ändamålsenligt sätt. Om önskemål framföres av endera parten skall trafikutövaren medverka vid möte. Om inte parterna överenskommer om en annan ordning skall arbetsgruppen träffas en gång varje kvartal. Skånetrafiken initierar mötena. Arbetsgruppens möten skall ha en agenda och protokollföras. 3

152 Arbetsgruppen skall på ett transparent och uppföljningsbart sätt regelbundet till respektive part lämna heltäckande rapporter om arbetet med den gemensamma trafiken och i övrigt om synpunkter på samarbetet under avtalet. 12 Marknadsföring 12.1 Rättigheter Skånetrafiken äger varumärket Pågatågen respektive marknadskonceptet Pågatågstrafik. Blekingetrafiken äger under Samverkansavtalets löptid rätt att nyttja varumärket Pågatågen och marknadskonceptet Pågatågstrafik. Blekingetrafiken skall kunna dela och utnyttja marknadsföringskanaler ombord, t ex infotainment för att kommunicera sina budskap inom Blekinge Marknadsföring Part ansvarar för sin marknadsföring och information inom länet och part är ensam avsändare för olika marknadsförings- och informationsaktiviteter i respektive län. Kampanjer (och försäljning av produkter) som kan ha stor effekt på gränsöverskridande resor ska genomföras i samråd mellan parterna. 13 Ändringar Ändringar eller tillägg till Avtalet ska, för att vara giltiga, godkännas av båda parter, upprättas skriftligen och undertecknas av parterna. 14 Ändringar Inträffar väsentliga förändringar av de förutsättningar på vilka avtalet bygger äger endera parten begära förhandlingar för att få avtalet anpassat till de förändrade villkoren. 15 Överlåtelse av avtal Part får inte utan den andre partens skriftliga godkännande av behörig firmatecknare överlåta detta samverkansavtal eller rättigheter eller skyldigheter enligt detta avtal till annan. Om den juridiska formen eller huvudmannaskapet för trafikhuvudmannen ändras, men verksamheten i sak förblir oförändrad, får avtalet överlåtas till ny organisation. 16 Avtalsperiod Detta avtal ersätter enligt överenskommelse Avtal om gränstrafik, tecknat , och gäller fr.o.m och tills vidare. Endera parten kan säga upp Avtalet minst två år före aktuellt tidtabellsskifte i december. Om det årliga huvudtidtabellsskiftet flyttas från december, flyttas möjlig uppsägningstidpunkt motsvarande. 4

153 17 Tvistelösning Vid eventuell tvist i anledning av ingånget avtal skall i första hand förhandling ske mellan parterna. I andra hand skall tvist avgöras av svensk domstol med tillämpning av svensk lag. 18 Avtalsexemplar Detta avtal har upprättats i två exemplar, varav Parterna tagit var sitt Skånetrafiken Blekingetrafiken Henrik Dagnäs Trafikdirektör xx xx xx 5

154 1(6) Bilaga 1 Avtal om Pågatågstrafik på Blekinge Kustbana 1 Parterna har överenskommit om en länsöverskridande utökning av Pågatågstrafiken till att omfatta delar av Blekinge Kustbana i Blekinge län; från Kristianstad till Karlshamn. Pågatågstrafiken på sträckan Kristianstad - Bromölla startade december Trafikstart för sträckan Bromölla - Karlshamn sker i december Skånetrafiken har den 13 februari 2006 ingått trafikavtal ( Trafikavtalet ) med Arriva Tåg AB ( Operatören ) för trafik med Pågatåg inom Skåne län. Avtalet löper till och med tidtabellsskiftet 2016 med möjlighet till förlängning med som mest två år. Pågatågstrafiken utförs nu med av Pågatåg modell X61. Blekingetrafiken ska genom upphandling sluta ett trafikavtal för sträckan från länsgränsen Skåne/Blekinge till Karlshamn. Vinnande leverantör ska samarbeta med Arriva Tåg AB som utför trafiken i Skåne. Avtalet ska ha samma löptid som Skånetrafikens trafikavtal. När Operatören nämns i den fortsatta texten innefattas både operatören i Skåne län och Blekinge län. Vid nästa upphandling av Pågatågstrafik integreras trafiken i Blekinge i samma avtal. Upphandlingen genomförs av Skånetrafiken i samverkan med Blekingetrafiken för aktuell trafikdel i Blekinge län. 2 UTGÅNGSPUNKTER OCH SYFTE 2.1 Samarbetet om Pågatågstrafik på Blekinge Kustbana ska baseras på följande utgångspunkter. Samarbete gäller länsgränsöverskridande regional tågtrafik under varumärket Pågatågtrafik, inom parternas respektive län, på sträckan Kristianstad Karlshamn. Blekingetrafiken och Skånetrafiken har separata trafikavtal med respektive operatör. Trafiken ska bedrivas enligt dessa två avtal. Trafiken ska bedrivas enligt och införlivas i Skånetrafikens Underhållsavtal med Underhållaren samt utföras med fordon av modell X61 som Skånetrafiken äger. Skånetrafiken handhar det operativa ansvaret för trafiken och administrationen av biljettintäkter och förekommande avräkningar mellan parterna enligt ruti- /

155 2(6) nerna i Sydtaxesamarbetet. Blekingetrafiken administrerar dock biljettintäkter från köp som skett i Blekingetrafikens system och automater. 3 ORGANISATION OCH SAMARBETE 3.1 Trafikförsörjningsprogram Varje län beslutar om respektive trafikförsörjningsprogram, inkluderande Pågatågstrafiken i respektive län. I den utsträckning parts trafikförsörjningsprogram innehåller direktiv för genomgående tågtrafik (länsöverskridande trafik) ansvarar den parten för att förhandla och överenskomma med andra berörda parter om gemensamma trafiklösningar, innan den första parten antar trafikförsörjningsprogramet för sitt län Utifrån trafikförsörjningsprogrammet i respektive län fastställer parterna för varje år tidtabell, tågstorlekar etc. för tågtrafiken. 3.2 Relationen till Samtrafiken, Trafikverket m.m Parterna är överens om att Skånetrafiken ska företräda Parterna i relation med Samtrafiken, Trafikverket och andra myndigheter avseende trafiken, i samråd med Blekingetrafiken. Skånetrafiken åtar sig att löpande hålla Blekingetrafiken informerad om pågående diskussioner, förhandlingar och träffade överenskommelser Skånetrafiken ingår Trafikeringsavtal (TRAV) med Trafikverket för trafiken både i Blekinge län och i Skåne län. I Trafikeringsavtalet anges att Blekingetrafiken är ansvarigt för trafiken i Blekinge län. 3.3 Organisation, planering och beslut Övergripande och principiella frågor som berör hela eller delar av Pågatågstrafiken på Blekinge Kustbana, såsom trafikutbud, marknadsföring och information, ska parterna gemensamt besluta om Parterna ska inför varje ny tågplan/tidtabellskifte samråda om trafikupplägg, trafikstörningsprogram och ev. ändringar i förhållande till gällande tidtabell. Härvid ska Trafikverkets tidplan för tågplanearbetet och övriga störningsplaner följas. Skånetrafiken initierar samrådet Skånetrafiken ansvarar för uppgifter kopplade till infrastrukturkapacitet såsom planering vid långsiktiga banarbeten och framtagande av uppgifter för tidtabellsproduktion. /

156 3(6) Skånetrafiken ansvarar för den löpande självdeklaration Trafikverket kräver för debitering av infrastrukturavgifter Skånetrafiken genomför likvärdig typ av resanderäkningar och kvalitetsundersökningar som görs i Öresundstågstrafiken. Skånetrafikens målsättningen är på sikt att införa automatisk passagerarräkning på alla Pågatåg. 4 FORDON 4.1 Trafiken ska bedrivas med Pågatåg av modell X61. Fordonen ägs av Skånetrafiken som ansvarar för att hålla dem erforderligt försäkrade. 4.2 Skånetrafiken ansvarar för att tillhandahålla rätt antal fordon till Operatören utifrån det trafikutbud som parterna överenskommit om. 5 TRAFIKUTBUD 5.1 Trafikstart för tågtrafiken på Blekinge Kustbana, sträckan Bromölla-Karlshamn, sker vid tidtabellsskiftet i december Trafiken på sträckan Kristianstad-Karlshamn ska det första trafikåret 2014 omfatta 11 dubbelturer vardagar. Uppehåll sker vid stationerna i Fjälkinge, Bromölla, Sölvesborg, Mörrum och Karlshamn. Vid trafikstart är inte tågen genomgående i Kristianstad. Det ska dock i största möjliga utsträckning vara möjligt för resenärer som kommer från eller ska mot Fjälkinge/Bromölla/Blekinge att få direkt anslutning för vidare resande från/mot Hässleholm med Pågatåg i Kristianstad. Bytet ska i normalfallet ske över samma plattform och utan onödig väntetid. Parterna är överens om att aktivt arbeta för ett trafikupplägg med i Kristianstad genomgående tåg till/från åtminstone Hässleholm, när infrastrukturen och andra förutsättning så medger. Parterna har möjlighet att inom sina respektive län utföra mer trafik än gemensamt beslutats om det sker på ett sådant sätt att det inte negativt påverkar den andra parten eller resenärerna Part ska meddela den andre parten beslut om ändring av taxa i respektive län Respektive part ansvarar för biljettkontroller inom sitt eget län. /

157 4(6) 5.3 Försäljning av biljetter Försäljning av biljetter avseende Pågatågstrafiken ansvarar parterna för tillsammans inom ramen för från tid till annan befintligt biljettsystem och biljettsamarbete. Skånetrafiken tillhandahåller de handdatorer som Operatören behöver för att utföra sitt uppdrag. 6 RELATIONEN TILL OPERATÖREN OCH UNDERHÅLLAREN 6.1 Skånetrafiken ansvarar för administrationen av all trafik, enligt Avtalet. Skånetrafiken beställer således med stöd av Trafikavtalet och Blekinges trafikavtal varje års produktion av tågtrafik. Skånetrafiken ansvarar även för alla löpande kontakter med Operatören samt Underhållaren rörande driften av trafiken och underhållet av fordonen. 6.2 Trafikinformation vid planerade och oplanerade trafikstörningar ska nå bägge parter. 6.3 Blekingetrafiken ska inte vara formell avtalspart Underhållsavtalet. Skånetrafiken ansvarar för och handlägger Underhållsavtalet med Underhållaren, bl.a. frågor om ändring, uppsägning och förlängning. 7 EKONOMI 7.1 Allmänt Respektive Part administrerar ekonomi och intäkter avseende Pågatågstrafiken på Blekinge Kustbana inom respektive län och erforderliga avräkningar sker i övrigt enligt principerna i Sydtaxan. 7.2 Betalning av ersättning m.m Skånetrafiken erlägger avtalad ersättning till Underhållaren samt banavgifter och ersättning för el till Trafikverket för all tågtrafik enligt Avtalet. 7.3 Fördelning av kostnader Kostnader i samarbetet på Blekinge Kustbana ska fördelas mellan parterna enligt punkterna nedan. Grundprincipen är att varje län ansvarar för kostnader och intäkter i det egna länet Skånetrafiken och Blekingetrafiken ska bära de rörliga och fast kostnaderna som ingår i respektive Trafikavtal och betalar direkt till respektive avtalad operatör. /

