Årsredovisning ett kommunägt företag -

Transkript

1 Årsredovisning ett kommunägt företag -

2 Innehåll VD har ordet Elnät Elnät Verksamhet Elnät Serviceavdelning Elnät Leveranssäkerhetsutveckling Elnät Nättariffens delar Elnät Tekniska nyckeltal Stadsnät - Verksamhet Stadsnät - Tekniska nyckeltal Kundtjänst Förvaltningsberättelse Ekonomiska nyckeltal Tilläggsupplysningar Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Tilläggsupplysningar Revisionsberättelse Företagsledning Styrelse 2 Borås Elnät AB Årsredovisning 2011

3 VD har ordet 2011 kontrasternas år Det blev en kall och snörik vinter även 2011, om än inte lika extrem som året före. Sommaren blev ovanligt varm men blöt, så många av oss hade nog uppskattat lite mera sol. Hösten bjöd också på värme och det förekom för årstiden ovanligt mycket åska. Kraftig nederbörd orsakade översvämningar. Vädret i december blev mycket blåsigt och vid flera tillfällen rådde full storm med orkanstyrka i byarna, dessutom var det ovanligt varmt. Temperaturen påverkar energiomsättningen i nätet, men då 2011 hade en kall början och ett varmt slut jämnas årets större svängningar mer eller mindre ut. Håkan Engblom, VD, Borås Elnät AB Nätkvalitet Även detta år har leveranssäkerheten upprätthållits på ett bra sätt. De störningar som ändå inträffat har snabbt åtgärdats, vilket betyder att den sammanlagda samhällskostnaden kan betraktas som rimlig. En annan förklaring är också att bolaget under en lång rad av år kontinuerligt analyserat och avvägt var och när investeringar och förbättringar får bäst effekt. Vi genomför driftstrategiska investeringar i syfte att minimera effekten av uppkomna driftstörningar och vi har under de senaste åren kablifierat den största delen kvarvarande luftledningar för att minska väderkänsligheten. Vi är också noga med att sprida information till entreprenörer om Fråga först och gräv sen i syfte att minimera störningar som vi själva inte kan påverka. Att underhålla befintliga installationer väl så att de kan utnyttjas efter den ekonomiska avskrivningstiden är också en bärande förklaring till att vi kan generera ett resultat som motsvarar ägarens förväntningar. Det bidrar samtidigt till vår leveranskvalitet och till vår möjlighet att bibehålla låga och rimliga nätavgifter. Nyinvesteringar i nätstruktur och teknisk utrustning balanseras mellan lönsamhet och samhällsnytta med den grundläggande målsättningen att satsningar skall generera ökade intäkter. Som nätägare i ett koncessionsområde kan dock inte alla åtgärder generera avkastning. Vi har det lagbundna ansvaret att förse stadens innevånare med el och måste därmed bygga ut eller anpassa nätet även där lönsamhet inte kan uppnås. Denna samhällsnytta kommuniceras med ägaren och vi är överens om den resultatpåverkan som blir följden. Personal Då vårt nät hela tiden växer och utvecklas och vi kontinuerligt bygger ut och kompletterar, har vi under 2011 noga analyserat vårt personalbehov. Slutsatsen är att vi behöver förstärka på vissa avdelningar varför nyanställning av personal har genomförts och ytterligare är på gång. Företaget Kundtjänstavdelningen är den samlande länken när det gäller våra kundkontakter. Vi har en för kunden effektiv debiteringssamverkan med Borås Elhandel och Borås Energi & Miljö där vi sköter fakturering av el och fjärrvärme. Efter sammanslagningen med Gatukontorets V/A avdelning i Borås Stad har Borås Energi & Miljö dock valt att själva ta över den debitering av vatten som vi tidigare skötte. Kapacitetsbehovets omställning vid bolagets kundtjänstavdelning har kunnat mötas med naturlig avgång. Vi menar att denna typ av förändringar ger en ekonomisk suboptimering som i slutänden är till nackdel för kunden. En annan förändring under året som kom att väcka frågor i vår organisation både före och under processens gång var Borås Stads propå att bolaget skulle byta arbetsgivarorganisation. Borås Elnät har under många år varit medlem i KFS och kravet var att gå över till Pacta som är SKL s arbetsgivarorganisation för bolag och kommunalförbund. Förhandlingarna startade efter sommaren med översiktlig information och en tidsmässig planering för genomförandet. Arbetsgivaren presenterade därefter de nya avtalen och ett förslag till anpassning vid förhandlingar med både lokala och centrala fackrepresentanter. Efter diskussioner, förklaringar, korrigeringar och kompletteringar kunde vi i november underteckna de nya avtalen som därmed började gälla från årsskiftet 2011/12. Från årsskiftet har vi också lämnat KFS och är nu medlem i Pacta. Myndighetsbeslut Vi har från Energimarknadsinspektionen nu fått besked om vår intäktsram i den nya förhandsregleringsmodellen ExAnte. Den anger de maximala intäkter vi får begära in från våra elnätskunder under den kommande fyraårsperioden. De uppgifter vi under våren lämnat till Energimarknadsinspektionen skulle enligt förhandsberäkningarna ge oss en rimlig intäktsram i paritet med de förutsättningar som tidigare fanns i den så kalllade Nätnyttomodellen. Denna tidigare regleringsmodell har avskaffats och fram till och med 2011 skall varje enskilt bolag granskas efter de verksamhetsuppgifter som årligen lämnas in. Resultatet av granskningen för år 2009, som meddelades under hösten 2010 innebar inte någon kritik från myndigheten. Den nu meddelade intäktsramen för den första regleringsperioden utföll i praktiken enligt förhandsberäkningen men i elfte timmen kompletterad med en ny tillämpning som innebär att den ändå blev väsentligt lägre. Vi tillåts stegvis öka vår intäkt under fyra 4-årsperioder för att först under perioden få ta ut hela den i 2010 års penningvärde beviljade ramen. Under perioderna kommer värdet av intäktsramen att indexuppräknas på ett ännu inte helt klarlagt sätt. Borås Elnät AB Årsredovisning

