GAP-ANALYS. Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län mot FN:s Agenda 2030

Transkript

1 GAP-ANALYS Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län mot FN:s Agenda 2030

2 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Agenda Regionalt utvecklingsansvar... 2 Syfte... 2 Metod... 3 Så genomfördes analysen... 3 Gap-analys... 3 Inledningskapitlet... 3 En växande region... 5 En nyskapande region En region för alla Avslutande reflektioner och sammanfattning Slutsats Kvantitativ sammanfattning av gap-analysen Följande mål ur Agenda 2030 återfinns i RUS-målen Följande mål ur Agenda 2030 saknas i RUS-målen Följande mål ur Agenda 2030 återfinns i RUS-åtaganden Följande mål ur Agenda 2030 saknas i RUS-åtaganden Följande mål ur Agenda 2030 återfinns i RUS-texterna Referenser

3 Sammanfattning Följande gap-analys har ämnat hitta förekomsten av Agenda 2030:s 17 globala mål i den regionala utvecklingsstrategin. Detta har gjorts genom att strategin har undergått en kvalitativ textanalys, varigenom några avsnitt har analyserats mer fördjupat. Såväl mål och åtaganden som den löpande texten har blivit analyserade. Resultatet visar att det skiljer sig mycket mellan vilka globala mål från Agenda 2030 som kan läsas in i strategins mål, åtaganden och texter. Flest globala mål återfinns när man analyserar strategins texter som helhet, något färre vid analys av strategins åtaganden och minst antal mål återfinns vid analys av strategins målskrivningar. Detta förstås bero på att strategins mål är mycket snävt formulerade, medan åtagandena (i många fall) är omfattande, diffusa och breda i sina formuleringar. Sådana formuleringar leder till ett stort tolkningsutrymme. Bakgrund Agenda 2030 Agenda 2030 är FN:s agenda för hållbar utveckling och har 17 utvecklingsmål med 169 delmål. Agenda 2030 strävar till att utrota fattigdom och hunger, minska människans påverkan på klimatet, bekämpa ojämlikheter inom och mellan länder samt bygga fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen. Regioner och kommuner har en central roll i implementeringen av agendan och det finns höga förväntningar på dessa att bidra till måluppfyllelse genom aktivt arbete med frågor inom samtliga tre hållbarhetsdimensioner miljö/klimat, ekonomi och sociala frågor. Samtliga 17 mål har ett flertal delmål kopplade till sig som har en direkt eller indirekt bäring på den verksamhet som bedrivs inom såväl Region Uppsalas organisation som Uppsala län i stort. Agenda 2030 innehåller inte bara 17 utvecklingsmål med 169 delmål. En stor och mycket viktig del av agendan är deklarationen, där FN:s representanter visar på vägen framåt för en hållbar värld. Deklarationen pekar dels på vikten av att arbeta tillsammans för att nå de oerhörda globala utmaningar som ligger framför oss och dels att detta gemensamma arbete måste påbörjas nu. Regionalt utvecklingsansvar Som regionalt utvecklingsansvarig aktör har Region Uppsala, enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar (2010:630), i uppdrag att utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin. Denna strategi ska utarbetas i samverkan med andra aktörer i länet, så som kommuner, näringsliv och civilsamhällets organisationer. Strategin är menad att bidra till sektorsövergripande samverkan och i det regionala utvecklingsansvaret ligger även att samordna insatser för genomförandet. Strategin pekar ut centrala mål och prioriteringar för länets utveckling och vilka utmaningar som möter länet i nutid och framtid. Syfte Denna gap-analys är gjord med syftet att identifiera eventuella gap mellan mål, åtaganden och formuleringar i den regionala utvecklingsstrategin och FN:s mål i Agenda Analysen ämnar även finna mål, åtaganden och formuleringar som överensstämmer med målen i Agenda

