Programanalys Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi

Transkript

1 Programanalys 2015 Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi 1

2 Innehållsförteckning Observera att du som programansvarig i kapitel 1 väljer det lämpligaste av underkapitlen a)-c) och fyller i den delen av mallen. Kapitel 1 3 a) Program som vilar på teknisk- och ingenjörsvetenskaplig grund Fel! Bokmärket är inte definierat. Inledning 3 Princip 1: Grundläggande filosofi Princip 2: Lärandemål Princip 3: Programupplägg 7 Princip 4: Introduktion till yrkesrollen Princip 5: Praktik och projektarbete Princip 6: Lärmiljöer Princip 7: Integrerat lärande 19 Princip 8: Aktiva lärformer Princip 9: Ämnes och yrkeskunskap hos lärare Fel! Bokmärket är inte definierat. Princip 10: Pedagogisk färdighet Princip 11: Examination Princip 12: Programuppföljning 24 b) Generella program som vilar på naturvetenskaplig grund Fel! Bokmärket är inte definierat. Inledning Princip 1: Grundläggande filosofi Princip 2: Lärandemål Princip 3: Programupplägg Princip 4: Introduktion till yrkesrollen Princip 5: Praktik och projektarbete Princip 6: Lärmiljöer Princip 7: Integrerat lärande Princip 8: Aktiva lärformer Princip 9: Ämnes och yrkeskunskap hos lärare Fel! Bokmärket är inte definierat. Princip 10: Pedagogisk färdighet Princip 11: Examination Princip 12: Programuppföljning 28 2

3 Utvalda fokusområden Det ena fokusområdet vi valt handlar om matematisk modellering som är programmets teknikinriktning. Detta ligger under Princip 7: Integrerat lärande. Det andra fokusområdet handlar om alumnverksamhet som vi tror ligger under Princip 12: Programuppföljning (vi hittade inte någon lämplig underrubrik i någon av de tolv principerna). Inledning 0.1. Formalia I detta avsnitt anges formalia för programmet och den här verksamhetsbeskrivningen. Data som bör listas är - Programmets namn, - Läsår för vilket verksamhetsberättelsen gäller, - Person (eller personer) huvudsakligen ansvarig för framtagandet av analysen Detta är en verksamhetsberättelse för civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi för läsåret Den är huvudsakligen framtagen av programansvariga. 0.2 Programmets stödfunktioner * Här beskrivs vilka stödfunktioner som finns för den programansvarige. Särskild vikt läggs på att beskriva vilka formaliserade kontaktytor som finns mot programmets intressenter, dvs 1. programmets studenter och studentkåren 2. näringsliv samt 3. lärare och institutioner. En beskrivning av hur samtliga intressenters åsikter beaktas i beredningen av beslut som rör programmet ska också finnas med. Exempel Programmet har ett programråd med bred representation av programmets intressenter (lärare, studenter och industri) som träffas tre-fyra gånger per år. Protokoll med närvarolista från programråd som visar att ärendet diskuterats kan bifogas beredning till beslut. Formella beslut fattas av utbildningskommittén där samtliga intressenter finns representerade. Under utvecklingsfasen har programmet haft en planeringsgrupp. Nu när programmet är utvecklat kommer det från och med hösten 2014 att finnas ett programråd. Detta kommer att bestå av - Leif Nilsson programansvarig, Matematik och matematisk statistik - Markus Ådahl biträdande programansvarig, Matematik och matematisk statistik - Lars-Daniel Öhman programstudievägledare, Matematik och matematisk statistik - Tomas Mejtoft Tillämpad fysik och elektronik - Dan Frost Studierektor, Företagsekonomi - Agnes Asplund Knightec AB - Hanna Johansson Komatsu Forrest AB - Jack Svensson student, FOT 3

4 - My Borggren student, FOT - Rebecca Jansson student (suppleant), FOT Planeringsgruppen avser att träffas två-fyra gånger per år. Vid träffarna kommer närvaro, vilka ärenden som behandlas samt vilka beslut/åtgärder som tas att protokollföras. Ett antal dagar innan programrådet träffas studentrådet, bestående av två studenter från varje årskull, dels för att bereda ärenden till programrådet och dels för att försöka fånga upp eventuella problem i utbildningen. Till varje specialisering finns en ansvarig lärare. Det är Lars-Daniel Öhman för Optimering och logistik, Markus Ådahl för Risk management och Leif Nilsson för Industriell statistik. Lars-Daniel Öhman fungerar också som programstudievägledare. De institutioner/enheter som är engagerade i programmet är matematik och matematisk statistik, företagsekonomi, datavetenskap, fysik, nationalekonomi, ekonomisk historia, sociologi och designhögskolan. De institutioner som bidrar mest är de två förstnämnda. Figur 0.1 beskriver fördelningen av baskurserna (de tre första åren) ansvarar matematik och matematisk statistik för nio (41%), företagsekonomi för fyra (18%), datavetenskap för två (9%), fysik för en (5%), nationalekonomi för en (5%), ekonomisk historia för en (5%), sociologi för en (5%) samt designhögskolan för en (5%) (se Figur 0.1). Två av baskurserna ligger på enheten för professionskurser. Under de två sista åren ansvarar företagsekonomi och matematik och matematisk statistik för omkring 35% respektive 65% av kurserna (här är inte 30hp valfria kurser inräknade). Figur 0.1. Cirkeldiagram över hur baskurserna poäng är fördelade mellan ämnen respektive fakulteter. Eftersom stora delar av kurserna ligger hos Institutionen för matematik och matematisk statistik har programansvarig och institutionens studierektorer en kontinuerlig kontakt. Då många kurser läses i ämnet Företagsekonomi har programansvarige relativt mycket kontakt med deras studierektor. Ärenden rörande andra institutioner sköts genom att programansvarige kontaktar eller blir kontaktad av berörda institutioners studierektorer. 4