4 VD har ordet forts. Detta är nya spelregler som Energimarknadsinspektionen inte tidigare kommunicerat vilket vi och många andra nätbolag reagerat skarpt emot. Av Sveriges cirka 170 nätbolag har drygt 80 överklagat beslutet via A1 Advokater som Svensk Energi anlitat. Då det finns en hel del otydligheter i EI s beslut, bland annat när det gäller användningen av index kommer vår hantering av budget, tariffer och övriga spörsmål inom Affärsområde Elnät att fortsätta enligt plan. Granskningsprincipen för mellanregleringen 2010 och 2011 har också offentliggjorts av Energimarknadsinspektionen. Den bygger på samma princip som ExAnte, vilket betyder att man ännu inte formellt godkänt våra elnätsintäkter för 2010 och att bolaget är ett bland flera som kan komma att bli föremål för särskild prövning. Vad detta konkret innebär går i skrivandets stund inte att säga, då myndigheten varken ställt frågor eller begärt in kompletterande material, så vi kan bara avvakta och se. Framtidsutsikter Sveriges energiminister Anna-Karin Hatt, NordREG (organ för de Nordiska Energimyndigheterna) och Energimarknadsinspektionen har nu sin ståndpunkt i frågan om Nordisk Slutkundsmarknad klar. Den gemensamma marknaden skall genomföras. Kravet kommer ursprungligen från ett EU-direktiv och innebär att elkonsumenten skall kunna köpa sin el från hela Norden. Monopolställningen för elnäten kommer inte att förändras men man kommer i den nya marknadsmodellen att ändra principen för fakturering. Elhandlaren skall efter omläggningen fakturera både el- och nätkostnaden enligt principen En kontakt för kunden eller Supplier Centric Model, SCM som den kallas internationellt. Felanmälan och andra supportrelaterade frågor hanteras som tidigare, lokalt av nätbolagen. Man bibehåller tidplanen och har genomförande under 2015 som mål, något som antagligen är orealistiskt, mera troligt är 2016/17. Då genomförandet ligger såpass långt fram i tiden vidtar vi i dagsläget inga direkta åtgärder men på sikt kommer denna del av branschens utveckling att få återverkningar på såväl bolagets kapacitetsbehov som för investeringsnivå och inriktning på systemstöd för vår kundadministration. Direkt efter semestern startade detaljprojektering som utmynnade i handlingar för upphandling under senhösten. Upphandling av rivningsentreprenaden slutfördes under december och rivningen startade direkt efter årsskiftet. Upphandling av byggentreprenaden startade under årets sista vecka. Ursprunglig tidplan med beräknad inflyttning våren/sommaren 2013 gäller fortfarande. Teslaprojektet Projektet startade i november 2009 och har utvecklats i olika etapper och faser. Under 2011 förädlades och verkställdes flera rutiner, t ex återrapportering av utförda arbeten, leverantörsfakturering, arbetsorderadministration samt lagerhantering. Systemstöd är en återstående del av Tesla som vi arbetar med på olika fronter. Med systemstöd menar vi stöd för projekt- och ekonomiadministration. Vi har fått en demonstration av ett system och vi har besökt Varbergsortens Elkraft och studerat hur de driver och administrerar sina projekt samt vilka systemstöd de använder. Vi avser genomföra ytterligare studiebesök innan vi tar beslut om framtida system och rutiner. Affärsområde Elnät Det stora projektet Sjöbo Mottagningsstation är färdigställt men då det fanns ett antal kvarstående åtgärdspunkter är slutbesiktningen ännu inte godkänd. I övrigt har Affärsområde Elnät, i ett tjugoårsperspektiv många och stora investeringsprojekt framför sig. Här är samarbetet med Borås Stad centralt och vi känner oss alltmera som en del av verksamheten. Det råder i dag ett gott samarbete mellan oss och stadens olika funktioner och vi deltar i samråds- och informationsforum för olika frågor. Affärsområde Stadsnät Lönsamheten i Affärsområde Stadsnät har under de senaste åren utvecklats på ett bra sätt och överträffade det budgeterade resultatmålet. Successivt balanseras nu den ackumulerade förlusten från affärsområdets tidiga uppbyggnadsår. Vinrankan vår framtida gemensamma basplats En projektorganisation växte fram i början av Under vintern startade arbetet med att kartlägga status på byggnaderna som underlag för vidare planering, projektering och upphandling. En första version ritningar togs fram under våren. Fram till semestern genomfördes en bred förankringsprocess bland samtliga medarbetare och skyddsorganisation. Detta var en krävande men mycket viktig process där samtliga funktioner/ grupper på ett förtjänstfullt sätt bidrog till de slutliga ritningarna. 4 Borås Elnät AB Årsredovisning 2011

5 Borås Elnät AB Årsredovisning

6 Elnät Verksamhet Borås Elnät AB har uppdraget att tillhandahålla elnättjänster inom sitt nätområde. Av Borås Stads elnätskunder är ca 75 % anslutna till vårt nät. Eldistributionssystemet är en viktig och bärande del av stadens infrastruktur och något som främjar utvecklingen av hela Borås. Verksamheten övervakas av statens tillsynsmyndigheter och de är Energimarknadsinspektionen och Elsäkerhetsverket. Investeringsprojekt Arbetet med byggnationen av den nya mottagningsstationen Sjöbo har varit intensivt och till stor del präglat hela året som gått. Merparten av byggnationen genomfördes under andra hälften av året, medan upphandlingen blev klar redan under Planen var att ta stationen i bruk 1 oktober, men på grund av leveransförseningar blev så inte fallet. Under 2011 kunde endast 130 kv ställverk tas i drift. Den nya mottagningsstationen förstärker och säkrar upp elförsörjningen inom Sjöboområdet och kommer även att kunna förse det planerade industriområdet vid Nordskogen med el. Den totala investeringen beräknas till 60 milj kr. Stationen utgör även startpunkten för den planerade ringkabeln som ska anläggas runt hela Borås. Det blir en 130 kv kabelslinga och den första etappen kommer att sträcka sig mellan Sjöbo och Kyllared vid Brämhult. Utredningsprojekt Som redan nämnts ökar behovet av elförsörjning hela tiden. Inte minst vid nyetableringar av både industri- och bostadsområden. För att kunna överblicka hur vi långsiktigt kan ordna elförsörjningen har en strategisk plan tagits fram. Denna uppdateras kontinuerligt i takt med att nya byggprojekt presenteras. Tillsammans med den kommunala samhällsplaneringen pågår en ständig dialog kring planerade områden, för att på bästa sätt kunna ta fram underlag till elförsörjningen. Ledtiderna för dessa typer av projekt är i de allra flesta fall flera år. Det är många och omfattande delmoment som ska klaras av innan elleveranserna kan starta planering, koncessionstillstånd, upphandling och byggnation är de mest krävande delarna och utgör tillsammans en omfattande process. Några projekt som befinner sig här är exempelvis uppstart av nya mottagningsstationen Vinrankan, koncessionsansökan för kabelledning om 130 kv mellan Sjömarken och Viared och ytterligare en koncessionsansökan gällande kabelledning om 130 kv mellan Sjöbo och Kyllared. *Med samhällskostnad menas kundernas avbrottskostnader, schablonmässigt beräknat med hjälp av Svensk Energis mall. Borås Stad är inne i en expansiv period med flera nya byggprojekt i uppstartsfas. Det innebär att investeringar i nya och förstärkningar av befintliga nätstationer fortsätter, för att kunna tillgodose nya bostadsområden såväl som nyetablerade industrier med elförsörjning. Den nya mottagarstationen i stadsdelen Sjöbo stod klar under Borås Elnät AB Årsredovisning 2011