4 Metod Så genomfördes analysen Analysen har genomförts på så sätt att innehållet i den regionala utvecklingsstrategin har studerats noggrant mot samtliga 17 globala mål i Agenda Rapporten ämnar ge en bild av hur den regionala utvecklingsstrategin kan kopplas till Agenda 2030 på olika sätt. Å ena sidan genom strategins konkreta målskrivningar, till vilka det relativt snabbt går att avgöra vilka globala mål som kan kopplas ur Agenda Å andra sidan genom en mer kvalitativ analys av textinnehållet, där kopplingen mellan specifika mål och delmål ur Agenda 2030 och RUSinnehållet inte är lika tydlig. Analysen är uppdelad kring de olika kapitel som den regionala utvecklingsstrategin är uppbyggd av. För varje kapitel i strategin har mål och åtaganden legat i huvudsakligt fokus, medan det i några avsnitt har genomförts en fördjupad textanalys för att visa på hur man kan läsa in globala mål i uttryck och meningar i textmassan. De avsnitt och kapitel som genomgått en fördjupad analys är inledningskapitlet, En växande region samt ett eller ett par åtaganden under vardera utvecklingsområde (En växande region, En nyskapande region samt En region för alla). RUS-målen har i analysen lästs ordagrant. Det innebär att inga förlängda eller välvilliga tolkningar gjorts i analysen av dessa. När det gäller åtaganden har ansatsen varit att läsa dem ordagrant, men på grund av åtagandenas formulering har det ibland krävts en mer förlängd tolkning. En sådan förlängd tolkning har även varit aktuell i den fördjupade textanalysen. På grund av tolkningsutrymmet som ges i flertalet åtaganden, bör läsaren vara vaksam på att de kvantitativa sammanfattningarna inte nödvändigtvis stämmer överens med läsarens bild. Gap-analysen är utförd av Unni Lilja, handläggare för samhällsutveckling vid Regionkontorets avdelning för ekonomi och hållbar utveckling, på uppdrag av projekt- och processledare för revideringen av Uppsala läns regionala utvecklingsstrategi. Gap-analys Följande kapitel redogör för själva gap-analysen, och är indelat efter den kronologiska ordningen på utvecklingsstrategins kapitel med underliggande avsnitt. Från och med nu kommer den regionala utvecklingsstrategin att benämnas RUS i alla hänseenden. Inledningskapitlet I denna första inledande del av RUS beskrivs det statliga uppdraget, hur omvärlden påverkar vårt län i form av utmaningar samt en kortare förklaring kring hur vision, mål och åtaganden är uppbyggda i dokumentet. Detta kapitel i RUS är en del av den fördjupade textanalysen i gapanalysen, det vill säga att det har undergått en fördjupad samt kvalitativ tolkning av textmassan utöver mål och åtaganden. Avsnittet Uppdraget I det första avsnittet, kallat Uppdraget, beskrivs i löpande text hur RUS ingår i en struktur av styroch policydokument i flera nivåer, där Agenda 2030 utgör ett av dessa dokument. Agenda 2030 beskrivs sedan i korthet för att ge en bild av vad den innebär. Avsnittet talar vidare om olika viktiga utgångspunkter för strategin. Här nämns långsiktiga prioriteringar och strukturer som skapar förutsättningar för en hållbar utveckling, där det ekonomiska, ekologiska och sociala är 3

5 ömsesidigt beroende av varandra 1 och den ekonomiska tillväxten anses vara förutsättning för att förbättra och utjämna livsvillkoren, under förutsättning att det sker inom ramen för vad miljön och klimatet tillåter. Avsnittet Uppdraget beskriver hur synsätt och perspektiv på en hållbar utveckling ska löpa som en röd tråd genom hela RUS. Då hållbar utveckling i dess breda term innefattar samtliga mål i Agenda 2030, skulle beskrivningen av den röda tråden kring hållbarhet grovt kunna läsas som att RUS ska ta hänsyn till alla mål i Agenda Exempelvis nämns Sveriges Generationsmål 2, inriktningsmålet för den svenska miljöpolitiken att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Generationsmålet omfattar arbetet mot återhämtade ekosystem, bevarad biologisk mångfald och natur- och kulturmiljö, en god hälsa för människor, effektiva och giftfria kretslopp, hushållning med naturresurser, effektiv energianvändning samt konsumtionsmönster. 3 Dessa områden kan direkt kopplas till följande mål i Agenda 2030: Återhämtade ekosystem mål 15 Bevarad biologisk mångfald mål 15 Bevarad natur- och kulturmiljö mål 11 En god hälsa för människor mål 3 Effektiva och giftfria kretslopp mål 6, 8, 11 samt 12 Hushållning med naturresurser mål 12, 14 samt 15 Effektiv energianvändning samt konsumtionsmönster mål 7, 8, 9, 11 samt 12. Genom att RUS nämner generationsmålet som grundläggande för uppdraget, har redan i första avsnittet ett stort antal globala mål implicit kopplats. En ansats som gör att även mål 13, delmål 13:2 om att integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå kan kopplas. Näringspolitikens huvudinriktning kring att skapa förutsättningar för en hållbar ekonomisk tillväxt och förnyelse nämns som grundläggande för regionalt välstånd och utveckling. Detta kan direkt kopplas till Agenda 2030:s mål 8 om anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Vidare beskrivs hur sociala skillnader ska minska och bidra till ett stabilare och tåligare samhälle. Jämställdhet och ökad jämlikhet i förutsättningar och hälsa är en utgångspunkt för strategin 4. Skrivningen har direkt bäring på mål 5 om jämställdhet och mål 10 om minskad ojämlikhet. I slutorden under avsnittet nämns hur strategin avser utveckling av det geografiska område som utgör Uppsala län 5 och att den därför är vägledande för utvecklingsarbetet hos långt fler aktörer inom länet än huvudmannen Region Uppsala. Skrivningen skildrar tanken bakom Agenda 2030:s mål 17 om genomförande och partnerskap. Det är förvisso mestadels globala partnerskap som åsyftas inom mål 17, men exempelvis delmål handlar om lokala och regionala partnerskap. Avsnittet Omvärlden och utmaningar för Uppsala län I det andra avsnittet av RUS redogörs för de påverkansfaktorer som anses vara av störst vikt för Uppsala län gällande utmaningar och utveckling. Dessa påverkansfaktorer beskrivs som 1 RUS, s. 5 2 RUS, s RUS, s. 6 5 RUS, s. 6 4