5 Studentinflytande sker dels genom att studenter ingår i programrådet, studentrådet och genom årliga träffar (senare delen av vårterminen) med samtliga studenter i varje kull. Utöver representationen i programrådet sker stora delar av kontakten med näringslivet genom alla de projekt och examensarbeten som studenterna genomför. Eftersom utbildningen inte är inriktad mot någon specifik bransch har inget branschråd skapats. Markus Ådahl, med förflutet i näringslivet, har ett stort kontaktnät inom Risk management. Leif Nilsson sitter med i styrelsen för föreningen Industriell statistik som samlar många av landets Industriella statistiker. 0.4 Internationalisering * Här analyseras och kommenteras hur många ut- respektive inresande inom avtal som programmets studenter genomfört. I Tabell 0.1 redovisas en sammanställning från Ladok på antalet registrerade (utresande) utbytesstudenter under läsåret 14/15 (läsåret 13/14 inom parantes). De flesta utbyten sker via de centrala och fakultetsanknutna utbytesavtalen. Relativt många reser via Erasmusavtal som är knutna till Fysik eller företagsekonomi. Institutionen för matematik och matematisk statistik har ett fåtal avtal med europeiska lärosäten men har för avsikt att öka antalet. Tabell 0.1. Antalet registrerade utbytesstudenter uppdelade på avtalstyp under terminen 14/15. Avtal Antal registrerade (fjolåret inom parentes) Erasmus/Socrates 8 (3) Free Mover 1 (5) North2North 1 (3) Universitetsavtal/partneruniversitet 23 (5) Totalt 33 (16) 0.5 Avancerad nivå (endast master-, magister-, och femåriga program) * Här analyseras och kommenteras hur stor andel HST på avancerad nivå en typisk programstudent läser. Med andel menas (HP avancerad) / (total HP). Kommer att analyseras senare. 0.6 Genomströmning * Här analyseras och kommenteras data för hur stor andel av programstudenterna som tar examen samt studietidens längd. Kommer att analyseras senare. 5

6 0.7 Externa examensarbeten * Här analyseras och kommenteras statistik för hur stor andel av examensarbetena som är externa. Alla examensarbeten utom ett som genomfördes under läsåren 13/14 och 14/15 var externa. Under läsåret 13/14 var det enbart 20 stycken som genomförde examensarbetet medan det läsår 14/15 var 36 stycken. Bland de 38 var det sju stycken som tillhör den kull som förväntades göra examensarbete under vt14. Tabell 0.2. Sammanställning över antalet examensarbeten (individuella och parvisa) och antalet examensarbetare uppdelade på terminer. Siffror inom parantes anger hur många som var interna examensarbeten. Risk management Optimering och Logistik Industriell statistik Totalt Läsår Examensarbeten Individuella Parvisa Examensarbetare vt ht vt15 4 (1) 6 15 vt ht vt vt ht vt vt ht vt15 14 (1)

7 Princip 3: Programupplägg Här presenteras belägg för att måluppfyllnadens olika delar är väl spridda över programmets kurser så att generiska och ämnesfärdigheter blandas. Information om lärmål finns att hämta i kursplaner och kursrapporterna. 3.2 Programmatris baserat på nationella mål * Här presenteras en matris som visar vilka kurser som har kursmål som svarar mot nationella mål. Kurserna listas så långt det är möjligt i den ordning studenterna typiskt läser dem. Kurserna markeras i kategorier enligt Explicit examenskrav (***) Förkunskapskurser till explicit examenskrav (**) Övriga baskurser (*) Valbara och fria kurser För varje kurs och mål markeras vilka FSR som eventuellt svarar mot målet. Programmatrisen har tagits fram av programansvarig och bygger därmed på dennes bedömningar av hur ett kursmål uppfyller ett nationellt och lokalt mål. Vissa av dessa bedömningar kan säkert ifrågasättas men matrisen hjälper säkerligen till att identifiera mål som utbildningen är dålig på att täcka in. Vid bedömningarna har vissa av de nationella målen delats upp i delmål som kan ses i Tabell Ett Excel-dokument med bedömningar av alla kursmål finns hos programansvarig. I Tabell finns, för varje baskurs (år 1-3), en sammanställning av hur många kursmål som uppfyller respektive nationellt mål. För kurserna på specialiseringarna samt examensarbeteskursen finns motsvarande information i Tabell Utöver baskurserna och kurserna inom specialiseringarna innehåller examenskravet 7,5 hp i datavetenskap, 7,5 hp i verksamhetsutveckling och 7,5 hp sammanhängande projektkurs samt 22,5 hp valfritt. Dessa kurser behandlas inte här. Motsvarande tabeller för de lokala målen är Tabell Nationella mål Betraktar man Kunskap och förståelse (Tabell ) kan man utläsa att målen N1c (visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete) och N2b (visa väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av teknikområdet) inte uppfylls av baskurserna. Detta är fullständigt naturligt då denna kunskap lämpligen erhålls under senare delen av en utbildning (specialiseringarna). N2b uppfylls definitivt i alla specialiseringar, men N1c täcks bara in i Industriell statistik. Beträffande Färdighet och förmåga så uppfyller baskurserna dessa mål. Noterbart är att specialiseringen Risk management endast täcker in N4 (visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar) och N6b (visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information). Målen under Värderingsförmåga och förhållningssätt täcks huvudsakligen in av baskurserna, medan de endast sporadiskt täcks in av specialiseringarna. 7