7 Serviceavdelningen 2011 Även för Serviceavdelningen utgjorde byggnationen av den nya mottagningsstationen på Sjöbo en viktig del av 2011 års arbetsinsats. Detta till trots kunde inte stationen tas i fullt bruk under Huvuddelen av de högspännings- och manöverkablar som ska anslutas till stationen var på plats, men inte anslutna till det befintliga nätet. Även under byggnationen av högspänningsställverket deltog Serviceavdelningen vid monteringen, tillsammans med entreprenören. Detta för att höja vår kompetens om anläggningen. Drift och underhåll av det egna elnätet har också utgjort en ansenlig del av årets arbetsinsatser. Det har bland annat inneburit service av alla mottagnings- och sekundärstationer, vilket skedde under sommarmånaderna då det är möjligt att frånkoppla de större transformatorerna. Drygt 50 av våra nätstationer har också servats. Arbetssättet vid nätstationsservicen skiljer sig lite från det normala. För att undvika elavbrott hos kunderna har stationerna, under servicen av högspänningsställverk och transformator, drivits av ett reservkraftsaggregat. Som underentreprenör till Servicekontoret har vi också lagt mycket tid på belysningsarbete. Bland annat har P A Halls terrass fått en helt ny belysningsanläggning. Här har också gjorts extra insatser på armaturernas färg. Förutom belysningsstolpar har exempelvis lysdiodslangar applicerats under bänkar och lysdioder har satts i trappräcken, vilket medför att området fått en delvis ny karaktär. Lysdioder är på stark frammarsch, dels för att de är väldigt användbara men även för att de är betydligt energisnålare än det vi än så länge kallar vanlig belysning. Ett annat exempel bland årets belysningsarbeten är Alingsåsvägen. Där har medverkan skett i en ombyggnad där natriumlampor ersatts med nya armaturer försedda med lysdioder. Skiftet innebär att effekten på varje stolpe och varje armatur har minskat med ca 100 W. Även i Annelundsparken beställde Tekniska kontoret lysdiodsarmaturer till belysningen utmed gångvägarna. Det finns två stora fördelar med att göra dessa underhållsarbeten i egen regi. Dels det uppenbara, att vi minimerar riskerna för strömavbrott. Men en annan fördel är också att vår personal får mycket god kunskap om anläggningarns funktion. Den kompetensen är mycket värdefull de gånger vi trots allt drabbas av problem och avbrott i vårt elnät. Vid besiktningar av våra nätstationer har vi kunnat konstatera att betongtaken är hårt utsatta för väder och vind. Tillsammans med Servicekontoret har vi därför fuktspärrat dessa. Arbetet gjordes i två steg där den första etappen bestod i att göra rent taket. Därefter besprutades taken med en vätska som tätar till betongen och förhindrar vatten att tränga in. Dryga 20 nätstationer försågs med denna typ av fuktspärr under året. Borås Elnät AB Årsredovisning

8 Elnät Leveranssäkerhetsutveckling Leveranssäkerhet är högsta prioritet inom elnätet. Målsättningen är att avbrott längre än 6 timmar ska undvikas helt. Vid planerade avbrott för ingrepp i elnätet tillåts max 5 timmars avbrottstid. Dessa mål och regler är interna och kan jämföras med myndigheternas krav på ersättning till kunderna vid avbrott som varar mer än 12 timmar. När vi sammanfattar antalet driftsstörningar under året i högspänningskabel kan vi konstatera att de låg inom normalintervallet. Samhällskostnaden* för detta var relativt låg och stannade på 940 tkr. En av anledningarna till det relativt goda resultatet är utan tvekan det långsiktiga arbetet med att ersätta luftledning med jordkabel. Det låga antalet avbrott blir dessutom ännu fördelaktigare i ljuset av att 2011 innehöll ovanligt många och kraftiga oväder och stormar. I diagrammen här intill åskådliggörs antalet störningar och samhällskostnaden för detta kopplat till respektive år. Högspänningsstörningar Antal vkv 130 kv År 30 kv Antal störn. medelv. 5 år Samhällskostnad Högspänningsstörningar Mkr kv 30 kv 130 kv 130 kv avbrott från Vattenfalls Regionnät Samhällsk. medelv. 5 år 8 Borås Elnät AB Årsredovisning 2011

9 Elnät Nättariffens delar På dagens elmarknad har elkunden alltid två leverantörer för att få el. Det grundläggande elnätet är ett myndighetsövervakat monopol, vilket vi i vår region ansvarar för. Det innebär att vi tar hand om elnätstjänsten och sköter eltransporten till våra elkunder. Detta gör vi från valfri produktionsplats inom landet. Kvaliteten och leveranssäkerheten är också vårt ansvar. Själva elenergin köper kunden dock från valfri elhandlare/-producent. Här nedan visar vi hur våra intäkter från nätavgifterna fördelas. Anslutning till det nationella nätet (22 %) Det svenska stamnätet och de regionala näten som är kopplade dit utgör elsystemets ryggrad. Det lokala elnätet är anslutet till närområdets regionnät. Genom att betala nätavgifter till regionnätsägaren köper vi kundernas rätt att få el överförd, från egenvald produktionsplats, till det lokala elnätet. Detta utgör 22 % av nättariffen. Anläggningskostnader (39 %) Det lokala elnätet består av ett ledningssystem som i ett antal steg transformerar volt ned till 400 volt. Detta sker via åtta mottagnings- och fördelningsstationer. Totalt är ledningsnätet ca 157 mil långt och har 433 lokala transformatorstationer samt ca kabelskåp. Det lokala elnätet når ut till omkring kundanläggningar. Anläggningarna befinner sig i dag i ett bra och driftsäkert skick, tack vare genomförandet av ett långsiktigt reinvesteringsprogram. Anläggningarna representerar ett stort värde och kostnaden för det nedlagda anläggningskapitalet motsvarar 39 % av nättariffen. Drift och underhåll (21 %) Anläggningarna kräver skötsel, underhåll samt ombyggnationer och anpassningar för att bibehålla en hög leveranskvalitet och elsäkerhet. För att åtgärda fel som inträffar utanför ordinarie arbetstid finns en beredskapsorganisation tillgänglig under årets alla timmar. Drift och underhåll utgör 21 % av nättariffen. Energiförluster (6 %) Vid överföringen och transformeringsstegen uppstår värmeförluster i transformatorer, ledningar och säkringar. Energiförlusterna uppgick 2011 till 19 GWh vilket motsvarar 3 % av den totala elenergiomsättningen. För att täcka energiförlusterna köps elenergi in, motsvarande 6 % av nättariffen. Myndighetsavgifter (2 %) Nätövervaknings-, elsäkerhets- och elberedskapsavgift till Energimyndigheten motsvarar 2 % av nättariffen. Kundadministration (3 %) Kostnader för kundadministration utgör 3 % av nättariffen Övriga kostnader (7 %) Kostnader för forskning och utveckling (FoU), centraladministration och omstruktureringar står för 7 % av nättariffen. Diagram över fördelning av intäkterna 3 % 2 % 6 % 7 % 22 % 21 % 39 % Anslutning till det nationella nätet Finansiella kostnader för anläggningarna Drift och underhåll Energiförluster Myndighetsavgifter Kundadministration Övriga bolagsgemensamma kostnader Borås Elnät AB Årsredovisning

10 Elnät Tekniska nyckeltal Anläggningar Eldistribution, antal mottagnings- och fördelningsstationer Nätstationer Kabelskåp Kopplingslådor Ledningsnät 130 kv (km) varav kabel (km) Ledningsnät 30 kv (km) varav kabel (km) Ledningsnät 10 kv (km) varav kabel (km) Ledningsnät 0,4 kv (km) varav kabel (km) 24,3 14,4 61,6 61, ,3 14,4 73,8 64, ,4 13,5 73,8 64, ,5 13,6 73,9 64, Anläggningarnas status, medelålder, år Mottagnings- och 24,5 23,5 22,5 21,5 fördelningsstationer Nätstationer 15,5 14,9 14,3 14,4 Kabelskåp 19,4 18,5 17,8 17 Leveranssäkerhet, nyckeltal redovisade till Energimyndigheten Avbrottsfrekvens aviserade avbrott 0,045 0,05 0,01* 0,98 Avbrottsfrekvens oaviserade avbrott 0,21 0,30 0,2* 0,35 Medelavbrottstid aviserat (min) 2,5 2,6 0,2* 7,9 Medelavbrottstid oaviserat (min) 11,1 5,7 7,4* 12,7 *=Viss O-noggrannhet råder pga nytt dokumentationssystem. 10 Borås Elnät AB Årsredovisning 2011