6 utgångspunkten för bland annat målen i Agenda Bland dessa påverkansfaktorer går det att dra direkta paralleller till de globala målen i Agenda 2030, men det finns även gap som omvärldsfaktorerna inte tar upp. De påverkansfaktorer som omnämns i RUS är globalisering, urbanisering, digitalisering, klimatförändringar, sociala konflikter och spänningar, demografiska förändringar samt global konkurrens. Dessa sju påverkansfaktorer kan direkt eller indirekt kopplas till olika mål i Agenda Avsnittet är tänkt att visa på vilket utgångsläge Uppsala län befinner sig i, vilket har direkt påverkan på hur olika mål och åtaganden kan och bör genomföras. Eftersom omvärldsfaktorerna inte är specifika skildringar av Uppsala län och dess utmaningar och utvecklingsområden, kommer vidare gap-analys inte att genomföras på detta avsnitt. Agenda 2030-målen i inledningskapitlet av RUS Sammanfattningsvis är inledningskapitlet i RUS genomgående kopplat till samtliga mål inom Agenda Beroende på hur man tolkar olika ord och meningar återfinns olika globala mål. Samtliga skrivningar är dock på en väldigt övergripande och allmän nivå och kan i detta skede inte kopplas till några konkreta åtaganden och mål. Det är dock tydligt att uppdraget är förankrat i önskemål om en hållbar utveckling. En växande region En växande region fokuserar på utveckling av det geografiska området Uppsala län och förhållandet till omkringliggande län. Detta kapitel i RUS är en del av den fördjupade textanalysen i gap-analysen, det vill säga att det har undergått en fördjupad samt kvalitativ tolkning av textmassan utöver mål och åtaganden. Mål för En växande region Planera för 5000 bostäder per år till år 2023 för att bygga ikapp behoven och därefter minst 2100 nya bostäder per år för att möta befolkningstillväxten. De samlade utsläppen av växthusgaser, i absoluta tal, ska ha minskat med minst 40 procent till år 2020 jämfört med år Till 2040 ska utsläppen vara minst 75 procent lägre än år 1990 i enlighet med miljömålsberedningens slutförslag. Minst 90 procent av alla hushåll och verksamheter ska vara anslutna till snabbt och kapacitetsstarkt bredband minst 100 Mb/sek till Till 2030 ska 100 procent vara uppnått. Antalet resor i kollektivtrafiken ska fördubblas till år 2020 och kollektivtrafikens marknadsandel av motoriserade resor ska fördubblas till år Produktionsvärdet från jordbruks- och trädgårdssektorn ska öka 20 procent fram till år Produktionsvärdet från ekologiska livsmedel ska under samma period öka med minst 200 procent. 5

7 För målskrivningar i utvecklingsområdet En växande region kan ett antal mål ur Agenda 2030 kopplas. Dessa är som följer: Planera för 5000 bostäder per år till år 2023 för att bygga ikapp behoven och därefter minst 2100 nya bostäder per år för att möta befolkningstillväxten. Från mål 11 om hållbara städer och samhällen gäller delmål 11.1, 11.2 och De samlade utsläppen av växthusgaser, i absoluta tal, ska ha minskat med minst 40 procent till år 2020 jämfört med år Till 2040 ska utsläppen vara minst 75 procent lägre än år 1990 i enlighet med miljömålsberedningens slutförslag. Rent ordagrant kopplar detta mål till mål 13, med särskild vikt på delmål Detta mål går dock inte lika smidigt att koppla till Agenda 2030 som de andra, eftersom effekten av att växthusgaser släpps ut i längden påverkar såväl människor som natur. Detta mål är också nära kopplat till mål 7. Minst 90 procent av alla hushåll och verksamheter ska vara anslutna till snabbt och kapacitetsstarkt bredband minst 100 Mb/sek till Till 2030 ska 100 procent vara uppnått. Från mål 9 om hållbar industri, innovationer och infrastruktur gäller delmål 9.1. Antalet resor i kollektivtrafiken ska fördubblas till år 2020 och kollektivtrafikens marknadsandel av motoriserade resor ska fördubblas till år Från mål 9 om hållbar industri, innovationer och infrastruktur gäller delmål 9.1. Det kan även kopplas till mål 11, delmål Produktionsvärdet från jordbruks- och trädgårdssektorn ska öka 20 procent fram till år Produktionsvärdet från ekologiska livsmedel ska under samma period öka med minst 200 procent. Från mål 2 om hunger gäller delmål 2.3 och 2.4. I målen för En växande region återfinns följande mål ur Agenda 2030 I målen för En växande region saknas följande mål ur Agenda

