QUICKARKIVET - Ett extramaterial till boken Mannen som slutade ljuga l ADVOKATFIRMAN SILBERSKY AB

Transkript

1 l ADVOKATFIRMAN SILBERSKY AB Till Hovrätten för Nedre Norrland ANSÖKAN OM RESNING Hovrätten för Nedre Norrtand :~1 Ink.... Nr L ,;'... ~Il Ab.J. *') ~7,]:-:~tl...R... b-~ SÖKANDE STURE Ragnar Bergwall, , Säters sjukhus, Avd 36, Box 350, SÄTER Ombud: Advokat Martin Cullberg och advokat Thomas Olsson, Box 12706, STOCKHOLM, fullmakt bifogas MOTPARTER Åklagare Överåklagaren Björn Ericsson, Åklagarmyndigheten, Riksenheten för polismål, Malmö, MALMÖ Målsäganden Anna-Clara Asplund, Ringvägen 2G, SUNDSVALL Björn Asplund, Söder Mälarstrand, Kajplats 21, 118,25 STOCKHOLM SAKEN Mord; nu fråga om resning enligt 58 kap, 2 rättegångsbalken LAGAKRAFTVUNNEN DOM Sundsvalls tingsrätts dom i mål nr B , bilaga l a.

2 2 Härmed får undertecknade ombud med stöd av bifogade fullmakt å Sture Bergwalls vägnar ansöka om resning i enlighet med följande yrkanden och grunder. YRKANDEN l. Sture Bergwall yrkar att hovrätten skall bevilja resning i målet och att åtalet for mord på Johan Asplund skall ogillas och de enskilda anspråken lämnas utan bifall. 2. För det fall resning beviljas yrkar Sture Bergwall ersättning for rättegångskostnader i enlighet med foreskrifterna i 58 kap, 8 rättegångsbalken. GRUNDER 3. Sture Bergwall har återtagit sitt tidigare erkännande och fornekar numera mordet på Johan Asplund. 4. Sture Bergwall åberopar nya omständigheter och bevis som utvisar att det ursprungliga erkännandet var falskt och att han inte kan ha utfört mordet. De nya omständigheterna och bevisen har inte förebringats tidigare och deras forebringande skulle sannolikt lett till att Sture Bergwall frikänts från ansvar enligt åtalet och att de enskilda anspråken ogillats. 5. I vart fall finns det med hänsyn till de nytillkommande omständigheterna och bevisen samt omständigheterna i övrigt synnerliga skäl att på nytt pröva frågan om Sture Bergwall forövat gärningen.

3 3 INNEHÅLL YRKANDEN... 2 GRUNDER... 2 RÄTTSLIGA UTGÅNGSPUNKTER... 6 Falsk utsaga... 6 Nya omständigheter och bevis... 6 SAMMANFATTNING A V SKÄLEN FÖR RESNING... 8 BAKGRUND TINGSRÄTTENS DOM Synpunkter på tingsrättens dom STUREBERGWALLS KÖRFÖRMÅGA Tingsrättens don Sture Bergwall s uppgifter om bilen under förundersökningen Sture Bergwall s körfönnåga Chauffören Uppgifter om hur Sture Bergwall fårdats i tidigare domar Slutsats STURE BERG W ALLS FÖREHA V ANDEN DEN 7 NOVEMBER Tingsrättens don Vittnesiakttagelser under perioden Sture Bergwalls uppgifter under förundersökningen Lisa Mörka pojken Fläkten vid skolan Slamsugaren Sture Bergwalls kalender... 35

4 4 S lutsatser UPPGIFTERNA OM JOHAN ASPLUND Tingsrättens don Sture Bergwalls beskrivning av Johan Asplund under utredningen Födelsemärket och vattenbråcket Johan Asplunds journalhandlingar och Sture Bergwalls uppgifter om vattenbråcket Sture Bergwall s uppgifter rörande födelsemärket i forundersökningen San1n1anfattning STURE BERGWALLS UPPGIFTER OM BROTTET Inledning Tingsrättens dom om bortforand et, sexuella övergrepp och mordet Sture Bergwall s uppgifter under forundersökningen Tingsrättens dom om hanteringen av kroppen efter mordet Sture Bergwall s uppgifter under förundersökningen Sammanfattning POLISENS UTGRÄVNINGAR M.M Tingsrättens dom Uppgifter i utredningen rörande fosfathalter och organiskt material Zampo San1n1anfattning TILLFÖRLITLIGHETEN AV STURE BERGWALLS UPPGIFTER Uppkomstbetingelserna Sture Bergwall s egna förklaringar Omständigheterna vid erkännandet av mordet på Johan Asplund Sture Bergwalls mentala hälsa under utredningen Närmare om risken for falska erkännanden Erkännandenas upphörande... 80

5 5 Sven-Åke Christianssons och Birgitta Ståhles förklaringar I F ALSKA ERKÄNNANDEN Inledning Norgepojkarna Falska tillvitelser rörande andras brottslighet Sten-Ove Bergwall M A Jonny Farenbrink S E BEVISUPPGIFT... l 00

6 6 RÄ TTSLIGA UTGÅNGSPUNKTER Falsk utsaga 6. I 58 kap, 2, 3 p rättegångsbalken anges som ett resningsskäl att ett vittne avgivit en falsk utsaga. Härmed avses en utsaga vars innehåll varit medvetet oriktig. Däremot behöver avgivaodet av utsagan inte vara straffbart för att de oriktiga uppgifterna skall vara resningsgrundande 1 För resning krävs att utsagan kan antas ha påverkat utgången i målet. Om innehållet i utsagan åberopats i domen torde det utgöra ett tillräckligt stöd för ett sådant antagande 2 I de fall där oriktiga uppgifter lämnats, men det inte anses föreligga en falsk utsaga t.ex. på grund av att det inte går att styrka att de oriktiga uppgifterna lämnats medvetet, kan de oriktiga uppgifterna utgöra resningsskäl enligt 58 kap, 2, 4 p rättegångsbalken 3. Nya omständigheter och bevis 7. Resning enligt 58 kap, 2, 4 p rättegångsbalken förutsätter, enligt huvudregeln, att det åberopas nya omständigheter eller bevis som sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade frikänts eller till att brottet hänförts under en mildare straffbestämmelse. Enligt den s.k. tilläggsregeln kan resning beviljas om det med hänsyn till de nya omständigheterna och bevisen och vad som förekommit i övrigt föreligger synnerliga skäl att på nytt pröva skuldfrågan. 8. Nyhetskravet, enligt 58 kap, 2, 4 p rättegångsbalken, i1111ebär att de i resningsärendet åberopade omständigheterna och bevisen är sådana som inte förebringats tidigare. A v NJA 1998 s 148 framgår att det ligger närmast till hands att uppfatta nyhetskravet så 1 P Fitger, Rättegångsbalken del 4, sid 58:10 2 A a, sid 58: l I 3 L Welamsson, Rättegång VI (3:e upp!.), sid 216 f