8 Lokala mål De första fem lokala målen inom Kunskap och förståelse (Tabell ) täcks väl in av baskurserna. Målet L6 som handlar om visa fördjupade kunskaper täcker kurserna på specialiseringarna in. Då det gäller målen under Färdighet och förmåga så är täckningen dålig för L10 (visa förmåga att löpande tillgodogöra sig vetenskapliga publikationer inom det valda specialiseringsområdet). Bland baskurserna är det två kurser (Stokastik och Optimering 2)och ingen kurs i specialiseringen Optimering och logistik som täcker in L9 (visa förmåga att med aktuella metoder och verktyg modellera, simulera, styra och optimera problem som behandlar industriella processer och affärer). Detta är anmärkningsvärt då programmets teknikinriktning är matematisk modellering. Målen under Värderingsförmåga och förhållningssätt täcks huvudsakligen in av baskurserna, medan de täcks endast sporadiskt in av specialiseringarna. Målet L12 (visa insikt om hur förvärvade kunskaper och färdigheter tillämpas inom näringslivet) saknas i alla specialiseringar. 8

9 Tabell Uppdelning av nationella mål och deras beteckning. Beteckning N1a N1b N1c N2a N2b Beteckning N3a N3b N4 N5 N6a N6b N7 N8 N9a N9b Beteckning N10a N10b N11 N12 Kunskap och förståelse Nationella mål visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund visa kunskap om det valda teknikområdets beprövade erfarenhet visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete (inom det valda teknikområdet) visa brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap visa väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av teknikområdet Färdighet och förmåga Nationella mål visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar visa förmåga att delta i forsknings och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar, visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar, visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa Värderingsförmåga och förhållningssätt Nationella mål visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens 9

10 Tabell Sammanställning av hur många av baskurserna kursmål som uppfyller varje nationellt mål. Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt N1a N1b N1c N2a N2b N3a N3b N4 N5 N6a N6b N7 N8 N9a N9b N10a N10b N11 N12 År1 Summa: Introduktion till industriell ekonomi Progr. med Python och Matlab Envar Envar Marknadsföring Industriell utv. och ekon. förändring Ekonomisk teori och marknadsorg Linjär algebra År2 Summa: Stokastik Operationsanalys Org. och ledarskap i arbetslivet Flervar. och differentialekv Datastrukturer och algoritmer Industridesign Ingenjörens roll i arbetslivet År3 Summa: Teknik för hållbar utveckling Optimering Mekanik och energifysik Finansiering och kalkylering Entreprenörskap och affärsutv Projektledning och organisering Summa

11 Tabell Sammanställning av hur många av specialiseringarnas kurser och examensarbeteskursens kursmål som uppfyller varje nationellt mål. Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt N1a N1b N1c N2a N2b N3a N3b N4 N5 N6a N6b N7 N8 N9a N9b N10a N10b N11 N12 Financial management Adv. Fin. Stat. anal. and valuation Advanced Corporate Finance Investments Risk management Industriell statistik Försöksplanering Datorintensiva statistiska metoder Multivariat dataanalys Tillförlitlighetsanalys Optimering och logistik Supply Chain Management I Optimering Optimering Supply Chain Management II Risk management Finansiell matematik MC-metoder för finansiella tillämpn Riskbas. portfölj- och företagsstyrn Examensarbete

12 Tabell Lokala mål och deras beteckning. Beteckning L1 L2 L3 L4 L5 L6 L7 L8 L9 L10 L11 L12 L13 Lokala mål Kunskap och förståelse Lokala mål visa goda baskunskaper i matematik, matematisk statistik och datavetenskap med dess tillämpningar visa goda baskunskaper i företagsekonomi, visa grundläggande kunskaper i fysik och nationalekonomi, visa kunskap vad avser ledarskap, organisation och projektledning, visa kunskap och förståelse avseende affärsprocesser och god insikt i processen innovation/entreprenörskap/företagande, visa fördjupade kunskaper inom något eller några av ämnena matematik, matematisk statistik, fysik, datavetenskap, företagsekonomi, nationalekonomi samt inom organisation och projektledning Färdighet och förmåga visa vilja och förmåga att utföra en arbetsuppgift inom specificerade, ekonomiska, tidsmässiga och miljömässiga ramar, visa att den tillägnat sig de ingenjörsfärdigheter som uppfyller arbetslivets krav och behov, visa förmåga att med aktuella metoder och verktyg modellera, simulera, styra och optimera problem som behandlar industriella processer och affärer, visa förmåga att löpande tillgodogöra sig vetenskapliga publikationer inom det valda specialiseringsområdet Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förståelse för arbetslivets villkor samt vara medveten om sin roll som förnyare av näringslivet, visa insikt om hur förvärvade kunskaper och färdigheter tillämpas inom näringslivet, visa erfarenhet av att arbeta i projekt 12

13 Tabell Sammanställning av hur många av baskurserna kursmål som uppfyller varje lokalt mål. Värderingsförmåga Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga och förhållningssätt L1 L2 L3 L4 L5 L6 L7 L8 L9 L10 L11 L12 L13 År1 Summa: Introduktion till industriell ekonomi Progr. med Python och Matlab Envar Envar Marknadsföring Industriell utv. och ekon. förändring Ekonomisk teori och marknadsorg Linjär algebra År2 Summa: Stokastik Operationsanalys Org. och ledarskap i arbetslivet Flervar. och differentialekv Datastrukturer och algoritmer Industridesign Ingenjörens roll i arbetslivet År3 Summa: Teknik för hållbar utveckling Optimering Mekanik och energifysik Finansiering och kalkylering Entreprenörskap och affärsutv Projektledning och organisering Summa

14 Tabell Sammanställning av hur många av specialiseringarnas kurser och examensarbeteskursens kursmål som uppfyller varje lokalt mål. Värderingsförmåga Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga och förhållningssätt L1 L2 L3 L4 L5 L6 L7 L8 L9 L10 L11 L12 L13 Financial management Adv. Fin. Stat. anal. and valuation Advanced Corporate Finance Investments Risk management Industriell statistik Försöksplanering Datorintensiva statistiska metoder Multivariat dataanalys Tillförlitlighetsanalys Optimering och logistik Supply Chain Management I Optimering Optimering Supply Chain Management II Risk management Finansiell matematik MC-metoder för finansiella tillämpn Riskbas. portfölj- och företagsstyrn Examensarbete