8 Åtaganden för En växande region Planera för och bygg fler bostäder samt utveckla befintligt bostadsbestånd Möjliggör en god bebyggd miljö Stärk sambanden mellan bebyggelseutveckling och kollektivtrafik samt gång och cykel Utveckla prioriterade storregionala, regionala och delregionala stråk Utveckla hållbara godstransporter Utveckla infrastruktur för hållbara drivmedel Möjliggör kretsloppsanpassade och effektiva energisystem Utveckla den digitala infrastrukturen Säkra en långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning När det gäller ovan nämnda åtaganden kan följande mål ur Agenda 2030 kopplas till åtagandenas ordagranna utformning: Planera för och bygg fler bostäder samt utveckla befintligt bostadsbestånd kopplar till mål 11. Möjliggör en god bebyggd miljö kopplar till mål 11. Dock är det inte helt självskrivet om man ser till tolkningsutrymmet bakom orden god, bebyggd miljö. Stärk sambanden mellan bebyggelseutveckling och kollektivtrafik samt gång och cykel kopplar till mål 11. Utveckla prioriterade storregionala, regionala och delregionala stråk kopplar till mål 9 och 11. Utveckla hållbara godstransporter kopplar till mål 9, 11 och 12. Utveckla infrastruktur för hållbara drivmedel kopplar till mål 9 och 12. Möjliggör kretsloppsanpassade och effektiva energisystem kopplar till mål 7. Utveckla den digitala infrastrukturen kopplar till mål 9, samt genomförandemetod 9.C och 5.B. Säkra en långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning kopplar till mål 2, 12 samt 14. 7

9 I åtagandena för En växande region återfinns följande mål ur Agenda 2030 I åtagandena för En växande region saknas följande mål ur Agenda 2030 En analys av textinnehållet i En växande region Vid närmare analys av själva textkroppen i RUS får man en annan bild av vilka globala mål som kan kopplas till innehållet i En växande region. Detta avsnitt visar på hur en kvalitativ textanalys ger sken av att innehållet i RUS kan kopplas till i stort sett samtliga globala mål. En växande region inleds med avsnittet Nuläge, utmaningar och mål. I detta inledande avsnitt är skrivningarna mycket fokuserade på infrastruktur, som återfinns i det globala mål 9 om hållbar industri, innovationer och infrastruktur. Här är det delmål 9.1 och 9.4 som är relevanta. Avsnittet tar också upp befolkningstillväxten i länet, med tillhörande behov av bostäder och sysselsättning. Här finns en koppling till det globala målet 8 om anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, där delmål 8.3, 8.5 och 8.6 är mest relevanta, samt mål 11, där delmål 11.1 är centralt. På sidan 14 utläses Den ökade rörligheten och tillgängligheten har många fördelar men ställer krav på utbyggnad av långsiktigt hållbara transportmedel och ett mer jämställt och jämlikt utnyttjande av dessa. I ovanstående citat syns flera globala mål. Först och främst kan man läsa in delmål 9.1, 9.4 samt 11.2 gällande utbyggnad av transportmedel. Därtill kan man även läsa in de övergripande globala målen 5 om jämställdhet (särskilt delmål 5.1 samt 5.4) och 10 om jämlikhet (särskilt delmål 10.2 och 10.3). Delmål 11.2 kan även räknas in på jämlikhetsaspekten av transportutbyggnaden. Flertalet globala mål kan även skönjas i citatet Den växande regionen för med sig ett antal utmaningar. Befolkningstillväxten måste ske i samklang med sammanhållna insatser för bostadsbyggande, tryggad livsmedelsförsörjning, regional planering och ett livskraftigt näringsliv samt värnande av en hållbar grön- och blåstruktur. 6 Bostadsbyggande återfinns i delmål 11.1, tryggad livsmedelsförsörjning återfinns i mål 2 med särskilt fokus på delmål 2.1, 2.3 och 2.4 och ett livskraftigt näringsliv återfinns i målen 8 och 9. Grön- och blåstruktur kopplas till målen 14 och 15. När det gäller regional planering är det egentligen samtliga globala mål som 6 RUS, s. 14 8