7 7 att det utesluter sådana omständigheter och bevis som förebringats i den tidigare brottmålsrättegången på ett sådant sätt att de kunnat läggas till grund för underrätternas bedömning. Därtill kommer att nyhetskravet i praxis ansetts utesluta sådana omständigheter och bevis som åberopats i en tidigare resningsansökan i fall där sökanden upprepade gånger inger likalydande resningsansökningar Med bevis i resningsbestämmelserna avses bevismedel, bevisfaktum och hjälpfakta 5. Med omständighet avses, i första hand, ett rättsfaktum eller moment i ett rättsfaktum 6. l O. Sannolikhetskravet enligt huvudregeln avser en bedömning av de nya omständigheternas och bevisens betydelse för målets utgång 7. Det skall inte prövas om sökanden gjort sannolikt att han är oskyldig till brottet, utan om det är sannolikt att det nya processmaterialet medför att beviskravet för en fållande dom inte kan uppnås 8. Det nya processmaterialet skall prövas i relation till den tidigare förebragda utredningen och avser, i princip, den hypotetiska situationen att de nya omständigheter och bevis som åberopas i resningsärendet förelåg till bedömning när målet avgjordes Förhållandet mellan huvudregeln och tilläggsregeln brukar uttryckas så att tilläggsregeln medger resning när de åberopade omständigheterna och bevisen har en lägre styrka än vad som krävs enligt huvudregeln, men ändå är sådana att de är ägnade att inge tvivel om den tilltalades skuld 10 A v tilläggsregeln anses följa att sannolikhetskravet nedsätts när det föreligger särskilda omständigheter 11. Som en sådan särskild omständighet anses bl.a. beskaffenheten av det brott för vilket den sökande dömts Som utgångspunkt för bedömningen gäller att högre krav ställs på det nya processmaterialet om den redan prövade bevisningen anses stark än vad som är fallet 4 Se t.ex. NJA 1986 s 666 och HD:s beslut i mål nr Ö L Welamsson, a. a, s L Welamsson, a.a. s Innebörden av sannolikhetskravet behandlas utförligt av L Welamsson, a.a. sid 225 ff. 8 P Fitger, a.a. sid 58:34 och C Diesen & C Häckter, HD:s beslut i Christer Pettersson-ärendet klargör orubblighetsprincipens primat, JT 1997/98 s 35 f 9 L Welamsson, a.a. sid 226, C Diesen & C Häckter, a.a. sid 36 f 10 NJA II 1949 s 156 och Bertil Bengtsson, Resning i brottmål vid synnerliga skäl, Process och Exekution, sid 3 och 9; jfr NJA 2002 C l 11 L Welamsson, a.a. s. 228; jmfr NJA 1992 s NJA II 1940 s 169 och L Welamsson, a.a. sid 228 och B Bengtsson, a.a. sid 14 f

8 8 om avgörandet grundar sig på mindre övertygande bevisning 13 Av särskild betydelse kan vara bl.a. om det föreligger oklarheter i domen avseende det förhållande som berörs av det nya processmaterialet 14 SAMMANFATTNING AV SKÄLEN FÖR RESNING 13. I det följande kommer lämnas en kortfattad sammanfattning av skälen för resning. Skälen kommer att utvecklas nännare under separata avsnitt nedan. 14. Resningsansökan grundar sig ytterst på det faktum att Sture Bergwallnumera har återtagit sitt erkännande av mordet på Johan Asplund. Ä ven om detta innebär att det enda egentliga beviset för hans skuld dänned försvunnit, inser han att värdet av återtagandet i sig är begränsat. I resningsärendet är det inte möjligt att utgå från den hypotetiska situationen att erkännandet skulle ha åte1iagits i den ursprungliga rättegången eller att erkännandet då inte förelegat 15 Istället är det sådana omständigheter som bevekelsegrunderna för erkännandet och förklaringen till att det återtas som är av betydelse Förklaringen till Sture Bergwall s falska erkännande ligger i hans psykiska konstitution under den aktuella tidsperioden tillsammans med den behandling han genomgick i form av kraftig medicinering med bensodiazepiner och så kallad objektrelationsterapi. Under behandlingen erkände Sture Bergwall mer än 30 mord, av vilka flera bevisligen inte skett. Efter behandlingens avslutande under år 2002 har erkännandena upphört helt. 16. Utöver omständigheterna kring erkännandet och dess återtagande föreligger enligt Sture Bergwalls uppfattning ett stort antal andra omständigheter och bevis som starkt stöder påståendet om att det rör sig om ett falskt erkätmande. 13 L Welamsson, a.a. sid 226 och B Bengtsson, Från praktiska rätts livet, SvJT 1986 s 58 och 62; jfi NJA 2002 C l 14 B Bengtsson, Resning i brottmål vid synnerliga skäl, Process och Exekution, sid 7 f 15 L. Welamsson, Rättegång VI. 3. upp!., sid 216 f. 16 NJA 1995 sid 187 och B. Bengtsson, Resning i brottmål vid synnerliga skäl, Process och Exekution, sid 12.

9 9 17. Av polisförhören framgår att Sture Bergwall under förundersökningen lämnat ett flertal felaktiga och sinsemellan motstridiga uppgifter rörande centrala förhållanden i händelseförloppet och att han även vid ett stort antal tillfållen har ändrat väsentliga uppgifter i sin redogörelse. Särskilt gäller detta uppgifterna rörande fården till Sundsvall, hur mordet utfördes och vad som senare skedde med kroppen. Uppgifterna förebringades inte vid rättegången med den följden att tingsrätten bibringades en missvisande uppfattning om tilltron till Sture Bergwalls minnesbilder. 18. A v ett utlåtande daterat den 8 augusti 1994 och av förhörsuppgifter lämnade av Anna Clara Asplund jämförda med Sture Bergwalls uppgifter framgår att utredarna fått kännedom om Johan Asplunds födelsemärke och hydrocele i tiden före det att Sture Bergwall omnämnde dem. 19. Det görs gällande att Sture Bergwall saknat såväl körkoli som körförmåga vid tidpunkten för mordet på Johan Asplund och att han därför inte haft möjlighet att själv ta sig till Bosvedjan den 7 november Dessa omständigheter framgår av utdrag från körkorisregistret och av uppgifter lämnade av ett flertal anhöriga och bekanta till Sture Bergwall, däribland Ör:jan Bergwall, Loizos Hazianastasiou, B A Be A och M Ax Uppgifterna var kända för åklagare och polis, men redovisades inte för tingsrätten. 20. A v ett utlåtande från Fal u Lasarett rörande modems sjukhusvistelse framgår att hon kom hem den 7 november 1980 någon gång efter kl Uppgiften överensstämmer med Sture Bergwalls anteckningar i sin kalender denna dag. Omständigheterna talar för att Sture Bergwall befann sig hemma i Falun den 7 november Utlåtandet var känt av utredarna, men förebringades inte vid tingsrätten. 21. Under förundersökningen genomfördes en fotokonfrontation med Sture Bergwall den 15 november Sture Bergwall valde ut ett fotografi som föreställde en annan person än Stefan Lövgren. Denna omständighet bekräftar, tillsammans med övriga uppgifter om den "mörka pojken", att Sture Bergwall inte iakttagit Stefan Lövgren i Bosvedjan den 7 november A v ett flygfoto över bland annat Bågevägen och ett fotografi från vallningen av Sture Bergwall den 9 september 2000 framgår att vittnesuppgifterna från Kent Jonsson

