Kallelse Sammanträdesdatum

Transkript

1 1/19 Dagordning Dagordning : Dagordning ekonomiberedningen Kallelse Sammanträdesdatum Plats Stadshuset, sammanträdesrum Hamnen, plan 3 Tid Onsdagen den 16 januari 2018, klockan 15:00-18:00 Ledamöter Jonas Andersson (S) Ordförande Eva Qvistgaard (UP) Vice ordförande Ulla Johansson (S) Patrik Ryberg (M) Kenneth Gustafson (V) Robert Kinhult (SD) Jenny Alvstråle (C) Gustav Meuller (M) Tomas Harring (KD) Adjungerad Göran Ragndal (MP) Thomas Loong (L) Jonas Andersson (S) Ordförande Karolina Tolic Sekreterare EKONOMIBEREDNINGEN ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

2 1/19 Dagordning Dagordning : Dagordning ekonomiberedningen Kallelse Sammanträdesdatum Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop 2 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs Information 3 Introduktion beredningsarbete Antecknas 4 Styrkedjan Antecknas Ärenden 5 Rambudget 2019 Antecknas 6 Övrigt Antecknas EKONOMIBEREDNINGEN

3 3/19 Styrkedjan Styrkedjan : Riktlinjer för ledning och styrning Riktlinjer för ledning och styrning i Kungälvs kommun

4 3/19 Styrkedjan Styrkedjan : Riktlinjer för ledning och styrning Innehåll Inledning... 3 Övergripande styrning... 3 Nivåer på styrning... 3 Kommunfullmäktige... 3 Kommunstyrelsen... 3 Nämnd, bolag, stiftelsestyrelse... 4 Kommunstyrelsens arbetsutskott... 4 Kommunfullmäktiges beredningar... 4 Nämndstyrning ansvar och roller... 5 Bolags och stiftelse styrning... 5 Ansvaret för nämnder... 5 Ansvaret för Bolags- och stiftelsestyrelser... 5 Ledning i sektorer, bolag och stiftelse... 5 Förvaltningens uppdrag... 6 Processen för styrning och uppföljning... 6 Budget och uppföljning... 7 Övergripande syfte och fokus... 7 Kommundirektör, sektorchef och verkställande direktörs ansvar... 8 Ansvar för budget... 8 Uppföljning och åtgärder vid uppkomna avvikelser... 9 Intern kontroll Ansvarsfördelning intern kontroll Kommundirektör, sektorchef och verkställande direktör Verksamhetsansvariga och enhetschefer Övriga anställda Styrning och uppföljning av intern kontroll

5 3/19 Styrkedjan Styrkedjan : Riktlinjer för ledning och styrning Inledning Syftet med föreliggande dokument är att kortfattat beskriva strukturen för ledning och styrning i Kungälvs kommun. Dokumentet är en beskrivning som är tilltänkt att användas av förtroendevalda samt tjänstemän i olika befattningar, med avsikten att det ska användas som stöd i samband med diskussioner om hur ledning och styrning är strukturerat inom kommunen på en övergripande nivå. Dokumentet är skrivet utifrån kommunstyrelsens (KS) perspektiv. Kungälvs kommun definieras i detta dokument som samtliga nämnder, beredningar, utskott, bolag och stiftelse. Övergripande styrning Det övergripande dokumentet som syftar till att styra utvecklingen av Kungälvs kommun är kommunfullmäktiges (KF) beslut om rambudget. Rambudgetens innehåll styrs av styrmodellen för Kungälvs kommun Från demokrati till effekt och tillbaka (KS2016/0383). I styrningen måste flera olika perspektiv beaktas. Verksamheten ska bedrivas inom ramen för de ekonomiska förutsättningarna. Invånarnas behov ska vara vägledande för verksamheternas utveckling samtidigt som medarbetarnas möjligheter till delaktighet och engagemang ska tillgodoses. För att få en effektiv och ändamålsenlig styrning och uppföljning är det av stor vikt att ha ett helhetsperspektiv. Kommunstyrelsen och styrelsen i respektive bolag och stiftelse ansvarar för uppföljning av tilldelad budget. Kommunstyrelsen samt övriga nämnder, beredningar, utskott och styrelse i respektive bolag och stiftelse ansvarar också för uppföljning av uppdrag (reglemente/ägardirektiv) och KF:s strategiska mål. Resultat och analys av dessa prioriterade mål ska rapporteras till KS och KF. Följsamhet mot rambudgetens inriktningar och prioriterade mål ska ske oavsett verksamhetsform (förvaltning, bolag och stiftelse). Nivåer på styrning Nedan beskrivs kommunens styrning i ett kommunövergripande perspektiv. Kommunfullmäktige KF fattar beslut i frågor som rör hela Kungälvs kommun, dokument som exempelvis övergripande vision för kommunen, finansieringsfrågor, utfärdande av direktiv och ramar, inriktningar samt strategiska mål och förutsättningar som anges i KF:s rambudget etc. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har ekonomiskt verksamhetsansvar. Som uppdragsgivare till kommundirektören har kommunstyrelsen också ansvar för kommunens resurser för personal och lokaler. Kommunstyrelsen fullgör ett uppdrag från kommunfullmäktige. Alla ledamöter har samma ansvar att fullgöra uppdraget och ansvara för budget och uppsikt över verksamheterna. Presidiets särskilda ansvar är att se till att det finns förutsättningar för ledamöterna att leva upp till det ansvaret. 3

6 3/19 Styrkedjan Styrkedjan : Riktlinjer för ledning och styrning Kommunalrådet och oppositionsrådet är kommunstyrelsens politiska ledare de skall leda kommunstyrelsens arbete samt samordna, utvärdera och utveckla arbetet i och samarbetet mellan kommunstyrelsen, dess utskott och övriga nämnder. Kommunstyrelsens presidium skall leda kommunstyrelsens arbete, samt samordna, utvärdera och utveckla arbetet i och samarbetet mellan kommunstyrelsen, dess utskott och övriga nämnder. Tidsperspektivet skall vara fyraårigt; att utvärdera föregående år, genomföra verksamheten innevarande år och planera för kommande åren. KS ansvarar för att det som KF beslutar genomförs, följs upp och utvärderas. KS beslutar om planer, riktlinjer, regler och årsplan. Nämnd, bolag, stiftelsestyrelse Nämndernas uppgift är att se till att verksamheten inom det avsedda sakområdet bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning samt de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt. Kommunstyrelsen, bolag och stiftelsestyrelse fastställer strategier för verksamheten, säkerställa att förvaltningen, bolaget och stiftelse har en effektiv ledning, organisation och verksamhetsstyrning som bidrar till att KF:s mål och direktiv kan uppfyllas. Vidare skall kommunstyrelsen, bolag, stiftelsestyrelsen följa upp kommundirektör, respektive VD:s förvaltning, bolag, stiftelse verksamheten samt säkerställa att det finns en god och fungerande intern kontroll. Kommunstyrelsens arbetsutskott Utskotten har som uppgift att bereda ärende till kommunstyren samt att fatta beslut i de frågor som är delegerade. Utskotten har dessutom ett uppföljningsansvar inom sina sakområden. Utskotten har budgetansvar på delegation. Kommunfullmäktiges beredningar Beredningarnas uppgift är att bereda ärenden inom sitt uppgiftsområde som fullmäktige skall avgöra. Den får väcka ärenden i fullmäktige inom sitt uppgiftsområde. Beredning skall följa den verksamhet inom kommunen som hör till dess uppgiftsområde och hos fullmäktige göra de framställningar som beredningen finner påkallade. Fullmäktige har en valberedning och sex fasta beredningar som arbetar övergripande företrädesvis inom nedan angivna områden. En berednings uppgift är att: utarbeta förslag till övergripande och långsiktiga politiska mål- och inriktningsdokument för verksamheterna löpande utvärdera och till fullmäktige föreslå ändringar av fastställda mål- och inriktningsdokument följa verksamheten inom respektive område ta initiativ inom sitt område skaffa och bibehålla omvärldskunskap m.m. inom sitt område 4