158 5(6) Blekingetrafiken ska bära en andel av den fasta kostnaden i Underhållsavtalet. Andelen ska motsvara Blekingetrafikens trafikvolym i Blekinge län i förhållande till Underhållarens samlade trafikvolym i Underhållsavtalet. Beräkning görs på årsbasis och i enheten fordonskilometer Blekingetrafiken ska bära rörliga kostnader för underhåll, hänförliga till trafikvolymen på Blekinge Kustbana inom Blekinge län. Andelen ska motsvara Blekingetrafikens trafikvolym i Blekinge län i förhållande till Underhållarens samlade trafikvolym i Underhållsavtalet. Beräkning görs på årsbasis och i enheten fordonskilometer Blekingetrafiken ska ersätta Skånetrafiken för banavgifter och el hänförliga till trafiken i Blekinge län. Blekingetrafiken ska ersätta Skånetrafiken för kapitalkostnader för de fordon som åtgår för trafiken i Blekinge län. Vid trafikstart motsvarar det sammanlagt 1,030 fordon (0,896 fordon som åtgår för trafiken i Blekinge län samt för en fordonsreserv på 15 %). Kapitalkostnaden är av självkostnadskaraktär och baseras på: Inköpspris 58 mkr/tågsätt Avskrivning (rak avskrivning på 25 år): 2,32 mkr/år Ränta (rörlig, bedöms till 3 %, men troligen högre på sikt): 1,60 mkr år 1, 1,53 mkr år 2, 1,46 år 3 osv Ersättningen täcker alla kostnader för den fordonskapacitet som enligt ovan erfordras för trafiken i Blekinge, län enligt bifogad tidtabell, exklusive försäkringskostnader för fordonen. Skånetrafiken ansvarar för att fordonen har fullt försäkringskydd. Kapitalkostnaden för år 1 blir då (2.32 mkr + 1,6 mkr) * 1,030. Skånetrafiken bedriver ett utvecklingsarbete för komponentbaserade avskrivningar och det kan under avtalsperioden bli aktuellt att göra justeringar i avskrivningsmodellen till följd av detta Vardera parten bestämmer över hur ersättningstrafik med buss ska köras i respektive län och tar kostnaden i det egna länet. Samråd ska ske mellan parterna och ersättningstrafiken ska samordnas med ersättningstrafik för Öresundståg Blekingetrafiken ska bära en andel av kostnad för resanderäkningar och kvalitetsundersökningar. Andelen ska motsvara Blekingetrafikens trafikvolym i Blekinge län i förhållande till den samlade trafikvolym som ingår i resanderäkningar och kvalitetsundersökningarna. Beräkning görs på årsbasis och i enheten fordonskilometer Blekingetrafiken ska ersätta Skånetrafiken för administrationskostnader enligt detta avtal med ett fast belopp om kr/år. /

159 6(6) 7.4 Fakturering Parterna upprättar årligen en plan för á conto fakturering av kostnader och avräkning av intäkter. Fakturering sker sedan från Skånetrafiken till Blekingetrafiken Kvartalvis i efterskott stäms genomförd á conto fakturering och avräkning av mot verkligt utfall varefter parterna slutligt reglerar fördelning av kostnader och intäkter enligt villkoren i Samarbetsavtalet genom betalning mellan parterna. /

160 Bilaga 2 Länsöverskridande Busstrafik 1 Busstrafik 1.1 Trafikupplägg Den länsgränsöverskridande busstrafiken omfattar ett basutbud, vilket innefattar de turer båda länen är överens om skall bedrivas. Parterna kan under avtalsperioden komma överens om att utöka eller minska den gemensamt finansierade trafiken. Det skall eftersträvas att linjerna får tidtabeller med fasta minuttal och enhetliga körvägar för samtliga turer. Varje län har dock möjlighet att på egen bekostnad förlänga turerna i änden på linjen under förutsättning att den gemensamma delen av turen inte påverkas. Länsöverskridande busstrafik skall bedrivas på följande linjer: Linje 561 Olofström-Bromölla-Sölvesborg Olofström-Bromölla får ett basutbud med timmestrafik som innebär anslutning med alla Öresundståg till/från Kristianstad och 30-minuterstrafik med anslutning till Pågatågen till/från Kristianstad i högtrafik. Basutbud Sträcka Dagtyp Öppettider Takt Antal turer Olofström-Bromölla mån-fre kl min 19 Olofström-Bromölla mån-fre högtrafik 30 min 9 Bromölla-Sölvesborg mån-fre främst högtrafik min 10 Olofström-Bromölla lördag kl min kl Olofström-Bromölla söndag kl min kl Restiden snabbas upp, främst genom hållplatsåtgärder enligt förslag i Linjestudie på sträckan Bromölla-Olofström, daterad Därutöver prövas möjligheten att förkorta och snabba upp körvägen i tätorterna. En förutsättning för en taktfast och enkel tidtabell är att inte köra inom järnvägsstationen i Olofström. Linje 562 Olofström-Älmhult Olofström-Älmhult får ett basutbud på 9 dubbelturer måndag-fredag och 2 dubbelturer lördagar och söndagar. I Älmhult eftersträvas tåganslutningar till och från Växjö. Ambitionen är att linjen ska få timmestrafik i högtrafik och i övrigt varannantimmestrafik. Trafiken kan komma att byggas ut utifrån positiv resandeutveckling och parternas ekonomiska. 1

161 1.2 Bussar Bussarna som trafikerar linjerna 561 och 562 är upphandlade för perioden Bussarna följer Buss 2010, är upphandlade enligt Skånetrafikens designmanual och uppfyller kraven om fossilfritt drivmedel, alkolås, trepunktsbälten och tillgänglighetsanpassning. 1.3 Upphandlande enhet Linje 561 och 562 har senast upphandlats av Skånetrafiken. Inför nästa upphandling med trafikstart år 2021 prövas på nytt vilket län som ska ansvara för genomförandet. Design på bussarna, biljetteringsregler, eventuell reklam i fordonen etc bestäms då av upphandlande enhet. 1.4 Kostnadsfördelning I Skånetrafikens avtal med trafikföretaget Bergkvara Buss för perioden erhåller trafikföretaget ersättning i form av en fast respektive en rörlig del enligt: Kostnader i trafikavtal Fördelning Fast pris per buss vilket län bussen dimensionerar kl Rörlig kostnad vagnkilometer (vkm) utförda vkm inkl ersatta tomturer i respektive län Rörlig kostnad vagntimmar (vtim) utförda vtim i respektive län exkl reglertid Rörlig kostnad vagntimmar (vtim) reglertid <60 min) enligt utförda vtim i resp län exkl reglertid Resandeincitament antal påstigande i respektive län Dimensionerande förstärkning vilken län bussen dimensionerar (vid starthållplats) Index enligt avtal Fördelningen av kostnaderna mellan parterna utgår från faktiska kostnader för respektive linje och fördelas enligt Bilaga 3, kostnadsfördelning. Vid förstärkningstrafik (där extra fordon krävs) och som huvudsakligen inte är av länsöverskridande karaktär, utan enbart resande inom ett län, ska denna ytterligare fordonskostnad tas av den part där behovet av förstärkningstrafik har uppstått. Inför varje tidtabellsår, dock senast den 1 november, ansvarar Skånetrafiken för framtagande av preliminär kostnad och kostnadsfördelning som skriftligen redovisas för Blekingetrafiken. Efter avslutat trafikår, dock senast den 31 januari, fastställs kostnad och fördelning mellan länen innan slutreglering sker. 2

162 Bilaga 3 Kostnadsfördelning Preliminär kostnadsfördelning T14, Linje 561 Andel Skåne Andel Blekinge Vagnkm 75% 25% Vagntimmar 58% 42% Dimensionerande bussar kl 07:30 50% 50% Incitament Resande 59% 41% Linje 562 Andel Skåne Andel Blekinge Vagnkm 61% 32% Vagntimmar 56% 37% Dimensionerande bussar kl 07:30 fasta kostnader 100% 0% Incitament Resande 30% 32% Linje 562. Resterande andel avser trafik i Kronoberg. Preliminär kostnadsfördelning T15 och tills vidare, från dec 14 Linje 561 Andel Skåne Andel Blekinge Vagnkm 75% 25% Vagntimmar 75% 25% Vagntimmar stillestånd 75% 25% Dimensionerande bussar kl 07:30 60% 40% Incitament Resande 59% 41% Linje 562 Andel Skåne Andel Blekinge Vagnkm 61% 32% 1

163 Vagntimmar 56% 37% Dimensionerande bussar kl 07:30 fasta kostnader 100% 0% Incitament Resande 30% 32% Linje 562. Resterande andel avser trafik i Kronoberg. 2

164 Ärende X Jakob Emander (6) Trafiknämnden AU Pågatågstrafik och samverkansavtal med Skånetrafiken Bakgrund Regionstyrelsen fastställde den 11 december 2013 trafiknämndens förslag till budget och verksamhetsplan 2014 med inriktning mot 2015 och Trafiknämndens förslag innehöll bl. a en förlängning av Pågatågstrafik från Skåne till Karlshamn (med 11 dubbelturer på måndag-fredag) fr. o m december Det ankommer nu på Blekingetrafiken att verkställa beslutet. Förutsättningar Att starta tågtrafik med aktuell omfattning är en process som normalt tar flera år. Enligt EU-direktiv ska upphandlingen förhandsannonseras ett år i förväg. Därefter ska den sedvanliga upphandlingsprocessen fortlöpa med annonsering, intresseanmälan, urvalsförfarande, utlämnande av förfrågningsunderlag, rimlig tid för anbudsräknande, utvärdering, förhandling och avtalsskrivning. Därefter ska finnas rimlig tid för en trafikoperatör att förbereda en trafikstart med anställning av personal och etablering av en organisation. Parallellt måste tillgång till fordon säkerställas, kravställning, upphandling, finansiering och inköp av fordon. Tungt underhåll samt avhjälpande och förebyggande underhåll av fordonen behöver även upphandlas. En förutsättning för trafikstart är också att vi har avtal med Skånetrafiken vilket beskrivs i detta ärende. Vi redovisar nedan vad som är gjort och vad som behöver göras och beslutas för att få igång den önskade Pågatågstrafiken. Trafikeringsavtal med Trafikverket Det första steget i planeringen av tågtrafik efter att trafikupplägget bestämts och trafiken ska realiseras är att ansöka om tåglägen för den infrastrukturkapacitet som behövs för tågtrafiken. Därefter, när ansökningsprocessen är klar, tecknas ett Trafikeringsavtal med Trafikverket. Då sista dag för ansökan var den 14 april, har vi i samarbete med Skånetrafiken redan lämnat in ansökan till TRV. Att teckna Trafikeringsavtal kring Pågatågstrafiken görs av Trafikdirektören alternativt Trafiknämnden någon gång i september. Samverkansavtal och förhandlingar med Skånetrafiken För att etablera den nya trafiken behövs en överenskommelse med Skånetrafiken. Vi har under en längre tid processat förslag till Samverkansavtal mellan Skånetrafiken och Blekingetrafiken. I detta avtal vill vi reglera alla frågor mellan länen vad avser både busstrafik och tågtrafik, taxor mm. Samverkansavtalet består av ett huvudavtal och bilagor som reglerar den gränsöverskridande busstrafiken respektive Pågatågstrafiken. I Samverkansavtalet regleras frågor om taxor, prissättning av resor över

165 Ärende X Jakob Emander (6) länsgräns, marknadsföring och samverkan. Samverkansavtalet inklusive bilagor bifogas. Samverkansavtal Skånetrafiken - bilaga Busstrafiken Dagens busstrafik mellan Olofström och Bromölla innebär att det blir anslutning till samtliga Öresundståg och till sex avgångar av totalt 11 avgångar i varje riktning med Pågatåg. Vi har fört diskussioner och förhandlingar med Skånetrafiken under en längre tid där vi vill utöka trafiken så att det blir anslutningar till samtliga kommande Pågatågsavgångar. Här har vi inte kommit riktigt hela vägen fram. Då större delen av linjesträckningen går i Skåne län där Skånetrafiken ska stå för kostnaden har deras intresse av utökningen varit sval då de tycker att dagens utbud är fullt tillräckligt. Efter ett antal möten och diskussioner har vi lyckats komma överens med Skånetrafiken om ett upplägg med 28 avgångar per vardag vilket innebär anslutning till alla Öresundståg samt till nio av totalt elva pågatågsavgångar i varje riktning. På lördagar och söndagar erbjuds timmestrafik vilket innebär trafik utöver den trafik vi har idag, anslutning till varje Öresundståg. Vad gäller den för Skåne och Blekinge gemensamma busstrafiken mellan Sölvesborg och Bromölla kommer denna att dras ner rejält när Pågatågstrafiken startar på samma sträcka. Att köra omfattande busstrafik i samma omfattning som tidigare samtidigt som ny tågtrafik startar är inte ekonomiskt försvarbart. Turutbudet med buss mellan Sölvesborg och Bromölla på vardagar minskar från dagens 21/23 avgångar till 8/10, samtidigt som antalet tågavgångar ökar med 11. För boende utmed busslinjen blir utbudet försämrat, medan resandet från och till Bromölla och Sölvesborg blir mycket attraktivt med tåg en gång i halvtimmen under en stor del av dagen. Efter diskussioner med Skånetrafiken är beslutet att inte att köra någon helgtrafik mellan Bromölla och Sölvesborg. En stötesten i förhandlingarna med Skånetrafiken har varit förslaget till ny princip för att fördela kostnaderna i busstrafiken mellan Skåne och Blekinge. Skånetrafikens förslag innebär enligt vår mening att kostnader för gränsbusstrafiken på oskäligt sätt förs över till Blekingetrafiken. Skånetrafiken har nyligen upphandlat gränsbusstrafiken - till väsentligt högre priser och med nya kostnadskriterier än vi haft tidigare såsom vagntid samt incitament per resande. Med dagens trafikupplägg så ökar Blekingetrafikens kostnader med nära 70%. I de diskussioner som förts med Skånetrafiken har vi föreslagit mer rättvisa kostnadsfördelningskriterier som t.ex. om att reglertid inte enbart skulle belasta Blekinge. Eftersom busstrafiken är en del av helheten i avtalet, måste vi dock skapa samstämmighet kring alla delfrågor för att komma vidare och vi har efter förhandlingar kommit fram till en ny mer rättvis fördelning av kostnader med Skånetrafiken. Denna fördelning av kostnaderna innebär den högre kostnaden för nuvarande trafikupplägg för att i det nya trafikupplägget i december 2014 ge en mer rättvis fördelning och lägre kostnader. Samverkansavtal Skånetrafiken - bilaga Pågatågstrafiken Samarbetsavtalet mellan Skånetrafiken och Blekingetrafiken ska reglera hur vi gemensamt ska organisera, planera och utveckla den gränsöverskridande Pågatågstrafiken. Den innehåller också modeller för kostnads- och ansvarsfördelning. Skånetrafiken och Blekingetrafiken kommer att ha separata trafikeringsavtal med trafikutövare, men med samma löptid.

