Utredning av hantering av reaktortank - Tids- och kostnadsuppskattning
|
|
- Jan-Erik Axelsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Öppen Rapport DokumentID Författare Johan Haglind Peder Egeltun Kvalitetssäkrad av Lars Birgersson Version 2.0 Status Godkänt Reg nr Datum Kvalitetssäkrad datum Sida 1 (23) Godkänd av Godkänd datum Anna Gordon Kommentar Granskning har skett enligt granskningsprotokoll SKBdoc Utredning av hantering av reaktortank - Tids- och kostnadsuppskattning Sammanfattning Föreliggande rapport redovisar tids- och kostnadsuppskattning för hantering av hel respektive segmenterad reaktortank (BWR) och dess ingående hanteringssteg. Rapporten analyserar och beskriver hela hanteringskedjan från demontering vid kärnkraftverket till deponering i SFR för hanteringsalternativ hel reaktortank och segmenterad reaktortank. Även kostnader kopplade till anpassning och förslutning av SFR för respektive alternativ redovisas i denna rapport. I tidigare genomförda studier har omfattningen för respektive hanteringssteg varierat. Detta har medfört att en jämförelse av kostnader och tid mellan hanteringsalternativen har varit svår att genomföra. I föreliggande rapport har omfattningen av hanteringsstegen avgränsats så att en jämförelse kan göras mellan respektive hanteringsalternativ. Rapporten visar att tiden för utlyft av hel reaktortank är mycket kortare än tiden för att segmentera reaktortanken. Detta medför att tiden för rivning av hela anläggningen blir kortare. Avseende kostnader visar rapporten att hanteringsalternativ hel reaktortank kan medföra en kostnadsbesparing om ca 1430 MSEK i förhållande till alternativet att segmentera reaktortankarna. Box 250, Stockholm Besöksadress Blekholmstorget 30 Telefon Fax Säte Stockholm
2 Öppen 2.0 Godkänt 2 (23) Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte Metodik Beskrivning av hanteringsalternativ för reaktortank Förutsättningar och avgränsningar Hel reaktortank Inledning Antaganden Hanteringssekvens Segmentering av reaktortank Inledning Antaganden Hanteringssekvens Tidsuppskattning Hel reaktortank Hanteringssekvens Segmentering av reaktortank Hanteringssekvens Sammanställning Kostnadsuppskattning Allmänt Hel reaktortank Segmentering av reaktortank Kostnadsdrivare Hel reaktortank Segmenterad reaktortank Contingency Sammanställning Slutsats/Diskussion Referenser Bilageförteckning 1. Generell tidsplan hanteringsalternativ hel reaktortank och segmenterad reaktortank, SKBdoc Kostnadsprisindex, SKBdoc Mammoet Cranes LR13000, SKBdoc Mammoet Cranes PTC140-DS, SKBdoc
3 Öppen 2.0 Godkänt 3 (23) 1 Inledning Denna utredning gäller för BWR-reaktortankar exklusive interndelar. Vid rivning av kärnkraftverk finns det två huvudalternativ för omhändertagande av reaktortankar: - Hel reaktortank - Segmenterad reaktortank BWR-reaktortankarna utan interndelar klassas som kortlivat avfall och är planerade att slutförvaras i SFR. Vid segmentering av reaktortankar förpackas delarna i fyrkokiller. Utredningen redovisar kostnader och tidsåtgång för olika hanteringssteg samt skillnader mellan de båda alternativen genom att beskriva hela hanteringen från start rivning reaktortank (med antagandet att reaktortankarna är tomma) transport på site transport från site till SFR transport på SFR transport ner i SFR samt anpassning och förslutning av SFR. Utredningen analyserar även eventuella kostnadsdrivare för respektive hanteringsalternativ samt möjliga kostnadsbesparingar. 2 Bakgrund och syfte Omhändertagande av reaktortank från det att rivningen påbörjas på kärnkraftverket tills reaktortanken är placerad i SFR genomförs i flera hanteringssteg. Varje hanteringssteg är uppdelat i olika aktiviteter. Ett antal utredningar finns sedan tidigare som beskriver hanteringen av hel respektive segmenterad reaktortank. Kostnad och tid för respektive hanteringssteg skiljer sig åt mellan olika utredningar pga olika förutsättningar, erfarenheter, kostnadsmodell, omfattning för respektive hanteringssteg samt att olika referensrapporter har använts. Denna rapport analyserar och beskriver hela hanteringskedjan för reaktortankarna från demontering vid kärnkraftverket till deponering i SFR för både hanteringsalternativ hel reaktortank och segmenterad reaktortank. I föreliggande rapport redovisas på ett tydligt sätt kostnaderna och tidsåtgången för respektive hanteringsalternativs hanteringssteg. Syftet med utredningen är att ta fram en realistisk och entydig bedömning av tid och kostnad, med beaktande av svenska förhållanden, för hanteringsalternativen hel respektive segmenterad reaktortank. Arbetsmiljö och dosbelastning till personal ingår ej i uppdraget för föreliggande rapport. 3 Metodik Metodiken för denna utredning är baserad på det material som beställaren levererat i form av tidigare genomförda utredningar vilka beskriver hantering av reaktortankar. Inläsning och analys av samtliga studier har genomförts. Notering av skillnader och frågor mellan rapporterna har gjorts. För att få realistiska kostnads- och tidsuppskattningar för utlyft av hel reaktortank har kontakt tagits med kranleverantör. Information har även inhämtats från möten med Barsebäck Kraft AB (BKAB) samt med Ringhals AB (RAB), enligt avsnitt 4.1. Kostnads- och tidsuppskattningar för segmenterad reaktortank är inhämtad från de studier som har genomförts av Westinghouse. Hanteringsalternativen för hel respektive segmenterad reaktortank har delats upp i olika hanteringssteg. I tidigare genomförda studier har omfattningen för respektive hanteringssteg varierat. Detta har medfört att en jämförelse av kostnaderna mellan hanteringsalternativen har varit svår att genomföra. I
4 Öppen 2.0 Godkänt 4 (23) föreliggande rapport har omfattningen av hanteringsstegen avgränsats så att en jämförelse skall kunna göras mellan respektive hanteringsalternativ. Detta genom att dela upp hanteringsstegen i aktiviteter som har tids- och kostnadsbedömts. Rivning av reaktorbyggnaden med tillhörande system är beroende av att reaktortanken är borttagen. Rivning av reaktortanken ligger därför på den tidskritiska linjen vid rivning av anläggningen. Vid jämförelse av tidsåtgång mellan hantering av hel respektive segmenterad reaktortank är det tiden för den kritiska linjen för respektive alternativ som jämförs. Sammanställning av tid och kostnader för respektive hanteringsalternativ har därefter gjorts. Förutom referenserna i referenslistan, se kapitel 8, har följande underlag använts som arbetsmaterial vid framtagandet av denna rapport. Tabell 3-1 Underlag. Löpnummer Underlag A Westinghouse, Decommissioning study of Forsmark 1-3, rev 0, 2011 B Westinghouse, Decommissioning study of Oskarshamn 1-3, rev 0, 2011 Westinghouse, BKAB Segmentering av interndelar och reaktortank på Barsebäck 1 och 2, Tids- och C kostnadsuppskattning, SEW , rev 0, november Beskrivning av hanteringsalternativ för reaktortank 4.1 Förutsättningar och avgränsningar Tilldelad information från beställaren är den information som analyseras och som ligger till grund för denna rapport. Information från möten med BKAB och RAB samt från leverantörer har också använts i denna rapport. Rapporten redovisar ej i detalj hur utlyft eller segmenteringen av reaktortanken utförs. Det förutsätts att hela reaktortanken inklusive reaktortanklocket demonteras vid jämförelse mellan de olika hanteringsalternativen. För att på ett entydigt sätt kunna jämföra respektive hanteringsalternativ har det i denna utredning förutsatts att samtliga interndelar är segmenterade och uttransporterade från reaktorbyggnaden samt att reaktorhallen är iordningställd för kommande hantering av reaktortanken. Vidare förutsätts att nödvändiga förberedelser inför hantering av reaktortank är genomförda så som att intilliggande byggnader är rivna i den omfattning som erfordras. Transportvägar mellan reaktorbyggnaderna och hamnen vid respektive site förutsätts kunna användas vid uttransport av reaktortankarna utan någon form av modifiering. Följande egenvikt hos reaktortankarna har i denna utredning använts: Tabell 4-1 Reaktortankarnas vikter inklusive reaktortanklock. Vikt (ton) Hel reaktortank Inledning Det finns olika metoder för uttransport av hel reaktortank från reaktorbyggnaden. BKAB har tillsammans med Scanscot tagit fram en rapport, se Scanscot (2009), som redovisar tre olika
5 Öppen 2.0 Godkänt 5 (23) hanteringsalternativ för uttransport av hel reaktortank; Med lyftkran genom yttertaket, Uttransport med lanseringsutrustning, Nedsänkning inom reaktorinneslutningen. Scanscots rapport är baserad på offerter från entreprenörer. Scanscots hanteringsalternativ skulle mycket väl kunna vara applicerbara för flera reaktorer. I Scanscot (2009) redovisas för- och nackdelar för respektive alternativ. Enligt rapporten är skillnaden i kostnader för respektive hanteringsalternativ liten. I övriga framtagna rapporter som beskriver utlyft av hel reaktortank har man baserat kostnaderna på en tidigare framtagen studie från TLG som redovisar utlyft av reaktortanken(pwr) i Trojan USA (Griffiths 2005). Anpassning har i de svenska studierna sedan gjorts till BWR-reaktor och till svenska förhållanden. I Farías et al. (2008) har man för beräkning av rivningskostnaderna för hel reaktortank för de olika kärnkraftverken i Sverige använt sig av en skalningsfaktor baserad på reaktortankarnas vikt. Att skala rivningskostnaderna med avseende på reaktortankarnas vikt ger ej en rättvisande kostnadsbild. Detta då huvuddelen av rivningskostnaderna är oberoende av storleken på reaktortanken. För att få en mer noggrann och tillförlitlig analys har föreliggande rapport därför baserats på Scanscots rapport (Scanscot 2009), som är mer detaljerad och ger en bättre entydig kostnadsbild än de studier som är baserade på TLG:s studie. För aktuella kostnads- och tidsuppgifter som kopplar mot kranaktiviteter har information inhämtats från kranleverantör. Utlyft av reaktortank med kran genom yttertak beskrivs i ett flertal tidigare framtagna rapporter. Kostnads- och tidsredovisning för detta alternativ redovisas i rapporterna och det finns därmed ett mer omfattande underlag för detta hanteringsalternativ jämfört med övriga hanteringsalternativ som presenteras i Scancots rapport. I föreliggande rapport redovisas därför hanteringsalternativet Med lyftkran genom yttertaket. Scanscots hanteringsalternativ för hel reaktortank Nedsäkning inom reaktorinneslutningen kan vara ett aktuellt alternativ, men behöver utredas ytterligare. Även Sweco har för BKAB:s räkning tagit fram ett hanteringsalternativ för hel reaktortank där reaktorhallstraversen utnyttjas för utlyft av reaktortanken. Detta alternativ har ej varit tillgängligt vid genomförande av föreliggande rapport. Alternativet liknar Scanscots alternativ Nedsänkning inom reaktorinneslutningen Antaganden Scanscots rapport är baserad på offerter från entreprenörer och är framtagen för B1 och B2. Föreliggande utredning anser att Scanscots framtagna kostnads- och tidsredovisning är trovärdig, men att vissa tillägg erfodras, se avsnitt 6.2, för att vara heltäckande. Aktiviteternas tidsåtgång i hanteringssteg Demontering och Utlyft antas vara oberoende av vilken reaktortank som demonteras och lyfts ut. De förutsättningar som är angivna i Scanscot (2009) för Med lyftkran genom yttertaket har i föreliggande rapport antagits gälla för hanteringssteg Demontering och utlyft av hel reaktortank. Utlyft av reaktortank antas ske under sommarhalvåret. Det antas att de administrativa förberedelserna inklusive beställarens projektorganisation kan uppskattas till lika stora oberoende val av hanteringsalternativ(hel- respektive segmenterad reaktortank). Beställarens projektorganisations förberedande arbete fram till start av kritisk linje antas till 15 veckor. För att uppfylla IAEA:s fastställda dosvärden, maximalt 2 msv/h i ytdosrat samt maximalt 0,1 msv på ett avstånd på 2 m, för transport av hel reaktortank antas det att en strålskärm, tjocklek 75 mm, monteras vid härdregionen på reaktortanken. Strålskärm antas ej behövas för reaktortankarna B1 och B2, då radioaktiviteten för dessa reaktortankar har klingat av till dess att transport kommer att ske. För övriga reaktortankar planeras transport att ske relativt snabbt efter det att driften av reaktortanken har upphört och bränslet samt interndelarna har avlägsnats.