7 3/19 Styrkedjan Styrkedjan : Riktlinjer för ledning och styrning Nämndstyrning ansvar och roller KF är kommunens högsta beslutande organ. KF:s verksamhet regleras i första hand utifrån kommunallagen 3 kap 9 (KL). Av lagtexten framgår att KF beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen, främst mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, nämndernas, beredningar, utskott, organisation och verksamhetsformer, årsredovisning och ansvarsfrihet. Nämnderna, beredningar och utskott beslutar i frågor enligt delegationsordningen och i frågor som de enligt lag eller annan författning ansvarar för. Kommunstyrelse och nämndernas, verksamhet granskas årligen av revisorer som utses av KF. Prövning av ansvarsfrihet för nämndledamöterna görs årligen av KF. Bolags och stiftelse styrning Som nämnts tidigare är KF det högsta beslutande organet i kommunen. Det är KF som bland annat fastställer ändamålet med den kommunala verksamheten. KF utser styrelseledamöter i kommunägda bolag och stiftelse. Enligt Kommunallagen 6 kap 1 ska KS ha uppsikt över bolagen. Bolagens verksamhet granskas årligen dels av externa revisorer dels av revisorer som utses av KF. Prövning av ansvarsfrihet för styrelseledamöter och VD görs årligen på bolagsstämman. Ansvaret för nämnder Bestämmelser om nämndens, uppgifter och ansvar återfinns framför allt i kommunallagen, samt särskilt reglemente för nämnden. För vissa nämnders verksamhet gäller också särskild lagstiftning. Ansvaret för Bolags- och stiftelsestyrelser Enligt aktiebolagslagen svarar ett aktiebolags styrelse för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets verksamhet. Styrelsen svarar också för att organisationen beträffande bokföringen och medelsförvaltningen även innefattar en tillfredsställande kontroll. Aktiebolagslagen gäller i alla delar, vilket innebär att bolagsstämman beslutar om ansvarsfrihet för styrelse och VD. Den verkställande direktören skall sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Ledning i sektorer, bolag och stiftelse Sektorchefer och VD:ar ansvarar för den operativa verksamheten för sektorer, bolag och stiftelse. VD ska följa respektive bolagsstyrelses mål, riktlinjer och anvisningar samt tillse att överordnad styrnivå får den information och det underlag som erfordras för att fatta välgrundade beslut. Samtliga styrande nivåer i kommunen, KF, kommunstyrelse, nämnder, bolag och stiftelse styrelser måste arbeta med flera olika tidshorisonter; kortsiktigt, medellång sikt och långsiktigt. 5

8 3/19 Styrkedjan Styrkedjan : Riktlinjer för ledning och styrning Förvaltningens uppdrag Förvaltningens grunduppdrag är att stödja de ledningsprocesser som ägs av kommunstyrelsen, vilket bl a innebär att bereda de beslutsunderlag som KS ska behandla. Utifrån den specifika rapportering som lämnas från nämnder, utskott och styrelser till KS, gör förvaltningen en helhetsanalys med avseende på risk och väsentlighet utifrån ett kommunledningsperspektiv. Processen för styrning och uppföljning Processen för styrning och uppföljning skall stödja verksamheternas arbete med att nyttja resurserna effektivt och tillhandahålla tjänster med en god kvalitet. Styrnings- och uppföljningsprocessen utgår från PDSA-principen, dvs Planera-Genomföra-Följa upp-vidta förbättringar. Styrning och målbilden för helheten bryts ned på olika nivåer i organisationen. För att uppnå de övergripande målen krävs att målen för de olika nivåerna är länkade till varandra. Uppföljningen och återrapportering av mål och ansvar sker från enhetsnivå och uppåt i organisationen. Den uppföljning som görs på de olika nivåerna ska vara kopplad till ansvar och roll. Uppföljningen ska visa måluppfyllelse för både delarna och helheten, därför är respektive beslutsorgans roll och ansvar en viktig grund för styrningen av kommunen och dess bolag och stiftelse. Andra styrdokument Tidigare i detta dokument anges att kommunfullmäktiges budget ett övergripande styrdokument. Även reglemente, ägardirektiv, bolagsordningar och kommunens översiktsplan är övergripande styrdokument som antas av kommunfullmäktige. En sammanställning av de olika dokumentsnivåerna visas nedan; Grundläggande styrning beslutas i kommunfullmäktige Arbetsordning, Reglementen, Föreskrifter, Rambudget, Årsredovisning, Taxa, Bolagsstyrning, Förbundsordning, samt dokument av principiell beskaffenhet enligt kommunallagen Visionära dokument beslutas i kommunfullmäktige Vision, Program, Policy Tillämpande dokument beslutas i kommunstyrelsen Plan, Riktlinjer, Regler, Årsplan Dokument som beslutas i förvaltningsledning Tillämpningsanvisning, Anvisning, Verksamhetsplan, Verksamhetsberättelse 6