15 3.3 Studentnöjdhet med kurser och programupplägg * Här redovisas sammanfattningar av kurs- och programvärderingar samt vilka slutsatser som dras av dessa. Särskilt ska progression och generiska färdigheter beaktas. Information om studentnöjdhet kan även hämtas från kursrapporterna. I slutet av varje vårtermin träffas programansvarig, studievägledare och studenterna för att utvärdera programmet genom diskussion. Detta sker kullvis och vid detta tillfälle diskuteras kursers innehåll och betydelse för utbildningen, vilka kurser det varit problem med, vilka problem det varit och hur man kan åtgärda dessa problem. Detta är ett betydelsefullt komplement till kursutvärderingarna. Här diskuteras också om hur kurser hänger ihop och vad som saknas i tidigare kurser. I år träffades programansvariga och programstudievägledaren bara studenterna som läser år 2 och 3. För år 1 och 4 presenteras fjolårets synpunkter nedan År 1 Introduktion till Industriell ekonomi bra kurs och inget speciellt framkom. Kursutvärderingens förslag på förändring var att Se över möjligheten schemalägga mer tid mellan ekonomidugga, PMinlämning och redovisning (kursansvarig). Ge bättre information och tydligare instruktioner om själva PM-arbetet. Informera om särtrycken rörande rapportskrivande. Programmeringsteknik med Python och Matlab Bra kurs bortsett Matlabdelen, den kan fyllas ut. Envariabel 1 OK, bortsett från labbarna som var svåra. Önskar Matlabintroduktion till labbarna (samma synpunkt på Linjär algebra-kursen). Envariabel 2 OK Marknadsföring okej kurs som kräver relativt låg arbetsinsats. Studenterna saknar återkoppling på PM och upplevde rättningsnivån som ojämn (inget som framkommer i kursutvärderingen). Det som kommenteras är förslag på att lärarlaget ska diskutera kursens upplägg. Ekonomisk teori och marknadsorganisation en kurs som samläses med ekonomistudenter. I introduktionsdelen får Industriella ekonomerna en genomgång av de begrepp som de studenter de samläser med redan har (de andra får en matematikintroduktion). Några synpunkter som framkom: Informationen inför tentamen var vilseledande. De sas att merparten av tentamen skulle bestå av räkneuppgifter (5-6 st) men det kom en på tentamen. Kursplanen ger ingen vidare information då de förväntade studieresultaten är för allmänna (Efter avslutad kurs skall den studerande erhållit: -grundläggande kunskaper i ekonomisk teori, -förmåga att tillämpa ekonomisk teori på aktuella problem, -fördjupad kunskap om 15

16 resursfördelningsproblem, -marknaders organisation och funktionssätt). Kursplanen borde ses över. Dugga önskas Bättre struktur Utvärderingen stängdes ned innan tentaåterlämningen. Industriell utveckling och ekonomisk förändring överlag är studenterna nöjda med kursen. Det man önskar är att hemtentamen delas upp i två hemtentor. Linjär algebra svår labb, Matlabb-introduktion önskas (samma synpunkt på Envar 1-kursen). De klagomål som framkom var bl a att bevisen som drogs på tavlan inte var fullständiga, inga räkneexempel drogs samt att det inte fanns någon lista på bevis de skulle kunna till tentan. År 2 Generell åsikt: Mer engelsk litteratur önskas. T ex. har Statistik för teknologer Linjärprogrammering och Datastrukturer och algoritmer alla svensk litteratur. Flervariabelanalys och differentialekvationer bra kurs. Bättre information om laborationerna önskas. Viss omfördelning av tiden på flervariabelanalys och differentialekvationer önskas (2v flerv. resten diff). Organisation och ledarskap i arbetslivet dåligt upplägg och för mycket genus-perspektiv. Avsaknad av praktisk kunskap. Lite mer ledarskapstekniker önskas. Datastrukturer och algoritmer bra innehåll. Tentamen och omtentamen låg på olika nivåer. Man ansåg att huvudtentan speglade inte kursmålen. Optimering 1 några synpunkter på kursen och dess genomförande: Lägg mer undervisning i början av kursen För litet innehåll. Obefintliga labbinstruktioner Sen rättning Industridesign Några synpunkter som framkom. En synpunkt var att betygsättningen var oklar och orättvis (olika handledare). Ingenjörens roll i arbetslivet bra med seminarier om framtida yrkesrollen. Se dock över inbjudna gästföreläsare. År 3 Finansiering och kalkylering - anses vara en intressant kurs med relevant innehåll. Stressig kurs som till viss del berodde på att information kom ut sent samt otydlighet om hur mycket tid som förväntas läggas på olika moment i kursen. Önskar att det case som genomförs är mindre samt att man startar det senare (då man har mer kunskap). Dessutom var det begreppsförvirring, ibland englska ibland svenska. 16