11 Borås Elnät AB Årsredovisning

12 Stadsnät Framtidens stadsnät är redan här För stadsnätsverksamheten har 2011 varit ett år av särskilt stor betydelse. Affärsområdets fleråriga strategiska arbete som har haft som mål att forma framtidens stadsnätsverksamhet kulminerade. Flera av de viktiga byggstenarna i framtidens verksamhet realiserades under Det gångna året lämnar verksamheten med en mycket bra plattform för en fortsatt positiv utveckling av stadsnätet. Den viktigaste byggstenen i framtidens stadsnät utgörs av ägarens uppfattningar om verksamhetens syften och mål. Under bolagsstämman i april 2011 försågs affärsområdet med nya ägardirektiv och en uppdaterad bolagsordning. De uppdaterade ägardirektiven tydliggör ägarens långsiktiga ambitioner med stadsnätsverksamheten och utgör de ramar inom vilka verksamheten ska drivas. Under 2011 har även affärsområdets verksamhet fått positiv uppmärksamhet av Sveriges kommuner och lansting tillsammans med Post & telestyrelsen i samband med en urvalsprocess för att hitta de bästa exemplen på stadsnätsverksamhet i Sverige. Fastighetsägarmarknad En betydande byggsten som realiserades under 2011 utgjordes av det samarbetsavtal som ingicks med AB Bostäder i Borås. Avtalet ger inom en treårsperiod samtliga AB Bostäders hyresgäster tillgång till SplitVisions utbud av tjänsteleverantörer inom bredband, telefoni och TV. Konkurrenssituationen i SplitVisions tjänsteleverantörsutbud genererar kraftigt sänkta priser för AB Bostäders hushåll. Genom avtalet förses även AB Bostäders hyresgäster med tillgång till marknadens snabbaste IT-infrastruktur som är rustad för morgondagens behov. Det långsiktiga avtalet utgör den bästa tänkbara plattformen för vidare spridning av SplitVisions öppna stadsnätslösning i Borås. Lanseringen av varumärket SplitVision under inledningen av 2011 har mottagits mycket positivt av fastighetsägare, byggherrar och markexploatörer samt bostadsrättsföreningar. Operatörsmarknad En annan viktig byggsten som har realiserats under 2011 är lanseringen av en kommunikationsplattform lämpad för framtidens stadsnätsverksamhet. Efter att ha lanserats internt under slutet av 2010 fick även boråsarna under början av 2011 lära känna varumärket SplitVision. Lanseringen bars av stadsverksamhetens vision Porten till allt möjligt. Kommunikationsplattformen och varumärket utgör den synliga delen av framtidens stadsnätsverksamhet. Potentialen i varumärket SplitVision möjliggör för verksamheten att förmedla de kärnvärden som utgör nycklarna till framgång för framtidens stadsnät. Stadsnätet är lokalt och syftar endast till att serva boråsarna. Stadsnätet är oberoende och erbjuder alla tillträde utan en dold agenda. Stadsnätet är framtidsförberett och är genom sin fiberoptiska teknik den säkraste investeringen för alla fastighetsägare. Operatörsmarknaden utgörs av kunder som samtliga förvaltar egen infrastruktur i olika former som exempelvis nationella och internationella bredbandsbolag och stora företag eller organisationer. På operatörsmarknaden har verksamheten under 2011 fortsatt varit framgångsrik med produkterna Svartfiber, Stadsnät fiber och Serverhotellet Berget. Regional samverkan utgör en viktig byggsten för ett framgångsrikt stadsnät i framtiden. Behovet av kommunikation är gränslöst i flera avseenden och affärsområdet har under 2011 utgjort en drivande faktor i bildandet av den ideella föreningen Västlänk och innehar sedan bildandet ordförandeskapet i föreningen. Västlänks medlemmar består av infrastruktursägare och syftar till att främja bredbandsutvecklingen i Västsverige. Affärsområdet har tidigare samarbetat regionalt men skapandet av föreningen förbättrar förutsättningarna för utveckling av IT-infrastrukturen i Västsverige. 12 Borås Elnät AB Årsredovisning 2011

13 - Svartfiber Produkten svartfiber riktar sig i huvudsak mot kundsegmentet Nationella operatörer och försäljningen av produkten har under flera år varit framgångsrik och så även under Även Borås Stad utgör en betydande kund för produkten till vilken försäljningsutvecklingen under 2011 har varit positiv. Efter en längre period av regionalt samordnade försäljningsinsatser tecknade affärsområdet under våren 2011 ett långsiktigt avtal med Tele 2 och Telenor angående en stor mängd förbindelser inom Borås Stad. Förbindelserna används i utbyggnationen av den fjärde generationens mobiltelefoniinfrastruktur i Borås och kransorterna. För affärsområdet får avtalet med sin långsiktighet och de levererade förbindelsernas geografiska spridning positiva konsekvenser utöver de ekonomiska. De kommersiellt drivna anslutningarna av mobilmaster förbättrar förutsättningarna för närliggande hushåll och näringsliv att få tillgång till stadsnätets utbud. Under 2011 har affärsområdet även levererat en större mängd speciellt utformade förbindelser till Ao Elnät som syftar till att förse elnätets sekundärstationer med extremt säkra kommunikationsförbindelser med närmast obegränsad kapacitet. - Stadsnät Fiber Målgruppen för transmissionsprodukterna med samlingsnamnet Stadsnät Fiber utgörs i huvudsak av kundgrupperna Nationella operatörer och Lokala IT-bolag. Försäljningen av produkten har under flera år varit lyckosam och penetrationen på marknaden har kommit att bli mycket hög. Försäljningen av produkterna är stabil och drivs av ett ökat kapacitetsbehov i slutkundsledet beroende på allt mer komplexa och kapacitetskrävande tjänster. Produktens försäljning påverkas i något högre grad av konjunkturläget än övriga produkter då behovet av ökad kapacitet hos slutkunden ofta sammanfaller med investeringar i IT-system. Likaså är den del av försäljningen som är driven av tillkomsten av nya företag beroende av konjunkturläget. och lokala IT-bolag som vill erbjuda tjänster till näringslivet i Borås. Serverhotellet Berget kan i det avseendet beskrivas som den stadsnätets torghandel där säljarna delar på kostnader för kostsam infrastruktur. Tjänsteleverantörsmarknad Ett allt viktigare kundsegment är fristående tjänsteleverantörer. Exempel är Internetoperatörer, telefonioperatörer och TV-operatörer. Kundsegmentet har inte möjlighet att hyra och operera ett eget nät utan är istället beroende av den sänkta etableringströskel som tillgången till ett öppet stadsnät med en plattform för bredbandstjänster och där fastigheter redan är anslutna innebär. Stadsnätsverksamhetens uppgift att verka som ägare och operatör av det öppna stadsnätet, anpassat för flera tjänsteleverantörer via en och samma anslutning genererar goda förutsättningar för såväl en lyckosam slutkundsförsäljning som en gynnsam konkurrenssituation kring slutkunden. Privatmarknad Målgruppen på privatmarknaden utgörs av såväl boendes i stadsnätsanslutna fastigheter (Triple Play) som invånare i Borås Stad genom traditionella Internetanslutningar via telefoninätet (ADSL). På privatmarknaden har stadsnätet under resterande del av migreringsperioden till öppet nät och under varumärket Bornet fortsatt rollen som tjänsteleverantör, det i egenskap av Internetleverantör till slutkunder. Privatmarknaden förväntas vara avvecklad i nuvarande form inom en treårsperiod. Bornets ADSL-produkt har sedan några år stagnerat och krympte ytterligare under Produkten marknadsförs på en marknad som kännetecknas av en hård konkurrens och förpackningsövertag hos den stora skara konkurrenter som erbjuder ADSL i kombination med TV och telefoni på en nationell marknad. - Serverhotellet Berget Verksamhetens anläggning har fortsatt varit lyckosam som gränssnitt mot såväl Nationella operatörer som Lokala IT-bolag där de senare stod för en klar majoritet av nyttjandet av anläggningen. Syftet med anläggningen är i huvudsak två. Dels utgör skapandet av en huvudnod förutsättningar för att mer effektivt optimera det infrastrukturella arbetet. Motsatsen är flertalet kundunika gränssnitt på olika ställen i staden. Därtill sänker anläggningen etableringströskeln för tjänsteleverantörer Borås Elnät AB Årsredovisning