9 3/19 Styrkedjan Styrkedjan : Riktlinjer för ledning och styrning Budget och uppföljning Den kommunala budgetprocessen regleras genom kommunallagenens 8 kap. Kommunallagen anger de yttre förutsättningarna, men den är allmänt hållen och lämnar stort utrymme för en kommun att själv skapa interna regler för styrnings- och uppföljnings principer i den egna organisationen. För att uppnå de politiska ambitionerna och särskilja det kommunövergripande ansvaret från nämndernas, bolags och stiftelse styrelsernas ansvar i budget- och uppföljningsprocessen har föreliggande dokument tagits fram. Syftet är att styra och stödja de bärande värderingar och förhållningssätt som genomsyrar principerna bakom budget- och uppföljningsprocessen. Övergripande syfte och fokus Kommunfullmäktiges årliga rambudgetbeslut är det övergripande styrdokumentet för kommunens samtliga nämnder, beredningar, utskott, bolag och stiftelse. Det övergripande syftet med föreliggande dokument är att de skall stödja långsiktigt tänkande och god ekonomisk hushållning samt vara åtgärdsinriktade och sätta fokus på analysen av det faktiska utfallet. Dokumentet tydliggör även nämnders, beredningar, utskott, bolags och stiftelse styrelsers ansvar i det arbete som ska ske inom ramen för årsplanens planering- och uppföljningsprocess och omfattar då även bolagens och stiftelsens arbete med affärsplaner. Dokumentet är ett ramverk för det arbete som sker i årsplaneprocessen och omfattar samtliga nämnder, beredningar, utskott, bolag och stiftelse i Kungälvs kommun. Dokumentet ska; Tydliggöra roll- och ansvarsfördelningen mellan tjänstemannanivå och politisk nivå, stödja arbetet med att vidga uppföljningen, från ekonomifokus till en balanserad uppföljning. Dokumentet fokuserar dessutom dialog och kommunikation på alla nivåer, samt ställer krav på samråd och samverkan mellan nämnder, beredningar, utskott bolag och stiftelse. Nämnders, beredningar, utskott bolag och stiftelsestyrelsers ansvar Samtliga nämnder, beredningar, utskott, bolag och stiftelsestyrelser ska följa den kommungemensamma struktur- och tidplanen för budget- och uppföljningsarbetet. Kommunstyrelsen fastställer detta inför varje kalenderår. Nämnden, beredningar, utskott, bolag och stiftelsestyrelsen ska besluta om en tidoch arbetsplan för det egna planerings- och uppföljningsarbetet. Nämnden, utskottet, bolag och stiftelse styrelsen ska följa upp verksamheten månadsvis. Om särskilda skäl finns kan en nämnd, utskott, bolag och stiftelsestyrelse besluta om att avvika från kravet på månatlig uppföljning. Respektive nämnd, utskott, bolag och stiftelsestyrelse ska bedriva arbetet med planering- och uppföljning så att ansvaret för den egna verksamheten säkerställs, men också så att kommunstyrelsens uppsiktsplikt möjliggörs. 7

10 3/19 Styrkedjan Styrkedjan : Riktlinjer för ledning och styrning Nämnden, beredningen, utskott, bolag och stiftelsestyrelsen har, utöver vad som anges i anvisningar från kommunstyrelsen, alltid ett ansvar att på eget initiativ informera kommunstyrelsen/kommunfullmäktige om förändrade förutsättningar eller händelser som kan vara av betydelse för den kommunövergripande uppföljningen och styrningen av verksamheten. Kommundirektör, sektorchef och verkställande direktörs ansvar Kommundirektör, sektorchefen och verkställande direktören ska månadsvis redovisa uppföljningsinformation om verksamheten till KS, nämnder, utskott, bolag och stiftelsestyrelsen. KS, nämnder, utskott och bolag ska i sina protokoll låta kommundirektör, sektorchef och VD:s mening antecknas i frågor av väsentlig ekonomisk betydelse. Kommundirektör och sektorchef, är skyldiga att i protokollet ge sin mening tillkänna i fråga om förslag som inte är uttryckligen finansierade. Verkställande direktörens rättigheter och skyldigheter regleras i Aktiebolagslagen (ABL). Enligt ABL ska bolagsstyrelsen årligen upprätta en arbetsordning som fördelar ansvaret mellan VD och styrelse. Ansvar för budget Den av kommunfullmäktige fastställda rambudgeten anger, kommunstyrelsen, nämnder, beredningar, utskott, bolag och stiftelsen kommunfullmäktiges inriktningar och prioriteringar inom givna ekonomiska ramar och gällande lagstiftning. De mål, planer, program och riktlinjer som kommunfullmäktige i övrigt antagit är underordnade budgeten och dess funktion är stödjande. För kommunstyrelsen gäller att verksamheten ska bedrivas inom befintliga ramar och enligt gällande lagstiftning även om detta medför att de i budgeten angivna målen och inriktningarna inte helt kan uppnås. Kommunstyrelsen får inte överskrida sin ekonomiska ram avseende drift och/eller investering. Kommunstyrelsen, bolag och stiftelse styrelsen ska med utgångspunkt från kommunfullmäktiges budget initiera det egna budgetarbetet genom att utarbeta och besluta om ett inriktningsdokument för budget och affärsplan innehållande övergripande inriktningar och målsättningar för den egna verksamheten. Ansvaret för inriktningsdokumntet kan inte delegeras. Kommunstyrelsen, bolag och stiftelse styrelsen ska senast den 31 oktober varje år besluta om budget för kommande år. Kommunstyrelsen, bolag och stiftelse styrelsen ska periodisera såväl drifts- som investeringsbudget över årets samtliga månader så att regelbundna jämförelser och analyser gentemot aktuellt periodiserat utfall är möjliga. 8

11 3/19 Styrkedjan Styrkedjan : Riktlinjer för ledning och styrning Uppföljning och åtgärder vid uppkomna avvikelser Kommunstyrelsen, nämnder, bolag och stiftelse styrelsen ska kontinuerligt, enligt den egna fastställda arbetsplanen/-ordningen, få uppföljning av den egna verksamheten. Innan kommunstyrelsen, nämnder, bolag och stiftelse styrelsen tar ställning till respektive uppföljningsrapport ska samtliga avvikelser, såväl positiva som negativa, i förhållande till verksamhetsmål och budgetens ekonomiska mål (periodiserat och på helårsbasis) analyseras och förklaras skriftligen av kommundirektör, sektorchef och VD. För kommunstyrelsen gäller att negativa avvikelser i förhållande till det ekonomiska målet, för såväl drifts- som investeringsverksamheten, ska åtgärdas enligt följande: I de fall uppföljningsarbetet visar på ett periodutfall som avviker negativt från det ekonomiska målet för perioden (periodens budgeterade resultat) sektorchef senast 20 kalenderdagar efter det att avvikelsen konstaterats presentera förslag till åtgärder kommundirektören. Åtgärdsförslagen ska vara så utformade att kommunstyrelsen senast till utgången av innevarande budgetår når det ekonomiska målet. Kommundirektören får inte som alternativ till åtgärder föreslå en sänkning av det ekonomiska målet genom ianspråktagande av positivt eget kapital då endast politiken förfogar över ett sådant initiativ. Motsvarande hanteringsordning gäller om uppföljningsrapporten visar på en prognostiserad negativ avvikelse i förhållande till det ekonomiska målet på helårsbasis. Vid hantering av avvikelser avseende investeringsverksamheten ska kommunstyrelsen beakta vad som i övrigt gäller enligt kommunens beredning och uppföljning av investeringar. Kommunstyrelsen har, efter det att en uppföljningsrapport med negativa avvikelser framlagts för nämnden, 30 kalenderdagar på sig att fatta beslut om åtgärder. Besluten ska vara så utformade att kommunstyrelsen senast till utgången av innevarande budgetår når fastlagd budget. Kommunstyrelsen ska vid beslut om åtgärder av större vikt som berör flera verksamheter, bolag och stiftelse styrelser särskilt beakta skyldigheten att samråda med berörda före genomförandet. 9