6 Öppen 2.0 Godkänt 6 (23) Sändningar av tillverkade föremål, vilka kan innehålla radioaktiva ämnen, där överensstämmelse med någon bestämmelse för transport av radioaktiva ämnen inte är möjlig, får enligt Transportstyrelsen endast transporteras enligt särskild överenskommelse (Special Arrangement) (TSFS 2009:91). Reaktortankarna antas i föreliggande rapport kunna gå som Special Arrangement. Liknande arrangemang har tidigare genomförts vid transport av ånggeneratorer från Ringhals. Transport av reaktortankarna till SFR antas ske med roll-on/roll-off fartyg. Transportfordon som används vid transport av reaktortanken från reaktorbyggnaden till SFR, gäller för samtliga reaktorer, antas vara anpassat till tillåten markbelastning. Det antas även att en omlastning till ett transportfordon som är anpassat för transport ner i SFR måste ske. Denna omlastning antas ske vid SFR. Samtliga transportfordon för transport av hela reaktortankar hyrs in Hanteringssekvens I figur 4-1 nedan redovisas samtliga hanteringssteg och aktiviteter vid hantering av hel reaktortank.
7 Öppen 2.0 Godkänt 7 (23) Figur 4-1. Hanteringsschema hel reaktortank.
8 Öppen 2.0 Godkänt 8 (23) Demontering och utlyft Utlyft av reaktortank sker med lyftkran. För att kunna genomföra detta lyft krävs förberedande arbeten utanför reaktorbygganden så som förstärkningsarbete av mark samt etablering av lyftkran. Kapning av reaktortankens in/utloppsrör görs i samband med förberedelserna inför lyft. Inför utlyftet av reaktortanken genomförs även förberedande arbeten i reaktorhallen. Reaktorhallens tak öppnas upp och takstolar demonteras. Reaktortanken avisoleras samt en strålskärm monteras runt härdregionen på reaktortanken för att uppfylla gällande transportbestämmelser. Montage av strålskärm kommer dock ej att krävas för B1 och B2 då aktiviteten hos dessa reaktortankar är låg (dialog med BKAB). Under hela demonteringen och utlyft sker kontinuerlig mätning och dosratskontroll. Vid utlyft av reaktortanken placeras denna på vaggor på utsidan av reaktorbyggnaden. Reaktortanken täcks här över med ett väderskydd så att reaktortanken kan målas och paketeras inför kommande transport. När detta är gjort påbörjas återställandet av reaktorhallen inför kommande rivningsaktiviteter. Avetablering av lyftkran påbörjas när reaktortanken har placerats på vaggorna samt när takstolarna på reaktorbyggnaden är på plats. Transport av reaktortank från utsida reaktorbyggnad ner i SFR Reaktortanken transporteras därefter från reaktorbyggnaden till fartyget i hamnen på respektive site. Transportfordonet för transport av reaktortanken från reaktorbyggnaden är en mångaxlig fordonskombination som är anpassad för att klara tillåten markbelastning för transport från reaktorbyggnaden till fartyget. Fartyget är ett roll-on/roll-off fartyg. Dessa typer av fartyg har Ringhals använt vid transport av ånggeneratorer till Studsvik och de har positiva erfarenheter av fartygen (dialog med RAB). Fartygen kan ta en hel reaktortank inklusive transportfordon. Därefter utförs transport av reaktortanken från site till hamnen vid Forsmark. Vid ankomst till hamnen vid SFR sker sedan transport med den mångaxliga fordonskombinationen till en omlastningsposition vid SFR. Omlastningspositionen används för omlastning till nytt transportfordon i de fall då befintligt transportfordon, som används för transport av reaktortanken från site till SFR, ej är anpassat för transport ner i SFR. För F1 F3 sker transport av reaktortankarna med en mångaxlig fordonskombination direkt från reaktorbyggnaderna till omlastningspositionen vid SFR alternativt direkt ner i SFR om transportfordonet är anpassat för detta. Reaktortanken transporteras, via reaktortanktransporttunnel (1RTT), ner till förutbestämd plats i bergrummet för reaktortankar (1BRT) i SFR. När deponering av reaktortanken är genomförd körs transportfordonet ut ur SFR. Anpassning av SFR För att kunna slutförvara hela reaktortankar i SFR kommer en anpassning av SFR att behöva göras. SKB planerar att uppföra en reaktortransporttunnel, 1RTT, stor nog för att kunna transportera ner hela reaktortankar, samt ett bergrum, 1BRT, för deponering av hela reaktortankar. Förslutning Förslutning av bergrum 1BRT och reaktortransporttunnel 1RTT i SFR kommer att ske i samband med förslutningen av övriga SFR. I samband med förslutning av BRT sker kringgjutning och igjutning av reaktortankarna.
9 Öppen 2.0 Godkänt 9 (23) 4.3 Segmentering av reaktortank Inledning I preliminära rivningsstudier för F1- F3 och O1- O3 (underlag A och B i tabell 3-1), R1 (SKB 2013a) samt i underlag C i tabell 3-1 redovisas tids- och kostnadsuppskattning för segmentering av hel reaktortank. Tidsåtgången för segmenterad reaktortank är i föreliggande rapport inhämtad från de preliminära rivningsstudierna för F1 F3, O1 O3 samt underlag C i tabell 3-1. Kostnadsuppskattning har baserats på underlag C i tabell 3-1 då den på ett tydligt sätt beskriver kostnadsposterna för hela segmenteringen i detalj Antaganden Det antas att segmenterad reaktortank paketeras i fyrkokiller och att hantering av fyrkokillerna sker med ett framtaget hanterings- och transportsystem till SFR. För att kunna genomföra en tids- och kostnadsoptimerad segmentering förutsätts att möjlighet finns till mellanlagring av fyrkokiller på respektive site. För mellanlagring av fyrkokiller på BKAB antas att en mellanlagringsbyggnad kommer behöva upprättas (dialog med BKAB). För F1, F2 och F3 antas att fyrkokillerna kan transporteras direkt från reaktorbyggnaden ner till SFR. Det antas att BFA på OKG kan användas för mellanlagring av fyrkokiller från O1, O2 och O3. På Ringhals finns det möjlighet att mellanlagra i befintliga byggnader (dialog med RAB). Transport av fyrkokiller antas ske med godkänd transportbehållare som kan lasta 2 st fyrkokiller Hanteringssekvens I figur 4-2 nedan redovisas samtliga hanteringssteg och aktiviteter vid hantering av segmenterad reaktortank.
10 Öppen 2.0 Godkänt 10 (23) Figur 4-2. Hanteringsschema segmenterad reaktortank.