14 Stadsnät Tekniska nyckeltal Aktiva tjänsteleverantörer i stadsnätet (företag) Bahnhof AB Bredband2 I Skandinavien AB Candidator AB DGC Access AB Fantastiskt Sweden AB Grandin ITC AB Göteborg Energi GothNet AB IP-Only Networks AB Make IT I Borås AB Navipro System AB Net@Once Sverige AB Offi ce IT Partner Sjuhärad AB PCL Data AB Pulsen Production AB Quadracom AB Switch IT & Telefoni AB SYSteam i Sjuhärad AB TDC Sverige AB Tele2 Sverige AB Telenor Sverige AB TeliaSonera Sverige AB Teracom AB Trafi kverket ICT Aktiva tjänsteleverantörer i stadsnätet (privat) AllTele Allmänna Svenska Telefoniaktiebolaget Bahnhof AB Bredband2 i Skandinavien AB Bitcom Boxer Sverige AB Net@Once Sverige AB Riksnet Sappa AB Telecom 3 Sverige AB Tele2 Sverige AB Nyckeltal stadsnätet Boråsbaserade tjänsteleverantörer (företag) Övriga tjänsteleverantörer (företag) Tjänsteleverantörer (privat) 10 CORE-noder Förlagd fiberkabel (mil) 57,8 48,8 34,9 Anslutna fastigheter DSL-stationer Borås Elnät AB Årsredovisning 2011

15 Borås Elnät AB Årsredovisning

16 Kundtjänst Flera utmaningar väntar för bolagets Kundtjänst de kommande åren. Det handlar om såväl smärre justeringar som stora branschförändringar. Det gäller i mångt och mycket att utvecklas i takt med omvärlden och anpassa verksamheten till de förändringar som står för dörren. Utmaningarna som kundtjänst har framför sig är i dagsläget: Bolagets flytt till fastigheten Vinrankan på Göta Idag har vi en gemensam växel och reception med Borås Energi och Miljö AB. I samband med flytten till Vinrankan kommer detta samarbete att avslutas. Med tanke på att det nya läget inte är lika centralt beläget som det nuvarande förväntar vi oss också färre fysiska besök från våra kunder. För att fortsatt vara lättillgängliga ska därför fler kontaktytor tas fram. Sannolikt kommer detta främst att handla om fler och mer kundvänliga webblösningar, för att öka servicegraden och förenkla informationsåtkomst när det gäller avgifter och förbrukning. Samtidigt är det värt att poängtera att många av de kundbesök vi har idag rör frågor, kring de kommunikationsnättjänster på privatmarknadssidan, som bolaget tillhandahåller under varumärket Bornet. Det vill säga just de tjänster som de närmaste åren successivt kommer att bli en allt mindre del av verksamheten, som en konsekvens av en rad olika omvärldsfaktorer. Nordisk slutkundsmarknad Beslutet om en nordisk slutkundsmarknad för el, där fakturering av elkunder skall ske genom elhandelsföretagen, kommer i stor utsträckning att påverka Kundtjänst. Beroende på vad som beslutas i NordReg när det gäller exempelvis teknik för detta, kan vi inte i dagsläget inte till fullo överblicka vilka förändringar det kommer att innebära i praktiken. Inom fem år är det dock rimligt att förvänta sig en branschutveckling, som bolaget redan nu behöver börja analysera och förhålla sig till, för att i god tid styra den långsiktiga planeringen i rätt riktning. Kundadministration för kommunikationsnättjänster Möjligheterna att framgångsrikt tillhandahålla kommunikationsnättjänster för ett kommunalt bolag blir allt mer begränsade. En försvårande del är myndigheternas förändring av villkor och ramverk. I och med de förändrade förutsättningarna för just dessa tjänster i vårt utbud kommer, utöver en minskad besöksfrekvens till kontoret, även den administrativa belastningen rörande avtalshantering och fakturering att över tid minska. Även detta kommer i viss grad att påverka utvecklingen av Kundtjänst. Nya regelverk Nya regelverk från EU (Framework guidelines & Network codes) kommer så småningom att träda i kraft. Detta kommer på bolagsnivå med största sannolikhet innebära att vi på det här området istället får ett ökat behov av administration, i rak motsats till vad utvecklingen för kommunikationsnättjänster innebär. Samverkan kring systemstöd och fakturering Bolagets systemstöd för kundadministration och faktureringsunderlag delas idag med främst Borås Elhandel AB och delvis med Borås Energi och Miljö AB. Detta medför samverkansvinster och en rationell dialog med vår systemleverantör. Ett flerårigt uppgraderingsprojekt är i full gång där 3 av totalt 6 steg är genomförda. Hela uppgraderingen beräknas vara klar under Gällande faktureringsarbetet görs också stora ekonomiska samverkansvinster i och med ett större enskilt samarbete med Borås Elhandel AB. Samtliga gemensamma kunder samfaktureras för elförbrukning och för våra nätavgifter för eldistributionen. Dessutom fakturerar vi Borås Elhandel AB:s samtliga övriga kunder i Sverige för elförbrukning. Denna försäljning av både systemstöd och faktureringstjänster såväl som administrativa tjänster vid kundtjänst gör att de totala kostnaderna för verksamheten på ett effektivt och proportionerligt sätt kan delas med vår partner. På vilket sätt ett lyckosamt, fortsatt samarbete kan ta sig uttryck i det längre perspektivet, med tanke på några av ovanstående förutsättningar, är en fråga som förtjänar en prioriterad plats på bolagets förestående dagordning. 16 Borås Elnät AB Årsredovisning 2011