12 3/19 Styrkedjan Styrkedjan : Riktlinjer för ledning och styrning Intern kontroll God intern kontroll behövs i alla organisationer och företag. Rätt hanterad är intern kontroll till stor nytta för verksamheter då det ger förutsättningar för att skapa effektivare verksamhet och bättre kommunikation/information samt undvikande av kostsamma fel. I en väl fungerande organisation är intern kontroll en del av verksamhets- och ekonomistyrningen. Den årliga intern kontrollplanen syftar till att säkerställa att Kungälvs kommun, dess nämnder, bolag och stiftelse styrelser upprätthåller en god intern kontroll. Ansvarsfördelning intern kontroll Enligt Kommunallagen har kommunstyrelsen det övergripande ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. Kommunstyrelsen, nämnder, bolag och stiftelse styrelserna har ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Varje nämnd, beredning, utskott, bolag och stiftelse styrelse ska upprätta en organisation för den interna kontrollen samt anta regler och anvisningar för den interna kontrollen. Kommundirektör, sektorchef och verkställande direktör Kommundirektör, sektorchef och verkställande direktör ansvarar för att leda arbetet med intern kontroll och ska se till att konkreta regler och anvisningar är utformade så att god rapportera till nämnden, bolag och stiftelse styrelsen om hur den interna kontrollen fungerar. Rapportering ska ske inom ramen för förvaltningens/bolagets samlade uppföljning. Verksamhetsansvariga och enhetschefer Verksamhetsansvariga och enhetschefer på olika nivåer i organisationen ska följa de antagna reglerna och anvisningarna samt informera övriga anställda om dess innebörd. Brister i den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till närmast överordnad. Övriga anställda Övriga anställda är skyldiga att följa de antagna reglerna och anvisningarna i sitt arbete. Brister i den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till närmast överordnad. Styrning och uppföljning av intern kontroll Varje nämnd, bolag och stiftelse styrelse är skyldig att styra och löpande följa upp det interna kontrollsystemet inom sitt verksamhetsområde. Som grund för styrningen ska riskbedömningar genomföras i den egna verksamheten. Senast i december månad varje år ska nämnden, bolag och stiftelse styrelsen anta en särskild kontrollplan för kommande verksamhetsårs uppföljning av den interna kontrollen. 10

13 3/19 Styrkedjan Styrkedjan : Riktlinjer för ledning och styrning Resultatet av den antagna planens uppföljning ska rapporteras till nämnden, bolag och stiftelse styrelsen i den omfattning som har fastställts i den interna kontrollplanen. Nämnden, bolag och stiftelse styrelsen ska i samband med årsrapportens upprättande rapportera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen till kommunstyrelsen. Rapportering ska samtidigt ske till kommunens interna revisorer. Kommunstyrelsen ska med rapporterna som grund utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll, och om förbättringar behövs, föreslå sådana. Denna utvärdering ska ske inom ramen för den samlade uppföljningen till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Haleh Lindqvist Kommundirektör 11

14 3/19 Styrkedjan Styrkedjan : styrmodell-for-kungalvs-kommun---fran-demokrati-till-effekt-och-tillbaka Modell för styrningen i Kungälvs kommun Från demokrati till effekt och tillbaka Policy Diarienummer: KS2016/0383 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Ekonomiberedningen Beslutad av: Kommunfullmäktige Ersätter tidigare beslut KS 2008/270 Datum för beslut: , KS 2015/1382 Giltighetstid: Handläggare: Håkan Hambeson

15 3/19 Styrkedjan Styrkedjan : styrmodell-for-kungalvs-kommun---fran-demokrati-till-effekt-och-tillbaka Innehållsförteckning Styrmodell för Kungälvs kommun Styrning Politisk målstyrning i Kungälvs kommun Från demokrati till effekt och tillbaka Målstyrning i förvaltningen Uppföljning Förvaltningsorganisationens styrning av verksamheten MOVE (Modell för verksamhetsstyrning)

16 3/19 Styrkedjan Styrkedjan : styrmodell-for-kungalvs-kommun---fran-demokrati-till-effekt-och-tillbaka Styrmodell för Kungälvs kommun 1. Styrning Den kommunala verksamhetens styrning består av två delar - politisk målstyrning som grundar sig på politisk vilja till förändring, samt förvaltningens verksamhetsstyrning (kvalitetsuppföljning av den löpande verksamheten). Genom att dela upp styrmodellen i målstyrning (politiken) och verksamhetsstyrning och genomförande (förvaltningen) så kan de politiska målen i kommunfullmäktige fokusera på de viktigaste kommunala förändringsområdena. Effekt Medborgare, brukare, elev, besökare, kund 2. Politisk målstyrning i Kungälvs kommun Från demokrati till effekt och tillbaka Politiken initierar och beslutar om förändringar - från kommunfullmäktige och vidare i styrkedjan ned till berörda enheter i förvaltningen. Besluten beskrivs i form av mål där de genomförda förändringarna blir en del av den omfattande verksamhet som förvaltningen genomför och följer upp. 3

17 3/19 Styrkedjan Styrkedjan : styrmodell-for-kungalvs-kommun---fran-demokrati-till-effekt-och-tillbaka Det politiska styrsystemet omfattar såväl, ekonomi, verksamhet och kvalitet samt skall svara upp mot lagen om god ekonomisk hushållning. Styrkedjan visar hur målen från kommunfullmäktige och kommunstyrelse genomsyrar verksamheten och ytterst brukarmötet. Med hjälp av styrkedjan styrs arbetet med politisk beredning, planering, verkställande och uppföljningar. Målen formuleras i medborgarperspektivet. Målstyrningen skall inriktas på politiskt beslutade förändringar. Det är därför viktigt att fokusera på få mål som ska vara tydliga och mätbara. Det vi mäter blir gjort, uppföljningen är viktig eftersom den sätter fokus på resultatet. Den ska vara konsekvent, uthållig och inriktad på uppsatta mål för att styrsystemet skall få effekt. Kommunfullmäktige STRATEGISKA MÅL: Utgångspunkten i styrsystemet är att kommunfullmäktige, med visionen som grund anger tre till fem prioriterade strategiska mål för perioden samt beslutar om ekonomiska ramar för verksamheten. De strategiska målen har tidsaspekten 2-10 år och skall vara övergripande till sin karaktär. De strategiska målen skall fokusera på den aktuella politiska viljeinriktningen. Målen skall stämmas av med förvaltningsledningen innan de tas upp för beslut i kommunfullmäktige. Det är ett led i kvalitetssäkringen att målen är relevanta, att de inte står i konflikt med t ex lagstiftning. Kommunfullmäktige STRATEGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR: Som grund för kommunfullmäktiges strategiska mål finns förutom visionen även strategiska förutsättningar vilka består av tre delar. Dessa är ekonomi, medarbetare (humankapital) och processer. Dessa tre är styrande på ett övergripande plan och har direkt påverkan huruvida vi lyckas eller inte. De strategiska förutsättningarna är på samma gång begränsning, inriktning och verktyg för att nå de strategiska målen. Som strategiska förutsättningar kan också nämnas att kommunens verksamhet styrs av lagar, förordningar och reglementen. Kommunstyrelsen RESULTATMÅL: De strategiska målen konkretiseras av kommunstyrelsen i form av resultatmål. Dessa mål skall vara tydliga och mätbara ( SMARTA, se begreppsförklaring) och ha en tidsaspekt på 1 3 år, vid behov uttryckta som delmål. Kommunstyrelsens resultatmål skall i dialog stämmas av med kommunfullmäktiges strategiska mål och strategiska förutsättningar. När resultatmålen är formulerade skall en kvittering göras mellan KS, förvaltning och KF. Det är första delen i kommunstyrelsens åtagande. Andra delen är den kompletta årsplanen, som föregåtts av dialoger med berörda utskott och nämnder samt med förvaltningen. 4