10 kan läsas in, beroende på hur man tolkar innebörden av regional planering samt vad den regionala planeringen ska omfatta. Avsnittet nämner även de övergripande nationella klimatmålen och hur utveckling inte får ske på bekostnad av miljön eller klimatet, vilket är formuleringar som kan kopplas direkt till de globala målen 13 och 15, men även indirekt till olika klimat- och miljörelaterade delmål under övriga globala mål. Avsnittet nämner att alla delar av samhället måste fungera väl för att minimera sårbarheten inför effekten av klimatförändringar, konflikter, driftavbrott och resursknapphet, vilket ger stabila förutsättningar för hållbar utveckling. Denna formulering kan kopplas direkt till globala mål som 7, 13, 14, 16 och när det gäller ordet resursknapphet kan flertalet globala mål läsas in, så som 1, 2, 6, 7, 8, 12, 13 och 14. En fördjupning av åtaganden Under varje åtagande ligger en fördjupad text. I dessa går det att läsa ut fler globala mål än i den regelrätta definitionen av åtagandet. Beroende på hur djupt man går i sin analys och tolkning av olika meningar, hittas olika många globala mål. Med texten nedan visas exempel på en djupanalys av innehållet i två av åtagandena. Åtagande: Planera för och bygg fler bostäder samt utveckla befintligt bostadsbestånd 7 I detta åtagande kopplar den ordagranna formuleringen till mål 11: Hållbara städer och samhällen, med särskilt fokus på delmål Den fördjupade texten kopplar dock till flertalet globala mål. Citatet Ämnen i inomhus- och utomhusmiljön som har skapats eller utvunnits av samhället får inte hota människans hälsa eller den biologiska mångfalden är en formulering som kan kopplas till delmål från flera globala mål. Såväl mål 3 med delmålet 3.9, mål 6 med delmålet 6.3 samt mål 15, framförallt delmål 15.1 och Nybyggnation bör ske med giftfria och förnybara materialval och hög energistandard för att uppfylla de uppsatta miljömålen detta citat kopplar till en mängd globala mål. Går man djupare in i orden Giftfria och förnybara materialval hittar man koppling till delmål 3.9, 6.3, 8.4, 11.6, 12.2 och 12.7 m.fl. När det gäller orden Hög energistandard kopplas det till delmål 7:2-3. Till citatet En stor och viktig utmaning i närtid är att utöka utbudet av bostäder, företrädesvis hyresrätter. Detta är särskilt viktigt för att unga vuxna, nyanlända och låg- och medelinkomsttagare ska komma in på bostadsmarknaden kan man koppla mål 10 om jämlikhet. Citatet fortsätter med Tillgången till bostäder har även betydelse för att klara rekryteringen av internationell kompetens till företag och forskning vari man kan utläsa mål 8 och 9, men även samtliga mål som innehåller delmål om forskning oavsett ämne. Åtagande: Stärk sambanden mellan bebyggelseutveckling och kollektivtrafik samt gång och cykel 8 Här kopplar den ordagranna formuleringen till mål 9 och 11. I den fördjupade texten återfinns även mål 3, 5, 8, 10, 12, 13, 14 och 15. Samtliga av dessa mål kan läsas in i citatet Kollektivtrafiken ger möjligheter till ökad sysselsättning genom pendling men bidrar även till minskad miljöbelastning, färre trafikolyckor, minskad trängsel och bättre folkhälsa genom 7 RUS, s RUS, s. 15 9

11 renare luft och ökad fysisk rörlighet. Kollektivtrafiken har en central roll i utvecklandet av en resurseffektiv, mer jämställd och jämlik mobilitet. 9 En nyskapande region En nyskapande region tar fasta på betydelsen av ett livskraftigt näringsliv samt förmågan till förnyelse och värdeskapande i företag och organisationer i global konkurrens. Mål för En nyskapande region Antalet globalt konkurrenskraftiga innovativa och entreprenöriella företag ska öka. Indikatorer: antalet exporterande företag och exportvärdets andel av BRP. Privata och offentliga investeringar i FoU ska uppgå till minst 6 % av bruttoregionalprodukten (BRP). I Uppsala län ska det startas minst 13 företag per 1000 invånare år För målskrivningar i utvecklingsområdet En växande region kan ett antal mål ur Agenda 2030 kopplas. Dessa är som följer: Antalet globalt konkurrenskraftiga innovativa och entreprenöriella företag ska öka. Indikatorer: antalet exporterande företag och exportvärdets andel av BRP. Här återfinns mål 8 och 9. Privata och offentliga investeringar i FoU ska uppgå till minst 6 % av bruttoregionalprodukten (BRP). Kopplar direkt till mål 9, delmål 9.5, men kan även kopplas till andra globala mål eftersom Agenda 2030 och de globala målen generellt lyfter vikten av innovation och forskning för omställning och utveckling. Detta gäller exempelvis metodmål 2.A, 3.B samt 7.A. I Uppsala län ska det startas minst 13 företag per 1000 invånare år Här kan man läsa in mål 8. I målen för En nyskapande region återfinns följande mål ur Agenda Ibid 10