10 10 och Ulf Johansson direkt motsäger Sture Bergwall s uppgifter om var hans bil stod parkerad i samband med bortförandet av Johan Asplund och ifi ågasätter uppgiften om att inga iakttagelser gjordes i närheten av bostaden mellan kl Enligt uppgifter från vittnet Per Gunnar Holm har det område i Åvikeområdet som utpekats av Sture Bergwall tidigare använts som (jurhage. Enligt uppgift från professor Lars Bergström, Statens Lantbruksuniversitet, medför spillningen från ~j urar en ökad halt av fosfat i marken. Ökningen förekommer på de särskilda platser där djuren lämnar sin avföring. Djurspillningen, tillsammans med djurkadavret, är sådana omständigheter som väl förklarar den ökade fosfathalten i området. 24. Enligt uppgift från Per-Erik Karlsson vid Rikskriminalpolisen, Polishund~änsten i Karlsborg, markerar sökhundar på ämnet kadaverin, som utsöndras från proteinet i döda kroppar från både människor och djur. Härav följer enligt Karlsson att en markering från en sökhund inte kan läggas till grund för en slutsats om vilken typ av kropp som utsöndrat kadaverin och endast genom en teknisk undersökning kan det kontrolleras om markeringen varit korrekt eller ej. 25. Av en sammanställning som registrerats hos riksåklagarens enhet för speciella mål framgår att sökhunden Zampo använts för sök vid sjutton (17) av de tjugotre (23) tekniska undersökningar och utgrävningar som skett på platser där Sture Bergwall sagt sig hantera kroppar efter mördade personer. På samtliga platser har Zampo gjort en eller flera markeringar utan att några fynd har gjorts vid utgrävningarna. Zampo har till och med vid en utgrävning markerat på fyra platser, trots att de påstådda offren senare visat sig vara vid liv. Vidare framgår av ett test som genomfördes den 11 april 1997 att Zampo markerade för bland annat ett tomt hål och träkol. Dessa omständigheter är ägnade att väcka allvarligt tvivel om Zampos förmåga att söka efter döda kroppar. 26. Vidare åberopas nya omständigheter som visar att tingsrätten inte har känt till att Sture Bergwall under den tid som förundersökningen rörande mordet på Johan Asplund pågått bevisligen lämnat falska erkä1manden rörande andra mord, att han medvetet eftersträvade att bli dömd för brotten och att han felaktigt tillvitat andra personer allvarlig brottslighet. Särskilt kan framhållas att Sture Bergwall under sex års tid

11 11 pekade ut sin bror, Sten-Ove Bergwall, som medhjälpare vid mordet på Johan Asplund. BAKGRUND 27. Johan Asplund försvann från sitt bostadsområde Bosvedjan i Sundsvall den 7 november Försvinnandet anmäldes till polisen samma dag kl Den sista iakttagelsen av honom gjordes av en 13-årig pojke vid namn Rickard Nyström som såg Johan Asplund stå i dörröppningen tilllägenheten kl på morgonen. 17 Omkring kl ringde systrarna Sonja och Sara Lövgren på hos Johan får att lämna in Johan Asplunds katt, men ingen öppnade dö1ten. 18 Johan Asplund skulle ha börjat i skolan kl men han kom aldrig dit. 28. Johan Asplunds försvinnande ledde till en mycket omfattande polisutredning. skallgångskedjor bildades och stora områden söktes av. Förhör hölls med ett mycket stmt antal personer men det gick inte att klarlägga hur Johan Asplund hade fårsvunnit eller vad som hänt med honom. En tidigare partner till Anna-Clara Asplund vid namn Lennart Andersson delgavs misstanke om olaga frihetsberövande den 16 november men misstanken avskrevs senare. 29. Efter att polisen avskrivit misstankarna mot Lennmt Andersson drevs ärendet vidare av Anna-Clara och Björn Asplund med biträde av advokat Per Svensson. Den26mars 1984 delgavs Lennart Andersson ett enskilt åtal rörande människorov. 30. Den 12 april 1985 dömdes Lennart Andersson av Sundsvalls tingsrätt i mål nr B 265/84 för olaga frihetsberövande av Johan Asplund till två års fängelse. 31. Lennart Andersson friades den 9 april 1986 av hovrätten för Nedre Norrland i mål nr B 149/85 efter att såväl denne som målsägandena överklagat domen och målsägm1dena yrkat att Lennart Andersson skulle dömas får mord och människorov. 17 Se FUP Avsnitt 2, sid Se FUP Avsnitt 2, sid Se förhör i den ursprungliga förundersökningen K 7 G.

12 I förhör på Säters sjukhus den l mars 1993 erkände Sture Bergwall att han fört bort och mördat Johan Asplund och han delgavs misstanke om mordet på Johan Asplund? Under utredningen mot Sture Bergwall rörande mordet på Johan Asplund hölls 1jugosju (27) förhör med Sture Bergwall under åren 1993 och 200 l och sex ( 6) vallningar genomfördes med polis. Därutöver genomfördes "privata vallningar" med behandlande personal från Säter till Bosvedjan i oktober och till Ryggen, Främby, Hosjö och Korsnäs under hösten Sture Bergwall åtalades för mordet på Johan Asplund genom en ansökan om stämning som inkom till Sundsvalls tingsrätt den 29 mars 200 l. Tingsrätten höll huvudförhandling i mål B den och 18 maj 200 l i Stockholm och den 21 maj 2001 i Sundsvall. Tingsrätten meddelade dom den 21 juni 2001, varvid Sture Bergwall fålldes till ansvar för mord på Johan Asplund. Påföljden bestämdes till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. 35. Målsägandena, som biträtt åtalet i tingsrätten, överklagade tingsrättens dom till Hovrätten för Nedre Norrland, som i mål B den 17 november 2001 meddelade beslutet att inte ta upp överklagandet till prövning då domen inte gått målsägandena emot. Målsägandenas yrkande rörande bevisningen ansågs därmed sakna aktualitet. 22 Den 14 januari 2002 vann tingsrättens dom laga kraft. 36. Sture Bergwall har nu återtagit sitt erkännande av mordet på Johan Asplund och ansöker om resning av domen. 20 Se förhör av den I mars 1993, sid Il. 21 Se FUP flik D, sid 47 och 50 f. med redogörelse från Kjell Persson l Långbergs. 22 Se protokoll från Hovrätten för Nedre Norrland, den 19 november 200 l i mål B l, sid 6. Bilaga l b.