17 Mekanik och energifysik bra kurs. Entreprenörskap och affärsutveckling Intressant kurs. Dock blev det att fokus låg mer på att hitta på en bra idé inte på själva entreprenörskapsprocessen. Ingen feedback gavs på inlämnade examinationsuppgifter. Projektledning och organisation delvis överlappande med entreprenörskapskursen. Förslag är att byta plats på dessa två kurser. År 4 Financial Management är ett block omfattande fyra kurser om vardera 7,5hp. Dessa fyra kurser är Advanced financial statement analysis and valuation, Advanced Corporate Finance, Investments och Risk management. Inga klagomål på de fyra kursernas utförande och upplägg framkom. De två sistnämnda kurserna har en stark fokus på bankrisker och därför framkom ett ifrågasättande om dessa kurser är relevanta att läsa för de som valt specialiseringarna Logistik och optimering och Industriell statistik. De ansåg att det vore bättre att läsa två kurser som ligger närmare dessa två specialiseringar. Under våren första hälft läser de valfria kurser. Två kurser som läses vid Umeå universitet och som de väljer för att uppfylla specifika krav i examensbeskrivning (ej bland de 22,5 helt fria kurserna) är Introduktion till databashantering och Strategier och verktyg för kvalitetsarbete. Introduktion till databashantering ansågs alldeles för svår i förhållande till de förkunskapskraven. De läser tillsammans med studenter som läst betydligt mer datavetenskap. Förkunskapskraven är 60 hp i huvudområdet datavetenskap eller 2 års avklarade studier, i båda fallen inkluderande kursen Datastrukturer och Algoritmer och antingen Grundläggande logik och modellteori eller minst 22.5hp kurser i matematik eller motsvarande kunskaper. Strategier och verktyg för kvalitetsarbete är en bra kurs som dock kan fyllas mer. Dessutom anser de att denna kurs bör ligga tidigt i utbildningen, i basblocket, helst före Ingenjörens roll i arbetslivet. Under andra delen av våren läses kurser inom vald specialisering och vid detta utvärderingstillfälle var kurserna inte avklarade (bortsett Finansiell matematik). Risk management Finansiell matematik. Anses som en bra mycket bra kurs. Det enda som påpekades var att de hade velat få en bättre koppling mellan de matematiska modeller som togs upp de ekonomiska termerna. Monte Carlo-metoder för finansiella tillämpningar. Vid detta tillfälle hade kursen nyss startat så inga synpunkter kunde ges. Industriell statistik Försöksplanering. Bra kurs som kunde hålla en lite högre matematisk nivå. Datorintensiva statistiska metoder. Bra kurs Optimering och logistik 17

18 Supply Chain Management 1 för civilingenjörer. En kurs som studenterna anser ligger på alldeles för låg nivå. SILF-inslagen är okej men önskar mer matematisk modellering. Projektinslagen i kursen där de analyserar ett företags logistiska kedja anses mycket bra och lärorikt. Optimering 3. En ren matematisk kurs där de önskar att den är mer tillämpad, inte bara teoretisk. 18

19 Princip 7: Integrerat lärande Här presenteras belägg för att lärformer som bygger på programupplägget och som låter studenterna utveckla generiska färdigheter används på programmets kurser. Här presenteras hur man garanterar att studenter med examen når de lokala målen. 7.1 Analys av programmatrisen från princip 3 * Här analyseras programmatrisen från princip 3. Särskilt ur perspektiven progression och spridning av måluppfyllnaden mellan kurser. Särskild vikt läggs vid att beskriva och analysera hur generiska färdigheter behandlas under utbildningen. Som nämnts i delkapitel 0.2 är det åtta institutioner/enheter (matematik och matematisk statistik, företagsekonomi, datavetenskap, fysik, nationalekonomi, ekonomisk historia, sociologi och designhögskolan) som är engagerade i programmets baskurser. Detta försvårar möjligheterna för att få en bra progression och spridning av måluppfyllelserna mellan kurser. Detta kompliceras ytterligare av att många kurser läses tillsammans med andra studentgrupper (se Tabell 3.4.1). Betraktar man Kunskap och förståelse (N1, N2, L1-L6) så ser progression och spridning av måluppfyllnaden mellan kurser bra ut. Många kurser bygger vidare på varandra och fördjupningarna får man i specialiseringarna. Ett nationellt mål som inte uppfylls är N1c (visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete). All lokala mål som berör Kunskap och förståelse uppfylls. Progression och spridning av måluppfyllnaden rörande Färdighet och förmåga (N3-N9, L7-L10) ser också bra ut. Alla nationella mål rörande detta uppfylls redan under baskurserna. Som nämnts ovan är det relativt svårt att påverka kursinnehåll i många baskurser men det är några kurser som är lättare att påverka än andra. Dessa kurser är Introduktionskurs (termin 1), Stokastiska processer och simulering (termin 3), Linjärprogrammering (tidigare Optimering 1, termin 4), Ingenjörens roll i arbetslivet (termin 4) och Kontinuerlig optimering (tidigare Optimering 2, termin 5). Dessa kurser ges av Institutionen för matematik och matematisk statistik. I Introduktionskursen till industriell ekonomi får de studerande en introduktion till informationssökning, muntlig och skriftlig kommunikation samt etisk användning av information. De genomföra även ett mindre projektarbete där de genomför en studie som fokuserar på den framtida yrkesrollen. Arbetet redovisas muntligt och skriftligt. Statistik för teknologer är den första kursen där de skriver laborationsrapporter. Här får de även öva på muntlig presentation. I Stokastiska processer och simulering och Linjärprogrammering är två efterföljande kurser där kraven på laborationsrapporterna höjs. I Ingenjörens roll i arbetslivet består av två moment, det ena är ett större projektarbete och det andra ska ge en orientering i deras framtida yrkesliv och arbetsmarknad. Kontinuerlig optimering innehåller ett relativt stort laborationsmoment. 19