166 Ärende X Jakob Emander (6) Inom Skåne körs en omfattande Pågatågstrafik. Här finns en organisation etablerad för att driva och utveckla Pågatågstrafiken inkl förvaltning av fordon och fordonsunderhåll. För att få en driftmässigt stabil och ekonomiskt fördelaktig trafik kräver satsningen samarbete med Skånetrafiken inom ett antal områden. En av våra viktigaste utgångspunkter är, trots många olika inblandade parter, att trafiken ur en resenärs synvinkel ska uppfattas som ett köp av en resa. Fordon och fordonsunderhåll En av de avgörande punkterna inför uppstart av Pågatågstrafiken är tillgången till fordon. Att genom eget köp skaffa fordon är en lång process. Fordonen behöver dessutom vara anpassade för att kunna ingå i befintligt trafiksystem då trafiken är länsöverskridande. Under en lång tid har diskussioner förts med Skånetrafiken avseende hur vi ska säkra fordonstillgången för vår nya Pågatågstrafik. Skånetrafiken har skaffat en ny modern fordonsmodell att använda i Pågatågstrafiken. I den upphandling som genomförts finns förutom grundleveransen möjlighet till att genom optioner göra ytterligare beställningar. De alternativ vi övervägde var huruvida Blekinge själva ska äga den kapacitet (1,03 fordon) som behövs för trafiken i Blekinge eller om vi ska hyra in den kapacitet som krävs från Skåne. Att vara fordonsägare innebär också att vi måste bygga upp en förvaltningsorganisation med både finansiellt och underhållsmässigt ansvar. Att göra det för ett par enstaka tåg är både kostsamt och ineffektivt. Vi riskerar också att själva få stå för reservbehov och då ett onödigt stort fordonsinnehav. Alternativet att hyra fordonskapaciteten genom Skånetrafiken bedömer vi som det både driftmässigt och ekonomiskt mest fördelaktiga. Blekingetrafiken föreslås därför hyra fordonskapacitet av Skånetrafiken som täcker det behov av fordon som krävs för trafiken i Blekinge. Pågatågstrafiken i Skåne körs med nya moderna fordon av modell x61 och dessa kommer även att trafikera i Blekinge. Skånetrafiken hanterar också det lätta och tunga underhållet av fordonen genom företaget Mantena AB som man har avtal med. Blekingetrafiken ska inte vara formell avtalspart i underhållsavtalet. Skånetrafiken ansvarar för och handlägger underhållsavtalet med Underhållaren, bl.a. frågor om ändring, uppsägning och förlängning. Samtliga Pågatåg ingår i en gemensam fordonsanvändning, vilket gör det möjligt att optimera fordonsomlopp och underhåll. Vi har studerat upplägget med att ingå avtal med Skånetrafiken om fordon och fordonsunderhåll också ur ett juridiskt perspektiv. Att skaffa sig tillgång till fordon och fordonsunderhåll bör normalt ske via upphandling. Med hänsyn till omfattning och de speciella förhållanden som råder, menar vår advokat att det finns acceptabla skäl att ingå avtal med Skånetrafiken utan regelrätt upphandling. Uppdelning av ansvar Då den övervägande delen av all Pågatågstrafik körs inom Skåne län kommer Skånetrafiken att ha det operativa samordningsansvaret för trafiken, kortsiktig planering, resanderäkningar och administration av biljettintäkter. Skånetrafiken ansvarar för alla löpande kontakter med operatörerna samt underhållaren rörande driften av trafiken och underhållet av fordonen. De kommer också att företräda parterna i relationer med myndigheter, t ex Trafikverket.

167 Ärende X Jakob Emander (6) Trafikeringsavtal tecknas gemensamt. Blekingetrafiken ersätter Skånetrafiken för administrationskostnaderna. Övergripande och principiella frågor som berör hela eller delar av Pågatågstrafiken på Blekinge Kustbana, såsom trafikutbud, marknadsföring och information, ska parterna gemensamt besluta om. Respektive län är huvudman för trafiken i sitt eget län. Trafikupplägg Diskussion om Pågatågstafiken ska vara genomgående i Kristianstad eller ej har förts under lång tid. Skånetrafikens utgångspunkt har varit att en genomgående trafik i Kristianstad innebär en för stor risk på en enkelspårig bana och att punktligheten både i detta och övriga tågsystem blir lidande. Blekingetrafikens utgångspunkt är att trafiken ska vara genomgående i Kristianstad för att våra resenärer ej ska behöva byta tåg. Det viktigaste är att resenärerna når Hässleholm utan byte. Huruvida trafiken sedan går vidare och i så fall mot Malmö eller Helsingborg beror på bl. a infrastrukturkapacitet och resandebehov. Diskussioner förs nu också om en tågtrafik mellan Hässleholm och Halmstad. Hässleholm är alltså ett viktigt nav att nå och härifrån finns det möjlighet att byta till flertalet tåglinjer. Kravet från Skåne för att få en genomgående trafik har varit att Blekingetrafiken ska bekosta ett reservtåg inkl bemanning, vilket skulle innebära en kostnad på 5-8 miljoner/år. Den infrastrukturkapacitet som finns idag i Kristianstad klarar i dagsläget inte genomgående Pågatåg. Vid trafikstart är tågen alltså inte genomgående i Kristianstad. Det ska dock vara möjligt att resenärer som kommer från eller ska mot Fjälkinge/Bromölla/Blekinge på samtliga avgångar har anslutning för vidare resande från/mot Hässleholm med Pågatågslinjen i Kristianstad. Bytet ska ske över plattform och utan väntetid. I bifogat samverkansavtal beskrivs den gemensamma ambitionen där Blekinges krav har varit att i samband med ny upphandling av Pågatågs-trafik (preliminärt fr. o m december 2018) ska trafiken vara genomgående i Kristianstad och vidare resande ska kunna ske utan tågbyte. Den skrivning som vi kunde få Skånetrafiken till att ställa sig bakom var följande: Parterna är överens om att aktivt arbeta för ett trafikupplägg med i Kristianstad genomgående tåg till/från åtminstone Hässleholm, när infrastrukturen och andra förutsättningar så medger. Fördelning av kostnader och intäkter Grundprincipen är att varje län ansvarar för kostnader och intäkter i det egna länet. Biljettintäkterna fördelas mellan parterna utifrån Sydtaxans principer och överenskomna avräkningsmodeller. Skånetrafiken respektive Blekingetrafiken betalar ersättning direkt till kontrakterade trafikutövare. Blekingetrafiken ska bära en andel av den fasta och rörliga kostnaden i Skånetrafikens underhållsavtal. Andelen ska motsvara Blekingetrafikens

168 Ärende X Jakob Emander (6) trafikvolym i Blekinge län i förhållande till Underhållarens samlade trafikvolym i Underhållsavtalet. Blekingetrafiken ska ersätta Skånetrafiken för kapitalkostnader för de fordon som åtgår för trafiken i Blekinge län. Vid trafikstart motsvarar det sammanlagt 1,03 fordon. Kapitalkostnaden är av självkostnadskaraktär och baseras på, inköpspris, avskrivning och ränta. Blekingetrafiken ska ersätta Skånetrafiken för administrationskostnader för hanteringen av trafik inom Blekinge län. Kund- och varumärkesfrågor Skånetrafiken äger varumärket Pågatågen respektive marknadskonceptet Pågatågstrafik. Blekingetrafiken äger under Samarbetsavtalets löptid rätt att nyttja varumärket Pågatågen och marknadskonceptet Pågatågstrafik. Parterna har kundansvaret för sina resenärer med Pågatågstrafiken inom sitt eget län. Respektive part ansvarar för sin marknadsföring och information inom länet och part är ensam avsändare för olika marknadsförings- och informationsaktiviteter i respektive län. Kampanjer (och försäljning av produkter) som kan ha stor effekt på gränsöverskridande resor ska genomföras i samråd mellan parterna. Ekonomi och kostnadsansvar I Blekingetrafikens budget/verksamhetsplan är upptaget ca 13 mnkr/år som bedömd nettokostnad för den nya Pågatågstrafiken. Budgeten/planen är godkänd av regionstyrelsen. Nettokostnaden har i budget/plan fördelats på medlemsnivå efter den princip som gäller för hur tågtrafikens nettokostnader ska fördelas enligt gällande avtal/fördelning, dvs. med 50 % på landstinget och resterande 50 % på de berörda kommunerna ( i detta fall Karlshamn, Sölvesborg och Olofström) i förhållande till antal invånare Trafiknämndens arbetsutskott föreslås besluta att föreslå regionstyrelsens att godkänna förslag till Samverkansavtal med Skånetrafiken innefattande både tågtrafik bl. a Pågatågstrafik på Blekinge Kustbana, sträckan Kristianstad-Karlshamn samt även för gränsöverskridande busstrafik. Sören Bergerland Trafikdirektör Pär Welander Trafikplaneringschef

169

170 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr Magnus von Schenck Projekt Blekinges Unga Lyfter Karlskrona kommun ansöker om ur anslaget 1:1 regionala tillväxtåtgärder för att genomföra ovanstående projekt. Sammanfattning Projektet kommer samla samhällsinsatser för unga vuxnas inträde till arbetsmarknaden i miljöer som är attraktiva för de unga. Genom länsövergripande samverkan mellan dessa fysiska och virtuella s.k. navigatorcentrum i samtliga Blekingekommuner kommer unga vuxna att jobbmatchas över hela länet. Med gemensam projektorganisation och samverkan med Arbetsförmedlingen kommer erfarenhetsutbyte och samordningseffekter kunna säkras. Projektet kommer även fokusera på att ge kunskap till unga vuxna inom entreprenörskap så att fler väljer att starta företag. Projekterfarenheterna och resultaten i de olika delaktiviteterna ska leda till att minst två ESF-projektansökningar angående genomförandeprojekt där kommuner i samverkan utvecklar vidare de metoder och modeller som projektet har tagit fram. Projekttid: Budget Kostnader Totalt Egen personal kr kr kr Externa tjänster kr kr kr Lokalkostnader kr kr kr Investeringar kr - kr kr Övriga kostnader kr kr kr Totalt kr kr kr Finansiering Totalt Region Blekinge kr kr kr Karlskrona kommun kr kr kr Ronneby kommun kr kr kr Karlshamns kommun kr kr kr Sölvesborgs kommun kr kr kr Olofströms kommun kr kr kr Totalt kr kr kr Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