12 I målen för En nyskapande region saknas följande mål ur Agenda 2030 Åtaganden för En nyskapande region Utveckla det regionala innovationssystemet Utveckla och koppla samman konkurrenskraftiga företag och branscher Stärk hälso- och sjukvården och Akademiska sjukhuset som regional utvecklingskraft Befäst Uppsala universitets och SLU:s ställning som globalt ledande lärosäten Skapa ett gott företagsklimat och underlätta för entreprenörer Stöd fler företag att bli internationellt verksamma Underlätta för nya etableringar och investeringar Utveckla samspelet mellan länets alla delar Utveckla en kulturregion med internationell lyskraft Utveckla destinationer för stärkt och hållbar besöksnäring När det gäller ovan nämnda åtaganden kan följande mål ur Agenda 2030 kopplas till åtagandenas ordagranna utformning: Utveckla det regionala innovationssystemet kopplar till mål 9. Utveckla och koppla samman konkurrenskraftiga företag och branscher kopplar till mål 8. Stärk hälso- och sjukvården och Akademiska sjukhuset som regional utvecklingskraft kopplar till mål 3. Befäst Uppsala universitets och SLU:s ställning som globalt ledande lärosäten kopplar till mål 4. Skapa ett gott företagsklimat och underlätta för entreprenörer kopplar till mål 8. Stöd fler företag att bli internationellt verksamma kopplar till framförallt mål 8, 9 och 17. Underlätta för nya etableringar och investeringar kopplar till framförallt mål 8 och 9 men även flertalet andra metodmål som grundar sig i att öka investeringar inom olika sakområden, exempelvis metodmålen i mål 7. Utveckla samspelet mellan länets alla delar kopplar till framförallt mål 8, 9, 11 och

13 Utveckla en kulturregion med internationell lyskraft kopplar till mål 4, framförallt delmål 4.7, samt mål 8, 11 samt 12.B. Utveckla destinationer för stärkt och hållbar besöksnäring kopplar till mål 8, 11 och 12.B. I åtagandena för En nyskapande region återfinns följande mål ur Agenda 2030 I åtagandena för En nyskapande region saknas följande mål ur Agenda 2030 En fördjupad textanalys av ett av åtagandena i En nyskapande region Under varje åtagande ligger en fördjupad text. I dessa går det att läsa ut fler globala mål än i den regelrätta definitionen av åtagandet. Beroende på hur djupt man går i sin analys och tolkning av olika meningar, hittas olika många globala mål. Med texten nedan visas exempel på en djupanalys av innehållet i ett av åtagandena. Åtagande: Utveckla samspelet mellan länets alla delar 10 I detta åtagande kopplar den ordagranna formuleringen till mål 8, 9, 11 och 17. Vid en närmare analys av texten under åtagandet kan dock fler mål ur Agenda 2030 läsas in. De två citerade meningarna som följer ger en tydlig bild av hur en formulering kan täcka in en mängd olika globala mål, även ner på enstaka ordval: På landsbygden och i stads- och tätortsnära områden ska drivkraften vad gäller företagsamhet, kretsloppstänkande och omställning till ett hållbart samhälle tas tillvara. De produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss människor och som bidrar till vårt välbefinnande måste värnas. I denna mening går det att finna framförallt mål 6, 8, 9, 12 och 15. När det gäller ordet kretsloppstänkande kan man läsa in mål 6, 8, 12 och 15. I orden omställning till ett hållbart samhälle kan man placera in hela Agenda 2030:s 17 globala mål, men läser man kring orden och tar med drivkraften vad gäller hamnar meningen snarare kring mål 8 och 9. Det är dock inte helt självklart vilken drivkraft som åsyftas. Det kan handla om företag och innovationer, men kan även handla om civilsamhällets organisationer och deras möjligheter till att bidra till ett hållbart samhälle. Civilsamhället är centrala i att hantera svårigheter inom i stort sett samtliga mål ur Agenda RUS, s

14 En region för alla En region för alla lyfter fram länets invånare och vilka aspekter som krävs för att de ska kunna leva ett gott liv inom länet. Mål för En region för alla Andelen gymnasieelever med examen inom 4 år ska överstiga 75 procent år Till år 2030 ska minst 80 procent ta examen inom 4 år. Tilliten bland länets invånare ska öka till år I Uppsala län ska andelen sysselsatta i åldrarna år överstiga 80 % år Regioninvånarna ska ha landets högsta självskattade hälsa, med minskade skillnader mellan grupper och individer. För målskrivningar i utvecklingsområdet En växande region kan ett antal mål ur Agenda 2030 kopplas. Dessa är som följer: Andelen gymnasieelever med examen inom 4 år ska överstiga 75 procent år Till år 2030 ska minst 80 procent ta examen inom 4 år. Detta mål kopplar till flera av delmålen under Agenda 2030:s mål 4. Tilliten bland länets invånare ska öka till år Tillit finns inte tydligt uttalat i Agenda 2030, men det går att återfinna bakomliggande orsaker till variation i människors tillit bakom mål 10 och 16. I Uppsala län ska andelen sysselsatta i åldrarna år överstiga 80 % år Kopplar till mål 8. Regioninvånarna ska ha landets högsta självskattade hälsa, med minskade skillnader mellan grupper och individer. Detta mål kopplar till framförallt mål 3 om hälsa och välbefinnande, men det går även att koppla till mål 5 och 10. I målen för En region för alla återfinns följande mål ur Agenda