13 13 TINGSRÄ TTENS DOM 37. Tingsrätten inleder domskälen med att konstatera att det inte finns någon teknisk bevisning som binder Sture Bergwall till Sundsvall vid tiden för brottet och inte heller någon utredning som fastställer vad som hänt med Johan Asplund. Vidare påpekar tingsrätten att då det passerat mer än 20 år sedan Johans försvinnande har vittnena från Bosvedjan endast kunnat hänvisa till sina uppgifter i den tidigare polisutredningen Tingsrättens dom grundar sig i allt väsentligt på Sture Bergwalls erkännande och prövningen tar uteslutande sikte på att bedöma i vilken utsträckning hans uppgifter överensstämmer med vad som framkommit under förundersökningen. 39. Vid prövningen av åtalet har tingsrätten delat upp domskälen i olika delar. Inledningsvis redogörs för bevisningen som avser huruvida Sture Bergwall varit i Bosvedjan den aktuella dagen, hur brottet genomförts och kroppen hanterats, vissa särskilda omständigheter kring Sture Bergwalls uppgifter om Johan Asplund, möjligheten av att Sture Bergwall påverkats av uppgifter i media och genom terapin och Sture Bergwalls disposition för brott av det aktuella slaget. 40. Till stöd för att Sture Bergwall varit i Bosvedjan den aktuella morgonen har tingsrätten framför allt tagit fasta på Sture Bergwalls uppgifter om att han iakttagit en mörk pojke med stickad tröja i porten bredvid Johan Asplunds port. Tingsrätten har angett att Sture Bergwall "tämligen detaljerat" beskrivit denne och att det har konstaterats att Stefan Lövgrens utseende vid den aktuella tiden "väl överensstämt" med den beskrivning Sture Bergwalllämnat och att denne haft en sådan tröja som Sture Bergwall beskrivit. 41. Tingsrätten har angett att Sture Bergwall även berättat om att han hört ett aggregat vid skolbyggnaden, att han sett en person som tilltalats med "Lisa" och att han sett ett slamsugningsfordon. Uppgifterna har av tingsrätten "befunnits kunna vara riktiga". 23 Se domen sid 18.

14 A v seende Sture Bergwalls uppgifter rörande hur han förgripit sig på, dödat och styckat Johan har tingsrätten konstaterat att han "beträffande vissa detaljer" ändrat sina uppgifter under utredningen och vid tingsrätten och att man, trots att Sture Bergwall berättat var kroppsdelarna lämnats, inte kunnat återfinna dessa. Genom uppgifterna från Sven-Åke Christiansson om gärningsmännen, som begått denna typ av brott, och deras "behov av att avvärja och bevara kroppsdelar" ansåg tingsrätten att det förhållandet att Sture Bergwall inte kunnat visa på några kvarlevor inte utesluter att han förfarit på det sätt som han berättat. 43. I denna del konstaterar tingsrätten med hänvisning till Sven-Åke Christianssons och terapeuten Birgitta Ståhles vittnesmål att det faktum att Sture Bergwall ändrat sina uppgifter kan förklaras av de svårigheter som kan vara förknippade med att berätta om svåra händelser. 44. Tingsrätten pekar även på att Sture Bergwalls uppgifter rörande ett grönt hus och en vägbom som fanns 1980 visat sig stämma. 45. Det anförs även att hunden "Sampo" markerat på de platser Sture Bergwall uppgett att han hanterat Johan Asplunds kvarlevor och att ansamlingar av organiskt material funnits på den plats i Å vikeområdet där han uppgett att han lämnade rester av Johan Asplunds kropp. Tingsrätten ansåg att omständigheterna ger stöd för de uppgifter Sture Bergwalllämnat angående hur han förfarit med kroppen. 46. Vidare anför tingsrätten att Sture Bergwalls uppgifter om att Johan Asplund hade haft ett födelsemärke och att han led av hydrocele, vattenbråck, var uppgifter som inte varit kända i utredningen före det att Sture Bergwall nämnt dessa omständigheter och att uppgifterna ger stöd till hans erkännande. 47. Avslutningsvis tar tingsrätten upp det faktum att Sture Bergwall är dömd för sju andra mord, gärningar som tingsrätten konstaterar har många likheter med gärningen han nu åtalats för. Tingsrätten finner att de tidigare domarna i kombination med de uppgifter som psykoterapeuterna Birgitta Ståhle och Louise Crona lämnat visar att Sture Bergwall inte var främmande för den typen av gärningar vid den i målet aktuella tiden.

15 15 Synpunkter på tingsrätlens dom 48. Inledningsvis kan noteras att det inte finns några oberoende vittnesiakttagelser eller kriminaltekniska bevis som binder Sture Bergwall till gärningen, brottsplatsen eller brottsoffret Sture Bergwall omnämndes överhuvudtaget inte i den ursprungliga fårundersökningen och det fanns inga uppgifter eller andra spår i den utredningen som senare kunde knytas till honom. Utöver Johan Asplunds fårsvinnande finns det inga andra belägg än Sture Bergwalls egna uppgifter för att Johan Asplund blivit utsatt får ett brott. 49. Vid tingsrättens prövning hade Sture Bergwalls uppgifter om brottsplatsen inte kunnat bekräftas av de kriminaltekniska undersökningarna och han hade inte heller visat på några spår efter Johan Asplunds kropp. Sture Bergwall hade inte heller visat på något mordvapen eller liknande. Det fmms således ingen teknisk bevisning som i efterhand kunde bekräfta att Sture Bergwall utfört den brottsliga gärningen. 50. Det faktum att en person som erkänner ett mord är oförmögen att lämna sådana uppgifter om brottsplatsen och hanteringen av kroppen, vilka kan bekräftas i efterhand, måste betraktas som anmärkningsvfu.i. l vilken utsträckning tingsrätten varit klar över det sätt som Sture Bergwall under förundersökningen ändrat sina uppgifter rörande själva gärningen är oklart, men redan den omständigheten att han inte kunnat ange var kroppen kan återfinnas är i sig ägnat att allvarligt fårsvaga tilltron till erkännandet. 51. Den förklaring som tingsrätten redovisar, nämligen att gärningsmän av Sture Bergwalls typ har ett behov av att "avvärja och bevara kroppsdelar" förefaller inte helt övertygande. Förklaringen har lämnats av professor Sven-Åke Christiansson, men det finns inte någon närmare redogörelse får vilka omständigheter som ligger till grund får påståendet. I tingsrättens akt finns en meritlista som ingivits av Sven-Åke Christiansson, aktbil 34, och av den framgår att han i allt väsentligt ägnat sig åt forskning kring minnets funktioner. Fö1ieckningen utvisar inte att Christiansson besitter någon som helst kompetens att uttala sig om vissa typer av mördares specifika beteenden före, under och efter utförandet av sina mord. Eftersom det inte framgår av