171 Beslutsmotivering Socioekonomiska studier visar att kostnaderna för en ung vuxen i utanförskap innebär höga kostnader som i huvudsak belastar de kommunala och regionala budgetarna. I Blekinge, som har Sveriges högsta ungdomsarbetslöshet, blir det särskilt angeläget att kommunal och regional nivå engagerar sig aktivt för unga vuxnas inträde på arbetsmarknaden. Region Blekinge har under våren utlyst medel riktade mot insatser för att öppna arbetsmarknaden för unga i Blekinge i enlighet med den utvecklingsplan som styrgruppen för Ungdomskraft Blekinge fastställt. Utvecklingsplanen ställer som övergripande mål att ungdomsarbetslösheten ska halveras till år Unga vuxnas möjlighet till egen försörjningsförmåga är en förutsättning för Blekinges hållbara attraktionskraft, som beskrivs i Blekingestrategins insatsområde Livskvalitet och Arbetsliv. Projektet stödjer Blekingestrategins mål om demografisk balans och positiv befolkningsutveckling. Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget. Beslutsunderlag Ungdomskraft Blekinges utvecklingsplan, Utlysning Ungdomskraft Blekinge Ansökan och budget Förslag till beslut, Projektets svar på frågor från RSAU Arbetsutskottets beslut, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att kr som medfinansiering för projektet Blekinges Unga Lyfter för åren ur anslaget 1:1 regionala tillväxtåtgärder Medfinansieringen utgör 46,92 % av projektets totala kostnader. Projektägaren ska delredovisa projektet fyra gånger/år. Utbetalning av bidraget sker efter att nedlagda kostnader har redovisats till Region Blekinge. Slutrapport skall vara Region Blekinge tillhanda senast Beslutet får inte överklagas enlig 14, Förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken. Expedieras: Sökande Akten Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

172 Uppgifter om sökande Organisationens namn Karlskrona kommun Juridisk form Kommun Adress Postnummer Arbetsställets namn ANSÖKAN OM REGIONALA TILLVÄXTMEDEL Bransch/SNI-kod Ort Karlskrona Organisationsnummer CFAR-nummer Telefonnummer Arbetsställets besöksadress Östra Hamngatan 7B Webbadress e-postadress Behörig att företräda sökande/firmatecknare bifoga protokollsutdrag/intyg Ingrid Augustinsson Swennergren / Camilla Brunsberg Kontaktpersoner Kontaktperson hos sökanden Doris Larsson Telefonnummer e-postadress Mobil nr. doris.larsson@karlskrona.se Projektledare Anne Kjellson Telefonnummer e-postadress anne.kjellson@karlskrona.se Kontaktperson ekonomi Helena Olsson Telefonnummer Mobil nr e-postadress helena.olsson@karlskrona.se Mobil nr. Allmänna uppgifter Projektets namn Blekinges Unga Lyfter Datum för projektstart Datum för projektslut Sökt belopp kr Län som omfattas av projektets verksamhet Blekinge län Kommuner som omfattas av projektets verksamhet Olofström, Sölvesborg, Karlshamn, Ronneby och Karlskrona

173 Ska samarbete ske med annat projekt? Ja Nej Om Ja: Projektets namn Kaoskompaniet och ESF-BLK förstudie Kontaktperson för projektet Anna Söderberg och Martin Kemi Aktuellt program ESF och ESF Betalningssätt Regionala tillväxtmedel utbetalas till sökandes: (ange endast ett alternativ) Plusgiro nr: Bankgiro nr: Bankkonto nr: Moms Är sökanden momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? Ja Nej Om Nej, bifoga intyg från Skatteverket. Upphandling Omfattas sökanden av Lagen om Offentlig upphandling? Ja Nej Om Ja, bifoga upphandlingspolicy. Annat stöd (utöver medfinansieringen till denna ansökan) Har annat stöd sökts eller beviljats för samma aktiviteter/utgifter? Ja Nej Om Ja, ange finansiär och belopp. Finansiär Belopp Projektbeskrivning Bakgrund/problemställning Den höga ungdomsarbetslösheten i Europa är ett av de stora hoten mot Europas framtid och välstånd och är därför ett gemensamt problem för flera av medlemsstaterna. Ur ett nationellt perspektiv är sysselsättningen bland unga kvinnor och män särskilt låg i Blekinge län. I mars 2013 var enligt Arbetsförmedlingen (AF) av länets ungdomar mellan år eller drygt 27 procent inskrivna som arbetslösa mot drygt 17 procent i riket. I Ronneby kommun var talet ännu högre eller 31 procent. Risken att hamna i ett långvarigt utanförskap är stor. Allt fler unga kvinnor och män hamnar inom psykiatrin med problem för sin mentala hälsa.

174 Dessa unga kvinnor och män riskerar att bli beroende av stöd från Försäkringskassan eller försörjningsstöd under stora delar av sina liv. Kostnaderna för samhället är enorma för varje ung kvinna och man som inte kommer in på arbetsmarknaden eller klarar av att hantera sin livssituation. Det är kostnader för sjukvård och försörjningsstöd, men också stora bortfall i produktionsintäkter för både offentliga och privata organisationer. Enligt OECD-analysen av Småland Blekinge som genomfördes under 2011 så kan unga kvinnor och mäns livssituation vara en god indikation på vart en region är på väg. Analysen visar också på att Blekinge har en relativt lågutbildad befolkning, vilket enligt rapporten begränsar utvecklingen i länet och det uppstår en matchningsproblematik. Det är uppenbart att krafttag behövs göras i länet för att skapa en mer löftesrik framtid för unga. För att skapa en förändring behöver den uppfattade och faktiska bristen på möjligheter problematiseras. Inom arbetet med Ungdomskraft Blekinge, som är ett initiativ av Landshövding tillsammans med kommunalråd, regionråd m.fl., tillkom projektet Ungdomskraft Under 2013 har Region Blekinge i samverkan med länets kommuner, Landstinget Blekinge, Länsstyrelsen i Blekinge, BTH m.fl. genomfört projektet Ungdomskraft Projektet har bidragit till samverkan mellan olika aktörer på lokal och regional nivå. Projektet har tagit fram en utvecklingsplan och genomfört konkreta aktiviteter i syfte att halvera ungdomsarbetslösheten i Blekinge till år Projektet har skapat ett stort engagemang hos samtliga samverkanspartners och det finns en bred samsyn för att fortsätta arbetet under Region Blekinge har därför startat projekt Ungdomskraft 2014 och utlyst medfinansiering för projekt som bidrar till Ungdomskraft Detta projektförslag bygger på intervjuer och samtal med ungdomar, personal och företrädare för olika kommunala förvaltningar samt organisationer som Arbetsförmedling och SKL. Kunskap har hämtats hem via studiebesök på andra orter, genom att delta på en rad olika seminarier och konferenser med temat ungdomsarbetslöshet samt ett stort erfarenhetsutbyte har skett med andra kommuner via olika nätverk. Dessutom finns en stor erfarenhet inom Blekinges kommuners Arbetsmarknadsavdelningar via personal, olika verksamheter och projekt som bedrivits de senaste åren. Problemet som många unga vuxna upplever är att hitta till dessa resurser eller att våga eller vilja använda sig av dem pga. av myndighetsstämpel eller rädsla för att hamn i något fack. Ett annat problem är att alla dessa resurser är kopplade till någon annan insats vilket gör att de ibland upplever att de blir placerade. Det är inte den egna viljan som styr. Många unga vuxna kvinnor och män samt andra organisationer har också påtalat att det saknas en plats där de unga vuxna kvinnor och män enkelt kan få svar på alla de frågor de kan tänkas ha när det gäller att studera eller vad händer om de blir arbetslösa. Idag får många vänta tills de är arbetslösa innan de får hjälp med information istället för att den kan erbjudas i förväg. Utbildningsfrågor kan gälla kommunal vuxenutbildning, högskolestudier, distansstudier, men också all annan typ av vuxenutbildning. Blekinges kommuner är överens om att samlade resurser ger bättre stöd till målgruppen och att det behövs en väg in -flera vägar ut. Grunden måste vara att ungdomar ska hitta sin väg i livet till sysselsättning i form av arbete eller praktik så att de får ett hyggligt och bra liv och inte hamnar utanför samhället. Vägen dit kan ske genom studier eller genom stöd via vägledare. Blekinges kommuner har identifierat Navigatorcentrum, som ett av verktygen att för att skapa en väg in flera vägar ut. Namnet navigatorcentrum är ett känt begrepp i Sverige

175 som bygger på ett koncept framtaget av en rad kommuner i samverkan med Ungdomsstyrelsen, Arbetsförmedlingen och andra aktörer. Det finns idag ett nationellt nätverk för Navigatorcentrum i vilket Karlshamns kommun ingår. Mer information finns på En del kommuner har använt namnet Navigatorcentrum andra har valt att kalla det vid annat, men fokus är på unga kvinnor och män samt konceptet en väg in flera vägar ut. Med god erfarenhet av att samverka i hela Blekinge inom i Ungdomskraft 2013 vill nu samtliga av Blekinges kommuner genomföra ett gemensamt projekt som ska bidra till genomförandet och målen i Region Blekinges projekt Ungdomskraft 2014 och var en satsning inom Utvecklingsplanen. Projektet sker i samverkan med andra aktörer såsom Landstinget Blekinge, Länsstyrelsen Blekinge, Arbetsförmedlingen och arbetsgivare i hela Blekinge. Kommunerna i Blekinge anser att det behövs en fortsatt regional samverkan för att möta företagens och de unga vuxna kvinnorna och männens behov. Det behövs en systemsamverkan på lokal och regional nivå samt satsningar som är strategiska, långsiktiga, socialt hållbara och där det tydligt finns en möjlighet att implementera resultat och verksamheter som byggs upp i projektet in i ordinarie verksamhet. Genom en samverkan i alla fem kommuner så öppnar det sig en möjlighet för företag och unga vuxna att matchas över hela Blekinge samt att vi bygger upp en verksamhet som gör det möjligt för erfarenhetsutbyte och samordningseffekter över regionen. Projektets syfte Projektets syfte är att genomföra två prioriterade aktiviteter i Blekinges kommuner som kommer att förstärka och skapa förutsättningar för unga kvinnor och mäns fortsatta studier, inträde i arbetslivet som anställd eller som egen företagare genom att öka de unga kvinnorna och männens konkurrenskraft och ge dem framtidstro. Syfte delaktivitet "Navigatorcentrum". Att öka företagens möjlighet att få kontakt med unga kvinnor och män för att möjliggöra snabba rekryteringar. Att identifiera och möta unga kvinnor och män utvecklingsbehov samt utifrån det samordna kontakter så att steget in på arbetsmarknaden eller val av utbildningsvägar möjliggörs. Att skapa förutsättningar för unga kvinnors och mäns inträde i arbetslivet genom att dels skapa kontakter mellan arbetslösa ungdomar och arbetslivet och dels skapa förutsättningar för ett fortsatt framgångsrikt arbete även efter projektet. Att öka samverkan med utbildningssektorn och ge elever en bredare förståelse och kunskap om arbetsliv, högre utbildning och entreprenörskap. Att skapa en systemsamverkan både lokalt och regional för att ge effektivitet, långsiktighet och ge samordningsfördelar. Syfte delaktivitet "Entreprenörskap". Att ge kunskap till unga kvinnor och män inom entreprenörskap så att fler väljer att starta företag och har erhållit kunskap och förutsättningar för en företagsstart.