11 Öppen 2.0 Godkänt 11 (23) Segmentering Segmentering av reaktortanken påbörjas med förberedande arbeten i reaktorhallen. Segmenteringen utförs enligt respektive rivningsstudie och segmenterad reaktortank placeras i fyrkokiller, vilka därefter transporteras ut ur reaktorbyggnaden med transportbehållare. Under hela segmenteringen sker kontinuerlig radiologisk mätning och doskontroll. Efter att segmenteringen är avslutad påbörjas återställandet av reaktorhallen inför kommande rivningsaktiviteter. Transport av fyrkokiller från reaktorbyggnad ner i SFR Transportbehållaren transporteras från reaktorbyggnaden med SKB:s terminalfordon till mellanlager i väntan på båttransport till hamnen i Forsmark. Då det finns ett begränsat antal transportbehållare är det viktigt att dessa finns tillgängliga för transport av fyrkokiller, vilket annars skulle kunna leda till förseningar i segmenteringen av reaktortanken. För att minimera antalet båttransporter från site till hamnen i Forsmark med M/S Sigrid sker dessa i kampanjer. Från mellanlagret på site transporteras fyrkokiller i transportbehållare till M/S Sigrid med SKB:s terminalfordon. Vid ankomst till hamnen vid Forsmark transporteras transportbehållarna direkt ner i SFR med SKB:s terminalfordon för inlastning i 2BMA. Anpassning av SFR Tilltänkt bergrum i SFR för slutförvaring av fyrkokiller innehållande segmenterade reaktortankar är bergrum 2BMA. Nuvarande planerade bergrum 2BMA har inte plats för fyrkokiller innehållande segmenterade reaktortankar. En utbyggnad av 2BMA kommer att krävas som motsvarar volymen för samtliga fyrkokiller innehållande segmenterade reaktortankar. Befintlig nedfartstunnel kommer kunna användas för transport av fyrkokiller ner i SFR. Förslutning Förslutning av utbyggd del av bergrum 2BMA i SFR kommer att ske i samband med förslutningen av övriga SFR. 5 Tidsuppskattning Enligt kraftbolagens rådande planering (SKB 2013b) kommer reaktortankarna från B1 och B2 att kunna hanteras i tät följd i anslutning till varandra. Samma förfarande gäller för reaktortankarna F1 och F2. För övriga reaktortankar kommer utlyft av reaktortankarna ej ske i tät följd (uttag av annan reaktortank) på samma site. 5.1 Hel reaktortank Hanteringssekvens Den kritiska linjen vid hantering av hel reaktortank är den tid som aktiviteter genomförs i reaktorhallen. När dessa aktiviteter är slutförda kan övrig rivning i reaktorhallen påbörjas. Hantering av hel reaktortank redovisas utförligt i flera rapporter så som Scanscot (2009), Farías et al. (2008) och SKBdoc samt i underlag B i tabell 3-1. I föreliggande rapport har endast tidsåtgången för hanteringssteg Demontering och utlyft beräknats vilken huvudsakligen är baserad på Scanscots rapport men information har även inhämtats från bl a leverantörer. Tidsåtgång för övriga hanteringssteg redovisas inte då dessa hanteringssteg ej påverkar den kritiska linjen för reaktorhallen. Demontering och utlyft En generell tidsplan är framtagen för detta hanteringssteg, se bilaga 1. Tidsplanen är uppdelad i förberedande arbeten, arbeten som genomförs i reaktorhallen samt avetablering utanför reaktorbyggnaden.
12 Öppen 2.0 Godkänt 12 (23) Tidsåtgången för respektive aktivitet antas i princip vara oberoende av storlek på reaktortanken. I tidsplanen i bilaga 1 redovisas tidsåtgången för samtliga aktiviteter i detta hanteringssteg. I samband med lyftet av reaktortanken kommer arbetet till stora delar ske i 3-skift med ett stort antal resurser. Montering av strålskärm runt härdregionen på reaktortanken kommer ej att krävas för B1 och B2 för att uppfylla gällande transportbestämmelser. Tidsåtgången för den kritiska linjen för Demontering och utlyft av hel reaktortank är uppskattad till 11 veckor. 5.2 Segmentering av reaktortank Hanteringssekvens Segmentering Den kritiska linjen för segmentering av reaktortank är under den tid som aktiviteter genomförs i reaktorhallen. Segmenteringens kritiska linje är uppdelad i förberedande arbeten i reaktorhallen, segmentering av reaktortanken samt städning i reaktorhallen. Tidsåtgången för Segmentering av reaktortank inklusive reaktortanklocket är inhämtade från underlag redovisade i tabell 3-1. I de preliminära rivningsstudierna (underlag A och B i tabell 3-1) för F1- F3 och O1- O3 har man redovisat tidsåtgången för segmentering av reaktortanken. I dessa tidsplaner ingår ej tidsåtgången för segmentering av reaktortanklocket. Tidsåtgången för segmentering av reaktortanklocket har i föreliggande rapport medtagits vid redovisning av antalet veckor för segmenteringen(kritisk linje). Tidsåtgång för avisolering av reaktortanken är ej redovisad för samtliga reaktortankar i underlag A och B i tabell 3-1. För B1/B2 är i Westinghouse (2009) tidsåtgången för avisolering beräknad till ca 40 dagar medan motsvarande tidsåtgång för O1 i underlag B i tabell 3-1 är beräknad till 20 dagar. För jämförelse av segmenteringens kritiska linje mellan olika reaktortankar har tidsåtgången för avisolering av reaktortanken i föreliggande rapport antagits till 20 dagar för F1, F2, F3, O2 och O3. För R1 finns det i tidigare framtagen rapport (SKB 2013a) ingen detaljerad tidsplan för segmentering av reaktortanken redovisad. Då reaktortanken är något större än reaktortanken på B1, B2 och O2 samt något mindre än reaktortanken på F1 och F2 har det antagits att antalet dagar för den kritiska linjen för segmentering av reaktortanken för R1 är 3 veckor längre än för O2. Tidsåtgången för detta hanteringssteg är uppskattat till: Tabell 5-1 Tidsåtgång för segmentering av reaktortank. Segmentering (kritisk linje), veckor Sammanställning Tidsåtgången för respektive hanteringsalternativ redovisas i tabell 5-2 nedan. Tabell 5-2 Sammanställning kritisk linje för hanteringsalternativ hel- respektive segmenterad reaktortank. Tidsåtgång i reaktorhall för Demontering och utlyft av hel reaktortank (kritisk linje), veckor Segmentering (kritisk linje), veckor
13 Öppen 2.0 Godkänt 13 (23) 6 Kostnadsuppskattning 6.1 Allmänt Kostnadsredovisningen i denna rapport är i 2010 års penningvärde. Kostnadsprisindex som används är samma som används i Plan 2013, se bilaga 2. Vid kostnadsberäkningarna har en kronkurs på 9 kr/euro använts. Timpris för personal har inhämtats från SKB (2013c). 6.2 Hel reaktortank För att kunna uppskatta den totala kostnaden för hantering av en reaktortank har kostnaderna för varje hanteringssteg uppskattats genom att jämföra tidigare genomförda utredningar. Redovisade kostnader inkluderar samtliga entreprenörskostnader för respektive hanteringssteg då entreprenörerna ansvarar för bemanning under respektive hanteringssteg. Samtliga kostnader är redovisade utan contingency om inget annat anges. Demontering och utlyft Kostnaderna för Demontering och utlyft av hel reaktortank med lyftkran redovisas i Scanscot (2009) till ca 55 MSEK/reaktor för B1 och B2. Motsvarande kostnad för B1 och B2 blir enligt Farías et al. (2008) ca 142 MSEK/reaktor. Skillnaden i kostnad beror bl a på att beräkning av kostnaderna i Scanscot (2009) är baserad på offerter från leverantörer medan kostnaderna i referens Farías et al. (2008) är baserade på TLG:s kostnadsberäkningar från det amerikanska Trojan-projektet (Griffiths 2005) där skalningsfaktorer har använts. Reaktortankarnas vikt inklusive strålskärm uppskattas till: Tabell 6-1 Reaktortankarnas vikt med och utan strålskärm. Reaktortanksvikt, ton Reaktortanksvikt inklusive strålskärm (75 mm), ton Samtliga uppskattade rivningskostnader i detta hanteringssteg antas i omfattning vara i princip samma oberoende av storlek på reaktortanken förutom de kostnader som är kopplade till den lyftkran som skall lyfta reaktortanken samt behov av strålskärm. Storlek på lyftkran varierar beroende på reaktortankens vikt men även lyftkranens utligg samt lyfthöjd är viktiga parametrar. Rivningskostnaden för Demontering och utlyft av reaktortank utgörs till stor del av kostnaden för lyftkran. Då reaktortankarna i Sverige har olika vikt krävs det olika typer av lyftanordningar för hantering av hel reaktortank. Scanscots kostnadsredovisning är baserad på offerter från leverantörer/entreprenörer och anses trovärdiga. Diskussion har förts med Mammoet Cranes angående olika lyftkranar, användningsområde samt kostnad för lyft av reaktortankarna. Mammoet Cranes har två olika typer av kranar som skulle kunna vara aktuella. Reaktortanken på B1, B2, O1, O2 och R1 kan lyftas ut med samma typ av lyftkran sk Crawler Crane medan för F1, F2, F3 samt O3 används en större lyftkran, så kallad ringkran, se bilaga 3 och 4. Kostnaderna för detta hanteringssteg har i denna utredning baserats på Scanscot (2009) med tillhörande offerter samt beaktande av ny information efter dialog med Mammoet Cranes, se tabell 6-2. I projekt i konventionella industrin uppskattar man normalt att projektadministrationen uppgår till ca % av projektkostnaden. Projektadministrationen antas därför i föreliggande rapport till 15 % av projektkostnaden vid utlyft av hel reaktortank. Det kan noteras att i Scanscot (2009) används lyftkran av typ Crawler Crane för B1 och B2 vilket resulterar i en högre kostnad.