16 16 domen på vilka rön som det påstås att vissa typer av gärningar medför ett behov av att bevara kroppsdelar och inte heller varfor Sture Bergwall skulle tillhöra den gruppen av gärningsmän, är det omöjligt att avgöra vilket värde den angivna torklaringen har. 52. De omständigheter som tingsrätten pekat på som stöd for Sture Bergwalls uppgifter om hur han hanterat kroppen synes också tveksamma. Uppgiften om att torhöjda fosfathalter medger slutsatsen att ansamlingar av organiskt material funnits på platsen säger inget om vilket material som avses. Inte heller hunden Zampos markeringar tillåter några slutsatser i frågan. Ä ven om markeringarna godtas som tillförlitliga, kan de föranledas av till exempel ett dött djur. Och fortfarande kvarstår det faktumet, att Sture Bergwall inte kunnat ange var kroppen sedan lämnades. 53. Redan den omständigheten att Sture Bergwalls uppgifter om var kroppen eller delar av kroppen fanns inte kunde bekräftas genom utredningen är således ägnat att allvarligt skada tilltron till hans uppgifter och den förklaring till detta anmärkningsvärda forhållande som lämnats av en minnesforskare är knappast ägnat att reparera den skadan. 54. Ä ven det stöd som redovisas for att Sture Bergwall befann sig i Sundsvall den dag som Johan Asplund forsvann synes vara svagt. Sture Bergwalls beskrivning av "den mörka pojkens" klädsel stämmer inte med Stefan Lövgrens egna uppgifter i polisförhöret. Samma sak gäller for tidpunkten för iakttagelsen. Övriga uppgifter i Sture Bergwalls miljöbeskrivning har inte kunnat vare sig bekräftas eller vederläggas. Därtill kommer att den person som Sture Bergwall påstod sig ha lånat en bil av, Leif Thunstedt, bestämt förnekade att han hade lånat ut bilen. 55. Uppgifterna om Johan Asplunds födelsemärke och hydrocele, såsom tingsrätten uppfattat dem, gav ett visst stöd for Sture Bergwalls påstående om att han träffat Johan Asplund. Samtidigt framgår inte av domen att hur de ursprungliga uppgiftema från förundersökningen kontrollerades, trots att uppgifternas uppkomstbetingelser måste anses ha varit helt avgörande for att kunna fastställa deras bevisvärde. 56. Tingsrätten har dömt Sture Bergwall utan att det framkommit något starkare stöd för hans egna uppgifter om att han befunnit sig i Sundsvall vid den aktuella tidpunkten

17 17 och att han utfchi den gärning som åtalet avser. Den omständigheten att det helt saknas vittnen eller annan bevisning som band Sture Bergwall till brottsplatsen eller brottsoffret, sammantaget med det anmärkningsvärda i att Sture Bergwall inte kunnat peka ut var han placerat kroppen, är ägnade att försvaga tilltron till hans egna uppgifter. 57. I praxis har angetts att det för en fållande dom krävs att åklagaren i vart fall förebringar stödjande bevisning som klargör de väsentligaste delarna av händelseförloppet och positivt knyter just den tilltalade vid brottet. 24 Ett erkä1mande utgör visserligen stöd för åklagarens gärningspåstående, men det är att betrakta som ett bevisfaktum i målet och skall prövas mot övrig utredning (35 kap, 3, 2st. rättegångsbalkeni 5 Vid grövre brott, som till exempel mord, krävs att erkännandet vinner stöd av andra omständigheter för att kunna läggas till grund för en fållande dom 26. Det som skall prövas är erkännandet av konkreta sakförhållanden 27. Ytterst avses de faktiska omständigheter som anses konstituera den brottsliga gärningen. 58. Enär Sture Bergwalls redogörelse inte innehöll några kontrollerbara uppgifter rörande mordet och den efterföljande hanteringen av kroppen, och det dessutom var känt att Sture Bergwall i dessa delar ändrat uppgifter vid ett flertal tillfällen, måste erkännandet anses bristfälligt. Därtill kommer att det av domen framgår att det inte ens gick att få bekräftat att Sture Bergwall faktiskt befann sig i Sundsvall den aktuella dagen. Sammantaget måste tingsrättens dom anses grunda sig på ett synnerligen svagt underlag. 24 NJA 1991 sid 56 och RH 1998:88 25 P.O. Ekelöf och R. Boman, Rättegång IV (2008), s. 53; jfr NJA 1967 s P. Fitger, Rättegångsbalken 3, s. 35:57, och C. Diesen, Bevisprövning i brottmål, s P.O. Ekelöf och R. Boman, a.a., s. 46

18 18 STURE BERG W ALLS KÖRFÖRMÅGA Tingsrättens dom 59. I tingsrätten påstod Sture Bergwall att han lånat en bil av en person vid namn Leif Thunstedt och att han kört denna till Sundsvall. I tingsrätten uppgav Sture Bergwall att det var en röd Volvo. 60. Vid rättegången hördes LeifThunstedt som vittne och han förnekade bestämt att han skulle ha lånat ut sin bil till Sture Bergwall I sin bedömning konstaterar tingsrätten att det inte kan anses utrett att Sture Bergwall lånat Leif Thunstedts bil, men att detta inte har någon avgörande betydelse för bedömningen då det av andra domar framgår att Sture Bergwall kunnat fårdas långa sträckor 29 Sture Bergyvalis uppgifter om bilen underförundersökningen 62. I det första förhöret med Sture Bergwall, den l mars 1993, uppger han att han lånade en mellanblå Volvo av Thunstedt I det tredje förhöret, den 16mars 1993, anger Sture Bergwall att bilen är ljusblå och relativt ny? I det femte förhöret, den 18mars 1993, pekar Sture Bergwall ut fårgen på bilen på en fårgkarta och väljer en ljusblå fårg. Därefter informeras Sture Bergwall av Seppo Penttinen att Thunstedt inte ägde någon blå Volvo vid den aktuella tiden Se domen s. l l f. 29 Se domen s. 18, st Se FU P A l, torhör den l mars 1993, sid Se FUP A l, förhör den 16mars 1993, sid Se FUP A l, förhör den 18mars 1993, sid 2.

19 I det sjätte förhöret, den 21 april 1993, uppger Sture Bergwall att han sagt fel fårg för det var lite farligt att våga minnas den exakta färgen. Han har inget alternativ till den blå färgen Det är först i det sjuttonde förhöret, den 3 juni 1998, som Sture Bergwall för första gången uppger att Volvon är röd. 34 Hur han kommit fram till att den var röd är oklart och inga följdfrågor om hur uppgiften tillkommit ställs från förhörsledaren. 67. I ljuset av Sture Bergwalls knapphändiga uppgifter om billånet och hans uppenbara svårigheter att korrekt beskriva bilen förefaller tingsrättens bedömning att det inte kunde styrkas att han lånat Thunstedts bil vara riktig. Sture Bergwalls kö1jormåga 68. Utöver frågan om vem som lånat ut den bil Sture Bergwall använt för att ta sig till Sundsvall uppkom vid det fjärde förhöret, den16mars 1993, frågan om hur själva fården gått till. Förhörsledaren ("F:") Seppo Penttinen inleder förhöret direkt med följande fråga. "F: Om du skulle bö1ja prata lite grand Sture om det här med ditt körkort och sådant där. När tog du körkort? S: (Ohörbart) F: 1987? S. Ja. F: Före det så har du, du har inte tidigare hafi något körkort? S: Nej. 69. Vid en kontroll av körkortsregistret, från den 4 november 1993, framgick att Sture Bergwall fick sitt körkoti den27mars Se FUP A l, forhör den 21 april 1993, sid 3 f. 34 Se FUP A 2, förhör den 3 juni 1998, sid Se registerutdrag daterat den 4 november 1993, bilaga 2.