15 I målen för En region för alla saknas följande mål ur Agenda 2030 Åtaganden för En region för alla Ge alla barn och unga en bra start i livet Skapa goda möjligheter till ett livslångt lärande Möjliggör egen försörjning på en jämställd, jämlik och växande arbetsmarknad Påskynda integrering av nyanlända på arbetsmarknaden Främja hälsosamma och hållbara levnadsvanor Säkerställ en hälso- och sjukvård och omsorg av hög kvalitet Ge förutsättningar för öppna och inkluderande mötesplatser När det gäller ovan nämnda åtaganden kan följande mål ur Agenda 2030 kopplas till åtagandenas ordagranna utformning: Ge alla barn och unga en bra start i livet kan innefatta samtliga mål beroende på hur långt man tolkar innebörden av åtagandet. Se fördjupad textanalys av åtagande nedan. Skapa goda möjligheter till ett livslångt lärande kopplar snävt sett till mål 4 och mål 8, men beroende på hur man tolkar orden goda möjligheter kan åtagandet kopplas till samtliga mål i Agenda Möjliggör egen försörjning på en jämställd, jämlik och växande arbetsmarknad kopplar främst till mål 8, men kan även kopplas till mål 5 och 10 samt andra mål som utgör grund för människors möjligheter att frodas ( thrive ). Påskynda integrering av nyanlända på arbetsmarknaden kopplar främst till mål 8 och 10. Främja hälsosamma och hållbara levnadsvanor kopplar främst till mål 3, men hållbara levnadsvanor kan även kopplas till mål 6, 9, 11, 12, 13 och 14 beroende på vad man menar med en hållbar levnadsvana. Säkerställ en hälso- och sjukvård och omsorg av hög kvalitet kopplar till främst mål 3, men även till mål 2 (om undernäring bland barn och äldre, kopplat till omsorg) och 5, delmål 5.4. Ge förutsättningar för öppna och inkluderande mötesplatser beroende på vad som räknas in i mötesplatser, kan man koppla detta till mål 4, 5, 8, 10 och

16 I åtaganden för En region för alla återfinns följande mål ur Agenda 2030 I åtaganden för En region för alla saknas följande mål ur Agenda 2030 Mål 1 skulle kunna omfattas av åtagandet Ge alla barn och unga en bra start i livet En fördjupad textanalys av ett av åtagandena i En region för alla Under varje åtagande ligger en fördjupad text. I dessa går det att läsa ut fler globala mål än i den regelrätta definitionen av åtagandet. Beroende på hur djupt man går i sin analys och tolkning av olika meningar, hittas olika många globala mål. Med texten nedan visas exempel på en djupanalys av innehållet i ett av åtagandena. Åtagande: Ge alla barn och unga en bra start i livet 11 Detta är ett typexempel på hur mycket man kan läsa in i ett RUS-åtagande. I den förlängda texten under åtagandet på sidan 23, vidareutvecklas tanken bakom åtagandet. Skillnader i hälsa och utbildning kan minskas genom att stödja barns utveckling, med framförallt insatser inom förskola och skola. Detta kopplas till mål 4 i Agenda Vidare nämns vikten av att ungdomar förbereds inför arbete eller vidare studier, vilket kopplar till mål 4 och mål 8. Man menar vidare att förebyggande sociala satsningar gynnar både individ och samhällsekonomin, vilket kan kopplas till flertalet globala mål beroende på vad man läser in i sociala satsningar. Det kan handla om satsningar inom mål 1 kring att minska fattigdom, mål 2 om att säkerställa att ingen är undernärd, mål 3 om psykiskt välbefinnande, mål 5 om att minska våld mot kvinnor i hemmen och så vidare. Listan kan göras lång, vilket förtydligar hur viktigt det är med tydliga och konkreta formuleringar i mål och åtaganden för att säkerställa att tolkningsutrymmet minskar och för att underlätta för genomförandet. Avslutande reflektioner och sammanfattning Jämför man RUSens målskrivningar med åtagandena ser man tydliga skillnader i vilka mål ur Agenda 2030 som kan kopplas till RUS. I RUS-målen är gapet mellan RUS och Agenda 2030 ofta mycket större än i RUS-åtagandena. Detta blir ännu tydligare vid den fördjupade textanalysen. 11 RUS, s