14 Öppen 2.0 Godkänt 14 (23) Tabell 6-2 Kostnad för utlyft av reaktortank. Kostnad för utlyft av reaktortank motsvarande Scanscots redovisning, MSEK Scanscots kostnadsredovisning för utlyft av reaktortank med lyftkran redovisar ett antal aktiviteter. För att kunna jämföra kostnaden för Demontering och utlyft av hel reaktorank med Segmentering av reaktortank behöver vissa kostnadsposter läggas till samt dras av för heltanksalternativet som Scanscot har redovisat. Tillkommande aktiviteter i reaktorhallen för utlyft av hel reaktortank jämfört med de aktiviteter som har redovisats i Scanscots rapport är: Kapning av reaktortankens in/utloppsrör Demontering av isolering Frigöring av reaktortank Försegling och radiologisk avsökning av tanken Montering av strålskärm Sanering Housekeeping Bassängrengöring Kostnaden för utförande av aktiviteterna ovan redovisas i tabell 6-3. Tabell 6-3 Kostnad för tillkommande aktiviteter. Kostnad för tillkommande aktiviteter, MSEK Aktiviteten Montering av strålskärm är ej aktuell för B1 och B2. Kostnad för strålskärm ingår ej i Scanscots kostnadsuppskattning. Strålskärmen antas bestå av en 75 mm tjock plåt, se Scanscot (2009), som monteras kring reaktortankens härdregion. Beräknad kostnad för en strålskärm inklusive konstruktion, tillverkning och material uppskattas till 35 kr/kg, se tabell 6-4. Tabell 6-4 Kostnad för strålskärm. Kostnad för strålskärm, MSEK I Scanscots kostnadsredovisning ingår kostnaden för Transport till hamn samt kostnaden för vaggor till reaktortanken. Dessa kostnader skall dras av från den kostnadsuppskattning som Scanscot har redovisat. Kostnaden redovisas istället under hanteringssteget Transport av reaktortank från reaktorbyggnaden ner i SFR. Kostnaderna för hanteringssteget Demontering och utlyft redovisas, med ovan resonemang och tilläggskostnader samt avdrag, i tabell 6-5. Tabell 6-5 Totalkostnad för hanteringssteg Demontering och Utlyft av hel reaktortank. Totalkostnad för hanteringssteg Demontering och utlyft, MSEK
15 Öppen 2.0 Godkänt 15 (23) Transportkostnad av reaktortank från reaktorbyggnad ner i SFR Transport av reaktortanken från reaktorbyggnaden ner i SFR sker via en omlastningsposition vid SFR för omlastning till nytt fordon. Efter omlastning sker transport ner i SFR. Kostnader för transport av hel reaktortank från reaktorbyggnad ner i SFR redovisas i tabell 6-6. Tabell 6-6 Kostnad för transport av hel reaktortank från reaktorbyggnad ner i SFR. Kostnad för transport av reaktortank från reaktorbyggnad ner i SFR, MSEK Följande kostnadsposter ingår i kostnaderna ovan: Kostnad för upplagsbalkar Kostnad för hyra av transportfordon från reaktorbyggnad till omlastningsposition vid SFR Kostnad för båttransport Kostnad för omlastning till nytt transportfordon Kostnad för hyra av transportfordon från omlastningsposition ner i SFR Reaktortankarna från F1, F2 och F3 transporteras direkt från reaktorbyggnaden till omlastningspositionen vid SFR. Anpassning av SFR Kostnad för uppförande av bergsal 1BRT för reaktortankarna samt reaktortransporttunneln 1RTT har inhämtats efter dialog med PSU. Kostnaderna fördelas lika mellan reaktortankarna, se tabell 6-7. Tabell 6-7 Kostnad för anpassning av SFR. Anpassning av SFR, MSEK Förslutning av SFR Projekt SFR Utbyggnad (PSU) anser att kostnaden för förslutning av bergsal 1BRT är lika stor som kostnaden för förslutning av del i bergrum 2BMA där fyrkokillerna innehållande segmenterade reaktortankar kommer vara placerade. Förslutningskostnaden av 1BRT sättes därför till 0 kr. Kringgjutning samt igjutning av hela reaktortankar planeras dock i 1BRT. Kostnaderna för detta samt kostnad för förslutning av reaktortanktransporttunneln 1RTT fördelas lika mellan reaktortankarna och redovisas i tabell 6-8 nedan. Tabell 6-8 Förslutningskostnad i bergrum 1BRT samt tunnel 1RTT i SFR. Kring- och igjutning av reaktortankar i 1BRT, MSEK Förslutning av 1RTT, MSEK Summa, MSEK Segmentering av reaktortank För att kunna uppskatta den totala kostnaden för segmentering av en reaktortank inklusive reaktortanklock har kostnaderna för varje hanteringssteg uppskattats genom att jämföra tidigare genomförda utredningar (underlag A och B i tabell 3-1).
16 Öppen 2.0 Godkänt 16 (23) Redovisade kostnader inkluderar samtliga entreprenörskostnader för respektive hanteringssteg då det är entreprenörernas ansvar för bemanning under respektive hanteringssteg. Segmentering Underlag C i tabell 3-1 redovisar på ett tydligt sätt vilka kostnadsposter som ingår i kostnadsuppskattningen för hanteringssteg Segmentering av reaktortankarna för Barsebäck 1 och 2. Kostnaderna för hanteringssteg Segmentering av reaktortanken är i föreliggande rapport baserad på kostnadsredovisningen i underlag C i tabell 3-1. Genom att jämföra kostnadsposterna i underlag C i tabell 3-1 med redovisade kostnadsposter i förekommande preliminära rivningsstudier för F1- F3 och O1- O3 (underlag A och B i tabell 3-1) har följande kostnadsposter framkommit: Konstruktion och tillverkning Segmentering Avfallsbehållare (fyrkokiller) Projektadministration I kostnadspost Konstruktion och tillverkning ingår konstruktionsarbete för framtagande av segmenteringsutrustning, tillverkning av segmenteringsutrustning, provning av utrustning och utbildning av personal samt framtagande av kap- och packningsplan (underlag C i tabell 3-1). Kostnaderna som redovisas i underlag C (tabell 3-1) för denna kostnadspost anses trovärdiga. Kostnaderna för detta konstruktionsarbete redovisas i tabell För B1 och B2 kommer reaktortankarna att demonteras efter varandra, vilket medför att konstruktionskostnaderna kan fördelas lika mellan reaktortankarna. Motsvarande kostnadsbesparing kan även göras för reaktortankarna på F1 och F2. Kostnaden för kostnadspost Segmentering antas vara skalningsbar mellan de olika reaktortankarna med avseende på hur lång tid respektive segmentering tar. Kostnaden som har använts vid skalning av denna kostnadspost är hämtad från underlag C i tabell 3-1, i vilken kostnaderna för segmentering av B1 och B2 redovisas. Segmenterad reaktortank paketeras i reaktorhallarna i fyrkokiller och transporteras därefter ut från reaktorbyggnaden. I tabell 6-9 nedan redovisas antalet fyrkokiller som kommer att behövas om hela reaktortanken med reaktortanklock segmenteras och placeras i fyrkokiller. Tabell 6-9 Antal fyrkokiller vid segmentering av reaktortank. Antal fyrkokiller innehållande reaktortank (SKBdoc ) Kostnaden för en fyrkokill varierar i blockstudierna mellan kr/fyrkokill. Då fyrkokillen i dagsläget ej finns framtagen så antas det i föreliggande rapport att kostnaden för en fyrkokill är kr/fyrkokill. Då det i föreliggande rapport förutsätts att ett hanteringssystem för fyrkokiller finns framtaget, redovisas inga kostnader för detta. I underlag C i tabell 3-1 har kostnaden för projektadministration för entreprenörer uppskattats till ca 5 % av projektkostnaden, vilket bedöms vara lågt. I projekt i konventionella industrin uppskattar man normalt att projektadministrationen uppgår till ca % av projektkostnaden. Då segmenteringen av en hel reaktortank är komplex och krävande så bör projektadministrationen uppgå till minst 15 % av projektkostnaden. Totalkostnaden för detta hanteringssteg med ovan resonemang redovisas i tabell 6-10.
17 Öppen 2.0 Godkänt 17 (23) Tabell 6-10 Totalkostnad för hanteringssteg Segmentering av reaktortank. Konstruktion, MSEK 15,0 15,0 15,0 15,0 30,0 30,0 30,0 30,0 30,0 Segmentering, MSEK 70,0 70,0 83,5 83,5 86,2 67,3 75,4 86,2 79,5 Fyrkokiller, MSEK 9,4 9,4 11,9 11,9 12,8 7,0 9,4 12,8 10,7 Projektadministration(15% av totalkostnad), MSEK 14,2 14,2 16,6 16,6 19,4 15,6 17,2 19,4 18,0 Totalt, MSEK Transport från reaktorbyggnad ner i SFR Reaktortankarna segmenteras och paketeras i fyrkokiller. Fyrkokillerna placeras därefter i en transportbehållare som kan lasta 2 st fyrkokiller. Transport av fyrkokillerna från reaktorbyggnaden sker därefter med SKB:s terminalfordon. Då det i föreliggande rapport förutsätts att transportbehållare finns framtagna redovisas ej denna kostnad i denna rapport. Antalet fyrkokiller från respektive reaktortank framgår av tabell 6-9. Någon kostnad för användandet av SKB:s terminalfordon från reaktorbyggnad ner i SFR har SKB ej kunnat redovisa. I föreliggande rapport har denna kostnad beräknats för respektive site med avseende på bränslekostnad och personalkostnad. Kostnaden är dock behäftad med stor osäkerhet. Transportlogistiken för fyrkokiller på site kommer att kräva att det finns ett mellanlager tillgängligt. BKAB är den anläggning där det kommer att krävas en ny byggnad för mellanlagring av fyrkokiller. Antalet fyrkokiller från B1 och B2 innehållande segmenterade reaktortankar är totalt ca 156st vilket motsvarar en volym på ca 1080 m³. Kostnad för ett mellanlager som rymmer denna volym uppskattas till 30 MSEK (BKAB 2013). Generell schablonkostnad/båttransport med M/S Sigrid från OKG, BKAB eller RAB till SFR har ej kunnat presenteras av SKB. I föreliggande rapport har transportkostnaden för en transport med M/S Sigrid från site till hamnen vid Forsmark beräknats med hänsyn taget till lotskostnad, transportavstånd, bränslekostnad samt personalkostnad. Kostnadsuppskattningen för båttransport med M/S Sigrid är dock osäker. För transport av fyrkokiller från F1, F2 och F3 så sker denna transport direkt från reaktorbyggnaden ner i SFR. Totalkostnad för transport och logistik av samtliga fyrkokiller från reaktorbyggnad ner i SFR redovisas i tabell 6-11 nedan. I dessa kostnader ingår transport på site, båttransport från site till hamnen i Forsmark samt transport från båt ner i SFR. I tabell 6-11 ingår för B1 och B2 kostnad för uppförande av mellanlager. Tabell 6-11 Kostnad för transport av samtliga fyrkokiller från reaktorbyggnad ner i SFR. Kostnad för transport av samtliga fyrkokiller från reaktorbyggnaden ner i SFR, MSEK 17,0 17,0 0,4 0,4 0,4 1,0 2,0 3,0 3,0 Anpassning av SFR Fyrkokiller innehållande segmenterad reaktortank är planerad att slutförvaras i bergrum 2BMA i utbyggt SFR. För att slutförvara fyrkokillerna krävs det att bergrum 2BMA byggs ut. Kostnaden för utbyggnad av bergrum 2BMA i SFR har inhämtats från PSU. Kostnaderna fördelas lika mellan reaktortankarna, se tabell 6-12 nedan.