18 Medarbetare Ekonomi Processer 3/19 Styrkedjan Styrkedjan : styrmodell-for-kungalvs-kommun---fran-demokrati-till-effekt-och-tillbaka 3. Målstyrning i förvaltningen Modellen beskriver också hur förvaltningen styr för att nå kommunfullmäktiges strategiska mål och kommunstyrelsens resultatmål. För att detta ska ske på ett balanserat sätt används de fyra perspektiven medborgare, ekonomi, processer och medarbetare. De politiska målen formuleras i medborgarperspektivet och förvaltningen planerar och använder verktygen ekonomi, processer och medarbetare för att uppnå målen. Men verktygen är också begränsningar som förvaltningen måste förhålla sig till för att organisera, prioritera och utveckla verksamheten på bästa sätt. Politiska mål formuleras i medborgarperspektivet MEDBORGARE Förvaltningens arbete och aktiviteter för att nå målen 3.1 Sektor & enheter ÅTGÄRDER OCH UPPFÖLJNING FÖR ATT NÅ MÅLEN I sin verksamhetsplan planerar respektive sektor i dialog med sina respektive enheter vad som ska göras, när och av vem för att bidra till att nå KS resultatmål. Perspektiven processer, ekonomi och medarbetare används för att säkerställa att genomförandet av målen är möjliga och för att identifiera vilka aktiviteter som skall genomföras. Sektorn kan även redovisa sektorsspecifika mål. Styrnings- och uppföljningsprocessen utgår från kvalitetsloopen, d.v.s. Planera-Genomföra-Följa upp-vidta förbättringar Enhet På enhetsnivå ska verksamheterna på samma sätt som på sektornivå ytterligare precisera HUR man avser att arbeta gentemot överordnade mål och uppdrag. Detta sker utifrån beskrivning av åtaganden i en verksamhetsplan/handlingsplan. Framtagandet sker i dialog där hela organisationen involveras. Enheten kan även redovisa enhetsspecifika mål Medarbetarsamtal Inom ramen för medarbetarsamtalet sker en överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren om HUR den enskilde arbetstagaren skall genomföra aktuella åtaganden från verksamhetsplaner/handlingsplanerna. Förslag är att varje medarbetare har åtminstone ett personligt mål som är kopplat till enhetens gemensamma mål och som i sin tur knyter an till de strategiska målen. 5

19 3/19 Styrkedjan Styrkedjan : styrmodell-for-kungalvs-kommun---fran-demokrati-till-effekt-och-tillbaka 4. Uppföljning Kommunstyrelsen ger i samband med årsplanen ett uppföljningsuppdrag till förvaltningen. Stommen för uppföljning är årsredovisningen och de två tertialrapporterna, per april och augusti. För varje resultatmål görs en uppföljning av aktiviteter, indikatorer och en samlad subjektiv målbedömning som utgår från resultaten och eventuellt andra relevanta omvärldsfaktorer. Respektive sektor redovisar en verksamhetsrapport i samband med tertial- och årsbokslut. Uppföljningen mellan sektor och enheter görs av respektive sektorledning. I uppföljningen skall en analys göras av måluppfyllelsen, såväl positiv som negativ. Om uppföljningen visar avvikelse mot mål och uppdrag skall det ingå en redovisning över vilka åtgärder förvaltningen/sektorn/enheten avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Avvikelserapporteringen delas in i tre grupper: Rött = stor avvikelse utifrån målet Gult = under kontroll, följ utvecklingen Grönt = uppnått målet 5. Förvaltningsorganisationens styrning av verksamheten MOVE (Modell för verksamhetsstyrning) Utgångspunkten är att den politiska organisationen styr verksamheten genom lagstiftning, styrdokument, strategiska mål, resultatmål, tjänstegarantier samt uppdrag i specifika frågor. Syftet med MOVE är att modellen ska stödja förvaltningens arbete med att ge våra medborgare/brukare/ kunder (dem vi är till för) de tjänster och den service till den kvalitet som vi är överens om. Förvaltningens verksamhetsstyrning omfattar i någon form samtliga kommunala verksamheter. Verksamheten planeras, mäts och följs upp gentemot beslutade mått, kvalitetsnivåer, bedömda volymtal, gällande styrdokument, lagar och förordningar med mera. MOVE stödjer förvaltningens arbete med att: o Planera o Göra en strukturerad analys av respektive enhet/sakfråga/verksamhet/process o Identifiera effektiviseringsområden och avvikelser o Stödja arbetet med ständiga förbättringar o Följa lagstadgat kvalitetsarbete o Ge underlag för politisk styrning 6

20 3/19 Styrkedjan Styrkedjan : styrmodell-for-kungalvs-kommun---fran-demokrati-till-effekt-och-tillbaka Översiktlig tidsplan för mål- och budgetprocessen: Januari Kommunfullmäktiges beredningar lämnar ett gemensamt förslag till Rambudget för de närmaste fyra åren och med utblick mot ytterligare fyra år. Mars Kommunfullmäktige beslutar om Rambudget med skattesats, strategiska förutsättningar, strategiska mål och finansiella mål. April Kvittering KS-KF Kommunstyrelsen beslutar om Budgetriktlinjer och överlämnar dessa till kommunchefen Maj-Augusti Förvaltningens budgetarbete: Förutsättningar, analyser, antaganden September Dialogtillfällen där förvaltningen och kommunstyrelsen möts om innehåll och konsekvenser av förvaltningens förslag till Årsplan. Oktober Kommunstyrelsen beslutar om Årsplan med resultatmål. November Kommunfullmäktige behandlar årsplanen som ett informationsärende men fastställer resultatmål och beslutar om investeringsbudget och upplåningsram. Kommunstyrelsen fastställer sektorernas verksamhetsplaner. 7