17 Något som också skiljer målskrivningarna mot åtagandena är att det i målen är tydligt vad som ska åstadkommas och på så sätt enkelt kan kopplas till mål ur Agenda I åtagandena är detta mindre tydligt, där handlar det mer om riktningar och ansatser. Att de fördjupade skrivningarna om åtagandena kan kopplas till fler mål ur Agenda 2030 säger oss då inte så mycket, eftersom det inte finns några tydliga indikatorer för att mäta och följa upp samtliga åtaganden. För åtagandena blir det då tal om övergripande beskrivningar av vad som behöver genomföras, men inte hur genomförandet av dessa åtaganden kan se ut. När ett åtagande nämner en specifik riktning och ansats, kommer detta vid genomförandet sannolikt att leda till synergieffekter. Dessa synergieffekter är dock inget som man kan räkna med som givna. I målskrivningarna är det istället tydligare vad som ska uppnås, men där blir det även större gap mot Agenda Under analysens gång blir det tydligt hur svårt det är att dra gränser kring hur långt man ska tolka skrivningarna. I exemplet under En nyskapande region, där orden drivkraften vad gäller [ ] omställning till ett hållbart samhälle 12 analyseras, framkommer svårigheterna tydligt kring hur ordet drivkraft ska tolkas. Är det företag, myndigheter, individer eller civilsamhälle som ska stå för drivkraften? Samtliga? Beroende på hur detta ord tolkas kan olika globala mål ur Agenda 2030 läsas in. Det gäller även slutorden i ovan nämnda mening, omställning till ett hållbart samhälle. Ett hållbart samhälle innefattar samtliga av Agenda 2030:s globala mål. Tidigare i analysen skildrades hur RUS nämner att synsätt och perspektiv på en hållbar utveckling ska löpa som en röd tråd genom hela RUS och hur det skulle kunna läsas som att RUS ska ta hänsyn till alla mål i Agenda 2030, eftersom dessa behandlar samtliga dimensioner inom en hållbar utveckling. Vid de fördjupade textanalyser som gjorts av skrivningarna inom RUS finner man många kopplingar till Agenda 2030, men det är på en övergripande nivå och kopplingarna återfinns inte alltid i målskrivningar eller åtaganden. Att RUS-uppdraget är historiskt grundat i tillväxtpolitik, gör att det blir stort fokus på till exempel näringsliv, arbetsmarknadsfrågor och ekonomi överlag. Det är, sett till hur uppdraget tidigare har formulerats, inte så överraskande. Det är dock av vikt att poängtera att exempelvis miljö- och klimatperspektivet är mycket smalt i strategin. När det gäller miljö- och klimatfrågor finns det flertalet stycken i RUS som nämner miljömål samt miljö- och klimatfrågor som grundläggande. I inledningskapitlet nämns miljöns och planetens välmående vara ramen inom vilken all utveckling måste ske. Detta ställningstagande fördjupas i de frågor som ställs i marginalen på sida 9. Dessa är dock övergripande skrivningar som inte är förankrade i specifika mål eller åtaganden. Dock inger inledningskapitlet en känsla av engagemang och fokus kring ekologisk hållbarhet, en känsla som inte riktigt återfinns i samma omfattning vid fortsatt läsning av de tre utvecklingsområdena. Skrivningar kring miljö- och klimatfrågor ligger främst på övergripande nivå i samtliga utvecklingsområden, dessutom med störst fokus kring minskad miljöbelastning gällande infrastruktur och bostads- och samhällsbyggande. Väldigt lite tyngd läggs på miljö- och klimatfrågor när det gäller människans och planetens hälsa. Målet om minskning av växthusgaser under En växande region tillhör ett av få undantag. I En region för alla återfinns enbart en mening om miljö- och klimat, nämligen det om att våra levnadsvanor påverkar miljön och att hållbara levnadsvanor kräver tillgång till naturområden. Slutsats Att det skiljer så pass mycket mellan vilka globala mål från Agenda 2030 som kan läsas in i RUSmål respektive -åtaganden samt i texterna, visar på hur stort utrymme läsaren ges i tolkning av hur RUS och Agenda 2030 relaterar till varandra. Beroende på om läsaren väljer att fokusera på 12 RUS, s

18 de förklarande texterna under varje kapitel och åtagande, eller på hur mål och åtaganden i exempelvis RUS i korthet 13 skildras, ges olika intryck av vad som ligger bakom de olika åtagandena. Utöver detta bidrar gapen mellan mål och åtaganden till en förstärkning av intrycket att RUS-målen är väldigt snäva, medan åtagandena (i många fall) är mycket omfattande, diffusa och breda. I det avslutande RUS-kapitlet Resultatinriktat genomförande beskrivs hur aktörer behöver arbeta i samverkan för att uppnå mål och åtaganden i RUS. Meningen Att se till samhällsuppdrag snarare än att fastna i det egna stupröret 14 visar på ansatsen kring samverkansuppdraget. Detta ska ske genom att aktörer behöver konkretisera hur de, utifrån sina uppdrag och möjligheter, kan bidra till att tidigare utpekade mål och åtaganden hanteras 15, något som försvåras av att åtagandena inte är tillräckligt specifika och tydliga i sina formuleringar. 13 RUS, s RUS, s RUS, s

19 Kvantitativ sammanfattning av gap-analysen Följande mål ur Agenda 2030 återfinns i RUS-målen Följande mål ur Agenda 2030 saknas i RUS-målen Följande mål ur Agenda 2030 återfinns i RUS-åtaganden Följande mål ur Agenda 2030 saknas i RUS-åtaganden Följande mål ur Agenda 2030 återfinns i RUS-texterna 18

20 Referenser Region Uppsala (2017). Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Sveriges generationsmål. Tillgänglig: [Hämtad ] 19