20 A v en förhörsanteckning från ett förhör med Sture Bergwall den 17 mars 1993 står det klart att Seppo Penttinen kände till Sture Bergwalls bristande körförmåga. Seppo Penttinen uppger följande i förhöret. "Detfinnsju vissa uppg{fter som säger att du har varit ganska skralt med den fdrmågan, eller vid den tidpunkten då du tog körkortet" Mot bakgrund av att Sture Bergwall uppenbarligen inte hade körkort vid tiden för mordet på Johan Asplund började polisen höra hans släktingar och bekanta för att utreda hans körkunskaper Förhörsprotokollen lades emellertid inte in i något förundersökningsprotokoll, utan återfanns i Rikskriminalpolisens arkiv under arbetet med resningsansökningen. 72. På kvällen den 17 mars 1993 höll polisen förhör med Sture Bergwalls syster Eva Hazianastasiou. Hon uppgav för polisen att hon bara sett Sture Bergwall köra bil år 1987 i samband med att han skulle ta körkort. Hennes minnesbild var att hon tyckte att han "skötte växlandet relativt dåligt". 37 Den 27 januari 2000 hördes hon igen och lämnade då följande uppgifter. "Eva har svårt attförstå att Sture har kunnatfärdats några längre sträckor utan att någon annan har kört bilen. Sture har haft otroligt svårt att köra även e.fter det att han tog körkort. Sture har hqft svårt med att växla. " Ä ven Örjan Bergwall hördes den 20 april 1995 och den 18 februari 1999 rörande bland annat Sture Bergwalls körkunskaper. 39 Vid förhöret 1995 framgår följande. "Örjan tillfi ågas om kännedom avseende Stures körkortstagning. Örjan nämner att han tror att Sture tog körkortet väldigt sent, någon gång i slutet av 80-talet... Innan Sturefått sitt körkort så har Ötjan vid ett til(fälle övningskört med Sture men Örjans uppfattning är att Sture har innan körkortstagningen i princip varit oförmögen att köra bil. Örjan menar att Sture inte är ;,peciellt praktisktlagd och han tycker att det 36 Se FUP A l, förhör den 17 mars 1993, sid Se FUP, flik D, förhör med Eva Hazianastasiou den 17mars 1993, sid Se förhör med Eva Hazianastasiou den 27 januari 2000, sid 4, tredje stycket, bilaga Se förhör med Örjan Bergwall den 20 april 1995, sid 6, och 18 februari 1999, sid l O, bilaga 2.

21 21 skulleförefälla ominligt att Sture på egen hand tagit sig runt per bil utan körkort. Örjan menar att detta är även en deta(j som han och brodern Torvald diskuterat och funderat mycket över efter att utredningen startat avseende brodern Sture. De anser att Sture måste med all sannolikhet i så fall haft någon person med sigför att kunna. S.,.fO transportera szg runt verzge. 74. Sture Bergwalls svåger, Loizos Hazianastasiou, hördes den 27 januari och uppgav följande. "H är personligen helt övertygad om, att Quick inte kunde köra bil innan mitten talet i samband med köpet av denna Volvo PV Anledningen till hans övertygelse om detta är, att han vid ett tillfälle övningskörde med Quick. Detta skulle ha inträffat i samband med att Quick startat utbildningen vid en körskola i Falun. H tror, att Quick vid detta tillfälle hade genomgått några lektioner på körskolan. Angående Quicks kompetens i smnband med provturen de gjorde tillsammans säger H, att Quick var "helt oduglig". l ett försök att ytterligare beskriva detta, säger H, att Quick varken kunde växla eller sköta kopplingen. H har inte vid något annal tillfälle åkt bil då Quick varit chaz4for ". 75. M Ax som var en nära vän till Sture Bergwall under åren 1986 till 1989, hördes rörande Sture Bergwalls körförmåga den 22 maj 1996 i samband med utredningen rörande mordet på Yenon Levi. Denne uppgav då följande. "Han har, e.fter att ha läst i tidningarna om Thomas Quicks påstådda brott, dragit slutsatsen att denne kört runt i Sverige till olika platser och begått brott. Detta passar då illa med A s tidigare uppfattning om att Quick i princip var oförmögen att köra bil intill dess han tog körkort någon gång mot slutet av 1980-talet. Man har vidare ifami(jen A diskuterat det här, efiersom flera hade sett prov på Quicks mycket bristande farn1åga.f2. 40 Se förhör med Örjan Bergwall den 20 april 1995, sid 6, sista två styckena, bilaga 2 41 Se förhör med Loizos Hazianastasiou den 27 januari 2000, sid 2 andra stycket, bilaga Se förhör med M A den 22 maj 1996, sid 22, fjärde stycket, bilaga 2.

22 Ä ven M Ax mor, B A som under arbetat tillsammans med Sture Bergwall i en kiosk i Grycksbo, lämnade i fårhör den 15 november 1996 rörande mordet på Y enon Levi uppgifter om Sture Bergwalls bristande körförmåga. ''Den bilen il?forsk(iffades i samband med att han erhöll sitt körkort och hon erinrar sig att det bör vara under våren En minnesbild som Birgitta har, är hur Sture vid ett til?fälle skulleforsöka lära sig att köra bil ute vid sommarstället i Ölsta. Birgifta berättar att han var en mycket dålig bilförare ochforstod inte på något vis deras instruktioner avseende bilkörning. Det hela slutade med att samtliga av familjen A skrattade intensivt till Sture och någon störrefi amgång hade han inte i sin bilkörning. Därav gick han senare i bilskola ochfick så småningom sitt körkort. " B A uppgifter bekräftades av vad maken Be A uppgivit i sitt förhör Utöver tidigare nämnda uppgifter kananforas att brodern Torvald Bergwall i forhör från den 24 februari 1995 uppgav att "han tror att Sture tog sitt körkmi 1988 efter vissa besvär, han tror att han möjligen fick köra upp ett antal gånger." I samband med utredningen av morden på TrineJensen och Gry Storvik gjordes vissa begränsade försök att :fa reda på vem som varit körskolelärare, se promemoria från den 16mars Åtgärderna bestod i att utredaren vid kontakt med Trafiksäkerhetsverket fick beskedet att de inte hade några uppgifter om vem som varit Sture Bergwalls körskolelärare. Några ytterligare utredningsåtgärder synes inte ha vidtagits. Till promemorian finns även bifogat ett utdrag från körkortsregistret, som bekräftar att Sture Bergwall erhöll körkmi forst den27mars Se förhör med B den I 5 november 1996, sid 4, tredje stycket, bilaga Se förhör med Be A den 27 februari 1995, sid 10, bilaga 2 45 Se förhör med Torvald Bergwall den 24 februari 1995, sid 9, tredje stycket, bilaga Se promemoria daterad den 16mars 2000, bilaga 2.