21 3/19 Styrkedjan Styrkedjan : styrmodell-for-kungalvs-kommun---fran-demokrati-till-effekt-och-tillbaka Begreppsförklaring Förklaring av några viktiga begrepp i vår styrkedja: Vision Visionen beskriver vår gemensamma strävan och utgår från medborgarperspektivet. Strategiska förutsättningar Strategiska mål Resultatmål Indikator Årsplan Verksamhetsplan Årsredovisning Rambudget Tertialrapport Månadsrapport Strategiska förutsättningar är på samma gång begränsning, inriktning och verktyg för att nå de strategiska målen De strategiska målen är långsiktiga och svarar på frågan Vad är viktigast att uppnå på vägen mot visionen? Resultatmålen är en konkretisering av de strategiska målen och skall vara SMARTA d.v.s. Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsbestämda och Ansvarsfördelade. De ska ha en tidsaspekt på 1 3 år och kan vara generella eller verksamhetsspecifika. En indikator följs upp för att se att verksamheten går i rätt riktning, mot målet. Nuvärde och målvärde definieras. Indikatorerna synliggör hur vi lyckats och svarar på frågan Är vi på rätt väg? Årsplanen beslutas av kommunstyrelsen och innehåller resultatmål, budget och förvaltningens planering på helhetsnivå. Verksamhetsplanen är en beskrivning av hur verksamheten ska genomföras utifrån givna ekonomiska ramar, planerade volymer och resultatmål. Den innehåller detaljbudget, resultat- och sektormål, ansvarsfördelning, handlingsplaner och fastställs av kommunstyrelsen. I årsredovisningen redovisas ekonomiskt utfall, målbedömning grundad på genomförda aktiviteter, avlästa indikatorer och en sammanfattande analys. Detta summeras till en bedömning av om kommunens verksamhet levt upp till god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige beslutar om Rambudget med skattesats, strategiska förutsättningar, strategiska mål och finansiella mål. Rambudgeten är kommunfullmäktiges årliga uppdrag till kommunstyrelse, myndighetsnämnder och helägda bolag. I tertialrapporterna redovisas utfall och prognos för ekonomi, personalsiffror, volymtal samt måluppfyllnad. Uppföljning med fokus på avvikelser och ekonomi Medborgarperspektivet Medborgarperspektivet handlar om allt som är relaterat till medborgaren. De politiska målen formuleras i detta perspektiv. Processperspektivet Processperspektivet omfattar hur arbetsprocesser och effektivitet utvecklas för att nå våra mål. Ekonomiperspektivet Ekonomiperspektivet beskriver de finansiella resurser vi har till förfogande och hur de används för att nå målen Medarbetarperspektivet Medarbetarperspektivet handlar om att ha rätt personella resurser med rätt kompetens och för att nå uppsatta mål 8

22 4/19 Rambudget Rambudget : Beredningsuppdrag EB

23 4/19 Rambudget Rambudget : Riktlinjer Budgetprocessen Budgetprocess

24 4/19 Rambudget Rambudget : Riktlinjer Budgetprocessen Sida 2(6) Inledning En kommunal budget innehåller inte bara siffror, redan 2005 fick kommunallagen ett tillägg om att för verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Det finns även bestämmelser om att finansiella mål ska anges. Lagstiftningen talar om mål för verksamheten. Syftet är att ta fram mål för verksamhetens kvalitet. Därutöver kan det finnas mål för produktion och verksamhetsutbud som kan kopplas till och även vara förklarande faktorer till utfallet av kvalitetsmålen. Avsikten är att i budgeten ange ett antal mål som har stor betydelse för kvaliteten i det verksamhetsutbud kommunen ska stå för. Det räcker inte med att formulera bra mål. Det måste dessutom finnas rutiner för hur verksamheterna på ett systematiskt sätt redovisar i vilken grad som de uppsatta målen uppnås. Fokus sätts på såväl mål som måluppfyllelse ur ett kommunövergripande perspektiv. Målstyrning, ekonomi och budget Kungälvs kommun ska styras utifrån vision, mål, verksamhetsidé och strategier. Till grund för styrelser, nämnders och beredningars mål ligger kommunens fleråriga och aktualiserade årsplan som har sin utgångspunkt i kommunens vision samt i policyoch inriktningsdokument. Målstyrningsarbetet ska vara en integrerat med budgetoch uppföljningsprocessen i kommunen. Målstyrning är till för att skapa en effektiv ledning och styrning av verksamheten vilket i sin tur ska leda till mer nytta för kommunens invånare. Kommunens verksamheter styrs mot uppsatta mål och arbetet innefattar analys, planering och kontinuerlig uppföljning av resultaten. Flerårig årsplan Kommunens övergripande årsplan fastställs vart fjärde år, vid mandatperiodens början, av de styrande politikerna. Årsplanen aktualiseras årligen. I samband med aktualiseringen finns möjlighet att revidera och prioritera om innehållet i årsplanen. Arbetet sker i samråd med förvaltningen. Investeringsprogrammet är i behov av en mer långsiktig planering och förutsätter 4- åriga ramar med framåtsyftande utblick 4 år. Styrmodellen Kommunens styrmodell för målstyrning ska vara en integrerad del av kommunens budget- och uppföljningsprocess. Modellen beskriver hur förvaltningen styr för att nå kommunfullmäktiges strategiska mål och kommunstyrelsens resultatmål. För att säkerställa att detta sker på ett balanserat sätt används följande perspektiv; Medborgare, Ekonomi, Processer, Medarbetare och Framtid. De politiska målen formuleras i medborgarperspektivet och förvaltningen planerar och använder verktygen ekonomi, processer och medarbetare för att uppnå målen.