176 Projektets mål Att bidra till att halvera ungdomsarbetslöshet i Blekinge till år 2017 både genom att effektivisera och samla insatserna i arbetet med unga kvinnor och män både lokalt och regionalt samt effektivisera insatserna från övriga medverkande aktörer. Att ge arbetslösa unga kvinnor och män verktyg för självutveckling samt en väg till arbete, studier eller uppstart av eget företag. Att de företag som finns i regionen kan fylla sina lediga platser med kompetent personal genom bra matchning. Att ungdomar lättare får en kontakt med arbetsmarknaden, matchas korrekt till vad som kan vara lämpliga arbeten samt genom att undersöka nya och alternativa vägar till arbete. Att genom att genomföra förberedande arbete, t.ex. ta fram underlag och analyser, samt förankringsarbete så att alla kommuner i Blekinge tillsammans med sina samverkanspartners står enade och väl förberedda inför att skicka in en gemensam ESF ansökan vad gäller ungdomsarbetslösheten. Delaktivitets mål: Mål Navigatorcentrum: Att 1000 ungdomar (500 unga kvinnor och 500 unga män) har deltagit i projektet. Av dessa ska 500 ungdomar (250 unga kvinnor och 250 unga män) uppleva att de har kommit närmare arbetsmarknaden och ytterligare 200 ungdomar (100 unga kvinnor och 100 unga män) är i sysselsättning i form av jobb eller studier. Att etablera eller utveckla olika varianter av Navigatorcentrum i varje kommun i Blekinge. I Karlskrona och Ronneby kommer fullständiga Navigatorcentrum att bildas. Medan det i Olofström och Sölvesborgs kommuner att skapas ett Navigatorcentrum Light baserat på dessa kommuners förutsättningar. I Karlshamn finns det ett Navigatorcentrum som kommer att vidareutvecklas i detta projekt. Att skapa lokala nätverk med arbetsgivare, arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer samt med kommunernas näringslivsbolag/näringslivsavdelningar. Att skapa ett virituellt Navigatorcentrum, som ytterligare en möjlighet för unga kvinnor och män i Blekinge att få aktivt stöd att hitta vägar till sysselsättning Att skapa en systemsamverkan inom stöd till Unga kvinnor och män lokalt och regionalt. Att ta fram en modell där unga kvinnor och män - ungdomsspanare - söker upp ungdomar för att fånga in deras idéer och tankar kring ungas behov och önskemål. Mål Entreprenörskap: ungdomar, flickor och pojkar från hela Blekinge, ska delta i aktiviteten. Projektet har som målsättning att 20 deltagare (10 flickor och 10 pojkar) har tagit fram 20 affärsidéer samt startat och driver företag minst ett år efter projektslut. Projektets målgrupp Projektets första målgrupp är unga kvinnor och män, år, som idag är eller riskerar att bli arbetslösa. I denna målgrupp finns bl.a. gymnasieelever (16-20 år) med extra fokus på de som riskerar att eller redan har hoppat av gymnasiet och de unga kvinnor och män som omfattas av det kommunala informationsansvaret (KIA). I målgruppen finns också de utrikes födda unga kvinnor och män liksom unga kvinnor och män med funktionsnedsättning och unga kvinnor och män som saknar gymnasieutbildning. Dessa grupper är särskilt utsatta på arbetsmarknaden och har i regel svårare att få ett arbete än övriga grupper av unga vuxna kvinnor och män.

177 Inom delaktiviteten Entreprenörskap söks specifikt efter unga kvinnor och män i Blekinge i åldrarna som är arbetssökande alternativt delvis arbetssökande. Kriterierna är personliga egenskaper, d.v.s. innovativa, sociala, självständiga samt har engagemang för att vilja driva ett företag. Det är viktigt att i rekryteringsprocessen finna de unga vuxna och män med de rätta egenskaperna, oavsett bakgrund. Deltagaren kan ha en gymnasieutbildning, eftergymnasial utbildning alternativt sakna gymnasiebetyg. Det är projektets utmaning att finna vägar att lära och skapa intresset till att bejaka sina entreprenöriella egenskaper. Projektets andra målgrupp är det lokala näringslivet som kommer att engageras i projektet via både delprojektet Navigatorcentrum och delprojektet Entreprenörskap. Företag kommer också att engageras i de lokala projektgrupperna och i den regionala styrgruppen. Tredje målgruppen är politiker och tjänstemän inom kommunernas förvaltningar och bolag, i projektet identifierade samverkanspartners samt privata och offentliga organisationer som potentiella arbetsgivare. Projektorganisation och regional samverkan Projektet är ett samverkansprojekt mellan alla kommuner i Blekinge län. Karlskrona kommun är projektägare. Övriga parter i samverkansavtalen utgörs av Olofströms kommun, Sölvesborgs kommun, Karlshamns kommun respektive Ronneby kommun. Genom att skapa denna regionala samverkan anser Blekinges kommuner att det uppstår kostnadseffektivitet och synergieffekter. Kommunerna i Blekinge kommer att samverka i båda delaktiviteterna och sprida resultat och erfarenhet mellan sig. Projektets samverkan både med Arbetsförmedlingen regionalt och lokalt samt projektets samverkan med det lokala arbetslivet kommer att ge ett stort mervärde i satsningen. Karlskrona kommun har det yttersta ansvaret för projektets genomförande och ekonomi. Karlskrona kommun ansvarar för att tillsätta en projektledare och en ekonom till projektet. Det kommer att finnas en projektledning i Karlskrona kommun som ansvarar för projektets dagliga ledning rörande övergripande projektfrågor samt rapportering till Region Blekinge. I projektledningen ingår en projektledare, en projektsamordnare samt en projektekonom. Projektledningen rapporterar till styrgruppen. Projektledaren är ansvarig för att koordinera genomförandet av projektet. Det är projektledaren som utåt sett är kontaktperson för projektet och även gentemot Region Blekinge. Information som skall överföras mellan Region Blekinge och deltagande aktörer skall gå via projektledaren. Styrgruppen är sammansatt med företrädare för länets kommuner för att säkerställa samverkan, utveckling och förankring av projektet samt av representanter från Arbetsförmedlingen och från näringslivet. Styrgruppen leds av Karlskrona kommuns chef för Arbetsmarknadsavdelningen och styrgruppen träffas 3-6 gånger per år. Varje kommun har rätt till en representant i styrgruppen. Styrgruppen representeras därutöver med två representanter för näringslivet och en representant för Arbetsförmedlingen. Styrgruppen skall övervaka effektiviteten och säkerställa kvaliteten i projektet. Styrgruppen skall vägleda och styra projektorganisationen så att den utför projektaktiviteterna mot de uppställda målen och inom de ramar som finns angivna i ansökan. Företagsrepresentanter från de lokala projektgrupperna kommer att få dela på två platser i styrgruppen genom att alternera eller genom att de utser sina representanter. En representant från Region Blekinge har möjlighet att delta på

178 styrgruppsmötena som adjungerad styrgruppsledamot. Varje kommun utser en projektledare och dessa projektledare bildar ett projektledarnätverk som samtidigt är projektets arbetsgrupp där erfarenhetsutbyte sker, samverkan genomförs, information utbyts och förberedning av frågor och ärenden till styrgruppen genomförs. Projektledarnätverkets ordförare är den projektledare som är utsedd av Karlskrona kommun. Sekreterare för projektledarnätverkets möten sker enligt ett roterande schema mellan kommunernas projektledare. Projektledarnätverket träffas 6-12 gånger per år. Om det visar sig vara ett mervärde för projektet kommer detta projektledarnätverk också kompletteras med representanter från andra organisationer som är delaktiga i projektet. Varje kommun kommer att bilda en lokal projektgrupp enligt egna önskemål och utifrån egna förutsättningar, med representanter från lokal och regional nivå. I dessa projektgrupper kommer det lokala näringslivet att vara representerat och på så sätt säkerhetställs näringslivets möjlighet att påverka genomförandet av projektet. Målet är att varje kommun minst involverar femtio företag var i projektet både som föreläsare och mentorer samt för att erbjuda praktikplatser och arbete. Avgränsning Att arbeta med målgruppen unga arbetslösa ligger inte inom ramen för kommunernas uppdrag och ingår inte i den ordinarie verksamheten, särskilt inte efter regeringsreformerna till följd av regeringsskiftet Detta ansvar ligger hos Arbetsförmedlingen. Kommunen är dock en viktig intressent som ansvarig för utbildning, vuxenutbildning, det kommunala informationsansvaret och försörjningsstöd. Karlskrona, Ronneby, Sölvesborg och Olofströms kommuner har i dagsläget ingen samlad verksamhet som liknar ett navigatorcentrum, men det finns en politisk vilja att utveckla och testa en sådan verksamhet. Med de högsta ungdomsarbetslöshetsiffrorna i Sverige finns ett stort behov att öka stödet till unga kvinnor och män för att öka kommunernas attraktivitet. I förberedelsen och etableringen av dessa fyra navigatorcentrum kommer projektpersonal, befintlig personal, det lokala näringslivet samt personal från Arbetsförmedlingen att testa och vidareutveckla ett arbetssätt som inte tidigare testas i någon av de fem kommunerna. I arbetet tas också erfarenheter från tidigare projekt som Kompetensare 2.0. och Produktionsskolan tillvara och vidareutvecklas. I Karlskrona sker en nyanställning av en tjänst inom Utbildningsförvaltningen samt en projektanställning kommer att förlängas som Ungdomslots. Fyra unga kvinnor och män kommer att nyanställas med ekonomiskt stöd från Arbetsförmedlingen för att agera Ungdomsspanare. Två personer med hög kompetens inom ämnet (Vägledare och Ungdomslots) kommer att omflyttas från ordinarie arbete och blir då ersatta av annan personal. En person, lärare, kommer också att nyrekryteras för att arbeta inom Entreprenörskapsskolan. I Ronneby innebär projektledare/verksamhetsledare och kurator/coach ny personal och i arbetet tillförs kompletterande befintlig personal från flera av kommunens verksamhet för att utföra arbetsmetoder på nya sätt. Designing och prototyping är ett ledande arbetssätt för bidra till innovationer i offentlig verksamhet. Aktiviteter kommer också att koordineras med Celas förstudie KaosKompaniet där deltagare ur målgruppen också kommer att involveras för att generera insatser som leder till ökas sysselsättning med fokus på entreprenörskap, empowerment och projektledning. Där till har Ronneby kommun ansökt om att få ta del i projektet Förändra radikalt som drivs av SKL med stöd av VINNOVA för att öka

179 innovationskraften i offentliga verksamheter och hitta nya lösningar på gamla problem. Ungdomsarbetslösheten har valts ut av koncernchefsgruppen som det samhällsproblem som insatsen kommer fokusera på om kommunen blir utvald. I Karlshamn möjliggör medverkan i projektet att det redan existerande Navigatorcentrum kan bredda sitt utbud samt att samordning kan ske med de övriga kommuner som deltar i projektet. Det goda resultatet från projektet Ungsam med en rekryterare som bedriver uppsökande verksamhet gentemot företag kan fortsätta genom att en projektanställning kan förlängas. Rekryteraren kommer även att fungera som en kontaktlänk mellan arbetsgivare, de unga och utbildningsanordnare i de fall där en lärlingsutbildning kan bli aktuell. Karlshamns kommun ämnar också fortsatt att anställa s.k. Elevstödjare. Medverkan i projektet möjliggör att Elevstödjarna får tillgång till en coach och handledare som kan hålla samman de arbetslivsintroduktionsinriktade aktiviteter som planeras för grundskoleelever I Sölvesborg innebär hela idén med projektet ett nytt arbetssätt. Den roll som samordnaren kommer att ha är helt ny och det kommer att innebära att de personer runtomkring arbetet med arbetslösa ungdomar kommer få helt nya roller och arbetssätt som inte tidigare ingått i det normala arbetet. Förutom det ökade arbetet som krävs kring projektledning och ekonomi så kommer det avsättas mer tid från en av våra arbetsmarknadskonsulenter att arbeta specifikt med unga kvinnor och män, socialsekreteraren med ungdomsansvar kommer tillsammans med samordnaren arbeta med ett nytt arbetssätt som tar fäste kring det lyckade ESF-projektet Team Work som har bedrivit de senaste två åren. Socialsekreteraren får tillsammans med samordnaren i uppgift att utveckla det arbetssättet ännu djupare utifrån ungdomsperspektivet. Vår KIA-ansvarige lägger idag väldigt liten tid med KIA-arbetet p.g.a. bristande resurser och tid. Vi kommer med det nya arbetssättet prioritera upp det arbetet och avsätta väsentligt mer tid på samma sätt som vi gjorde i Ungdomskraft 2013 för att KIA-ansvarige tillsammans med övriga kommuner kunde arbeta fram konceptet kring Navigatorcentrum. I Olofström innebär projektledare en nyanställning av en person. I arbetet kommer befintlig personal från flera av kommunens verksamheter såsom arbetsmarknadsenheten, utbildningsnämnden och socialnämnden att komplettera projektet för att utföra arbetsuppgifter på ett nytt och framförallt samordnat sätt. Deras ordinarie arbetsuppgifter kommer att genomföras av annan personal inom organisationen och löses med temporära anställningar. Arbetssättet kommer att innebära att ungdomarna lättare kan få kontakt med och erbjudas hela det kommunala stödet som finns tillgängligt. Aktiviteter kommer att koordineras med till exempel mässor och andra insatser som kommunen genomför samt med sedvanliga näringslivskontakter. Deltagarna kommer att involveras för att generera kontaktskapande med såväl ungdomar som skola och arbetsgivare. Alla deltagande kommuners arbete med att skapa ett regionalt virtuellt navigatorcentrum sker som en kompletterande testverksamhet för att öka tillgängligheten av tjänster och service. Det ses också som ett användbart verktyg för att förbättra bilden av Blekinge som arbetsmarknadsområde och ett gemensamt sådant. Den lösning som skall arbetas fram är ny och skall komplettera existerande webblösningar som till exempel Arbetsförmedlingens. Viktiga erfarenheter från till exempel Brighton som låtit studenter ihop med målgruppen ta fram ett lokalt virtuellt jobbtorg kommer att tas till vara. Detta projekt innebär alltså att det kommer att ske en förändring inte enbart genom att ny personal anställs för att genomföra ett projekt utan projektet kommer att arbeta med att skapa