20 Ett lokalt mål som uppfylls dåligt är L10 (visa förmåga att löpande tillgodogöra sig vetenskapliga publikationer inom det valda specialiseringsområdet). Ingen kurs i specialiseringen Optimering och logistik som täcker in L9 (visa förmåga att med aktuella metoder och verktyg modellera, simulera, styra och optimera problem som behandlar industriella processer och affärer). Detta är inte bra då programmets teknikinriktning är matematisk modellering. Spridning mellan kurser av måluppfyllnaden rörande Värderingsförmåga och förhållningssätt (N10-N12, L11-L13) ser också bra ut. Denna spridning finns i huvudsak hos baskurserna. Endast ett fåtal mål behandlas i specialiseringarna vilket kan tolkas som att progressionen är relativt dålig. Nu när programmet är färdigutvecklat och vi kan se programmet i sin helhet så inser vi (lärare, studenter, alumner) att det saknas en introduktion, en progression och en röd tråd inom programmets teknikinriktning matematisk modellering. Visserligen ingår matematisk modellering på flera kurser i form av laborationer, men detta blir väldigt fragmentariskt och utan helhetssyn då ingen har ansvaret för att introducera studenterna i problemlösnings- och modelleringsprocessen för att skapa förståelse och kunskap kring hur modellering kan och bör användas som ett verktyg i arbetslivet. Ett ytterligare problem vi har identifierat, som är kopplat till detta, är den bristfälliga kunskapen och vanan att använda Matlab. Dels ger den inledande programmeringskursen inte en tillräcklig introduktion för att studenterna ska bli trygga i att använda Matlab i problemlösning och dels är tiden från denna kurs till de kurser där Matlab används som ett verktyg i problemlösning för lång. Detta skapar problem när fokus ska ligga på problemlösande och inte på tekniska färdigheter i Matlab. För att komma till rätta med båda dessa problem anser vi att en introduktionskurs i matematisk modellering är nödvändig. Med en sådan kurs i basblocket kommer de lokala målen för programmet bättre att uppfyllas. 7.4 Sammanfattande värdering * 5 Kurserna utvärderas regelbundet vad gäller integration och det sker en ständig utveckling av lärmål och aktiviteter för att nå dessa mål 4 Integrering av ämneskunskap och yrkesfärdigheter har genomförts i hela läroplanen och det finns belägg för att läroplanens intensioner förverkligas i programmets kurser. 3 Integrering av ämneskunskap och yrkesfärdigheter implementeras i hela läroplanen 2 Det finns planer på att öka integrering av ämneskunskaper med personliga och interpersonella färdigheter 1 Utbildningsplanen har analyserats avseende på integrering av färdighetsutveckling i ämneskurserna 0 Det finns inga belägg för att ämneskunskaper och yrkesfärdigheter integreras i programmets kurser 7.5 Belägg för sammanfattande värdering* Här sammanfattas de belägg man har för att programmet har den sammanfattande nivå som man hävdar vad gäller integrerat lärande. 20

21 Utöver kurserna i specialiseringarna finns ett antal nyckelkurser i basblocket som garanterar att ämneskunskap och yrkesfärdigheter behandlas i utbildningen (se 7.1). Dock har brister lokaliserats rörande introduktion och progression av programmets teknikinriktning matematisk modellering. Även brister i Matlab har framkommit. Princip 11: Examination Här presenteras belägg för att man på programmets kurser använder anpassade och varierade examinationsformer som även täcker examinationen av generiska och yrkesrelaterade mål. Information om examination kan fås från kursplaner och kursrapporter samt centralt framtaget material Bedömningskriterier för examensarbeten * Här redovisas vilka bedömningskriterier för examensarbete som finns samt processen kring bedömning av examensarbeten, särskild vikt läggs vid att visa hur studenterna får kännedom om kriterierna. Examensarbeteskursen består av de tre momenten Projektplanering (2 hp), Självständigt arbete (26 hp) och Presentation (2 hp). De förväntade studieresultaten är följande. För godkänd kurs skall den studerande kunna Kunskap och förståelse - visa fördjupad kunskap inom det valda specialiseringsområdet, Färdighet och förmåga - med helhetssyn, kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar, - visa förmåga att delta i forsknings- eller utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, - planera och med vetenskapliga och ingenjörsmässiga metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar, - muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser samt den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa, - självständigt identifiera relevanta informationskällor, utföra informationssökningar samt använda sig av korrekt referenshantering, - systematiskt integrera kunskap förvärvad i centrala och kvalificerade kurser under utbildningen, Värderingsförmåga och förhållningssätt - värdera relevans och tillförlitlighet hos inhämtad information, - kritiskt och konstruktivt bedöma sitt eget och andras examensarbeten med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. I det dokument som styr bedömningen av examensarbetet finns följande bedömningskriterier uppställda för de olika momenten. 21

22 För godkänt betyg på moment 1 (projektplan) krävs: Projektplan - Studenten har gjort en realistisk projektplan för arbetet, i vilken det ingår en tydlig problemställning med syfte och mål. För godkänt betyg på moment 3 (slutseminarium) krävs: Muntlig presentation - Presentationen håller sig till givna tidsramar. - Frågeställning, metod och resultat presenteras. - Arbetet diskuteras med vetenskaplig och/eller ingenjörsmässig argumentation. - Den muntliga presentationen är väldisponerad, och stöds av en datorpresentation. Opposition och försvar - Opponenten ställer frågor och konstruktiv kritik som är relevant för innehållet. - Den kritik som framförs är grundad i hållbar argumentation. - Opponenten diskuterar arbetet i sin helhet. - Respondenten bemöter kritiken på lämpligt sätt, exempelvis genom att argumentera för gjorda val, eller genom att identifiera sätt att ta hänsyn till berättigade invändningar. För godkänt betyg på moment 2 (rapport) krävs: Loggbok (endast vid gemensamt examensarbete) - I loggboken framgår tydligt vad var och en har bidragit med och att de inblandades arbetsinsatser har varit likvärdiga. Tidsplan - Studenten har följt eller vid behov omförhandlat överenskomna tidsplaner. Ingenjörsmässigt och vetenskapligt innehåll - Studenten har utifrån problemställningen på ett systematiskt sätt tillämpat ingenjörsmässiga och vetenskapliga färdigheter som exempelvis modellering, analys, utveckling och utvärdering för att angripa problemet. - Studenten visar god förståelse för problemet och kunskap om problemets bakgrund baserat på relevant litteraturgenomgång. - Arbetet är av forsknings- eller utvecklingskaraktär och bidrar därigenom till kunskapsutvecklingen. - Diskussionen och de slutsatser som dras bygger på studiens resultat och resonemangen är väl underbyggda i såväl teori som empiri. - Studenten identifierar självständigt behov av ytterligare information, och tar själv initiativ till att fylla kunskapsluckor genom att söka och värdera ny information. 22