25 4/19 Rambudget Rambudget : Riktlinjer Budgetprocessen Sida 3(6) Medborgare Detta perspektiv inkluderar också näringsliv, ideella föreningar och andra viktiga aktörer i samhället. Vilka förväntningar, önskemål och krav har invånarna, eleverna, kunderna, besökarna, företagen m fl? Vad säger eventuell lagstiftning om vad kommunen ska och inte ska göra? Hur uppfyller vi allt detta? Ekonomi Vad har vi för ekonomiska förutsättningar för vårt uppdrag? Hur använder vi resurserna på bästa sätt? Hur hittar vi nya vägar för att göra ännu mer nytta? Medarbetare och processer - Organisation och arbetssätt Hur arbetar vi för att infria invånarnas förväntningar och uppfylla lagstiftningens krav? Hur ska vi utveckla våra interna metoder och arbetssätt för att bli ännu bättre? Framtid Vilka förändringar står näst på tur? Hur påverkar dessa förändringar våra verksamheter? Hur ska vi utveckla oss för att möta framtidens behov? Det är viktigt att i de olika perspektiven göra relevanta nulägesanalyser tillsammans med en utblick och framtidsanalys som t ex innehåller följande frågor; Vilka förändringar står näst på tur? Hur påverkar dessa förändringar våra verksamheter? Hur ska vi utveckla oss för att möta framtidens behov? Mål måluppfyllelse och målindikatorer Nuvarande styrmodell innebär att kommunfullmäktige formulerar strategiska mål som kommunstyrelsen bryter ner i ett antal resultatmål. Till resultatmålen knyts ett antal målindikatorer som blir vägledande för den styrelse/nämnd eller beredning som får uppdraget. Avsikten är att i budgeten ange ett antal mål som har stor betydelse för kvaliteten i det verksamhetsutbud kommunen ska stå för. Budgetförslaget behandlas och beslutas av kommunstyrelsen och blir länken mellan politik och förvaltning, även om det formella ansvaret alltid ligger hos kommunstyrelsen. Sektorerna ska utarbeta verksamhetsplaner som kopplas till förvaltningsplanen. Syftet är att sätta fokus på den faktiska måluppfyllelsen. Det räcker inte att formulera bra mål, det ska dessutom finnas rutiner för hur verksamheterna på ett systematiskt sätt redovisar i vilken grad som de uppsatta målen uppnås. Måluppfyllelsen ska redovisas i uppföljningsrapport 2 och 3. Medborgarna och näringslivets perspektiv på kvalitet Medborgarnas och näringslivets uppfattning av servicenivån och dess kvalitet är av stor betydelse. Brukarundersökningar exempelvis KKIK genomförs kontinuerligt, resultatet ska användas av styrelser/nämnder och beredningar för att identifiera

26 4/19 Rambudget Rambudget : Riktlinjer Budgetprocessen Sida 4(6) förbättringsområden och för att vidta åtgärder. Verksamhetsstatistik som är relevant för att beskriva kvalitet ska användas. För flertalet områden finns nationell statistik som ska användas vid jämförelser. Avstämning mot mål och resurser Utvecklingen mot målstyrning och ramanslag (bruttobudget) på styrelse, nämndsoch beredningsnivå, med stor frihet för styrelserna/nämnderna och beredningar att tillsammans med sektorn besluta hur resurserna används, ökar kraven på intern kontroll. Denna sker i form av uppföljning, utvärdering och analys av verksamhetens resultat med avseende på måluppfyllelse, resursanvändning, prestationer och effekter. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har det formella ansvaret utskott och beredningar bidrar och verkställer (se även dokumentet Riktlinjer för ledning och styrning i Kungälvs kommun). Tidplan och process för uppföljning Budgeten ligger till grund för den uppföljning som genomförs. Kommunen ska göra följande uppföljningar under året: Månadsrapportering till kommunstyrelsen (ej januari och december). Delårsrapport UR1 (efter april) innehåller minst uppföljning av ekonomi, personal samt volymer. Delårsbokslut UR2 (efter augusti) innehåller ekonomi, personal, volymer samt måluppfyllelse. Årsbokslut UR3, årsredovisning. Det är av stor betydelse att måluppfyllelsen diskuteras löpande under verksamhetsåret och inte enbart blir en punkt i årsredovisningen. Utfallet för resultatmålen ska minst ingå i uppföljningsrapport 2 och 3. Kommundirektören tillsammans med förvaltningsledningen beslutar vid behov om ytterligare måluppföljning under året. Varje nämnd, beredning, utskott, kommunstyrelsen och styrelsen i respektive bolag och stiftelse ansvarar för uppföljning av tilldelad budget. Kommunstyrelsen samt övriga nämnder, beredningar, utskott och styrelse i respektive bolag och stiftelse ansvarar också för uppföljning av uppdrag (reglemente/ägardirektiv) och kommunfullmäktiges strategiska mål. Resultat och analys av dessa prioriterade mål ska rapporteras till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Följsamhet mot rambudgetens inriktningar och prioriterade mål ska ske oavsett verksamhetsform (förvaltning, bolag och stiftelse).

27 4/19 Rambudget Rambudget : Riktlinjer Budgetprocessen Sida 5(6) Tidplan och process för budgetarbetet November (-1 år) Utvecklingsdagar med diskussioner om mål, visioner och finansiell analys Deltagare: Ekonomiberedningens presidium, kommunstyrelsens beredningsgrupp, presidier och förvaltningsledning Januari Kommunfullmäktiges beredningar tar fram ett lämnar ett gemensamt förslag till Rambudget för de närmaste fyra åren och med utblick mot ytterligare fyra år. Ekonomiberedningen leder arbetet. Februari Bokslutsseminarium. Deltagare: Ekonomiberedningens presidium, kommunstyrelsens beredningsgrupp, presidier och förvaltningsledning Mars Kommunfullmäktige beslutar om Rambudget med skattesats, strategiska förutsättningar, strategiska och finansiella mål. April Kvittering kommunstyrelsen-kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen beslutar om aktualisering av årsplan/budgetriktlinjer och överlämnar dessa till kommundirektören. April-Augusti Förvaltningsledningens budgetarbete: Förutsättningar, analyser, antaganden. Framtagande av budgetriktlinjer för sektorernas budgetarbete. Beslut om ram per sektor. Augusti Sektorledningens budgetarbete antaganden, förutsättningar, analyser. September Dialogtillfällen där förvaltningen och kommunstyrelsen möts om innehåll och konsekvenser av förvaltningens förslag till förvaltningsplan. 30 september beslut om ram per verksamhetsområde i respektive sektorledning. Oktober Kommunstyrelsen beslutar om förvaltningsplan med resultatmål. 31 oktober beslut av verksamhetschef om ram för enhet. November Kommunfullmäktige behandlar förvaltningsplanen som ett informationsärende men fastställer resultatmål och beslutar om

28 4/19 Rambudget Rambudget : Riktlinjer Budgetprocessen Sida 6(6) investeringsbudget och upplåningsram. Beslut om taxor. December 15 december budget per enhet klar. 31 december budget per enhet finns i ekonomisystemet. Haleh Lindqvist Kommundirektör, Kungälv

29 4/19 Rambudget Rambudget : KUNGÄLVSTRION 2019 budget (slutversion) KUNGÄLVSTRION Ram ar Strategiska mål Resultatmål Budgetdirektiv till förvaltningen Beredningsarbetet 1