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen och verkställande direktören för Borås Elnät AB, orgnr , får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret Allmänt Borås Elnät AB ägs sedan av Borås Stadshus AB, som är moderbolag i en av Borås Stad helägd koncern. Ägardirektiv och bolagsordning Bolaget har under året fått de båda styrdokumenten Ägardirektiv och Bolagsordning förnyade. Uppdateringen gäller endast Affärsområde Stadsnät och avser att på ett tydligare sätt styra affärsområdets verksamhet mot en affärsmodell med ett öppet nät och från den tidigare rollen som tjänsteleverantör. Bolaget har som helhet svarat upp väl mot dessa dokument. Verksamhet Borås Elnäts huvudsakliga uppdrag är att distribuera elenergi. Uppdraget är ett monopol och organiserat i ett eget affärsområde inom bolaget. Eldistributionen sker huvudsakligen från mottagningspunkter i det regionala kraftnätet, men också från lokala kraftproduktionsanläggningar. Distributionsområdet omfattar Borås centralort samt Frufällan, Brämhult, Gånghester och Målsryd, allt inom Borås Stad. Det ger en täckning motsvarande cirka 75 % av kommunens elnätskunder, vilket i sin tur innebär ungefär avtal. Fastställande av tariffer (nätavgifter) sker utifrån kravet på kostnadsriktighet i den mening att varje kundkategori ska betala en avgift som motsvarar de kostnader den är upphov till. Merparten av kostnaderna för nätavgiften är beroende av den kapacitet som ställs till kundens förfogande. Affärsområdet Stadsnät tillhandahåller en infrastruktur för datakommunikation med täckning över hela kommunen. Affärsområdet genomför nu successivt byte av affärsmodell, för att lämna rollen som tjänsteleverantör (Bornet) och istället tillhandahålla ett öppet nät (SplitVision) med fri konkurrens. Den ekonomiska tillväxten har planat ut men lönsamheten har ändå stabiliserat sig på en god nivå. Planerade och genomförda investeringar är till största delen säkrade av ingångna affärsavtal. Kundtjänstavdelningen är den samlande länken när det gäller kundkontakter. Kundtjänst har också ekonomiskt viktiga samarbeten, bland annat en faktureringssamverkan med Borås Elhandel AB och Borås Energi & Miljö AB, avseende el respektive fjärrvärme. Miljö En viktig del i den dagliga verksamheten har länge varit att minimera vår miljöpåverkan på omgivningen. Just nu pågår ett arbete, som startades under 2009, som syftar till att miljöcertifiera hela bolaget enligt ISO Riskfaktorer Bolaget har en lagbunden skyldighet att följa med samhällsutvecklingen och kontinuerligt bygga ut elnätet, för att möta ett allt större behov av tillförlitlig elförsörjning. I ett nära samarbete med Borås Stad strävar vi efter att så långt det är möjligt optimera och samordna stadens utbyggnad. En allt högre investeringsvolym under de kommande åren förväntas dock få återverkningar på bolagets resultatutveckling. Förlustenergi utgör en stor andel av de årliga kostnaderna i verksamheten. När vi bedömer marknadsläget som gynnsamt upphandlar vi därför ett längre tidsintervall och undviker därigenom stora prissvängningar mellan åren. Alla elnätsföretag lyder från och med 2012 under en ny typ av prisreglering. Denna förregleringsmodell gäller för en fyraårsperiod, från 2012 till och med Den bygger från början på grunddata som i mars 2011 rapporterades till Energimarknadsinspektionen. Den utgör grund för myndighetens fastställande av intäktsram, inom vilken periodens totala elnätsintäkter för respektive bolag ska rymmas. I slutet av 2011 meddelade Energimarknadsinspektionen den intäktsram som slutligen fastställts. Myndigheten har tillämpat helt nya och tidigare inte kommunicerade förutsättningar som innebär att våra intäktsprognoser preliminärt tangerar den övre gränsen. Dessutom har myndigheten inte klargjort alla beräkningsgrunder, exempelvis hur indexuppräkning av ramen skall beräknas. Konsekvensen av detta är att vi, tillsammans med hälften av landets ca 170 elnätsbolag och med Svensk Energis hjälp, överklagat beslutet. Vi kommer därför inte att förändra vår strategi och inriktning innan slutgiltigt besked från myndigheten getts. Viktiga händelser under året Projektet att samla hela företaget under ett tak utvecklas mycket positivt. Vi fick i början av året vår ägares godkännande att köpa fastigheten Vinrankan 1 på Göta av Borås Stad. Likaså har vi fått acceptans för att anpassa den till våra behov. Projektering och upphandling av entreprenader har pågått hela Övertagande och byggstart sker direkt efter årsskiftet 2011/2012. Inflyttning är planerad till försommaren Vi har, trots ett år med flera olika typer av extremväder så som kall och snörik vinter, en höst med mycket åska och en början på ny vinter med svåra stormar nått en god leveranssäkerhet även Det är glädjande att vi tydligt kan se effekten av det så kalllade Gudrunprojektet, där vi ersatte i stort sett alla våra återstående luftledningar med jordkabel. Vårt långsiktiga reinvesteringsprogram i kombination med noggrann planering av driftstrategiska investeringar har också inneburit en avsevärd förbättring. Våra anläggningar och vårt nät håller genomgående god kvalitet och är idag till största delen baserade på moderna tekniska lösningar. Omsättning och resultat Omsättningen under 2011 uppgick till 219,1 Mkr (204,7 Mkr) medan rörelseresultatet före finansiella poster var 34,5 Mkr (27,6). Av nettoomsättningen stod affärsområde Elnät för 168,7 Mkr, vilket motsvarar 81,7 % av totalen. Borås Elnät AB Årsredovisning

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE forts. Energiomsättningen i elnätet uppgick till 645 GWh (662 GWh), vilket är en minskning med 3,6 % mot föregående år. Minskningen förklaras främst av årets sista och ovanligt milda månader. Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader var 34,5 Mkr (27,6 Mkr) vilket överträffar förväntningarna. Till största delen beror det positiva resultatet på ökade intäkter och lägre kapital- och personalkostnader än beräknat. Framtidsutsikter Dagens och framtidens samhälle ställer höga krav på leveranssäkerhet. Det rådande klimathotet innebär att stora förändringar väntar i samhället. Satsningar görs på förnyelsebar elproduktion, likaså görs omställningar från fossila till förnyelsebara bränslen. Förändringarna ställer höga krav på framtidens infrastruktur. Vår elnätsverksamhet är i dag stabil och trygg, men direkta och indirekta krav från myndigheter kan snabbt förändra situationen. Vi ser ökade finansiella risker och försämrad lönsamhet på sikt, bland annat på grund av ny regleringsmodell, förändring av branschens marknadsstruktur, timdebitering, avbrottsersättning, omfattande infrastrukturprojekt/ samhällsutveckling samt andra ännu odefinierade framtida krav. För att förbereda oss så väl som möjligt för framtiden fortsätter vi att satsa på förbättringar av leveranskvaliteten, främst genom analyser av nät och material, rätt underhåll, god framförhållning i samhällsplaneringen samt genom att skapa effektiva lösningar inom både teknik och processer. Svenska Kraftnät har genomfört kraftiga prishöjningar, vilket lett till motsvarande höjningar från Vattenfalls regionnät till oss. För 2010 var ökningen hela 19 % och för %. Bedömningen är att vi kommer att få se betydande prishöjningar också de närmaste åren, vilket kan bli svårt att kompensera fullt ut med egna tariffjusteringar. Affärsområde Stadsnäts omläggning till ny affärsmodell beräknas pågå ytterligare ett par år. Den mjuka övergången bedöms minska den tekniska och ekonomiska risken i affärsområdets utveckling och samtidigt kan vi anpassa verksamheten till omvärldens nya krav och förutsättningar på ett bra sätt. Investeringar Investeringarna för 2011 budgeterades till 128,8 Mkr men uppgick till 64,9 Mkr (39,7). Förklaringen till avvikelsen är i huvudsak att enskilda och större projekt försenats och därmed skjutits över till följande räkenskapsår. Av årets investeringsmedel fördelades 53,0 Mkr (32,5 Mkr) på affärsområde Elnät och 11,8 Mkr (7,0 Mkr) på affärsområde Stadsnät. Styrelsearbetet under 2011 Som en följd av valet hösten 2010 tillträdde en något mindre och till stora delar ny styrelse vid bolagsstämman i april. Den bestod under året därefter av nio ordinarie ledamöter och åtta suppleanter, varav två respektive en var arbetstagarrepresentant. Styrelsearbetet följer gällande arbetsordning och under året har styrelsen sammanträtt vid åtta tillfällen. Förslag till vinstdisposition Styrelsen och verkställande direktören föreslår att årets förlust på -54 kkr tillsammans med tidigare ansamlad förlust på -89 kkr överförs i ny räkning. Koncernbidrag har lämnats med kkr. När det gäller företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 18 Borås Elnät AB Årsredovisning 2011