180 ett innovativare arbetssätt i hela verksamheten i alla kommuner för att effektivare och i samverkan möta både företagens behov av kompetent personal och unga kvinnor och mäns behov av sysselsättning. Alla deltagande kommuner kommer att ha specifika kostnadsställen i sin bokföring så att kostnaderna och medfinansieringen kan särredovisas. Implementering av resultaten Utvärderingen av både de fysiska och det virtuella Navigatorcentrum skall fungera som underlag för erforderliga politiska beslut för att permanentera lösningar i befintlig verksamhet i samarbete med relevanta samarbetspartners som tillexempel Arbetsförmedlingen. Underlaget från utvärderingen skall peka på optimal verksamhetsform, vilka tjänster och service som ska erbjudas, vilken organisation som krävs, val av lokalisering, möjlig vidareutveckling samt fortsatt finansiering. Resultatet och underlaget från arbetet med målgruppen under dialogmöten, fokusgrupper eller enskilda samtal med ungdomar skall ligga till grund för ett större arbete i kommunerna för att förbättra ungas möjligheter att utveckla sig själva och regionen. OECD-studien pekar på vikten av att involvera unga i den lokala och regionala utvecklingen och de deltagande kommunerna är övertygade om att det arbete som genomförs kan ge unga kvinnor och män möjlighet att påverka hur vi kommuner i Blekinge, i samarbete med Arbetsförmedlingen och andra organisationer, arbetar med näringslivsutveckling, arbetsmarknadsfrågor och utbildning. I Karlskrona kommun kommer avrapporteringar att ske till kommunens ledningsgrupp, styrelsen för Utveckling i Karlskrona AB och Utbildningsnämnden. I Karlskrona kommun kommer det att finnas en lokal arbetsgrupp som ansvarar för implementeringsarbetet. Beslut om fortsatt arbete med navigatorcentrum kommer att fattas senast under våren Beslut om fortsatt Entreprenörsutbildning kommer att fatta senvåren För att föra en god förankringsprocess under arbetets gång kommer Ronnebys arbetsmarknadsråd att fungera referensgrupp i projektet. Beslut om fortsatt arbete med navigatorcentrum kommer att fattas i maj I Karlshamn planeras för en förvaltningsövergripande ledningsgrupp för Navigatorcentrum. Detta borgar för att goda projektresultat tas tillvara och att samordningsvinster skapas. För Sölvesborgs del av projektet kommer följas noga av det lokala arbetsmarknadsråd som finns i kommunen. Är resultaten lyckade så är strävan att implementera arbetssättet som en ordinarie del av verksamheten. I Olofström kommer avrapporteringar att ske till kommunens olika samverkansorgan inom såväl näringslivsfrågor som utbildningsfrågor. Det innebär att flera grupper kommer att kunna följa arbetet och utgöra referensgrupper. Beslut om fortsatt arbete med navigatorcentrum kommer att fattas under våren Projektaktiviteter

181 Se de bifogade fördjupade projektplanen. Koppling till Blekingestrategin Välj insatsområde: Bilden av attraktiva Blekinge Livskvalitet Arbetsliv Tillgänglighet Beskriv hur projektet har koppling till valt/valda insatsområden nedan: Projektet stämmer överens med Blekingestrategi insatsområde Livskvalitet genom att stärka såväl livskvaliteten för ungdomarna som att aktiv arbeta för att öka sysselsättningen i länet. Projektet stämmer också väl in i insatsområde Arbetsliv eftersom projektet stimulera arbetsmarknaden till en väl fungerande matchning genom att tillvarata såväl ungdomarnas som arbetsgivarnas intresse av utveckling samt att verka för att fler unga kvinnor och män går färdigt sin gymnasieutbildning. Det är viktigt att unga kvinnor och män finner sin väg till arbetsliv och samhällsgemenskap för att främja deras livskvalitet och hälsa samt göra den inkluderade i samhällets och arbetslivets utveckling. Ungas framtidstro måste återställas. Projektet stämmer också överens med Utvecklingsplanen för Ungdomskraft Blekinge eftersom projektet ska öka unga kvinnors och mäns möjligheter till praktisk erfarenhet av arbetslivet, fånga upp arbetslösa ungdomar direkt, samordna stöderbjudanden och skapa en tydlig kommunikation - en tydlig väg in. Projektet kommer att genomföra aktiviteter i skolan för att öka samverkan och motverka avhopp från skolan. Projektet kommer att ta fram förslag på hur en skola tydligare kan utbilda elever för samhället och arbetsmarknaden, men även satsa på en entreprenörskapsaktivitet för att redan i skolan intressera eleverna för entreprenörskap och innovation. Vägledare inom projektet kommer att guida deltagare i projektet att gå färdigt gymnasiet, men även guida till högre utbildningar. Ungdomar som tappat studiemotivationen eller gått ut skolan utan fullständiga betyg kommer att ingå i projektet och motiveras att fortsätta sin väg mot arbetsmarknaden. Aktiv studie och yrkesvägledning ingår i projektet. Samverkan kommer att ske mellan skola, arbetsförmedling och arbetslivet. Projektet stämmer väl överens med de rekommendationer som finns i OECD-rapporten. Enligt OECD-analysen av Småland Blekinge som genomfördes under 2011 så kan unga kvinnor och mäns livssituation vara en god indikation på vart en region är på väg. Insatser behövs för att göra länet mer attraktivt för unga kvinnor och män och den höga ungdomsarbetslösheten bland målgruppen är ett prioriterat problem. En viktig rekommendation är att involvera unga personer på ett bättre sätt i den regionala utvecklingen. Mycket av projektets insatser kommer därför att bygga på dialog med målgruppen antingen genom fokusgrupper, enskild dialog och möten eller korta träffar med personer ur målgruppen. Analysen visar också att Blekinge har en relativt lågutbildad befolkning, vilket enligt rapporten begränsar utvecklingen i länet och det uppstår en matchningsproblematik. Enligt OECD-rapporten är höjd utbildningsnivå viktigt för den regionala utvecklingen. Blekinge behöver fler personer med eftergymnasial utbildning. Projektet avser att testa metoder att få unga kvinnor och män att slutföra sina studier, få dem tillbaka i studier eller att fortsätta med

182 högre studier. Genom samarbete med lärcenter, gymnasieskola och närliggande högskolor och universitet baserat på de regionala arbetsgivarnas behov skall fortsatta studier vara en viktig del i coachings- och vägledningsarbetet. Projektets satsning på entreprenörskap och vägledning stämmer också in på rekommendationerna i OECD-rapporten. Enligt OECD:s rekommendationer verkar erfarenheter från andra regioner peka på att egenföretagande har inneburit en lyckad metod för ungas sysselsättning. OECD rapporten pekar på vikten av att inspirera till entreprenörskap och att de unga behöver en realistisk bild av hur dagens arbetsmarknad och moderna arbetsplatser ser ut. Projektet strävar efter att minska avståndet mellan skolan och arbetsmarknaden och uppmuntra till entreprenörskap tidigt. Insatsen kommer att ske i samordning med andra pågående insatser som ESF-förstudien KaosKompaniet. Insatsen ligger i linje med EU:s 2020-strategi genom att verka för att öka sysselsättningen och minska antalet avhopp från skola. Strategins gemensamma mål är att 75 procent av befolkningen mellan år skall ha en anställning. Det svenska målet är att 80 % av befolkningen år skall ha en anställning. Sverige når redan idag dessa mål nationellt med en arbetslöshet kring 8 procent, även i Blekinge på kring 11 procent. Projektet förväntas dock att bidra till EU:s övergripande mål samt att minska arbetslösheten i Blekinge för att närma sig rikssnittet. Det Europeiska gemensamma målet samt de nationella målen är att endast eller färre än tio procent av ungdomarna skall lämna skolan i förtid. Genom att involvera det kommunala informationsansvaret, gymnasieskola och VUX kommer projektet bidra till att fler unga kvinnor och män i Blekinge slutför sin gymnasieutbildning. Det finns också en tydlig koppling till EU:s strategi för Östersjöområdet genom bidraget till genomförandet av Europa 2020 strategin. Horisontella mål Beskriv hur projektet bidrar till en hållbar tillväxt utifrån : Jämställdhet Under projektet har projektägaren och deltagande aktörer för avsikt att involvera lika många kvinnor som män i aktiviteterna. Resultatet följs upp genom könsuppdelad statistik baserat bl.a. på deltagarlistor. Sammanträden och möten kommer att förläggas så att jämställdhetsaspekterna bejakas. Enligt statistik som tagits fram för Karlskrona kommun så är något fler män än kvinnor i målgruppen. Detta kan förklaras av att kvinnor i större utsträckning än män väljer att lämna länet och skaffa sig en högre utbildning. Kvinnor är också i högre grad anmälda som deltidsarbetslösa på Arbetsförmedlingen. De statistiska skillnaderna kan komma att påverka utfallet av deltagarnas involvering i projektet. All kommunikation och allt informationsmaterial kommer att utformas utifrån ett

183 jämställdhetsperspektiv. Vid val av bilder kommer en medvetenhet att finnas hos projekt, så att både kvinnor och män kommer med och vi kommer att undvika att illustrera kvinnor och män i stereotypa könsroller. Vi kommer också att arbeta med att påverka och bemöta ungdomar i situationer där fördomar och icke-jämställda åsikter förs fram. Integration Nysvenskar är en grupp som har extra svårt på arbetsmarknaden, både att få ett arbete, men också att behålla ett arbete. I juni 2013 var 51,6% av Blekinges utlandsfödda ungdomar öppet arbetslösa eller sökande i program enligt Arbetsförmedlingen. I gruppen Ensamkommande flyktingbarn finns många, främst unga män, som har en önskan om att snabbt komma ut i arbete och som har svårt att tillgodogöra sig gymnasiestudier. Dessa unga vuxna är i behov av kunskap om den svenska arbetsmarknadens villkor. Arbetslösa unga vuxna födda utomlands kommer därför att vara en särskilt prioriterad grupp under projektets arbete. Resultatet följs upp genom deltagarlistor. Större social inkludering är en förutsättning för hållbar tillväxt. Projektet bedöms skapa förutsättningar för grupper som idag inte ges möjligheten att påverka en positiv utveckling i länet. Miljö

184 Under projekttiden har projektägaren för avsikt att så i stor utsträckning som möjligt minimera påverkan på miljön genom att använda sig av webbmöten, förlägga möten nära i anslutning till kollektivtrafik etc. Vi kommer att vid information i skolan lägga extra fokus på att diskutera yrken inom miljö- och hållbarhetsbranscher, exempelvis vindkraftsbraschen. Projektet bidrar också till en hållbarare miljö genom att ta tillvara de idéer och tankar om utveckling som finns såväl hos de unga kvinnorna och männen som hos företagarna. Uppföljning och utvärdering Projektet följs upp och utvärderas löpande utav projektledningen vilket rapporteras till styrgruppen för styrning av projektet. Uppföljningssamtal kommer att ske med de kvinnor och män som involveras i projektet, såväl ungdomar som personal och arbetsgivare. Utvärdering kommer att ske efter projektslut genom att de unga kvinnor och män som kommer att beröras av projektets satsning i skolan, följs upp avseende status, sysselsättning och framtida planer. Implementering och spridning av resultat En kommunikationsplan framarbetas utav projektledningen under projektets inledande skede för att klarlägga interna och externa intressenter samt hur projektet skall kommunicera med dessa. Projektets resultat och framtagna modeller i projektet skall spridas enligt kommunikationsplanen genom befintliga lokala, regionala samt internationella nätverk så som arbetsmarknadsrådet, Ungdomskraft Blekinge, Eurocities, Union of Baltic Cities, på konferenser och arbetsmarknadsdagar m.m. Information kommer även att publiceras på kommunernas hemsidor och i lokalmedia. Inom projektet kommer kommuner att ta fram lokalt inriktat marknadsföringsmaterial som är avsett för att kunna informera dels unga kvinnor och män, dels skola och dels arbetsgivare om insatsen. De kommer att användas vid besök, uppsökande verksamhet, mässor med mera för att sälja in arbetssättet och de unga kvinnorna och männens behov. I projektet är det viktigt att ha lokalt material, men det kommer att finnas viss samordning mellan kommunerna avseende layout och innehåll av informationsmaterialet. Del av medlen kommer att användas för att stödja arbetet med den lokala websidan. Under projektets gång eller senast när projektet är slut kommer projekterfarenheterna och