23 - Studenten visar, där så är relevant för uppgiften, medvetenhet om samhälleliga och etiska aspekter. Allmänt om rapporten - Titel, rubriker och underrubriker är informativa och speglar det innehåll som följer. - Rapporten innehåller en sammanfattning på både svenska och engelska. - Rapporten innehåller en introduktion till valt ämnesområde där frågeställningen motiveras och eventuella tidigare resultat presenteras. - Det finns en tydlig problemställning med syfte och mål från vilka arbetet utgår. - Frågeställningen problematiseras och det finns en uttrycklig förklaring och motivering till vilka avgränsningar som har gjorts. - Rapporten innehåller en tydlig och välstrukturerad redovisning av genomfört arbete, resultat och analys/diskussion. - De citeringar som förekommer i arbetet är korrekta och enhetliga. - Alla angivna källor är relevanta och används i rapporten. - Bland referenserna finns minst fem vetenskapliga arbeten såsom artiklar ( peer-reviewed ) och avhandlingar. Hit räknas inte examensarbeten och populärvetenskapliga texter. - Texten har genomgått en rättstavningskontroll och är i huvudsak språkligt korrekt. - Rapporten innehåller inga vetenskapliga felaktigheter. - Till alla eventuella figurer och tabeller finns informativa texter. Vidare så finns det hänvisningar i texten till alla förekommande figurer och tabeller. I dokumentet listas också olika anledningar som kan leda till att man blir underkänd på ett moment. Dessa är följande. - Bristande respekt för överenskommelser, betydande osjälvständighet eller ohörsamhet för handledning. - Betydande kvarvarande brister i det ingenjörsmässiga eller vetenskapliga arbetet trots anmodan från handledare och/eller examinator. - Betydande kvarvarande brister i rapporten trots anmodan om rättelse från handledare och/eller examinator. - Vilseledande citering/referens eller helt utebliven sådan som får andras resultat eller formuleringar att framstå som de egna (plagiat). - Oförmåga att muntligt presentera eller diskutera arbetet (slutseminarium). - I övrigt ej uppnådda betygskriterier enligt ovan. 23

24 Princip 12: Programuppföljning Här presenteras belägg för att programmet har ett levande kvalitetsarbete baserat på de 12 principerna. Här presenteras också statistik för söktryck och studentflöden. Alumnverksamhet Programmet har hösten 2015 en kull med utexaminerade studenter som varit verksamma i näringslivet samt en kull som är nyutexaminerade. För att dra nytta av dessa och kommande alumner i programmets kvalitets- och utvecklingsarbetet behöver vi starta upp en aktiv och organiserad alumnverksamhet. Det vi framförallt anser viktigt är - Programutvärdering ur ett näringslivsperspektiv Här önskar vi få återkoppling på vad som varit bra, mindre bra samt saknas i utbildningen. Detta kommer att vara till stor hjälp i programmets kvalitets- och utvecklingsarbete. - Samverkan med näringslivet För yrkesutbildningar är samarbete med näringslivet mycket viktigt dels för att ge en inblick i den framtida yrkesrollen och dels för att stärka kopplingen mellan kurser och verklighet. Kurser med projektinslag där olika parter från näringslivet är uppdragsgivare bör eftersträvas samt andra kursinslag så som gästföreläsningar, case, datamaterial och uppslag till laborationer. Alumner kan även vara en viktig källa till uppslag till examensarbeten. Initialt behövs en kontaktyta skapas där det enklaste torde vara att skapa en LinkedIn-grupp. För att utvärdera programmet behöver en enkät utformas som distribueras via LinkedIn. Via enkäten kan vi även undersöka vilka som är intresserade att mera kontinuerligt delta i programmets utveckling. Detta i form av ett alumnråd som vi tänker oss inrätta som ett komplement till programrådet Sammanfattande analys * 5 Programutvärderingsmetodiken i sig utsätts för systematisk och kontinuerlig utveckling baserad data hämtade från många källor och insamlade med ett flertal olika metoder 4 Programutvärdering genomförs regelbundet och är ett kraftfullt verktyg för att utveckla programmet och processen inkluderar representanter för programmets viktigaste intressenter. 3 Metoder för programutvärdering håller på att introduceras. Data samlas in från studenterna, lärarpersonal, fakultet, programansvariga, alumni och andra intressenter. 2 En programutvärderingsplan existerar. 1 Behovet av programutvärdering har uppmärksammats och man arbetar med att utarbeta metoder för att starta en utvärderingsprocess. 0 Programutvärderingen är otillräcklig, inkonsekvens eller icke-existerande 12.9 Belägg för sammanfattande värdering* Här sammanfattas de belägg man har för att programmet har den sammanfattande nivå som man hävdar vad gäller programuppföljning. Årliga möten med studenterna genomförs där läsåret utvärderas genom diskussion. Insamling av information från lärarpersonal, fakultet, 24

25 programansvariga, alumni och andra intressenter bedrivs, men inte i en organiserad form. Alumner har saknats men kommer framöver att finnas och kommer att vara en utmärkt informationskälla som kommer att användas för att vidareutveckla programmet. 25