23 23 Chmdfören 80. Vid fårhör med Sture Bergwall den 20 september 1994 uppger Sture Bergwall för första gången att han haft en chaufför med i bilen, men han namnger inte denne 47 Chauffören var dock införstådd med att man skulle förgripa sig sexuellt på en pojke. 81. Vid förhör den l O april 1995 uppger Sture Bergwall att det är hans bror Sten-Ove Bergwall som är med på resan och, som det får förstås, kör bilen. 48 Sten-Ove Bergwall skall även ha medverkat vid gärningen 49. Efter det förhöret avstannar utredningen rörande mordet på Johan Asplund i tre år Uppgiften om brodern kvarstår vid förhör med Sture Bergwall den 3 oktober Då uppger Sture Bergwall uttryckligen att hans bror Sten-Ove Bergwall varit chaufför och att han varit medveten om mordet och bmiforslandet av kroppsdelar. 83. Mot bakgrund av att Sture Bergwall pekat ut sin bror som medgärningsman och chaufför vid mordet på Johan Asplund hölls ett förhör med honom den 11 januari Överåklagaren Christer van der Kwast närvarade vid förhöret och hans förklaring till Sten-Ove Bergwall är följande 5 2 "Anledningen till att en hel delfrågor ställs omkring dina relationer här ger en mycket specifik sak i utredningen... Och det ärju alltså det att Thomas Quick har nu upprepade gånger gjort gällande att du har varit med vid den här gärnings-... OHÖRBART...?... Och det är förklaring till att den också har varit möjlig att u(föra. Jag harjufor(farande alltså, detta mycket konkreta problem hur han tog sig.fi ån... OHÖRBART OHÖRBART... Falun upp till Sundsvall.... vem var honom behjälplig och så... ". 84. Först vid det näst sista förhöret i utredningen, den 7 februari 200 l, en och en halv månad innan åtal väcks, och efter att polisen hållit förhör med Sten-Ove Bergwall 47 Se FUP A l, förhör den 20 september 1994, sid Se FUP A 2, förhör den l O april 1995, sid Se nedan p Nästa förhör i utredningen av mordet på Johan Asplund är först den 3 juni Se FUP A 2, forhör den 3 oktober 2000, sid 2 f. 52 Se FUP, flik D, förhör med Sten-Ove Bergwall den Il januari 2001, sid 119 f.

24 24 under närmare två timmar, ändrar sig plötsligt Sture Bergwall och förklarar att hans bror inte varit delaktig i gärningen på något sätt. Uppgifier om hur Sture Bergwall färdats i tidigare domar 85. Som nämnts ovan har tingsrätten hänvisat till Sture Bergwalls tidigare domar, där han "färdats långa sträckor i bil", för att förklara hur han kunnat ta sig till Sundsvall efter att Sture Bergwalls påståenden om billånet motsagts av vittnesförhöret med Leif Thunström. Mot den bakgrunden är det av intresse att kort granska vad som påståtts i dessa domar. 86. Den 16 november 1994 dömdes Sture Bergwall för mord på Charles Zelmanovitz, en person som försvann från Piteå den 13 november I det målet påstod Sture Bergwall att han fått skjuts av en Örjan Söderlund som även var med vid mordet. Örjan Söderlund var dock avliden vid tiden för utredningen och kunde därför inte kommentera påståendena. 87. Den 25 januari 1996 dömdes Sture Bergwall för morden på makarna Marinus och Janny Stegehuis, som skedde vid Appojaure natten mellan den 12 och 13 julil984. I tingsrätten uppgav Sture Bergwall att han fått skjuts av en "Jonny" utan att denne namngavs närmare då förundersökningen mot honom lagts ned. Under förundersökningen konstaterades dock att personen ifråga hette Jonny Farenbrink och att han hade alibi vid tiden för mordet Den 28 maj 1997 dömdes Sture Bergwall för mordet på Y enon Levi, som mördades i Rörshyttan någon gång under tiden 5-11 juni I denna rättegång påstod Sture Bergwall att han och hans medgärningsman M A fårdats i Sture Bergwalls bil. Det kan konstateras att den påstådda gärningen ligger i tiden efter det att Sture Bergwall fått körkort varför en jämförelse med detta fall inte är relevant vid prövningen av Johan Asplund. 53 Se nedan p 322.

25 Den 2 juni 1998 dömdes Sture Bergwall för mordet på Therese Johannessen, som försvann ifrån Fjell, fem mil väster om Oslo den 3 juli Ä ven denna händelse ligger i tiden efter det att Sture Bergwall fick körkort. 90. Den 22 juni 2000 dömdes Sture Bergwall för morden på de norska kvinnorna Trine Jensen och Gry Storvik, som återfanns mördade i Oppegårds kommun den 21 augusti 1981 respektive den 25 juni I båda fallen uppgav Sture Bergwall att han själv kört till Oslo där han förde bort kvinnorna i sin bil. 91. Således finns det bara en tidigare dom där Sture Bergwall påstås ha kört en bil längre sträckor i tiden före det att han fick körkort, nämligen den rörande morden på Trine Jensen och Gry Storvik. Även i detta fall hölls rättegången efter det att det blivit känt i utredningen att Sture Bergwall inte hade något körkort och att ett flertal vittnesuppgifter pekade mot att han saknade förmåga att köra bil vid tidpunkten för gärningarna. Uppgifterna undanhölls dock från domstolen även i detta mål. Slutsats 92. Sammantaget står det klar att såväl åklagaren som utredaren Seppo Penttinen visste att Sture Bergwall inte kunde köra bil Mot bakgrund av den centrala roll som frågan om Sture Bergwall faktiskt kunnat ta sig från Falun till Sundsvall hade i målet, är det ytterst anmärkningsvärt att varken åklagaren eller utredarna informerade tingsrätten vad man visste om Sture Bergwalls bristande körkunskaper. 93. Enligt Sture Bergwalls uppfattning utgör omständigheterna att han inte hade något körkort förrän 1987, sammantagna med uppgifterna rörande hans bristande körförmåga, bevis för att han inte själv kunnat köra bil från Falun till Sundsvall år Även det felaktiga utpekandet av brodern Sten-Ove Bergwall som chaufför kan förklaras av insikten om att han själv inte kunde ha kört bilen i tiden före det att han fick körkort. 94. Uppgifterna rörande Sture Bergwalls bristande körförmåga och falska tillvitelse mot brodern har inte förebringats tidigare. Det är Sture Bergwalls uppfattning att om de

26 26 åberopats i den ursprungliga rättegången skulle de medfort allvarliga tvivel rörande Sture Bergwalls erkännande. STURE BERG W ALLS FÖREHA V ANDEN DEN 7 NOVEMBER 1980 Tingsrättens dom 95. Inledningsvis skall understrykas att det inte finns några oberoende bevis för att Sture Bergwall befann sig i Bosvedjan den 7 november Således finns det inga vittnesiakttagelser eller andra omständigheter som i efterhand kan sättas i samband med Sture Bergwalls påstådda förehavanden i området. Ingen har iakttagit till exempel en person eller bil som i ett senare skede kunde knytas till Sture Bergwall och det finns inga bensinkvitton eller liknade som visar att han befunnit sig på eller i närheten av platsen. 96. I tingsrättens dom anges att Sture Bergwalllämnat ett flertal uppgifter som ger stöd åt hans påstående att han befunnit sig i Bosvedjan vid tiden för Johan Asplunds försvim1ande och att ingenting som framkommit vederlagt hans uppgifter om att han varit i området eller att han tagit med sig Johan Asplund därifrån på det sätt som han berättat. 97. De omständigheter som tingsrätten grundade sin bedömning på var omständigheter som "vid kontroll befunnits kunna vara riktiga", nämligen att han hört ett aggregat starta upp vid skolbyggnaden, att han sett en person vid affären som tilltalats Lisa samt att han sett ett slamsugningsfordon i området 54. Därutöver fäste tingsrätten vikt vid Sture Bergwalls sätt att "tämligen detaljerat" beskriva pojken som kom ut i porten bredvid den där Johan Asplund bodde ~ Se domen sid Se domen sid 18.