18 Öppen 2.0 Godkänt 18 (23) Tabell 6-12 Kostnad för anpassning av SFR. Kostnad för anpassning av SFR, MSEK Förslutning SFR Förslutningskostnaden för utbyggd del av bergrum 2BMA i utbyggt SFR som upptas av fyrkokiller innehållande segmenterade interndelar antas av PSU motsvara kostnaden för förslutningen av bergrum 1BRT, vilket medför att dessa kostnader sättes till 0 kr. Någon annan förslutningskostnad kopplade till fyrkokiller innehållande segmenterad interndelar är av PSU i dagsläget inte identifierad. 6.4 Kostnadsdrivare Ett antal risker avseende på kostnadsdrivare har identifierats för respektive hanteringsalternativ. Totalkostnaden ökar för respektive hanteringsalternativ om en eller flera av kostnadsdrivarna nedan faller ut. Flertalet av identifierade kostnadsdrivare kan minimeras genom god planering Hel reaktortank Tillgång till lyftkran är begränsad; Utlyft av reaktortank kräver lyftkran med stor lyftkapacitet och ett fåtal entreprenörer av dessa lyftkranar finns att tillgå. Acceptanskriterier i detalj för reaktortanken som slutförvarskolli ej fastställt; Exempelvis osäkerhet i hur röranslutningar skall förslutas. Kapning och försegling av anslutningar och genomföringar på reaktortanken i aktiv miljö; Komplicerat arbete och begränsat antal entreprenörer. Demontage av inkapslad isolering, som är radioaktiv och som innehåller asbest; Komplicerat arbete och begränsat antal entreprenörer. Utlyft av hel reaktortank genom yttertaket är väderberoende; Utlyft bör ske under sommarhalvåret. Starka vindar kan medföra att utlyftet försenas. Då reaktorhallstaket delvis är demonterat kan kraftigt regn medföra att utlyftet av reaktortanken tillfälligt får stoppas. Tillgång till transportfordon; Specialfordon krävs för transport av hel reaktortank. Ett begränsat antal entreprenörer finns inom detta område. Tillgång till fartyg för transport av hel reaktortank från respektive site till hamnen i Forsmark; Specialfartyg krävs vilka kan ha hög beläggning Segmenterad reaktortank Tillgänglighet hos segmenteringsentreprenör; Antalet entreprenörer som arbetar med segmentering av aktivt material är begränsat. Ett stort antal reaktorer kommer inom de närmaste årtiondena att rivas. Kapning och försegling av anslutningar och genomföringar på reaktortanken i aktiv miljö; Komplicerat arbete och begränsat antal entreprenörer. Demontage av inkapslad isolering, som är radioaktiv och innehåller asbest; Komplicerat arbete och begränsat antal entreprenörer. Genomförandet av segmenteringen tar lång tid; Ökad risk för problem med kaputrustning som kan medföra förseningar.
19 Öppen 2.0 Godkänt 19 (23) Rening av vatten i reaktorhallsbassänger i samband med segmentering av reaktortank; Dåligt siktdjup medför krav på bättre vattenrening och kan orsaka förseningar. Kostnad för fyrkokill; Fyrkokillen är i dagsläget ej framtagen och slutkostnaden för denna behållare är därför oklar. Transportbehållare framtagna/tillgängliga; Transportbehållare ej framtagen i tid. Kan orsaka förseningar. I dagsläget är det ej klarställt vilken transportbehållare som är tänkt att användas för transport av fyrkokiller. 6.5 Contingency Contingency är benämning på ospecificerade kostnader inom projektet som av erfarenheter med stor sannolikhet kan uppstå. Contingencyfaktorer i föreliggande rapport för respektive hanteringsalternativ är framtagna från de referensunderlag som har använts i kombination med en bedömning om hur väl underlagen beskriver och redovisar respektive aktivitet. Contingencyfaktorerna är baserade på kostnadsmodellernas upplägg i studierna varifrån kostnaderna är hämtade. Kostnadsuppskattningar för segmentering av reaktortanken har baserats på studier framtagna av Westinghouse (underlag A och B i tabell 3-1) och contingencyfaktorer har därför hämtats från dessa studier. Contingencyfaktorer för utlyft av hel reaktortank har i föreliggande rapport antagits till lika stor som segmentering av reaktortank. Contingencyfaktorer för anpassning och förslutning av SFR är hämtade från PSU. Tabell 6-13 redovisar vilka contingencyfaktorer som har använts i denna rapport. Tabell 6-13 Contingencyfaktorer. Contingency % Utlyft av reaktortank: Förberedande, genomförande och efterarbete 19 Utlyft av reaktortank: Lyftkran 15 Segmentering 19 Entreprenörer (hel reaktortank) 19 Strålskärm 15 Konstruktion inför segmentering 15 Projektadm segmentering 15 Fyrkokiller 12 Transporter 12 Anpassning av SFR 10 Förslutning av SFR 10
20 Öppen 2.0 Godkänt 20 (23) 6.6 Sammanställning Kostnader för respektive hanteringsalternativ är sammanställda i tabellerna 6-14 och 6-15 nedan. Tabell 6-14 Sammanställning av kostnader för hel reaktortank. Demontering och utlyft, MSEK Transport från RB ner i SFR, MSEK Anpassning av SFR, MSEK Förslutning SFR, MSEK Summa (ex contingency), MSEK Summa (ink contingency), MSEK Tabell 6-15 Sammanställning av kostnader för segmentering av reaktortank. Segmentering, MSEK 109,0 109,0 127,0 127,0 148,0 120,0 132,0 148,0 138,0 Transport från RB ner i SFR, MSEK 17,0 17,0 0,4 0,4 0,4 1,0 2,0 3,0 3,0 Anpassning av SFR, MSEK 11,0 11,0 11,0 11,0 11,0 11,0 11,0 11,0 11,0 Förslutning SFR, MSEK 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa (ex contingency, MSEK Summa (ink contingency), MSEK
21 Öppen 2.0 Godkänt 21 (23) 7 Slutsats/Diskussion I föreliggande rapport redovisas tids- och kostnadsuppskattning för respektive hanteringsalternativ. Rivningen av reaktorbyggnaden med tillhörande system är beroende av att reaktortanken är borttagen. Hantering av reaktortanken i reaktorhallen ligger på kritisk linje vid rivning av anläggningen. Den kritiska tiden för segmentering av reaktortanken är mycket längre än den kritiska tiden för demontering och utlyft av hel reaktortank, se tabell 7-1 nedan. Tidsåtgången för demontering och utlyft av hel reaktortank från reaktorhallen är i princip oberoende av storleken på reaktortanken. Förberedelser samt avetablering på site i samband med demontering och utlyft av hel reaktortank sker främst utanför reaktorhallen, vilket ej påverkar den kritiska linjen. Tidsåtgången för segmentering av reaktortanken är beroende av reaktortankens storlek. Vid segmentering av reaktortanken berörs reaktorhallen av samtliga aktiviteter. Tabell 7-1 Sammanställning av tid på kritisk linje för hanteringsalternativ hel- respektive segmenterad reaktortank. Tidsåtgång i reaktorhall för Demontering och utlyft av hel reaktortank (kritisk linje), veckor Segmentering (kritisk linje), veckor Tabell 7-2 och 7-3 redovisar totalkostnaderna för respektive hanteringsalternativ för varje reaktor. Det finns möjlighet till kostnadsbesparing på upp till ca 470 MSEK, se tabell 7-3, vid genomförande av alternativet hel reaktortank. Tabell 7-2 Kostnadsjämförelse mellan segmentering och heltank ex. contingencies. Summa Segmentering (ex contingency), MSEK Heltank (ex contingency), MSEK Diff, MSEK Tabell 7-3 Kostnadsjämförelse mellan segmentering och heltank ink. contingencies. Summa Segmentering(ink contingency), MSEK Heltank (ink contingency), MSEK Diff, MSEK En stor del av kostnaden vid demontering och utlyft av hel reaktortank utgörs av kostnad för lyftkranen. Lyftkrankostnaden består dels av etablerings- och avetableringskostnad och dels av dygnskostnad vid själva lyftet. I de fall då flera reaktortankar på samma site kan demonteras och lyftas ut ur reaktorhallarna i tät följd, kan etablerings- och avetableringskostnaden delas mellan reaktortankarna. Med nuvarande planering skall segmentering av interndelarna på B1 och B2 genomföras i god tid före utlyft av reaktortankarna. Detta möjliggör att man kan planera utlyft av reaktortankarna vid samma tillfälle som medför kostnadsbesparing om ca 30 MSEK (dialog med Mammoet Cranes) jämfört med tabell 6-2. Detta skulle med en god planering även gälla för F1 och F2. Motsvarande synergier vid utlyft av övriga reaktortankar har i föreliggande rapport ej identifierats. Utlyft av hel reaktortank med lyftkran bör ske under sommarhalvåret då utlyftet är väderberoende. Förseningar är kostsamma. Kostnaderna för segmentering av interndelarna som redovisas i Westinghouse rapport (Westinghouse 2008) är betydligt lägre än vad som har framkommit i kostnadsindikeringarna i projekt
22 Öppen 2.0 Godkänt 22 (23) HINT(segmentering av interndelar B1/B2) på BKAB. Kostnaderna för segmentering av reaktortank har i föreliggande studie baserats på Westinghouse rapport. Med hänsyn till den indikerade kostnadsökningen i projekt HINT på BKAB kan man befara att även kostnadsuppskattning för segmentering av reaktortanken i tabell 6-10 är för låg. I tabell 7-1 går det att utläsa att en tidsbesparing på veckor/reaktortank görs om man väljer hanteringsalternativ hel reaktortank. Detta medför att rivningen av hela anläggningen kan förkortas med motsvarande tid dvs ca 1 år/reaktor som enligt BKAB uppskattas till ca 100 MSEK/reaktor (dialog med BKAB). Kostnadsbesparingen består av tidsberoende kostnader så som minskad driftkostnad för anläggningen, kostnad för beställarens driftpersonal och projektpersonal samt försäkringskostnader. Kostnadsbesparingen är uppskattad för Barsebäck, men motsvarande besparingar bör kunna genomföras vid övriga reaktorer. Anpassning av SFR krävs för att slutförvara reaktortankarna. För deponering av hel reaktortank förses SFR med bergrummet 1BRT samt med en reaktortransporttunnel 1RTT. Deponering av fyrkokiller i SFR innehållande segmenterade reaktortankar sker i utbyggd del av bergrum 2BMA. Kostnaderna för dessa anpassningar av SFR är osäkra. Kostnaden för förslutning av bergrum 1BRT samt utbyggd del av 2BMA som upptas av fyrkokiller har av PSU uppskattats till lika stora. Med ovanstående resonemang kan skillnaden i kostnaderna för hel reaktortank kontra segmentering av reaktortank mycket väl bli större än de 470 MSEK som redovisas i tabell 7-3. Genom bra planering för heltanksalternativet kan ytterligare en kostnadsbesparing göras enligt följande: Synergieffekter genom att använda gemensam lyftkran för lyft av reaktortank B1 och B2 vid samma etableringstillfälle: ca 30 MSEK Synergieffekter genom att använda gemensam lyftkran för lyft av reaktortank F1 och F2 vid samma etableringstillfälle: ca 30 MSEK Förkortad drift- och projekttid för samtliga reaktorer, jämfört med segmentering av reaktortankarna, ger ca = 900 MSEK Hanteringsalternativ hel reaktortank kan genom detta resonemang medföra en kostnadsbesparing om ca 1430 MSEK i förhållande till alternativet att segmentera reaktortankarna.