19 EKONOMISKA NYCKELTAL Belopp i tusental kronor om inte annat anges. Resultaträkning Omsättning Resultat före dispositioner och skatt Årets resultat Balansräkning Balansomslutning Obeskattade reserver Eget kapital Övriga nyckeltal Omsättning per anställd Rörelsemarginal, % 1) 19,0 16,6 18,5 17,7 16,1 Resultatmarginal, % 2) 15,8 13,5 14,9 13,2 11,0 Räntabilitet på totalt kapital, % 3) 6,9 5,8 6,3 6,1 5,3 Räntabilitet på eget kapital, % 4) 23,2 20,0 22,2 20,3 16,5 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 5) 11,1 9,5 11,2 11,6 10,0 Kassalikviditet, % 6) Soliditet, % 7) 25,6 23,2 22,9 22,2 22,4 Eget kapital av omsättningen, % 8) 71,2 69,6 68,1 68,1 70,5 Tillgångarnas omsättningshastighet, ggr 9) 0,4 0,3 0,3 0,3 0,3 Räntetäckningsgrad, ggr 10) 5,6 5,0 4,9 3,8 3,0 Skuldränta, % 11) 1,5 1,3 1,5 1,9 2,2 Skuldsättningsgrad, % 12) Definitioner: 1) Rörelseresultat efter avskrivningar i procent av omsättningen 2) Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i procent av omsättningen 3) Resultat efter finansiella intäkter och kostnader plus finansiella kostnader i procent av genomsnittet av ingående och utgående balansomslutning 4) Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i procent av genomsnittet av ingående och utgående balans för summa eget kapital plus 73.7 % av de obeskattade reserverna 5) Resultat efter finansiella intäkter och kostnader plus finansiella kostnader i procent av genomsnittet för summan av ingående och utgående balansomslutning minus icke räntebärande skulder 6) Omsättningstillgångar minus pågående arbeten i procent av de kortfristiga skulderna 7) Eget kapital plus 73.7 % av obeskattade reserver i procent av balansomslutningen 8) Eget kapital plus 73.7 % av obeskattade reserver i procent av omsättningen 9) Omsättning dividerad med balansomslutningen 10) Resultat efter finansiella intäkter och kostnader plus finansiella kostnader i förhållande till de finansiella kostnaderna 11) Räntekostnaderna i procent av summa skulder plus 73.7 % av de obeskattade reserverna 12) Summa skulder plus 26.3 % latent skatteskuld av obeskattade reserver i förhållande till eget kapital plus 73.7 % av de obeskattade reserverna Borås Elnät AB Årsredovisning

20 RESULTATRÄKNING Belopp i tusental kronor Rörelsens intäkter Nettoomsättning not Förändring pågående arbete Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter not Summa Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader not Personalkostnader not Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar not Summa Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Ränteintäkter Räntekostnader not Resultat efter finansiella poster not Bokslutsdispositioner Förändring avskrivningar utöver plan Lämnat koncernbidrag Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets resultat Borås Elnät AB Årsredovisning 2011

21 BALANSRÄKNING Belopp i tusental kronor TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Nyttjanderätt not Aktiverade utgifter för dataprogram not Summa Materiella anläggningstillgångar Mark not Tekniska anläggningar och maskiner not Inventarier, verktyg och installationer not Summa Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Pågående arbeten Summa Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Övriga fordringar 4 25 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter not Summa Kassa och Bank 2 3 Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Borås Elnät AB Årsredovisning

22 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital not 14 Bundet eget kapital Aktiekapital (200 aktier) Reservfond Summa Ansamlad förlust Balanserat resultat Årets resultat Summa Obeskattade reserver Ackumulerade avskrivningar utöver plan not Summa Långfristiga skulder Skuld till Borås Stad not Förutbetalda anslutningsavgifter Summa Kortfristiga skulder Checkräkningskredit not Leverantörsskulder Skuld till koncernföretag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter not Summa SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER STÄLLDA PANTER Inga Inga ANSVARSFÖRBINDELSER Inga Inga 22 Borås Elnät AB Årsredovisning 2011

23 KASSAFLÖDESANALYS Belopp i tusental kronor Löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Avskrivningar Betald skatt 0 0 Kassaflöde före förändringar av rörelsekapitalet Kassaflöde från förändring av rörelsekapitalet Ökning (-)/minskning (+) av pågående arbeten Ökning (-)/minskning (+) av kortfristiga fordringar Ökning (+)/minskning (-) av kortfristiga skulder Summa Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Upptagna lån Amortering av lån Lämnat koncernbidrag Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Tilläggsupplysningar Likvida medel Bank-/Kassatillgodohavanden 2 3 Betald ränta Erhållen ränta Borås Elnät AB Årsredovisning

24 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Belopp i tusental kronor om inte annat anges. Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd med undantag för BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag (de s.k. K2-reglerna). Bolaget följer inte uttalandet från Rådet för finansiell rapportering (UFR 2) beträffande redovisning av koncernbidrag. Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år. Värderingsprinciper Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärden efter avdrag för värdeminskning i form av avskrivningar enligt plan. Nedskrivning av anskaffningsvärde sker vid bestående värdenedgång. Avskrivningstiderna, som beräknas återspegla tillgångarnas nyttjandeperiod, är följande: Aktiverat arbete för egen räkning Eget arbete på egna anläggningar prissätts till de sammanlagda utgifterna för personal och utgifterna för de övriga interna resurser som erfordras för att bedriva arbetet. Pågående arbeten Pågående arbeten värderas till nedlagda direkta utgifter. Av försiktighetsskäl resultatavräknas inte pågående arbeten på balansdagen utan först när de färdigställs. Posten avser externa kunder. Fordringar Fordringarna upptas till de belopp varmed de beräknas inflyta. Några fordringar och skulder i utländsk valuta finns inte. Reservering av osäkra fordringar sker när de är förfallna med mer än tre månader. Övriga tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärden. Tekniska anläggningar och maskiner Mottagningsstationer Fördelningsstationer Nätstationer Region-, fördelnings- och lågspänningsledningar Kommunikationsledningar Driftkontrollsystem Reservkraftverk Aktiva komponenter i kommunikationssystem, Stamnät Aktiva komponenter i kommunikationssystem, Accessnät Inventarier, verktyg och installationer Geografiskt informationssystem, installation och utrustning Kontorsinventarier Servicefordon Fordon, övriga Datorutrustning Verktyg Immateriella anläggningstillgångar Nyttjanderätt, Kommunikationsledning (fiber) enligt 20-årsavtal Aktiverade utgifter för dataprogram 25 år 25 år 25 år 35 år 20 år 10 år 10 år 5 år 3 år 5 år 10 år 8 år 5 år 3 år 3 år 20 år 5 år Intäkter Försäljning av eldistribution och kommunikationsnättjänster redovisas som intäkt vid leveranstidpunkt. Utförda entreprenader intäktsredovisas vid färdigställandet. Försäljning redovisas netto efter moms. Anslutningsavgifter för eldistribution redovisas som en intäkt till den del som intäkten inte täcker framtida åtaganden. Övriga intäkter redovisas enligt följande: Andra avgifter och ersättningar - i enlighet med den aktuella överenskommelsens ekonomiska innebörd Hyresintäkter - i den period uthyrningen avser Ränteintäkter - i enlighet med effektiv avkastning. Anslutningsavgifter Anslutningsavgifter som vart och ett uppgår till väsentligt belopp och innebär ett framtida åtagande aktiveras i balansräkningen. Periodiseringen av dessa görs på tio år. Kostnader för forskning och utveckling Utgifter i FoU-projekt som drivs i egen regi eller gemensamt via branschföreningen kostnadsförs löpande. Koncernuppgifter Borås Elnät AB är ett helägt dotterbolag till Borås Stadshus AB, org nr , med säte i Borås. Moderbolaget ägs av Borås Stad. Skillnad mellan avskrivningar enligt plan och bokförda skattemässiga avskrivningar redovisas i resultaträkningen som bokslutsdisposition och i balansräkningen som ackumulerade avskrivningar utöver plan. Anskaffningar av enskilda maskiner och inventarier, vars anskaffningsvärde understiger 20 kkr, kostnadsförs i sin helhet anskaffningsåret. Av årets totala kostnader för inköp respektive totala intäkter avser värdemässigt 4,0 % av inköpen och 5,6 % av intäkterna andra företag inom den koncern där Borås Stadshus AB är moderbolag. 24 Borås Elnät AB Årsredovisning 2011