27 27 Vittnesiakttagelser under perioden l tingsrätten angav åklagaren Christer van der Kwast i sin sakframställan att det "funnits möjlighet för Quick under en tid om 4-5 minuter att ta kontakt med Johan och få med sig denne från platsen utan att detta kunnat observeras av någon". 56 I domen anges det även på flera ställen 57 att det mellan och inte fanns några iakttagelser dokumenterade från den del av bostadsområdet där Johan Asplund var bosatt. Uppgiften bekräftades av kriminalkommissarien Jan Karlsson i dennes vittnesmål Mot bakgrund av den synnerligen omfattande utredning som gjordes efter Johan Asplunds försvinnande och att den 7 november 1980 var en helt vanlig fredagsmorgon i ett tättbebott område vid en tid när folk normalt beger sig till arbetet, går ut med hunden eller går till skolan är det rimligt att ställa sig frågan om påståendet kan vara korrekt. l 00. Under den ursprungliga utredningen av mordet på Johan Asplund hölls som nämnts ett mycket stort antal förhör med de boende i Bosvedjan och folk som av arbetsrelaterade anledningar vistades där vid aktuell tid. Samtliga personer som hördes i utredningen med anledning av en koppling till Bosvedjan den 7 november 1980 kontrollerades även mot belastnings-, misstanke- och körkortsregistret l utredningen kring Sture Bergwalls inblandning i mordet på Johan Asplund sammanställdes en pärm med delar av materialet från den ursprungliga utredningen och begränsade delar av detta underlag redogjordes för i tingsrätten av kriminalkommissarien Jan Karlsson. Målsägandena åberopade även de förhör med personer som befunnit sig i närheten av Johan Asplunds bostad vid klockan åtta den aktuella morgonen. 56 Se domen sid Se referatet av förhöret med kriminalkommissarien Jan Karlsson, sid 9, och under tingsrättens överväganden och bedömning sid 18, andra stycket nerifrån. 58 Se domen s. 9

28 28 l 02. Vid tingsrätten hördes Kent Jonsson. Utsagan finns inte refererad i domen, men av polisförhöret under förundersökningen, som hölls den 18 november 1980, framgår att Kent Jonsson uppgav följande. ''han minnsfredagen den 7 nov. 80 särskilt dä1:{ör att ett par i en brun Saab 96 med okänt reg.nr ville att han skulle ~jälpa dem att starta bilen. De stod med sin bil intill Bågevägen 35 med riktning nedåt (mot staden alltså) och efter olika startförsök med startkabel drog hanxxigång den bruna Saaben. Det var ett par i års åldern som han inte kan lämna närmare beskrivning på men de var mycket ':jäktade ". Detta var vid tiden. Han kan inte minnas några andra bilar eller personer som han kan beskriva den dagen ej heller dagarna innan... Han lämnar området vid 08 t z 'd en "59. l 03. Kent Jonssons uppgifter bekräftades i förundersökningen av Ulf Johansson, 30 år vid tillfållet och boende på Bågevägen 45 D, hörd den l O december ''Fredagen den 7 november 1980 vid eller 07.50, då U?f'Johansson skulle åka fi'ån sin bostad till arbetet, startade icke bilen. Hanförsökte ta rullstartfi ån parkeringsplatsen Bågevägen 45 och nedåt -söderut. Han lät bilen rulla till i h~jd med nästafastighet-bågevägen 39. Från dennafastighet kom en grön Volvo 245 utkörande. Johansson hejdadeföraren av denna bilför attfil starthjälp... Med i Johanssons bil medfö?jde Johanssons sambo Margareta Peterson. " 60 l 04. A v en redigerad film från vallningen i Bosvedjan den 9 september framgår att Sture Bergwalls bil var parkerad på mer eller mindre exakt den plats där Ulf Johansson och Kent Jonsson stod parkerade. A v en bild från vallningsfilmen framgår exakt var bilen parkerats och på ett flygfoto som bifogats resningsansökan 62 har såväl Sture Bergwalls som Ulf Johanssons och Kent Jonssons positioner ritats in. A v uppgifterna framgår att vägen antingen skulle vara helt blockerad eller i vart fall att Kent Jonsson, Ulf Johansson och Margareta Peterson omöjligt skulle ha kunnat 59 Se FUP Avsnitt 2, förhör med Kent Jonsson den 18 november 1980, sid Se FUP Avsnitt 2, förhör med Ulf Johansson den 10 december 1980, sid Filmen anträffades i Rikskriminalpolisens arkiv. 62 Se bilaga 3.

29 29 undgå att notera Sture Bergwalls bil, eller för den delen bmiförandet av Johan Asplund, då deras bil stått parkerad med fronten mot Sture Bergwalls bil Uppgifterna från Kent Jonsson och Ulf Johansson skall ävenjämföras med uppgifterna som Torsten Lundberg, bosatt på Bågevägen 43 b, lämnade under fönmdersökningen. 63 Av förhöret framkom att buss nr 6 med avgångstid passerade Bågevägen 39 ca För det fall Sture Bergwalls bil stått uppställd på det sätt som påståtts skulle det ha varit i princip omöjligt för bussen att passera. Förhör hölls under den ursprungliga förundersökningen med busschauffören Anders Nilsson 64 som körde den aktuella turen och med flera av passagerarna. Av förhöret med Anders Nilsson framgick att denne inte hade lagt märke till något anmärkningsvärt under fården. Varken Torsten Lundberg eller Anders Nilsson åberopades som vittnen vid tingsrätten. 65 Sture Bergwalls uppg{fter underförundersökningen l 06. Mot bakgrund av att utredningen rörande mordet på Johan Asplund pågick i åtta år är det intressant att notera att biträdande överåklagaren Christer van der Kwast ("K:") närvarade vid det ~jugotredje förhöret, den 18 oktober 2000, och att hans bedömning av utredningsläget då var följande. "K:... problemet i Johan Asplundfallet är att detfinns alltså inte så många sådana omständigheter att det ur min synpunkt räckerför attföra det till domstol, så är det enkla konstaterandet... för vi har egentligen ingenting i din berättelse, trovärdigheten... OHÖRBART... så i övrigt att göra, utan det är detta enkla konstaterande att det ärförfå sådana omständigheter i Johan As]Jlundfallet... man prövarfu vw:je fall på sinaförutsättningarförstås... och här råkar det ju bli så att det ärför få sådana detaljer alltså som.., det räcker alltså inteför en domstolsprövning " Se FUP, flik C, förhör den 9 november 2000 med Torsten Lundberg, sid 5-7. M Se förteckning över bussturlista med förare samt förhör med Anders Nilsson, bilaga Av någon oförklarlig anledning hölls istället vittnesförhör med busschauffören Allan Jansson, som inte var i tjänst den aktuella dagen, se domen s. 12, andra stycket 66 Se FUP A 2, förhör den 18 oktober 2000, sid 15 f.