23 Öppen 2.0 Godkänt 23 (23) Referenser BKAB, Mellanlagring av BFA-tankar från BKAB på annan kärnteknisk anläggning, rev 1.0, BKAB. Farías I, Johnsson H, Nyström K, Rivningsstudie av demontage, lyft, transport, mellanlagring och slutförvaring av hel reaktortank. Report SEW , rev 0, Westinghouse Electric Sweden AB. Griffiths G, One piece reactor vessel removal w/internals Removed. Project 1538, TLG Services Inc. Scanscot, Barsebäck 1 och 2, Rivning Demontering av hel reaktortank /r-04, utgåva 3. Scanscot Technology AB. SKB, 2013a. Ringhals Site Study 2013, An assessment of the decommissioning cost for the Ringhals site. SKB R-13-05, Svensk Kärnbränslehatering AB. SKB, 2013b. Fud-program Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall. Svensk Kärnbränslehatering AB. SKB, 2013c. Decommissioning study of Oskarshamn NPP. SKB R-13-04, Svensk Kärnbränslehantering AB. TSFS 2009:91. Transportstyrelsens föreskrifter om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden). Norrköping: Transportstyrelsen. Westinghouse, Segmentering av interndelar och reaktortank på Barsebäck 1 och 2, Förstudie. SEW , rev 0, Westinghouse Electric Sweden AB. Opublicerade dokument SKBdoc id, version Titel Utfärdare, år ver 1.0 Jämförelse mellan alternativen hel respektive segmenterad reaktortank SKB, 2013
Jämförelse mellan alternativen hel respektive segmenterad reaktortank
Öppen Rapport DokumentID 1335231 Författare Version 1.0 Status Godkänt Mathias Edelborg, Westinghouse Kvalitetssäkrad av Marika Andersson (KG) Godkänd av Peter Larsson Reg nr Datum 2013-08-28 Kvalitetssäkrad
Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild
Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska
Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen komplettering juli 2016
Följebrev Bilaga SFR-U K:4 Motiv till förvarsdjup Bilaga SFR-U K:5 Motivering av vald utformning för 2-5BLA Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen komplettering juli 2016 Bilaga SFR-U K:6 Redovisning
Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen komplettering juli 2016
Följebrev Bilaga SFR-U K:4 Motiv till förvarsdjup Bilaga SFR-U K:5 Motivering av vald utformning för 2-5BLA Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen komplettering juli 2016 Bilaga SFR-U K:6 Redovisning
Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken komplettering juli 2016
Bilaga SFR-U K:1 Frågor och svar per remissinstans Bilaga SFR-U K:4 Motiv till förvarsdjup Bilaga SFR-U K:5 Motivering av vald utformning för 2-5BLA Bilaga SFR-U K:6 Redovisning av alternativa utformningar
Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken komplettering juli 2016
Bilaga SFR-U K:1 Frågor och svar per remissinstans Bilaga SFR-U K:4 Motiv till förvarsdjup Bilaga SFR-U K:5 Motivering av vald utformning för 2-5BLA Bilaga SFR-U K:6 Redovisning av alternativa utformningar
DokumentID 1492827 Författare. Version 1.0
Öppen Rapport DokumentID 1492827 Författare Version 1.0 Fredrik Bultmark Kvalitetssäkrad av Börje Torstenfelt (SG) Claes Johansson (SG) Roger Ingvarsson (SG) Godkänd av Peter Arkeholt Status Godkänt Reg
Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen komplettering juli 2016
Följebrev Bilaga SFR-U K:4 Motiv till förvarsdjup Bilaga SFR-U K:5 Motivering av vald utformning för 2-5BLA Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen komplettering juli 2016 Bilaga SFR-U K:6 Redovisning
Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen
Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen Toppdokument Ansökan om tillstånd enligt Kärntekniklagen för utbyggnad och fortsatt drift av SFR Bilaga Begrepp och definitioner Begrepp och definitioner för
SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall
SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall Här finns Sveriges radioaktiva driftavfall SFR, Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, var den första anläggningen i sitt slag när den togs i drift
Utvärdering av kostnader och risker som ett återtag av avfallstyp S.14 kan medföra
Öppen Rapport DokumentID 1477125 Författare Version 2.0 Claes Johansson Kvalitetssäkrad av Anders Eriksson (SG) Anders Österman (SG) Lennart Forsberg (SG) Markus Wikman (SG) Godkänd av Peter Arkeholt Status
Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm
Sidan 1 av 5 Strategienheten Anders Bergman Datum Sid 2015-01-19 Dnr 2015KS004 1 (5) Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Underrättelse enligt 17 kap. 5 miljöbalken samt hemställan om tillåtlighetsprövning
Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet
Mellanlagring, inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet Svensk Kärnbränslehantering AB December 2007 Svensk Kärnbränslehantering
SSM:s synpunkter på Fud-program 2007
SSM:s synpunkter på Fud-program 2007 Redovisning i Östhammar 17 december 2008 Innehåll Allmänna synpunkter Förslag till komplettering Förslag till samrådsfrågor Övriga bedömningar och synpunkter Regeringsbeslut
Plan för händelseinventering - Projekt SFR - Utbyggnad. 1 Övergripande strategi och process
1583878, (1.0 Godkänt) Reg nr Dokumenttyp Promemoria (PM) Författare 2017-03-03 Patrik Berg Kvalitetssäkring 2017-05-15 Johan Eriksson (SG) 2017-05-15 Helén Segerstedt (SG) 2017-05-15 Sanna Nyström (KG)
Underlag för samråd enligt 6:e kapitlet miljöbalken för prövningen enligt miljöbalken och kärntekniklagen
Samråd november 2014 Tänd ett lager: P, R eller TR. ID 1448927 Underlag för samråd enligt 6:e kapitlet miljöbalken för prövningen enligt miljöbalken och kärntekniklagen Oskarshamn Utökad kapacitet för
SKB:s övergripande tidsplan 2012-11-13. Kärnbränsleprogrammet. Lomaprogrammet 2012-11-13. Kärnbränsleförvaret
Tillståndsprövning och tidsplaner SKB:s övergripande tidsplan Kärnbränsleprogrammet Fud Fud Fud Fud Fud Fud Kärnbränsleförvaret Tillståndsprövning i Uppförande och driftssättning i Dift Drift Projektering,
Svar till SSM på begäran om tidplan för kvarstående kompletteringar av Miljökonsekvensbeskrivningen
Strålsäkerhetsmyndigheten Att: Ansi Gerhardsson 171 16 Stockholm DokumentID 1431235 Ärende Handläggare Mikael Gontier Er referens SSM2011-2426-163 Kvalitetssäkrad av Godkänd av Kommentar Sida 1(5) Datum
Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken komplettering juli 2016
Bilaga SFR-U K:1 Frågor och svar per remissinstans Bilaga SFR-U K:4 Motiv till förvarsdjup Bilaga SFR-U K:5 Motivering av vald utformning för 2-5BLA Bilaga SFR-U K:6 Redovisning av alternativa utformningar
Yttrande till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt angående kompletteringar av ansökan enligt miljöbalken om utökad verksamhet vid SFR
Nacka Tingsrätt, Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand Beslut om yttrande Vårt datum: 2015-12-16 Er referens: Mål nr M 7062-14 Avd. 3 Diarienr: SSM2015-656 Handläggare: Georg Lindgren Telefon:
VATTENFALL AB SAMRÅD INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND ATT NEDMONTERA OCH RIVA ÅGESTAVERKET
VATTENFALL AB SAMRÅD INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND ATT NEDMONTERA OCH RIVA ÅGESTAVERKET 2018-02-20 SÄKERHETEN FRÄMST Vänligen notera var närmaste nödutgångar, brandsläckare, samlingsplats och hjärtstartare
Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen
Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen Toppdokument Ansökan om tillstånd enligt Kärntekniklagen för utbyggnad och fortsatt drift av SFR Bilaga Begrepp och definitioner Begrepp och definitioner för
Nivåer på kärnavfallsavgift vid olika förutsättningar några räkneexempel
Sida: 1/7 Promemoria Datum: 2013-02-25 Vår referens: SSM2013-1408 Författare: Peter Stoltz Fastställd: Björn Hedberg Nivåer på kärnavfallsavgift vid olika förutsättningar några räkneexempel 1 Bakgrund
rivningen av Barsebäcksverket?