26 Kapitel 2 * I denna del sammanfattas och analyseras självskattningarna för de tolv principerna med tillhörande belägg och en långsiktig (2-3 år) verksamhet för hur identifierade brister ska åtgärdas presenteras. Särskild vikt läggs vid att analysera vilka brister som ligger utanför programmets direkta kontroll och som måste hanteras på central fakultetsnivå. Tabell. Sammanfattning av självskattningen av principerna med kortfattade belägg. Princip Nivå Belägg Problemområden och föreslagna åtgärder Princip 1, Grundläggande filosofi Princip 2, Lärandemål Princip 3, Programupplägg Princip 4, Introduktion till yrkesrollen 3 Under utvecklingen av programmet har fokus legat mer på att utveckla enskilda kurser som ligger i linje med CDIOfilosofin och ser till att tillsammans uppfyller olika delar av programmets nationella och lokala mål. Många kurser har funnits sedan tidigare och inkorporerats i utbildningsprogrammet.. 1 Vi har problem med att säkerställa att de lokala målen uppnås med god marginal inom respektive specialisering. Detta gäller speciellt målen under Färdighet och förmåga. Även de två första målen under Värderingsförmåga och förhållningssätt måste vi se till att de blir väl belysta under utbildningen. 3 I programmet integreras ämneskunskaper med personliga och interpersonella färdigheter. Det vi kanske brister på i vissa fall är kunskap om produkter, processer och system. 4 Introduktion till industriell ekonomi och Ingenjörens roll i arbetslivet är två kurser som avser att tidigt i utbildningen ge studenterna en inblick i sin framtida yrkesroll. Nu när programmet är färdigutvecklat måste vi arbeta med programmets helhet. Vi måste se till att utveckla utbildningen så att vi uppnår de lokala och nationella målen på bästa möjliga sätt och att alla som jobbar med programmet har en gemensam syn på utbildningsområdet och de examinerades yrkesroll En grundligare översyn av de lokala lärmålen bör göras i samråd med lärare, studenter och näringsliv. Vi behöver analysera programmets lärmål och vidareutveckla kurserna på programmet så att lärmålen verkligen uppnås. Vi bör hitta fler samarbetspartner, helst i det lokala näringslivet där utexaminerade studenter har en naturlig plats, som är 26

27 Princip 5, Praktik och projektarbete Princip 6, CDIO-stödjande lärmiljöer Princip 7, Integrerat lärande Princip 8, Aktiva och undersökande undervisningsoch lärformer Princip 9, Ämnes och yrkeskunskap hos lärare Princip 10 Pedagogisk färdighet 4 Under programmet inledande kurs genomför studenterna ett mindre projekt. År två och fem genomför de projekt med uppdragsgivare från näringslivet. Utbildningen avslutas med examensarbete där majoriteten av dessa görs i samarbete med näringslivet. 3 I och med att utbildningens teknikinriktning är matematisk modellering är en stor del av studenterna verksamheten förlagd till datorlaborationssalar. Olika programvarulicenser införskaffats för att möta det behov som olika kurser kräver. 5 Utöver kurserna i specialiseringarna finns ett antal nyckelkurser i basblocket som garanterar att ämneskunskap och yrkesfärdigheter behandlas i utbildningen. Dock har brister lokaliserats rörande introduktion och progression av programmets teknikinriktning matematisk modellering. Även brister i Matlab har framkommit. 3 De flesta kurser i basblocket och i specialiseringarna har traditionell utformning, (föreläsning, räkneövning, laboration, case studier). Ett flertal kurser på programmet har projektinslag. 1 En undersökning av lärarlagets kompetens har genomförts, dock ingen heltäckande. 4 Ingen inventering har gjorts. Vi förlitar oss på att de flesta institutioner har krav på pedagogisk utbildning vid anställning. villig i att vara med och bidra i utbildningen. Eftersom vi strävar efter att projekten har uppdragsgivare från näringslivet är det svårt att alltid hitta bra och relevanta projekt. Vi måste dels hitta fler lokala samarbetspartners och bättre rutiner att bedöma projektens relevans. Arbeta för mer grupprum och studieplatser. Utveckla en introduktionskurs i matematisk modellering som ska ingå i basblocket. Öka inslaget av för programmet relevanta verklighetsanknutna exempel, uppgifter och laborationer. Utveckla laborationer och case så att de ännu mer efterliknar situationer som en utexaminerad student kan förvänta sig möta i arbetslivet. 27

28 Princip 11 Examination Princip 12 Utvärdering av CDIO-program 4 På baskurserna finns det att varierat utbud av examinationsformer så som skriftlig och muntlig tentamen, seminarier, laboration, projektarbete, muntlig redovisning, skriftliga rapporter. Denna variation av examinationsformer finns också inom specialiseringarna. 5 Årliga möten med studenterna genomförs där läsåret utvärderas genom diskussion. Insamling av information från lärarpersonal, fakultet, programansvariga, alumni och andra intressenter bedrivs, men inte i en organiserad form. Alumner har saknats men kommer framöver att finnas och kommer att vara en utmärkt informationskälla som kan användas för att vidareutveckla programmet. Skapa en kontaktyta mot alumner och näringslivet. 28

29 Kapitel 3 * I denna del identifieras aktiviteter för det kommande verksamhetsåret som programmet ska ägna sig åt. Särskild vikt läggs vid att identifiera för vilka aktiviteter särskilda medel krävs och hur dessa ska anskaffas. Det är möjligt att söka kvalitetsmedel (se särskild utlysning) för att finansiera aktiviteter. I ansökan ska hänvisning ske till programanalysen. Huvudsakliga aktiviteten som programmet kommer att ägna sig åt är att vidareutveckla programmet. En viktig kugge i detta arbete är influenser från näringslivet och där är programmets alumner in viktig källa. Att skapa en bra kontaktyta mot alumner samt att inrättande av ett alumnråd kommer att sättas stor vikt vid. Ett tydligt problem som identifierats är att programmet inte ger studenterna en tillfredsställande introduktion i problemlösnings- och modelleringsprocessen. Matematisk modellering är ju deras teknikinriktning. Dessutom är studenternas Matlab-kunskaper och Matlabvana bristfällig. En introduktionskurs i matematisk modellering där Matlab-programmering ska utvecklas. Trots det stora antalet utresande studenter ska vi skapa fler institutionsknutna utbytesavtal med framförallt europeiska lärosäten. De flesta alumner har sina arbetsplatser utanför Umeå och därför måste vi jobba på att hitta fler lokala samarbetspartners för t ex kurser med projektinslag. En formell aktivitetsplan kommer att upprättas inom kort. 29