185 resultaten i de olika delaktiviteterna leda till att minst två ESF-projektansökningar angående genomförandeprojekt kommer att skickas in där kommuner i samverkan utvecklar vidare de metoder och modeller som detta projekt har tagit fram. Under projektets gång kommer en plan angående hur resultat kommer att implementeras in i kommunernas ordinarie verksamhet att tas fram. Vi vill att implementeringen av resultaten från skolaktiviteten inte bara implementeras in i gymnasieskolan utan att konceptet breddas ner i grundskolan i alla kommuner om resultaten visar sig lyckade. Indikatorer Antal Män Kvinnor Nya företag Nya arbetstillfällen Bevarade arbetstillfällen Involverade företag Deltagande individer Tids- och aktivitetsplan Aktivitet Startdatum Slutdatum Projektstart, anställningar och förberedande aktiviteter Projektledning, möten och informationsaktiviteter Framtagning av informationsmaterial Kontakt- och nätverksbyggande, Studiebesök Uppbyggnad av navigatorcentrum fullständig och light Uppbyggnad av virtuellt navigatorcentrum Framtagning och genomförandet av en entreprenörskapsutbildning Samverkan med Kaospiloterna och BLK Informationsseminarium och annan spridning av resultatet Utvärdering Budget och finansieringsplan Fylls i på särskild budgetblankett!

186 Underskrift Genom underskriften intygas att: - de uppgifter som lämnats i ansökan, inklusive bilagor, är riktiga och att de kopior av handlingarna som bifogats ansökan stämmer överens med originalen. - Sökanden har tagit del av Handledning till ansökan, föreskrifter samt förordningar som gäller för det sökta stödet och åtar sig att följa de villkor som gäller för det stöd som eventuellt beviljas. Datum Behörig att företräda den sökande organisationen Namnförtydligande Camilla Brunsberg/ Ingrid Augustinsson Swennergren

187 Projekttitel: Stödmottagare: Stödberättigande kostnader Totalt Egen personal inkl soc.avgifter Eget arbete som medfinansiering Ideellt arbete Externa tjänster Lokalkostnader Investeringar/Avskrivningar Indirekta kostnader Övriga kostnader Summa kostnader Blekinge Unga Lyfter Karlskrona kommun I form av: Budget och finansieringsplan Projektintäkter, deltagaravg. 0 Summa kostnader efter intäkter Finansiering Nationell offentlig Finansiär: I form av: Totalt Region Blekinge Likvida medel Karlskrona kommun " Ronneby kommun " Blekinge kommuner e a " " 0 " 0 " 0 In natura-finansiering Finansiär: I form av: Summa nat. off. finansiering Privat finansiering Finansiär: I form av: Totalt Likvida medel 0 " 0 " 0 " 0 " 0 " 0 " 0 In natura-finansiering Finansiär: Summa privat finansiering Total finansiering

188 Ungdomskraft Blekinge Utvecklingsplan Kraftsamling - för halverad ungdomsarbetslöshet i Blekinge 2017

189 Nu halverar vi ungdomsarbetslösheten! De unga är Sveriges framtid. Men många unga saknar idag den biljett in i samhället som ett jobb innebär. Allra värst drabbade är ungdomarna i Blekinge där ungdomsarbetslösheten numera varaktigt ligger mer än 50% över riksgenomsnittet. Samhällets nuvarande strategi för att bekämpa ungdomsarbetslösheten i Blekinge är alltså inte tillräcklig. Sveriges utveckling är summan av de svenska regionernas utveckling. Det gäller både nivåer för ungdomsarbetslöshet och Sveriges ekonomiska styrka. EU har dragit samma slutsats och satsar på utveckling av makroregioner som utvecklas bäst utifrån regionala förutsättningar. På uppdrag av Näringsdepartementet har vi tagit fram Blekinges regionala utvecklingsstrategi, Attraktiva Blekinge, med utgångspunkt från läget i just Blekinge. En viktig slutsats i strategin är att vi måste ge unga en väg in till arbetsliv och samhällsgemenskap för att främja livskvalitet, folkhälsa och arbetslivets utveckling. Ungas framtidstro är en omistlig pusselbit i den helhet som utgör fundamentet för regional utveckling och människors livskvalitet. Vi är övertygade om att framtidens vinnande strategier placerar ungdomsfrågorna i en helhet med människan och samhällsbyggande i fokus. Då måste vi utgå från lokala och regionala realiteter och samhällsförutsättningar. Lokal-regional samverkan blir ett givet verktyg. Blekinge är ett litet kompakt län där ett fåtal kommuner med samverkansorganet Region Blekinge snabbt kan skapa effektiva samverkansstrukturer med arbetsmarknadens aktörer där alla krafter arbetar mot gemensamma mål. Vårt mål Vi arbetar mot en nollvision för ungdomsarbetslösheten. Vi antar nu utmaningen genom att ta första steget ungdomsarbetslösheten ska halveras till 2017! För att nå målet måste vi fördjupa och intensifiera samverkan mellan oss alla. Samverkan ska leda till: insatser grundade på arbetsgivares och arbetslösas behov som leder till studier eller arbete. högre kvalitet och effektivitet i insatserna. engagemang av näringsliv, andra arbetsgivare och aktörer i vår gemensamma strävan. Genomförande Vi kommer under hösten 2013 i samverkan ta fram länsgemensamma handlingsplaner. Vi kommer även att bjuda in den nationella nivån eftersom vi ser stor potential både i den regionala och den nationella utvecklingen för både ungas sysselsättning och Sveriges utveckling. En stark utveckling i teknik och industrilänet Blekinge gynnar den nationella tillväxten. Som port mot det expansiva sydöstra Östersjöområdet och vidare ut mot Kina, Indien och södra Europa är Blekinge Sveriges nyckel för utvecklad handel och affärsutveckling med de nya expanderande marknaderna. I det kompakta Blekinge kan även insatser mot arbetslösheten testas i full skala för att sedan implementeras nationellt till gagn för ungdomar i hela Sverige. 2

190 Bilagor OECD:s analys över Småland-Blekinge, sammanfattning Regional Utvecklingsstrategi för Blekinge, Attraktiva Blekinge Socioekonomisk analys Blekinge Länstransportplan för Blekinge

191 Stark industritradition med potential Ryggrad för svensk export och säkerhet Näringslivet i Blekinge har en stark teknisk och industriell profil av central betydelse för flera av landets stora företag och underleverantörer. I Blekinge finns flera stora företagsetableringar, exempelvis Volvo Personvagnars fabrik som tillverkar karossdetaljer till samtliga Volvomodeller, ABB som producerar högspänningskablar för hela världsmarknaden och Roxtec som belönades med f.d. Exportådets stora exportpris 2010 för att man på kort tid erövrat positionen som global marknadsledare för tätning av kabelgenomförningar. Säkerhet och högteknologi av strategisk betydelse för landet levereras också från Blekinge där vi finner flygflottiljen F17, Marinbasens huvudsäte, Kustbevakningens huvudkontor och ThyssenKrupp Marine Systems (tidigare Kockums). För att minska ungdomsarbetslösheten är en stark arbetsmarknad med god utveckling för näringslivet en förutsättning. Blekinges näringsliv ska stå internationellt starkt genom höjd utbildningsnivå och vital idé- och produktutveckling. Högskolan, företagsinkubatorerna och Blekinges industrikluster är viktiga hörnstenar för framtiden. Expansion i sydöstra Östersjöregionen Våra grannländer i sydöstra Östersjöregionen har genomgått en explosionsartad utveckling. Via Blekinges hamnar når Sverige sina grannländer i sydost med befolkningar som är mångdubbelt större Polen har exempelvis 40 miljoner invånare. DFDS och Stena Line driver passagerar- och godstrafik med flera dagliga turer. Volymer, turtäthet och fartygsstorlekar ökar stadigt och knyter med miljövänliga transporter ihop Sverige med expansiva marknader i sydöstra Östersjöområdet och vidare mot Kina, Indien och södra Europa. Trafikverket och Exportrådet bedömer att godstransporterna österut kommer att överstiga de västerut år EU-kommissionens förslag till transeuropeiskt transportnät kompletterat med DFDS och Stena Lines länkar till Sverige via Blekinges hamnar. Varför saknar Sverige en strategi för att möta upp den europeiska infrastrukturen? Sverige skulle gynnas av att vi möter och tar tillvara utvecklingen. Blekinge har stor strategisk potential för Sverige som port mot östra Europa och Centraleuropa för affärsutveckling och handel. Läget är även strategiskt nära den expansiva Öresundsregionen där infrastrukturen behöver avlastning. Möjligheterna för miljövänliga godstransporter via de danska järnvägarna är kraftigt begränsade. EU fortsätter satsa i utbyggnaden av det transeuropeiska transportnätet i Polen och de Baltiska länderna som Sverige kan nå med goda förbindelser via Blekinges hamnar. Enligt OECD riskerar Sverige att bromsa utvecklingen i sydöstra Östersjöregionen genom att negligera transportplaneringen i sydöstra Sverige. 4

192 Arbetslösa ungdomar Ungdomar är Sveriges viktigaste resurs för att klara framtidens välfärd. De är även den grupp som är värst drabbad av arbetslöshet. Ungdomsgenerationen riskerar att ställas utanför arbetsmarknaden och därmed även samhället. I teknik och industrilänet Blekinge efterfrågas ofta arbetskraft med särskild kompetens. Jobben utan särskilda kompetenskrav är få. Ungdomsarbetslösheten i Blekinge ligger 56% över riksgenomsnittet och är landets högsta med 26,1% av den registerbaserade arbetskraften. Anställningsvilliga företag Blekingeföretagens anställningsvilja är högre än riksgenomsnittet. 76,6% av de små och medelstora företagen vill växa och 43,3% har dessutom behov att anställa. Kompetensbristen hämmar utvecklingen i etablerade företag och organisationer såväl som nyföretagandet. Stora pensionsavgångar ökar kompetensbehoven ytterligare framöver. Öppet arbetslösa och sökande i program av den registerbaserade arbetskraften juni 2013, år Riket Blekinge län Olofström Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Källa: Arbetsförmedlingen 16,7% 26,1% 29,1% 24,8% 29,3% 24,3% 26,6% Tillväxtvilja och anställningsvilja i små och medelstora företag Källa: Tillväxtverket 2011 Tillväxt- Anställ- Blekinge 76,6% 43,3% Riket 73,2% 39,8% OECD:s rekommendationer Höjd utbildningsnivå Enligt OECD:s studie av Småland-Blekinge är höjd utbildningsnivå viktigt för den regionala utvecklingen. Blekinge behöver fler personer med eftergymnasial utbildning. Utvecklat entreprenörskap och vägledning OECD pekar även på vikten av att inspirera till entreprenörskap och att de unga behöver en realistisk bild av hur dagens arbetsmarknad och moderna arbetsplatser ser ut. Vi behöver därför radikalt minska avståndet mellan skolan och arbetsmarknaden och uppmuntra till entreprenörskap tidigt. Möt den ekonomiska utvecklingen i Sydösteuropa EU fortsätter satsa på vår makroregion Baltic Sea Region. De utbyggda transportstråken i Polen och de baltiska staterna kan via Blekinges hamnar länka Sverige till Europas infrastruktur. 5