25 NOTER 1. Nettoomsättning per affärsområde Affärsområde ELNÄT Affärsområde STADSNÄT Summa Övriga rörelseintäkter Administrativa tjänster Avgifter för slutavläsning vid flytt Från partners vid ombyggnad och samförläggning Hyresintäkter Övrigt Summa Övriga externa kostnader Arvode till revisor, KPMG & Ernst & Young varav revisionsuppdrag övriga uppdrag Personalkostnader Medelantalet anställda varav kvinnor Antal ordinarie styrelseledamöter varav kvinnor Antal styrelsesuppleanter varav kvinnor Antal kvinnor i Företagsledningen Total sjukfrånvaro Varav långtidssjukfrånvaro (60 dgr eller mer) 3,5 % 1,9 % 5,3 % 3,8 % Sjukfrånvaro för män 3,9 % 5,2 % Sjukfrånvaro för kvinnor 2,3 % 5,9 % Sjukfrånvaro anställda -29 år 2,3 % 2,6 % Sjukfrånvaro anställda år 1,9 % 1,4 % Sjukfrånvaro anställda år 5,3 % 10,1 % Styrelse och VD Löner och andra ersättningar Sociala kostnader varav pensionskostnader Summa Borås Elnät AB Årsredovisning

26 NOTER Övriga anställda Löner och andra ersättningar Sociala kostnader varav pensionskostnader Summa Samtliga Löner och andra ersättningar Sociala kostnader varav pensionskostnader Summa Enligt VD:s anställningsavtal utgår, vid uppsägning från bolagets sida, sex månaders uppsägningstid. VD tillförsäkras tjänstepensionsrätt och trygghetsförsäkringar enligt samma regler och villkor som tillämpas för övriga anställda. 5. Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar Nyttjanderätt Aktiverade utgifter för dataprogram Tekniska anläggningar och maskiner Inventarier, verktyg och installationer Summa Räntekostnader Räntekostnader, Borås Stad Övrigt Summa Resultat efter finansiella poster per affärsområde Affärsområde ELNÄT Affärsområde STADSNÄT Summa Nyttjanderätt Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början och slut Summa Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Årets avskrivningar enligt plan Summa Redovisat värde vid periodens slut Borås Elnät AB Årsredovisning 2011

27 NOTER 9. Aktiverade utgifter för dataprogram Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar 0 0 Summa Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Årets avskrivningar enligt plan Summa Redovisat värde vid periodens slut Mark Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Redovisat värde vid perioden slut Tekniska anläggningar och maskiner Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Summa Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Årets avskrivningar enligt plan Summa Redovisat värde vid periodens slut Inventarier, verktyg och installationer Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Summa Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Årets avskrivningar enligt plan Summa Redovisat värde vid periodens slut Borås Elnät AB Årsredovisning

28 NOTER 13. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna elnätavgifter Förutbetalda leverantörsfakturor Summa Eget kapital Aktiekapital Reservfond Ansamlad förlust Vid årets början Årets resultat -54 Vid årets slut Obeskattade reserver Ackumulerade avskrivningar utöver plan: Anläggningstillgångar Av obeskattade reserver utgör uppskjuten skatteskuld (Redovisas ej i Balansräkning) Lån Borås Stad Reverslån hos Borås Stad Varav amorteringsfritt. Innebärande att denna del förfaller senare än fem år från balansdagen Checkräkningskredit Beviljad kreditlimit hos Borås Stad Outnyttjad kredit Utnyttjat belopp Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna löne- och pensionskostnader Arbetsgivaravgifter Förutbetalda intäkter Övrigt Summa Borås Elnät AB Årsredovisning 2011

29 Borås Thomas Nilsson Ordförande Pernilla Kopp Ledamot Morteza Rajabion Ledamot Mikael Wickberg Vice ordförande Mona Nordqvist Ledamot Håkan Engblom Verkställande direktör Uno Jöelaid Ledamot Erik Nyström Ledamot Tommy Andersson Arbetstagarrepresentant, VISION REVISIONSBERÄTTELSE Till årsstämman i Borås Elnät AB. Org nr Rapport om årsredovisningen Vi har reviderat årsredovisningen för Borås Elnät AB för Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning, som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig, för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen, för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts, liksom utvärdering av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen. Den ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Borås Elnät AB:s finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Borås Elnät AB för Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Min revisionsberättelse har lämnats 2012 Hans Gavin Auktoriserad revisor Borås Elnät AB Årsredovisning

30 Företagsledning Ledningsgruppen svarar för omvärldsbevakning, strategiska utvecklingsfrågor och beslut kring dessa, samt styrelse- och ägarfrågor. Åsa Hilmersson, Personalutvecklare David Björklund, Affärsområdeschef Stadsnät Håkan Engblom, VD Kenneth Helin, Ekonomichef Bertil Thilander, Affärsområdeschef Elnät Lotta Bohlin, Kundtjänstchef Per Gottfridsson, Verksamhetsutvecklare

31 Styrelse Borås Elnät AB har en av Borås Stad politiskt tillsatt styrelse. Styrelsen består av åtta ordinarie ledamöter och åtta ersättare, inklusive arbetstagarrepresentanter. STYRELSE, ordinarie Thomas Nilsson (S) Ordförande Mikael Wickberg (M) Vice Ordförande Mona Nordkvist (S) Morteza Rajabion (S) Pernilla Kopp (S) Uno Jöelaid (M) Erik Nyström (KD) Tommy Andersson VISION STYRELSE, ersättare Per-Olof Andersson (S) Anki Amneskog (S) Pavle Velcov (S) Monica Hermansson Friedman (M) Klas Gillberg (VÄG) Michael Kårström (M) Hjördis Jonsson (FP) Ola Ståhl VISION

32 ett kommunägt företag Borås Elnät AB, Västerlånggatan 10, Box 1714, Borås Tel: , Fax: , 32 Borås Elnät AB Årsredovisning 2011

33

34

35

36