Hur förbereder f sig Barsebäck Kraft AB inför rivningen av Barsebäcksverket? I Barsebäck jobbar vi med utveckling KASAM - Rivning av nedlagda kärntekniska k anläggningar i Sverige 11 december 2007, VD
KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste
Om skyldigheter och ansvar vid avveckling och rivning av kärnkraftsreaktorer Drift av kärnkraftsreaktorer är kärnteknisk verksamhet som kräver tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet
Avveckling och rivning av kärnkraftblock
Öppen Rapport DokumentID 1359832 Författare Version 1.0 Status Godkänt Sven-Erik Rosén Kvalitetssäkrad av Fredrik De la Gardie (SG) Markus Calderon (SG) Godkänd av Börje Torstenfelt Reg nr Datum 2012-10-04
Barsebäcksverket inför rivning. Leif Roth och Håkan Lorentz, BKAB
Barsebäcksverket inför rivning Barsebäck Typ: Kapacitet: BWR 1800 MWt / 615MWe Start elproduktion: 15 maj 1975 / 21 mars 1977 Leverantör: ASEA Atom (Westinghouse Electric Sweden) Ägare av anläggning:
Bortledande av grundvatten i samband med uppförande av Clink
Öppen Promemoria (PM) DokumentID Version 1.0 Status Godkänt 1466604 Författare Kent Werner, EmpTec Ingvar Rhén, SWECO Environment AB Kvalitetssäkrad av Helene Åhsberg Godkänd av Martin Sjölund Reg nr Datum
Svar till SSM på begäran om komplettering av ansökan om utökad verksamhet vid SFR avseende BRT och segmentering
Handläggare Sanna Nyström Er referens Georg Lindgren Kvalitetssäkring 2017-10-25 2017-10-25 Kommentar Helén Segerstedt (TS) Ert datum 2017-08-29 Peter Larsson (Godkänd) 1(8) Strålsäkerhetsmyndigheten Att:
2011-12-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar. sfr.samrad@skb.se
2011-12-07 Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar sfr.samrad@skb.se Kommentarer och frågor från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, med anledning av
NyhetsblAD nr. 2012:2
NyhetsblAD nr. 2012:2 FRÅN KÄRNAVFALLSRÅDET Den 28 mars: Kärnavfallsrådet arrangerade ett seminarium om avveckling och rivning på Studsvik Nuclear AB Den 28 mars arrangerade Kärnavfallsrådet ett seminarium
Samrådsmöte utbyggnad av SFR
Öppen Protokoll DokumentID 1255646 Författare Petra Adrup Kvalitetssäkrad av Elin Forsberg Godkänd av Peter Larsson Version 1.0 Status Godkänt Reg nr Datum 2010-10-04 Kvalitetssäkrad datum 2010-10-27 Godkänd
Utökad mellanlagring 1
Utökad mellanlagring 1 SVAFO SVAFO:s uppgift är att på ett säkert och miljömässigt ansvarsfullt sätt avveckla kärntekniska anläggningar, ta hand om kärnavfall från den tidiga svenska kärnforskningen samt
NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 435. Presentation MMD m
NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 Presentation MMD m INKOM: 2016-11-02 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 435 2016-11-02 1 Befintliga och planerade verksamheter i Forsmark Plats för Kärnbränsleförvaret Forsmarks kärnkraftverk
Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen
Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen Toppdokument Ansökan om tillstånd enligt Kärntekniklagen för utbyggnad och fortsatt drift av SFR Bilaga Begrepp och definitioner Begrepp och definitioner för
Ansökan enligt miljöbalken
Bilaga MKB Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga AH Verksamheten och de allmänna hänsynsreglerna Samrådsredogörelse Metodik för miljökonsekvensbedömning Vattenverksamhet Laxemar-Simpevarp Vattenverksamhet
Studiebesök i Tyskland
YG16 Avfallsgruppen Ulrika Bäckström, Petty Bernitt Cartemo, Emma Nilsson, Katri Pajander, Niklas Bergh, Daniel Welander, Catharina Solén-Gregorsson, Olga Korneevets, Patrik Konnéus, Sofie Skoog, Rasmus
Fud-program 2013 2013-10-17
Fud-program 2013 1 Fud-program 2013 Kraven enligt kärntekniklagen (12 ) Den som har tillstånd [för] en kärnkraftsreaktor ska låta upprätta ett program för den allsidiga forsknings- och utvecklingsverksamhet
Miljöpåverkan från hantering av BWR-reaktortankar - en LCA
RAPPORT Handläggare Markus Olofsgård Tel +46 10 505 94 07 Mobil +46703566210 E-post markus.olofsgard@afconsult.com Datum 2016-04-27 Projekt-ID 60654442 Kund Svensk Kärnbränslehantering AB Miljöpåverkan
Svar till SSM på begäran om komplettering rörande kriticitet
Strålsäkerhetsmyndigheten Att: Ansi Gerhardsson 171 16 Stockholm DokumentID 1417733 Ärende Handläggare Fredrik Johansson Er referens SSM2011-2426-63 Kvalitetssäkrad av Ulrika Broman Helene Åhsberg Godkänd
Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken komplettering juli 2016
Bilaga SFR-U K:1 Frågor och svar per remissinstans Bilaga SFR-U K:4 Motiv till förvarsdjup Bilaga SFR-U K:5 Bilaga SFR-U K:6 Redovisning av alternativa utformningar av bergssal för medelaktivt avfall,
Utbyggnad av SFR Samrådsmöte med Länsstyrelsen, Östhammars kommun och Strålsäkerhetsmyndigheten 29 september 2010
Utbyggnad av SFR Samrådsmöte med Länsstyrelsen, Östhammars kommun och Strålsäkerhetsmyndigheten 29 september 2010 Förslag till dagordning 1. Välkomna och presentationsrunda 2. Mötets syfte och dagordning
Svar på komplettering SSM - F-PSAR kapitel 8
1545987, (1.0 Godkänt) Reg nr Dokumenttyp Promemoria (PM) Författare 2016-04-20 Patrik Berg Erik Möller Kvalitetssäkring 2016-05-27 2016-05-29 2016-05-30 2016-05-31 David Persson (Sakgranskning) Ulla Bergström
Forum för prövning av slutförvaringssystem för använt kärnbränsle eller kärnavfall
Lagrådsremiss Forum för prövning av slutförvaringssystem för använt kärnbränsle eller kärnavfall Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 oktober 2008 Andreas Carlgren Egon Abresparr
Ringhals en del av Vattenfall
Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON
Svar på komplettering SSM - Beredskap
PDF rendering: 1539820, Version 1.0, Status Godkänt, klass 1539820, (1.0 Godkänt) Reg nr Dokumenttyp Rapport Författare 2016-04-12 Patrik Berg Kvalitetssäkring 2016-06-30 Therese Adusjö (Kvalitetsgranskning)
R-00-49. Jämförelse av alternativa lokaliseringar för inkapslingsanläggningen. Robert Havel. Svensk Kärnbränslehantering AB.
R-00-49 Jämförelse av alternativa lokaliseringar för inkapslingsanläggningen Robert Havel Svensk Kärnbränslehantering AB December 2000 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management
SKB har uppdraget. att ta hand om det svenska kärnavfallet
SKB har uppdraget att ta hand om det svenska kärnavfallet Att skydda män niskor och miljö I Sverige finns radioaktivt avfall. Det är SKB:s uppdrag att ta hand om detta avfall och skydda människor och miljön,
Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand. Mål nr M7062-14 Avdelning 3
Sidan 1 av 11 Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand Mål nr M7062-14 Avdelning 3 Yttrande över behov av komplettering, utökad verksamhet vid anläggningen för slutförvaring
Yttrande över Svensk Kärnbränslehantering AB:s ansökan om tillstånd enligt miljöbalken utbyggnad och fortsatt drift av SFR
Sida 1 av 6 Strategienheten Anna Bergsten Datum Dnr Sid 2018-02-15 KS-2015-4 1 (6) M7062-14 Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand Yttrande över Svensk Kärnbränslehantering
Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall
Regeringsbeslut I:7 1 bilaga 2018-03-21 M2017/00828/Ke M2017/01689/Ke M2017/02382/Ke Miljö- och energidepartementet Adressater: se bilagan Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder
Fud-program 2010: Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall
Fud-program 2010: Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall Kommentarer från Aktionsgruppen för ett atomkraftsfritt Åland och Ålands natur
Komplettering av Fud-program 2007
Komplettering av Fud-program 2007 Loma-programmet och alternativa slutförvaringsmetoder Svensk Kärnbränslehantering AB Mars 2009 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management
SKI arbetar för säkerhet
Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade
Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen
Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen Toppdokument Ansökan om tillstånd enligt Kärntekniklagen för utbyggnad och fortsatt drift av SFR Bilaga Begrepp och definitioner Begrepp och definitioner för
2013-12-04. Strålsäkerhetsmyndigheten Solna Strandväg 96 171 16 STOCKHOLM
2013-12-04 Strålsäkerhetsmyndigheten Solna Strandväg 96 171 16 STOCKHOLM Yttrande över Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) Fud-program 2013. Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder
&edmontering och rivning av kärnkraftsreaktorerna Oskarshamn 1 och 2
207-03972 207-03-4 3 (20) 3. Rapport - Allmän &edmontering och rivning av kärnkraftsreaktorerna Oskarshamn och 2 Underlag inför fortsattt samråd OKG AB 207-03972 207-03-4 4 (20) 3. Rapport - Allmän Innehållsförteckning
Beslut om ändrat datum för inlämnande av kompletteringar enligt tidigare SSM-beslut 2008/981
Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) Box 250 101 24 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-09-19 Er referens: 1400216 Diarienr: SSM2013-4406 Handläggare: Elisabet Höge Telefon: +46 8 799 4430 Beslut om ändrat
PROTOKOLL Handläggning i parternas utevaro. RÄTTEN Rådmannen Anders Lillienau, även protokollförare, och tekniska rådet Jan-Olof Arvidsson
1 NACKA TINGSRÄTT PROTOKOLL 2016-11-22 Handläggning i parternas utevaro Aktbilaga 441 Mål nr M 1333-11 RÄTTEN Rådmannen Anders Lillienau, även protokollförare, och tekniska rådet Jan-Olof Arvidsson SÖKANDE
Yttrande över AB SVAFO:s ansökan om övertagande av tillståndet enligt lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet för Ågestaverket, Huddinge
Yttrande Datum: 2015-04-16 Diarienr: SSM 2009/4884 Yttrande över AB SVAFO:s ansökan om övertagande av tillståndet enligt lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet för Ågestaverket, Huddinge Strålsäkerhetsmyndighetens
2 Avfallskollin och kringgjutning i 1BMA
1571075, (1.0 Godkänt) Reg nr Dokumenttyp Promemoria (PM) Författare 2016-12-05 Mattias Elfwing Kvalitetssäkring 2017-05-11 Sanna Nyström (KG) 2017-05-11 Peter Larsson (Godkänd) 1(6) Komplettering av ansökan
Handläggare Tina Johansson. Er referens Björn Gustafsson. Kvalitetssäkring Kommentar
Handläggare Tina Johansson Er referens Björn Gustafsson Kvalitetssäkring 2016-10-28 2016-10-28 Kommentar Ert datum 2016-07-01 Sanna Nyström (Kvalitetsgranskning) Peter Larsson (Godkänd) 1(6) Svar till
Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen komplettering juli 2016
Följebrev Bilaga SFR-U K:4 Motiv till förvarsdjup Bilaga SFR-U K:5 Motivering av vald utformning för 2-5BLA Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen komplettering juli 2016 Bilaga SFR-U K:6 Redovisning
Vad menas med gamla reaktorer?
Vad menas med gamla reaktorer? Detta är en rapport från april 2016. Den kan även hämtas ned som pdf (0,7 MB) I kärnkraftsdebatten påstås ibland att landets kärnkraft är gammal och föråldrad. Här redovisas
Kärnbränsleförvaret Tidigt på morgonen bar det av från Stockholm då det var mycket som skulle hinnas med under denna dag.
YG21 Grupp Avfall Den 20-21 april, 2015 genomförde vi vår studieresa i Sverige. Under dessa två heldagar besökte vi Svensk Kärnbränslehantering AB i Forsmark, Forsmarks kärnkraftverk (F3), Ågesta samt
P-13-35. Avvecklingsplan för ett utbyggt SFR. Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall. Markus Calderon, Svensk Kärnbränslehantering AB
P-13-35 Avvecklingsplan för ett utbyggt SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall Markus Calderon, Svensk Kärnbränslehantering AB December 2013 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel
Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.