193 Samverkan: Lokal och regional nivå Lokal Regional Samverkan Lokal-regional samverkan Samverkan mellan arbetsmarknadens aktörer är lösningen för att hitta nya vägar som effektivt lotsar unga in på arbetsmarknaden. Under hösten 2013 kommer vi att bjuda in arbetsmarknadens aktörer för att ta fram kraftfulla länsgemensamma handlingsplaner. Höjd utbildningsnivå Skolan Alla elever behöver gå ut grundskola och gymnasium med fullständiga betyg. I dessa avseenden underpresterar Blekinge idag. Det finns stora generella och könsrelaterade resultatskillnader mellan skolor i olika kommuner. De skolor som uppvisar sämre resultat än andra kan bidra till en höjd utbildningsnivå genom att ta efter goda exempel för att förbättra resultaten. Unga som riskerar att lämna skolan utan fullständiga betyg behöver få motivationshöjande stöd. Högskoleförberedande och studiemotiverande utbildning Ungdomar som tappat studiemotivationen eller gått ut skolan utan fullständiga betyg behöver fångas upp och motiveras att fortsätta sin väg mot arbetsmarknaden. De utbildningar som erbjuds ska vara attraktiva och tillgängliga för ungdomarna. Ett exempel på insats som måste fungera bättre är de studiemotiverande folkhögskolekurser som Arbetsförmedlingen anvisar platser till. I Blekinge fylls idag inte dessa kurser alltid med deltagare. Livslångt lärande och Blekinges framtidsbranscher Livslångt lärande med kompetensutveckling i arbetslivet behövs för att säkra positiv utveckling av befintliga arbetsgivares verksamheter. Vi behöver en verktygslåda för att identifiera och stödja genomförandet av de utbildningsinsatser som har störst effekt på näringslivets konkurrenskraft Samverka för bättre resultat i skolan och motverka drop-outs Satsa på högskoleförberedande och studiemotiverande utbildning Stöd kompetensutveckling i arbetslivet och satsa på utbildning inom framtidsyrken Förstärk Bilden av Attraktiva Blekinge även studentmiljöerna För att tillgodose arbetsmarknadens behov i framtiden ska vi satsa på utbildning och kompetensutveckling inom de områden Blekinges arbetsgivare har störst framtida behov, exempelvis maritim teknik, IKT, logistik, teknik, vindkraft, vård och omsorg. Attraktiva Blekinge attraherar kompetens Blekinge som en attraktiv plats att arbeta och bo på behöver stärkas och göras känd. När arbetsgivare erbjuder en person anställning ska boendet i Blekinge vara en attraktiv faktor. Blekinge ska även vara en attraktiv plats för studenter och andra ungdomar. För att vara det behöver Blekinge vara en del i en omvärld utan hindrande gränser. Ett exempel är att studentrabatter i kollektivtrafiken inte ska begränsas av länsgränser. 6

194 Lokal Regional Samverkan Vägledning och kontakt med arbetsmarknaden Studie- och yrkesvägledning De unga gör själva sina studieval. För att kunna göra kloka val måste eleverna känna till vilka utbildningar som erbjuds. Man behöver även kunskap om den lokala och regionala arbetsmarknadens förutsättningar och hur moderna arbetsplatser ser ut för att formulera rätt målbild för sina studier. Aktiv studie och yrkesvägledning i kombination med egna kontakter med arbetsmarknaden ger ungdomar möjlighet att utbilda sig till yrken som både efterfrågas och som de kommer trivas med. Ökad studie och yrkesvägledning öppnar för att fler väljer att studera vidare. Tidig och ökad kontakt med arbetslivet Ungas insteg på arbetsmarknaden underlättas avsevärt om de redan vid studiernas slut har god arbetslivserfarenhet och ett etablerat kontaktnät där arbetsgivare känner till fler unga enskilda individers potential. Vi behöver arbeta betydligt mer proaktivt för att öka ungas kontakter med arbetslivet. Exempel på insatser är medarbetarsystem, utökade lärlingssystem och möjligheten att sommarjobba. En utvecklad besöksnäring kan innebära rika möjligheter att erbjuda fler sommarjobb åt unga. Intensifiera arbetsmarknads och utbildningsinformation i skolan Öka ungas möjligheter till praktisk erfarenhet av arbetslivet Intensifiera samverkan mellan skola, näringsliv och Arbetsförmedlingen Samverkan skola, arbetsgivare och Arbetsförmedlingen För att kunna ge elever en god bild av och kontakt med arbetsmarknaden behövs aktiv och fördjupad samverkan mellan arbetsmarknadens aktörer lokalt och regionalt. Insatserna i samverkan måste kännetecknas av långsiktighet och uthållighet. De positiva effekterna riskerar att urholkas av kortsiktiga omprioriteringar och resursbrist. Skolan ska utbilda elever för samhället och arbetsmarknaden. Med uppdraget kommer även ansvar att underlätta övergången från skolvärlden till arbetslivet. Detta kräver planering och prioritering. Alla aktörer måste ta ansvar för att säkra långsiktighet i sina åtaganden och att tillräckliga resurser avdelas. 7

195 Samverkan: Lokal och regional nivå Matchning och kompetenskomplettering Fokus på arbetsgivarnas konkreta behov För att framgångsrikt matcha in ungdomar på arbetsmarknaden behöver vi lägga mer fokus på att kartlägga enskilda arbetsgivares konkreta anställningspotential. Mer information om de möjligheter till anställningsstöd som faktiskt finns kan leda till fler anställningar. Skräddarsydd kompetenskomplettering De breda kompetensbehoven på Blekinges relativt lilla arbetsmarknad ställer krav på ett brett utbud av utbildningsformer erbjudna av en bredd av leverantörer. De totalt erbjudna antalet platser och antalet olika utbildningar behöver utökas för att stärka möjligheterna för unga att komplettera sin kompetens. Utbildningarna behöver anpassas så att antalet elever per utbildning kan vara lägre för att passa Blekinges förutsättningar. Vi behöver ökade satsningar på Yrkeshögskoleutbildningen i Blekinge. Under åren drogs antalet YH-platser i Blekinge ner med 39%. Under samma period utökades antalet platser nationellt. Vi behöver en nysatsning på yrkeshögskola, yrkesinriktad vuxenutbildning och lärling vux. Kartlägg enskilda arbetsgivares anställningspotential Skräddarsy individuell utbildning utifrån arbetsgivares behov Fler flexibla utbildningar med möjlighet till färre antal platser per utbildning Fånga upp arbetslösa ungdomar direkt Samordna stöderbjudanden och kommunikation en tydlig väg in Samverkan kommuner, arbetsgivare och Arbetsförmedlingen Unga som hamnar i arbetslöshet efter studierna behöver fångas upp tidigt och få hjälp att snabbt komma ur sin situation. Kommunerna och Arbetsförmedlingen behöver fördjupa samverkan med arbetsgivarna lokalt och regionalt för att snabbt förändra situationen. Med många olika aktörer och initiativ för att motverka ungdomsarbetslösheten finns det en risk för att kommunikation och stöd till arbetslösa ungdomar blir fragmenterad. Både ungdomar och arbetsgivare behöver tydlig kommunikation och tydliga kontaktvägar för att underlätta matchning. 8

196 Lokal Regional Samverkan Innovation, entreprenörskap, näringslivsutveckling För att kunna bekämpa ungdomsarbetslösheten krävs en god utveckling av arbetsmarknaden i stort. Därför måste vi vidareutveckla vårt entreprenöriella och innovativa klimat. Lokala och regionala satsningar inom området för innovation och näringslivsutveckling ska samordnas för ökad effektivitet och bättre genomslag. Produkt och tjänsteutvecklingen i länet kan även stärkas genom ökad samverkan mellan näringsliv och akademi. Entreprenörskapets positiva och långsiktiga effekter på ungdomsarbetslösheten blir störst om ungdomarna själva aktivt bidrar till utvecklingen med egen kraft. Därför ska vi redan i skolan intressera eleverna för entreprenörskap och innovation. Moment liknande Ung Företagsamhet kan göras obligatoriska i Blekinges gymnasier. Jämställdhet och mångfald Jämställdhet och mångfald är viktiga faktorer för framgångsrika företag, organisationer och innovationsmiljöer. När fler kan bidra med kompetenser hämtade ur olika upplevelser och bakgrunder når vi de bästa resultaten. I juni 2013 var 51,6% av Blekinges utlandsfödda ungdomar öppet arbetslösa eller sökande i program enligt Arbetsförmedlingen. Andelen kvinnor i Blekinge sjunker och beräknas av SCB år 2025 uppgå till 48,4%. Arbetsmarknad och utbildning i Blekinge är inriktad mot traditionellt manliga områden och framförallt de välutbildade unga kvinnorna lämnar Blekinge. För Blekinges långsiktiga utveckling är det angeläget att Blekinge blir attraktivare för kvinnor. Infrastruktur möjliggörare för utveckling Vi ska fortsätta satsa på Blekinges hamnar samt regional och interregional infrastruktur. Blekinges strategiska läge som Sveriges port söderoch österut får ännu större betydelse för Blekinges och Sveriges utveckling i framtiden. Ur Arbetsförmedlingens rapport Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden, maj 2013 Gruppen unga som varken arbetar eller studerar är känslig för konjunkturnedgångar. Detta visar sig genom att i många regioner som påverkades mest av finanskrisen 2009 har antalet i denna grupp ökat påtagligt. Mest har antalet ökat i Blekinge län med över 25 procent perioden Motpolen är Stockholm och Norrbottens län där ökningen uppgår till 11 procent. I dessa två län har utvecklingen på arbetsmarknaden varit gynnsammare än i många andra län. Stärk samarbetet näringslivhögskola Samordna lokala och regionala satsningar på innovation och näringslivsutveckling Utbilda i entreprenörskap Utjämna skillnader i förutsättningar för kvinnor och män Satsa på Blekinges hamnar och regional infrastruktur 9

197 Samverkan: Lokal och regional nivå Ingångsjobb för ungdomar I teknik och industrilänet Blekinge efterfrågas ofta arbetskraft med särskild kompetens. Jobben utan särskilda kompetenskrav är få. Genom att erbjuda fler sådana jobb får fler ungdomar möjlighet att hitta en väg in på arbetsmarknaden. Blekingestrategin lyfter fram besöksnäringens potential som skyltfönster för Bilden av Attraktiva Blekinge. Besöksnäringen kan därmed stärka hela Blekinges utveckling, och har dessutom stor potential att skapa nya jobb i en sektor där många unga traditionellt erbjuds arbete. Arbetet med att göra Blekinge till en exportmogen destination måste alltså prioriteras. Även utveckling av kultur, kreativa näringar, digitala tjänster, sociala medier, e-learning, service och handel kan innebära fler jobbmöjligheter, engagemang och framtidstro för unga. Genom att nå ut till arbetsgivarna med information om befintliga anställningsstöd kan fler ingångsjobb skapas för arbetslösa ungdomar. 10 Utveckla besöksnäringen Satsa på kultur, kreativa näringar, digitala tjänster och elearning Aktiva informationsinsatser till arbetsgivare om anställningsstöd

198 Samverkan: Nationell nivå Nationell Lokal Regional Samverkan Samverkan med nationell nivå Samverkan är vårt effektivaste medel mot ungdomsarbetslösheten. Våra gemensamma regionala och lokala insatser får än större verkan när den nationella nivån är med och samverkar. Vi kommer att uppvakta berörda departement kring frågor där vi bedömer att vi behöver stöd i vårt gemensamma arbete för att minska ungdomsarbetslösheten. Vi vill uppnå följande: Vi vill ha stöd för att arbeta effektivare och tidigare med alla arbetslösa ungdomar i Blekinge. Vi vill arbeta aktivare med arbetsgivarnas konkreta behov och matchning. Vi vill i ökad grad använda lärlingssystem. Vi vill återställa antalet platser på Blekinge Tekniska högskola. Vi vill utöka antalet platser på yrkeshögskolan. Vi vill ha en nationell strategi för det nationella transportsystemet så att Sverige får del av möjligheterna med ökad handel söder- och österut. Vi vill öka företagandet i Blekinge. Vi vill kunna pröva nya arbetssätt som gynnar vårt gemensamma mål. 11

199 Ungdomskraft Blekinge Utvecklingsplan, Version A, Region Blekinge Dnr , Foto Blekinge Tekniska Högskola och Serny Pernebjer Nationell Ungdomskraft Blekinge Lokal Regional Samverkan 12