30 4/19 Rambudget Rambudget : KUNGÄLVSTRION 2019 budget (slutversion) Förord från kommunstyrelsens ordförande Vi skall kunna lita på varandra på resan framåt Till skillnad mot många andra kommuner har Kungälv fått en stark och politiskt stabil majoritet. Det är en styrka att vara trygg i sin politiska uppfattning, först då kan ödmjukheten infinna sig att lägga grunden för en viktig kompromiss i arbetet att forma kommunens framtida förutsättningar. Jag upplever att många är väldigt eller försiktigt positiva till vårt samarbete mellan Moderater, Socialdemokrater och Centerpartiet. Sådant känns bra. Vi bryter ny mark och det behövs. Efter en mycket expansiv fas med rekordinvesteringar behöver vi nu samla ihop oss så att vi har alla parametrar med oss. Vi drar därför i bromsen för att få en mer lagom takt på Kungälvs utveckling och en bättre politisk kontroll. Vi lägger nu fram ett finanspolitiskt ramverk till Vi höjer överskottsmålet till 4 procent (runt 100 miljoner) vilket behövs för att finansiera framtida nödvändiga skol- och omsorgsinvesteringar (ca 800 miljoner), säkra välfärden och klara morgondagens pensionskostnader. Kungälv är en otroligt fin kommun och vi har och ska fortsatt ha en välfungerande vård, skola och omsorg. Säkerställandet av den generella välfärden är högsta prioritet samtidigt är vi garanten för att varje reform som genomförs ska vara fullt ut finansierad. Vi ska framåt och vi ska jämföra oss med de bästa kommunerna i landet. Kungälvs kommun dras med underskott i verksamheterna och svårigheter med att uppnå lagstadgat balanskrav. Kommunen ser dessutom fortsatt ökade pensionskostnader och något vikande skatteintäkter inför Det är allvar. Utan en god ekonomisk hushållning med pengar i kassan drabbas alltid de med störst behov, därför skall vi nu tillsammans vända detta läge. Därför parkerar vi förtroendevalda våra vallöften i början på mandatperioden. Kärnverksamheterna kommer först. Vår nya, långsiktigt ansvarsfulla politik med ett högre överskottsmål, innebär att förvaltningsplanen innehåller en åtgärdsplan med besparingar, effektiviseringar och intäktsökningar på runt 100 miljoner kronor istället för planerade 75 miljoner. Åtgärdsplanen kommer beröra alla enheter och verksamheter, även externa avtal, relationer, föreningsliv liksom näringsliv. Vid förändringar är information och arbetsmiljöfrågan särskilt viktig. Genomförandet av politiken verkställs i förvaltningsplanen. Samverkansavtal skall följas, risk och konsekvensbeskrivningar är en hygienfaktor i allt förändringsarbete. Vi litar på våra chefer, fackliga företrädare och medarbetare. Som politisk ledning skall även vi ta vårt ansvar. Lägre budgeterade ram för politiken gäller. På detta sätt vill vi ta ansvar, inte bara för ekonomin, utan också se över och förändra vårt ledarskap och införa en ansvarskultur. Alla skall följa reglerna och beslut ska finnas i dokument. Förvaltning och politik ska ha en professionell, värdeskapande och tillitsfull relation. Vi vill att våra medborgare ska kunna lita på kommunen, känna ansvar, trygghet, livs- och arbetsglädje. Det ställer stora krav på var och en av oss, såväl förtroendevald som chef, facklig eller medarbetare. Vi är inte till för oss själva, vi är till för medborgarna, barnen, våra äldre, föreningar, besökare och företag. Det är bara tillsammans vi kan säkerställa den generella välfärden och att Kungälv fortsatt skall vara en riktigt bra kommun att leva, bo och verka i. Miguel Odhner Kommunstyrelsens ordförande 2

31 4/19 Rambudget Rambudget : KUNGÄLVSTRION 2019 budget (slutversion) Val 2018 Kungälvstrion Centerpartiet, Moderaterna och Socialdemokraterna har för perioden valt att bilda en ny politiskt majoritet för Kungälvs kommun. Kungälvstrion består av kommunens två största partier som tillsammans med Centerpartiet företräder mer än hälften av de personer som röstade i kommunvalet. Politisk stabilitet Majoritetsbildningen ger Kungälv en stabil och säker majoritet med 31 mandat av 59 i Kommunfullmäktige, samt majoritet i alla nämnder, styrelser och bolag. Kungälv mår bra av ett majoritetsstyre. Valresultatet öppnade för flera former av minoritetsstyre med olika vågmästarpartier. Vi vill inte ha parlamentariskt kaos, vi vill som tre erfarna, etablerade och ansvarsfulla partier ta ansvar för Kungälv. Valresultatet i landet är en ny verklighet, många partier måste tänka om och nytt och våga samarbeta för kommunens bästa. Ett handslag är ett handslag. Vi är tre fria självständiga partier som bildat en majoritet för att ta gemensamt ansvar för Kungälv utveckling under fyra år. Vi kommer inte svika varandra eller Kungälvsborna, vi kommer ta ansvar hela mandatperioden. Öka medborgarnas förtroende för kommunen - ansvarskultur Vi vill återupprätta förtroendet för politiken och i sin förlängda arm, kommunen och införa en tydlig ansvarskultur. Vi är medborgarnas representanter. Det är vi som ger uppdragen, det är vi som tar ansvar. Vi håller på vår roll genom att uppträda inom formella gränser. Våra uppdrag till förvaltningen finns alltid i protokoll. Vi skyller aldrig ifrån oss på tjänstemännen. Med allmänna medel följer ett stort förtroende och ansvar - vår roll är att säkerställa att det ansvaret hela tiden tas - i alla nivåer. Vi lägger oss inte i saker på enhetsnivå. Vi följer alltid delegationsordningen. Finanspolitiskt ramverk Vårt mål är 4 % i överskott, vilket behövs för att finansiera framtida nödvändiga investeringar, trygga kärnverksamheter och klara morgondagens pensionskostnader. För att minska risken för kommande generationer och kunna fullfölja våra tillväxtambitioner, säkra välfärden och ta ansvar för våra pensionsförpliktelser måste kommunen prioritera god ekonomisk hushållning. Vi prioriterar välfärden främst Tillsammans ska vi säkra välfärden och välfärdens medarbetare i skolan och omsorgerna. Kungälv ska ha en välfungerande vård, skola och omsorg. Säkerställandet av den generella välfärden är högsta prioritet samtidigt är vi garanten för att varje reform som genomförs ska vara fullt ut finansierad. Mål- och resultatstyrning Vi ska jämföra oss med de bästa kommunerna i landet. All uppföljning och utvärdering av våra verksamheter skall göras i förhållande till de bästa kommunerna i landet inom respektive verksamhets område. Det går att effektivisera kommunen och jobba smartare än idag. Det kommer ställa höga krav på kommunens ekonomi och resultatuppföljning som vi vill utveckla. En ansvarsfull utveckling av kommunen Vi är överens om att lagom är bäst. Kungälvs kommun har haft högst byggbonus i landet och vi har en otrolig potential. Nu vill vi dra i bromsen och är överens om att ha en mer lagom takt på Kungälvs utveckling det har gått lite för fort, vi vill ha ett mer lagom tempo och bättre politisk kontroll. 3