Forsmarks historia 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. 1970 Riksdagen beslutade att omlokalisera främst av arbetsmarknadspolitiska
Övergång från hela till segmenterade reaktortankar
1580501, (1.0 Godkänt) Reg nr Dokumenttyp Promemoria (PM) Författare 2017-02-14 Helén Segerstedt Kvalitetssäkring 2017-05-11 Sanna Nyström (KG) 2017-05-11 Peter Larsson (Godkänd) 1(14) 1 Bakgrund och syfte
Handbok för nukleära byggnadskonstruktioner HNB
Handbok för nukleära byggnadskonstruktioner HNB - 2012 Strålsäkerhetsmyndighetens forskningsdagar 2013 Proj.ledare Ola Jovall Presentatör Björn Thunell URSPRUNGLIGA REGELVERK FÖR BYGGNADER Bakgrund Historik
Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen
Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen Toppdokument Ansökan om tillstånd enligt Kärntekniklagen för utbyggnad och fortsatt drift av SFR Bilaga Begrepp och definitioner Begrepp och definitioner för
Avvecklingskostnad Barsebäck
Datum: 2011-04-12 Vår referens: SSM2011-153- 29 Författare: Fredrick Marelius & Peter Keyser, Sweco Infrastructure AB & Sweco Industry AB Avvecklingskostnad Barsebäck Beräkning av osäkerheter i och granskning
Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen
Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen Toppdokument Ansökan om tillstånd enligt Kärntekniklagen för utbyggnad och fortsatt drift av SFR Bilaga Begrepp och definitioner Begrepp och definitioner för
Granskning av rapport från Dansk Dekommissionering
PDF rendering: 1560815, Version 1.0, Status Godkänt, klass 1560815, (1.0 Godkänt) Reg nr Dokumenttyp Promemoria (PM) Författare 2016-09-28 Fredrik Vahlund Kvalitetssäkring 2016-09-29 Fredrik Vahlund (Godkänd)
Plan 2010. Kostnader från och med år 2012 för kärnkraftens radioaktiva restprodukter. Underlag för avgifter och säkerheter åren 2012 2014
Plan 2010 Kostnader från och med år 2012 för kärnkraftens radioaktiva restprodukter Underlag för avgifter och säkerheter åren 2012 2014 Svensk Kärnbränslehantering AB December 2010 Svensk Kärnbränslehantering
Ansökan enligt miljöbalken komplettering III mars 2015
Bilaga K:10 Summering av inlämnade dokument, rättelser och kompletterande information i ansökan om tillstånd enligt miljöbalken Bilaga PV Platsval lokalisering av slutförvaret för använt kärnbränsle Samrådsredogörelse
Kompensatioriska åtgärder vid degradering av containrar i BLA
Företagsintern Teknisk rapport DokumentID Version 2.0 1478781 Författare Patrik Berg Roger Ingvarsson Kvalitetssäkrad av Anders Österman (SG) Bengt Vällfors (SG) Godkänd av Peter Arkeholt Status Godkänt
SKRIVELSE Eventuella frågor besvaras av rådman Anders Lillienau,
NACKA TINGSRÄTT SKRIVELSE 2016-11-22 Aktbilaga 442 Mål nr M 1333-11 Avdelning 4 Anges vid kontakt med domstolen Svensk Kärnbränslehantering AB angående tillstånd till anläggningar i ett sammanhängande
Presentation S.14 ärendet Östhammars kommuns säkerhetsgrupp
Presentation S.14 ärendet Östhammars kommuns säkerhetsgrupp 2015-11-16 Anläggningschef SFR: Peter Arkeholt Avdelningschef Avfall och Rivning: Börje Torstenfelt 15-12-01 1 Slutförvar för kortlivat radioaktivt
Granskning av analyser, utredningar och åtgärdsplaner avseende obehörigt intrång
TILLSYNSRAPPORT 2011-01-25 Process: Tillsyn Vår referens: SSM 2010/2367, 2010/2673, 2010/2674, Tillståndshavare: FKA, OKG, RAB, SNAB, SKB och WSE Objekt: Forsmarksverket, Oskarshamnsverket, Ringhalsverket,
Ansökningarnas struktur
MKB Pia Ottosson 1 Ansökningarnas struktur KÄRNTEKNIKLAGEN (KTL) Toppdokument MILJÖBALKEN (MB) Toppdokument Huvudrapport Långsiktig säkerhet GEMENSAMMA BILAGOR Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Samrådsredogörelse
NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 438. Presentation MMD m (Bild tillagda efter muf)
NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 Presentation MMD m INKOM: 2016-11-15 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 438 2016-11-02 (Bild 19-29 tillagda efter muf) 1 Befintliga och planerade verksamheter i Forsmark Plats för Kärnbränsleförvaret
Resa till Barsebäck och Risø, April
Reseberättelse Grupp Avveckling, YG 24, nyhetsbrev nr #, Datum Adam Bruce Duvheim, Hanna Åberg, Olof Tengstrand Resa till Barsebäck och Risø, 16-17 April Under en tvådagars resa gjorde vi besök på Barsebäck
Bedrivande av hamnverksamhet i Forsmarks hamn
Sidan 1 av 14 Välkomna! Bedrivande av hamnverksamhet i Forsmarks hamn Samrådsmöte Östhammar, 24 augusti 2016 Förslag till dagordning Presentationer Inledning Erik Setzman, miljöhandläggare Verksamhet och
Samlat ställningstagande rörande återtagande av avfallstyp S.14 samt kompensatoriska åtgärder
Öppen Utredningsrapport DokumentID 1489807 Författare Version 2.0 Claes Johansson Kvalitetssäkrad av Börje Torstenfelt (SG) Sanna Nyström (KG) Godkänd av Peter Arkeholt Status Godkänt Reg nr Datum 2015-07-22
Tillståndsprövning av slutförvar för använt kärnbränsle i Sverige
Tillståndsprövning av slutförvar för använt kärnbränsle i Sverige Kärnkraft vid Bottenviken? Konferens, Skellefteå, 21 maj 2016 Johan Anderberg? Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) uppdrag Säker strålmiljö
Tilläggs-MKB avseende förändringar i Clink och utökad mellanlagring
Öppen Promemoria (PM) DokumentID 1459765 Författare Petra Adrup Mikael Gontier Kvalitetssäkrad av Helene Åhsberg Godkänd av Martin Sjölund Version 1.0 Status Godkänt Reg nr Datum 2014-11-19 Kvalitetssäkrad
Samråd Samråd hösten hösten 2012 Tänd ett lager: ID 2012 P, 1350142 R eller TR. Utbyggnad av slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) i Forsmark Underlag för samråd enligt miljöbalken, inför
RÄTTEN Rådmannen Magnus Hjort, tekniska rådet Jan-Olof Arvidsson samt två särskilda ledamöter (inte utsedda ännu)
NACKA TINGSRÄTT Aktbilaga 142 Mål M 7062-14 Sid 1 (7) FÖRHANDLINGSORDNING Huvudförhandling i mål om fortsatt och utökad verksamhet vid anläggningen för slutförvaring av låg- och medelaktivt avfall (SFR)
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om undantag från kravet på godkännande
Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken komplettering juli 2016
Bilaga SFR-U K:1 Frågor och svar per remissinstans Bilaga SFR-U K:4 Motiv till förvarsdjup Bilaga SFR-U K:5 Motivering av vald utformning för 2-5BLA Bilaga SFR-U K:6 Redovisning av alternativa utformningar
Underlag för samråd enligt 6 kap miljöbalken för tillståndsprövning enligt miljöbalken Hamnverksamhet i Forsmarks hamn
1550936, (1.0 Godkänt) Reg nr Dokumenttyp Promemoria (PM) Författare 2016-07-13 1(10) Underlag för samråd enligt 6 kap miljöbalken för tillståndsprövning enligt miljöbalken Juli 2016 LEGAL#13945830v3 Figur
Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys. 24 april 2008
Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys 24 april 2008 Helhetsbild av slutförvarssystemet Olle Olsson Projektchef Kärnbränsleprojektet Dagens presentationer Anläggningar för slutligt omhändertagande
R-13-37. Låg- och medelaktivt avfall i SFR. Referensinventarium för avfall 2013. Svensk Kärnbränslehantering AB. December 2013
R-13-37 Låg- och medelaktivt avfall i SFR Referensinventarium för avfall 2013 Svensk Kärnbränslehantering AB December 2013 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box
Rivning av nedlagda kärntekniska anläggningar i Sverige
Rapport 2007:7 från Statens råd för kärnavfallsfrågor Rivning av nedlagda kärntekniska anläggningar i Sverige Rapport från Kärnavfallsrådets utfrågning den 11 december 2007 Statens råd för kärnavfallsfrågor
anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.
Så fungerar en Kokvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som
Granskningsgruppens arbetsplan 2010
s arbetsplan 2010 Antagen av 2010-02-09 1 Förord I och med platsvalsbeslutet den 3 juni 2009 har förutsättningarna kring det planerade slutförvarssystemet i Sverige tydliggjorts för LKO-projektet. SKB:s
Redovisning av Plan 2008
Redovisning av Plan 2008 Per-Arne Holmberg projektledare för planprojektet Kort om SKB Inlämnad dokumentation en översikt SKB:s kalkylmodell SKB:s kalkylmetod Årets utfall 1 Uppdraget 2 SKB:s ägare Fortum
Fud-utredning. Innehållsförteckning. Promemoria. Ansvarig handläggare: Carl-Henrik Pettersson Fastställd: Ansi Gerhardsson
Promemoria Datum: 2015-10-29 Diarienr: SSM2015-1136 Ansvarig handläggare: Carl-Henrik Pettersson Fastställd: Ansi Gerhardsson Fud-utredning Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 2.1
Utbyggnad av slutförvaret för kortlivat låg- och medelaktivt radioaktivt avfall (SFR) i Forsmark
Samråd hösten 2011 Utbyggnad av slutförvaret för kortlivat låg- och medelaktivt radioaktivt avfall (SFR) i Forsmark Underlag för samråd enligt miljöbalken, inför prövningen enligt miljöbalken och kärntekniklagen
Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen
Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen Toppdokument Ansökan om tillstånd enligt Kärntekniklagen för utbyggnad och fortsatt drift av SFR Bilaga Begrepp och definitioner Begrepp och definitioner för